Maximal
demokrati Per Anderssons
texter om strkt demokrati |
||||
|
||||
|
||||
|
||||
|
Sverige r inte en fullndad demokrati Sverige rangordnas som
ett av de mest demokratiska lnderna i vrlden. Men det finns bde mjlighet och
behov att gra det politiska systemet nnu mer demokratiskt. ➤ Vad r demokrati? Om demokrati ska vara
meningsfullt som begrepp och samhllsideal mste det definieras av hgt
stllda krav med utgngspunkt i alla de mnniskor som demokratin ska vara
till fr. ➤ Varfr demokrati? F sger sig vara emot
demokrati. Men fr att kunna frsvara demokratin i alla vder behver man
frst dess djupaste frankring. ➤ Demokrati r inte sjlvklart fr alla Underskningar visar
att det finns mnga i Sverige som kan tnka sig att kompromissa med
grundlggande demokratiska vrden. r svensken innerst inne demokrat? ➤ Maximal demokrati – med folket Om ngot kan gras mer
demokratiskt s ska det. Mlet r maximal demokrati. Tiden r inne fr ett
nytt demokratiskt genombrott, ett sekel efter det frra. ➤ Folkrike i stllet fr aristokratisk
monarki med demokratiska inslag Sverige har inte
tillkommit som en demokrati utan r i grunden ett verhetsprojekt. Och landet
r bara en godtyckligt utbruten del av den nordiska gemenskapen. ➤ Medborgarmakt i stllet fr partimakt Fr hundra r sedan
avgjordes den lnga kampen mellan kungamakt och folkmakt i Sverige. Segrare
blev partimakten. Den har drefter flyttat fram sina positioner och blivit
verordnad staten. ➤ Allmnna medborgarintresset politikens
enda uppdrag I autokratier
inskrnks understarnas frihet och rtt medan verheten gynnas med
privilegier. ven i mer demokratiska stater frsker srintressen utnyttja
det allmnna fr att n egna frdelar. ➤ Demokrati r investering, inte
konsumtion Att vara
samhllsmedlem i en demokrati krver att man tar ansvar och fullgr sina
skyldigheter – och staten mste ge frutsttningar fr att man ska
kunna gra det. ➤ Folket reglerar samhllsgemenskapen De yttersta
principerna fr staten och demokratin behver regleras ovanfr grundlagarna i
ett folkfrdrag, som antas genom folkomrstning och kan ndras endast genom
upprepade sdana. ➤ Alla kan vlja och vljas till rikets
ledare Parlamentarismen r en
frldrad kompromiss fr att behlla monarkin och har som metod fr att utse
regering visat sig brista i bde demokrati och effektivitet. Folket br i
stllet genom direktval utse en riksfrestndare som stats- och
regeringschef. ➤ Fritt personval till
folkrepresentationen Fr strsta mjliga
mngfald i demokratin br riksdagen utses genom direkt personval dr varje
medborgare fr kandidera fritt, utan partimandat och utan sprrar. ➤ Riksforum dr alla medborgare kan
delta Alla medborgare br f
mjlighet att vara delaktiga i den politiska processen med att aktualisera
samhllsproblem, fresl lsningar och argumentera fram till beslut. ➤ Beslut om politikens huvudlinjer genom
folkomrstning Medborgarna br i
hgre grad f delta i beslutsfattandet genom folkomrstningar om principiellt
avgrande frgor. ➤ Rttsenlighet och begriplighet Rttsstatens principer
mste upprtthllas kompromisslst och lagstyre vrnas genom tydliga
frfattningar som kan frsts av medborgarna och som tillmpas korrekt av
frvaltningsmyndigheter och domstolar. ➤ Avskaffa kommuner och regioner och
renodla staten Fr att rttsskert,
likvrdigt och effektivt genomfra vad som beslutats i demokratisk ordning
br kommuner och regioner ersttas med riksomfattande statliga verk och en gemensam
skattesats fr hela landet. ➤ Tjnst p sakliga meriter Alla offentliga
tjnster br tillsttas p enbart sakliga grunder och under full insyn. Ett
nytt folkvalt statsorgan, Rikstillsttningen, vertar regeringens utnmning
av myndighetschefer och domare. ➤ Personligt ansvar och tydliga uppdrag Alla offentliga
befattningshavare br ha ett personligt ansvar fr att inte ver- eller
underskrida vad som fljer av uppdraget, som drmed mste vara tydligt
definierat och mjligt att utfra. ➤ Domstolar fria frn politiker Nmndemn br inte
utses av politiker utan genom lottning bland medborgare som anmlt sitt intresse
och uppfyller behrighets- och lmplighetskrav, ssom laglydighet. ➤ Maktkontroll i medborgarnas hnder Fr att oberoende och
samlat kontrollera den offentliga makten med hnsyn till demokrati, rttsenlighet
och effektivitet br inrttas Rikskontrollen, ledd av tre folkvalda
rikskontrollrer. ➤ Oberoende allmnmedia med folkvald
ledning Sjlvstndigheten fr
public service br strks genom att dess styrelse utses av folket i direkt
personval, utan regeringens och de politiska partiernas nuvarande
inblandning. ➤ Ovillkorlig offentlighet Offentlighetsprincipen
br utvidgas till all offentligt beslutad och finansierad verksamhet, och
offentlig information grs tillgnglig via en samlad webbplats sverige.se ➤ Utbildning fr demokratins alla
medspelare Skolsystemet br
reformeras med kunskap som r relevant fr individen och samhllet, tydliga
kunskapskrav, oberoende kunskapsbedmning och betalning till skolan frst
efter att eleven blivit godknd. ➤ Sprket tillgngligt fr alla Allas tillgng till
sprket br frbttras genom en stavningsreform inriktad p att varje
betydelseskiljande ljud ska motsvaras av en unik bokstav. ➤ Den demokratiska gemenskapens rliga
hjdpunkt De politiska
helgdagarna 1 maj och 6 juni br avskaffas och i stllet midsommarafton bli
neutral rsdag fr samhllsgemenskapen i Sverige och Norden. ➤ Sopa inte igen spren Att Sveriges historia
till stor del r odemokratisk vittnar bland annat bevarade byggnadsverk om.
Men det innebr inte att de br rivas. De pminner om frhllanden som kan
lra oss ngot och de har ytterst bekostats av folket. ➤ Upptck, avslja och omvnd
antidemokraterna Det finns skl att
blottlgga vem som verkligen r demokrat och vem som inte r det. Men frst
fr man skerstlla att man sjlv r en helgjuten demokrat. ➤ 27 steg fr maximal demokrati att
bocka av Mycket kan gras fr
att strka demokratin. Med dessa frslag i hamn har demokratin gjort
betydande framsteg. ➤ |
|
slekt.se/demokrati Start Maximal demokrati ➤ Start
slekt.se ➤ Kontakt ➤ ©
2024 Per Andersson Ls
boken Maximal demokrati hr Maximal demokrati av Per Andersson ➤ Maximal
demokrati Om
ngot kan gras mer demokratiskt s ska det. Det r rimligen maximen fr
varje demokrat. Mlet r maximal demokrati. Sverige
r inte en fullndad demokrati – det finns bde mjlighet och behov att
gra det politiska systemet nnu mer demokratiskt. Demokratibrister
frekommer i systemets alla grundfunktioner och gller statens tillkomst,
alla medborgares likstlldhet, hur den offentliga makten frdelas eller
koncentreras, vilka intressen staten tillgodoser, medborgarnas
ansvarstagande, hur politikens spelregler antas, hur statschef, regering och
folkrepresentation utses, medborgarnas delaktighet i den politiska processen
och i politiska beslut, lagars utformning och tillmpning, den offentligt
beslutade verksamhetens organisation och genomfrande, tillsttning av offentliga
tjnster, offentliga befattningshavares personliga ansvar, domstolars
sjlvstndighet, kontroll av den offentliga maktutvningen, allmnmedias
oberoende, offentlig tillgng till allmn information, utbildning fr att
kunna uppfylla medborgarrollen, med mera. Demokrati
bygger p alla mnniskors frihet, likstlldhet och samverkan fr att vara
till gagn fr varandra och har som ml ett s gott liv som mjligt fr var
och en. En hllbar demokrati fordrar att bde styrande och medborgare tar
ansvar och att det rder balans mellan rttigheter och skyldigheter.
Demokrati r investering, inte konsumtion. Hr
framfr Per Andersson frslag med sikte p att skapa vrldens mest
demokratiska land, inte bara bttre n alla andra utan s bra som ver huvud
taget r mjligt. Partiernas Konungariket Sverige kan uppgraderas till
medborgarnas Folkriket Midnorden. Framstllningen
r partipolitiskt opartisk. Den tar endast – och kompromisslst –
parti fr demokratin. Varje riksdagsparti kommer att se sig trffat av kritik
i vissa avseenden och finna std fr sin sak i andra. Ju mer demokratiskt
sinnad man r, desto mer hller man sannolikt med om. |
|