|
Maximal demokrati Per Anderssons texter om strkt
demokrati |
||||
|
|
||||
|
|
||||
|
|
||||
|
Maximal demokrati Om ngot kan gras mer demokratiskt
s ska det. Det r rimligen maximen fr varje demokrat. Mlet r maximal
demokrati. Sverige r inte en fullndad
demokrati – det finns bde mjlighet och behov att gra det politiska
systemet nnu mer demokratiskt. Demokratibrister frekommer i
systemets alla grundfunktioner och gller statens tillkomst, alla medborgares
likstlldhet, hur den offentliga makten frdelas eller koncentreras, vilka
intressen staten tillgodoser, medborgarnas ansvarstagande, hur politikens
spelregler antas, hur statschef, regering och folkrepresentation utses,
medborgarnas delaktighet i den politiska processen och i politiska beslut,
lagars utformning och tillmpning, den offentligt beslutade verksamhetens
organisation och genomfrande, tillsttning av offentliga tjnster,
offentliga befattningshavares personliga ansvar, domstolars sjlvstndighet,
kontroll av den offentliga maktutvningen, allmnmedias oberoende, offentlig
tillgng till allmn information, utbildning fr att kunna uppfylla
medborgarrollen, med mera. Demokrati bygger p alla mnniskors
frihet, likstlldhet och samverkan fr att vara till gagn fr varandra och
har som ml ett s gott liv som mjligt fr var och en. En hllbar demokrati
fordrar att bde styrande och medborgare tar ansvar och att det rder balans
mellan rttigheter och skyldigheter. Demokrati r investering, inte
konsumtion. Hr framfr Per Andersson frslag med
sikte p att skapa vrldens mest demokratiska land, inte bara bttre n alla
andra utan s bra som ver huvud taget r mjligt. Partiernas Konungariket
Sverige kan uppgraderas till medborgarnas Folkriket Midnorden. Framstllningen r partipolitiskt
opartisk. Den tar endast – och kompromisslst – parti fr
demokratin. Varje riksdagsparti kommer att se sig trffat av kritik i vissa
avseenden och finna std fr sin sak i andra. Ju mer demokratiskt sinnad man
r, desto mer hller man sannolikt med om. Sverige r inte en
fullndad demokrati Sverige rangordnas som ett av de mest
demokratiska lnderna i vrlden. Men det finns bde mjlighet och behov att
gra det politiska systemet nnu mer demokratiskt. ➤ Vad r demokrati? Om demokrati ska vara meningsfullt
som begrepp och samhllsideal mste det definieras av hgt stllda krav med
utgngspunkt i alla de mnniskor som demokratin ska vara till fr. ➤ Varfr demokrati? F sger sig vara emot demokrati. Men
fr att kunna frsvara demokratin i alla vder behver man frst dess
djupaste frankring. ➤ Demokrati r inte
sjlvklart fr alla Underskningar visar att det finns
mnga i Sverige som kan tnka sig att kompromissa med grundlggande
demokratiska vrden. r svensken innerst inne demokrat? ➤ Maximal demokrati
– med folket Om ngot kan gras mer demokratiskt
s ska det. Mlet r maximal demokrati. Tiden r inne fr ett nytt
demokratiskt genombrott, ett sekel efter det frra. ➤ Folkrike i stllet fr
aristokratisk monarki med demokratiska inslag Sverige har inte tillkommit som en
demokrati utan r i grunden ett verhetsprojekt. Och landet r bara en
godtyckligt utbruten del av den nordiska gemenskapen. ➤ Medborgarmakt i stllet
fr partimakt Fr hundra r sedan avgjordes den
lnga kampen mellan kungamakt och folkmakt i Sverige. Segrare blev
partimakten. Den har drefter flyttat fram sina positioner och blivit
verordnad staten. ➤ Allmnna medborgarintresset
politikens enda uppdrag I autokratier inskrnks understarnas
frihet och rtt medan verheten gynnas med privilegier. ven i mer
demokratiska stater frsker srintressen utnyttja det allmnna fr att n
egna frdelar. ➤ Demokrati r
investering, inte konsumtion Att vara samhllsmedlem i en
demokrati krver att man tar ansvar och fullgr sina skyldigheter – och
staten mste ge frutsttningar fr att man ska kunna gra det. ➤ Folket reglerar
samhllsgemenskapen De yttersta principerna fr staten
och demokratin behver regleras ovanfr grundlagarna i ett folkfrdrag, som
antas genom folkomrstning och kan ndras endast genom upprepade sdana. ➤ Alla kan vlja och
vljas till rikets ledare Parlamentarismen r en frldrad
kompromiss fr att behlla monarkin och har som metod fr att utse regering
visat sig brista i bde demokrati och effektivitet. Folket br i stllet
genom direktval utse en riksfrestndare som stats- och regeringschef. ➤ Fritt personval till
folkrepresentationen Fr strsta mjliga mngfald i
demokratin br riksdagen utses genom direkt personval dr varje medborgare
fr kandidera fritt, utan partimandat och utan sprrar. ➤ Riksforum dr alla
medborgare kan delta Alla medborgare br f mjlighet att
vara delaktiga i den politiska processen med att aktualisera samhllsproblem,
fresl lsningar och argumentera fram till beslut. ➤ Beslut om politikens
huvudlinjer genom folkomrstning Medborgarna br i hgre grad f delta
i beslutsfattandet genom folkomrstningar om principiellt avgrande frgor. ➤ Rttsenlighet och
begriplighet Rttsstatens principer mste
upprtthllas kompromisslst och lagstyre vrnas genom tydliga frfattningar
som kan frsts av medborgarna och som tillmpas korrekt av
frvaltningsmyndigheter och domstolar. ➤ Avskaffa kommuner och
regioner och renodla staten Fr att rttsskert, likvrdigt och
effektivt genomfra vad som beslutats i demokratisk ordning br kommuner och
regioner ersttas med riksomfattande statliga verk och en gemensam skattesats
fr hela landet. ➤ Tjnst p sakliga
meriter Alla offentliga tjnster br
tillsttas p enbart sakliga grunder och under full insyn. Ett nytt folkvalt
statsorgan, Rikstillsttningen, vertar regeringens utnmning av
myndighetschefer och domare. ➤ Personligt ansvar och
tydliga uppdrag Alla offentliga befattningshavare br
ha ett personligt ansvar fr att inte ver- eller underskrida vad som fljer
av uppdraget, som drmed mste vara tydligt definierat och mjligt att
utfra. ➤ Domstolar fria frn
politiker Nmndemn br inte utses av politiker
utan genom lottning bland medborgare som anmlt sitt intresse och uppfyller
behrighets- och lmplighetskrav, ssom laglydighet. ➤ Maktkontroll i
medborgarnas hnder Fr att oberoende och samlat
kontrollera den offentliga makten med hnsyn till demokrati, rttsenlighet
och effektivitet br inrttas Rikskontrollen, ledd av tre folkvalda rikskontrollrer.
➤ Oberoende allmnmedia
med folkvald ledning Sjlvstndigheten fr public service
br strks genom att dess styrelse utses av folket i direkt personval, utan
regeringens och de politiska partiernas nuvarande inblandning. ➤ Ovillkorlig offentlighet Offentlighetsprincipen br utvidgas
till all offentligt beslutad och finansierad verksamhet, och offentlig
information grs tillgnglig via en samlad webbplats sverige.se ➤ Utbildning fr
demokratins alla medspelare Skolsystemet br reformeras med
kunskap som r relevant fr individen och samhllet, tydliga kunskapskrav,
oberoende kunskapsbedmning och betalning till skolan frst efter att eleven
blivit godknd. ➤ Sprket tillgngligt fr
alla Allas tillgng till sprket br frbttras
genom en stavningsreform inriktad p att varje betydelseskiljande ljud ska
motsvaras av en unik bokstav. ➤ Den demokratiska
gemenskapens rliga hjdpunkt De politiska helgdagarna 1 maj och 6
juni br avskaffas och i stllet midsommarafton bli neutral rsdag fr
samhllsgemenskapen i Sverige och Norden. ➤ Sopa inte igen spren Att Sveriges historia till stor del
r odemokratisk vittnar bland annat bevarade byggnadsverk om. Men det innebr
inte att de br rivas. De pminner om frhllanden som kan lra oss ngot och
de har ytterst bekostats av folket. ➤ Upptck, avslja och
omvnd antidemokraterna Det finns skl att blottlgga vem som
verkligen r demokrat och vem som inte r det. Men frst fr man skerstlla
att man sjlv r en helgjuten demokrat. ➤ Mnga demokratibrister i
Sveriges politiska system Om man granskar det svenska politiska
systemet utifrn ett kompromisslst demokratiideal, framkommer en rad
demokratibrister – och drmed mjligheter att gra Sverige nnu mer
demokratiskt. ➤ 27 steg fr maximal
demokrati att bocka av Mycket kan gras fr att strka
demokratin. Med dessa frslag i hamn har demokratin gjort betydande framsteg.
➤ |
|
slekt.se/demokrati Start Maximal demokrati ➤ Start slekt.se ➤ Kontakt ➤ © 2024–2025 Per
Andersson Ls boken Maximal demokrati hr Maximal demokrati av Per Andersson
(178 sidor) ➤ Ls
ocks Per Anderssons bok Demokrati mot
monarki (94 sidor) ➤ Artiklar Hur
demokratiskt r Sverige? ➤ Gr
Sverige till vrldens mest demokratiska land ➤ Demokrati
r mer n att rsta – dags fr demokratiskt genombrott 2.0 ➤ Frsvara
demokratin – och frst varfr ➤ r
demokrati vr tids kristendom? ➤ Demokratin
r hotad – vad gr svensken t det? ➤ Infr
maximal demokrati – med folket ➤ Infr
maktdelning fr att skra demokratin i Sverige ➤ Frankra
demokratin i ett folkfrdrag ➤ Avskaffa
partivldet ➤ Politikens
enda uppdrag r det allmnna medborgarintresset ➤ Arbete
fr alla lser samhllsproblemen ➤ Lt
svenska folket anta en grund-grundlag fr att skydda demokratin ➤ Parlamentarism
r inte liktydigt med demokrati ➤ Demokratiskt
undantagstillstnd i Sverige 2014–2022 ➤ Lt
folket vlja statsminister i personval ➤ Avskaffa
parlamentarismen och ka demokratin ➤ Kungen
r orsak till SD:s maktvertagande ➤ Sverige
behver ett nytt och demokratiskt valsystem ➤ Alla
kan komma in i riksdagen och fullmktige ➤ Du
kan vljas in i EU-parlamentet ➤ Lt
alla delta i demokratin med ett digitalt Riksforum ➤ Folkomrsta
mer ➤ Sl
vakt om rttsstaten ➤ Avskaffa
kommuner och regioner ➤ Erstt
kommuner och regioner med statliga verk fr likvrdig vlfrd ➤ Gr
boskillnad mellan privat och offentligt ➤ Sluta
leka stad och borgmstare ➤ Dela
in Sverige i sju nya landskap ➤ Byt
namn p kommunerna ➤ Avskaffa
regeringens makt att utse statliga chefer ➤ terinfr
personligt tjnsteansvar fr alla offentligt anstllda ➤ Befria
domstolarna frn politiker ➤ Strk
medborgarnas kontroll av den offentliga makten ➤ Strk
oberoendet fr public service med folkvald styrelse ➤ Infr
ovillkorlig offentlighetsprincip och webbplats sverige.se ➤ Konstruera
en skola som levererar ➤ Betala
skolan frst nr eleven blivit godknd ➤ Uppdatera
skolans uppdrag med nya mnen ➤ Dags
fr en ny stavningsreform ➤ Brja
stava enklare ➤ De,
dem eller dmm? ➤ Sverige
r en godtycklig skapelse ➤ Fira
demokratin i stllet fr monarkin ➤ Byt
namn p Sverige till Midnorden ➤ Tre
kronor r fel symbol fr Sverige ➤ Dags
fr Sverige att gra som Danmark – ta bort Tre kronor frn riksvapnet ➤ Kan
vi ha en kristen flagga som symbol fr dagens Sverige? ➤ Nationaldagen
firas till minne av Sveriges diktator ➤ Avskaffa
alla helgdagar och infr tv nya semesterveckor ➤ En ny
nationalsng som blickar framt ➤ Sudda
ut grnserna i Norden ➤ Skapa
ett nordiskt sprk – nynordiska ➤ teruppfr
slottet Tre kronor ➤ Monarki
r raka motsatsen till demokrati ➤ Monarki
strider mot demokratins grundvrderingar ➤ Varfr
har vi nnu inte avskaffat monarkin? ➤ Riksdagen
inrttade en ny brdsverklass 1980 ➤ Kungen
tar grundlagen i egna hnder fr att stda upp efter riksdagen ➤ Kris
i kungliga titulaturen ➤ Folkliga
giften undergrver monarkin ➤ Inte
givet med Victoria som eftertrdare till kungen ➤ Carl
XVI Gustaf har inte varit kung lngst ➤ Riksdagen
firar demokratin med att strka kungens makt ➤ Folkets
valda ombud i riksdagen hamnar i skuggan av kungen ➤ Torekovskompromissen
r verspelad – fritt fram att avskaffa monarkin ➤ Monarkin
str i konflikt med bde demokrati och historia ➤ Byt
kungen mot en demokratiskt vald statschef ➤ Kong
Harald skulle ogs bli Danmarks konge (p norsk) ➤ Sverige
mod Kalmarunionen afspejlet i tre kroner (p dansk) ➤ Demokrati mot monarki Monarki
och demokrati r varandras motsatser. Per Andersson behandlar olika aspekter
av monarkin, srskilt den svenska, i ett demokratiskt perspektiv. ➤ |
|