Maximal
demokrati Per Anderssons
texter om strkt demokrati |
||||
|
||||
|
||||
|
||||
|
Maximal demokrati Om ngot kan gras mer demokratiskt s ska det. Det r rimligen
maximen fr varje demokrat. Mlet r maximal demokrati. Sverige r inte en fullndad demokrati – det finns bde
mjlighet och behov att gra det politiska systemet nnu mer demokratiskt. Demokratibrister frekommer i systemets alla grundfunktioner och
gller statens tillkomst, alla medborgares likstlldhet, hur den offentliga
makten frdelas eller koncentreras, vilka intressen staten tillgodoser,
medborgarnas ansvarstagande, hur politikens spelregler antas, hur statschef,
regering och folkrepresentation utses, medborgarnas delaktighet i den
politiska processen och i politiska beslut, lagars utformning och
tillmpning, den offentligt beslutade verksamhetens organisation och
genomfrande, tillsttning av offentliga tjnster, offentliga
befattningshavares personliga ansvar, domstolars sjlvstndighet, kontroll av
den offentliga maktutvningen, allmnmedias oberoende, offentlig tillgng
till allmn information, utbildning fr att kunna uppfylla medborgarrollen,
med mera. Demokrati bygger p alla mnniskors frihet, likstlldhet och
samverkan fr att vara till gagn fr varandra och har som ml ett s gott liv
som mjligt fr var och en. En hllbar demokrati fordrar att bde styrande
och medborgare tar ansvar och att det rder balans mellan rttigheter och
skyldigheter. Demokrati r investering, inte konsumtion. Hr framfr Per Andersson frslag med sikte p att skapa vrldens
mest demokratiska land, inte bara bttre n alla andra utan s bra som ver
huvud taget r mjligt. Partiernas Konungariket Sverige kan uppgraderas till
medborgarnas Folkriket Midnorden. Framstllningen r
partipolitiskt opartisk. Den tar endast – och kompromisslst –
parti fr demokratin. Varje riksdagsparti kommer att se sig trffat av kritik
i vissa avseenden och finna std fr sin sak i andra. Ju mer demokratiskt
sinnad man r, desto mer hller man sannolikt med om. Sverige
r inte en fullndad demokrati Sverige rangordnas som
ett av de mest demokratiska lnderna i vrlden. Men det finns bde mjlighet
och behov att gra det politiska systemet nnu mer demokratiskt. ➤ Vad
r demokrati? Om demokrati ska vara
meningsfullt som begrepp och samhllsideal mste det definieras av hgt
stllda krav med utgngspunkt i alla de mnniskor som demokratin ska vara
till fr. ➤ Varfr
demokrati? F sger sig vara emot
demokrati. Men fr att kunna frsvara demokratin i alla vder behver man
frst dess djupaste frankring. ➤ Demokrati
r inte sjlvklart fr alla Underskningar visar
att det finns mnga i Sverige som kan tnka sig att kompromissa med
grundlggande demokratiska vrden. r svensken innerst inne demokrat? ➤ Maximal
demokrati – med folket Om ngot kan gras mer
demokratiskt s ska det. Mlet r maximal demokrati. Tiden r inne fr ett
nytt demokratiskt genombrott, ett sekel efter det frra. ➤ Folkrike
i stllet fr aristokratisk monarki med demokratiska inslag Sverige har inte
tillkommit som en demokrati utan r i grunden ett verhetsprojekt. Och landet
r bara en godtyckligt utbruten del av den nordiska gemenskapen. ➤ Medborgarmakt
i stllet fr partimakt Fr hundra r sedan
avgjordes den lnga kampen mellan kungamakt och folkmakt i Sverige. Segrare
blev partimakten. Den har drefter flyttat fram sina positioner och blivit
verordnad staten. ➤ Allmnna
medborgarintresset politikens enda uppdrag I autokratier
inskrnks understarnas frihet och rtt medan verheten gynnas med
privilegier. ven i mer demokratiska stater frsker srintressen utnyttja
det allmnna fr att n egna frdelar. ➤ Demokrati
r investering, inte konsumtion Att vara
samhllsmedlem i en demokrati krver att man tar ansvar och fullgr sina
skyldigheter – och staten mste ge frutsttningar fr att man ska
kunna gra det. ➤ Folket
reglerar samhllsgemenskapen De yttersta
principerna fr staten och demokratin behver regleras ovanfr grundlagarna i
ett folkfrdrag, som antas genom folkomrstning och kan ndras endast genom
upprepade sdana. ➤ Alla
kan vlja och vljas till rikets ledare Parlamentarismen r en
frldrad kompromiss fr att behlla monarkin och har som metod fr att utse
regering visat sig brista i bde demokrati och effektivitet. Folket br i
stllet genom direktval utse en riksfrestndare som stats- och
regeringschef. ➤ Fritt
personval till folkrepresentationen Fr strsta mjliga
mngfald i demokratin br riksdagen utses genom direkt personval dr varje
medborgare fr kandidera fritt, utan partimandat och utan sprrar. ➤ Riksforum
dr alla medborgare kan delta Alla medborgare br f
mjlighet att vara delaktiga i den politiska processen med att aktualisera
samhllsproblem, fresl lsningar och argumentera fram till beslut. ➤ Beslut
om politikens huvudlinjer genom folkomrstning Medborgarna br i
hgre grad f delta i beslutsfattandet genom folkomrstningar om principiellt
avgrande frgor. ➤ Rttsenlighet
och begriplighet Rttsstatens principer
mste upprtthllas kompromisslst och lagstyre vrnas genom tydliga
frfattningar som kan frsts av medborgarna och som tillmpas korrekt av
frvaltningsmyndigheter och domstolar. ➤ Avskaffa
kommuner och regioner och renodla staten Fr att rttsskert,
likvrdigt och effektivt genomfra vad som beslutats i demokratisk ordning
br kommuner och regioner ersttas med riksomfattande statliga verk och en
gemensam skattesats fr hela landet. ➤ Tjnst
p sakliga meriter Alla offentliga
tjnster br tillsttas p enbart sakliga grunder och under full insyn. Ett
nytt folkvalt statsorgan, Rikstillsttningen, vertar regeringens utnmning
av myndighetschefer och domare. ➤ Personligt
ansvar och tydliga uppdrag Alla offentliga
befattningshavare br ha ett personligt ansvar fr att inte ver- eller
underskrida vad som fljer av uppdraget, som drmed mste vara tydligt
definierat och mjligt att utfra. ➤ Domstolar
fria frn politiker Nmndemn br inte
utses av politiker utan genom lottning bland medborgare som anmlt sitt
intresse och uppfyller behrighets- och lmplighetskrav, ssom laglydighet. ➤ Maktkontroll
i medborgarnas hnder Fr att oberoende och
samlat kontrollera den offentliga makten med hnsyn till demokrati,
rttsenlighet och effektivitet br inrttas Rikskontrollen, ledd av tre
folkvalda rikskontrollrer. ➤ Oberoende
allmnmedia med folkvald ledning Sjlvstndigheten fr
public service br strks genom att dess styrelse utses av folket i direkt
personval, utan regeringens och de politiska partiernas nuvarande
inblandning. ➤ Ovillkorlig
offentlighet Offentlighetsprincipen
br utvidgas till all offentligt beslutad och finansierad verksamhet, och
offentlig information grs tillgnglig via en samlad webbplats sverige.se ➤ Utbildning
fr demokratins alla medspelare Skolsystemet br
reformeras med kunskap som r relevant fr individen och samhllet, tydliga
kunskapskrav, oberoende kunskapsbedmning och betalning till skolan frst
efter att eleven blivit godknd. ➤ Sprket
tillgngligt fr alla Allas tillgng till
sprket br frbttras genom en stavningsreform inriktad p att varje
betydelseskiljande ljud ska motsvaras av en unik bokstav. ➤ Den
demokratiska gemenskapens rliga hjdpunkt De politiska
helgdagarna 1 maj och 6 juni br avskaffas och i stllet midsommarafton bli
neutral rsdag fr samhllsgemenskapen i Sverige och Norden. ➤ Sopa
inte igen spren Att Sveriges historia
till stor del r odemokratisk vittnar bland annat bevarade byggnadsverk om.
Men det innebr inte att de br rivas. De pminner om frhllanden som kan
lra oss ngot och de har ytterst bekostats av folket. ➤ Upptck,
avslja och omvnd antidemokraterna Det finns skl att
blottlgga vem som verkligen r demokrat och vem som inte r det. Men frst
fr man skerstlla att man sjlv r en helgjuten demokrat. ➤ Mnga
demokratibrister i Sveriges politiska system Om man granskar det
svenska politiska systemet utifrn ett kompromisslst demokratiideal,
framkommer en rad demokratibrister – och drmed mjligheter att gra
Sverige nnu mer demokratiskt. ➤ 27
steg fr maximal demokrati att bocka av Mycket kan gras fr
att strka demokratin. Med dessa frslag i hamn har demokratin gjort
betydande framsteg. ➤ |
|
slekt.se/demokrati Start Maximal demokrati ➤ Start
slekt.se ➤ Kontakt ➤ ©
2024 Per Andersson Ls
boken Maximal demokrati hr Maximal demokrati av Per Andersson (178 sidor) ➤ Ls
ocks Per Anderssons bok Demokrati mot
monarki (94 sidor) ➤ Demokrati
mot monarki Monarki
och demokrati r varandras motsatser. Per Andersson behandlar olika aspekter av
monarkin, srskilt den svenska, i ett demokratiskt perspektiv. ➤ |
|