Maximal
demokrati Per Anderssons
texter om stŠrkt demokrati |
||||
|
||||
|
||||
|
||||
|
Beslut om politikens huvudlinjer genom
folkomršstning Som den ultimata
formen av demokrati framstŒr direktdemokrati, dŠr de politiska besluten fattas
av folket med allmŠn och lika ršstrŠtt. Det lŒter sig gšra i mindre
sammanhang, dŠr alla medborgare sŠtter sig in varje frŒga, Šr samtidigt
nŠrvarande fšr šverlŠggningar och tar ansvar fšr sina stŠllningstaganden som
identifierbara individer. SvŒrare Šr det i en stšrre samhŠllsgemenskap med
mer omfattande verksamhet, Šven om en del tidigare ošverstigliga hinder kan
hanteras med nutida informationsteknologi. Inslag av
direktdemokrati finns i mŒnga lŠnder, varav Schweiz Šr det mest framtrŠdande
med sina frekventa folkomršstningar. Sverige Šr snarast motsatsen med sŒdana
mycket sparsamt fšrekommande och numera inte heller nŒgot annat inslag av
direktdemokrati. Fram till 1955 fick alla ršstberŠttigade delta i de
politiska besluten i smŒ svenska kommuner. DŠr fanns inte nŒgon
fullmŠktigefšrsamling utan i stŠllet samlades kommunmedlemmarna till
kommunalstŠmma fšr att tillsammans argumentera och fatta beslut. Fšre Œr 2000
hade Sverige tvŒ typer av primŠrkommuner, fšrutom de Šnnu kvarvarande
borgerliga Šven kyrkliga kommuner, och i mindre sŒdana fšrekom stŠmma i
stŠllet fšr fullmŠktige, med fortsŠttning inom Svenska kyrkan till 2010. NŠr det Šr omšjligt
fšr varje medborgare att ha fullstŠndig information om alla beslutsŠrenden, nŠr
inte alla medborgare ryms fšr mšte pŒ samma torg och nŠr de ršstande i skydd
av sin anonymitet lockas att vŠlja mindre ansvarsfulla alternativ som att
sŠnka skatten till noll, dŒ pŒkallas inslag av representativ demokrati, dŠr
medborgarna lŒter sig fšretrŠdas av ombud som de vŠljer och utkrŠver ansvar
av. Det innebŠr dock inte att medborgarna behšver ge upp all delaktighet i
den politiska processen och i besluten om vad som ska gŠlla i landet. I Sverige slŠpps
medborgarna ogŠrna in i det politiska systemet annat Šn fšr att vart fjŠrde
Œr šverlŠmna sin medborgarmakt till partimakthavarna. Det sker genom att
vŠljaren lŠgger sin ršst pŒ en partidesignad paketlšsning bestŒende av
personer, stŒndpunkter i otaliga sakfrŒgor och ett stort mŒtt av ovisshet om
hur vŠljarmandatet kommer att anvŠndas. Vad varje parti salufšr Šr en
politisk gris i en sŠck, vars innehŒll omšjligen kan stŠmma šverens med varje
kšpares preferenser i alla avseenden. Det finns en stor
outnyttjad mšjlighet att lŒta folkets vilja komma till uttryck utšver de
glesa och trubbiga valen till riksdag och fullmŠktige. Nationella
folkomršstningar har hŒllits endast sex gŒnger i Sverige, om rusdrycksfšrbud
1922, hšgertrafik 1955, tillŠggspension 1957, kŠrnkraft 1980, medlemskap i EU
1994 och euro som valuta 2003. NŒgon folkomršstning om grundlagsŠndring, som
regeringsformen reglerar sŠrskilt, har aldrig Šgt rum. Representativ
demokrati innebŠr att de valda ombuden fŒr ett uppdrag att fšretrŠda
medborgarna i politiska fšrsamlingar. Det stŠrker demokratin om medborgarna
fŒr konkretisera sina instruktioner till ombuden genom att besluta om
politikens huvudlinjer i folkomršstningar. Fšr att ška medborgarnas
delaktighet och ansvarstagande i folkstyret bšr sŒdana gšras obligatoriska i
grundlŠggande och principiellt betydelsefulla frŒgor. Folkomršstning bšr
ocksŒ kunna pŒkallas genom medborgarinitiativ som stšds av ett visst antal
medborgare. |
|
slekt.se/demokrati Start Maximal demokrati ➤ Start
slekt.se ➤ ©
2024 Per Andersson |
|