Maximal demokrati Per Anderssons texter om stärkt demokrati
	Vad är demokrati? Demokrati, som ju ordagrant betyder folkstyre eller folkvälde, är en etikett som till synes alla makthavare i dag vill klistra på sitt politiska system, allt ifrån kommunistpartidiktaturen till arvmonarkin. Nordkorea, som lyckats förena dessa båda ytterligheter, framhäver i sitt officiella namn trefalt att det är folket som har makten: Demokratiska Folk-Republiken Korea. Av terminologin att döma borde det vara världens mest demokratiska land. Om demokrati ska vara meningsfullt som begrepp och samhällsideal måste det definieras av högt ställda krav med utgångspunkt i alla de människor som utgör folket och som demokratin ska vara till för. De enskilda individernas frihet, likställdhet och samverkan för att vara till gagn för varandra är då rimligen grundläggande. En prototyp för demokratier, vilken den som vill kalla sig demokrat bör ha svårt att motsätta sig, skulle kunna byggas upp så här: De människor som lever inom ett område av jordens yta går som likvärdiga medlemmar ihop i en samhällsgemenskap för att hantera gemensamma angelägenheter. Samverkan gäller sådant som medlemmarna åstadkommer bättre tillsammans än enskilt, till exempel fredliga relationer med omvärlden, inre ordning och skydd, möjlighet för alla att försörja sig, vård och stöd till dem som behöver, infrastruktur och utbildning. Medlemmarna avtalar om att bilda samhällsgemenskapen och reglerar dess syfte, förutsättningar, omfattning, verkansformer och begränsningar gentemot de enskilda medlemmarna så att gemenskapens styrka inte missbrukas för att inskränka deras grundläggande friheter, exempelvis att uttrycka sina åsikter. Alla medlemmar är likställda till skyldigheter och rättigheter. Den som är medlem i gemenskapen följer det som beslutats i överenskommen ordning. Varje vuxen människa försörjer sig och sina minderåriga barn genom arbete, om inte ålderdom, sjukdom eller liknande hindrar. För att bedriva gemenskapens verksamhet bidrar varje vuxen medlem med en medlemsavgift och vissa arbetsuppgifter. Inom gemenskapen verkar alla för det allmänna medlemsintresset, det vill säga för alla medlemmars likvärdiga skäliga behov och inte för särintressen. Gemenskapen hanterar sina angelägenheter i en process där alla medlemmar har möjlighet att delta med att aktualisera problem, föreslå lösningar och argumentera. Beslut fattas genom omröstning där alla röster väger lika tungt och det förslag som får störst stöd vinner. Vad som ska gälla inom gemenskapen beslutas i form av allmängiltiga och tydliga bestämmelser, som tillämpas lika på lika fall. Det som beslutats genomförs så att avsett resultat nås till lägsta möjliga kostnad. Om gemenskapen är så stor att medlemmarna inte kan medverka direkt i all verksamhet, deltar de i så mycket som möjligt samt organiserar de funktioner som behövs och utser personer med uppdrag att utföra bestämda uppgifter: ett forum där alla medlemmar kan vara delaktiga i behandlingen av gemenskapens angelägenheter, medlemsomröstning om huvudlinjerna i gemenskapens verksamhet, en beslutande församling som därutöver fattar beslut om vad som ska gälla inom gemenskapen och som består av ombud som medlemmarna utser i val där alla har lika rätt både att rösta och kandidera, en på liknande sätt vald styrande befattningshavare som med ett helhetsperspektiv på gemenskapen tar de initiativ som behövs för att den ska fungera och förelägger de beslutande förslag på lösningar som tillgodoser det allmänna medlemsintresset och kan få ett så stort stöd som möjligt, personer som efter allmän utlysning anställs på grund av kunnighet i sak för att verkställa det som beslutats, en dömande funktion med uppgift att avgöra bestämmelsers tillämpning, en kontrollerande funktion för att granska att det som beslutats blir förverkligat och att de som har uppdrag inom gemenskapen fullgör detta och inte överskrider sina befogenheter samt en kanal för saklig och opartisk information till alla medlemmar med rapportering om vad som sker i samhället, kommentarer och analyser samt granskning av makthavare. Alla dessa funktioner utgår från medlemmarna och är fristående från varandra. Var och en som har ett uppdrag inom gemenskapen är personligt ansvarig för hur det fullgörs, och uppdragen är tydligt reglerade med en obruten förankring i avtalet om gemenskapens bildande. Varje medlem har tillgång till all information som rör gemenskapens angelägenheter, med endast minsta möjliga undantag för personlig integritet och gemenskapens inre och yttre säkerhet. Alla medlemmar ges utbildning för att kunna fungera i gemenskapen. Det är knappast möjligt att acceptera ett politiskt system som demokratiskt om det saknar något av dessa moment eller rymmer sådant som strider däremot. Demokrati är alltså inte endast en metod för beslut och val, där alla har var sin röst och majoriteten segrar. För att ett samhälle ska kunna anses vara demokratiskt måste det leva upp till långt fler villkor: erkännande av varje människas fulla värdighet, alla samhällsmedlemmars likställdhet, grundläggande mänskliga och medborgerliga fri- och rättigheter, varje samhällsmedlems ansvarstagande för sina skyldigheter, den offentliga verksamheten inriktad på att tillgodose skäliga intressen för alla samhällsmedlemmar, beslutsformer för att omsätta folkets vilja, respekt för minoriteter, tolerans för majoritetsbeslut, möjligheter för varje samhällsmedlem att delta i politiska processer och påverka politiska beslut, en politisk debatt med sakligt, konstruktivt och respektfullt åsiktsutbyte, fria val där alla får rösta och kandidera på lika villkor, lagstyre (rule of law) och rättssäkerhet med fastställda regler som gäller lika för alla, effektivitet i genomförande av det som beslutats politiskt, självständiga förvaltningsmyndigheter, oberoende domstolar, saklig och opartisk tillsättning av offentliga tjänster utifrån relevanta meriter, personligt ansvar för var och en som har offentligt uppdrag eller tjänst, oberoende kontroll och ansvarsutkrävande av dem som utövar offentlig makt, fri tillgång till information inom offentligt beslutad och finansierad verksamhet, oberoende medier, utbildning för att varje samhällsmedlem ska kunna spela sin roll i demokratin, det politiska systemets funktioner underställda folket och oberoende av varandra, det politiska systemets utformning beslutad av folket, kontinuerlig omprövning för att utveckla samhället, med mera. En fungerande demokrati torde också förutsätta dels en tyglad marknadsekonomi för att med arbete och kreativitet skapa välstånd, dels en strävan efter en jämlik resursfördelning. Demokrati är inte ett privilegium. Formuleringar som "när vi fick demokrati" kan ge ett sådant intryck när de reflekterar att dagens demokratier vanligen inte är förutsättningslöst byggda från grunden utan en modifiering av en fördemokratisk maktordning, som en gång inskränkt människors frihet men till sist förmåtts släppa ifrån sig – eller återlämna – inflytande till folket. Demokrati är i stället något som skapas av samhällsmedlemmarna, oavsett utgångsläge. Inte heller individens friheter är privilegier utan grundtillstånd, som i en demokrati värnas för att inte inskränkas av staten eller andra individer. Rättigheter är i likhet med demokrati något som danas och upprätthålls inom ramen för en samhällsgemenskap som en för dess medlemmar ändamålsenlig konstruktion och ett uttryck för framskriden mänsklig civilisation. En demokrati är i grunden en sammanslutning av människor som vill varandra väl. Det inbegriper att man tar ansvar för sig själv och för andra. Hand i hand med demokrati går fred. För en demokrat är det omöjligt att kuva ett folk eller land såväl som en enskild individ eller att lämna en behövande människa i sticket.	slekt.se/demokrati Start Maximal demokrati ➤ Start slekt.se ➤ © 2024 Per Andersson