Demokrati mot monarki Per Anderssons texter om att utse statschef genom arv
	Monarki är demokratins motsats Demokrati bygger på alla människors lika värde och att alla medborgare fritt kan välja sina politiska företrädare och kandidera själva. Monarki innebär en över- och underordning av människor med olika värde och ärftliga privilegier för ett fåtal. ➤ Monarkins affärsidé Monarkin har som syfte att skänka makt, rikedom och prestige åt en utvald släkt – på många andras människors bekostnad. Drivkraften är viljan att ha mer än andra. ➤ Arvmonarkins konstruktion Riket tillhör en släkt, ur vilken en medlem åt gången intar tronen. I kön dit har äldre företräde framför yngre. De som har behörighet till tronen förses med diverse titlar och utgör tillsammans kungahuset. ➤ Monarkins metoder Våld har varit en framträdande metod för att upprätthålla monarkens position men behövs inte längre. Men propaganda, mytbildning, gudomlig förankring, distanserande prakt och köp av lojaliteter är tidlösa. ➤ Monarkins konsekvenser Monarkin inte bara hindrar att medborgarna får välja och bli valda till landets statschef. Även parlamentarismen, som visat sig brista i både demokrati och effektivitet som metod för att utse landets regering, är orsakad av monarkin. ➤ Monarkins faser Kungliga envälden och konstitutionella monarkier har med tiden i de flesta länder ersatts med republik. Av Europas länder är nu 35 utan monarki medan statschefen fortfarande utses genom arv i 10. ➤ Monarkins optimala sluttillstånd Kungen är numera befriad från att regera landet men uppbär oförminskat arvode och andra förmåner. Befattningen som monark är avlövad men väl avlönad. ➤ Monarkins osannolika överlevnad Monarkin har räddats kvar gång på gång av Socialdemokraterna, som inte utnyttjat sin majoritet för att avskaffa den enligt partiprogrammet. ➤ Monarkins expansion 1980 Totalt hade 66 personer varit behöriga till Sveriges tron från arvmonarkins införande 1544 till 1980. Genom att tronföljden då utvidgades till kungens alla ättlingar kommer antalet under en lika lång kommande period att räknas i hundratusental. ➤ Kungens grundlagskorrigering 2019 För att inte monarkins exklusivitet ska hotas av det växande antalet prinsar och prinsessor, har kungen uteslutit vissa av kungahusets medlemmar. Därmed har kungen satt sig över riksdagens makt att stifta grundlag. ➤ Diskutabla kungliga titlar Kungen har hindrat den fulla jämställdheten, som riksdagen infört i kungahuset, från att få fullt genomslag i den kungliga titulaturen. Och hertigtitlarna håller på att ta slut när kungahuset växer. ➤ Icke-kungliga kungliga giften Sedan 1980 krävs inte längre två furstliga föräldrar utan endast en för behörighet till tronen. Därmed halveras det kungliga ursprunget varje ny generation och de kungliga blir släkt med vanliga medborgare. ➤ Vem är Sveriges rättmätiga monark? Den retroaktiva grundlagsändringen 1980, då Carl Philip avsattes som kronprins, har öppnat för att ifrågasätta vem som har rätt till tronen. Och enligt en bestämmelse från 1809 kan alla ättlingar till Gustaf V vara uteslutna. ➤ Stärkt kungamakt efter hundra år av demokrati 2022 beslutade riksdagen att kungen skulle återfå ett av sina gamla maktmedel: rätten att dela ut ordnar till svenska medborgare och därigenom förvärva deras lojalitet. Kungen har alltså tilldelats den högsta utvärderingsmakten i landet. ➤ Siste kungen historisk Carl XVI Gustaf påstods vid sitt 50-åriga tronjubileum vara den som varit kung i Sverige längst tid. Både Magnus Eriksson och Erik av Pommern räknar dock fler år. Men nuvarande kungen kan bli historisk som den siste. ➤ Monarkins argument Att landets statschef tillsätts genom arv och inte fritt val är tillräckligt för att en demokrat ska ta ställning emot monarki. De argument som anförs till stöd för monarkin kan alla avfärdas i ett demokratiskt perspektiv. ➤ Fritt fram att avskaffa monarkin Politiker som inte vill ta debatten om monarkins oförenlighet med demokratin hänvisar ofta till Torekovkompromissen, som för mer än ett halvsekel sedan lät kungen vara kvar. Men kompromissens premisser är nu sedan länge överspelade. ➤ Statschefsfrågans enkla och demokratiska lösning Den som är landets verkliga politiska ledare, det vill säga regeringschef, kan också fungera som statschef. Han eller hon kan kallas riksföreståndare och utses av folket i direkt personval, där alla medborgare på lika villkor får såväl rösta som kandidera. ➤ 51 skäl att sätta punkt för monarkin Monarki betyder att staten har gett en utvald familj ärftliga privilegier – politiska, juridiska, ekonomiska och sociala – innebärande monopol på rikets högsta ämbete som statschef och lyxliv på medborgarnas bekostnad. Detta är självklart odemokratiskt. ➤	slekt.se/monarki Start Demokrati mot monarki ➤ Start slekt.se ➤ Kontakt ➤ © 2024 Per Andersson Läs boken Demokrati mot monarki här Demokrati mot monarki av Per Andersson ➤ Läs också Per Anderssons bok Maximal demokrati ➤ Demokrati mot monarki Monarki och demokrati är varandras motsatser. De är väsensskilda och oförenliga typer av statsbildning. Demokrati bygger på alla människors lika värde och att alla medborgare fritt kan både välja sina politiska företrädare och kandidera själva. Monarki innebär tvärtom en över- och underordning av människor med olika värde, där vissa har exklusiva och ärftliga privilegier, såsom att få inneha regeringsmakten, vara statschef och till och med äga ett land med dess invånare som undersåtar. Meningsutbyten kring monarkins vara eller inte vara reduceras ofta till en fråga om kung eller president och vad som är praktfullast eller billigast. Men saken rör något mycket djupare än tillsättning av en tjänst som galjonsfigur för landet, nämligen själva fundamentet för statsbildningen. Här behandlar Per Andersson olika aspekter av monarkin, särskilt den svenska, i ett demokratiskt perspektiv. Maximal demokrati Om något kan göras mer demokratiskt så ska det. Per Andersson belyser det svenska politiska systemet utifrån ett kompromisslöst demokratiideal och ger en rad förslag till hur demokratin kan stärkas och utökas. ➤