Maximal
demokrati Per Anderssons
texter om strkt demokrati |
||||
|
||||
|
||||
|
||||
|
Allmnna medborgarintresset politikens
enda uppdrag Vem ska staten –
inklusive regioner och kommuner – vara till fr och vad ska den gna
sig t? Statens uppdrag och begrnsning skiftar betydligt till bde grad och
art mellan olika politiska system. I en demokrati, byggd
p individernas frihet och likstlldhet, r staten en samverkan mellan
samhllsmedlemmarna om sdant som de stadkommer bttre tillsammans n
enskilt. Det utesluter att staten, med sin verlgsenhet i befogenheter och
resurser, utnyttjas fr att gynna srintressen eller fr att mer n
ofrnkomligt inkrkta p den enskildes frihet, sjlvbestmmande och ansvar.
Inom grnserna fr den gemensamma sektorn har det politiska systemet att
tillgodose det allmnna medborgarintresset, det vill sga p ett likvrdigt
stt allas skliga behov, individuella och kollektiva. I en vital demokrati
verkar ocks varje individ fr det allmnna medborgarintresset och krver
inte mer fr egen del p andras bekostnad. I autokratiska och
totalitra stater, monarkier svl som partidiktaturer, sidostts det
allmnna medborgarintresset genom att understarnas frihet och rtt inskrnks
medan verheten gynnas. ven i demokratier utmanas idealtillstndet av dels
srintressen som vill utnyttja det allmnna fr att n egna frdelar, dels
expansion av den offentliga verksamheten genom politikers prestigeprojekt och
utfstelser om frmner till potentiella vljare. Frutom vldsmonopol
kan staten ocks sgas ha stldmonopol. I en demokratisk rttsstat har bda
hg grad av legitimitet nr de anvnds fr att exempelvis upprtthlla allmn
ordning respektive ta ut skatt som bekostar vrd och frsvar. Men offentlig
verksamhet som gr utver det allmnna medborgarintresset innebr att staten
tvingar medborgaren att betala till srintressen och inskrnker friheten att
sjlv bestmma ver sin egen arbetsfrtjnst. I stllet fr att
politiker, i syfte att vinna en vljargrupps gunst, anvnder tvngsuttagna
skattemedel fr anslag till en verksamhet som berr ett ftal och inte utgr
ett allmnt medborgarintresse, kan skatten snkas och varje medborgare sjlv
f avgra vad han eller hon vill anvnda denna del av sina tillgngar till. Politik r frvisso en
avvgning – eller en kamp – mellan olika intressen, men i ett
fungerande demokratiskt system lyckas inte srintressen vertrumfa det
allmnna medborgarintresset. Det finns demokratiska skl till att koncentrera
den offentliga verksamheten till de krnuppgifter som r anledning till
samhllsgemenskapen. |
|
slekt.se/demokrati Start Maximal demokrati ➤ Start
slekt.se ➤ ©
2024 Per Andersson |
|