Demokrati
mot monarki Per Anderssons
texter om att utse statschef genom arv |
||||
|
||||
|
||||
|
||||
|
Statschefsfrgans enkla och
demokratiska lsning Statschef betyder den
hgsta politiska ledaren i ett land. S var det ocks frr i monarkier och s
r det i dag i demokratier som Finland, Frankrike och USA, men s r det inte
i Sverige. Den enkla och
demokratiska lsningen p statschefsfrgan hr r att infra att den som r
landets verkliga politiska ledare, det vill sga regeringschef, ocks r
statschef och drmed landets frmsta fretrdare. Han eller hon utses av
folket i direkt personval, dr alla medborgare p lika villkor fr svl
rsta som kandidera, och kallas riksfrestndare. Drmed stts ocks
punkt fr provisoriet parlamentarism, som syftade till att behlla monarkin
och som inte minst de senaste ren har visat sig brista i bde demokrati och
effektivitet som metod fr att utse regeringschef. Att erstta monarken
med en folkvald stats- och regeringschef skulle hva den tusenriga
ockupation av Sverige genom vilken en slkt upprtthller statsrttsligt
gande av landet, lever exempellst lyxliv p arbetande svenskars bekostnad
och frmenar folket fulla demokratiska rttigheter. Invnarna p den
mellersta halvn i Norden skulle bli gare till sitt eget land och infrandet
av demokrati skulle kunna slutfras. Trots det uppenbara
att en statschef utsedd genom arv inte kan vara frenlig med demokrati,
hindras monarkins avskaffande av en otillrckligt demokratiskt sinnad
befolkning och de politiska partiernas taktiska vervganden. Vgen till en
av och ur folket vald statschef gr i stllet via en bredare
demokratiseringsreform, dr val av stats- och regeringschef r ett av flera
inslag fr att ka medborgarnas inflytande. De allra flesta kungar
i historien r mer eller mindre bortglmda av eftervrlden. Ett stt fr
nuvarande kungen att bli ihgkommen vore att bli den sista – den som
kom till insikt om att monarki r odemokratiskt och sjlvmant trdde
tillbaka. En frebild finns i hur ridderskapet och adeln genom sitt eget
beslut 1865 avskaffade sig som ett av riksdagens stnder med ledamterna
tillsatta genom arv, fr att mjliggra tvkammarriksdagen med valda
ledamter. S hr kunde kungen formulera sig: "Vi har inte lngre ngon
arbetsuppgift att regera landet, och vi vill drfr inte lngre ta emot ngot
arvode. Vi r inte lngre kungliga, och vi vill drfr inte lngre ha ngra
privilegier. Vi r vertygade om att demokrati r den bsta statsformen, och
vi vill drfr inte hindra att alla medborgare fr lika mjlighet att vlja
och vljas till statschef i vrt land. Drfr frntrder jag och mina
efterkommande all rtt till Sveriges kungatron och nskar att statsskicket utformas
s demokratiskt som mjligt." Riksdagen kan svara
med att tacka fr kungens insatser och utse honom personligen till hertig af
Wisborg och hans manliga och kvinnliga ttlingar p obruten manslinje till
greve respektive grevinna af Wisborg, med rtt till efternamnet Bernadotte,
enligt det mnster som har tillmpats p medlemmar av kungahuset som lmnat
det. De efterkommande till Victoria och Madeleine tillhr inte tten
Bernadotte utan en slkt Westling respektive O'Neill och r inte aktuella fr
ngra historiskt betingade titlar. Medborgarna Carl
Gustaf, Victoria, Carl Philip och Madeleine r alla vlkomna att stlla upp i
det demokratiska valet av riksfrestndare, beredda att ta sig an det hrda
arbetet att under press frn politiska motstndare och granskande medier
regera folkriket. |
|
slekt.se/monarki Start Demokrati mot monarki ➤ Start
slekt.se ➤ ©
2024 Per Andersson |
|