Demokrati mot monarki Per Anderssons texter om att utse statschef genom arv
	Monarkins faser Monarkier har förekommit i flera olika varianter. Valmonarki, som bland annat Sverige var under medeltiden, innebar inte något demokratiskt val av kung, utan vem som blev kung bestämdes i hög grad utifrån släktskap och beslutet fattades av rikets främsta stormän. Efter att arvmonarki uttryckligen införts har monarkens maktställning varierat betydligt från absolut monarki eller envälde till konstitutionell monarki med lagfästa inskränkningar i hans eller hennes befogenheter. Bland de kvarvarande monarkierna har reduktionen av monarkens roll i det politiska systemet gått längst i Sverige, som betecknas som en representativ monarki. De flesta länder med monarki under 1900-talet har tagit ytterligare ett steg och helt avskaffat detta statsskick. Ännu 1910 var alla länder i Europa monarkier utom Schweiz och Frankrike. Några monarkier hade uppgått i andra i samband med de tyska och italienska enandena: 1850 furstendömena Hohenzollern-Hechingen och Hohenzollern-Sigmaringen, 1861 kungariket Bägge Sicilierna och 1866 kungariket Hannover och kurfurstendömet Hessen-Kassel. Republik avlöste sedan kejsardömet Frankrike 1870 och kungariket Portugal 1910. Revolutionerna i första världskrigets följd störtade Europas tre kejsarriken, Ryssland 1917 och Tyskland och Österrike 1918. Detta år föll också de sex kungarikena Preussen, Bayern, Sachsen, Württemberg, Ungern och Böhmen (Tjeckien), de sex storhertigdömena Baden, Hessen-Darmstadt, Sachsen-Weimar-Eisenach, Mecklenburg-Schwerin, Mecklenburg-Strelitz och Oldenburg, de fem hertigdömena Schleswig-Holstein, Anhalt, Sachsen-Altenburg, Sachsen-Meiningen och Sachsen-Coburg-Gotha och de sju furstendömena Waldeck-Pyrmont, Schwarzburg-Rudolstadt, Schwarzburg-Sondershausen, Reuss-Greiz, Reuss-Gera, Lippe och Schaumburg-Lippe. 1919 sattes punkt för det aldrig fullbordade kungariket Finland, tidigare storfurstendöme. Under och efter andra världskriget upphörde åtta kungariken till: Albanien 1943, Island 1944, Montenegro 1945, Serbien (Jugoslavien) 1945, Bulgarien 1946, Italien 1946, Rumänien 1947 och Irland 1949. Den senaste monarkin att falla var kungariket Grekland 1974. Likaså har alla de fyra utomeuropeiska kejsarrikena knutna till monarkier i Europa upphört: Mexiko (Österrike) 1867, Brasilien (Portugal) 1889, Abessinien (Italien) 1941 och Indien (Storbritannien) 1947. I dag återstår tio europeiska arvmonarkier: kungarikena Sverige, Norge, Danmark, Nederländerna, Belgien, Spanien och Storbritannien (med Nordirland och i personalunion med utomeuropeiska Kanada, Australien, Nya Zeeland, liksom till 1961 Sydafrika och 1947 Indien, alltså en monarki utbredd i alla världsdelar), storhertigdömet Luxemburg och furstendömena Liechtenstein och Monaco. När Island vann sin självständigt 1944 blev landet republik. Finland valde en kung 1918 men de många monarkiernas fall i följd av första världskriget ledde till republik 1919. Norges frigörelse från Sverige 1905 resulterade i monarki, men republik diskuterades som alternativ och om unionsbrottet inträffat några år senare hade det mycket väl kunnat bli norrmännens val. De ännu bestående monarkierna Sverige, Norge, Danmark, Nederländerna, Belgien, Luxemburg, Liechtenstein, Storbritannien, Kanada, Australien och Nya Zeeland hör till de länder i världen som brukar rankas högst med avseende på demokrati, välstånd och lyckliga invånare. Att detta skulle vara monarkins förtjänst är en felaktig slutsats. Snarare är förklaringen att politisk stabilitet har möjliggjort för monarkin att i vingklippt form hålla sig kvar inom ramen för ett demokratiserat statsskick. Att monarki ingalunda är en förutsättning för framskjuten plats i ligan visas av de lika framgångsrika republikerna Finland, Island, Tyskland, Österrike, Schweiz, Irland och USA. Inte heller kan omständigheten att dessa välmående länder i hög grad är befolkade av nordvästeuropéer som talar germanska språk och i stor utsträckning är protestanter slås fast som framgångsrecept.	slekt.se/monarki Start Demokrati mot monarki ➤ Start slekt.se ➤ © 2024 Per Andersson Läs boken Demokrati mot monarki här Demokrati mot monarki av Per Andersson (94 sidor) ➤ Läs också Per Anderssons bok Maximal demokrati (178 sidor) ➤