Demokrati
mot monarki Per Anderssons
texter om att utse statschef genom arv |
||||
|
||||
|
||||
|
||||
|
Monarkins faser Monarkier har
frekommit i flera olika varianter. Valmonarki, som bland annat Sverige var
under medeltiden, innebar inte ngot demokratiskt val av kung, utan vem som
blev kung bestmdes i hg grad utifrn slktskap och beslutet fattades av
rikets frmsta stormn. Efter att arvmonarki uttryckligen infrts har
monarkens maktstllning varierat betydligt frn absolut monarki eller envlde
till konstitutionell monarki med lagfsta inskrnkningar i hans eller hennes
befogenheter. Bland de kvarvarande monarkierna har reduktionen av monarkens
roll i det politiska systemet gtt lngst i Sverige, som betecknas som en
representativ monarki. De flesta lnder med monarki under 1900-talet har
tagit ytterligare ett steg och helt avskaffat detta statsskick. nnu 1910 var alla
lnder i Europa monarkier utom Schweiz och Frankrike. Ngra monarkier hade
uppgtt i andra i samband med de tyska och italienska enandena: 1850
furstendmena Hohenzollern-Hechingen och Hohenzollern-Sigmaringen, 1861
kungariket Bgge Sicilierna och 1866 kungariket Hannover och kurfurstendmet
Hessen-Kassel. Republik avlste sedan kejsardmet Frankrike 1870 och
kungariket Portugal 1910. Revolutionerna i frsta vrldskrigets fljd
strtade Europas tre kejsarriken, Ryssland 1917 och Tyskland och
sterrike
1918. Detta r fll ocks de sex kungarikena Preussen, Bayern, Sachsen,
Wrttemberg, Ungern och Bhmen (Tjeckien), de sex storhertigdmena Baden,
Hessen-Darmstadt, Sachsen-Weimar-Eisenach, Mecklenburg-Schwerin,
Mecklenburg-Strelitz och Oldenburg, de fem hertigdmena Schleswig-Holstein,
Anhalt, Sachsen-Altenburg, Sachsen-Meiningen och Sachsen-Coburg-Gotha och de
sju furstendmena Waldeck-Pyrmont, Schwarzburg-Rudolstadt,
Schwarzburg-Sondershausen, Reuss-Greiz, Reuss-Gera, Lippe och Schaumburg-Lippe.
1919 sattes punkt fr det aldrig fullbordade kungariket Finland, tidigare
storfurstendme. Under och efter andra vrldskriget upphrde tta kungariken
till: Albanien 1943, Island 1944, Montenegro 1945, Serbien (Jugoslavien)
1945, Bulgarien 1946, Italien 1946, Rumnien 1947 och Irland 1949. Den
senaste monarkin att falla var kungariket Grekland 1974. Likas har alla de
fyra utomeuropeiska kejsarrikena knutna till monarkier i Europa upphrt:
Mexiko (
sterrike) 1867, Brasilien (Portugal) 1889, Abessinien (Italien) 1941
och Indien (Storbritannien) 1947. I dag terstr tio europeiska arvmonarkier:
kungarikena Sverige, Norge, Danmark, Nederlnderna, Belgien, Spanien och
Storbritannien (med Nordirland och i personalunion med utomeuropeiska Kanada,
Australien, Nya Zeeland, liksom till 1961 Sydafrika och 1947 Indien, allts
en monarki utbredd i alla vrldsdelar), storhertigdmet Luxemburg och
furstendmena Liechtenstein och Monaco. Nr Island vann sin
sjlvstndigt 1944 blev landet republik. Finland valde en kung 1918 men de
mnga monarkiernas fall i fljd av frsta vrldskriget ledde till republik
1919. Norges frigrelse frn Sverige 1905 resulterade i monarki, men republik
diskuterades som alternativ och om unionsbrottet intrffat ngra r senare
hade det mycket vl kunnat bli norrmnnens val. De nnu bestende
monarkierna Sverige, Norge, Danmark, Nederlnderna, Belgien, Luxemburg,
Liechtenstein, Storbritannien, Kanada, Australien och Nya Zeeland hr till de
lnder i vrlden som brukar rankas hgst med avseende p demokrati, vlstnd
och lyckliga invnare. Att detta skulle vara monarkins frtjnst r en
felaktig slutsats. Snarare r frklaringen att politisk stabilitet har
mjliggjort fr monarkin att i vingklippt form hlla sig kvar inom ramen fr
ett demokratiserat statsskick. Att monarki ingalunda r en frutsttning fr
framskjuten plats i ligan visas av de lika framgngsrika republikerna
Finland, Island, Tyskland,
sterrike, Schweiz, Irland och USA. Inte heller
kan omstndigheten att dessa vlmende lnder i hg grad r befolkade av
nordvsteuroper som talar germanska sprk och i stor utstrckning r
protestanter sls fast som framgngsrecept. |
|
slekt.se/monarki Start Demokrati mot monarki ➤ Start
slekt.se ➤ ©
2024 Per Andersson |
|