Demokrati mot monarki

Per Anderssons texter om att utse statschef genom arv

 

 

 

 

 

Monarkins faser

Monarkier har fšrekommit i flera olika varianter. Valmonarki, som bland annat Sverige var under medeltiden, innebar inte nŒgot demokratiskt val av kung, utan vem som blev kung bestŠmdes i hšg grad utifrŒn slŠktskap och beslutet fattades av rikets frŠmsta stormŠn. Efter att arvmonarki uttryckligen infšrts har monarkens maktstŠllning varierat betydligt frŒn absolut monarki eller envŠlde till konstitutionell monarki med lagfŠsta inskrŠnkningar i hans eller hennes befogenheter. Bland de kvarvarande monarkierna har reduktionen av monarkens roll i det politiska systemet gŒtt lŠngst i Sverige, som betecknas som en representativ monarki. De flesta lŠnder med monarki under 1900-talet har tagit ytterligare ett steg och helt avskaffat detta statsskick.

€nnu 1910 var alla lŠnder i Europa monarkier utom Schweiz och Frankrike. NŒgra monarkier hade uppgŒtt i andra i samband med de tyska och italienska enandena: 1850 furstendšmena Hohenzollern-Hechingen och Hohenzollern-Sigmaringen, 1861 kungariket BŠgge Sicilierna och 1866 kungariket Hannover och kurfurstendšmet Hessen-Kassel. Republik avlšste sedan kejsardšmet Frankrike 1870 och kungariket Portugal 1910. Revolutionerna i fšrsta vŠrldskrigets fšljd stšrtade Europas tre kejsarriken, Ryssland 1917 och Tyskland och …sterrike 1918. Detta Œr fšll ocksŒ de sex kungarikena Preussen, Bayern, Sachsen, WŸrttemberg, Ungern och Bšhmen (Tjeckien), de sex storhertigdšmena Baden, Hessen-Darmstadt, Sachsen-Weimar-Eisenach, Mecklenburg-Schwerin, Mecklenburg-Strelitz och Oldenburg, de fem hertigdšmena Schleswig-Holstein, Anhalt, Sachsen-Altenburg, Sachsen-Meiningen och Sachsen-Coburg-Gotha och de sju furstendšmena Waldeck-Pyrmont, Schwarzburg-Rudolstadt, Schwarzburg-Sondershausen, Reuss-Greiz, Reuss-Gera, Lippe och Schaumburg-Lippe. 1919 sattes punkt fšr det aldrig fullbordade kungariket Finland, tidigare storfurstendšme. Under och efter andra vŠrldskriget upphšrde Œtta kungariken till: Albanien 1943, Island 1944, Montenegro 1945, Serbien (Jugoslavien) 1945, Bulgarien 1946, Italien 1946, RumŠnien 1947 och Irland 1949. Den senaste monarkin att falla var kungariket Grekland 1974. LikasŒ har alla de fyra utomeuropeiska kejsarrikena knutna till monarkier i Europa upphšrt: Mexiko (…sterrike) 1867, Brasilien (Portugal) 1889, Abessinien (Italien) 1941 och Indien (Storbritannien) 1947. I dag ŒterstŒr tio europeiska arvmonarkier: kungarikena Sverige, Norge, Danmark, NederlŠnderna, Belgien, Spanien och Storbritannien (med Nordirland och i personalunion med utomeuropeiska Kanada, Australien, Nya Zeeland, liksom till 1961 Sydafrika och 1947 Indien, alltsŒ en monarki utbredd i alla vŠrldsdelar), storhertigdšmet Luxemburg och furstendšmena Liechtenstein och Monaco.

NŠr Island vann sin sjŠlvstŠndigt 1944 blev landet republik. Finland valde en kung 1918 men de mŒnga monarkiernas fall i fšljd av fšrsta vŠrldskriget ledde till republik 1919. Norges frigšrelse frŒn Sverige 1905 resulterade i monarki, men republik diskuterades som alternativ och om unionsbrottet intrŠffat nŒgra Œr senare hade det mycket vŠl kunnat bli norrmŠnnens val.

De Šnnu bestŒende monarkierna Sverige, Norge, Danmark, NederlŠnderna, Belgien, Luxemburg, Liechtenstein, Storbritannien, Kanada, Australien och Nya Zeeland hšr till de lŠnder i vŠrlden som brukar rankas hšgst med avseende pŒ demokrati, vŠlstŒnd och lyckliga invŒnare. Att detta skulle vara monarkins fšrtjŠnst Šr en felaktig slutsats. Snarare Šr fšrklaringen att politisk stabilitet har mšjliggjort fšr monarkin att i vingklippt form hŒlla sig kvar inom ramen fšr ett demokratiserat statsskick. Att monarki ingalunda Šr en fšrutsŠttning fšr framskjuten plats i ligan visas av de lika framgŒngsrika republikerna Finland, Island, Tyskland, …sterrike, Schweiz, Irland och USA. Inte heller kan omstŠndigheten att dessa vŠlmŒende lŠnder i hšg grad Šr befolkade av nordvŠsteuropŽer som talar germanska sprŒk och i stor utstrŠckning Šr protestanter slŒs fast som framgŒngsrecept.

 

 

 

 

slekt.se/monarki

Start Demokrati mot monarki

Start slekt.se

© 2024 Per Andersson