Heraldiska vapen och flaggor Per Anderssons texter om heraldik, kommunvapen, nordiska korsflaggor m m
	"Vapnet är för ögat vad namnet är för örat" Per Andersson har ägnat sig åt heraldiken med dess enkla, färgkontrasterande och traditionsfyllda kännetecken sedan tioårsåldern. Inom denna disciplin möts många av hans andra intresseområden: namnskick (vapnet är för ögat vad namnet är för örat), genealogi (släktvapen), lokalhistoria (socken-, härads- och kommunvapen), statsvetenskap (stater, kommuner och andra offentliga vapenbärare), juridik, språkvetenskap, praktisk konstutövning, grafisk formgivning, nordism (den nordiska korsflaggsfloran) samt ett estetiskt substansideal som han bekänner sig till. Hans heraldiska arbetsområden från närmare ett halvsekel är utspridda i spänningsfältet mellan teoretisk vapenkunskap och praktisk vapenkonst. Med Sveriges kommunvapen (1983) publicerade han den första redogörelsen någonsin för landets alla i kraft varande kommunala vapen. Han har också författat den första allmänna svenska handledningen i heraldik på årtionden, Svensk heraldik (1985, 2 uppl 1988). En fortsättning på dessa båda arbeten är boken Heraldiska vapen i Sverige (1989), som tillsammans med Svensk vapenbok för köpingar, municipalsamhällen och landskommuner 1863–1970 (1994) upptar alla svenska kommunala vapen genom tiderna, totalt omfattande omkring 950 bärare. Inom heraldisk teori har han främst ägnat sig åt kodifiering av det heraldiska regelsystemet. Hans teser finns redovisade bland annat i Kvalitetsbedömning av heraldiska vapen (Svenska heraldiska föreningens tidskrift Vapenbilden 27/1989), handboken Heraldik – läran om vapenmärken (1993) och Förslag till lag om heraldiska vapen (Vapenbilden 51/2001). Rättsliga aspekter på heraldiken har han också framfört i Släktvapenrätt grundad på logik och funktion (Vapenbilden 65/2006). Genom sina böcker, tidskrifts- och tidningsartiklar, föredrag och utställningar har Per Andersson verkat för att sprida kunskap om heraldiken och praktiskt bruk av vapenmärken i det moderna samhället. Per Andersson har också komponerat vapen för släkter, organisationer, de båda kommunerna Hylte och Ockelbo, Östergötlands härader och landskapets alla omkring 170 socknar (Ockelbos vapen har sedan bildat grund för prins Daniels vapen). Den mest omfattande regionala vapenredovisningen är Östgötsk vapenbok – Territoriella heraldiska vapen i Östergötland för landskap, län, stift, landskapsdelar, härader, kommuner, städer, köpingar, landskommuner, pastorat och församlingar (1998). Den lokala och regionala heraldiken har han behandlat i ett flertal ytterligare arbeten, såsom Kommunsymboler i Östergötlands län (Mjölby kommuns hembygdsråds årsbok 1982), Heraldiska vapen i Mjölby (Mjölby kommuns hembygdsråds årsbok 1989), Sockenvapen i Mjölbyområdet (Mjölbyhistorisk tidskrift 4/1995), Kommunala vapen inom Mjölby kommun (Vapenbilden 40/1996) och Nya sockenvapen inom Östergötlands län (Vapenbilden 44/1998). En ingående analys av ett vapenområde är Kvarnhjulsheraldiken i Mjölby – En stadssymbols 75-åriga väg genom vapenstrider till internationell förebild (Mjölbyhistorisk tidskrift 3/1994). Exempel på tidningsartiklar om heraldiken är Våra vapen (Östgöta Correspondenten 1981-11-28), Vapnet är för ögat vad namn är för örat (Östgöta Correspondenten 1986-07-29) och två debattartiklar om den nya regionen Västra Götalands vapen och flagga (Göteborgs-Posten 1997-12-09 och 1998-01-07). Per Andersson har vidare medverkat i översättning, komplettering och anpassning till svenska förhållanden av John Foleys bok Tecken, märken och symboler (1995). En annan symbolform som Per Anderson ägnat särskild uppmärksamhet är kretsen av uppemot 50-talet flaggor med skandinaviskt korsmotiv i olika färgkonstellationer. Den första samlade redovisningen därav var Kors så många olika flaggor! (Östgöta Correspondenten 1991-11-01), följd av böckerna Nordiska korsflaggor (1992) och Under nordisk flagg – Nordens historia, samtid och framtid speglade i korsflaggor (1994), vilken samtidigt är en studie i nordiska enhets- och särartstendenser. Han har också särskilt behandlat den svenska flaggans och nationaldagens historia, bland annat i Östgöta Correspondenten (1995-06-03) och i flera högtidstal på Svenska flaggans dag och Sveriges nationaldag, första gången 1980 på Mjölby hembygdsgård. Genom sitt initiativ att årligen den 25 juni – på den astronomiska årsdagen av Eriks av Pommern kröning till förste kung över det enade Norden 1397 – fira Nordens dag, vilket skedde första gången 1991 och även detta på Mjölby hembygdsgård, har Per Andersson medverkat till att återuppta bruket av Nordens gul-röda korsflagga med ursprung i Kalmarunionen. Med förebild i Skånelands flagga har han för flera olika kulturregioner utarbetat nya korsflaggor som efter hand kommit i bruk, bland annat för Norrland, Västsverige och Småland. Per Anderssons försök att introducera en gul-grön korsflagga för Gotland kom till uttryck i tre artiklar i Gotlands tidningar (1992-02-11, 1992-03-06 och 1992-04-02). Per Andersson tilldelades 2013 Svenska heraldiska föreningens förtjänstmedalj i guld för "insatser inom det historiska fältet" och "stora insatser för heraldiken i Sverige".	slekt.se/heraldik Start Heraldiska vapen och flaggor ➤ Start slekt.se ➤ Kontakt ➤ © 2022 Per Andersson Nordiska korsflaggor Per Anderssons bok Under nordisk flagg – Nordens historia, samtid och framtid speglade i korsflaggor ➤ Vad är heraldik? Per Anderssons bok Heraldik – läran om vapenmärken ➤ Det heraldiska vapnet är för ögat vad namnet är för örat ➤ Vapen för Sveriges kommuner, städer, köpingar, municipalsamhällen och landskommuner Per Anderssons båda böcker Heraldiska vapen i Sverige och Svensk vapenbok för köpingar, municipalsamhällen och landskommuner 1863–1970 upptar alla svenska kommunala vapen genom tiderna, totalt omfattande omkring 950 bärare: Sveriges kommunala vapen ➤ Kommuner ➤ Städer ➤ Köpingar, municipalsamhällen och landskommuner ➤ Heraldiska vapen i Östergötland I boken Östgötsk vapenbok – Territoriella heraldiska vapen i Östergötland för landskap, län, stift, landskapsdelar, härader, kommuner, städer, köpingar, landskommuner, pastorat och församlingar redovisar Per Andersson den östgötska heraldiken med ca 240 vapen: Heraldik och territoriella vapen ➤ Regioner ➤ Härader ➤ Kommuner ➤ Städer ➤ Köpingar ➤ Landskommuner ➤ Pastorat ➤ Församlingar ➤ Förslag till vapen för församlingar ➤ Mer om heraldiska vapen Förslag till lag om heraldiska vapen ➤ Mjölbys kvarnhjulsvapen ➤ Vapen komponerade av Per Andersson ➤