Heraldiska vapen och flaggor

Per Anderssons texter om heraldik, kommunvapen, nordiska korsflaggor m m

 

 

 

 

 

Sveriges kommunala vapen – Kšpingar, municipalsamhŠllen och landskommuner

 

Alfta — N21001-93

Alfta landskommun (1863–1970), GŠvleborgs lŠn, nu OvanŒkers kommun.

I fŠlt av silver en i dess mitt bjŠkvis stŠlld, ršd Œl ovanfšr tre av vŒgskuror bildade blŒ strŠngar

FaststŠllt av Kungl Maj:t 1970-11-05, upphšrt vid kommunens ombildning 1971-01-01, senare fšrt av Alfta kommun (1971–1973).

l och vŒgskuror – frŒn bilden i Alfta sockens sigill, kŠnt frŒn 1757.

 

Algutsboda — N08001-93

Algutsboda landskommun (1863–1968), Kalmar lŠn, nu Emmaboda kommun.

I fŠlt av silver tvŒ korslagda uppŒtriktade blŒ glasblŒsarpipor med anfŒngad ršd glasmassa, i nedre vinkeln Œtfšljda av ett rštt topografiskt barrskogstecken

FaststŠllt av Kungl Maj:t 1960-03-25, upphšrt vid kommunens ombildning 1969-01-01.

GlasblŒsarpipor – glasblŒsningen och de fyra glasbruken inom kommunen. Topografiskt barrskogstecken – skogsbruket.

 

Alnš — N22001-93

Alnš landskommun (1863–1964), VŠsternorrlands lŠn, nu Sundsvalls kommun.

FŠlt, kluvet av blŒtt och guld, vari en al av motsatta tinkturer, omgivet av en bŒrd, kluven av guld och blŒtt

FaststŠllt av Kungl Maj:t 1962-06-28, upphšrt vid kommunens ombildning 1965-01-01.

Al – bilden i Alnš sockens sigill frŒn 1700-talet; ortnamnets fšrled. BŒrd – oval platta med oregelbunden kontur i sigillet; ortnamnets efterled.

Komponerat av stadsarkitekt Hans Schlyter, Sundsvall.

 

Alstad — N12001-93

Alstads landskommun (1952–1966), Malmšhus lŠn, nu Trelleborgs kommun.

I rštt fŠlt en balk, Œtfšljd ovan av ett piltrŠd och nedan av ett veteax med tvŒ blad, allt av guld

FaststŠllt av Kungl Maj:t 1961-06-02, upphšrt vid kommunens ombildning 1967-01-01.

Balk – den litterŠrt vŠlkŠnda landsvŠgen mellan Malmš och Ystad. PiltrŠd och veteax – jordbruksbygden SšderslŠtt.

 

Alvastra — N05001-93

Alvastra landskommun (1952–1968), …stergštlands lŠn, nu …deshšgs kommun.

I rštt fŠlt en uppskjutande abbotstav, Œtfšljd till hšger av en uppgŒende mŒne och till vŠnster av en sexuddig stjŠrna, alla av guld

FaststŠllt av Kungl Maj:t 1951-12-14, upphšrt vid kommunens ombildning 1969-01-01, senare fšrt av …deshšgs landskommun (1969–1970) och dŠrefter …deshšgs kommun (1971–).

Abbotstav Œtfšljd av mŒne och stjŠrna – bilden i sigill fšr abboten fšr cistercienserklostret i Alvastra, kŠnt frŒn 1300-talets fšrsta hŠlft – Alvstra kloster.

 

Alvesta — L07001-93

Alvesta kšping (1945–1951), Alvesta kšping (1952–1962) och Alvesta kšping (1963– 1970), Kronobergs lŠn, nu Alvesta kommun.

I gršnt fŠlt tre bin av guld, ordande tvŒ och ett, och dŠrunder en stam av guld, belagd med ett gršnt bevingat hjul

FaststŠllt av Kungl Maj:t 1951-10-26, upphšrt vid kšpingens ombildning 1971-01-01, senare fšrt av Alvesta kommun (1971–).

Bin – flit och fšretagsamhet. Bevingat hjul – Alvesta som jŠrnvŠgsknut.

 

Anundsjš — N22002-93

Anundsjš landskommun (1952–1970), VŠsternorrlands lŠn, nu …rnskšldsviks kommun.

I blŒtt fŠlt en duva av silver med ršd nŠbb och ršda ben, sittande pŒ en bjŠlkvis genomgŒende gren av guld och hŒllande i nŠbben en olivkvist av silver

FaststŠllt av Kungl Maj:t 1962-12-21, upphšrt vid kommunens ombildning 1971-01-01.

Duva med olivkvist sittande pŒ gren – bilden i Anundsjš sockens sigill, kŠnt frŒn 1804.

 

ArbrŒ — N21002-93

ArbrŒ landskommun (1869-04-23–1951) och ArbrŒ landskommun (1952–1970), GŠvleborgs lŠn, nu BollnŠs kommun.

I blŒtt fŠlt en gŒende hŠst av silver med ršd tunga och ršda hovar, ovan Œtfšljd av en sexuddig stjŠrna av silver

FaststŠllt av Kungl Maj:t 1949-12-09, upphšrt vid kommunens ombildning 1971-01-01, senare fšrt av ArbrŒ kommun (1971–1973).

HŠst och sexuddig stjŠrna – frŒn bilden i ArbrŒ sockens sigill.

 

Arjeplog — N25001-93

Arjeplogs landskommun (1863–1970), Norrbottens lŠn, nu Arjeplogs kommun.

I gršnt fŠlt tre balkvis stŠllda strŠngar, Œtfšljda ovan av ett renhorn och nedan av en tilltagande mŒne, allt av silver

FaststŠllt av Kungl Maj:t 1952-11-06, upphšrt vid kommunens ombildning 1971-01-01, senare fšrt av Arjeplogs kommun (1971–).

Tre strŠngar – LaisŠlven, SkellefteŠlven och PiteŠlven. Renhorn – renskštsel. MŒne (metallurgiskt tecken fšr silver) – NasafjŠlls silvergruva.

 

Arvidsjaur — N25002-93

Arvidsjaurs landskommun (1863–1970), Norrbottens lŠn, nu Arvidsjaurs kommun.

I fŠlt av guld ett blŒtt renhuvud med ršd bevŠring, dŠrest dylik skall komma till anvŠndning, och dŠršver en blŒ ginstam med Karlavagnens stjŠrnbild av guld

FaststŠllt av Kungl Maj:t 1945-11-23, upphšrt vid kommunens ombildning 1971-01-01, senare fšrt av Arvidsjaurs kommun (1971–).

Renhuvud – fšrkortning av VŠsterbottens landskapsvapen, vilket Šven ingŒr i vapnet fšr Norrbottens lŠn; skogsrenens rikliga fšrekomst i trakten. Karlavagnens stjŠrnbild – ortens nordliga belŠgenhet.

 

Asarum — N10001-93

Asarums landskommun (1881–1951) och Asarums landskommun (1952–1966), Blekinge lŠn, nu Karlshamns kommun.

I fŠlt av guld tvŒ bjŠlkvis ordnade gršna ekar šver en av en vŒgskura bildad, med tolv (4, 3, 4, 1) bysantiner av guld belagd blŒ stam

FaststŠllt av Kungl Maj:t 1945-10-12, upphšrt vid kommunens ombildning 1967-01-01.

VŒgskureavdelad stam med bysantiner – offerkŠllan i Asarums by offerpenningar. Ek – ekar som omger offerkŠllan; eken i Blekinges landskapsvapen.

 

Attmar — N22003-93

Attmar landskommun (1863–1962), VŠsternorrlands lŠn, nu Sundsvalls kommun.

I fŠlt av silver en blŒ taltrast, med utbredda vingar samt med nŠbb, tunga, šga och ben av guld, pŒ en svart stubbe

FaststŠllt av Kungl Maj:t 1960-06-30, upphšrt vid kommunens ombildning 1963-01-01.

FŒgel och stubbe – bilden i Attmars sockens sigill, kŠnt frŒn 1750.

Komponerat av stadsarkitekt Hans Schlyter, Sundsvall.

 

Bara — N12002-93

Bara landskommun (1952–1970), Malmšhus lŠn, nu Svedala kommun.

I rštt fŠlt ett lejon av guld med huvudet vŠnstervŠnt och skilt frŒn bŒlen samt med tunga, tŠnder och klor blŒ

FaststŠllt av Kungl Maj:t 1969-06-13, upphšrt vid kommunens ombildning 1971-01-01, senare fšrt av Bara kommun (1971–1976).

Lejon – bilden i Bara hŠradssigill, kŠnt frŒn 1524. Lejon utan huvud – bilden i Bara hŠradssigill, kŠnt frŒn 1648.

 

BarkŒkra — N11001-93

BarkŒkra landskommun (1863–1970), Kristianstads lŠn, nu €ngelholms kommun.

Skšld, vŒgskurestyckad av rštt och guld, vari ett rštt ankare, upptill bildande ett patriarkalkors med spetsiga Šndar

FaststŠllt av Kungl Maj:t 1963-12-13, upphšrt vid kommunens ombildning 1971-01-01.

Ankare – sjšfarten. Ankare upptill bildande ett patriarkalkors med spetsiga Šndar – Svenska nationalfšreningens mot tuberkolos mŠrke – ett av Sveriges fšrsta sanatorier belŠget i trakten. VŒgskura – mštet mellan land och hav. Rštt och guld – vapnet fšr landskapet SkŒne.

 

Barva — N04001-93

Barva landskommun (1863–1951), Sšdermanlands lŠn, nu Eskilstuna kommun.

Skšld kluven av blŒtt, vari ett gyllene sŠdesax, och av guld, vari fem gršna almblad, ordnade 2, 1, 2

FaststŠllt av Kungl Maj:t 1951-12-07, upphšrt vid kommunens ombildning 1952-01-01.

SŠdesax – bilden i …sterrekarne hŠrads sigill. Fem almblad – tolkning av ortnamnet som en "lund".

 

Bengtsfors — L15001-93

Bengtsfors kšping (1926–1970), €lvsborgs lŠn, nu Bengtsfors kommun.

I rštt fŠlt en uppskjutande, genomgŒende bro och dŠršver en merkuriestav, allt i silver

FaststŠllt av Kungl Maj:t 1946-03-01, upphšrt vid kšpingens ombildning 1971-01-01, senare fšrt (med omformulerad blasonering) av Bengtsfors kommun (1971–).

Bro – Stršmbron i Bengtsfors; en Šldre bro, "Bengtsbroa", som givit namn Œt orten. Merkuriestav – Bengtsfors roll som handelscentrum.

 

Berg — N23001-93

Bergs landskommun (1888–1970), JŠmtlands lŠn, nu Bergs kommun.

I blŒtt fŠlt en frŒn ett treberg av silver uppskjutande lŒga av guld, till hšger Œtfšljd av en vŠnstervŠnd yxa och till vŠnster av en bšssa, bŒda av silver

Antaget 1957-10-19, ej faststŠllt av Kungl Maj:t, upphšrt vid kommunens ombildning 1971-01-01, senare fšrt av Bergs kommun (1971–).

Yxa – timmermansyrket. Bšssa – bšssmedsyrket. LŒga pŒ treberg – vŒrdkase pŒ Hoversbergstoppen. Treberg – ortnamnet.

 

Berga — N07001-93

Berga landskommun (1952–1970), Kronobergs lŠn, nu Ljungby kommun.

Skšld, medelst klyvning och tinnskuredelning kvadrerad av blŒtt och guld med i fŠlt 1 trenne till ett gaffelkors sammanstŠllda blixtar av guld och i fŠlt 2 ett blŒtt avslitet stenbockshuvud

FaststŠllt av Kungl Maj:t 1955-12-09, upphšrt vid kommunens ombildning 1971-01-01.

Tinnskura – de stadsprivilegier som Magnus ladulŒs utfŠrdare fšr Berga 1279. Stenbockshuvud – frŒn vapnet fšr Štten Stenbock, som spelade en betydelsfull roll fšr socknen under 1500-talet. Tre blixtar – kraftverken vid Bro, by och byfors.

 

Bergsjš — N21003-93

Bergsjš landskommun (1863–1970), GŠvleborgs lŠn, nu Nordanstigs kommun.

I fŠlt av guld en stŒende man i rustning hŒllande ett svŠrd med bšjd klinga, allt svart

FaststŠllt av Kungl Maj:t 1966-04-01, upphšrt vid kommunens ombildning 1971-01-01, senare fšrt av Bergsjš kommun (1971–1973).

Man i rustning hŒllande kroksvŠrd – frŒn bilden i Bergsjš sockens sigill, kŠnt frŒn mitten av 1700-talet. Svart och guld – landskapet HŠlsinglands vapen.

Komponerat av stadsarkitekt Hans Schlyter, Sundsvall.

 

Bettna — N04002-93

Bettna landskommun (1952–1970), Sšdermanlands lŠn, nu Flens och Nykšpings kommuner.

I fŠlt av silver pŒ en stolpvis stŠlld, genomgŒende, gršn gren tre ršda Špplen, varav ett upptill och ett nedtill pŒ hšger sida och ett i mitten pŒ vŠnster sida, vart och ett mitt emot ett av grenens trenne blad

FaststŠllt av Kungl Maj:t 1953-02-27, upphšrt vid kommunens ombildning 1971-01-01.

Gren med Špplen – keršŠpplen.

 

Bjurholm — N24001-93

Bjurholms landskommun (1863–1970), VŠsterbottens lŠn, nu Bjurholms kommun.

I blŒtt fŠlt en av vŒgskuror bildad bjŠlke av guld, belagd med en gŒende svart bŠver med tunga, tŠnder och klor ršda

FaststŠllt av Kungl Maj:t 1951-09-20, upphšrt vid kommunens ombildning 1971-01-01, senare fšrt av Bjurholms kommun (1971–1973) och dŠrefter Bjurholms kommun (1983–).

VŒgskureavdelad bjŠlke – …reŠlven och LšgdeŠlven. BŠver – ortnamnets fšrsta led med betydelsen bŠver; fšrekomst i traktens fauna.

 

BjursŒs — N20001-93

BjursŒs landskommun (1863–1970), Kopparbergs lŠn, nu Falu kommun.

I rštt fŠlt en upprest bŠver med blŒ bevŠring, dŠrest dylik skall komma till anvŠndning, hŒllande en hammare i hšgra framfoten, allt i gult, och dŠršver en ginstam av guld, belagd med en ršd vŠvskyttel

FaststŠllt av Kungl Maj:t 1947-02-28, upphšrt vid kommunens ombildning 1971-01-01.

BŠver – fšrr rikligt fšrekommande villebrŒd i trakten; sjšnamnet Bjursen med betydelsen bŠversjšn. Hammare – skomakarhammare – skohantverk och -industri. VŠvskyttel – hemslšjd och textilindustri.

 

BjurŒker — N21004-93

BjurŒkers landskommun (1952–1970), GŠvleborgs lŠn, nu Hudiksvalls kommun.

I blŒtt fŠlt ett av snedstŠllda strŠngar bildat galler av guld med fyruddiga stjŠrnor av guld i rutorna

FaststŠllt av Kungl Maj:t 1966-12-16, upphšrt vid kommunens ombildning 1971-01-01.

Galler med fyruddiga stjŠrnor – frŒn bilden i sigill frŒn 1300-talet fšr provinsen Sunded eller Sundhede, som norra HŠlsingland utgjorde under medeltiden. BlŒtt och guld – de tinkturer vari initialbokstaven i ortnamnet BjurŒker finns Œtergivet pŒ en fana fšr HŠlsinge tremŠnningregemente frŒn 1675.

Komponerat av stadsarkitekt Hans Schlyter, Sundsvall.

 

Bjuv — L12001-93

Bjuvs kšping (1946–1970), Malmšhus lŠn, nu Bjuvs kommun.

I svart fŠlt en stolpe av silver, belagd med ett svart gruvbloss med ršd lŒga

FaststŠllt av Kungl Maj:t 1955-03-18, upphšrt vid kšpingens ombildning 1971-01-01, senare fšrt av Bjuvs kommun (1971–1973) och dŠrefter Bjuvs kommun (1974–).

Stolpe av silver belagd med gruvbloss – gruvschakt upplyst av ett gruvbloss – gruvdriften.

 

BjŠrtrŒ — N22004-93

BjŠrtrŒ landskommun (1863–1970), VŠsternorrlands lŠn, nu Kramfors kommun.

FŠlt av guld bestrštt med stolpvis stŠllda svarta myror

FaststŠllt av Kungl Maj:t 1962-12-21, upphšrt vid kommunens ombildning 1971-01-01, senare fšrt av BjŠrtrŒ kommun (1971–1973).

Myra – bilden i BjŠrtrŒ sockens sigill frŒn 1600-talet.

Komponerat av stadsarkitekt Hans Schlyter, Sundsvall.

 

Bjšrklinge — N03001-93

Bjšrklinge landskommun (1952–1970), Uppsala lŠn, nu Uppsala kommun.

Skšld, styckad av silver, vari ett balkvis stŠllt gršnt bjšrklšv, och av gršnt, vari ett balkvis stŠllt stšrtat bjšrklšv av silver

FaststŠllt av Kungl Maj:t 1958-03-07, upphšrt vid kommunens ombildning 1971-01-01.

Bjšrklšv – ortnamnet.

 

Bjšrna — N22005-93

Bjšrna landskommun (1863–1970), VŠsternorrlands lŠn, nu …rnskšldsviks kommun.

Skšld, delad av silver, vari en gŒende blŒ bjšrn med tunga, tŠnder och klor av guld, och blŒtt, vari tvŒ av vŒgskuror bildade bjŠlkar av silver

FaststŠllt av Kungl Maj:t 1963-07-25, upphšrt vid kommunens ombildning 1971-01-01.

Bjšrn och vŒgskureavdelade bjŠlkar – bilden i Bjšrna sockens sigill, kŠnt frŒn 1809.

Komponerat av stadsarkitekt Hans Schlyter, Sundsvall.

 

Boda — N20002-93

Boda landskommun (1875-05-01–1962), Kopparbergs lŠn, nu RŠttviks kommun.

Skšld medelst en tandskura kluven av rštt, vari en tilltagande mŒne av guld, och guld, vari en ršd bila

FaststŠllt av Kungl Maj:t 1948-03-05, upphšrt vid kommunens ombildning 1963-01-01.

Bila – frŒn RŠttviks sockensigill och vapen – samhšrighet med denna grannsocken, frŒn vilken Boda Šr avsšndrad. MŒne – tecken fšr silver – silverfšrekomst inom socknen och de sedan lŠnge šdelagda Silvbergsgruvorna. Klyvande tandskura – vattenfallet Styggforsen med en mŠrklig formation av berget intill.

 

Bodafors — L06001-93

Bodafors kšping (1930–1970), Jšnkšpings lŠn, nu NŠssjš kommun.

I fŠlt av guld en ršd bjŠlke belagd med en hyvel av guld

FaststŠllt av Kungl Maj:t 1948-09-24, upphšrt vid kšpingens ombildning 1971-01-01.

Hyvel – mšbelindustrin. Guld och rštt – SmŒlands tinkturer.

 

Bollebygd (landskommun) — N15001-93

Bollebygds landskommun (1952–1970), €lvsborgs lŠn, nu BorŒs kommun.

I svart fŠlt en med grepe fšrsedd kanna av guld

FaststŠllt av Kungl Maj:t 1955-12-09, upphšrt vid kommunens ombildning 1971-01-01, senare fšrt av Bollebygds kommun (1971–1973) och dŠrefter Bollebygds kommundel inom BorŒs kommun (1974–).

Kanna (bolle) – bilden i Bollebygds hŠrads sigill, kŠnt frŒn 1568; ortnamnets fšrled. Svart och guld – landskapet VŠstergštlands vapen.

 

BollnŠs (landskommun) — N21005-93

BollnŠs landskommun (1923–1958), GŠvleborgs lŠn, nu BollnŠs kommun.

I fŠlt av silver en pŒ bŒda benen stŒende blŒ trana med hjŠssa nŠbb och ben ršda, ovanfšr en i stammen bjŠlkvis stŠlld av sŒgskuror bildad blŒ strŠng

FaststŠllt av Kungl Maj:t 1952-05-15, upphšrt vid kommunens ombildning 1959-01-01.

Trana – frŒn bilden i BollnŠs socken sigill. SŒgskureavdelad strŠng – Šlvarna Ljusnan och Voxnan, som rinner samman inom kommunen.

 

Bolmsš — N06001-93

Bolmsš landskommun (1863–1951), Jšnkšpings lŠn, nu Ljungby kommun, Kronobergs lŠn, och Gislaveds kommun, Jšnkšpings lŠn.

I blŒtt fŠlt ett fornnordiskt svŠrd med fŠste av guld och klinga av silver, frŒn vilken utstrŒla lŒgor av guld

FaststŠllt av Kungl Maj:t 1950-09-15, upphšrt vid kommunens ombildning 1952-01-01.

SvŠrd med utstrŒlande lŒgor – svŠrdet Tirfing, "mans bane var gŒng det draget varder", tillhšrigt Arngrim, som fšrekommer i Hervararsagan och enligt den lokala traditionen bodde pŒ Bolmsš tillsammans med sina tolv sšner.

 

Boo — N02001-93

Boo landskommun (1863–1970), Stockholms lŠn, nu Nacka kommun.

I fŠlt av silver ett rštt skepp och dŠrunder en ršd stam, belagd med tre silverkulor, ordnade tvŒ och en

FaststŠllt av Kungl Maj:t 1945-10-12, upphšrt vid kommunens ombildning 1971-01-01.

Tre kulor av silver ordnade tvŒ och en i rštt fŠlt – frŒn slŠktvapnet fšr sjšhjŠlten amiral Jacob Bagge af Boo (1502–1577). Skepp (šrlogsfartyg) – amiralens gŠrning.

 

Bor — N06002-93

Bors landskommun (1952–1970), Jšnkšpings lŠn, nu VŠrnamo kommun.

I blŒtt fŠlt ett treberg av silver, vari en svart klofšrsedd hand uppskjuter, ovan Œtfšljt av ett dryckeshorn av silver, mot vilket frŒn švre skšldkanten en hand av silver nedskjuter

FaststŠllt av Kungl Maj:t 1957-11-29, upphšrt vid kommunens ombildning 1971-01-01.

Treberg – Trolleklippan. Treberg, dryckeshorn och hŠnder – sŠgen, som skall ha utspelat sig vid Trollklippan, om en riddares mšte med trollen varvid ett dryckeshorn blir riddarens byte.

Komponerat av professor Edvard Wibeck.

 

Borgsjš — N22006-93

Borgsjš landskommun (1946–1970), VŠsternorrlands lŠn, nu nge kommun.

FŠlt, kluvet av blŒtt, vari en hand av silver med fingrar uppstrŠckta till edgŒng, och av silver, vari en krenelerad blŒ tornborg, samt under fŠltet en av en vŒgskura bildad, likaledes kluven stam av motsatta tinkturer

FaststŠllt av Kungl Maj:t 1961-11-24, upphšrt vid kommunens ombildning 1971-01-01.

Hand – frŒn bilden i Borgsjš sockens sigill frŒn 1611. Borg – ortnamnets fšrled; grŠnsanlŠggningen Borgsjš skans vid BorgŒsen. VŒgskura – ortnamnets efterled; Ljungan.

 

BorlŠnge — L20001-93

BorlŠnge kšping (1929–1943), Kopparbergs lŠn, nu BorlŠnge kommun.

I blŒtt fŠlt en av vŒgskuror bildad bjŠlke, Œtfšljd ovanfšr av en vŒg och nedanfšr av en bŒt, allt i silver

FaststŠllt av Kungl Maj:t 1942-02-20, upphšrt vid kšpingens ombildning 1944-01-01.

VŒgskureavdelad bjŠlke – Tunaforsarna och det vid Domnarvsfallet av Stora Kopparbers bergslag anlagda Domnarmets jŠrnverk. VŒg – kšpingen som handelsplats. BŒt – ortnamnsleden "bor" med betydelsen vŠgstycke utmed fŠrdleden dŠr man mŒste bŠra bŒten, dvs vid forsarna.

 

BoteŒ — N22007-93

BoteŒ landskommun (1952–1970), VŠsternorrlands lŠn, nu SollefteŒ och Kramfors kommuner.

I skšld, blŒ, en stolpvis stŠlld lax, silver, med šga, tŠnder, fenor och stjŠrt ršda och med huvud och stjŠrt bšjda framŒt

FaststŠllt av Kungl Maj:t 1959-11-27, upphšrt vid kommunens ombildning 1971-01-01, senare fšrt av BoteŒ kommun (1971–1973).

Lax – laxfisket som gammalt nŠringsfŒng.

Komponerat av stadsarkitekt Hans Schlyter, Sundsvall.

 

Botkyrka — N02002-93

Botkyrka landskommun (1863–1970), Stockholms lŠn, nu Botkyrka kommun.

I rštt fŠlt en stŒende, med gloria fšrsedd Sankt Botvidsbild av guld, hŒllande i hšgra handen en yxa och i den vŠnstra en fisk, bŒda av silver

FaststŠllt av Kungl Maj:t 1954-01-15, upphšrt vid kommunens ombildning 1971-01-01, senare fšrt av Botkyrka kommun (1971–1973) och dŠrefter Botkyrka kommun (1974–1982) och Botkyrka kommun (1983–).

Sankt Botvidsbild – ortnamnets hŠrledning till traktens lokalhelgon S:t Botvid. Yxa och fisk – frŒn Botvidslegenden.

 

Boxholm — L05001-93

Boxholms kšping (1947–1970), …stergštlands lŠn, nu Boxholms kommun.

Skšld kvadrerad: 1. och 4. i fŠlt av guld en halv upprest, ršd bock med blŒ bevŠring; 2. och 3. i rštt fŠlt ett jŠrnmŠrke av guld

FaststŠllt av Kungl Maj:t 1947-10-03, upphšrt vid kšpingens ombildning 1971-01-01, senare fšrt av Boxholms kommun (1971–).

Bock – frŒn vapnet fšr Štten Stenbock, vartill ortnamnet (Bocksholm) hŠrleds. JŠrnmŠrket – jŠrnbruket.

 

Bromšlla — L11001-93

Bromšlla kšping (1942–1966) och Bromšlla kšping (1967–1970), Kristianstads lŠn, nu Bromšlla kommun.

I blŒtt fŠlt en genomgŒende bro i ett spann šver ett kvarnhjul, bŒda i guld

FaststŠllt av Kungl Maj:t 1951-11-23, upphšrt vid kšpingens ombildning 1971-01-01, senare fšrt av Bromšlla kommun (1971–1973) och dŠrefter Bromšlla kommun (1974–).

Bro – ortnamnets fšrled. Kvarnhjul – ortnamnets efterled.

 

Brunflo — N23002-93

Brunflo landskommun (1952–1970), JŠmtlands lŠn, nu …stersunds kommun.

I blŒtt fŠlt ett krenelerat torn, Œtfšljt pŒ vardera sidan av en Œrderbill, allt av silver

Antaget 1955-12-12, ej faststŠllt av Kungl Maj:t, upphšrt vid kommunens ombildning 1971-01-01.

Torn – kastalen vid Brunflo kyrka. rderbill – heraldisk omskrivning av plogen i Marieby sockens sigill; jordbruksbygden.

Komponerat av Svenska kommunalheraldiska institutet.

 

Brunnby — N12003-93

Brunnby landskommun (1863–1970), Malmšhus lŠn, nu HšganŠs kommun.

I blŒtt fŠlt en spets av guld belagd med ett andreaskors, ovan Œtfšljt av en lŒga, bŒda ršda

FaststŠllt av Kungl Maj:t 1957-06-27, upphšrt vid kommunens ombildning 1971-01-01.

Spets i blŒtt fŠlt – Kullahalvšn omgiven av …resund, SkŠlderviken och Kattegatt. LŒga – Kullens fyr. Andreaskors – Sankt Andreas Œt vilken Brunnby kyrka Šr helgad; den kyrkliga kommunen; frŒn bilden i Luggude hŠrads sigill. BlŒtt och guld – "bygdens egna fŠrger".

 

Brunskog — N17001-93

Brunskogs landskommun (1952–1970), VŠrmlands lŠn, nu Arvika och Kils kommuner.

I blŒtt fŠlt tre grankvistar av silver, ordnade tvŒ och en

FaststŠllt av Kungl Maj:t 1957-05-31, upphšrt vid kommunens ombildning 1971-01-01.

Grankvist – ortnamnets efterled; skogsbruket. Tre kvistar – de tre fšrutvarande kommuner varav storkommunen bildats, Brunskog, Boda och Mangskog.

 

BrŠcke — N23003-93

BrŠcke landskommun (1952–1970), JŠmtlands lŠn, nu BrŠcke kommun.

Skšld, tvŒ gŒnger delad av blŒtt, bestrštt med sexuddiga gyllene stjŠrnor, och av guld, vari en gŒende svart bjšrn med ršd tunga och ršda klor, samt av rštt, bildande en mur med fogar av guld

FaststŠllt av Kungl Maj:t 1958-03-28, upphšrt vid kommunens ombildning 1971-01-01, senare fšrt av BrŠcke kommun (1971–1973) och dŠrefter BrŠcke kommun (1974–).

StjŠrna, bjšrn och mur – frŒn BrŠcke sockens sigill frŒn omkring Œr 1800, som visar en pŒ en stenbro gŒende bjšrn och dŠršver en strŒlande stjŠrna.

 

BrŠkne-Hoby — N10002-93

BrŠkne-Hoby landskommun (1863–1966), Blekinge lŠn, nu Ronneby kommun.

I blŒtt fŠlt ett ur en bŒt uppskjutande genombrutet kors med svagt utbšjda armar, allt av silver

Antaget 1957-12-04, ej faststŠllt av Kungl Maj:t, upphšrt vid kommunens ombildning 1967-01-01.

Kors uppskjutande ur en bŒt – motiv pŒ medeltida valvsten šver koringŒngen till BrŠkne-Hoby kyrka.

Komponerat av Svenska kommunalheraldiska institutet.

 

BureŒ — N24002-93

BureŒ landskommun (1914–1966), VŠsterbottens lŠn, nu SkellefteŒ kommun.

I blŒtt fem sexuddiga stjŠrnor av guld, ordnade i form av en stšrtad sparre

FaststŠllt av Kungl Maj:t 1960-06-30, upphšrt vid kommunens ombildning 1967-01-01.

StjŠrnor i V-form – vapnet fšr slŠkten Bure, hŠrstammande frŒn socknen.

 

Burlšv — N12004-93

Burlšvs landskommun (1863–1970), Malmšhus lŠn, nu Burlšvs kommun.

I rštt fŠlt en femuddig stjŠrna av silver šver en sockerbeta av silver med blad av guld

FaststŠllt av Kungl Maj:t 1959-11-27, upphšrt vid kommunens ombildning 1971-01-01, senare fšrt av Burlšvs kommun (1971–).

StjŠrna – bildningens ljus spritt frŒn Hvilans folkhšgskola i karp. Sockerbeta – landets stšrsta sockerraffinaderi i Arlšv.

 

BurtrŠsk (landskommun) — N24003-93

BurtrŠsks landskommun (1863–1970), VŠsterbottens lŠn, nu SkellefteŒ kommun.

Medelst en vŒgskura delad av silver, vari en yxa och en spade i kors, bŒda blŒ, och blŒtt, vari tvŒ korslagda braxar av silver med ršd bevŠring, dŠrest dylik skall komma till anvŠndning

FaststŠllt av Kungl Maj:t 1947-10-03, upphšrt vid kommunens ombildning 1971-01-01, senare fšrt av BurtrŠsks kommun (1971–1973).

Yxa – skogsbruket. Spade – jordbruket. VŒgskura – den rikliga fšrekomsten av vattendrag. Braxen – bilden i BurtrŠsks sockens sigill.

 

BurtrŠsk (municipalsamhŠlle) — M24001-93

BurtrŠsk municipalsamhŠlle (1930-10-02–1961), VŠsterbottens lŠn, nu SkellefteŒ kommun.

I fŠlt av silver en blŒ bjŠlke, belagd med tre femuddiga stjŠrnor av silver, samt Œtfšljd ovanfšr av en liggande bŠver och nedanfšr av en fisk, bŒda blŒ med bevŠring av guld

FaststŠllt av Kungl Maj:t 1947-02-14, upphšrt vid municipalsamhŠllets upphšrande 1962- 01-01.

BjŠlke belagd med stjŠrnor – frŒn vapnet fšr landshšvding G E Edelstam, som grundade egendomen Edelvik inom municipalsamhŠllets omrŒde. BŠver – ortnamnets fšrled. Fisk (gšs) – frŒn bilden i BurtrŠsks tingslags sigill; gšsens relativt rika fšrekomst i sjšn BurtrŠsket till skillnad frŒn švriga norrlŠndska vatten.

 

By — N20003-93

By landskommun (1863–1966), Kopparbergs lŠn, nu Avesta kommun.

I blŒtt fŠlt en stŒende man av silver, som i hšgra handen hŒller en hammare och med vŠnstra handen stšder sig pŒ en spade

FaststŠllt av Kungl Maj:t 1942-02-20, upphšrt vid kommunens ombildning 1967-01-01.

Man med hammare och spade – bilden i sockensigill frŒn omkring 1700 – smides- och jordbruksnŠringarna som befolkningens huvudsakliga utkomstmšjligheter.

 

BygdeŒ — N24004-93

BygdeŒ landskommun (1863–1970), VŠsterbottens lŠn, nu Robertsfors kommun.

I fŠlt av guld en svart orre och dŠršver en svart ginstam, belagd med tvenne plogbillar av guld

FaststŠllt av Kungl Maj:t 1945-07-31, upphšrt vid kommunens ombildning 1971-01-01, senare fšrt av BygdeŒ kommun (1971–1973).

Orre Рbilden tolkat som en orre i BygdeΠsockens sigill. Plogbill Рjordbruket.

 

Byske — N24005-93

Byske landskommun (1874–1966), VŠsterbottens lŠn, nu SkellefteŒ kommun.

I fŠlt av silver tre bjŠlkvis ordnade, ršda nŠtnŒlar

FaststŠllt av Kungl Maj:t 1963-07-25, upphšrt vid kommunens ombildning 1967-01-01.

NŠtnŒl – fisket.

 

BŒstad — L11002-93

BŒstads kšping (1937–1970), Kristianstads lŠn, nu BŒstads kommun.

I fŠlt av silver ett rštt tremastat kofferdifartyg med tre rŒsegel Œ de bŒda frŠmre masterna och ett latinmesansegel Œ mesanmasten

FaststŠllt av Kungl Maj:t 1941-01-10, upphšrt vid kšpingens ombildning 1971-01-01, senare fšrt (med utškad blasonering) av BŒstads kommun (1971–).

Fartyg med fulla segel – bilden i sigill fšr BŒstad, daterat 1783.

 

BŠlinge — N03002-93

BŠlinge landskommun (1952–1970), Uppsala lŠn, nu Uppsala kommun.

I rštt fŠlt ett andreaskors av guld, belagt med tvŒ korslagda gršna byŒldermansstavar med handtagen uppŒt

FaststŠllt av Kungl Maj:t 1954-05-26, upphšrt vid kommunens ombildning 1971-01-01.

Andreaskors – frŒn bilden i BŠlinge hŠrads sigill frŒn 1568. ByŒldermansstav – den inom BŠlinge socken lŠnge bibehŒllna byorganisationen.

 

Daga — N04003-93

Daga landskommun (1952–1970), Sšdermanlands lŠn, nu Gnesta kommun.

[I fŠlt av silver en gršn bjšrk med hŠngen av guld]

Taget i bruk utan sŠrskilt beslut, ej faststŠllt av Kungl Maj:t, upphšrt vid kommunens ombildning 1971-01-01, senare fšrt av Daga kommun (1971–1973).

Bjšrk – kvist, tolkad som bjšrk, i Daga hŠrads sigill, kŠnt frŒn omkring 1600; symbol fšr livskraft och tillvŠxt.

 

Dals-Ed — N15002-93

Dals-Eds landskommun (1952–1970), €lvsborgs lŠn, nu Dals-Eds kommun.

[I blŒtt fŠlt en "hšjd" av silver med en frŒn dess topp uppstigande ršd lŒga samt dŠrunder en medelst en vŒgskura "med sex toppar" bildad stam, delad av gršnt och blŒtt]

Antaget 1957, ej faststŠllt av Kungl Maj:t, upphšrt vid kommunens ombildning 1971-01-01, senare fšrt av Dals-Eds kommun (1971–).

Hšjd – bergen. VŒgskureavdelat fŠlt och blŒtt – vattendragen. Gršnt – skogen. VŒgskurans sex toppar – antalet socknar inom kommunen. LŒga – vŒrdkase – Dals-Ed som grŠnsbygd.

Komponerat av konstnŠren Carl Zakariasson.

 

Dalsjšfors (landskommun) — N15003-93

Dalsjšfors landskommun (1967–1970), €lvsborgs lŠn, nu BorŒs kommun.

I blŒtt fŠlt en ginstam av guld, belagd med en blŒ skyttel, och fšrenad med en stolpe av guld, Œtfšljd till hšger av en skrŠddarsax och till vŠnster av en kŠrve, allt av guld

Taget i bruk utan sŠrskilt beslut vid landskommunens tillkomst 1967-01-01, upphšrt vid kommunens ombildning 1971-01-01, tidigare fšrt av Toarps landskommun (1952– 1966), senare fšrt av Dalsjšfors kommun (1971–1973) och dŠrefter Dalsjšfors kommundel inom BorŒs kommun (1974–).

Ginstam fšrenad med stolpe – bokstaven T – ortnamnet Toarp. Skyttel – linneindustrin. SkrŠddarsax – konfektionen. KŠrve – jordbruket.

 

Danderyd — L02001-93

Danderyds kšping (1946–1970), Stockholms lŠn, nu Danderyds kommun.

Delat av silver, vari en bjŠkvis stŠlld gršn ekkvist med tvŒ blad och tvŒ ollon, och gršnt, varit en fisk av silver med ršd bevŠring

FaststŠllt av Kungl Maj:t 1946-02-15, upphšrt vid kommunens ombildning 1971-01-01.

Ekkvist – bestŒndet av ekar. Fisk – frŒn bilden i Danderyds skeppslags sigill, kŠnt frŒn 1604.

 

Dannemora — N03003-93

Dannemora landskommun (1952–1970), Uppsala lŠn, nu …sthammars kommun.

I fŠlt av silver ett svart treberg med tre uppvŠxande gršna granar

FaststŠllt av Kungl Maj:t 1957-05-10, upphšrt vid kommunens ombildning 1971-01-01, senare fšrt av Dannemora kommun (1971–1973).

Svart treberg – Dannemora gruva. Gran – skogsnaturen; skogens betydelse fšr gruvhanteringen.

 

Degerfors (VŠsterbottens lŠn) — N24006-93

Degerfors landskommun (1863–1968), VŠsterbottens lŠn, nu Vindelns kommun.

Skšld, karvskurestyckad av blŒtt, vari en balkvis stŠlld lax av silver med ršda fenor, och av silver, vari en balkvis stŠlld blŒ slaga

FaststŠllt av Kungl Maj:t 1957-10-25, upphšrt vid kommunens ombildning (namnbyte) 1969-01-01, senare fšrt av Vindelns landskommun (1969–1970) och dŠrefter Vindelns kommun (1971–).

Lax – frŒn bilden i UmeŒ tingslags sigill; laxfiskets historiska betydelse. Slaga – jordbruket. Karvskura – VindelŠlven och Ume Šlv.

 

Degerfors (…rebro lŠn) — L18001-93

Degerfors kšping (1943–1966) och Degerfors kšping (1967–1970), …rebro lŠn, nu Degerfors kommun.

I fŠlt av silver en av vŒgskuror bildad blŒ balk, belagd med ett jŠrnmŠrke mellan tvŒ kugghjul, alla av silver

FaststŠllt av Kungl Maj:t 1948-12-17, upphšrt vid kšpingens ombildning 1971-01-01, senare fšrt av Degerfors kommun (1971–).

VŒgskureavdelad blŒ balk – LetŠlven. JŠrnmŠrke och kugghjul – Degerfors jŠrnverk.

 

Delsbo — N21006-93

Delsbo landskommun (1863–1970), GŠvleborgs lŠn, nu Hudiksvalls kommun.

I rštt fŠlt en smidestŒng och en smideshammare av guld, stolpvis stŠllda

Antaget 1963-12-16, ej faststŠllt av Kungl Maj:t, upphšrt vid kommunens ombildning 1971-01-01.

SmidestŒng och smidehammare – frŒn bilden i Delsbo sockens sigill; kopparsmidet.

Komponerat av Svenska kommunalheraldiska institutet.

 

Dimbo — N16001-93

Dimbo landskommun (1863–1970), Skaraborgs lŠn, nu Tidaholms och Falkšpings kommuner.

I blŒtt fŠlt ett stolpvis stŠllt svŠrd av silver med en krona av guld upptrŠdd omkring klingan samt Œtfšljd pŒ vardera sidan av en sexradig kornplanta av guld

Antaget 1956-04-12, ej faststŠllt av Kungl Maj:t, upphšrt vid kommunens ombildning 1971-01-01, senare fšrt av Dimbo kommun (1971–1973).

SvŠrd och krona – tronstriderna med slagen vid Lena 1208 och Gestilren 1210. SvŠrd – tingsstŠllet i Dimbo. Kornplanta – frŒn bilden i Vartofta hŠrads sigill, kŠnt frŒn 1569.

Komponerat av Svenska kommunalheraldiska institutet.

 

Domnarvet — N20004-93

Domnarvets landskommun (1929–1943), Kopparbergs lŠn, nu BorlŠnge kommun.

Medelst vŒgskuror tvŒ gŒnger av blŒtt, silver och rštt styckad skšld, i fšrsta fŠltet ett jŠrnmŠrke och i tredje en balkvis stŠlld yxa, bŒda av silver

FaststŠllt av Kungl Maj:t 1938-01-21, upphšrt vid kommunens ombildning 1944-01-01, senare fšrt av BorlŠnge stad (1944–1970) och dŠrefter BorlŠnge kommun (1971–).

Yxan – frŒn bilden i Dalarnas Šldsta sigill frŒn 1435; frihetskampen under engelbrektstiden. JŠrnmŠrke – Domnarvets jŠrnverk. Stršm – DalŠlven.

 

Dorotea (landskommun) — N24007-93

Dorotea landskommun (1863–1970), VŠsterbottens lŠn, nu Dorotea kommun.

I fŠlt av guld en ršd bjšrn med blŒ bevŠring, dŠrest dylik skall komma till anvŠndning, och dŠršver en ršd ginstam belagd med en krona av guld

FaststŠllt av Kungl Maj:t 1945-11-23, upphšrt vid kommunens ombildning 1971-01-01, senare fšrt av Dorotea kommun (1971–1973) och dŠrefter (med obetydligt omformulerad blasonering) Dorotea kommun (1980–).

Bjšrn – Dorotea vid tiden fšr vapnets tillkomst betraktad som en av de bjšrnrikaste i landet. Krona – ortnamnets kungliga anknytning till Gustav IV Adolfs gemŒl; fšr att skilja vapnet frŒn andra med en bjšrn som motiv.

 

Duvbo — M02001-93

Duvbo municipalsamhŠlle (1903-07-03–1948), Stockholms lŠn, nu Sundbybergs kom-mun.

I fŠlt av silver ett gršnt ŠppeltrŠd med ršda Špplen

FaststŠllt av Kungl Maj:t 1943-06-30, upphšrt vid municipalsamhŠllets upphšrande 1949- 01-01.

€ppletrŠd – trŠdgŒrdssamhŠllet.

 

Dšderhult — N08002-93

Dšderhults landskommun (1863–1966), Kalmar lŠn, nu Oskarshamns kommun.

Skšld, genom en laxstjŠrskura kluven av blŒtt, vari en stolpvis stŠlld fisk av guld, och av guld, vari en stšrtad blŒ spade

FaststŠllt av Kungl Maj:t 1951-05-11, upphšrt vid kommunens ombildning 1967-01-01.

Fisk – bilden i Stranda hŠrads sigill, kŠnt frŒn 1568. LaxstjŠrtskura – fisket och lŠget vid havet. Spade – nŠringslivet.

 

Eda — N17002-93

Eda landskommun (1863–1970), VŠrmlands lŠn, nu Eda kommun.

I blŒtt fŠlt en av en vŒgskura bildad stam och dŠršver en femuddig skans, allt av silver

FaststŠllt av Kungl Maj:t 1948-09-24, upphšrt vid kommunens ombildning 1971-01-01, senare fšrt av Eda kommun (1971–).

Skans och vŒgskura – befŠstningen Eda skans vid Bysjšn.

 

EkshŠrad — N17003-93

EkshŠrads landskommun (1863–1970), VŠrmlands lŠn, nu Hagfors kommun.

I skšld, kluven av silver och blŒtt, ett stolpvis stŠllt ospŠnt armborst, Œtfšljt i vardera fŠltet av en stolpvis stŠlld pil, allt av motsatta tinkturer

FaststŠllt av Kungl Maj:t 1953-12-18, upphšrt vid kommunens ombildning 1971-01-01, senare fšrt av EkshŠrads kommun (1971–1973).

Armborst och pil – frŒn bilden i €lvdals hŠrads sigill, kŠnt frŒn 1638.

 

Emmaboda — L08001-93

Emmaboda kšping (1930–1968) och Emmaboda kšping (1969–1970), Kalmar lŠn, nu Emmaboda kommun.

I fŠlt av guld ett av kavlar bildat blŒtt gaffelkors, Œtfšljt upptill och pŒ vardera sidan av ett ospŠnt blŒtt armborst

FaststŠllt av Kungl Maj:t 1952-11-06, upphšrt vid kšpingens ombildning 1971-01-01, senare fšrt av Emmaboda kommun (1971–).

Gaffelkors – Emmaboda som knutpunkt fšr jŠrnvŠgsfšrbindelser till Kalmar, Karlskrona och VŠxjš. Armborst – frŒn bilden i Sšdra Mšre hŠrads sigill, kŠnt frŒn 1568.

Komponerat av Svenska kommunalheraldiska institutet.

 

Enviken — N20005-93

Envikens landskommun (1863–1970), Kopparbergs lŠn, nu Falu kommun.

I gršnt fŠlt en medelst vŒgskuror bildad, stšrtad sparre, och šver denna en krona, allt av guld

FaststŠllt av Kungl Maj:t 1948-01-30, upphšrt vid kommunens ombildning 1971-01-01.

VŒgskureavdelad sparre – fšreningen inom socknen av tvŒ vattenleder samt ortnamnet Enviken med betydelsen "fšreningsviken". Krona – frŒn sockensigillet fšr SvŠrdsjš varifrŒn Enviken Šr avsšndrad – ŒtergŒr pŒ en fšrgylld krona pŒ taket till SvŠrdsjš kyrka som minne av Gustav Erikssons flykt genom Dalarna 1520 och svŠrdsjšbornas insats dŠrvid.

 

Fagerhult — N08003-93

Fagerhults landskommun (1863–1968), Kalmar lŠn, nu Hšgsby kommun.

I gršnt fŠlt en ginbalk av guld, belagd med en gršn kvist av lšvtrŠd

FaststŠllt av Kungl Maj:t 1968-12-06, upphšrt vid kommunens ombildning 1969-01-01.

LšvtrŠdskvist – ortnamnets betydelse "fager lšvtrŠdsdunge".

 

Finnskoga-Dalby — N17004-93

Finnskoga-Dalby landskommun (1952–1970), VŠrmlands lŠn, nu Torsby kommun.

I fŠlt av silver ett av en kavle och en ginkavle bildat andreaskors, Œtfšljt av fyra topografiska barrskogstecken, allt i blŒtt

FaststŠllt av Kungl Maj:t 1959-12-18, upphšrt vid kommunens ombildning 1971-01-01, senare fšrt av Finnskoga-Dalby kommun (1971–1973).

BlŒtt kors i fŠlt av silver – ortnamnets fšrsta led; det finska befolkningsinslaget. Barrskogstecken – ortnamnet Finnskogas efterled; skogsbruket.

 

FinspŒng — L05002-93

FinspŒngs kšping (1942–1970), …stergštlands lŠn, nu FinspŒngs kommun.

Skšld delad av rštt, vari ett jŠrnmŠrke av guld, och silver, vari fem kopplade, ršda, genomgŒende spetsrutor, den mellersta belagd med tre stolpvis ordnade liljor av guld

FaststŠllt av Kungl Maj:t 1944-04-14, upphšrt vid kšpingens ombildning 1971-01-01, senare fšrt av FinspŒngs kommun (1971–).

JŠrnmŠrke – jŠrnhanteringen och industrin. Nedre fŠltet – Louis de Geers Šttevapen.

 

FjŠllbacka — M14001-93

FjŠllbacka municipalsamhŠlle (1888-07-28–1964), Gšteborgs och Bohus lŠn, nu Tanums kommun.

Skšld, delad av silver, vari en blŒ bŒt med hissade segel, och av blŒtt, vari en merkuriestav av silver, pŒ vardera sidan Œtfšljd av en stolpvis stŠlld fisk av silver med ršd bevŠring (dŠrest dylik skall komma till anvŠndning), den hšgra vŠnstervŠnd

FaststŠllt av Kungl Maj:t 1948-12-03, upphšrt vid municipalsamhŠllets upphšrande 1965- 01-01.

BŒt och merkuriestav – kustsjšfarten. Fisk – fiskerinŠringen. BlŒtt och silver – havets fŠrger.

 

FjŠllsjš — N22008-93

FjŠllsjš landskommun (1863–1951), FjŠllsjš landskommun (1952–1966) och FjŠllsjš landskommun (1967–1970), VŠsternorrlands lŠn (fr o m 1971 JŠmtlands lŠn), nu Stršmsunds kommun, JŠmtlands lŠn.

I blŒtt fŠlt en av vŒgskuror bildad ginbalk, Œtfšljd ovan av en sol och nedan av ett uppskjutande sexberg, allt av guld

FaststŠllt av Kungl Maj:t 1950-02-03, upphšrt vid kommunens ombildning 1971-01-01, senare fšrt av FjŠllsjš kommun (1971–1973), JŠmtlands lŠn.

VŒgskureavdelad ginstam Œtfšljd av sol och sexberg – heraldisering av bilden i FjŠllsjš sockens sigill. VŒgskura – FjŠllsjšn och FjŠllsjšŠlven.

 

Floda (Kopparbergs lŠn) — N20006-93

Floda landskommun (1863–1970), Kopparbergs lŠn, nu Gagnefs kommun.

I fŠlt av silver tre blŒklockor ordnade tvŒ och en, med gršna foderblad

FaststŠllt av Kungl Maj:t 1947-06-13, upphšrt vid kommunens ombildning 1971-01-01.

BlŒklocka – Dalarnas landskapsblomma – blomsterrikedomen pŒ standŠngarna inom socknen utmed VŠsterdalŠlven.

 

Floda (Sšdermanlands lŠn) — N04004-93

Floda landskommun (1863–1970), Sšdermanlands lŠn, nu Katrineholms kommun.

Skšld, kluven av guld, vari en gršn ek, och blŒtt, vari en vŠnsterstrŒle av guld

FaststŠllt av Kungl Maj:t 1947-06-13, upphšrt vid kommunens ombildning 1971-01-01.

Ek – bilden i Oppunda hŠrads sigill. VŠnsterstrŒle av guld i blŒtt fŠlt – vapnet fšr Štten Kagg – fŠltmarskalken Lars Kagg.

 

Folkunga — N05002-93

Folkunga landskommun (1952–1970), …stergštlands lŠn, nu Mjšlby kommun.

I blŒtt fŠlt tre ginbalkvis stŠllda kavlar av silver, šverlagda med ett upprest lejon av guld med ršd bevŠpning, allt inom en bŒrd av guld

Antaget 1955-08-22, ej faststŠllt av Kungl Maj:t, upphšrt vid kommunens ombildning 1971-01-01.

SkšldemŠrket utan bŒrd – vapnet fšr den kungliga s k FolkungaŠtten. BŒrd – Œtskillnad frŒn Šttevapnet.

Komponerat av Svenska kommunalheraldiska institutet.

 

FolkŠrna — N20007-93

FolkŠrna landskommun (1919–1966), Kopparbergs lŠn, nu Avesta kommun.

I fŠlt av silver en bergshammare och en smidestŒng i kors, bŒda svarta

FaststŠllt av Kungl Maj:t 1945-02-16, upphšrt vid kommunens ombildning 1967-01-01.

Bergshammare och smidestŒng i kors – bilden i FolkŠrna (Folkere) tingslags sigill frŒn 1594. Bergshammare – bergshanteringen. SmidestŒng – smidesnŠringen.

 

Fors — N23004-93

Fors landskommun (1863–1970), JŠmtlands lŠn, nu Ragunda kommun.

I fŠlt av silver en av en vŒgskura bildad stam, fyra gŒnger vŒgskuredelad av blŒtt och silver, samt dŠršver tvŒ framkommande, uppŒtriktade ršda blixtar i kors, šverlagda med en blŒ tall

FaststŠllt av Kungl Maj:t 1958-01-10, upphšrt vid kommunens ombildning 1971-01-01, senare fšrt av Fors kommun (1971–1973) och dŠrefter Ragunda kommun (1974–).

Blixtar och vŒgskuror – IndalsŠlven och den kraft som utvinns dŠrur. Tall – skogsbruket.

 

Forshaga — L17001-93

Forshaga kšping (1944–1970), VŠrmlands lŠn, nu Forshaga kommun.

Skšld, vŒgskurestyckad av gršnt, vari flottningsmŠrket "krona med hack" av guld, och av guld, vari en trebladig gršn lagerkvist

FaststŠllt av Kungl Maj:t 1954-12-30, upphšrt vid kšpingens ombildning 1971-01-01, senare fšrt av Forshaga kommun (1971–1973) och dŠrefter (med omformulerad blasonering) Forshaga kommun (1974–).

VŒgskura – KlarŠlven, som delar Forshaga i en industridel och en jordbruksdel; stršmmen i Karlstads tingslags sigill. FlottningsmŠrke – aktiebolaget Mšlnbacka-Trysils flottningsmŠrke fšr sulfitved – industridelen och sŠrskilt dess pappersindustri. Lagerkvist – frŒn vapnet fšr adliga Štten von Lagerlšf, vars stamfader i bšrjan av 1600-talet var bosatt pŒ gŒrden Skived – jordbruksedelen.

 

Fridlevstad — N10003-93

Fridlevstads landskommun (1952–1962) och Fridlevstad (1963–1970), Blekinge lŠn, nu Karlskrona kommun.

I fŠlt av silver ett stolpvis stŠllt blŒtt svŠrd mellan tvŒ ršda mantelhŠlfter

Antaget 1954-12-20, ej faststŠllt av Kungl Maj:t, upphšrt vid kommunens ombildning 1971-01-01, senare fšrt av Fridlevstads kommun (1971–1973).

SvŠrd och mantelhŠlfter – bilden i Fridlevstads sockensigill; legenden kring sockenkyrkans skyddshelgon Sankt Martin av Tours, berŠttande hur denne med svŠrdet klyver sin mantel och delar den med en tiggare som visar sig vara Kristus.

Komponerat av Svenska kommunalheraldiska institutet.

 

Fristad (landskommun) — N15004-93

Fristads landskommun (1952–1970), €lvsborgs lŠn, nu BorŒs kommun.

Skšld indelad i trekanter av gršnt och av silver, ordnade pŒ fyra rader

FaststŠllt av Kungl Maj:t 1966-06-29, upphšrt vid kommunens ombildning 1971-01-01, senare fšrt av Fristads kommun (1971–1973) och dŠrefter Fristads kommundel inom BorŒs kommun (1974–).

Trekanter – gator med militŠra tŠlt pŒ €lvsborgs regementes lŠgerplats Fristads hed.

 

Frostviken — N23005-93

Frostvikens landskommun (1863–1970), JŠmtlands lŠn, nu Stršmsunds kommun.

I fŠlt av silver en av vŒgskuror bildad stšrtad blŒ spets, belagd med en frostblomma av silver

FaststŠllt av Kungl Maj:t 1958-03-07, upphšrt vid kommunens ombildning 1971-01-01, senare fšrt av Frostvikens kommun (1971–1973).

Frostblomma – ortnamnets fšrled. VŒgskureavdelad spets – ortnamnets efterled; de talrika vattendragen.

 

FryksŠnde — N17005-93

FryksŠnde landskommun (1952–1966), VŠrmlands lŠn, nu Torsby kommun.

I fŠlt av silver en roddbŒt fšr tvŒ par Œror och dŠršver tvŒ korslagda, uppŒtriktade Œror, allt blŒtt och inom en blŒ bŒrd

Antaget 1958-02-03, ej faststŠllt av Kungl Maj:t, upphšrt vid kommunens ombildning 1967-01-01, senare fšrt av Torsby landskommun (1967–1970) och dŠrefter Torsby kommun (1971–1973) och Torsby kommun (1974–).

BŒt och korslagda Œror – bilden i Fryksdals hŠrads sigill frŒn Œr 1638. BlŒtt och silver – frŒn VŠrmlands landskapsvapen.

Komponerat av Svenska kommunalheraldiska institutet.

 

Frškind — N16002-93

Frškinds landskommun (1863–1970), Skaraborgs lŠn, nu Tidaholms kommun.

I gršnt fŠlt ett klšverbladskors av guld

Antaget 1955-07-19, ej faststŠllt av Kungl Maj:t, upphšrt vid kommunens ombildning 1971-01-01, senare fšrt av Frškinds kommun (1971–1973).

Klšverbladskors – bilden i Frškinds hŠrads sigill, kŠnt frŒn 1639.

Komponerat av Svenska kommunalheraldiska institutet.

 

Fršsš (kšping) — L23001-93

Fršsš kšping (1948–1970), JŠmtlands lŠn, nu …stersunds kommun.

I blŒtt fŠlt en av vŒgskuror bildad bjŠlke av silver, Œtfšljd ovanfšr av tvŒ sexuddiga stjŠrnor och nedanfšr av en avbildning av korset pŒ runstenen pŒ Fršsšn, allt av guld

Taget i bruk utan sŠrskilt beslut vid kšpingens tillkomst 1948-01-01, upphšrt vid kommunens ombildning 1971-01-01, tidigare fšrt av Fršsš landskommun (1863–1947).

StjŠrnor – šn som gammalt kulturcentrum. Kors – frŒn JŠmtlands enda och och Sveriges nordligaste runsten, rest till minnet av den man som kristnade landskapet. VŒgskureavdelad bjŠlke – Storsjšn.

 

Fršsš (landskommun) — N23006-93

Fršsš landskommun (1863–1947), JŠmtlands lŠn, nu …stersunds kommun.

I blŒtt fŠlt en av vŒgskuror bildad bjŠlke av silver, Œtfšljd ovanfšr av tvŒ sexuddiga stjŠrnor och nedanfšr av en avbildning av korset pŒ runstenen pŒ Fršsšn, allt av guld

FaststŠllt av Kungl Maj:t 1945-09-12, upphšrt vid kommunens ombildning 1948-01-01, senare fšrt av Fršsš kšping (1948–1970).

StjŠrnor – šn som gammalt kulturcentrum. Kors – frŒn JŠmtlands enda och och Sveriges nordligaste runsten, rest till minnet av den man som kristnade landskapet. VŒgskureavdelad bjŠlke – Storsjšn.

 

Fršvi — L18002-93

Fršvi kšping (1955–1970), …rebro lŠn, nu Lindesbergs kommun.

Skšld, kluven av blŒtt, vari tre bjŠlkar av guld, och av silver, vari en stolpvis stŠlld blŒ stock med utskjutande, avhuggna grenar

Antaget 1954-11-24 (av avgŒende kommunalfullmŠktige i NŠsby landskommun infšr bildandet av Fršvi kšping), faststŠllt av Kungl Maj:t 1954-12-17, upphšrt vid kommunens ombildning 1971-01-01.

BlŒtt fŠlt med tre bjŠlkar av guld – vapnet fšr Hinsebergs-Štten, till vilken hšrde de Šldsta Šgarna till Hinsebergs sŠteri. Stock – Fršvifors bruk och trŠmasse- och pappersindustrin.

 

FŠrila — N21007-93

FŠrila landskommun (1863–1970), GŠvleborgs lŠn, nu Ljusdals kommun.

I blŒtt fŠlt en medelst vŒgskura bildad, med blŒ linblomma belagd stam av silver samt dŠršver en hŠstsko av guld omslutande en gran av silver

Antaget 1958-03-21, ej faststŠllt av Kungl Maj:t, upphšrt vid kommunens ombildning 1971-01-01.

VŒgskureavdelad stam – Ljusnan. Linblomma – linodlingen. HŠstsko – hŠstens betydelse fšr kommunikationerna, jordbruket och skogsbruket. Gran – skogsbruket.

Komponerat av Svenska kommunalheraldiska institutet., fšrfattaren Albert Viksten (idŽ).

 

FŠringsš — N02003-93

FŠringsš landskommun (1952–1970), Stockholms lŠn, nu Ekerš kommun.

Skšld, vŒgskuredelad av guld, vari en krenelerad ršd borg med mittorn och tvŒ mindre sidotorn, och av svart

FaststŠllt av Kungl Maj:t 1960-06-30, upphšrt vid kommunens ombildning 1971-01-01.

Borg – Magnus ladulŒs borg vid Kungsberga samt slottet Svartsjš. VŒgskura – belŠgenheten i MŠlaren. Svart – Svartsjšlandet.

 

FŠrnebo — N17006-93

FŠrnebo landskommun (1863–1951), VŠrmlands lŠn, nu Filipstads kommun.

I rštt fŠlt en mulltimmershytta av silver

FaststŠllt av Kungl Maj:t 1945-07-31, upphšrt vid kommunens ombildning 1952-01-01, senare fšrt av VŠrmlandsbergs landskommun (1952–1970).

Hytta – gruv- och hyttršrelsen; frŒn bilden i Filipstads bergslags masmŠstarŠmbetes sigill.

 

Gagnef — N20008-93

Gagnefs landskommun (1863–1970), Kopparbergs lŠn, nu Gagnefs kommun.

I rštt fŠlt ett av vŒgskuror bildat gaffelkors av guld

FaststŠllt av Kungl Maj:t 1946-12-20, upphšrt vid kommunens ombildning 1971-01-01, senare fšrt av Gagnefs kommun (1971–).

VŒgskureavdelat gaffelkors – mštet mellan …ster- och VŠsterdalŠlvarna vid DjurŒs, som ocksŒ Šr bakgrund till bilden i Gagnefs Šldsta kŠnda sockensigill frŒn 1664.

 

Gamla Uppsala — N03004-93

Gamla Uppsala landskommun (1863–1946), Uppsala lŠn, nu Uppsala kommun.

I rštt fŠlt en bild av Sankt Erik uppstigande frŒn ett treberg, allt av guld

FaststŠllt av Kungl Maj:t 1946-02-15, upphšrt vid kommunens ombildning 1947-01-01.

Sankt Erik – flyttningen 1273 av nationalhelgonets ben frŒn Gamla Uppsala till …stra Aros, dvs nuvarande Uppsala. Treberg – Uppsala hšgar. Rštt och guld – frŒn landskapet Upplands vapen.

 

Garpenberg — N20009-93

Garpenbergs landskommun (1863–1951), Kopparbergs lŠn, nu Hedemora kommun.

Medelst en fjŠllskura delat av rštt, vari tvŒ korslagda yxor av silver, och silver, vari ett kopparmŠrke mellan tvŒ jŠrnmŠrken, alla ršda

FaststŠllt av Kungl Maj:t 1946-04-12, upphšrt vid kommunens ombildning 1952-01-01.

Yxor – skogsbruk. Koppar- och jŠrnmŠrken – bergsbruk med koppar- och jŠrngruvor.

 

GideŒ — N22009-93

GideŒ landskommun (1863–1970), VŠsternorrlands lŠn, nu …rnskšldsviks kommun.

I fŠlt av silver en sig stegrande ršd hŠst

Antaget 1965-05-28, ej faststŠllt av Kungl Maj:t, upphšrt vid kommunens ombildning 1971-01-01.

HŠst – skogs- och jordbruket.

Komponerat av stadsarkitekt Hans Schlyter, Sundsvall.

 

Gislaved — L06002-93

Gislaveds kšping (1952–1970), Jšnkšpings lŠn, nu Gislaveds kommun.

I rštt fŠlt ett topografiskt gŠstgiveritecken av guld, omgivet av en ring av silver

FaststŠllt av Kungl Maj:t 1953-03-27, upphšrt vid kšpingens ombildning 1971-01-01, senare fšrt av Gislaveds kommun (1971–1973) och dŠrefter Gislaveds kommun (1974–).

Topografiskt tecken fšr gŠstgiveri – Gislaveds betydelse genom gŠstgiveri och skjutsstation vid Nissastigen mellan Jšnkšping och Halmstad. Ring – sammanhŒllning och enighet inom kšpingen.

 

Gladhammar — N08004-93

Gladhammars landskommun (1952–1966), Kalmar lŠn, nu VŠsterviks kommun.

I fŠlt av silver ett blŒtt treberg och dŠršver tvŒ stolpvis stŠllda och bjŠlkvis ordnade blŒ krŠftor

FaststŠllt av Kungl Maj:t 1953-10-09, upphšrt vid kommunens ombildning 1967-01-01.

KrŠfta –bilden i Tjusts hŠrads nŠst Šldsta sigill, kŠnt frŒn 1622.

Komponerat av Svenska kommunalheraldiska institutet.

 

Glava — N17007-93

Glava landskommun (1863–1970), VŠrmlands lŠn, nu Arvika kommun.

I skšld kluven av silver och svart, tvŒ mot varandra vŠnda skifferhackor av motsatta tinkturer

FaststŠllt av Kungl Maj:t 1960-06-30, upphšrt vid kommunens ombildning 1971-01-01.

Skifferhacka – fšrekomsten av glimmerskiffer och bearbetningen dŠrav.

 

Glemmingebro — N11002-93

Glemmingebro landskommun (1952–1970), Kristianstads lŠn, nu Ystads kommun, Malmšhus lŠn, och Tomelilla kommun, Kristianstads lŠn.

I gršnt fŠlt en genomgŒende, med fem tinnar fšrsedd bro av guld i ett spann

FaststŠllt av Kungl Maj:t 1955-12-09, upphšrt vid kommunens ombildning 1971-01-01.

Bro – ortnamnets efterled; samfšrstŒndsandan inom kommunen. Tinnar – borgarna Bollerup, Tosterup och …vrabyborg. Fem tinnar – de fem socknar varav storkommunen bildades. Gršnt – jordbruket.

 

GlimŒkra — N11003-93

GlimŒkra landskommun (1863–1970), Kristianstads lŠn, nu …stra Gšinge kommun.

Skšld kluven av svart och guld med ett lšvtrŠd av guld i det fšrsta fŠltet och en svart hacka i det andra

FaststŠllt av Kungl Maj:t 1968-03-29, upphšrt vid kommunens ombildning 1971-01-01, senare fšrt av GlimŒkra kommun (1971–1973).

Hacka och lšvtrŠd – frŒn bilden i GlimŒkra sockens sigill frŒn 1787.

 

Gnarp — N21008-93

Gnarps landskommun (1863–1970), GŠvleborgs lŠn, nu Nordanstigs kommun.

I fŠlt av silver en gŒende ršd bock med horn, tunga och klšvar av guld

FaststŠllt av Kungl Maj:t 1950-12-01, upphšrt vid kommunens ombildning 1971-01-01, senare fšrt av Gnarps kommun (1971–1973).

GŒende bock – bilden i Gnarps sockens sigill frŒn 1621.

 

Gnesta (kšping) — L04001-93

Gnesta kšping (1955–1970), Sšdermanlands lŠn, nu Gnesta och Nykšpings kommuner.

I gršnt fŠlt en skŠra av silver, bakifrŒn stšdd av en upprest lokatt av guld med tunga, tŠnder, klor och flŠckar ršda

FaststŠllt av Kungl Maj:t 1957-01-10, upphšrt vid kommunens ombildning 1971-01-01, senare fšrt av Gnesta kommun (1971–1973).

SkŠra – fšrleden i ortnamnet Frustuna, som ŒtergŒr pŒ skšrdeguden Frš. Lokatt – ortnamnet KattnŠs.

 

Gnosjš — N06003-93

Gnosjš landskommun (1952–1970), Jšnkšpings lŠn, nu Gnosjš kommun.

I gršnt fŠlt tvŒ bjŠlkvis stŠllda genomgŒende strŠngar mellan fem vattenhjul, ordnade tvŒ, tvŒ och ett, allt av silver

Antaget 1954-05-08, ej faststŠllt av Kungl Maj:t, upphšrt vid kommunens ombildning 1971-01-01, senare fšrt av Gnosjš kommun (1971–).

Vattenhjul – smŒindustrin. StrŠngar – trŒddrageriet. Fem vattenhjul – fem socknar inom kommunens omrŒde. Gršnt – tre gnosjšbor erhšll Œr 1815 fšr uppfinningen att "draga stŒltrŒd vid vatten" en hedersmedalj att bŠras i Vasaordens gršna band.

Komponerat av Svenska kommunalheraldiska institutet.

 

GodegŒrd — N05003-93

GodegŒrds landskommun (1952–1970), …stergštlands lŠn, nu Motala kommun.

FŠlt medelst vŒgskura delat av guld, vari en blŒ smidestŒng mellan tvŒ blŒ jŠrntackor, och av blŒtt, vari en bŒt av guld, i aktern prydd med tre pŒfŒgelsfjŠdrar av guld

Antaget 1953-10-30, ej faststŠllt av Kungl Maj:t, upphšrt vid kommunens ombildning 1971-01-01.

SmidestŒng och jŠrntacka – frŒn bilden i GodegŒrds bergslags sigill, kŠnt frŒn 1600-talets bšrjan. BlŒtt fŠlt vari en blŒ bŒt med fjŠdrar – frŒn vapnet fšr Medevi hŠlsobrunns grundare Urban HjŠrne (1641–1724).

Komponerat av Svenska kommunalheraldiska institutet.

 

GrangŠrde — N20010-93

GrangŠrde landskommun (1863–1970), Kopparbergs lŠn, nu Ludvika kommun.

I fŠlt av silver tre bjŠlkvis ordnade gršna granar šver en med tre jŠrnmŠrken av silver belagd gršn stam

FaststŠllt av Kungl Maj:t 1944-06-22, upphšrt vid kommunens ombildning 1971-01-01.

Gran – bilden i GrangŠrde sockens sigill frŒn 1600-talets slut; tolkning av ortnamnets fšrled. JŠrnmŠrken – jŠrnmalmsproduktionen inom socknen i VŠsterbergslagen, sŠrskilt GrŠngesbergs jŠrnmalmsfŠlt.

 

Grums — L17002-93

Grums kšping (1948–1968) och Grums kšping (1969–1970), VŠrmlands lŠn, nu Grums kommun.

I blŒtt fŠlt en kyrka av silver med korsprydd takryttare pŒ mitten och kors šver vardera gaveln samt med svarta fšnster; dŠršver en ginstam av silver belagd med tre blŒa cirkelsŒgklingor

FaststŠllt av Kungl Maj:t 1952-09-25, upphšrt vid kšpingens ombildning 1971-01-01, senare fšrt av Grums kommun (1971–).

Kyrka – Grums gamla kyrka: bilden i Grums hŠrads sigill, kŠnt frŒn 1617. SŒgklingor – trŠfšrŠdlingsindustrin.

 

Grundsunda — N22010-93

Grundsunda landskommun (1863–1970), VŠsternorrlands lŠn, nu …rnskšldsviks kommun.

I rštt fŠlt en balkvis stŠlld fisk av silver

FaststŠllt av Kungl Maj:t 1964-04-23, upphšrt vid kommunens ombildning 1971-01-01.

SnedstŠlld fisk – bilden i Grundsunda sockens sigill, kŠnt frŒn 1683.

Komponerat av stadsarkitekt Hans Schlyter, Sundsvall.

 

GrytnŠs — N20011-93

GrytnŠs landskommun (1863–1966), Kopparbergs lŠn, nu Avesta kommun.

I rštt fŠlt en av vŒgskuror bildad bjŠlke, Œtfšljd ovanfšr av ett kugghjul mellan tvŒ rŒgax och nedanfšr av en gryta, allt av guld

FaststŠllt av Kungl Maj:t 1947-12-30, upphšrt vid kommunens ombildning 1967-01-01.

Gryta – bilden i GrytnŠs sockensigill, kŠnt sedan 1710; ortnamnet; sŠgen om en jŠttegryta i socknen varav dess kyrkklocka skall vara gjuten. VŒgskureavdelad bjŠlke – DalŠlven. Ax – jordbruket. Kugghjul – industrin.

 

Gunnarskog — N17008-93

Gunnarskogs landskommun (1952–1970), VŠrmlands lŠn, nu Arvika kommun.

I fŠlt av silver en gŒende, ršdtungad, svart jŠrv, Œtfšljd av tio gršna grankvistar, varav fem ovan och fem nedan, i bŒda fallen ordnade tre och tvŒ

FaststŠllt av Kungl Maj:t 1954-03-19, upphšrt vid kommunens ombildning 1971-01-01.

JŠrv – motiv i landskapsvapen fšr VŠrmland, Œtergivet i en vapenbok frŒn 1562. Grankvistar – ortnamnets efterled; tillŠgg fšr att skilja landskommunens vapen frŒn landskapets.

 

Gustafs — N20012-93

Gustafs landskommun (1863–1951) och Gustafs landskommun (1952–1970), Kopparbergs lŠn, nu SŠters kommun.

I rštt fŠlt tre pinglor av guld, ordnade tvŒ och en, och dŠršver en ginstam av guld, belagd med en ršd krona

FaststŠllt av Kungl Maj:t 1947-02-28, upphšrt vid kommunens ombildning 1971-01-01.

Krona – ortnamnets kungliga ursprung frŒn Gustav III. Pinglor – mŠssingstillverkning.

 

Gustavsberg — N02004-93

Gustavsbergs landskommun (1952–1970), Stockholms lŠn, nu VŠrmdš kommun.

I blŒtt fŠlt tvŒ koniska, utkragade porslinsbrŠnnugnar av silver pŒ en ršd stam i hela dess bredd

FaststŠllt av Kungl Maj:t 1960-08-17, upphšrt vid kommunens ombildning 1971-01-01, senare fšrt av Gustavsbergs kommun (1971–1973) och dŠrefter (med omformulerad blasonering) VŠrmdš kommun (1974–).

PorslinsbrŠnnugnar – porslinsindustrin.

 

GŠllivare (landskommun) — N25003-93

GŠllivare landskommun (1863–1970), Norrbottens lŠn, nu GŠllivare kommun.

Skšld kvadrerad: 1. och 4. i rštt fŠlt en gŒende ren av guld med blŒ bevŠring, dŠrest dylik skall komma till anvŠndning; 2. och 3. i fŠlt av guld ett blŒtt jŠrnmŠrke

FaststŠllt av Kungl Maj:t 1956-03-09, upphšrt vid kommunens ombildning 1971-01-01, tidigare fšrt av GŠllivare municipalsamhŠlle (1893-06-02–1955), senare fšrt av GŠllivare kommun (1971–).

Ren – renskštsen. JŠrnmŠrke – jŠrnmalmsbrytningen.

 

GŠllivare (municipalsamhŠlle) — M25001-93

GŠllivare municipalsamhŠlle (1893-06-02–1955), Norrbottens lŠn, nu GŠllivare kommun.

Skšld kvadrerad: 1. och 4. i rštt fŠlt en gŒende ren av guld med blŒ bevŠring, dŠrest dylik skall komma till anvŠndning; 2. och 3. i fŠlt av guld ett blŒtt jŠrnmŠrke

FaststŠllt av Kungl Maj:t 1948-12-30, upphšrt vid municipalsamhŠllets upphšrande 1956- 01-01, senare fšrt av GŠllivare landskommun (1863–1970) och dŠrefter GŠllivare kommun (1971–).

Ren – renskštsen. JŠrnmŠrke – jŠrnmalmsbrytningen.

 

Gštene — L16001-93

Gštene kšping (1952–1966) och Gštene kšping (1967–1970), Skaraborgs lŠn, nu Gštene kommun.

I rštt fŠlt en heraldisk kŠlla av silver och blŒtt samt dŠršver ett latinskt kors av silver mellan tvŒ stolpvis stŠllda svŠrd, likaledes av silver

FaststŠllt av Kungl Maj:t 1953-06-05, upphšrt vid kšpingens ombildning 1971-01-01, senare fšrt av Gštene kommun (1971–).

SvŠrd – attribut fšr Skara stifts och VŠstergštlands skyddshelgon S:ta Elin. Heraldisk kŠlla och latinska korset – den Œt S:ta Elin helgade kŠllan, som i Šldre tid var utmŠrkt med ett kors.

Komponerat av Svenska kommunalheraldiska institutet.

 

HackŒs — N23007-93

HackŒs landskommun (1952–1970), JŠmtlands lŠn, nu Bergs och …stersunds kommuner.

I blŒtt fŠlt en uppskjutande, genomgŒende, krenelerad och med portvalv fšrsedd mur samt dŠršver en stšrtad vŠrja med rikt utvecklat handskydd och ett bloss i kors, allt av guld

FaststŠllt av Kungl Maj:t 1956-06-29, upphšrt vid kommunens ombildning 1971-01-01.

SvŠrd med rikt utvekcklat handskydd – det s k SkŒnkesvŠrdet i HackŒs kyrka, som skall ha tillhšrt riddaren …rjan Karlsson pŒ 1400-talet.

 

Hallingeberg — N08005-93

Hallingebergs landskommun (1863–1970), Kalmar lŠn, nu VŠsterviks kommun.

I blŒtt fŠlt ett mantelsnitt av silver, belagt med ett gršnt cedertrŠd med en ršd krona upptrŠdd pŒ stammen

Antaget 1955-01-20, ej faststŠllt av Kungl Maj:t, upphšrt vid kommunens ombildning 1971-01-01.

TrŠd med krona kring stammen – bilden i Ankarsrums bruksŠldsta figurstŠmpel, anvŠnd 1787–1878. CedertrŠd samt tinkturerna – vapnet fšr dŒvarande Šgaren till bruket bergsrŒdet Peter Christopher Cederbaum.

Komponerat av Svenska kommunalheraldiska institutet.

 

Hallsberg — L18003-93

Hallsbergs kšping (1908–1962), Hallsbergs kšping (1963–1964), Hallsbergs kšping (1965–1966) och Hallsbergs kšping (1967–1970), …rebro lŠn, nu Hallsbergs och …rebro kommuner.

I rštt fŠlt tre i byglarna hopkopplade med svarta nyckelhŒl fšrsedda hŠnglŒs av guld, bildande en pŒ spetsen stŠlld triangel

FaststŠllt av Kungl Maj:t 1950-12-15, upphšrt vid kšpingens ombildning 1971-01-01, senare fšrt av Hallsbergs kommun (1971–).

Hopkopplade lŒs – bilden i Hallsbergs sockens sigill, kŠnt frŒn 1791 (motivet antas hŠrršra frŒn vapnet fšr en frimurarloge i Gšteborg och ha šverfšrts av Martin Georg WallenstrŒle, som var kyrkoherde i Kumla och Hallsberg Œren 1783–1791 och vars far var biskop i Gšteborg); sinnebild fšr sŠkerhet och trygghet genom enighet (sammanlŠnkningen gjord sŒ att allt faller i sŠr om nŒgon av lŠnkarna brister). Rštt och guld – frŒn landskapet NŠrkes vapen.

 

Hallstahammar — L19001-93

Hallstahammars kšping (1943–1951) och Hallstahammars kšping (1952–1970), VŠstmanlands lŠn, nu Hallstahammars kommun.

Skšld, delad av silver, vari en bjŠlkvis stŠlld svart hammare, och av rštt, vari tre kugghjul av silver, stŠllda tvŒ och ett

FaststŠllt av Kungl Maj:t 1948-11-05, upphšrt vid kšpingens ombildning 1971-01-01, senare fšrt av Hallstahammars kommun (1971–).

Hammaren – hammarsmedja vid TrŒngforsen, anlagd 1628 och ursprung till ortens industri. Tre kugghjul – Hallstahammars i senare tid tre dominerande industrier.

 

Hammarš — L17003-93

Hammarš kšping (1952–1970), VŠrmlands lŠn, nu Hammarš kommun.

I fŠlt av silver en av karvskuror bildad blŒ bjŠlke, belagd med en stock av guld

FaststŠllt av Kungl Maj:t 1952-12-19, upphšrt vid kšpingens ombildning 1971-01-01, senare fšrt av Hammarš kommun (1971–).

Karvskureavdelad bjŠlke – stršmmen i Karlstads hŠrads sigill frŒn Œr 1643; KlarŠlven. Stock – timmerflottningen och sŒgverksindustrin.

 

Hammerdal — N23008-93

Hammerdals landskommun (1893–1951) och Hammerdals landskommun (1952–1970), JŠmtlands lŠn, nu Stršmsunds kommun.

Skšld delad av blŒtt, vari en gŒende Šlg av guld med ršd bevŠring, dŠrest sŒdan skall komma till anvŠndning, och guld, vari en blŒ asp

FaststŠllt av Kungl Maj:t 1944-06-22, upphšrt vid kommunens ombildning 1971-01-01, senare fšrt av Hammerdals kommun (1971–1973).

€lg och asp – frŒn bilden i Hammerdals tingslags sigill.

 

HamrŒnge — N21009-93

HamrŒnge landskommun (1863–1968), GŠvleborgs lŠn, nu GŠvle kommun.

Skšld delad av rštt, vari tre bjŠlkvis ordnade sexuddiga stjŠrnor av silver, och av silver, vari en ršd fisk med fenor och tŠnder av guld

FaststŠllt av Kungl Maj:t 1951-02-23, upphšrt vid kommunens ombildning 1969-01-01.

Fisk och stjŠrna – bilden i HamrŒnge socken sigill frŒn 1685. Delad skšld samt rštt – som Œtskillnad frŒn vapnen fšr adliga Štten Gišs och staden Lysekil.

 

HarmŒnger — N21010-93

HarmŒngers landskommun (1952–1970), GŠvleborgs lŠn, nu Nordanstigs kommun.

Skšld delad och šverkluven; 1. I blŒtt fŠlt mellan tvŒ rundlar ett kapitŠlt I med utbuktningar mot rundlarna, allt av guld; 2. I fŠlt av guld en blŒ hammare; 3. I svart fŠlt fyra bokstavsstaplar fšrenade av ett tvŠrstreck med ett frŒn dettas mitt uppskjutande kors, allt av guld

FaststŠllt av Kungl Maj:t 1967-06-30, upphšrt vid kommunens ombildning 1971-01-01, senare fšrt av HarmŒngers kommun (1971–1973).

Bokstaven I Œtfšljd av tvŒ rundlar – motivet i JŠttendals sockens sigill. BokstŠverna H – frŒn motivet i HarmŒngers sockens sigill frŒn 1600-talets senare hŠlft, dŠr tre versaler av bokstaven med tillhšrande kors utformats som ett IHS-monoram; ortnamnet HarmŒngers och landskapsnamnet HŠlsinglands begynnelsebokstav. Hammare – frŒn motivet i Ilsbo sockens sigill frŒn 1600-talet senare hŠlft. Guld och blŒtt – de tinkturer vari sockenemblemet fšr JŠttendal finns Œtergivet pŒ en fana fšr HŠlsinge tremŠnningregemente frŒn 1675. Svart och guld – vapnet fšr landskapet HŠlsingland.

Komponerat av stadsarkitekt Hans Schlyter, Sundsvall.

 

Harplinge — N13001-93

Harplinge landskommun (1952–1970), Hallands lŠn, nu Halmstads kommun.

I gršnt en halmkŠrve av guld med ett frŒn densamma uppskjutande ospŠnt armborst av silver och dŠršver en av vŒgskura bildad ginstam av silver

FaststŠllt av Kungl Maj:t 1958-05-09, upphšrt vid kommunens ombildning 1971-01-01, senare fšrt av Harplinge kommun (1971–1973).

HalmkŠrve – bilden i Halmstads hŠrads sigill, kŠnt frŒn 1500-talets mitt. HalmkŠrve med armborst – symbol fšr Harplinge hembygds- och fornminnesfšrening sedan 1920-talets slut; sambandet mellan fredlig odlargŠrning och vŠrn av hembygden i det forna grŠnslandskapet. VŒgskureavdelad ginstam – lŠget vid havet.

Komponerat av skulptšren Erik Nilsson, Harplinge.

 

Hassela — N21011-93

Hassela landskommun (1863–1970), GŠvleborgs lŠn, nu Nordanstigs kommun.

I rštt fŠlt en hasselnšt med svepe, allt av guld

FaststŠllt av Kungl Maj:t 1964-12-18, upphšrt vid kommunens ombildning 1971-01-01, senare fšrt av Hassela kommun (1971–1973).

Hasselnšt – ortnamnet.

Komponerat av stadsarkitekt Hans Schlyter, Sundsvall.

 

Haverš (I) — N22011-93

Haverš landskommun (1863–1970), VŠsternorrlands lŠn, nu nge kommun.

FŠlt kluvet av blŒtt, vari en slŠgga av silver, och av silver, vari en blŒ smidestŒng

Antaget 1954-12-18, ej faststŠllt av Kungl Maj:t, ersatt 1955-12-21 med modifierat vapen.

SlŠgga och smidestŒng – bilden i Haverš sockens sigill, kŠnt frŒn 1656. BlŒtt och silver – frŒn landskapet Medelpads vapen.

Komponerat av Svenska kommunalheraldiska institutet.

 

Haverš (II) — N22012-93

Haverš landskommun (1863–1970), VŠsternorrlands lŠn, nu nge kommun.

I blŒtt fŠlt en pilhacka och smŠlttŒng av silver, stolpvis stŠllda och balkvis ordnade

Antaget 1955-12-21, ej faststŠllt av Kungl Maj:t, upphšrt vid kommunens ombildning 1971-01-01.

Hela skšldemŠrket, utfšrt i fŠrg, Œterfinns tillsammans med andra sockenvapen pŒ en fana fšr VŠsternorrlands tremŠnningsregemente, anskaffad 1675, eršvrad av danskarna och Šnnu bevarad i danska statens Šgo.

Komponerat av Svenska kommunalheraldiska institutet.

 

Hedemora — N20013-93

Hedemora landskommun (1863–1951) och Hedemora landskommun (1952–1966), Kopparbergs lŠn, nu Hedemora kommun.

I rštt fŠlt en naturfŠrgad bild av S:t Paulus med gloria, klŠdnad, svŠrd och bok av guld

FaststŠllt av Kungl Maj:t 1944-09-14, upphšrt vid kommunens ombildning 1967-01-01.

Sankt Paulus – bilden i Hedemora sockensigill, kŠnt sedan 1680.

 

Hedesunda — N21012-93

Hedesunda landskommun (1863–1968), GŠvleborgs lŠn, nu GŠvle kommun.

Skšld tre gŒnger delad av rštt och guld, visande i fšrsta fŠltet en sexuddig stjŠrna av guld, i andra fŠltet tvŒ svarta Œror šver varandra, den švre med bladet Œt vŠnster, i tredje fŠltet tvŒ sexuddiga stjŠrnor av guld och i det fjŠrde fŠltet en roddbŒt

FaststŠllt av Kungl Maj:t 1964-06-29, upphšrt vid kommunens ombildning 1969-01-01.

BŒt, tre stjŠrnor och ett par Œror – bilden i Hedesunda sockens sigill, daterat 1656.

Komponerat av stadsarkitekt Hans Schlyter, Sundsvall.

 

Helgum — N22013-93

Helgums landskommun (1863–1970), VŠsternorrlands lŠn, nu SollefteŒ kommun.

I blŒtt fŠlt en av vŒgskuror bildad bjŠlke, Œtfšljd ovan av en kalk mellan tvŒ grekiska kors, under av ett treberg, allt av silver

FaststŠllt av Kungl Maj:t 1943-06-04, upphšrt vid kommunens ombildning 1971-01-01.

VŒgskureavdelad bjŠlke – FaxŠlven. Treberg – de tre hšgsta bergstopparna inom kommunen. Kalk och kors – kyrkan.

 

Herrestad — N12005-93

Herrestads landskommun (1952–1970), Malmšhus lŠn, nu Ystads kommun.

I blŒtt fŠlt en fyrkantsharv med tvŒ vertikala och tre horisontella stockar, de senare med vardera fyra pinnar, samt dŠršver en krona, allt av guld

Antaget 1958-03-14, ej faststŠllt av Kungl Maj:t, upphšrt vid kommunens ombildning 1971-01-01.

Fyrkantsharv och krona – frŒn bilden i Herrestads hŠrads sigill, kŠnt frŒn 1524. Harv – jordbruksbygden; folklig tolkning av ortnamnet i dess Šldre form Hervestad.

Komponerat av Svenska kommunalheraldiska institutet.

 

Herrljunga — L15002-93

Herrljunga kšping (1953–1970), €lvsborgs lŠn, nu Herrljunga kommun.

I blŒtt fŠlt ett av kavlar bildat kors av silver, Œtfšljt av fyra sŠdeskŠrvar av guld

FaststŠllt av Kungl Maj:t 1956-06-15, upphšrt vid kommunens ombildning 1971-01-01, senare fšrt av Herrljunga kommun (1971–1973).

Kors – jŠrnvŠgsknutpunkter. SŠderkŠrve – frŒn bilden i Kullings hŠrads sigill, kŠnt frŒn 1756.

Komponerat av Svenska kommunalheraldiska institutet.

 

Hille — N21013-93

Hille landskommun (1863–1968), GŠvleborgs lŠn, nu GŠvle kommun.

I fŠlt av silver en blŒ bystbild av en kvinna med utslaget, vid tinningarna med band av guld sammanhŒllet hŒr och ett utmed halsen nedhŠngande pŠrlband likaledes av guld

FaststŠllt av Kungl Maj:t 1964-12-18, upphšrt vid kommunens ombildning 1969-01-01.

Bystbild av kvinna med utslaget hŒr samt pŠrlband – bilden i Hille sockens sigill, kŠnt frŒn slutet av 1600-talet, dŠr den enligt traditionen fšrestŠller en jungfru Hilleborg som skulle ha lŒtit bygga den fšrsta kyrkan i Hille.

Komponerat av stadsarkitekt Hans Schlyter, Sundsvall.

 

Hofors — N21014-93

Hofors landskommun (1925–1970), GŠvleborgs lŠn, nu Hofors kommun.

I fŠlt av guld en svart blomma med Œtta runda kronblad

FaststŠllt av Kungl Maj:t 1968-06-28, upphšrt vid kommunens ombildning 1971-01-01, senare fšrt av Hofors kommun (1971–).

Blommans rundlar – kullager, vartill det produceras stŒl i Hofors; frŒn GŠstriklands landskapsvapen, vars fŠlt Šr bestrštt med kulor; frŒn Olaus Magnus Carta Marina frŒn 1537 pŒ vilken det omrŒde som antas motsvara Hofors belŠgenhet rymmer grupper av fyllda cirklar som tecken fšr jŠrnmalmsfšrekomst.Svart – jŠrnet.

Komponerat av stadsarkitekt Hans Schlyter, Sundsvall.

 

Holmsund — L24001-93

Holmsunds kšping (1947–1970), VŠsterbottens lŠn, nu UmeŒ kommun.

I blŒtt fŠlt en tvŒmastad slŠtskonare av silver med stŒende gafflar, utan segel

FaststŠllt av Kungl Maj:t 1964-06-29, upphšrt vid kšpingens ombildning 1971-01-01, senare fšrt av Holmsunds kommun (1971–1973).

Skepp – ortens framvŠxt som skeppningsplats fšr sŒgverken och som uthamn till UmeŒ stad vid Ume Šlvs mynningsvik.

Komponerat av stadsarkitekt Hans Schlyter, Sundsvall.

 

Hovmantorp — L07002-93

Hovmantorps kšping (1952–1970), Kronobergs lŠn, nu Lessebo och VŠxjš kommuner.

I blŒtt fŠlt en glasugn av silver med tre ršda šppningar och dŠrunder tvŒ korslagda uppŒtriktade glasblŒsarpipor av silver med anfŒngad ršd glasmassa

FaststŠllt av Kungl Maj:t 1957-04-26, upphšrt vid kommunens ombildning 1971-01-01.

Glasugn och glasblŒsarpipor – glastillverkningen.

 

Huddinge — N02005-93

Huddinge landskommun (1863–1970), Stockholms lŠn, nu Huddinge kommun.

I fŠlt av guld en pŒ ett blŒtt treberg stŒende, svart, brinnande vŒrdkase med ršd lŒga

FaststŠllt av Kungl Maj:t 1947-11-28, upphšrt vid kommunens ombildning 1971-01-01, senare fšrt av Huddinge kommun (1971–).

VŒrdkase pŒ treberg – ortnamnet VŒrby med betydelsen vakthŒllningsbyn; system av vŒrdkasar som strŠckte sig šver hela MŠlardalen.

 

Husby — N20014-93

Husby landskommun (1863–1966), Kopparbergs lŠn, nu Hedemora kommun.

I rštt fŠlt en av en vŒgskura bildad stam och dŠršver en bild av den heliga jungfrun med barnet, stŒende pŒ en mŒnskŠra, allt av silver

FaststŠllt av Kungl Maj:t 1944-10-06, upphšrt vid kommunens ombildning 1967-01-01.

Jungfru Maria med Jesusbarnet – bilden i Husby sockensigill, kŠnt sedan 1682. VŒgskureavdelad stam – DalŠlven.

 

HŒllnŠs — N03005-93

HŒllnŠs landskommun (1863–1970), Uppsala lŠn, nu Tierps kommun.

I blŒtt fŠlt fyra stršmmingar av silver, ordnade en, tvŒ och en

FaststŠllt av Kungl Maj:t 1959-07-27, upphšrt vid kommunens ombildning 1971-01-01, senare fšrt av HŒllnŠs kommun (1971–1973).

Stršmming – fisket.

 

HŠllefors (kšping) — L18004-93

HŠllefors kšping (1950–1966) och HŠllefors kšping (1967–1970), …rebro lŠn, nu HŠllefors kommun.

I fŠlt av silver ett blŒtt, brinnande treberg med ršd lŒga; berget, belagt med en av vŒgskuror bildad stolpe av silver, Šr Œtfšljt till hšger av en uppgŒende mŒne och till vŠnster av ett jŠrnmŠrke, allt blŒtt

FaststŠllt av Kungl Maj:t 1950-12-15, upphšrt vid kšpingens ombildning 1971-01-01, tidigare fšrt av HŠllefors landskommun (1863–1949), senare fšrt av HŠllefors kommun (1971–).

Brinnande treberg, vŒgskureavdelad stolpe samt mŒne – heraldisering av bilden i HŠllefors bergslags sigill frŒn Œr 1685. MŒne (metallurgiskt tecken fšr silver) – HŠllefors silververk. JŠrnmŠrke – jŠrnhanteringen.

 

HŠllefors (landskommun) — L18005-93

HŠllefors landskommun (1863–1949), …rebro lŠn, nu HŠllefors kommun.

I fŠlt av silver ett blŒtt, brinnande treberg med ršd lŒga; berget, belagt med en av vŒgskuror bildad stolpe av silver, Šr Œtfšljt till hšger av en uppgŒende mŒne och till vŠnster av ett jŠrnmŠrke, allt blŒtt

FaststŠllt av Kungl Maj:t 1942-09-05, upphšrt vid kommunens ombildning 1950-01-01, senare fšrt av HŠllefors kšping (1950–1966) och dŠrefter HŠllefors kšping (1967– 1970) och HŠllefors kommun (1971–).

Brinnande treberg, vŒgskureavdelad stolpe samt mŒne – heraldisering av bilden i HŠllefors bergslags sigill frŒn Œr 1685. MŒne (metallurgiskt tecken fšr silver) – HŠllefors silververk. JŠrnmŠrke – jŠrnhanteringen.

 

HŠssjš — N22014-93

HŠssjš landskommun (1952–1970), VŠsternorrlands lŠn, nu TimrŒ kommun.

I fŠlt av guld en ršd enmastad bŒt med spri samt vid masttoppen en framŒt blŒsande tvŒtungad blŒ vimpel

FaststŠllt av Kungl Maj:t 1960-12-16, upphšrt vid kommunens ombildning 1971-01-01.

Enmastad bŒt – bilden i HŠssjš sockens sigill frŒn 1600-talet och i Ljustorps tingslags sigill frŒn 1623.

Komponerat av stadsarkitekt Hans Schlyter, Sundsvall.

 

HŠverš — N02006-93

HŠverš landskommun (1952–1970), Stockholms lŠn, nu NorrtŠlje kommun.

I blŒtt fŠlt en fisk av silver med ršda fenor och dŠršver en ginstam av silver, belagd med tre blŒ jŠrnmŠrken

FaststŠllt av Kungl Maj:t 1962-05-25, upphšrt vid kommunens ombildning 1971-01-01.

JŠrnmŠrke – HerrŠngs jŠrngruvor. Fisk – bilden i HŠverš tingslags samtliga sigill, daterade 1563, 1606 och 1654.

 

Hšgsby — N08006-93

Hšgsby landskommun (1952–1968) och Hšgsby landskommun (1969–1970), Kalmar lŠn, nu Hšgsby kommun.

I blŒtt fŠlt en ginstam av silver, nedtill med tre rundbŒgade valv

FaststŠllt av Kungl Maj:t 1961-11-24, upphšrt vid kommunens ombildning 1971-01-01, senare fšrt av Hšgsby kommun (1971–).

Ginstam med tre rundbŒgade valv – bro – Hšgsbys belŠgenhet vid landsvŠgen som korsar EmŒn; bron Tingebro, vars namn hŠrleds till Handbšrds hŠrads tingsstŠlle, som i historien varit en central plats i bygden.

 

Hšgsjš — N22015-93

Hšgsjš landskommun (1952–1968), VŠsternorrlands lŠn, nu HŠrnšsands kommun.

I fŠlt av guld en svart korp med framstrŠckt fot

FaststŠllt av Kungl Maj:t 1963-06-28, upphšrt vid kommunens ombildning 1969-01-01.

Korp med framstrŠckt fot – bilden i Hšgsjš sockens sigill, kŠnt frŒn slutet av 1600-talet.

Komponerat av stadsarkitekt Hans Schlyter, Sundsvall.

 

Hšrby — L12002-93

Hšrby kšping (1900–1968) och Hšrby kšping (1969–1970), Malmšhus lŠn, nu Hšrby kommun.

Skšld delad av rštt och silver, i švre fŠltet en vŒg upphŠngd pŒ spetsen av ett svŠrd, bŒda av silver, i nedre fŠltet ett rštt andreaskors

FaststŠllt av Kungl Maj:t 1949-05-20, upphšrt vid kšpingens ombildning 1971-01-01, senare fšrt av Hšrby kommun (1971–1973) och dŠrefter Hšrby kommun (1974–).

VŒg – handeln. SvŠrd – det forna tingsstŠllet. Kors – lŠget vid korsningen mellan nuvarande europavŠg 66 och riksvŠg 13.

 

Hšreda — N06004-93

Hšreda landskommun (1863–1951) och Hšreda landskommun (1952–1970), Jšnkšpings lŠn, nu Eksjš kommun.

I blŒtt fŠlt ett oxansikte av guld med ršd bevŠring och dŠršver en ginstam av guld, belagd med tre blŒ linblommor med stŒndare av guld

FaststŠllt av Kungl Maj:t 1947-02-27, upphšrt vid kommunens ombildning 1971-01-01.

Linblommor – ortnamnets fšrled med betydelsen lin. Oxansikte – jordbruksnŠringen, sŠrskilt boskapsskštseln.

Komponerat av kyrkoherde Johannes Westenius.

 

Hšrnefors — N24008-93

Hšrnefors landskommun (1914–1970), VŠsterbottens lŠn, nu UmeŒ kommun.

I rštt fŠlt en bjŠlke av guld, belagd med tvŒ ršda kugghjul, Œtfšljd nedtill av ett jŠrnmŠrke och upptill av en propeller, allt av guld

FaststŠllt av Kungl Maj:t 1948-07-21, upphšrt vid kommunens ombildning 1971-01-01, senare fšrt av Hšrnefors kommun (1971–1973).

JŠrnmŠrke – Šldre tiders jŠrnbruksverksamhet. Kugghjul – industrin. Propeller – sjšfarten.

 

Hššr — L12003-93

Hššrs kšping (1939–1968) och Hššrs kšping (1969–1970), Malmšhus lŠn, nu Hššrs kommun.

I rštt fŠlt en kvarnsten av silver och dŠršver en ginstam av silver belagd med tre ršda lŒgor

FaststŠllt av Kungl Maj:t 1949-05-20, upphšrt vid kšpingens ombildning 1971-01-01, senare fšrt av Hššrs kommun (1971–).

Kvarnsten – kvarnstenstillverkningen i Šldre tider. LŒgor – offereld – tolkning av ortnamnet som "offerplats".

 

Idre — N20015-93

Idre landskommun (1916–1970), Kopparbergs lŠn, nu €lvdalens kommun.

Skšlden delad av blŒtt, vari en springande ren av silver med ršd bevŠring, dŠrest sŒdan skall komma till anvŠndning, och silver, vari tvŒ av vŒgskuror bildade blŒ bjŠlkar

FaststŠllt av Kungl Maj:t 1944-02-18, upphšrt vid kommunens ombildning 1971-01-01.

TvŒ vŒgskureavdelade bjŠlkar – …ster- och VŠsterdalŠlvarnas ursprung i StorŒn respektive FuluŒn. Ren – frŒn bilden i sigillet fšr SŠrna socken, frŒn vilken Idre utbrutits; renskštsel i kommunens nordligaste delar.

 

Indals-Liden — N22016-93

Indals-Lidens landskommun (1952–1970), VŠsternorrlands lŠn, nu Sundsvalls kommun.

I blŒtt fŠlt ett tŠckande fisknŠt av guld

FaststŠllt av Kungl Maj:t 1961-12-08, upphšrt vid kommunens ombildning 1971-01-01, senare fšrt av Indals-Lidens kommun (1971–1973).

FisknŠt – frŒn bilden i bŒde Indals sockens sigill frŒn bšrjan av 1600-talet och Lidens sockens Šldsta sigill frŒn 1700-talet.

Komponerat av stadsarkitekt Hans Schlyter, Sundsvall.

 

Jokkmokk — N25004-93

Jokkmokks landskommun (1863–1970), Norrbottens lŠn, nu Jokkmokks kommun.

I fŠlt av silver tre till ett gaffelkors sammanstŠllda blŒ blixtar, Œtfšljda ovan av en ršd nyckel och pŒ vardera sidan av en ršd lapsk trumhammare

FaststŠllt av Kungl Maj:t 1968-03-29, upphšrt vid kommunens ombildning 1971-01-01, senare fšrt av Jokkmokks kommun (1971–).

Blixtar – elkraft som utvinns ur LuleŠlven. Nyckel – frŒn bilden sigill fšr i LuleŒ socken, till vilken Jokkmokk hšrde fram till 1673. Trumhammare – den samiska kulturen.

Komponerat av Svenska kommunalheraldiska institutet.

 

Julita — N04005-93

Julita landskommun (1863–1951) och Julita landskommun (1952–1970), Sšdermanlands lŠn, nu Katrineholms och VingŒkers kommuner.

Skšld, kluven av guld, vari en gršn ek, och av gršnt, vari švre delen en abbotstav av guld

FaststŠllt av Kungl Maj:t 1947-02-28, upphšrt vid kommunens ombildning 1971-01-01.

Ek – bilden i Oppunda hŠrads sigill. Abbotstav – Julita cistercienserkloster.

Komponerat av doktor Marshall Lagerquist.

 

Junsele — N22017-93

Junsele landskommun (1863–1970), VŠsternorrlands lŠn, nu SollefteŒ kommun.

I blŒtt fŠlt en ginbalk av guld, belagd med en stšrtad svart barkspade

FaststŠllt av Kungl Maj:t 1959-01-16, upphšrt vid kommunens ombildning 1971-01-01.

Ginbalk belagd med barkspade – heraldisk stilisering av bilden i Junsele sockens sigill, vilken visar en person sysselsatt med avbarkning av en trŠdstam.

 

JŠmjš — N10004-93

JŠmjš landskommun (1963–1970), Blekinge lŠn, nu Karlskrona kommun.

I blŒtt fŠlt ett lejon av guld, med svansen kluven och tunga, tŠnder och klor ršda, hŒllande en ek av guld

FaststŠllt av Kungl Maj:t 1964-12-18, upphšrt vid kommunens ombildning 1971-01-01, senare fšrt av JŠmjš kommun (1971–1973).

Lejon – motiv i den inom kommunen belŠgna fšrutvarande staden Kristianopels sigill frŒn 1647, vars kršnta Christian IV:monogram utbytts mot en ek, fšr att undvika likhet med Kristianstads stadsvapen. Ek – frŒn Blekinge landskapsvapen.

 

JŠmshšg — N10005-93

JŠmshšgs landskommun (1941–1951) och JŠmshšgs landskommun (1952–1966), Blekinge lŠn, nu Olofstršms kommun.

I rštt fŠlt tre ekollon av silver, ordnade tvŒ och ett, och dŠršver en med tre ršda liljor belagd ginstam av silver

FaststŠllt av Kungl Maj:t 1947-06-13, upphšrt vid kommunens ombildning 1967-01-01.

Tre liljor – frŒn vapnet fšr professor Petrus Estenberg, prost i JŠmshšg, och hans Šttlingar. Ekollon – gŒngna tiders odlargŠrning inom skogsbruket.

 

JŠrbo (landskommun) — N21015-93

JŠrbo landskommun (1863–1970), GŠvleborgs lŠn, nu Sandvikens kommun.

I blŒtt fŠlt ett kors med tre tvŠrarmar, den mellersta med tvŒ uppŒtriktade, utŒtbšjda och šver korset nŒende spetsar, allt av silver

FaststŠllt av Kungl Maj:t 1966-11-18, upphšrt vid kommunens ombildning 1971-01-01, senare fšrt av JŠrbo kommundel inom Sandvikens kommun (1971–).

Kors med tre tvŠrarmar – bilden i jŠrnstŠmpel vid JŠrbo švre hammare.

 

JŠrfŠlla — N02007-93

JŠrfŠlla landskommun (1863–1970), Stockholms lŠn, nu JŠrfŠlla kommun.

I gršnt fŠlt ett stŒende tillbakaseende lamm av silver med bevŠpning av guld, hŒllande med hšgra frambenet en ginbalkvis stŠlld, med dubbelkors med svagt utbšjda armar fšrsedd stŒng av guld

Antaget 1955-06-20, ej faststŠllt av Kungl Maj:t, upphšrt vid kommunens ombildning 1971-01-01, senare fšrt av JŠrfŠlla kommun (1971–).

Lamm med korsstŒng – frŒn bilden i sigill, kŠnt frŒn 1568, fšr Sollentuna hŠrad, som frŒn 1670-talet till 1905 haft sin tingsplats vid Barkaby inom kommunen.

Komponerat av Svenska kommunalheraldiska institutet.

 

JŠrna — N20016-93

JŠrna landskommun (1863–1970), Kopparbergs lŠn, nu Vansbro kommun.

Skšld: kluven av guld, vari en gršn havrevippa, och gršnt, vari tre stolpvis ordnade jŠrnmŠrken av guld

FaststŠllt av Kungl Maj:t 1944-12-20, upphšrt vid kommunens ombildning 1971-01-01.

JŠrnmŠrke – ortnamnet; jŠrnhanteringen. Tre jŠrnmŠrken – de tre jŠrnbruken SnšŒn, Andersfors och Eriksfors, tillsammans kallade SnšŒverken. Havrevippa – den hŠrdiga havren med stor betydelse som nŠringsmedel fšr befolkningen genom Œren.

 

JŠrnskog — N17009-93

JŠrnskog landskommun (1952–1970), VŠrmlands lŠn, nu Eda kommun.

I fŠlt av silver en svart kappslŠde och dŠršver en svart ginstam, belagd med en hŠstsko, ett mynt och en femuddig stjŠrna, alla av silver

FaststŠllt av Kungl Maj:t 1959-06-30, upphšrt vid kommunens ombildning 1971-01-01.

KappslŠde – travsporttŠvlingar pŒ isbelagda sjšar. SjŠrnan – den numera nedlagda industrin i Koppom. HŠstsko och rundel – sŠgen, som berŠttar hur man tog tvŒ ihŒliga sockar, lade skillingar i den ena och hŠstskor i den andra och lŠmpade dem i en Šlv, varefter man dŠr den fšrstnŠmnda stocken flšt i land byggde Skillingmarks kyrka och dŠr den andra landade JŠrnskogs kyrka.

 

JŠrvsš — N21016-93

JŠrvsš landskommun (1863–1970), GŠvleborgs lŠn, nu Ljusdals kommun.

I fŠlt av guld en upprest svart jŠrv med ršd bevŠpning

Antaget 1955-05-11, ej faststŠllt av Kungl Maj:t, upphšrt vid kommunens ombildning 1971-01-01.

Upprest jŠrv – bilden i JŠrvsš sockens Šldsta sigill. JŠrv – tolkning av ortnamnets fšrled som substantivet "jŠrv". Guld och svart samt ršd bevŠpning – tinkturerna i vapnet fšr landskapet HŠlsingland.

Komponerat av Svenska kommunalheraldiska institutet.

 

Jšrn — N24009-93

Jšrns landskommun (1863–1966), VŠsterbottens lŠn, nu SkellefteŒ kommun.

I blŒtt fŠlt fem stockar av guld, ordnade 2, 1, 2 och stolpvis stŠllda

FaststŠllt av Kungl Maj:t 1950-11-03, upphšrt vid kommunens ombildning 1967-01-01.

Stockar i blŒtt fŠlt – Skellefte och Byske Šlvar och timmerflottningen dŠri.

 

Kalix (landskommun) — N25005-93

Kalix landskommun (1967–1970), Norrbottens lŠn, nu Kalix kommun.

I rštt fŠlt en kalk av guld

Taget i bruk utan sŠrskilt beslut vid kšpingens tillkomst 1967-01-01, upphšrt vid kommunens ombildning 1967-01-01, tidigare fšrt av Nederkalix landskommun (1924– 1966), senare fšrt av Kalix kommun (1971–).

Kalk – bilden i Nederkalix sockens sigill, kŠnt sedan 1640-talet; tolkning av ortnamnet som latinets calix med betydelsen kalk.

 

Kall — N23009-93

Kalls landskommun (1863–1970), JŠmtlands lŠn, nu re kommun.

I fŠlt av silver en ršd Šlghornkrona šver en av vŒgskura bildad blŒ stam

FaststŠllt av Kungl Maj:t 1961-06-30, upphšrt vid kommunens ombildning 1971-01-01, senare fšrt av Kalls kommun (1971–1973).

€lghornkrona – hŠllmŒlningar frŒn yngre stenŒldern vid HŠstskotjŠrn. VŒgskureavdelad stam – de mŒnga sjšarna, av vilka den stšrsta Šr Kallsjšn.

 

Karl Gustav — N25006-93

Karl Gustavs landskommun (1863–1966), Norrbottens lŠn, nu Haparanda kommun.

I fŠlt av silver tvŒ stolpvis ordnade, blŒ sikar med bevŠring av guld, och dŠršver en med en krona av guld belagd, blŒ ginstam

FaststŠllt av Kungl Maj:t 1946-11-15, upphšrt vid kommunens ombildning 1967-01-01.

Sik – fiskenŠringen. Krona – ortnamnet vilket hŠrleds till Gustav III:s son.

 

Kinna (kšping) — L15003-93

Kinna kšping (1947–1970), €lvsborgs lŠn, nu Marks kommun.

En tre gŒnger delad skšld av guld och svart med tre svarta kulor i var och ett av guldfŠlten och en vŠvskyttel av guld i vart och ett av de svarta fŠlten

Taget i bruk utan sŠrskilt beslut vid kšpingens tillkomst 1947-01-01, upphšrt vid kommunens ombildning 1971-01-01, tidigare fšrt av Kinna municipalsamhŠlle (1924-12-12–1946).

Kulor – frŒn bilden i Marks hŠrads sigill, kŠnt frŒn 1571. VŠvskyttel – textilindustrin.

 

Kinna (municipalsamhŠlle) — M15001-93

Kinna municipalsamhŠlle (1924-12-12–1946), €lvsborgs lŠn, nu Marks kommun.

En tre gŒnger delad skšld av guld och svart med tre svarta kulor i var och ett av guldfŠlten och en vŠvskyttel av guld i vart och ett av de svarta fŠlten

FaststŠllt av Kungl Maj:t 1934-04-27, upphšrt vid kommunens ombildning 1947-01-01, senare fšrt av Kinna kšping (1947–1970).

Kulor – frŒn bilden i Marks hŠrads sigill, kŠnt frŒn 1571. VŠvskyttel – textilindustrin.

 

Kinnarumma — N15005-93

Kinnarumma landskommun (1863–1960), €lvsborgs lŠn, nu BorŒs kommun.

I gršnt fŠlt ett vingdon av guld

FaststŠllt av Kungl Maj:t 1952-01-11, upphšrt vid kommunens ombildning 1961-01-01, senare fšrt av Viskafors landskommun (1961–1970) och dŠrefter Viskafors kommun (1971–1973) och Viskafors kommundel inom BorŒs kommun (1974–).

Vingdon – industrin, sŠrskilt textilindustrin. Gršnt – jord- och skogsbruket.

 

Klippan — L11003-93

Klippans kšping (1952–1970), Kristianstads lŠn, nu Klippans kommun.

I skšld en fors av silver, utformad som en hšgerstrŒle, bildad ovan av en vŒgskura och nedan av en rak skura samt grŠnsande ovan mot blŒtt och nedan mot svart

FaststŠllt av Kungl Maj:t 1961-11-24, upphšrt vid kšpingens ombildning 1971-01-01, senare fšrt av Klippans kommun (1971–1973) och dŠrefter Klippans kommun (1974–).

StrŒle utformad som fors – klippa šverskšljd av en fors mot blŒ himmel – klipporna i den fors som RšnneŒ bildar vid Klippans Œr 1573 grundade finpappersbruk; ortnamnet.

 

Kopparberg — L18006-93

Kopparbergs kšping (1908–1961), …rebro lŠn, nu Ljusnarsbergs kommun.

I fŠlt av silver en av vŒgskuror bildad blŒ stolpe, Œtfšljd pŒ var sida av ett kopparmŠrke ovanfšr en lŒga, samtliga ršda; det hela inom en ršd bŒrd

FaststŠllt av Kungl Maj:t 1951-02-02, upphšrt vid kommunens ombildning 1962-01-01.

VŒgskureavdelad stolpe, kopparmŠrke och lŒga – frŒn bilden i Nya Kopparbergs hŠrads sigill frŒn 1640. VŒgskureavdelad stolpe – Šlven. KopparmŠrke – kopparbrytningen. LŒga – hyttorna. BŒrd – fšr att skilja kšpingens vapen frŒn Ljusnarsbergs landskommuns.

 

Korpilombolo — N25007-93

Korpilombolo landskommun (1870-06-03–1970), Norrbottens lŠn, nu Pajala kommun.

I rštt fŠlt tre timmersŒgar med blad av silver och handtag av guld, stolpvis ordnade och bjŠlkvis stŠllda med sŒgtŠnderna nedŒt, de mellersta vŠndtervŠnd

FaststŠllt av Kungl Maj:t 1952-03-07, upphšrt vid kommunens ombildning 1971-01-01.

TimmersŒg – skogsbruket.

 

Kroppa — N17010-93

Kroppa landskommun (1950–1970), VŠrmlands lŠn, nu Filipstads kommun.

I fŠlt av silver sex radiŠrt ordnade blŒ borrslŠggor

FaststŠllt av Kungl Maj:t 1963-12-19, upphšrt vid kommunens ombildning 1971-01-01.

BorrslŠgga – frŒn bilden i FŠrnebo hŠrads sigill, daterat 1636; bergsbruket.

 

Krylbo — L20002-93

Krylbo kšping (1919–1966), Kopparbergs lŠn, nu Avesta kommun.

I blŒtt fŠlt ett bevingat hjul av guld och dŠršver en av en vŒgskura bildad ginstam av guld, vari tvŒ korslagda dalpilar

FaststŠllt av Kungl Maj:t 1948-07-21, upphšrt vid kšpingens ombildning 1967-01-01.

VŒgskura – DalŠlven. Dalpilar – symbol fšr Dalarna frŒn landskapsvapnet – fŠrjestŠllet BrunnbŠck, "porten till Dalarna", kŠnt frŒn befrielsekriget 1521. Bevingat hjul – jŠrnvŠgsknutpunkten Krylbo.

 

Kungsšr — L19002-93

Kungsšrs kšping (1907–1970), VŠstmanlands lŠn, nu Kungsšrs kommun.

Skšld delad av blŒtt, vari en krona av guld, och silver, vari en av vŒgskuror bildad blŒ bjŠlke, šverlagd med en stolpvis stŠlld ršd kavel

FaststŠllt av Kungl Maj:t 1941-03-07, upphšrt vid kšpingens ombildning 1971-01-01, senare fšrt av Kungsšrs kommun (1971–).

Krona samt blŒ vŒgskureavdelad bjŠlke, šverlagd med en kavle – ortens belŠgenhet vid ett "konungarnas vadstŠlle" vid ArbogaŒn; ortnamnet med denna innebšrd. Krona – kungsgŒrden Kungsšr, som fšrvŠrvades av Gustav I 1538 och har besškts av flera kungar.

 

Kyrkhult — N10006-93

Kyrkhults landskommun (1863-10-16–1966), Blekinge lŠn, nu Olofstršms kommun.

Delat av gršnt, vari en kyrka av silver, och silver, vari tvenne gršna ekar

FaststŠllt av Kungl Maj:t 1940-03-30, upphšrt vid kommunens ombildning 1967-01-01.

Kyrka och ekar – ortnamnet med tolkningen "kyrkan i skogen". Ek – frŒn Blekinge landskapsvapen.

 

KŒllered — N14001-93

KŒllereds landskommun (1863–1970), Gšteborgs och Bohus lŠn, nu Mšlndals kommun.

I blŒtt fŠlt en kulle av silver, belagd med en ršd stubbe, och dŠršver tvŒ korslagda ršjningsyxor i silver

FaststŠllt av Kungl Maj:t 1958-11-21, upphšrt vid kommunens ombildning 1971-01-01.

Kulle – tolkning av ortnamnets fšrled som substantivet kulle. Ršjningsyxor och stubbe – ortnamnets efterled med betydelsen ršjning.

 

KŠlarne — N23010-93

KŠlarne landskommun (1952–1970), JŠmtlands lŠn, nu BrŠcke kommun.

Skšld, kluven av silver, vari en blŒ klockstapel (HŒsjšstapeln), och av blŒtt, vari en gran av silver

FaststŠllt av Kungl Maj:t 1959-06-30, upphšrt vid kommunens ombildning 1971-01-01, senare fšrt av KŠlarne kommun (1971–1973).

Klockstapel – HŒsjš sockens klockstapel, varav en kopia finns pŒ Skansken i Stockholm. Gran – skogsbruket.

 

KŠvlinge — L12004-93

KŠvlinge kšping (1946–1966), KŠvlinge kšping (1967–1968) och KŠvlinge kšping (1969–1970), Malmšhus lŠn, nu KŠvlinge kommun.

I gršnt fŠlt ett sexarmat kors av guld, bildat av en smal bjŠlke, en kavle och en ginkavle

FaststŠllt av Kungl Maj:t 1955-07-27, upphšrt vid kšpingens ombildning 1971-01-01, senare fšrt av KŠvlinge kommun (1971–1973) och KŠvlinge kommun (1974–).

Sexarmat kors – de tidigare sex i KŠvlinge sammanstrŒlande jŠrnvŠgsstrŠckorna. Kavlar – ortnamnet, hŠrlett till ett kavelbygge i den sanka Šngen vid det vadstŠlle šver Lšdde Œ kring vilket orten vuxit upp.

 

Kšla — N17011-93

Kšla landskommun (1863–1970), VŠrmlands lŠn, nu Eda kommun.

I fŠlt av silver en uppskjutande vŒrdkase med ršd lŒga och dŠršver fyra bjŠlkvis ordnade riksgrŠnstecken i blŒtt

FaststŠllt av Kungl Maj:t 1957-11-01, upphšrt vid kommunens ombildning 1971-01-01.

VŒrdkase – ortnamnet ValfjŠllet, vars fšrled hŠrleds till det fornsvenska ordet fšr "valt"; tolkning av ortnamnet som VŒrdfjŠllet, dŠr vŒrdkasar restes i Šldre tider. RiksgrŠnsršsen (grekiska kors) – den del av sockengrŠnsen som sammanfaller med riksgrŠnsen mot Norge.

 

Lagga — N02008-93

Lagga landskommun (1863–1951), Stockholms lŠn, nu Uppsala kommun, Uppsala lŠn.

I blŒtt fŠlt tvŒ frŒn skšldfoten uppskjutande armar, som bŠra en skšld, pŒ vilken en kršnt prins sitter, allt av guld

FaststŠllt av Kungl Maj:t 1948-02-27, upphšrt vid kommunens ombildning 1952-01-01.

Prins uppburen pŒ en skšld – hyllningen 1319 av den treŒrige Magnus Eriksson som Sveriges konung vid Mora stenar.

 

LaxŒ — L18007-93

LaxŒ kšping (1946–1966) och LaxŒ kšping (1967–1970), …rebro lŠn, nu LaxŒ kommun.

I rštt fŠlt ett andreaskors, Œtfšljt i švre vinkeln av ett jŠrnmŠrke och i nedre vinkeln av en handske, allt av silver

FaststŠllt av Kungl Maj:t 1956-03-02, upphšrt vid kšpingens ombildning 1971-01-01, senare fšrt av LaxŒ kommun (1971–).

Kors – LaxŒ som jŠrnvŠgsknut. Handske – bilden i Grimstens hŠrads sigill. JŠrnmŠrke – LassŒna jŠrnbruk. Rštt och silver – landskapet NŠrkes vapen.

 

Leksand — N20017-93

Leksands landskommun (1875-05-01–1970), Kopparbergs lŠn, nu Leksands kommun.

I fŠlt av guld en svart nyckel

FaststŠllt av Kungl Maj:t 1950-11-03, upphšrt vid kommunens ombildning 1971-01-01, senare fšrt av Leksands kommun (1971–1973) och dŠrefter (med omformulerad blasonering) Leksands kommun (1974–).

Nyckel – bilden i Leksands sockens sigill frŒn 1625; attribut fšr S:t Peter, Œt vilken Leksands kyrka var vigd.

 

Lessebo — L07003-93

Lessebo kšping (1939–1970), Kronobergs lŠn, nu Lessebo kommun.

I rštt fŠlt en bikupa och dŠršver en krona, allt av guld

Antaget 1960-10-18, ej faststŠllt av Kungl Maj:t, upphšrt vid kšpingens ombildning 1971-01-01.

Bikupa – frŒn Lessebo pappersbruks vattenmŠrke, kŠnt frŒn 1808. Krona – heraldisk omskrivning av konungabilden i Kongea hŠrads sigill frŒn 1568. Guld och rštt – landskapet SmŒlands vapen.

Komponerat av Svenska kommunalheraldiska institutet.

 

Lilla Edet — L15004-93

Lilla Edets kšping (1951–1970), €lvsborgs lŠn, nu Lilla Edets kommun.

I fŠlt av guld tvŒ blŒ flanker och mellan dessa tvŒ stolpvis ordnade ršda sparrar, Œtfšljda nedan av ett rštt vattenhjul

Antaget 1956-04-20, ej faststŠllt av Kungl Maj:t, upphšrt vid kšpingens ombildning 1971-01-01.

Flanker – Gšta Šlv. Sparrar – karttecken fšr sluss – slussarna. Vattenhjul – vattenkraftens betydelse fšr industriorten i bŒde Šldre och modern tid.

Komponerat av Svenska kommunalheraldiska institutet.

 

Lima — N20018-93

Lima landskommun (1863–1970), Kopparbergs lŠn, nu Malungs kommun.

Skšld, medelst en vŒgskura delad av guld, vari en slŠgga och en yxa i kors, i švre vinkeln Œtfšljda av en hŠstsko, allt blŒtt, och av blŒtt, vari en bŒt av guld

FaststŠllt av Kungl Maj:t 1946-05-10, upphšrt vid kommunens ombildning 1971-01-01.

HŠstsko – frŒn bilden i Lima sockens sigill frŒn 1641 och i Malungs och Lima gemensamma tingslags sigill frŒn 1631. HŠstsko och slŠgga – den fšr socknen fšrr utmŠrkande tillverkningen av hŠstskor och andra smidesprodukter. Yxa – skogsarbetet som limabornas viktigaste manliga fšrvŠrvsarbete vid tiden fšr vapnets tillkomst. BŒt – bŒttillverkning som gjort socknen kŠnd. VŒgskura – DalŠlven.

 

Lindberg(a) — N13002-93

Lindbergs landskommun (1863–1951) och Lindberga landskommun (1952–1970), Hallands lŠn, nu Varbergs kommun.

I fŠlt av guld en frŒn ett gršnt treberg uppvŠxande gršn lind med fem grenar, vardera med tvŒ blad och en ršd ros utan foderblad

FaststŠllt av Kungl Maj:t 1951-04-06, upphšrt vid kommunens ombildning 1971-01-01.

Lind pŒ ett berg – talande vapen. Lind – bilden i den i Lindberg fšdde LundaŠrkebiskopen Birger Gunnarssons sigill. Antalet fem – Kristi fem sŒr. Antalet tio – tio Guds bud.

 

Linsell — N23011-93

Linsells landskommun (1863–1951), JŠmtlands lŠn, nu HŠrjedalens kommun.

I blŒtt fŠlt en spets av silver, dŠrunder en av vŒgskura bildad blŒ stam, belagd med en laxšring av silver med ršd bevŠring, dŠrest sŒdan skall komma till anvŠndning

FaststŠllt av Kungl Maj:t 1948-12-17, upphšrt vid kommunens ombildning 1952-01-01.

Spets – fjŠllen. VŒgskureavdelad stam med laxšring – fiskrika sjšar och Œar.

 

Listerby — N10007-93

Listerby landskommun (1952–1966), Blekinge lŠn, nu Ronneby kommun.

I rštt fŠlt tre, tvŒ och en ordnade, sexuddiga stjŠrnor av guld, Œtfšljda ovan av ett med ett rakarmat svart kors belagt klšverbladskors av silver samt nedan av en roddbŒt av silver

Antaget 1959-10-29, ej faststŠllt av Kungl Maj:t, upphšrt vid kommunens ombildning 1967-01-01, senare fšrt av Listerby pastorat.

Sexuddiga stjŠrnor och rštt fŠlt – frŒn vapnet fšr Štten Wachtmeister med 300-Œrig anknytning till kommunen alltsedan amiralgeneralen och generalguvernšren greve Hans Wachtmeister (1641–1714). RoddbŒt – frŒn vapnet fšr generalamiralen greve Johan Puke (1751–1816), begravd pŒ sin egendom Gšholm i Listerby. Kors – frŒn bilden i Edestads sockens sigill.

Komponerat av Svenska kommunalheraldiska institutet.

 

Lit — N23012-93

Lits landskommun (1952–1962) och Lits landskommun (1963–1970), JŠmtlands lŠn, nu …stersunds kommun.

I gršnt fŠlt en gŒende tjur av silver med ršd bevŠring, dŠrest dylik skall komma till anvŠndning, och nosring samt ovanfšr tjuren tre av vŒgskuror bildade fšrhšjda, bjŠlkvis stŠllda kavlar

FaststŠllt av Kungl Maj:t 1948-03-05, upphšrt vid kommunens ombildning 1971-01-01.

Tjur – frŒn bilen i Lits tingslags sigill frŒn 1600-talet. Tre vŒgskureavdelade kavlar – Šlvarna IndalsŠlven, LŒngan och HŒrkan.

 

Ljungskile — N14002-93

Ljungskile landskommun (1952–1970), Gšteborgs och Bohus lŠn, nu Uddevalla kommun.

I rštt fŠlt en medelst vŒgskuror bildad spets av silver, belagd med en ršd ek med ollon av guld och Œtfšljd pŒ vardera sidan av en stolpvis stŠlld yxa av silver, den hšgra vŠnstervŠnd

FaststŠllt av Kungl Maj:t 1953-03-27, upphšrt vid kommunens ombildning 1971-01-01.

Yxa och ek – frŒn bilden i Inlands FrŠkne hŠrads sigill, kŠnt frŒn 1600-talet; det i Šldre tid rikliga ekbestŒndet och den betydelsefulla ekavverkningen. Spets – Ljungskilen. Rštt och silver – frŒn kampementsflaggan och kokarden fšr FrŠkne kompani.

Komponerat av Svenska kommunalheraldiska institutet.

 

Ljusdal — L21001-93

Ljusdals kšping (1914–1962) och Ljusdals kšping (1963–1970), GŠvleborg lŠn, nu Ljusdals kommun.

I svart fŠlt inom en bŒrd av guld ett avslitet bockhuvud av samma tinktur med ršd bevŠring

Antaget 1958-11-20, ej faststŠllt av Kungl Maj:t, upphšrt vid kommunens ombildning 1971-01-01.

Avslitet bockhuvud – bilden i Ljusdals sockens sigill frŒn 1638; fšrkortning landskapet HŠlsinglands vapen. Svart och guld – landskapet HŠlsinglands vapen. BŒrd – brisering utmŠrkande kšpingens utbrytning ur Ljusdals kommun 1914.

Komponerat av Svenska kommunalheraldiska institutet.

 

Ljusnarsberg — N18001-93

Ljusnarsbergs landskommun (1908–1961), …rebro lŠn, nu Ljusnarsbergs kommun.

I fŠlt av silver en av vŒgskuror bildad blŒ stolpe, Œtfšljd pŒ var sida av ett kopparmŠrke ovanfšr en lŒga, samtliga ršda

FaststŠllt av Kungl Maj:t 1951-03-12, upphšrt vid landskommunens ombildning 1962-01-01, senare fšrt av Ljusnarsbergs kšping (1962–1970) och dŠrefter (med obetydligt omformulerad blasonering) Ljusnarsbergs kommun (1971–).

VŒgskureavdelad stolpe, kopparmŠrke och lŒga – frŒn bilden i Nya Kopparbergs hŠrads sigill frŒn 1640. VŒgskureavdelad stolpe – Šlven. KopparmŠrke – kopparbrytningen. LŒga – hyttorna.

 

Loftahammar — N08007-93

Loftahammars landskommun (1863–1970), Kalmar lŠn, nu VŠsterviks kommun.

I blŒtt fŠlt en stolpvis stŠlld plattfisk av guld med ršda fenor och ovanfšr denna en krona av guld

FaststŠllt av Kungl Maj:t 1951-02-16, upphšrt vid kommunens ombildning 1971-01-01.

Plattfisk – bilden i Tjusts hŠrads Šldsta sigill, kŠnt frŒn 1568. Krona – benŠmningen "Hertig Karls fšrsamling" fšr socknen.

 

Lomma — L12005-93

Lomma kšping (1951–1962) och Lomma kšping (1963–1970), Malmšhus lŠn, nu Lomma kommun.

I rštt fŠlt ett ankare av guld och dŠrunder en uppskjutande, genomgŒende, krenelerad mur av guld med ršda fogar

FaststŠllt av Kungl Maj:t 1960-11-25, upphšrt vid kšpingens ombildning 1971-01-01, senare fšrt av Lomma kommun (1971–).

Mur – Lommas karaktŠr av stad nŠr orten nŠmns fšrsta gŒngen 1085; tegelindustrin. Ankare – den gamla hamnplats kring vilken orten utvecklats; vapnet fšr Henning Olsen Anckargrip, som anlade tegelbruk pŒ 1600-talet. Guld och rštt – Bara hŠrads och SkŒnes tinkturer.

Komponerat av fil doktor Jan Raneke, Lomma.

 

Los — N21017-93

Los landskommun (1863–1970), GŠvleborgs lŠn, nu Ljusdals kommun.

I fŠlt av silver ett upprest rštt lodjur med bevŠpning av guld

FaststŠllt av Kungl Maj:t 1953-01-30, upphšrt vid kommunens ombildning 1971-01-01.

Lodjur – ortnamnet, hŠrlett till Losjšn som i sin tur fŒtt namnet pŒ grund av traktens rikedom pŒ lojur. Silver – upptŠckten av metallen nickel i LosfŠltet Œr 1751.

Komponerat av Svenska kommunalheraldiska institutet.

 

Ludvika — N20019-93

Ludvika landskommun (1925–1962), Kopparbergs lŠn, nu Ludvika kommun.

I av gršnt och guld kluvet fŠlt ett treberg av motsatta tinkturer och dŠršver i det hšgra fŠltet tvŒ korslagda facklor av guld och i det vŠnstra en gršn gran

FaststŠllt av Kungl Maj:t 1944-02-11, upphšrt vid kommunens ombildning 1963-01-01.

Treberg – traktens starkt kuperade terrŠng. Bruvbloss – bergsbruket. Gran – ortnamnet GrangŠrde, frŒn vilken socken Ludvika bildandes genom utbrytning.

 

Lyckeby — N10008-93

Lyckeby landskommun (1952–1966), Blekinge lŠn, nu Karlskrona kommun.

I svart fŠlt, bestrštt med klšverblad, en krona och dŠrunder en av tinnskura bildad stam, allt av guld

FaststŠllt av Kungl Maj:t 1958-11-21, upphšrt vid kommunens ombildning 1967-01-01.

Krona och klšverblad – frŒn motivet i sigill, kŠnt frŒn 1584, fšr kšpstaden LyckŒ, som var belŠgen inom kommunens omrŒde och frŒntogs sina privilegier Œr 1600. Tinnskureavdelad stam – staden LyckŒ med en intilliggande borg fšr dess hšvitsman.

 

Lycksele — N24010-93

Lycksele landskommun (1929–1970), VŠsterbottens lŠn, nu Lycksele kommun.

Skšld kvadrerad: 1. och 4. i fŠlt av silver en gršn tall, 2. och 3. i gršnt fŠlt ett upprest lodjur av silver med ršda flŠckar och ršd bevŠring

FaststŠllt av Kungl Maj:t 1947-10-03, upphšrt vid kommunens ombildning 1971-01-01.

Tall – vŠxtlivet. Lodjur – djurlivet.

 

Lysekil — L14001-93

Lysekils kšping (1836–1903-03-31), Gšteborgs och Bohus lŠn, nu Lysekils kommun.

En gyllene delfin i blŒtt fŠlt

Antaget 1895-12-06, ej faststŠllt av Kungl Maj:t, upphšrt vid kšpingens ombildning 1903-04-01.

Delfin i blŒtt fŠlt – havet – ortens belŠgenhet och fisket.

 

LŒngsele — N22018-93

LŒngsele landskommun (1952–1970), VŠsternorrlands lŠn, nu SollefteŒ kommun.

I blŒtt fŠlt tre spetsar, varšver en lax, allt av silver

FaststŠllt av Kungl Maj:t 1963-12-19, upphšrt vid kommunens ombildning 1971-01-01.

Lax – bilden i LŒngsele sockens sigill, kŠnt frŒn bšrjan av 1800-talet. Spetsar – smŒ fjŠll eller hšga nipor, varemellan FaxŠlven flyter fram.

Komponerat av stadsarkitekt Hans Schlyter, Sundsvall.

 

LŠby — N03006-93

LŠby landskommun (1863–1951), Uppsala lŠn, nu Uppsala kommun.

I gršnt fŠlt en av vŒgskuror bildad bjŠlke av silver belagd med en svart vase

FaststŠllt av Kungl Maj:t 1951-02-16, upphšrt vid kommunens ombildning 1952-01-01.

Vase och vŒgskureavdelad bjŠlke – socknens del i Gustav Vasa-minnet, vid LŠbyvad.

 

Lšderup — N12006-93

Lšderups landskommun (1952–1970), Malmšhus lŠn, nu Ystads kommun.

Skšld, medelst en skura, bildande tvŒ trappgavlar, delad av blŒtt och silver

FaststŠllt av Kungl Maj:t 1963-04-26, upphšrt vid kommunens ombildning 1971-01-01.

Skura bildande tvΠtrappgavlar Рkyrkorna inom kommunen, vilka samtliga har torn med trappstensgavlar.

Komponerat av civilingenjšr Kurt MŒnsson, Danderyd.

 

Lšdšse — N15006-93

Lšdšse landskommun (1952–1970), €lvsborgs lŠn, nu Lilla Edets kommun.

I fŠlt av guld frŒn en av en vŒgskura bildad stam av silver uppskjutande svart krenelerad portbyggnad med krenelerade, pŒ snedstŠvor vilande skyttegŒngar och med tvŒ krenelerade torn, vartdera avslutat med en kupol, kršnt med en lilja

FaststŠllt av Kungl Maj:t 1953-06-30, upphšrt vid kommunens ombildning 1971-01-01, senare fšrt av Lilla Edets kommun (1971–).

Krenelerad portbyggnad – Lšdšsehus, som var residens fšr hertig Erik Magnusson. VŒgskureavdelad stam – Gšta Šlv.

 

LšvŒnger — N24011-93

LšvŒngers landskommun (1863–1970), VŠsterbottens lŠn, nu SkellefteŒ kommun.

I blŒtt fŠlt ett frŒn ett svŠvande treberg uppvŠxande vintrŠd med ršda druvklasar och Œtfšljd pŒ vardera sidan av tvŒ mot trŠdets stam vŠnda, bjŠlkvis stŠllda och stolpvis ordnade fiskar med ršda fenor, allt av silver

Antaget 1959-06-01, ej faststŠllt av Kungl Maj:t, upphšrt vid kommunens ombildning 1971-01-01, senare fšrt av LšvŒngers kommun (1971–1973).

UppvŠxande trŠd frŒn mark i vatten och fyra fiskar – bilden i LšvŒngers sockens sigill frŒn 1662. Tinkturerna – landskapet VŠsterbottens vapen.

Komponerat av Svenska kommunalheraldiska institutet.

 

Madesjš — N08008-93

Madesjš landskommun (1952–1968), Kalmar lŠn, nu Nybro kommun.

I blŒtt fŠlt en stšrtad spets av guld, belagd med ett ospŠnt blŒtt armborst och Œtfšljd pŒ vardera sidan av en parallellt med spetsens sida stŠlld vŠrja av guld med avbruten klinga, den vŠnstra vŠnstervŠnd

FaststŠllt av Kungl Maj:t 1952-11-06, upphšrt vid kommunens ombildning 1969-01-01.

Armborst – bilden i Sšdra Mšre hŠrads sigill, kŠnt sedan 1568. VŠrja – motiv i Sšdra Mšre hŠrads vapen enligt beskrivning i rikskanslern Axel Oxenstiernas grevebrev 1645; tvŒ i Madesjš prŠstgŒrd fšrvarade vŠrjor som enligt traditionen tillhšrt den frŒn socknen bšrdige hšvitsmannen Sven HŒkansson KrŒŒk, kŠnd fšr sin tapperhet bl a i striden mot danskarna i Madesjš 1612.

Komponerat av Svenska kommunalheraldiska institutet.

 

Malmkšping — L04002-93

Malmkšpings kšping (1863–1951) och Malmkšpings kšping (1952–1970), Sšdermanlands lŠn, nu Flens kommun.

Delat av guld, vari en uppstigande svart grip med ršd bevŠring, och svart, vari tvŒ korslagda nycklar av guld med skaften riktade uppŒt och axen nedŒt

Belagt frŒn 1880-talet, FaststŠllt av Kungl Maj:t 1938-12-16, upphšrt vid kšpingens ombildning 1971-01-01.

Grip – frŒn fanorna fšr Sšdermanlands regemente, som hade sin lŠgerplats pŒ Malma hed. Nycklar – kšpingens tvŒ gamla tullar, dvs infartsvŠgar; magasinskassan.

 

Malung — L20003-93

Malungs landskommun (1863–1970), Kopparbergs lŠn, nu Malungs kommun.

I blŒtt fŠlt en hŠstsko och dŠršver en bjŠlkvis stŠlld klohammare, bŒda av guld

FaststŠllt av Kungl Maj:t 1947-06-13, upphšrt vid kommunens ombildning 1971, senare fšrt av Malungs kommun (1971–).

Klohammare šver en hŠstsko – bilden i Malungs tingslags sigill frŒn 1631; hŠstskotillverkning som en specialitet fšr vŠsterdalssocknarna i Šldre tid.

 

MalŒ — N24012-93

MalŒ landskommun (1863–1970), VŠsterbottens lŠn, nu MalŒ kommun.

I rštt fŠlt en medelst vŒgskura bildad stam och ovanfšr denna tvŒ korslagda skogshuggaryxor, allt av silver

Antaget 1962-05-19, ej faststŠllt av Kungl Maj:t, upphšrt vid kommunens ombildning 1971-01-01, senare fšrt av MalŒ kommun (1971–1973) och dŠrefter (med obetydligt fšrŠndrad blasonering) MalŒ kommun (1983–).

Yxor – skogsbruket. VŒgstam – MalŒn. Rštt – kopparfyndigheter.

Komponerat av Svenska kommunalheraldiska institutet.

 

Mariannelund — L06003-93

Mariannelunds kšping (1928–1951) och Mariannelunds kšping (1952–1970), Jšnkšpings lŠn, nu Eksjš kommun.

I gršnt fŠlt en stšrtad inbšjd spets av guld, belagd med ett gršnt treblad med stjŠlk och Œtfšljd pŒ vardera sidan av ett veteax av guld

Antaget 1954-03-29, ej faststŠllt av Kungl Maj:t, upphšrt vid kommunens ombildning 1971-01-01.

Treblad – frŒn bilden i Sšdra Vedbo hŠrads sigill frŒn Œr 1558. Veteax – frŒn bilden i …stra hŠrads sigill, kŠnt frŒn 1572.

Komponerat av Svenska kommunalheraldiska institutet.

 

Markaryd — L07004-93

Markaryds kšping (1916-1959) och Markaryds kšping (1960–1970), Kronobergs lŠn, nu Markaryds kommun.

I blŒtt fŠlt en stolpvis stŠlld kavle av guld, pŒ vardera sidan Œtfšljd av tvŒ posthorn av guld šver varandra

FaststŠllt av Kungl Maj:t 1948-12-17, upphšrt vid kommunens ombildning 1971-01-01.

Posthorn – Markaryd som grŠmspoststation mot Danmark innan SkŒnelandskapen blev svenska.

 

Matfors — N22019-93

Matfors landskommun (1963–1970), VŠsternorrlands lŠn, nu Sundsvalls kommun.

Skšld, kvadrerad av blŒtt, vari ett vŠnstervŠnt dryckeshorn av guld mellan tre Œttauddiga stjŠrnor av silver, ordnade tvŒ och en, och silver vari en blŒ taltrast, med utbredda vingar samt med nŠbb, tunga, šga och ben av guld, pŒ en svart stubbe

FaststŠllt av Kungl Maj:t 1963-12-13, upphšrt vid kommunens ombildning 1971-01-01, senare fšrt av Matfors kommun (1971–1973).

Fšrsta och fjŠrde fŠlten – Tuna landskommuns vapen. Andra och tredje fŠlten – Attmars landskommuns vapen.

Komponerat av stadsarkitekt Hans Schlyter, Sundsvall.

 

Mellerud — L15005-93

Melleruds kšping (1952–1968) och Melleruds kšping (1969–1970), €lvsborgs lŠn, nu Melleruds kommun.

I fŠlt av silver en en blŒ stolpe, belagd med en liljekonvaljstŠngel av silver och Œtfšjd av tvŒ utŒtriktade blŒ stridsyxor

FaststŠllt av Kungl Maj:t 1963-05-17, upphšrt vid kšpingens ombildning 1971-01-01, senare fšrt av Melleruds kommun (1971–).

Yxa – attribut fšr Melleruds sockenkyrkas skyddshelgon S:t Olof; frŒn bilden i Nordals hŠrads medeltida sigill. LiljekonvaljstŠngel – frŒn vapnet fšr adliga Štten Stake.

 

Mellšsa — N04006-93

Mellšsa landskommun (1863–1970), Sšdermanlands lŠn, nu Flens kommun.

Skšld, kluven av gršnt, vari en tall av guld med ršda kottar, och av guld, vari tvŒ gršna sŠdesax bredvid varandra šver en svart gryta med lock

FaststŠllt av Kungl Maj:t 1950-12-15, upphšrt vid kommunens ombildning 1971-01-01.

Tall – bilden i VillŒttinge hŠrads sigill. Gryta – gryttillverkning vid HŠllefors jŠrnbruk. SŠdesax – jordbruket.

 

Misterhult — N08009-93

Misterhults landskommun (1952–1966), Kalmar lŠn, nu Oskarshamns kommun.

I rštt fŠlt en ginbalkvis stŠlld fisk (sill) av silver med blŒ bevŠring samt Œtfšljd pŒ vardera sidan av en sexuddig stjŠrna av guld

FaststŠllt av Kungl Maj:t 1954-12-17, upphšrt vid kommunens ombildning 1967-01-01.

Fisk – frŒn bilden i skšlden i TunalŠns hŠrads sigill, kŠnt frŒn 1571. StjŠrnor – frŒn bilden i hŠradssigillet, utanfšr skšlden, och intagna i kommunvapnet fšr att skilja det frŒn hŠradsvapnet.

Komponerat av Svenska kommunalheraldiska institutet.

 

MjŠllby — N10009-93

MjŠllby landskommun (1863–1970), Blekinge lŠn, nu Sšlvesborgs kommun.

I fŠlt av silver ett gršnt potatisstŒnd med blŒ blommor med stŒndare och potatisar av guld och dŠršver en gršn ginstam belagd med en fisk av silver med ršd bevŠring

FaststŠllt av Kungl Maj:t 1943-10-29, upphšrt vid kommunens ombildning 1971-01-01.

Potatis – jordbruket, sŠrskilt den dominerande potatisodlingen och ett flertal stŠrkelsefabriker. Fisk – fiskerinŠringen.

 

Mora (kšping) — L20004-93

Mora kšping (1959–1970), Kopparbergs lŠn, nu Mora kommun.

I rštt fŠlt en bild av S:t Mikael och draken, allt av guld

FaststŠllt av Kungl Maj:t 1959-05-08, upphšrt vid kšpingens ombildning 1971-01-01, tidigare fšrt av Mora landskommun, senare fšrt (med obetydligt omformulerad blasonering) av Mora kommun (1971–).

S:t Mikael och draken – bilden i Mora sockens sigill, kŠnt frŒn 1675.

 

Mora (landskommun) — N20020-93

Mora landskommun (1908–1958), Kopparbergs lŠn, nu Mora kommun.

I rštt fŠlt en bild av S:t Mikael och draken, allt av guld

FaststŠllt av Kungl Maj:t 1946-12-06, upphšrt vid kommunens ombildning 1959-01-01, senare fšrt av Mora kšping (1959–1970) och dŠrefter Mora kommun (1971–).

S:t Mikael och draken – bilden i Mora sockens sigill, kŠnt frŒn 1675.

 

Morastrand — L20005-93

Morastrands kšping (1908–1958), Kopparbergs lŠn, nu Mora kommun.

I fŠlt av silver en stolpe och en stam fšrenade, bŒda blŒ

FaststŠllt av Kungl Maj:t 1947-06-13, upphšrt vid kšpingens ombildning 1959-01-01.

HŠroldsbilden i blŒtt – kšpingens lŠge vid …sterdalŠlvens utlopp i Siljan.

 

Munkfors — L17004-93

Munkfors kšping (1949–1970), VŠrmlands lŠn, nu Munkfors kommun.

I fŠlt av silver en uppstigande blŒ munk och dŠršver en av en vŒgskura bildad blŒ ginstam, belagd med tvŒ lindar och mellan dem ett grekiskt kors, som i vardera vinkeln Šr Œtfšljt av ett lod, allt av silver

FaststŠllt av Kungl Maj:t 1950-01-27, upphšrt vid kšpingens ombildning 1971-01-01, tidigare fšrt av RansŠters landskommun (1863–1948), senare fšrt av Munkfors kommun (1971–).

Munk – ortnamnet Munkerud, ett hemman som tillhšrde Alvastra kloster. Kors i vardera vinkeln Œtfšljt av ett lod – symbol fšr ett av jŠrnbruken i RansŠter. Lindar – skogslandskapet. VŒgskura – RanŒn.

 

MŒlilla — N08010-93

MŒlilla landskommun (1952-1968), Kalmar lŠn, nu Hultsfreds landskommun.

I rštt fŠlt en mosippas hylle av guld pŒ en gršn stŠngel, avhuggen omedelbart under det gršna svepet

FaststŠllt av Kungl Maj:t 1953-04-24, upphšrt vid kommunens ombildning 1969-01-01.

Mosippa (molilja) – tolkning av ortnamnet.

 

MŠrsta — N02009-93

MŠrsta landskommun (1952–1966) och MŠrsta landskommun (1967–1970), Stockholms lŠn, nu Sigtuna kommun.

I rštt fŠlt en bila och en nyckel i kors, bŒda av guld

FaststŠllt av Kungl Maj:t 1954-02-26, upphšrt vid kommunens ombildning 1971-01-01.

Bila – frŒn bilden i Seminghundra hŠrads sigill. Nyckel – frŒn bilden i €rlinghundra hŠrads sigill.

 

MšnsterŒs — L08002-93

MšnsterŒs kšping (1952–1970), Kalmar lŠn, nu MšnsterŒs kommun.

Skšld, genom ett sŠnkt mantelsnitt, utformat som fjŠllskura, delad av rštt och av silver samt med ett johanniterkors av silver i det ršda fŠltet

FaststŠllt av Kungl Maj:t 1955-06-03, upphšrt vid kšpingens ombildning 1971-01-01, senare fšrt av MšnsterŒs kommun (1971–1973) och dŠrefter MšnsterŒs kommun (1974–).

SŠnkt mantelsnitt – Œs – ortnamnets efterled, hŠrlett till den Œs pŒ vilken MšnsterŒs kyrka och marknadsplats varit belŠgna sedan medeltiden. Johanniterkors – KronobŠcks johanniterkloster.

 

Mšrlunda — N08011-93

Mšrlunda landskommun (1952–1970), Kalmar lŠn, nu Hultsfreds landskommun.

I blŒtt fŠlt en av granskuror bildad bjŠlke av guld, belagd med en blŒ fisk (asp) med ršda fenor

FaststŠllt av Kungl Maj:t 1957-03-01, upphšrt vid kommunens ombildning 1971-01-01.

Fisk (asp) – frŒn bilden i Aspelands hŠrads sigill, kŠnt frŒn 1568. Granskura – skogsbygden.

 

Mšrrum — N10010-93

Mšrrums landskommun (1863–1951) och Mšrrums landskommun (1952-1966), Blekinge lŠn, nu Karlshamns kommun.

I fŠlt av silver en av vŒgskuror bildad blŒ balk, belagd med tvŒ balkvis ordnade laxar av silver med ršd bevŠring, dŠrest sŒdan skall komma till anvŠndning

FaststŠllt av Kungl Maj:t 1948-12-10, upphšrt vid kommunens ombildning 1967-01-01.

Laxar i blŒ stršm – laxfisket i MšrrumsŒn.

 

Mšrsil — N23013-93

Mšrsils landskommun (1952–1970), JŠmtlands lŠn, nu re kommun.

Skšld genom en tinnskura delad av rštt, vari tre pikar av guld med spetsar av silver uppskjuta, och av silver

FaststŠllt av Kungl Maj:t 1957-01-10, upphšrt vid kommunens ombildning 1971-01-01. senare fšrt av Mšrslils kommun (1971–1973).

Tinnskura – befŠstningar frŒn 1500- och 1600-talet. Pikar – striderna om omrŒdet mellan Sverige och Danmark.

 

Nederkalix — N25008-93

Nederkalix landskommun (1924–1966), Norrbottens lŠn, nu Kalix kommun.

I rštt fŠlt en kalk av guld

FaststŠllt av Kungl Maj:t 1937-05-28, upphšrt vid kommunens ombildning 1967-01-01, senare fšrt av Kalix landskommun (1967–1970) och dŠrefter Kalix kommun (1971–).

Kalk – bilden i Nederkalix sockens sigill, kŠnt sedan 1640-talet; tolkning av ortnamnet som latinets calix med betydelsen kalk.

 

NederluleŒ — N25009-93

NederluleŒ landskommun (1933–1968), Norrbottens lŠn, nu LuleŒ kommun.

I blŒtt fŠlt en nyckel, pŒ vardera sidan Œtfšljd av ett klšverblad, allt av silver

FaststŠllt av Kungl Maj:t 1952-02-15, upphšrt vid kommunens ombildning 1969-01-01.

Nyckel pŒ vardera sidan Œtfšljd av ett klšverblad – bilden i LuleŒ sockens sigill, kŠnt frŒn 1611.

 

Njurunda — N22020-93

Njurunda landskommun (1863–1970), VŠsternorrlands lŠn, nu Sundsvalls kommun.

I svart fŠlt ett avhugget oxhuvud av guld med ršd tunga

FaststŠllt av Kungl Maj:t 1961-06-30, upphšrt vid kommunens ombildning 1971-01-01, senare fšrt av Njurunda kommun (1971–1973).

Oxhuvud – bilden av ett nštkreatur i Njurunda sockens sigill frŒn 1600-talets bšrjan.

Komponerat av stadsarkitekt Hans Schlyter, Sundsvall.

 

Nor — N18002-93

Nors landskommun (1952–1970), VŠrmlands lŠn, nu Karlstads kommun.

I fŠlt av silver en av vŒgskuror bildad blŒ ginbalk, ovan och nedan Œtfšljd av ett svart topografiskt jŠrnverkstecken

FaststŠllt av Kungl Maj:t 1956-12-14, upphšrt vid kommunens ombildning 1971-01-01.

BlŒ vŒgskureavdelad ginbalk – NorsŠlven. JŠrnverkstecken – bruksnŠringen.

 

Nora — N19001-93

Nora landskommun (1863–1970), VŠstmanlands lŠn, nu Heby kommun.

I gršnt fŠlt tvŒ skŠror av silver, den vŠnstra vŠnstervŠnd, bladen korsande varandra tvŒ gŒnger

FaststŠllt av Kungl Maj:t 1951-09-20, upphšrt vid kommunens ombildning 1971-01-01.

TvŒ utŒtvŠnda och varandra korsande skŠror – bilden i Nora sockens sigill.

 

Noraskog — N18003-93

Noraskogs landskommun (1952–1964), …rebro lŠn, nu Nora och HŠllefors kommuner.

Skšld, delad av blŒtt, vari fyra bjŠlkvis ordnade granar av silver, och av silver, vari en blŒ smidestŒng och en blŒ smideshammare med hammarhuvudets pen Œt hšger, bjŠlkvis ordnade och stolpvis stŠllda

FaststŠllt av Kungl Maj:t 1955-07-27, upphšrt vid kommunens ombildning 1965-01-01.

SmidestŒng och smidehammare – frŒn bilden i sigill, kŠnt frŒn 1520, fšr Noraskogs bergslag, vars namn Œterupptagits av storkommunen. Granar – ortnamnet. Fyra granar – de fyra socknarna Nora, Hjulsjš, JŠrnboŒs och Viker, varav storkommunen bildades.

 

Norastršm — N22021-93

Norastršms landskommun (1952–1970), VŠsternorrlands lŠn, nu Kramfors kommun.

I fŠlt av silver en flŠkt blŒ skata inom blŒ bŒrd, belagd med insektsnymfer av guld

FaststŠllt av Kungl Maj:t 1965-01-15, upphšrt vid kommunens ombildning 1971-01-01, senare fšrt av Norastršms kommun (1971–1973).

BŒrd – skšldkontur – frŒn bilden i Nora sockens sigill frŒn slutet av 1500-talet. Insektsnymf – frŒn bilden i samma sigill. Skata – Skogs sockens sigill, kŠnt sedan slutet av 1700-talet.

Komponerat av stadsarkitekt Hans Schlyter, Sundsvall.

 

Norberg (kšping) — L19003-93

Norbergs kšping (1952–1970), VŠstmanlands lŠn, nu Norbergs kommun.

I blŒtt fŠlt tre vŠnsterhalvor av liljor, silver, bildande en triangel med spetsen uppŒt; dŠršver en ginstam av silver, vari ett blŒtt jŠrnmŠrke

Taget i bruk utan sŠrskilt beslut vid kšpingens tillkomst 1952-01-01, upphšrt vid kommunens ombildning 1971-01-01, tidigare fšrt av Norbergs landskommun (1863– 1951), senare fšrt av Norbergs kommun (1971–).

Tre vŠnsterhalvor av liljor bildande en triangel med spetsen uppŒt – frihetskŠmpen Engelbrekt Engelbrektssons vapen. JŠrnmŠrke – jŠrnhanteringen.

 

Norberg (landskommun) — N19002-93

Norbergs landskommun (1863–1951), VŠstmanlands lŠn, nu Norbergs kommun.

I blŒtt fŠlt tre vŠnsterhalvor av liljor, silver, bildande en triangel med spetsen uppŒt; dŠršver en ginstam av silver, vari ett blŒtt jŠrnmŠrke

FaststŠllt av Kungl Maj:t 1949-08-04, upphšrt vid kommunens ombildning 1952-01-01, senare fšrt av Norbergs kšping (1952–1970) och dŠrefter Norbergs kommun (1971–).

Tre vŠnsterhalvor av liljor bildande en triangel med spetsen uppŒt – frihetskŠmpen Engelbrekt Engelbrektssons vapen. JŠrnmŠrke – jŠrnhanteringen.

 

Nordmaling — N24013-93

Nordmalings landskommun (1914–1970), VŠsterbottens lŠn, nu Nordmalings kommun.

I blŒtt fŠlt en gŠdda av silver med fenor av guld mellan tvŒ bjŠlkvis genomgŒende kŠttingar av guld

FaststŠllt av Kungl Maj:t 1955-12-09, upphšrt vid kommunens ombildning 1971-01-01, senare fšrt av Nordmalings kommun (1971–).

KŠtting – kŠttingsmidet vid Olofsfors bruk. GŠdda – frŒn bilden i Nordmalings sockens sigill.

 

Norra Ny — N17012-93

Norra Ny landskommun (1873–1970), VŠrmlands lŠn, nu Torsby kommun.

I blŒtt fŠlt en tilltagande mŒne mellan stolpvis stŠllda pilar, allt av silver

FaststŠllt av Kungl Maj:t 1953-01-16, upphšrt vid kommunens ombildning 1971-01-01, senare fšrt av Norra Ny kommun (1971–1973).

Pil – frŒn bilden i €lvdals hŠrads sigill frŒn 1600-talets fšrsta hŠlft.

 

Norra RŒda — N17013-93

Norra RŒda landskommun (1950–1951) och Norra RŒda landskommun (1952–1970), VŠrmlands lŠn, nu Hagfors kommun.

I fŠlt av silver en av vŒgskuror bildad blŒ stolpe med fem bjŠlkvis stŠllda ršda blixtar utskjutande frŒn vardera sidan av densamma

FaststŠllt av Kungl Maj:t 1950-12-22, upphšrt vid kommunens ombildning 1971-01-01, senare fšrt av Norra RŒda kommun (1971–1973).

VŒgskureavdelad blŒ stolpe – KlarŠlven. Fem blixtar – Uddeholms aktiebolags fem kraftstationer vid KlarŠlven inom kommunens grŠnser.

 

Norrahammar — N06005-93

Norrahammara kšping (1943–1970), Jšnkšpings lŠn, nu Jšnkšpings kommun.

Delat av guld vari en blŒ, femuddig stjŠrna, och blŒtt, vari tvŒ framifrŒn sedda, bjŠlkvis ordnade rŠckhammare av guld

FaststŠllt av Kungl Maj:t 1947-02-15, upphšrt vid kommunens ombildning 1971-01-01.

RŠckhammare – hammarsmedjan. StjŠrna – nordstjŠrnan – Norra hammaren som den nordligaste av Tabergs bergslags anlŠggningar.

 

Norrala — N21018-93

Norrala landskommun (1952–1970), GŠvleborgs lŠn, nu Sšderhamns kommun.

I fŠlt av silver en stolpvis genomgŒende ršd runa (bŠlgthorn) bestŒende av huvudstav och ringformig bistav

FaststŠllt av Kungl Maj:t 1966-06-29, upphšrt vid kommunens ombildning 1971-01-01.

BŠlgthorn-runa – dubblering av runan fšr th-ljudet som inleder den fornnordiska formen av gudanamnet Tor – frŒn bilden i Tršnš sockens sigill; tolkning av ortnamnet Tršnš som hŠrlett av Tor.

 

NorrbŠrke — N20021-93

NorrbŠrke landskommun (1925–1966), Kopparbergs lŠn, nu Smedjebackens kommun.

I blŒtt fŠlt en seraf Œtfšljd av en ros i vart av skšldens fyra hšrn, allt av guld

FaststŠllt av Kungl Maj:t 1945-06-22, upphšrt vid kommunens ombildning 1967-01-01.

Seraf och rosor – Šnglahuvud och tre rosor som motiv i NorrbŠrke sockens sigill, kŠnt frŒn 1710.

 

Norsjš (landskommun) — N24014-93

Norsjš landskommun (1863–1970), VŠsterbottens lŠn, nu Norsjš kommun.

Skšld kluven av en vŒgskura i guld, vari en gršn gran, och i gršnt, vari ett gyllene kornax

FaststŠllt av Kungl Maj:t 1947-07-10, upphšrt vid kommunens ombildning 1971-01-01, senare fšrt av Norsjš kommun (1971–1973) och Norsjš kommun (1983–).

Gran – skogsbruket. Ax – jordbruket. VŒgskura – vattendragen.

 

Nyed — N17014-93

Nyeds landskommun (1952–1970), VŠrmlands lŠn, nu Karlstads kommun.

I fŠlt av guld en svart kolmila med miltrappa, block och strŠvor av silver samt Œtfšljd ovan av tvŒ och nedan av ett kors, alla ršda och med svagt utbšjda armar

Antaget 1954-06-03, ej faststŠllt av Kungl Maj:t, upphšrt vid kommunens ombildning 1971-01-01.

Kolmila – frŒn bilden i Nyeds sockens bergslags sigill frŒn 1681. Kors – heraldisk omskrivning av kyrkan i VŠse hŠrads sigill frŒn 1640. Tre kors – de tre fšrsamlingarna inom kommunen, Alster, Nyed och €lvsbacka.

Komponerat av Svenska kommunalheraldiska institutet.

 

NysŠtra — N24015-93

NysŠtra landskommun (1863–1970), VŠsterbottens lŠn, nu Robertsfors kommun.

I fŠlt av silver ett par snidade blŒ loktrŠn, upptill formade som hŠsthuvuden, det vŠnstra vŠnstervŠnt, och sammanhŒllna med ršda remmar

Antaget 1958-10-18, ej faststŠllt av Kungl Maj:t, upphšrt vid kommunens ombildning 1971-01-01, senare fšrt av NysŠtra kommun (1971–1973).

LoktrŠn – frŒn bevarad snidad loka frŒn byn SkŠran. HŠsthuvudsformade loktrŠn – hŠstaveln. Silver och blŒtt – landskapet VŠsterbottens vapen. BlŒtt och rštt – allmogefŠrger inom socknen.

Komponerat av Svenska kommunalheraldiska institutet.

 

NŒs — N20022-93

NŒs landskommun (1863–1970), Kopparbergs lŠn, nu Vansbro kommun.

I rštt fŠlt en av vŒgskuror bildad bjŠlkvis stŠlld kavel, Œtfšljd ovanfšr av en bjŠlkvis stŠlld yxa och nedanfšr av en plog, allt av guld

FaststŠllt av Kungl Maj:t 1947-12-30, upphšrt vid kommunens ombildning 1971-01-01.

Yxa och plog (Œrder) – bilden i Yttre gŠldets tingslagssigill frŒn 1631; skogs- och jordbruk. VŒgskureavdelad kavel – DalŠlven.

 

NŠshulta — N04007-93

NŠshulta landskommun (1863–1951), Sšdermanlands lŠn, nu Eskilstuna kommun.

Skšld: kluven av blŒtt, vari ett ax av guld, och guld, vari en ršd bjŠlke Œtfšljd ovanfšr av en pŒ en ršd gren stŒende, ršd tupp med blŒ bevŠring, dŠrest dylik skall komma till anvŠndning, och hŒllande en ršd rosenkvist i den hšgra foten, undertill av ett rštt hjŠrta

FaststŠllt av Kungl Maj:t 1946-01-25, upphšrt vid kommunens ombildning 1952-01-01.

SŠdesax – bilden i …sterrekarne hŠrads sigill. Tupp – Štten Rosenhanes vapen. HjŠrta – Štten Kurcks vapen.

 

NŠtra — N22022-93

NŠtra landskommun (1863–1951) och NŠtra landskommun (1952–1970), VŠsternorrlands lŠn, nu …rnskšldsviks kommun.

Ett i fyra fŠlt [kvadrerad skšld] indelat vapen: fŠlt 1 en fabriksbyggnad, fŠlt 2 en hšhŠssja, fŠlt 3 en gran, fŠlt 4 en fisk [uppgift om tinkturer saknas]

Antaget 1949-04-18 och 1951-03-21, ej faststŠllt av Kungl Maj:t, upphšrt vid kommunens ombildning 1971-01-01.

Fabriksbyggnad – industrin. HšhŠssja – jordbruket. Gran – skogsbruket. Fisk – fisket.

Komponerat av konstnŠren Gustaf Strandberg, …rnskšldsvik.

 

NŠttraby — N10011-93

NŠttraby landskommun (1888-05-01–1970), Blekinge lŠn, nu Karlskrona kommun.

I blŒtt fŠlt ett med rorkult fšrsett barkassroder av guld med ršda beslag

FaststŠllt av Kungl Maj:t 1957-01-10, upphšrt vid kommunens ombildning 1971-01-01, senare fšrt av NŠttraby kommun (1971–1973).

Roder – lŠget vid havet; frŒn hjŠlmprydnaden i vapnet fšr viceamiralen Fredrik Henrik af Chapman, som uppfšrde herrgŒrden SkŠrva inom kommunen. Guld och blŒtt – landskapet Blekinges vapen.

 

Offerdal — N23014-93

Offerdal landskommun (1863–1970), JŠmtlands lŠn, nu Krokoms kommun.

Skšld, delad av silver, vari en blŒ Šlghornskrona, och av blŒtt, vari en uppŒtriktad spŠnd bŒge med pŒlagd pil, bŒda av silver

FaststŠllt av Kungl Maj:t 1957-01-10, upphšrt vid kommunens ombildning 1971-01-01, senare fšrt av Offerdals kommun (1971–1973).

€lghornskrona och pil med bŒge – jaktens historiska betydelse.

 

Oland — N03007-93

Olands landskommun (1952–1966) och Olands landskommun (1967–1970), Uppsala lŠn, nu Uppsala och …sthammars kommuner.

I rštt fŠlt ett Œrder av guld

FaststŠllt av Kungl Maj:t 1955-12-09, upphšrt vid kommunens ombildning 1971-01-01, senare fšrt av Olands kommun (1971–1973).

rder – jordbruket.

 

Olofstršm — L10001-93

Olofstršms kšping (1941–1966) och Olofstršms kšping (1967–1970), Blekinge lŠn, nu Olofstršms kommun.

I fŠlt av guld en stolpvis stŠlld svart smideshammare, omgiven av elva i cirkel ordnade svarta rundlar

FaststŠllt av Kungl Maj:t 1950-08-10, upphšrt vid kšpingens ombildning 1971-01-01, senare fšrt av Olofstršms kommun (1971–).

Smideshammare – frŒn bilden i Villands hŠrads sigill frŒn 1524. Rundlar – frŒn bilden i stŒngjŠrnstŠmpel anvŠnd sedan 1735 vid Petrefors bruk. Elva rundlar – Petrefors som det elfte jŠrnbruket inom Kronobergs omrŒde, dit det rŠknades.

 

Ore — N20023-93

Ore landskommun (1863–1970), Kopparbergs lŠn, nu RŠttviks kommun.

Skšld, kluven av silver, vari en gršn fura, och av gršnt, vari en stolpvis stŠlld kedja av silver

FaststŠllt av Kungl Maj:t 1947-02-28, upphšrt vid kommunens ombildning 1971-01-01, senare fšrt av Ore kommun (1971–1973).

Fura – fšrleden i ornamnet Furudal, socknens huvudort; skogsbruket. Kedja (egentligen kŠtting) – kŠttingsmidet vid Furudals bruk.

 

Orsa — N20024-93

Orsa landskommun (1863–1970), Kopparbergs lŠn, nu Orsa kommun.

I fŠlt av guld tre ršda orsaslipstenar, ordnade tvŒ och en

FaststŠllt av Kungl Maj:t 1943-04-16, upphšrt vid kommunens ombildning 1971-01-01, senare fšrt av Orsa kommun (1971–).

Slipsten – den fšr Orsa typiska slipstenstillverkningen, kŠnd frŒn 1600-talet; bilden i Orsa sockens sigill.

 

Osby (I) — L11004-93

Osby kšping (1937–1961) och Osby kšping (1962–1970), Kristianstads lŠn, nu Osby kommun.

I fŠlt av silver en gŒende ršd snapphane, hŒllande gevŠret med bŒda hŠnderna

FaststŠllt av Kungl Maj:t 1947-10-03, upphšrt genom Kungl Maj:ts resolution 1963-06-28 dŒ nytt vapen faststŠlldes.

GevŠr – heraldisk fšrkortning av ett Šldre vapen fšr Osby kšping med en gevŠrsfšrsedd snapphane i helfigur; snapphanestriderna. Palmkvist – frŒn …stra Gšinge hŠrads sigill frŒn tiden efter fredsslutet dŒ omrŒdet blev svenskt; frŒn vapnet fšr …stra Gšinge hŠrad; symbol fšr freden. Gršnt och silver – …stra Gšinge hŠrads vapen. Rštt och silver – Osby kšpings Šldre vapen.

 

Osby (II) — L11005-93

Osby kšping (1962–1970), Kristianstads lŠn, nu Osby kommun.

I fŠlt av silver en gršn palmkvist och ett rštt gevŠr i kors

FaststŠllt av Kungl Maj:t 1963-06-28, upphšrt vid kšpingens ombildning 1971-01-01, senare fšrt av Osby kommun (1971–1973) och dŠrefter Osby kommun (1974–).

GevŠr – heraldisk fšrkortning av det Šldre vapnet fšr Osby kšping med en gevŠrsfšrsedd snapphane i helfigur; snapphanestriderna. Palmkvist – frŒn …stra Gšinge hŠrads sigill frŒn den svenska tiden; frŒn vapnet fšr …stra Gšinge hŠrad; symbol fšr freden. Gršnt och silver – …stra Gšinge hŠrads vapen. Rštt och silver – Osby kšpings Šldre vapen.

 

Ovansjš (landskommun) — N21019-93

Ovansjš landskommun (1924–1970), GŠvleborgs lŠn, nu Sandvikens kommun

I fŠlt av silver en ršd hjort, gŒende pŒ ršd stam, belagd med nio fembladiga blommor av silver, ordnade fem och fyra

FaststŠllt av Kungl Maj:t 1949-12-16, upphšrt vid kommunens ombildning 1971-01-01, senare fšrt av Ovansjš kommundel inom Sandvikens kommun (1971–).

Hjort gŒende pŒ stam – frŒn bilden i skšld i Ovansjš sockens sigill, daterat 1685. Fembladiga blommor – heraldisering av vŠxter pŒ marken i sockensigillet.

 

OvanŒker — N21020-93

OvanŒkers landskommun (1952–1970), GŠvleborgs lŠn, nu OvanŒkers kommun.

I rštt fŠlt en sŒngsvan av silver med en krona av guld omkring halsen

Antaget 1956-12-17, ej faststŠllt av Kungl Maj:t, upphšrt vid kommunens ombildning 1971-01-01, senare fšrt av OvanŒkers kommun (1971–1976).

Svan – sockensymbol fšr OvanŒker redan fšre utbrytningen 1775 av Voxna, som med storkommunens tillkomst 1952 Œterfšrenades med OvanŒker. Krona – frŒn motivet i Voxna bruks stŠmpel.

Komponerat av Svenska kommunalheraldiska institutet.

 

Oviken — N23015-93

Ovikens landskommun (1952–1970), JŠmtlands lŠn, nu Bergs kommun.

I rštt fŠlt ett spetsigt treberg samt dŠršver tvŒ framkommande, uppresta och mot varandra vŠnda renar, allt av silver

FaststŠllt av Kungl Maj:t 1956-07-31, upphšrt vid kommunens ombildning 1971-01-01.

Spetsigt treberg – OviksfjŠllen. Ren – renskštseln och samebyarna.

 

Pajala — N25010-93

Pajala landskommun (1914–1970), Norrbottens lŠn, nu Pajala kommun.

Skšld: av en vŒgskura delad i silver och gršnt, vari tre bysantiner av silver, tvŒ och en stŠllda

FaststŠllt av Kungl Maj:t 1947-12-05, upphšrt vid kommunens ombildning 1971-01-01, senare fšrt av Pajala kommun (1971–).

VŒgskura – Torne och Muonio Šlvar. Bysantiner – mynt – framstŠllning av kopparmynt av malm frŒn Svappavaara vid det 1674 av bršderna Momma-Reenstierna inrŠttade myntverket.

 

Partille — N14003-93

Partille landskommun (1863–1970), Gšteborgs och Bohus lŠn, nu Partille kommun.

Skšld, delad av blŒtt och guld, visande i švre fŠltet en klockstapel av guld och i nedre fŠltet ett uppskjutande blŒtt berg mellan tvŒ blŒ musslor med lŒset nedŒt

FaststŠllt av Kungl Maj:t 1963-04-26, upphšrt vid kommunens ombildning 1971-01-01, senare fšrt av Partille kommun (1971–).

Uppskjutande berg mellan tvŒ musslor – frŒn vapnet fšr adliga Štten af Sandeberg, till vilken hšrde direktšren fšr Ostindiska kompaniet David af Sandeberg som var Šgare till det s k Slottet i Partille. Klockstapel – Partille kyrkas klockstapel – den kyrkliga kommunen.

 

Perstorp — L11006-93

Perstorps kšping (1947–1951) och Perstorps kšping (1952–1970), Kristianstads lŠn, nu Perstorps kommun.

I blŒtt fŠlt tre bokfruktskŒlar av guld, ordnade tvŒ och en, och dŠršver en ginstam av guld, belagd med en blŒ karp med ršd bevŠring

FaststŠllt av Kungl Maj:t 1948-02-27, upphšrt vid kšpingens ombildning 1971-01-01, senare fšrt av Perstorps kommun (1971–).

Karp – karpdammarna vid egendomen Gustavsberg; karpodlingen. BokfruktskŒl – bokskogarna; industrin, som anvŠnder boken som rŒvara.

 

PiteŒ — N25011-93

PiteŒ landskommun (1918–1966), Norrbottens lŠn, nu PiteŒ kommun.

I fŠlt av guld en sparre, Œtfšljd nedan av ett treblad, bŠgge ršda

FaststŠllt av Kungl Maj:t 1952-11-06, upphšrt vid kommunens ombildning 1967-01-01.

Sparre och tinkturerna rštt och guld – vapnet fšr drotsen och riddaren Nils Abjšrnsson av ToftaslŠkten, som 1327 erhšll PiteŒ socken i fšrlŠning och agerade fšr bygdens kolonisation och uppodling. Treblad – vapnet fšr professorn, Šrkebiskopen och ordfšranden vid Uppsala mšte 1593 Nicolaus Olai Botniensis, som kom frŒn PiteŒ.

Komponerat av Svenska kommunalheraldiska institutet.

 

Ragunda — N23016-93

Ragunda landskommun (1863–1970), JŠmtlands lŠn, nu Ragunda kommun.

I fŠlt av silver en av vŒgskuror bildad, blŒ bjŠlke

FaststŠllt av Kungl Maj:t 1947-02-14, upphšrt vid kommunens ombildning 1971-01-01, senare fšrt av Ragunda kommun (1971–1973).

BlŒ vŒgskureavdelad bjŠlke – forsarna.

 

Ramsberg — N18004-93

Ramsbergs landskommun (1863–1970), …rebro lŠn, nu Lindesbergs kommun.

I blŒtt fŠlt ett svŠvande treberg av silver, belagt med ett rštt jŠrnmŠrke

FaststŠllt av Kungl Maj:t 1961-06-16, upphšrt vid kommunens ombildning 1971-01-01.

SvŠvande treberg med jŠrnmŠrke – frŒn bilden i Ramsbergs sockens sigill, daterat 1787. BlŒtt, rštt och silver – landskapet VŠstmanlands vapen.

 

Ramsele — N22023-93

Ramsele landskommun (1863–1951) och Ramsele landskommun (1952–1970), VŠsternorrlands lŠn, nu SollefteŒ kommun.

Skšld delad av guld, vari tvŒ blŒ laxar šver varandra med ršd bevŠring (dŠrest dylik skall komma till anvŠndning), och blŒtt, vari tvŒ spetsar av guld

FaststŠllt av Kungl Maj:t 1945-09-19, upphšrt vid kommunens ombildning 1971-01-01, senare fšrt av Ramsele kommun (1971–1973).

TvŒ laxar – frŒn Ramsele sockens sigill frŒn 1769. Spetsar – de nipor som reser sig šver FaxŠlvens dalgŒng

 

Ramsjš — N21021-93

Ramsjš landskommun (1863–1970), GŠvleborgs lŠn, nu Ljusdals kommun.

Skšld medelst klyvning och vŒgskuredelning kvadrerad av guld och svart, upptagande i vartdera av fŠlt 1 och 2 en inŒt vŠnd korp med lyftad vinge samt i fŠlt 3 och 4 tvŒ av vŒgskuror bildade bjŠlkar, allt av motsatta tinkturer

FaststŠllt av Kungl Maj:t 1964-12-18, upphšrt vid kommunens ombildning 1971-01-01.

Korp – tolkning av ortnamnets fšrled som fornsvenskans "ramn" med betydelsen "korp".

Komponerat av stadsarkitekt Hans Schlyter, Sundsvall.

 

RansŠter — N17015-93

RansŠters landskommun (1863–1948), VŠrmlands lŠn, nu Munkfors kommun.

I fŠlt av silver en uppstigande blŒ munk och dŠršver en av en vŒgskura bildad blŒ ginstam, belagd med tvŒ lindar och mellan dem ett grekiskt kors, som i vardera vinkeln Šr Œtfšljt av ett lod, allt av silver

FaststŠllt av Kungl Maj:t 1945-06-08, upphšrt vid kommunens ombildning 1949-01-01, senare fšrt av Munkfors kšping (1949–1970) och dŠrefter Munkfors kommun (1971–).

Munk – ortnamnet Munkerud, ett hemman som tillhšrde Alvastra kloster. Kors i vardera vinkeln Œtfšljt av ett lod – symbol fšr ett av jŠrnbruken i RansŠter. Lindar – skogslandskapet. VŒgskura – RanŒn.

 

Revsund — N23017-93

Revsunds landskommun (1891–1951) och Revsunds landskommun (1952–1970), JŠmtlands lŠn, nu BrŠcke kommun.

I rštt fŠlt en stŒende viking av guld, som i hšgra handen hŒller ett stolpvis stŠllt spjut och pŒ den vŠnstra armen bŠr en rund skšld

FaststŠllt av Kungl Maj:t 1948-02-27, upphšrt vid kommunens ombildning 1971-01-01, senare fšrt av Revsunds kommun (1971–1973).

StŒende viking med spjut och skšld – den jŠmtlŠndske stigmannen Arnljot Gelline, hjŠlten i Bjšrnstjerne Bjšrnsons epos.

 

Rimbo — N02010-93

Rimbo landskommun (1967–1970), Stockholms lŠn, nu NorrtŠlje kommun.

Skšld kluven av rštt och silver, vartdera fŠltet med en utŒtvŠnd och nedŒtriktad vinge ovan Œtfšljd av en ros, av motsatta tinkturer

FaststŠllt av Kungl Maj:t 1967-02-03, upphšrt vid kommunens ombildning 1971-01-01, tidigare fšrt av Sjuhundra landskommun (1952–1966), senare fšrt av Rimbo fšrsamling.

TvŒ nedŒtvŠnda vingar – vapnet fšr FinstaŠtten, som under medeltiden hade sitt Šldsta godsinnehav koncentrerat till Sjuhundra hŠrad och till vilken hšrde den heliga Birgitta.

 

Ronneby — N10012-93

Ronneby landskommun (1863–1962), Blekinge lŠn, nu Ronneby kommun.

I fŠlt av guld en stolpvis stŠlld nyckel, šverlagd tvŒ korslagda stšrtade nycklar med uppŒtriktade ax, allt i svart

Antaget 1961-03-21, ej faststŠllt av Kungl Maj:t, upphšrt vid kommunens ombildning 1963-01-01.

Tre korsvis lagda nycklar – bilden i Ronneby sockens sigill, kŠnt frŒn 1748.

Komponerat av Svenska kommunalheraldiska institutet.

 

RŒneŒ — N25012-93

RŒneŒ landskommun (1863–1951) och RŒneŒ landskommun (1952–1968), Norrbottens lŠn, nu LuleŒ och Bodens kommuner.

Kluven av rštt, vari en stolpvis stŠlld nyckel av guld, och guld, vari ett utbšjt kors šver en kvarnsten, bŒda ršda

FaststŠllt av Kungl Maj:t 1944-09-30, upphšrt vid kommunens ombildning 1969-01-01.

Nyckel – bilden i sigill fšr NederluleŒ socken, frŒn vilken RŒneŒ utbrutits. Kors och kvarnsten – vapnet fšr professor Jonas Meldercreutz, som 1740 anlade stŒngjŠrnsbruk i RŒneŒ socken.

 

RŠnneslšv — N13003-93

RŠnneslšvs landskommun (1952–1970), Hallands lŠn, nu Laholms kommun.

Skšld fyrstyckad av guld, vari ett rštt hjŠrta, och av rštt, vari ett grekiskt kors av silver

FaststŠllt av Kungl Maj:t 1971-02-05 fšr RŠnneslšvs kommun, upphšrt vid kommunens ombildning 1971-01-01, senare fšrt av RŠnneslšvs kommun (1971–1973).

HjŠrta – symbol fšr S:ta Elin av Skšvde, RŠnneslšvs kyrkas skyddshelgon. Grekiskt kors – symbol fšr hertig Knut Lavard, Ysby kyrkas skyddshelgon.

 

RŠttvik — N20025-93

RŠttviks landskommun (1875-05-01–1962) och RŠttviks landskommun (1963–1970), Kopparbergs lŠn, nu RŠttviks kommun.

Skšld kvadrerad: 1 och 4 i rštt fŠlt en stolpvis stŠlld bila i guld, 2 och 3 i fŠlt av guld tvŒ korslagda dalpilar i blŒtt

FaststŠllt av Kungl Maj:t 1948-09-24, upphšrt vid kommunens ombildning 1971-01-01, senare fšrt av RŠttviks kommun (1971–1973) och dŠrefter (med obetydligt omformulerad blasonering) RŠttviks kommun (1974–).

Kvadrerad skšld – den historiska indelningen av den forna RŠttviks socken i fjŠrdingarna VŠsterbygge, Sšrbygge, GŠrdsjš och Ovanhed. Bila (yxan) – attribut fšr S:t Olof, Œt vilken RŠttviks kyrka under medeltiden helgades; bilden i RŠttviks socknens sigill frŒn 1625. Korslagda pilar – frŒn landskapet Dalarnas vapen; traditionen kring hur rŠttvikskarlarna rŠddade Gustav Eriksson under hans flykt genom landskapet 1520.

 

Ršnš — N04008-93

Ršnš landskommun (1952–1970), Sšdermanlands lŠn, nu Nykšpings kommun.

I skšld, kluven av guld och gršnt, en frŒn ett berg uppvŠxande ršnn med sex bŠrklasar, allt av motsatta tinkturer utom bŠrklasarna, som Šro ršda

FaststŠllt av Kungl Maj:t 1954-12-17, upphšrt vid kommunens ombildning 1971-01-01.

Ršnn – vapnet fšr Ršnš hŠrad; ortnamnets fšrled. Kluven skšld – brisering fšr att markera skillnaden mellan hŠradet och kommunen; hŠradets delning i tvŒ delar. Sex bŠrklasar – de sex socknarna inom storkommunen.

 

Salem — N02011-93

Salems landskommun (1863–1970), Stockholms lŠn, nu Salems kommun.

I fŠlt av guld tre gršna murgršneblad, ordnade tvŒ och ett, samt dŠrunder en av en vŒgskura bildad gršn stam, belagd med en fisk av guld med ršda fenor

FaststŠllt av Kungl Maj:t 1954-07-27, upphšrt vid kommunens ombildning 1971-01-01, senare fšrt av Salems kommun (1971–1973) och dŠrefter Salems kommun (1983–).

Murgršneblad – murgršnebestŒndet pŒ Korpberget. Fisk – frŒn bilden i Svartlšsa hŠrads sigill frŒn 1571.

 

Saltsjšbaden — N02012-93

Saltsjšbadens kšping (1909–1970), Stockholms lŠn, nu Nacka kommun.

I fŠlt av silver en svart treudd, omslingrad av en stšrtande ršd fisk med bevŠring av guld, dŠrest sŒdan skall komma till anvŠndning

FaststŠllt av Kungl Maj:t 1944-06-22, upphšrt vid kšpingens ombildning 1971-01-01.

Fisk och treudd – lŠget vid …stersjšn.

 

SelŒnger — N22024-93

SelŒngers landskommun (1952–1964), VŠsternorrlands lŠn, nu Sundsvalls kommun.

Skšld kvadrerad av blŒtt och silver, upptagande i fŠlt 1 tvŒ stolpvis ordnade fiskar av silver, den šversta vŠnstervŠnd, och i fŠlt 4 ett vattenhjul av silver

FaststŠllt av Kungl Maj:t 1962-02-02, upphšrt vid kommunens ombildning 1965-01-01.

Fiskar – bilden i SelŒngers tingslags sigill frŒn 1600-talet och Šven i sigill fšr SelŒngers gŠll och SelŒngers socken. Vattenhjul – frŒn bilden i SŠttna sockens sigill frŒn 1700-talet.

Komponerat av stadsarkitekt Hans Schlyter, Sundsvall.

 

Sevede — N08012-93

Sevede landskommun (1952–1970), Kalmar lŠn, nu Vimmerby kommun.

I rštt fŠlt ett svŠvande kors av guld med svagt utbšjda Šndar, Œtfšljt i vardera vinkeln av en sexbladig blomma av silver

FaststŠllt av Kungl Maj:t 1953-10-09, upphšrt vid kommunens ombildning 1971-01-01.

SvŠvande kors med utbšjda Šndar och Œtfšljt av sexbladiga blommor – bilden i Sevede hŠrads sigill, kŠnt frŒn 1568.

Komponerat av Svenska kommunalheraldiska institutet.

 

SiljansnŠs — N20026-93

SiljansnŠs landskommun (1875-05-01–1970), Kopparbergs lŠn, nu Leksands kommun.

I blŒtt fŠlt en spets av guld; dŠršver en genom vŒgskura bildad ginstam av guld

FaststŠllt av Kungl Maj:t 1949-08-04, upphšrt vid kommunens ombildning 1971-01-01, senare fšrt av SiljansnŠs kommun (1971–1973).

Spets i blŒtt fŠlt – det i sjšn Siljan utskjutande nŠset dŠr socknens huvudbygd Šr belŠgen; efterleden i ortnamnet. VŒgskura – Siljan.

 

Silvberg — N20027-93

Silvbergs landskommun (1863–1952), Kopparbergs lŠn, nu SŠters kommun.

I blŒtt fŠlt ett treberg och dŠršver en tilltagande mŒne, bŒda av silver

FaststŠllt av Kungl Maj:t 1951-04-06, upphšrt vid kommunens ombildning 1952-01-01.

Tilltagande mŒne (metallurgiskt tecken fšr silver) šver treberg – ortnamnet. Silver – ortnamnets fšrled och silvergruvdriften.

 

Sjuhundra — N02013-93

Sjuhundra landskommun (1952–1966), Stockholms lŠn, nu NorrtŠlje kommun.

Skšld kluven av rštt och silver, vartdera fŠltet med en utŒtvŠnd och nedŒtriktad vinge ovan Œtfšljd av en ros, av motsatta tinkturer

FaststŠllt av Kungl Maj:t 1959-12-18, upphšrt vid kommunens ombildning 19, senare fšrt av Rimbo kommun (1967–1970).

TvŒ nedŒtvŠnda vingar – vapnet fšr FinstaŠtten, som under medeltiden hade sitt Šldsta godsinnehav koncentrerat till Sjuhundra hŠrad och till vilken hšrde den heliga Birgitta.

 

SjŠlevad — N22025-93

SjŠlevads landskommun (1863–1962) och SjŠlevads landskommun (1963–1970), VŠsternorrlands lŠn, nu …rnskšldsviks kommun.

I blŒtt fŠlt en hšgervŠnd Šngel hŒllande i famnen ett barn, bŒda av silver

FaststŠllt av Kungl Maj:t 1961-11-24, upphšrt vid kommunens ombildning 1971-01-01.

€ngel hŒllande ett barn – SjŠlevads sockens sigill, kŠnt frŒn 1611.

 

Sjšbo — L12006-93

Sjšbo kšping (1952–1970), Malmšhus lŠn, nu Sjšbo kommun.

I fŠlt av guld ett avslitet svart bjšrnhuvud med tunga och tŠnder ršda och dŠršver en svart ginstam, belagd med en krona av guld

FaststŠllt av Kungl Maj:t 1969-06-13, upphšrt vid kšpingens ombildning 1971-01-01, senare fšrt av Sjšbo kommun (1971–1973) och dŠrefter Sjšbo kommun (1974–).

Bjšrn och krona – fšrkortning av FŠrs hŠrads vapen, som innehŒller en gŒende svart bjšrn och dŠršver en krona.

 

Skatelšv — N07002-93

Skatelšvs landskommun (1863–1970), Kronobergs lŠn, nu Alvesta kommun.

I fŠlt av silver en springande lejonsvansad svart hŠst, frustande ršd eld

FaststŠllt av Kungl Maj:t 1964-12-18, upphšrt vid kommunens ombildning 1971-01-01.

Springande lejonsvansad hŠst, frustande eld – motivet pŒ en bildsten frŒn Skatelšvs kyrka.

 

SkellefteŒ — N24016-93

SkellefteŒ landskommun (1914–1966), VŠsterbottens lŠn, nu SkellefteŒ kommun.

Medelst en vŒgskura delat av silver, vari tvŒ bjŠlkvis ordnade ršda rosor, och rštt, vari tvŒ bjŠlkvis ordnade rosor av silver

FaststŠllt av Kungl Maj:t 1944-11-17, upphšrt vid kommunens ombildning 1967-01-01.

Rosor – frŒn bilden i SkellefteŒ sockens sigill frŒn 1722.

 

Skene — L15006-93

Skene kšping (1951–1970), €lvsborgs lŠn, nu Marks kommun.

I fŠlt av silver en pŒ ett blŒtt treberg stŒende ršd borg med ett stolpvis stŠllt blŒtt svŠrd mellan tornen

Antaget 1953-12-14, ej faststŠllt av Kungl Maj:t, upphšrt vid kšpingens ombildning 1971-01-01.

Borg och treberg – …restens medeltida fŠste, belŠget pŒ Slottberget. SvŠrd – frŒn bilden i Marks hŠrads sigill, kŠnt frŒn 1571.

Komponerat av Svenska kommunalheraldiska institutet.

 

Skillingaryd (kšping) — L06004-93

Skillingaryds kšping (1952–1970), Jšnkšpings lŠn, nu Vaggeryds kommun.

Skšld, delad av silver, vari tre gršna granar bjŠlkvis ordnade, och av rštt, vari tvŒ korslagda kanoner av silver

FaststŠllt av Kungl Maj:t 1951-12-14, upphšrt vid kommunens ombildning 1971-01-01, tidigare fšrt av Skillingaryds municipalsamhŠlle (1920-10-08–1951).

Granar – skogrikedomen i trakten. Kanoner – artilleriets skjutskola, skjutfŠlt fšr SmŒlands artilleriregemente samt 1777–1913 mštes- och lŠgerplats fšr Jšnkšpings regemente.

 

Skillingaryd (municipalsamhŠlle) — M06001-93

Skillingaryds municipalsamhŠlle (1920-10-08–1951), Jšnkšpings lŠn, nu Vaggeryds kommun.

Skšld, delad av silver, vari tre gršna granar bjŠlkvis ordnade, och av rštt, vari tvŒ korslagda kanoner av silver

FaststŠllt av Kungl Maj:t 1948-12-10, upphšrt vid municipalsamhŠllets upphšrande 1952-01-01, senare fšrt av Skillingaryds kšping (1952–1970).

Granar – skogrikedomen i trakten. Kanoner – artilleriets skjutskola, skjutfŠlt fšr SmŒlands artilleriregemente samt 1777–1913 mštes- och lŠgerplats fšr Jšnkšpings regemente.

 

Skinnskatteberg — N19003-93

Skinnskattebergs landskommun (1952–1970), VŠstmanlands lŠn, nu Skinnskattebergs kommun.

I fŠlt av silver tvŒ korslagda, med nackarna mot varandra vŠnda, ršda bergjŠrn med stoppsprintar pŒ skaften

FaststŠllt av Kungl Maj:t 1953-12-18, upphšrt vid kommunens ombildning 1971-01-01, senare fšrt av Skinnskattebergs kommun (1971–).

Korslagda bergjŠrn – bilden i Skinnskattebergs bergslags sigill, kŠnt frŒn 1734.

 

Skšldinge — N04009-93

Skšldinge landskommun (1863–1951) och Skšldinge landskommun (1952–1970), Sšdermanlands lŠn, nu Katrineholms kommun.

I blŒtt fŠlt en lastad gruvtunna upphŠngd i tre medelst en ring hopfŠsta kŠttingar, allt i silver

FaststŠllt av Kungl Maj:t 1953-01-30, upphšrt vid kommunens ombildning 1971-01-01.

Gruvtunna – Kantorps gruvor.

Komponerat av Ernst Sšderberg.

 

Skšn — L22001-93

Skšns kšping (1948–1964), VŠsternorrlands lŠn, nu Sundsvalls kommun.

I skšld, kvadrerad av rštt och silver, tvŒ korslagda bilor av motsatta tinkturer

FaststŠllt av Kungl Maj:t 1957-12-06, upphšrt vid kommunens ombildning 1965-01-01.

TvŒ korslagda bilor – bilden i Skšns tingslags sigill, kŠnt frŒn 1611; sigillmotivet kan mšjligen hŠrledas till Fale Bures vapen, avbildat pŒ en gravhŠll. Rštt – fšr olikhet i fšrhŒllande till Sundsvalls vapen.

 

Smedjebacken — L20006-93

Smedjebackens kšping (1918–1966) och Smedjebackens kšping (1967–1970), Kopparbergs lŠn, nu Smedjebackens kommun.

Skšld, delad av silver, vari en tvŒmastad segelbŒt (schas) med seglen tillsatta, och av rštt, vari tre kugghjul av silver, ordnade tvŒ och ett

FaststŠllt av Kungl Maj:t 1947-02-14, upphšrt vid kšpingens ombildning 1971-01-01, senare fšrt av Smedjebackens kommun (1971–1973) och dŠrefter (med omformulerad blasonering) Smedjebackens kommun (1974–).

SegelbŒt – Smedjebacken som lastageplats och Šndstation pŒ sjštransportleden genom Stršmsholms kanal fram till MŠlaren och vidare till Stockholm. Kugghjul – jŠrnindustrin.

 

Smšgen — N14004-93

Smšgens landskommun (1924–1970), Gšteborgs och Bohus lŠn, nu SotenŠs kommun.

[Skšld delad av blŒtt, vari en i den delande skuran nedgŒende sol av guld med strŒlarna nŒende skšldkanterna, och av blŒtt, vari en bjŠlkvis stŠlld makrill av silver och dŠrunder tvŒ i sparre ordnade rŠkor av guld]

Antaget 1962-04-07, ej faststŠllt av Kungl Maj:t, upphšrt vid kommunens ombildning 1971-01-01, senare fšrt av Smšgens kommun (1971–1973).

Makrill och och rŠka – fisket. Sol – turismen. BlŒtt – lŠget vid havet.

Komponerat av konstnŠrinnan Signhild HŠller, Gšteborg.

 

Sollentuna — L02002-93

Sollentuna kšping (1944–1970), Stockholms lŠn, nu Sollentuna kommun.

I blŒtt fŠlt en balk av guld, belagd med tre stolpvis stŠllda ršda vikingaskepp, stŒende pŒ rullar och fšrsedda med beslaget blŒtt segel, blŒ drakhuvuden och sju blŒ skšldar pŒ relingen samt blŒ vimpel

FaststŠllt av Kungl Maj:t 1946-02-15, upphšrt vid kšpingens ombildning 1971-01-01, senare fšrt (med omformulerad blasonering) av Sollentuna kommun (1971–).

Balk – sjštrafikleden mellan Edsviken-Norrviken och MŠlaren. Vikingaskepp – Sollentunas betydelse som handels- och omlastningsplats fšr sjštrafiken pŒ denna led under vikingatiden.

Komponerat av konstnŠren Einar Kedja.

 

Solleršn — N20028-93

Solleršns landskommun (1863–1970), Kopparbergs lŠn, nu Mora kommun.

I blŒtt fŠlt ett vikingaskepp utan mast och dŠršver en sol, allt av guld

FaststŠllt av Kungl Maj:t 1947-06-13, upphšrt vid kommunens ombildning 1971-01-01.

Sol – ortnamnets fšrled. Vikingaskepp – fornfynd frŒn vikingatid; bŒtbyggeri. BlŒtt fŠlt – sjšn Siljan vari socknen Šr belŠgen.

 

Sorsele — N24017-93

Sorsele landskommun (1863–1970), VŠsterbottens lŠn, nu Sorsele kommun.

Skšld, genom ett mantelsnitt i ginstammen delad av blŒtt och av silver, vari tvŒ korslagda blŒ skidor šverlagda av ett blŒtt vargspjut med ršd spets, varpŒ trŠtts en blŒ renhornsslida, samt med ršd skoning pŒ Šnden

FaststŠllt av Kungl Maj:t 1970-06-29, upphšrt vid kommunens ombildning 1971-01-01, senare fšrt av Sorsele kommun (1971–).

Mantelsnitt – fjŠllnaturen. Vargspjut – vargen som inslag i faunan samt vargjakt. Skidor – frŒn ett fšrslag till landskapsvapen fšr Lappland frŒn 1500-talets mitt.

Komponerat av Gšsta L¾stander, Sorsele.

 

Sorunda — N02014-93

Sorunda landskommun (1863–1970), Stockholms lŠn, nu NynŠshamns kommun.

Skšld genom en fjŠllskura, bildande trenne berg, delad av guld, varifrŒn vart berg uppvŠxer ett fšrbrŠnt svart trŠd, och av svart, vari fem klšverblad av guld, ordnade tre och tvŒ

FaststŠllt av Kungl Maj:t 1953-03-27, upphšrt vid kommunens ombildning 1971-01-01, senare fšrt av Sorunda kommun (1971–1973).

Berg med fšrbrŠnda trŠd – bilden i Sotholms hŠrads sigill, kŠnt frŒn 1571. Klšverblad – den bšrdiga jordbruksbygden.

 

Staffanstorp — N12007-93

Staffanstorps landskommun (1952–1970), Malmšhus lŠn, nu Staffanstorps kommun.

I fŠlt av guld ett rštt lejon med huvudet skilt frŒn bŒlen och med tunga, tŠnder och klor blŒ

FaststŠllt av Kungl Maj:t 1966-12-30, upphšrt vid kommunens ombildning 1971-01-01, senare fšrt av Staffanstorps kommun (1971–).

Lejon med huvudet skilt frŒn bŒlen – frŒn bilden i Bara hŠrads medeltida sigill.

 

Stallarholmen (landskommun) — N04010-93

Stallarholmens landskommun (1952–1970), Sšdermanlands lŠn, nu StrŠngnŠs kommun.

I fŠlt av guld en svart selbŒge

FaststŠllt av Kungl Maj:t 1956-12-14, upphšrt vid kommunens ombildning 1971-01-01, senare fšrt av Stallarholmens kommundel inom StrŠngnŠs kommun (1971–).

SelbŒge – bilden i Selebo hŠrads sigill frŒn 1563; fšrleden i ortnamnet Selebo.

 

StavnŠs — N17016-93

StavnŠs landskommun (1952–1970), VŠrmlands lŠn, nu Arvika och Grums kommuner.

I fŠlt av silver tvŒ korslagda, med blŒ doppskor fšrsedda, ršda pilgrimsstavar, Œtfšljda i švre vinkeln av ett blŒtt kryckkors och i nedre vinkeln av ett blŒtt ankare

FaststŠllt av Kungl Maj:t 1959-05-08, upphšrt vid kommunens ombildning 1971-01-01.

Pilgrimsstav – ortnamnets fšrled; den pilgrimsvŠg som under medeltiden gick genom VŠrmland in i Norge genom socknen; en sŠgen om att pilgrimerna rastade vid den plats dŠr StavnŠs kyrka nu ligger och dŠr lade ned sina stavar. Kryckkors – vapnet fšr VŠrmskogs landskommun, som uppgŒtt i storkommunen. Ankare – Hšgeruds socken, belŠgen mellan sjšarna Glavsfjorden och VŠrmeln; sjštrafiken pŒ dessa.

Komponerat av komminister John Engvall, VŠrmskog.

 

Stegeborg — N05004-93

Stegeborgs landskommun (1952–1970), …stergštlands lŠn, nu Sšderkšpings kommun.

I rštt fŠlt ett frŒn en medelst vŒgskura bildad stam av silver uppskjutande krenelerat torn av guld, Œtfšljt till hšger av en stolpvis stŠlld hammare och till vŠnster av en stolpvis stŠlld fisk, bŠgge av silver

Antaget 1956-06-28, ej faststŠllt av Kungl Maj:t, upphšrt vid kommunens ombildning 1971-01-01, senare fšrt av Stegeborgs kommun (1971–1973).

Krenelerat torn – Stegeborgs medeltida fŠste. Hammare – frŒn Hammarkinds hŠrads sigill frŒn 1569. Hammare och fisk – frŒn Stegeborgs skŠrgŒrds tingslags sigill frŒn 1640.

Komponerat av Svenska kommunalheraldiska institutet.

 

Steneby — N15007-93

Steneby landskommun (1952–1970), €lvsborgs lŠn, nu Bengtsfors kommun.

I fŠlt av silver ett halster inom en av tinnskura bildad bŒrd, allt rštt

Antaget 1955-10-19, ej faststŠllt av Kungl Maj:t, upphšrt vid kommunens ombildning 1971-01-01.

Halster – attribut fšr Sankt Lars, Steneby kyrkas och Vedbo hŠrads skyddspatron; fšrkortning av bilden i Vedbo hŠrads sigill frŒn 1600-talet, vilken visar helgonet hŒllande ett halster. Tinnskura – fornborg pŒ en hšjd vid Steneby kyrka. Silver och rštt – frŒn landskapet Dalslands vapen.

Komponerat av Svenska kommunalheraldiska institutet.

 

Stensele — N24018-93

Stensele landskommun (1903-05-01–1970), VŠsterbottens lŠn, nu Storumans kommun.

Skšld genom tandskuror tre gŒnger kluven av rštt och silver

FaststŠllt av Kungl Maj:t 1951-09-20, upphšrt vid kommunens ombildning 1971-01-01.

Symbolik saknas i det av enbart hŠroldsbilder komponerade vapnet.

 

Stigtomta — N04011-93

Stigtomta landskommun (1952–1970), Sšdermanlands lŠn, nu Nykšpings kommun.

I skšld av guld tvŒ frŒn hšrn till hšrn gŒende svarta topografiska tecken fšr stig

FaststŠllt av Kungl Maj:t 1963-06-28, upphšrt vid kommunens ombildning 1971-01-01.

Topografiska tecken fšr stig ordnade i korsform – tolkning av ortnamnet som "platsen dŠr stigarna mšts".

 

Stockholms-NŠs — N03008-93

Stockholms-NŠs landskommun (1863–1951), Uppsala lŠn, nu Upplands-Bro kommun, Stockholms lŠn.

Skšld delad av rštt, vari en mitra av guld, och av guld, vari en ršd ek

FaststŠllt av Kungl Maj:t 1946-12-06, upphšrt vid kommunens ombildning 1952-01-01.

Mitra – biskopsborgen vid StŠket. Ek – det stora ekbestŒndet. Rštt och guld – frŒn vapnet fšr landskapet Uppland.

 

Stocksund — L02003-93

Stocksunds kšping (1910–1966), Stockholms lŠn, nu Danderyds kommun.

I blŒtt fŠlt tre bjŠlkvis genomgŒende timmerlŠnsar av guld med lŠnkar av silver

FaststŠllt av Kungl Maj:t 1955-07-27, upphšrt vid kommunens ombildning 1967-01-01.

TimmerlŠnsar i blŒtt fŠlt – tolkning av ortnamnet som ett sund dŠr sammankopplade stockar lagts som spŠrr och skydd mot inkrŠktare.

 

Stora Kil — N17017-93

Stora Kils landskommun (1863–1970), VŠrmlands lŠn, nu Kils kommun.

I fŠlt av silver en blŒ kil

FaststŠllt av Kungl Maj:t 1963-12-19, upphšrt vid kommunens ombildning 1971-01-01, senare fšrt av Kils kommun (1971–).

BlŒ kil – ortnamnet, som antas ha betecknat en vik av sjšn Norra Hyn. Silver och blŒtt – frŒn landskapsvapnet fšr VŠrmland.

 

Stora Kopparberg — N20029-93

Stora Kopparbergs landskommun (1863–1951) och Stora Kopparbergs landskommun (1952–1966), Kopparbergs lŠn, nu Falu kommun.

I fŠlt av silver kring ett rštt kol tre i triangel stŠllda kolstavar, frŒn vilka ršda flammor uppstiga, Œtfšljda pŒ vardera sidan av en ršd pust

FaststŠllt av Kungl Maj:t 1941-07-19, upphšrt vid kommunens ombildning 1967-01-01.

Pustar (hyttbŠlgar) och flammor – bilden i Kopparbergets sigill, kŠnt frŒn 1594. Kolstavar – kolbšnderna som levererade trŠkol till kopparhanteringen. Den officiella blasoneringens uttryck "ett rštt kol" Šr felaktigt och skall vara "en ršd smŠlta".

 

Stora Malm — N04012-93

Stora Malms landskommun (1952–1970), Sšdermanlands lŠn, nu Katrineholms kommun.

I fŠlt av guld tvŒ svarta bŒtformiga stenyxor bredvid varandra, bŒda med undersidan visad och eggen uppŒt

FaststŠllt av Kungl Maj:t 1952-08-04, upphšrt vid kommunens ombildning 1971-01-01.

Stenyxor – Stora Malm som Sšdermanlands rikaste fyndort fšr stenyxor och stenŒldersboplatser.

 

Stora Mellšsa — N18005-93

Stora Mellšsa landskommun (1863–1951) och Stora Mellšsa landskommun (1952–1970), …rebro lŠn, nu …rebro kommun.

Skšld, delad av guld, vari tvŒ bjŠlkvis ordnade, blŒ Œrderbillar, och av blŒtt, vari en roddbŒt, frŒn vars mitt ett latinskt kors med utbšjda švre armar uppskjuter mellan tvŒ frŒn samma punkt snett uppskjutande Œror, allt av guld

FaststŠllt av Kungl Maj:t 1946-12-06, upphšrt vid kommunens ombildning 1971-01-01.

rderbill – jordbruket. RoddbŒt med kors och Œror – frŒn bilden i Askers hŠrads sigill frŒn 1600-talets bšrjan.

 

Stora Skedvi — N20030-93

Stora Skedvi landskommun (1863–1970), Kopparbergs lŠn, nu SŠters kommun.

I blŒtt fŠlt en av vŒgskuror bildad bjŠlke, Œtfšljd ovanfšr av tre ax och nedanfšr av tre tallkottar, allt av guld

FaststŠllt av Kungl Maj:t 1945-04-06, upphšrt vid kommunens ombildning 1971-01-01.

VŒgskureavdelad bjŠlke – frŒn bilden i Stora Skedevi sockens sigill frŒn 1628 och Šven ett senare sigill, kŠnt frŒn 1714; DalŠlven. Tallkottar – skogsmotiv i socknens Šldsta sigill; de tre skogstrakterna i socknen. Ax – Œkerbruket i socknen som rymmer en av de bŠsta jordbruksbygderna i landskapet. BlŒtt och guld – landskapsvapnet fšr Dalarna, vilket Œterges i socknen Šldsta sigill.

 

Stora Sunne — N17018-93

Stora Sunne landskommun (1952–1962), VŠrmlands lŠn, nu Sunne kommun.

I blŒtt fŠlt en genomgŒende bro av silver i ett spann, Œtfšljd ovanfšr av tvŒ korslagda bŒtshakar šverlagda med en stolpvis stŠlld yxa och undertill av en framifrŒn sedd bŒt, allt av silver

FaststŠllt av Kungl Maj:t 1951-10-26, upphšrt vid kommunens ombildning 1963-01-01, tidigare fšrt av Sunne landskommun (1920–1951), senare fšrt av Sunne kšping (1963–1970) och dŠrefter Sunne kommun (1971–).

Bro – ortnamnet, en dialektal form av ordet sund och syftande pŒ sundet mellan …vre Fryken och Mellanfryken. Yxa – skogsnŠringen. BŒt bŒtshake – viktigt kommunikationsmedel i Šldre tid.

 

Stora Tuna — N20031-93

Stora Tuna landskommun (1929–1951) och Stora Tuna landskommun (1952–1970), Kopparbergs lŠn, nu BorlŠnge kommun.

Skšld, kluven av guld, vari en blŒ pilbŒge, och blŒtt, vari en yxa av guld

FaststŠllt av Kungl Maj:t 1943-10-29, upphšrt vid kommunens ombildning 1971-01-01.

PilbŒge och yxa – bilden i sigill fšr Dalarna, den s k dalaklŠmman, frŒn 1435 – den fšr hela landskapet centrala tingsplatsen i Stora Tuna.

 

Storfors — L17005-93

Storfors kšping (1950–1966) och Storfors kšping (1967–1970), VŠrmlands lŠn, nu Storfors kommun.

I fŠlt av guld tvŒ ršda tŠnger fšr lancashiresmide, den hšgra stšrtad, šverlagda med en delad, av silver och svart genom styckande skruor spetsrutad bjŠlke

FaststŠllt av Kungl Maj:t 1949-12-02, upphšrt vid kšpingens ombildning 1971-01-01, senare fšrt av Storfors kommun (1971–).

BjŠlke genom styckande skuror spetsrutad – frŒn vapnet fšr Štten Linroth med anknytning till Storforsverken. TŠnger – lancashiresmidet.

 

Stršm — N23018-93

Stršms landskommun (1863–1951) och Stršms landskommun (1952–1970), JŠmtlands lŠn, nu Stršmsunds kommun.

I gršnt fŠlt en av vŒgskuror bildad bjŠlke Œtfšljd ovan av tre bjŠlkvis ordnade granar, under av en plog, allt av silver

FaststŠllt av Kungl Maj:t 1938-05-06, upphšrt vid kommunens ombildning 1971-01-01, senare fšrt av Stršms kommun (1971–1973).

VŒgskureavdelad bjŠlke – Stršms vattudal. Gran – skogsbruket. Plog – jordbruket.

 

Stugun — N23019-93

Stuguns landskommun (1863–1951) och Stuguns landskommun (1952–1970), JŠmtlands lŠn, nu Ragunda kommun.

I gršnt fŠlt en bjŠlke, Œtfšljd ovan av ett grekiskt kors och nedtill av tvŒ granar, allt av silver

FaststŠllt av Kungl Maj:t 1947-07-10, upphšrt vid kommunens ombildning 1971-01-01, senare fšrt av Stuguns kommun (1971–1973).

BjŠlke – den medeltida fŠrdvŠg mellan Norrlandskusten och Nidaros, vid vilken den s k sjŠlastuga, dvs hŠrbŠrge, som givit upphov till ortnamnet, var belŠgen. Grekiskt kors – Uppsala domkyrkas symbol – Šrkebiskopens beskydd av sjŠlastugan. Gran – skogsnŠringen.

 

Stšde — N22026-93

Stšde landskommun (1863–1970), VŠsternorrlands lŠn, nu Sundsvalls kommun.

I fŠlt av silver tvŒ korslagda blŒa yxor Œtfšljda av sex ršda fembladiga blommor

FaststŠllt av Kungl Maj:t 1962-06-28, upphšrt vid kommunens ombildning 1971-01-01, senare fšrt av Stšde kommun (1971–1973).

TvŒ korslagda yxor – frŒn bilden i Stšde sockens sigill, daterat 1610. Blommor – omformning av mŒnguddiga stjŠrnor i nŠmnda sigill, fšr Œtskillnad mot vapnen fšr Skšns kšping och Tuna landskommun.

Komponerat av stadsarkitekt Hans Schlyter, Sundsvall.

 

Sundborn — N20032-93

Sundborns landskommun (1863–1970), Kopparbergs lŠn, nu Falu kommun.

I fŠlt av guld en av vŒgskuror bildad, sŠnkt bjŠlke och dŠršver en liljekrona, allt blŒtt

FaststŠllt av Kungl Maj:t 1949-03-04, upphšrt vid kommunens ombildning 1971-01-01.

Krona och vŒgskura – bilden i Sundborns sockens sigill, kŠnt frŒn 1600-talets senare del. Krona – frŒn sockensigillet fšr SvŠrdsjš varifrŒn Sundborn Šr avsšndrad – ŒtergŒr pŒ en fšrgylld krona pŒ taket till SvŠrdsjš kyrka som minne av Gustav Erikssons flykt genom Dalarna 1520 och svŠrdsjšbornas insats dŠrvid. VŒgskureavdelad bjŠlke – tolkning av ortnamnet som sund, vid den strida delen av SundbornsŒn nŠrmast sjšn Toftan, dŠr de bŒtar som fŠrdas pŒ vattenleden mŒste bŠras.

 

Sunne (kšping) — L17006-93

Sunne kšping (1963–1970), VŠrmlands lŠn, nu Sunne kommun.

I blŒtt fŠlt en genomgŒende bro av silver i ett spann, Œtfšljd ovanfšr av tvŒ korslagda bŒtshakar šverlagda med en stolpvis stŠlld yxa och undertill av en framifrŒn sedd bŒt, allt av silver

FaststŠllt av Kungl Maj:t 1963-05-17, upphšrt vid kšpingens ombildning 1971-01-01, tidigare fšrt av Stora Sunne landskommun (1952–1962) och dessfšrinnan Sunne landskommun (1920–1951), senare fšrt av Sunne kommun (1971–).

Bro – ortnamnet, en dialektal form av ordet sund och syftande pŒ sundet mellan …vre Fryken och Mellanfryken. Yxa – skogsnŠringen. BŒt bŒtshake – viktigt kommunikationsmedel i Šldre tid.

 

Sunne (landskommun) — N17019-93

Sunne landskommun (1920–1951), VŠrmlands lŠn, nu Sunne kommun.

I blŒtt fŠlt en genomgŒende bro av silver i ett spann, Œtfšljd ovanfšr av tvŒ korslagda bŒtshakar šverlagda med en stolpvis stŠlld yxa och undertill av en framifrŒn sedd bŒt, allt av silver

FaststŠllt av Kungl Maj:t 1944-02-18, upphšrt vid kommunens ombildning 1952-01-01, senare fšrt av Stora Sunne landskommun (1952–1962) och dŠrefter Sunne kšping (1963–1970) och Sunne kommun (1971–).

Bro – ortnamnet, en dialektal form av ordet sund och syftande pŒ sundet mellan …vre Fryken och Mellanfryken. Yxa – skogsnŠringen. BŒt bŒtshake – viktigt kommunikationsmedel i Šldre tid.

 

Sura — N19004-93

Sura landskommun (1863–1962), VŠstmanlands lŠn, nu Surahammars kommun.

Skšld genom en fjŠllskura delad av guld, vari tvŒ uppskjutande frŒn varandra vŠnda yxor med svarta huvuden och ršda skaft, och av svart

FaststŠllt av Kungl Maj:t 1951-10-04, upphšrt vid kommunens ombildning 1963-01-01, senare fšrt av Surahammars landskommun (1963–1966) och dŠrefter Surahammars landskommun (1967–1970) och Surahammars kommun (1971–).

Yxa – bilden i Snevringe hŠrads sigill, kŠnt frŒn 1571. Svarta fjŠllskureavdelat fŠlt – en inom kommunen belŠgen fornborg.

 

Surahammar — N19005-93

Surahammars landskommun (1963–1966) och Surahammars landskommun (1967–1970), VŠstmanlands lŠn, nu Surahammars och Fagersta kommuner.

Skšld genom en fjŠllskura delad av guld, vari tvŒ uppskjutande frŒn varandra vŠnda yxor med svarta huvuden och ršda skaft, och av svart

FaststŠllt av Kungl Maj:t 1963-06-28, upphšrt vid kommunens ombildning 1963-01-01, tidigare fšrt av Sura landskommun (1863–1962), senare fšrt av Surahammars kommun (1971–).

Yxa – bilden i Snevringe hŠrads sigill, kŠnt frŒn 1571. Svarta fjŠllskureavdelat fŠlt – en inom kommunen belŠgen fornborg.

 

Svalšv — N12008-93

Svalšvs landskommun (1863–1951), Svalšvs landskommun (1952–1968) och Svalšvs landskommun (1969–1970), Malmšhus lŠn, nu Svalšvs kommun.

En sŒningsman av guld i gršnt fŠlt

FaststŠllt av Kungl Maj:t 1946-05-17, upphšrt vid kommunens ombildning 1971-01-01, senare fšrt (med obetydligt omformulerad blasonering) av Svalšvs kommun (1971–).

SŒningsman – fšrŠdling, kontroll och marknadsfšring av utsŠden till jordbruket, den verksamhet som gjort Svalšv nationellt och internationellt kŠnt.

 

Svanskog — N17020-93

Svanskogs landskommun (1863–1951) och Svanskogs landskommun (1952–1970), VŠrmlands lŠn, nu SŠffle kommun.

Skšld delad av silver, vari tvŒ bjŠlkvis ordnade gršna granar, och av blŒtt, vari en gŒende svan av silver med ršd bevŠring, dŠrest dylik skall komma till anvŠndning

FaststŠllt av Kungl Maj:t 1948-03-05, upphšrt vid kommunens ombildning 1971-01-01.

Svan – ortnamnets fšrled. Granar – ortnamnets efterled.

 

Svedala — L12007-93

Svedala kšping (1950–1966) och Svedala kšping (1967–1970), Malmšhus lŠn, nu Svedala kommun.

I fŠlt av guld ett blŒtt naverlšnnblad, omgivet av en ršd kuggkrans

FaststŠllt av Kungl Maj:t 1960-02-19, upphšrt vid kšpingens ombildning 1971-01-01, senare fšrt av Svedala kommun (1971–1973).

Naverlšnn – trŠdets enda vŠxtplats i Skandinavien. Kuggkrans – metallindustrin.

 

Sveg (kšping) — L23002-93

Svegs kšping (1967–1970), JŠmtlands lŠn, nu HŠrjedalens kommun.

I fŠlt av silver en av vŒgskuror bildad sŠnkt blŒ sparre, ovan Œtfšljd av tvŒ svarta grankvistar

Taget i bruk utan sŠrskilt beslut vid kšpingens tillkomst 1967-01-01, upphšrt vid kommunens ombildning 1971-01-01, tidigare fšrt av Svegs landskommun (1952–1966), senare fšrt av Svegs kommun (1971–1973).

VŒgskureavdelad sparre – ortnamnet med betydelsen bukt, syftande pŒ den kršk som Ljusnan gšr utanfšr den gamla kyrkplatsen. Grankvist – den rika fšrekomsten av skog; skogshanteringen. Silver och svart – frŒn landskapets HŠrjedalens vapen.

 

Sveg (landskommun) — N23020-93

Svegs landskommun (1952–1966), JŠmtlands lŠn, nu HŠrjedalens kommun.

I fŠlt av silver en av vŒgskuror bildad sŠnkt blŒ sparre, ovan Œtfšljd av tvŒ svarta grankvistar

FaststŠllt av Kungl Maj:t 1960-02-19, upphšrt vid kommunens ombildning 1967-01-01, senare fšrt av Svegs kšping (1967–1970) och dŠrefter Svegs kommun (1971–1973).

VŒgskureavdelad sparre – ortnamnet med betydelsen bukt, syftande pŒ den kršk som Ljusnan gšr utanfšr den gamla kyrkplatsen. Grankvist – den rika fšrekomsten av skog; skogshanteringen. Silver och svart – frŒn landskapets HŠrjedalens vapen.

 

Svenljunga — L15007-93

Svenljunga kšping (1946–1970), €lvsborgs lŠn, nu Svenljunga kommun.

I blŒtt fŠlt tvŒ korslagda hŒrknivar av silver, Œtfšljda ovan av ett oxhuvud av silver med ršda horn och ršd tunga samt nedan av en ljungblomma av silver

FaststŠllt av Kungl Maj:t 1959-06-30, upphšrt vid kšpingens ombildning 1971-01-01, se-nare fšrt av av Svenljunga kommun (1971–).

Oxhuvud – boskapsskštsel och slakterinŠringen. HŒrknivar – garverinŠringen. Ljungblomma – ortnamnets senare led; ljung som VŠstergštlands landskapsblomma.

 

SvŠrdsjš — N20033-93

SvŠrdsjš landskommun (1863–1970), Kopparbergs lŠn, nu Falu kommun.

I rštt fŠlt en vase och dŠršver en liljekrona, bŒda av guld

FaststŠllt av Kungl Maj:t 1944-09-14, upphšrt vid kommunens ombildning 1971-01-01.

Krona – bilden i SvŠrdsjš sockens sigill frŒn 1628 – ŒtergŒr pŒ en fšrgylld krona pŒ taket till SvŠrdsjš kyrka som minne av Gustav Erikssons flykt genom Dalarna 1520 och svŠrdsjšbornas insats dŠrvid. Vase – frŒn VasaŠttens vapen.

 

SŠffle — L17007-93

SŠffle kšping (1943–1950), VŠrmlands lŠn, nu SŠffle kommun.

Av guld och blŒtt medelst en vŒgskura delad skšld, i vars švre fŠlt en uppstigande blŒ šrn med ršd nŠbb och tunga

FaststŠllt av Kungl Maj:t 1949-06-30, upphšrt vid kšpingens ombildning 1951-01-01, senare fšrt av SŠffle stad (1951–1970) och dŠrefter SŠffle kommun (1971–).

BlŒ šrn – frŒn landskapet VŠrmlands vapen. BlŒtt vŒgskureavdelat fŠlt – SŠffle kanal.

 

SŠfsnŠs — N20034-93

SŠfsnŠs landskommun (1863–1970), Kopparbergs lŠn, nu Ludvika kommun.

Kluven av svart, vari en framifrŒn sedd rŠckhammare av guld med svart skafthŒl, och guld, vari en svart smidestŒng

FaststŠllt av Kungl Maj:t 1945-06-22, upphšrt vid kommunens ombildning 1971-01-01.

RŠckhammare och smidestŒng – jŠrnhanteringen.

 

SŠrbrŒ — N22027-93

SŠrbrŒ landskommun (1952–1968), VŠsternorrlands lŠn, nu HŠrnšsands kommun.

I blŒtt fŠlt en gŒende varg av silver med ršd tunga

FaststŠllt av Kungl Maj:t 1952-08-04, upphšrt vid kommunens ombildning 1969-01-01.

Varg – bilden i SŠrbrŒ socken sigill, kŠnt frŒn 1622.

 

SŠrna — N20035-93

SŠrna landskommun (1916–1970), Kopparbergs lŠn, nu €lvdalens kommun.

I blŒtt fŠlt en upprest hŠst av guld med ršd bevŠring, dŠrest dylik skall komma till anvŠndning

FaststŠllt av Kungl Maj:t 1947-12-30, upphšrt vid kommunens ombildning 1971-01-01.

HŠst – felaktig tolkning av renhuvudet i SŠrna sockens sigill, kŠnt frŒn 1740, som ett hŠsthuvud; skogskšrslor som viktigt inslag vintertid i sockenbornas ekonomi och livsfšring.

 

SŠtila — N15008-93

SŠtila landskommun (1952–1970), €lvsborgs lŠn, nu Marks kommun.

Skšld, vŒgskurestyckad av silver, vari ett blŒtt spinnrockshjul, och av blŒtt

FaststŠllt av Kungl Maj:t 1956-02-23, upphšrt vid kommunens ombildning 1971-01-01.

BlŒtt och vŒgskura – Lyngern och andra mindre sjšar. Spinnrockshjul – textilhemindustrin; spinnrockstillverkningen i Hyssna socken under 1800-talet.

 

SŠvar — N24019-93

SŠvars landskommun (1925–1970), VŠsterbottens lŠn, nu UmeŒ kommun.

I blŒtt fŠlt ett svŠrd och en sabel i kors, med klingor av silver och fŠsten av guld

FaststŠllt av Kungl Maj:t 1960-12-02, upphšrt vid kommunens ombildning 1971-01-01, senare fšrt av SŠvars kommun (1971–1973).

Korslagda vapen – slaget vid SŠvar 1809 mellan svenska och ryska trupper, en av de sista krigshandlingarna pŒ svensk mark.

 

Sšderala — N21022-93

Sšderala landskommun (1863–1951) och Sšderala landskommun (1952–1970), GŠvleborgs lŠn, nu Sšderhamns kommun.

Medelst en vŒgskura delad av silver, vari en framifrŒn sedd, stšrtad, blŒ bŒt, och blŒtt, vari en lax av silver med ršd bevŠring, dŠrest dylik skall komma till anvŠndning

FaststŠllt av Kungl Maj:t 1942-12-18, upphšrt vid kommunens ombildning 1971-01-01.

Lax – bilden i Sšderala sockens sigill, kŠnt frŒn 1700-talet; laxfisket. VŒgskura – Ljusnan. BŒt – fisket; sjšfarten i hamnarna Ljusne, Ala och Vallvik.

Komponerat av teckningslŠrare Maja Lisa Granquist.

 

SšderbŠrke — N20036-93

SšderbŠrke landskommun (1863–1951) och SšderbŠrke landskommun (1952–1970), Kopparbergs lŠn, nu Smedjebackens kommun.

I fŠlt av guld ett svart, stolpvis stŠllt armborst

FaststŠllt av Kungl Maj:t 1945-11-23, upphšrt vid kommunens ombildning 1971-01-01, senare fšrt av SšderbŠrke kommun (1971–1973).

Armborst – frŒn bilden i VŠsterbergslagens tingslags sigill, kŠnt frŒn 1610.

 

Sšderfors — N03009-93

Sšderfors landskommun (1863–1970), Uppsala lŠn, nu Tierps kommun.

I fŠlt av guld fyra svarta patentankare, vilka, fšrenade i skšldens mitt och med kronorna utŒtriktade, bilda ett rŠtvinkligt andreaskors

FaststŠllt av Kungl Maj:t 1957-11-01, upphšrt vid kommunens ombildning 1971-01-01, senare fšrt av Sšderfors kommun (1971–1973).

Ankare – Sšderfors ankarbruk, anlagt 1676.

 

Tibro (kšping) — L16002-93

Tibro kšping (1947–1970), Skaraborgs lŠn, nu Tibro kommun.

I rštt fŠlt en likbent vinkelhake med spetsen uppŒt och dŠrunder en stolpvis stŠlld timmeryxa, bŒda av guld

FaststŠllt av Kungl Maj:t 1950-05-26, upphšrt vid kšpingens ombildning 1971-01-01, senare fšrt (med obetydligt omformulerad blasonering) av Tibro kommun (1971–).

Vinkelhake – det moderna nŠringslivet. Yxa – frŒn KŒkinds hŠrads sigill frŒn 1568; Šldre tiders nŠringsfŒng.

 

Tierp (kšping) — L03001-93

Tierps kšping (1952–1970), Uppsala lŠn, nu Tierps kommun.

I fŠlt av guld en stolpvis stŠlld kvist med ett uppŒtriktat och tvŒ hŠngande humleax, allt gršnt

Antaget 1954-06-10, ej faststŠllt av Kungl Maj:t, upphšrt vid kommunens ombildning 1971-01-01, senare fšrt av Tierps kommun (1971–1973).

Tre humleax – Tierps hŠrads symbol, given av konung Karl Knutsson 1456.

Komponerat av Svenska kommunalheraldiska institutet.

 

Tierp (landskommun) — N03010-93

Tierps landskommun (1952–1970), Uppsala lŠn, nu Tierps kommun.

I gršnt fŠlt en stolpvis stŠlld kvist med ett uppŒtriktat och tvŒ hŠngande humleax, allt av guld

Antaget 1954-06-09, ej faststŠllt av Kungl Maj:t, upphšrt vid kommunens ombildning 1971-01-01, senare fšrt av Tierpsbygdens kommun (1971–1973).

Tre humleax – Tierps hŠrads symbol, given av konung Karl Knutsson 1456.

Komponerat av Svenska kommunalheraldiska institutet.

 

TimrŒ — L22002-93

TimrŒ kšping (1947–1970), VŠsternorrlands lŠn, nu TimrŒ kommun.

I fŠlt av silver en av vŒgskuror bildad blŒ stam och dŠršver tvŒ bjŠlkvis ordnade ršda tallar

Antaget 1955-06-30, ej faststŠllt av Kungl Maj:t, upphšrt vid kommunens ombildning 1971-01-01.

Tallar och vŒgskureavdelad stam – frŒn bilden i TimrŒ sockens sigill frŒn 1700-talet.

Komponerat av Svenska kommunalheraldiska institutet.

 

Tingsryd — L07005-93

Tingsryds kšping (1952–1970), Kronobergs lŠn, nu Tingsryds kommun.

I rštt fŠlt en femuddig stjŠrna, Œtfšljd i vardera vinkeln av en rundel, allt av guld

FaststŠllt av Kungl Maj:t 1963-04-26, upphšrt vid kommunens ombildning 1971-01-01.

Femuddig stjŠrna i vardera vinkeln Œtfšljd av en rundel – motivet i en jŠrnstŠmpel fšr Stenfors bruk, tidigare kallat BrŠkneverket.

 

Toarp — N15009-93

Toarps landskommun (1863–1951) och Toarps landskommun (1952–1966), €lvsborgs lŠn, nu BorŒs kommun.

I blŒtt fŠlt en ginstam av guld, belagd med en blŒ skyttel, och fšrenad med en stolpe av guld, Œtfšljd till hšger av en skrŠddarsax och till vŠnster av en kŠrve, allt av guld

FaststŠllt av Kungl Maj:t 1946-06-07, upphšrt vid kommunens ombildning 1967-01-01, senare fšrt av Dalsjšfors landskommun (1967–1970) och dŠrefter Dalsjšfors kommun (1971–1973) och Dalsjšfors kommundel inom BorŒs kommun (1974–).

Ginstam fšrenad med stolpe – bokstaven T – ortnamnet Toarp. Skyttel – linneindustrin. SkrŠddarsax – konfektionen. KŠrve – jordbruket.

 

Tollarp — N11004-93

Tollarps landskommun (1952–1970), Kristianstads lŠn, nu Kristianstads kommun.

I blŒtt fŠlt ett veteax mellan tvŒ bokfruktskŒlar, allt av guld, och dŠrunder en genomgŒende, bšjd bro av guld i tre spann, uppskjutande ur en av en vŒgskura bildad stam, sex gŒnger av vŒgskuror delad av guld och blŒtt

FaststŠllt av Kungl Maj:t 1953-12-18, upphšrt vid kommunens ombildning 1971-01-01, senare fšrt av Tollarps kommun (1971–1973).

Tre brospann – de tre socknar varav storkommunen bildades; bron šver VramsŒn i Tollarp. Veteax – jordbruket. BokfruktskŒl – skogsbruket.

Komponerat av konstnŠren Andreas Bjšrkman, hus.

 

Tommarp — N11005-93

Tommarps landskommun (1952–1968), Kristianstads lŠn, nu Simrishamns kommun.

I blŒtt fŠlt en nyckel av silver med en krona av guld upptrŠdd pŒ skaftet

FaststŠllt av Kungl Maj:t 1963-12-13, upphšrt vid kommunens ombildning 1969-01-01.

Nyckel – bilden i JŠrrestads hŠrads sigill, kŠnt frŒn 1524. Krona – frŒn bilden i Tumatorps kšpstads sigill, kŠnt frŒn 1535.

 

Torp — N22028-93

Torps landskommun (1863–1970), VŠsternorrlands lŠn, nu nge kommun.

Skšld, delad av blŒtt, vari ett genomgŒende treberg av guld, och av blŒtt, vari Œtta avhuggna stockar av guld, bjŠkvis stŠllda (3, 2, 3)

FaststŠllt av Kungl Maj:t 1948-12-17, upphšrt vid kommunens ombildning 1971-01-01.

Berg – frŒn bilden i Torps sockens sigill. Stockar – akogsbruket och trŠindustrin. BlŒtt fŠlt – Ljungan.

 

Torsby — N17021-93

Torsby landskommun (1967–1970), VŠrmlands lŠn, nu Torsby kommun.

I fŠlt av silver en roddbŒt fšr tvŒ par Œror och dŠršver tvŒ korslagda, uppŒtriktade Œror, allt blŒtt och inom en blŒ bŒrd

FaststŠllt av Kungl Maj:t 1966-12-30, upphšrt vid kommunens ombildning 1971-01-01, tidigare fšrt av FryksŠnde landskommun (1952–1966), senare fšrt av Torsby kommun (1971–1973) och dŠrefter Torsby kommun (1974–).

BŒt och korslagda Œror – bilden i Fryksdals hŠrads sigill frŒn Œr 1638. BlŒtt och silver – frŒn VŠrmlands landskapsvapen.

Komponerat av Svenska kommunalheraldiska institutet.

 

TorsŒng — N20037-93

TorsŒngs landskommun (1863–1951), Kopparbergs lŠn, nu BorlŠnge kommun.

I blŒtt fŠlt en av vŒgskuror bildad, sŠnkt bjŠlke och dŠršver en kyrka, allt av silver

FaststŠllt av Kungl Maj:t 1945-09-19, upphšrt vid kommunens ombildning 1952–01-01.

Kyrka šver en stršm – bilden i TorsŒngs sockens sigill, kŠnt frŒn 1680. Kyrka – TorsŒngs kyrka. VŒgskureavdelad bjŠlke – LillŠlven.

 

TorsŒs — N08013-93

TorsŒs landskommun (1952–1970), Kalmar lŠn, TorsŒs kommun.

Skšld, genom ett mantelsnitt delad av rštt och guld, vari en ršd torshammare med huvudet uppŒt

FaststŠllt av Kungl Maj:t 1955-12-16, upphšrt vid kommunens ombildning 1971-01-01, senare fšrt av TorsŒs kommun (1971–).

Torshammare – ortnamnets fšrsta led. Mantelsnitt – Œs – ortnamnets efterled. Guld och rštt – vapnet fšr landskapet SmŒland.

 

Transtrand — N20038-93

Transtrands landskommun (1863–1970), Kopparbergs lŠn, nu Malungs kommun.

Skšld, genom en vŒgskura kluven av blŒtt, vari en vase av guld, och av guld, vari tre stolpvis ordnade blŒ bŒtar

FaststŠllt av Kungl Maj:t 1947-02-28, upphšrt vid kommunens ombildning 1971-01-01.

VŒgskura – FuluŠlv och dess fortsŠttning VŠsterdalŠlven, kring vilka bygden vuxit fram. Vase – Œterkallandet 1521 av Gustav Eriksson i byn SŠlen under hans flykt genom Dalarna. BŒtar – uppfattningen att trakten befolkats av nybyggare som framtrŠngt pŒ vattenleden.

 

Traryd — L07006-93

Traryds kšping (1952–1970), Kronobergs lŠn, nu Markaryds kommun.

I gršnt fŠlt en dansande trana av silver med ršd hjŠssa och šver detta en av granskura bildad ginstam av silver

FaststŠllt av Kungl Maj:t 1963-12-13, upphšrt vid kšpingens ombildning 1971-01-01.

Trana – ortnamnets fšrled. Granskura och gršnt – ortnamnets efterled med betydelsen ršjning i skog; gran i sigillet fšr samrealskolan i StršmsnŠsbruk.

 

Tuna — N22029-93

Tuna landskommun (1863–1962), VŠsternorrlands lŠn, nu Sundsvalls kommun.

I blŒtt fŠlt ett vŠnstervŠnt dryckeshorn av guld mellan tre Œttauddiga stjŠrnor av silver

FaststŠllt av Kungl Maj:t 1961-04-07, upphšrt vid kommunens ombildning 1963-01-01.

VŠnstervŠnt dryckeshorn och Œttauddiga stjŠrnor – bilden i Tuna sockens Šldsta sigill frŒn 1600-talet.

Komponerat av stadsarkitekt Hans Schlyter, Sundsvall.

 

Tunaberg — N04013-93

Tunabergs landskommun (1863–1970), Sšdermanlands lŠn, nu Nykšpings kommun.

Skšld, delad av guld, vari tvŒ korslagda svarta kanoner, och av svart, vari ett avslitet šrnhuvud av guld med ršd bevŠpning

FaststŠllt av Kungl Maj:t 1953-10-09, upphšrt vid kommunens ombildning 1971-01-01.

…rnhuvud – frŒn vapnet fšr vallonslŠkten de Besches med insatser fšr bergshanteringen i Tunaberg. Korslagda kanoner – NŠvekvarns styckebruk; frŒn brukets mŠrke.

Komponerat av Svenska kommunalheraldiska institutet.

 

Tyresš — N02015-93

Tyresš landskommun (1863–1970), Stockholms lŠn, nu Tyresš kommun.

I fŠlt av guld en av vŒgskuror bildad ršd ginbalk, belagd med tre vattenhjul av guld och ovan Œtfšljd av en ršd oxpanna med horn och šron

FaststŠllt av Kungl Maj:t 1954-06-18, upphšrt vid kommunens ombildning 1971-01-01, senare fšrt av Tyresš kommun (1971–).

Oxpanna – frŒn vapnet fšr Štten Oxenstierna med anknytning till Tyresš och Tyresš slott, vilket pŒ 1600-talet uppfšrdes av Gabriel Gustafsson Oxenstierna. VŒgskureavdelad ginbalk belagd med vattenhjul – de forsar vid vilka industrier anlades av Gabriel Oxenstiernas svŠrdotter Maria Sofia De la Gardie.

 

Tyringe — N11006-93

Tyringe landskommun (1952–1970), Kristianstads lŠn, nu HŠssleholms kommun.

I gršnt fŠlt ett femtandat skŠrhjul av silver och dŠršver en ginstam av silver, belagd med ett bjšrklšv mellan tvŒ ax, alla gršna

FaststŠllt av Kungl Maj:t 1958-12-19, upphšrt vid kommunens ombildning 1971-01-01, senare fšrt av Tyringe kommun (1971–1973).

Ax samt gršnt – jordbruket. Bjšrklšv – den rikliga fšrekomsten av skog; trŠindustrin. SkŠrhjul – metallindustrin. Fem tŠnder – de fem socknarna Finja, Rške, Hšrja, VŠstra Torup och Matteršd, varav storkommunen bildades.

 

Tystberga — N04014-93

Tystberga landskommun (1952–1970), Sšdermanlands lŠn, nu Nykšpings och Gensta kommuner.

I blŒtt fŠlt ett treberg av guld med tre uppvŠxande rŒgax av guld och dŠršver en flygande fŒgel av silver

FaststŠllt av Kungl Maj:t 1957-10-25, upphšrt vid kommunens ombildning 1971-01-01.

Treberg – efterleden i ortnamnet Tystberga. FŒgel av silver – Botvidslegenden, enligt vilken Sankt Botvid blev dšdad vid RŒgš inom kommunen, varefter hans slŠktingar i sškandet efter honom blev vŠgledda av en vi fŒgel. RŒgax – ortnamnet RŒgš; jordbruket.

 

TŒsjš — N22030-93

TŒsjš landskommun (1863–1966), VŠsternorrlands lŠn, nu Stršmsunds kommun, JŠmtlands lŠn.

I fŠlt av guld tvŒ bjŠlkvis genomgŒende ršda gŠrdesgŒrdar

FaststŠllt av Kungl Maj:t 1965-07-26, upphšrt vid kommunens ombildning 1967-01-01.

TvŒ gŠrdesgŒrdar – tolkning av ortnamnets fšrled med innebšrden "bygata eller smal vŠg mellan gŠrdesgŒrdar". I fŠlt av guld tvŒ bjŠlkvisa figurer – komposition och tinktursŠttning av huset Oldenburgs vapen (i guld tvŒ ršda bjŠlkar) – TŒsjš som grŠnsbygd mot JŠmtland, som till 1645 hšrde till den dansk-norska kronans vŠlde.

Komponerat av stadsarkitekt Hans Schlyter, Sundsvall.

 

TŠby (kšping) — L02004-93

TŠby kšping (1948–1970), Stockholms lŠn, nu TŠby kommun.

I blŒtt fŠlt ett korsat kors med avrundade armar av silver

Taget i bruk utan sŠrskilt beslut vid kšpingens tillkomst 1948-01-01, upphšrt vid kšpingens ombildning 1971-01-01, tidigare fšrt av TŠby municipalsamhŠlle (1927-04-08–1947), senare fšrt av TŠby kommun (1971–).

Korsat kors – frŒn en runsten vid Jarlabankes bro – fšrekomsten av fornminnen.

 

TŠby (municipalsamhŠlle) — M02002-93

TŠby municipalsamhŠlle (1927-04-08–1947), Stockholms lŠn, nu TŠby kommun.

I blŒtt fŠlt ett korsat kors med avrundade armar av silver

FaststŠllt av Kungl Maj:t 1937-12-30, upphšrt vid municipalsamhŠllets upphšrande 1948- 01-01, senare fšrt av TŠby kšping (1948–1970) och dŠrefter TŠby kommun (1971–).

Korsat kors – frŒn en runsten vid Jarlabankes bro – fšrekomsten av fornminnen.

 

TŠnnŠs — N23021-93

TŠnnŠs landskommun (1863–1970), JŠmtlands lŠn, nu HŠrjedalens kommun.

I fŠlt av silver med tvŒ spetsar mot en blŒ ginstam tvŒ korslagda ršda nŠverlurar

FaststŠllt av Kungl Maj:t 1968-03-01, upphšrt vid kommunens ombildning 1971-01-01, senare fšrt av TŠnnŠs kommun (1971–1973).

NŠverlur – fŠdbodkulturen. FŠlt av silver med tvŒ spetsar – fjŠllnaturen.

 

TŠrendš — N25013-93

TŠrendš landskommun (1885–1970), Norrbottens lŠn, nu Pajala kommun.

I blŒtt fŠlt en balkvis genombruten bjŠlke av silver

FaststŠllt av Kungl Maj:t 1951-09-20, upphšrt vid kommunens ombildning 1971-01-01.

Balkvis genombruten bjŠlke – den inom kommunen fšrekommande flodbifurkationen, den stšrsta i Sverige och en av de stšrsta i vŠrlden.

 

TŠrna — N19006-93

TŠrna landskommun (1952–1970), VŠstmanlands lŠn, nu Sala kommun.

Skšld, ginstyckad av silver, vari ett rštt tjurhuvud med blŒ horn, tunga och nosring, och av blŒtt, vari en stjŠrnlik blomma av silver med Œtta lansettformade kronblad

FaststŠllt av Kungl Maj:t 1958-06-30, upphšrt vid kommunens ombildning 1971-01-01.

Tjur – frŒn bilden i Tjurbo hŠrads sigill, kŠnt sedan 1560-talet. Blomma med Œtta kronblad – bilden i Simtuna hŠrads sigill frŒn 1705.

 

Tšcksmark — N17022-93

Tšckmarks landskommun (1952–1970), VŠrmlands lŠn, nu rjŠngs kommun.

I fŠlt av silver ett avslitet blŒtt bjšrnhuvud, med tunga och tŠnder ršda, inom en blŒ bŒrd, belagd med riksgrŠnstecken av silver

FaststŠllt av Kungl Maj:t 1961-06-02, upphšrt vid kommunens ombildning 1971-01-01, senare fšrt av Tšcksmarks kommun (1971–1973).

Bjšrnhuvud – frŒn bilden i Normarks hŠrads sigill frŒn 1600-talet. RiksgrŠnstecken – den del av sockengrŠnsen som sammanfaller med riksgrŠnsen mot Norge.

 

Tšre — N25014-93

Tšre landskommun (1924–1966), Norrbottens lŠn, nu Kalix kommun.

I svart fŠlt ett ankare av silver och dŠršver en ginstam av hermelin

FaststŠllt av Kungl Maj:t 1951-05-25, upphšrt vid kommunens ombildning 1967-01-01.

Ankare – Sveriges nordligaste hamn i Tšre; skeppsbyggeriet frŒn 1700-talets slut till 1800-talets mitt. Ginstam av hermelin – frŒn vapnet fšr friherrliga Štten Hermelin – Samuel Gustaf Hermelin, som anlade sŒgkvarn, stŒngjŠrnssmedja och masugn. Svart fŠlt – kolhanteringen.

 

Tšreboda — L16003-93

Tšreboda kšping (1909–1938), Tšreboda kšping (1939–1951) och Tšreboda kšping (1952–1970), Skaraborgs lŠn, nu Tšreboda kommun.

I fŠlt av guld en blŒ stolpe, šverlagd med ett par bjŠlkvis stŠllda svarta tvillingstrŠngar

Taget i bruk 1909, FaststŠllt av Kungl Maj:t 1958-05-09, upphšrt vid kšpingens ombildning 1971-01-01, senare fšrt av Tšreboda kommun (1971–).

BlŒ stolpe šverlagd med ett par bjŠlkvis stŠllda tvillingstrŠngar i fŠlt av guld – vŠstra stambanan korsande Gšta kanal i ett landskap av gyllene sŠdesfŠlt.

 

UllvŠttern — N17023-93

UllvŠtterns landskommun (1952–1966), VŠrmlands lŠn, nu Storfors kommun.

I fŠlt av silver en blŒ balk, ovan Œtfšljd av en ršd lŒga

FaststŠllt av Kungl Maj:t 1955-12-16, upphšrt vid kommunens ombildning 1967-01-01.

BlŒ balk – sjšn UllvŠttern, vartill ortnamnet hŠrleds. Ršd lŒga – bergshanteringen.

 

UmeŒ — N24020-93

UmeŒ landskommun (1918–1964), VŠsterbottens lŠn, nu UmeŒ kommun.

I blŒtt fŠlt en bjŠlkvis stŠlld lax av silver med ršd bevŠring och Œtfšljd ovan av tvŒ och nedan av en fembladig blomma av guld

Antaget 1957-01-28, ej faststŠllt av Kungl Maj:t, upphšrt vid kommunens ombildning 1965-01-01.

BjŠlkvis stŠlld fisk – bilden i UmeŒ sockens sigill, kŠnt frŒn 1593. BjŠlkvis stŠlld fisk och tre fembladiga blommor – bilden i UmeŒ sockens sigill frŒn 1710-talet. Lax – laxfisket i UmeŒ socken upptaget som fšrlŠning i 1413 Œrs jordebok. Tinkturer – vapnet fšr landskapet VŠsterbotten.

Komponerat av Svenska kommunalheraldiska institutet.

 

UndersŒker — N23022-93

UndersŒkers landskommun (1863–1970), JŠmtlands lŠn, nu re kommun.

I fŠlt av silver en av vŒgskuror bildad blŒ hšgersparre, i vinkeln Œtfšljd av en svart skans med fem uddar, varav en hšgervŠnd

FaststŠllt av Kungl Maj:t 1959-01-16, upphšrt vid kommunens ombildning 1971-01-01, senare fšrt av UndersŒkers kommun (1971–1973).

Skans – JŠrpens skans. VŒgskureavdelad hšgersparre – skansens lŠge vid JŠrpstršmmens och UndersŒkersŠlvens utflšden i sjšn Liten.

 

Upplands VŠsby — N02016-93

Upplands VŠsby landskommun (1952–1970), Stockholms lŠn, nu Upplands VŠsby kommun.

I blŒtt fŠlt en med kors kršnt kyrka av silver, visande en med blŒtt spetsbŒgsfšnster fšrsedd gavel samt sakristia och vapenhus, och dŠršver en ginstam av silver belagd med tre blŒ kuggkransar

FaststŠllt av Kungl Maj:t 1961-12-08, upphšrt vid kommunens ombildning 1971-01-01, senare fšrt av Upplands VŠsby kommun (1971–).

Kuggkransar – det nutida nŠringslivet. Tre kuggkransar – antalet kommunala enheter som sammanlades vid bildandet av Upplands VŠsby kommun. Kyrka – Hammarby kyrka.

 

Vaggeryd (kšping) — L06005-93

Vaggeryds kšping (1952–1970), Jšnkšpings lŠn, nu Vaggeryds kommun.

I skšld, kluven av guld och gršnt, en av sŒgskuror bildad bjŠlke av motsatta tinkturer

FaststŠllt av Kungl Maj:t 1952-08-04, upphšrt vid kšpingens ombildning 1971-01-01, senare fšrt av Vaggeryds kommun (1971–).

Gršnt och sŒgskuror – skogen och skogsbruket.

 

VagnhŠrad — N04015-93

VagnhŠrads landskommun (1952–1970), Sšdermanlands lŠn, nu Trosa kommun.

I rštt fŠlt en halsring av guld och dŠršver en ginstam av guld, vari en uppskjutande, genomgŒende, svart bandflŠtning med mšnster frŒn ett gravklot, funnet i VagnhŠrad

FaststŠllt av Kungl Maj:t 1955-12-16, upphšrt vid kommunens ombildning 1971-01-01, senare fšrt av VagnhŠrads kommun (1971–1973).

Halsring och gravklot – fornfynd frŒn trakten, Nordens stšrsta gyldfynd Œr 1774 vid Tuna i VŠsterljungs socken.

 

Valbo — N21023-93

Valbo landskommun (1863–1970), GŠvleborgs lŠn, nu GŠvle kommun.

I fŠlt av silver tre svarta uppsŠttningsmŒl med svŠvande ršd lŒga, ordnade tvŒ och ett

FaststŠllt av Kungl Maj:t 1970-05-14, upphšrt vid kommunens ombildning 1971-01-01.

UppsŠttningsmŒl med lŒga – bergshanteringen; berg med lŒga som motiv i bruksstŠmpel fšr Tolvfors bruk. Tre uppsŠttningsmŒl med lŒga – de tre jŠrnbruken Forsbacka, Mackmyra och Tolvfors.

 

Valdemarsvik — L05003-93

Valdemarsviks kšping (1914–1970), …stergštlands lŠn, nu Valdemarsviks kommun.

I gršnt ett ankare, ovan Œtfšljt av tvŒ stolpvis stŠllda, bjŠlkvis lagda garvknivar, allt av silver

FaststŠllt av Kungl Maj:t 1947-08-27, upphšrt vid kšpingens ombildning 1971-01-01, senare fšrt av Valdemarsviks kommun (1971–).

Ankare – Valdemarsviks roll som handelshamn. Garvkniv – lŠderindustrin.

 

Vallentuna — N02017-93

Vallentuna landskommun (1863–1951) och Vallentuna landskommun (1952–1970), Stockholms lŠn, nu Vallentuna kommun.

Skšld delad av silver, vari en ršd šrn, och av gršnt, vari en bila av guld mellan tvŒ sexuddiga stjŠrnor likaledes av guld

FaststŠllt av Kungl Maj:t 1950-12-15, upphšrt vid kommunens ombildning 1971-01-01, senare fšrt av Vallentuna kommun (1971–).

…rn – frŒn bilden i Vallentuna hŠrads sigill, frŒn 1500-talets andra hŠlft. Bila och stjŠrnor – frŒn bilden i Seminghundra hŠrads sigill, frŒn 1500-talets andra hŠlft.

 

Venjan — N20039-93

Venjans landskommun (1863–1970), Kopparbergs lŠn, nu Mora kommun.

I blŒtt fŠlt en skidlšpare av guld

FaststŠllt av Kungl Maj:t 1947-02-28, upphšrt vid kommunens ombildning 1971-01-01.

Skidlšpare – de bŒda venjanskarlar som enligt traditionen genomfšrde sitt dramatiska skidlopp till SŠlen och dŠr hann upp Gustav Eriksson 1521.

 

Vifolka — N05005-93

Vifolka landskommun (1952–1970), …stergštlands lŠn, nu Mjšlby kommun.

I rštt fŠlt en tjuga och en slaga i kors, bŠgge av silver

FaststŠllt av Kungl Maj:t 1952-12-05, upphšrt vid kommunens ombildning 1971-01-01.

Tjuga och slaga i kors – bilden i Vifolka hŠrads sigill, kŠnt sedan 1560-talet.

Komponerat av Svenska kommunalheraldiska institutet.

 

Vika — N20040-93

Vika landskommun (1863–1966), Kopparbergs lŠn, nu Falu kommun.

I blŒtt fŠlt tvŒ korslagda slagor, i švre vinkeln Œtfšljda av en sexuddig stjŠrna, allt av guld

FaststŠllt av Kungl Maj:t 1944-10-06, upphšrt vid kommunens ombildning 1967-01-01.

Sexuddig stjŠrna – frŒn vapnet fšr bergsmannen Markvard Olofsson, som var verksam i Vika under 1400-talets senare hŠlft och frŠmjade socknens kyrkobygge samt hade sonsons sonsonen Georg Stiernhielm (1598–1672), socknens store son och den svenska skaldekonstens fader, som Œterupptog denna vapensymbol vid sitt adlande 1631. Slagor – Gustav Erikssons flykt genom Dalarna 1520 och hans vistelse pŒ gŒrden Rankhyttan, dŠr han enligt traditionen fšrklŠdd till bonde tršskade i ladan.

 

Vilhelmina (kšping) — L24002-93

Vilhelmina kšping (1947–1964) och Vilhelmina kšping (1965–1970), VŠsterbottens lŠn, nu Vilhelmina kommun.

I fŠlt av silver tvŒ korslagda, blŒ vargspjut fšrsedda nedtill med skoning och upptill med renhornsslida šver spetsen, samtliga ršda, under en med ršda bŒrder fšrsedd blŒ lappmšssa, varav tre kilar Šro synliga, och dŠršver en av en vŒgskura bildad blŒ ginstam, vari en krona av silver

FaststŠllt av Kungl Maj:t 1949-05-20, upphšrt vid kšpingens ombildning 1971-01-01, senare fšrt (med obetydligt omformulerad blasonering) av Vilhemina kommun (1971–).

Krona – ortnamnet, som hŠrršr frŒn Gustav IV Adolfs gemŒl. Det nedre fŠltets innehŒll syftar pŒ traktens ursprungiga befolkning, samerna. Vargspjut med renhornsslida samt lappmšssa – den samiska befolkningen. VŒgskureavdelad ginstam – Šlvarna.

 

Vilhelmina (landskommun) — N24021-93

Vilhelmina landskommun (1947–1964), VŠsterbottens lŠn, nu Vilhelmina kommun.

I blŒtt fŠlt under en krona tvŒ av vŒgskuror bildade bjŠlkar, allt av silver

FaststŠllt av Kungl Maj:t 1950-09-15, upphšrt vid kommunens ombildning 1965-01-01.

Krona – ortnamnet, som hŠrršr frŒn Gustav IV Adolfs gemŒl; samhšrighet med Vilhelmina kšping, vars vapen ocksŒ innehŒller en krona. TvŒ vŒgskureavdelade bjŠlkar – Šlvdalarna Kultsjšdalen och Malgomajdalen.

 

Vindeln — N24022-93

Vindelns landskommun (1969–1970), VŠsterbottens lŠn, nu Vindelns kommun.

Skšld, karvskurestyckad av blŒtt, vari en balkvis stŠlld lax av silver med ršda fenor, och av silver, vari en balkvis stŠlld blŒ slaga

FaststŠllt av Kungl Maj:t 1957-10-25 fšr Degerfors landskommun, tidigare fšrt av Degerfors landskommun (1863–1968), senare fšrt av Vindelns kommun (1971–).

Lax – frŒn bilden i UmeŒ tingslags sigill; laxfiskets historiska betydelse. Slaga – jordbruket. Karvskura – VindelŠlven och Ume Šlv.

 

VingŒker (VŠstra VingŒker) — N04016-93

VingŒkers (VŠstra VingŒkers) landskommun (1863–1970), Sšdermanlands lŠn, nu VingŒkers kommun.

Skšld: kluven av guld, vari en gršn ek, och gršnt, vari en humleranka av guld

FaststŠllt av Kungl Maj:t 1941-02-07, upphšrt vid kommunens ombildning 1971-01-01, senare fšrt av VingŒkers kommun (1971–).

Ek – frŒn bilden Oppunda hŠrads sigill. Humleranka – odling och export av humle.

 

Vinslšv — N11007-93

Vinslšvs landskommun (1952–1970), Kristianstads lŠn, nu HŠssleholms kommun.

I rštt fŠlt en Œttauddig stjŠrna av silver

Antaget 1956-02-28, ej faststŠllt av Kungl Maj:t, upphšrt vid kommunens ombildning 1971-01-01, senare fšrt av Vinslšvs kommun (1971–1973).

ttauddig stjŠrna – bilden i Vinslšvs sockens sigill frŒn 1787.

Komponerat av Svenska kommunalheraldiska institutet.

 

Virserum — L08003-93

Virserums kšping (1956–1970), Kalmar lŠn, nu Hultsfreds kommun.

I fŠlt av silver en medelst vŒgskuror bildad blŒ bjŠlke, belagd med en fisk (asp) av silver med ršda fenor samt Œtfšljd ovan av tvŒ och nedan av ett rštt vattenhjul

Antaget 1959-06-11, ej faststŠllt av Kungl Maj:t, upphšrt vid kšpingens ombildning 1971-01-01.

Fisk (asp) – frŒn bilden i Aspelands hŠrads sigill, kŠnt frŒn 1568. VŒgskureavdelad bjŠlke – EmŒn. Vattenhjul – industrin i Šldre och modern tid.

Komponerat av Svenska kommunalheraldiska institutet.

 

Viskafors (landskommun) — N15010-93

Viskafors landskommun (1961–1970), €lvsborgs lŠn, nu BorŒs kommun.

I gršnt fŠlt ett vingdon av guld

Taget i bruk utan sŠrskilt beslut vid landskommunens tillkomst 1961-01-01, upphšrt vid kommunens ombildning 1971-01-01, tidigare fšrt av Kinnarumma landskommun (1863–1960), senare fšrt av Viskafors kommun (1971–1973) och dŠrefter Viskafors kommundel inom BorŒs kommun (1974–).

Vingdon – industrin, sŠrskilt textilindustrin. Gršnt – jord- och skogsbruket.

 

Vittsjš — N11008-93

Vittsjš landskommun (1952–1970), Kristianstads lŠn, nu HŠssleholms och Osby kommuner.

I fŠlt av silver en svart bjŠlke belagd med en kunglig krona av guld och Œtfšljd av tvŒ svarta hŠstskor

Antaget 1967-12-19 (med innehŒll nŒgot avvikande frŒn det faststŠllda vapnet), faststŠllt av Kungl Maj:t 1969-01-13, upphšrt vid kommunens ombildning 1971-01-01, senare fšrt av Vittsjš kommun (1971–1973).

Krona, svart bjŠlke, fŠlt av silver samt hŠstskor – respektive konungen, vak, is och rytteriet i en episod som utspelade sig vintern 1611, dŒ svenskarna efter ett hŠrjningstŒg i SkŒne under befŠl av blivande konungen Gustav II Adolf blivit kringrŠnd och tvingad att fly frŒn sitt lŠger i Vittsjš, varvid isen brast under Gustav Adolf, som rŠddades av sin kammarjunkare och en ryttare.

 

Vreta kloster — N05006-93

Vreta klosters landskommun (1952–1970), …stergštlands lŠn, nu Linkšpings kommun.

I fŠlt av guld en genomgŒende svart ruta, belagd med en av silver och rštt kontrakomponerad balk

Antaget 1956-04-09, ej faststŠllt av Kungl Maj:t, upphšrt vid kommunens ombildning 1971-01-01.

Spetsruta – kvinnoskšld med Cistercienserordens vapen – nunneklostret i Vreta, som Šr Sveriges Šldsta och som format ortnamnet.

Komponerat av Svenska kommunalheraldiska institutet.

 

VŒmhus — N20041-93

VŒmhus landskommun (1863–1970), Kopparbergs lŠn, nu Mora kommun.

I rštt fŠlt tre balkvis och tre ginbalkvis stŠllda, nŠra varandra ordnade strŠngar av guld, i skšldens hjŠrtplats bildande ett flŠtverk

FaststŠllt av Kungl Maj:t 1950-02-24, upphšrt vid kommunens ombildning 1971-01-01.

FlŠtverk – korgflŠtning och hŒrarbeten som speciella hantverk inom socknen.

 

VŒrfruberga (landskommun) — N04017-93

VŒrfruberga landskommun (1952–1970), Sšdermanlands lŠn, nu StrŠngnŠs kommun.

I gršnt fŠlt en som en krumstav formad, uppvŠxande naturlig lilja med stŠngel av guld och kalk av silver

FaststŠllt av Kungl Maj:t 1957-11-29, upphšrt vid kommunens ombildning 1971-01-01, senare fšrt av VŒrfruberga kommundel inom StrŠngnŠs kommun (1971–).

LiljestŠngel – symbol fšr jungfru Maria, VŒr fru – ortnamnets fšrled. Krumstav – stav fšr abedissa – frŒn sigill fšr abbedissan i VŒrfruberga kloster frŒn 1278; det nunnekloster, helgat Œt jungfru Maria, varav socknen fŒtt sitt namn.

 

VŒrgŒrda — N15011-93

VŒrgŒrda landskommun (1952–1954) och VŒrgŒrda landskommun (1955–1970), €lvsborgs lŠn, nu VŒrgŒrda och AlingsŒs kommuner.

I fŠlt av guld ett inbšjt blŒtt mantelsnitt, belagt med en sŠdeskŠrve av guld och Œtfšljt pŒ vardera sidan av ett avslitet blŒtt gŒshuvud med ršd nŠbb

FaststŠllt av Kungl Maj:t 1953-04-24, upphšrt vid kommunens ombildning 1971-01-01, senare fšrt av VŒrgŒrda kommun (1971–).

SŠdeskŠrve – frŒn bilden i Kullings hŠrads sigill frŒn 1563. GŒshuvudena – frŒn bilden GŠsene hŠrads sigill. SŠdeskŠrve – Œkerbruket. GŒshuvud – boskapsskštseln.

Komponerat av Svenska kommunalheraldiska institutet.

 

VŒxtorp — N13004-93

VŒxtorps landskommun (1863–1970), Hallands lŠn, nu Laholms kommun.

I blŒtt fŠlt en liggande svan ovanfšr tvŒ strŠngar i stammen, allt av silver

FaststŠllt av Kungl Maj:t 1968-03-29, upphšrt vid kommunens ombildning 1971-01-01.

Svan – bestŒnd av svanar i kommunen; frŒn vapnet fšr danska Štten Laxmand, som innehade egendomen Vallen inom kommunen. TvŒ strŠngar – StensŒn och SmedjeŒn.

 

— N11009-93

VŠ landskommun (1952–1966), Kristianstads lŠn, nu Kristianstads kommun.

I blŒtt fŠlt ett uppskjutande krenelerat torn av silver med rundbŒgad ršd port, belagd med hšgra delen av ett hjul av silver, och med ršd kupol, fšrsedd med ribbor av silver och šverst prydd med en kula av silver

FaststŠllt av Kungl Maj:t 1960-08-17, upphšrt vid kommunens ombildning 1967-01-01.

Uppskjutande krenelerat torn med kupol och med rundbŒgad port, belagd med hšgra delen av ett hjul – bilden i kšpstaden VŠs sigill, kŠnt frŒn 1535.

 

VŠnnŠs (kšping) — L24003-93

VŠnnŠs kšping (1928–1970), VŠsterbottens lŠn, nu VŠnnŠs kommun.

Skšld, schackrutad i nio rutor, varannan av guld och belagd med ett rštt kugghjul, varannan ršd och belagd med ett jŠrnvŠgshjul av guld

FaststŠllt av Kungl Maj:t 1951-04-20, upphšrt vid kšpingens ombildning 1971-01-01.

JŠrnvŠgshjul – stambanan genom švre Norrland; jŠrnvŠgens betydelse fšr ortens utveckling. Kugghjul – den centrala verkstadsskolan.

 

VŠnnŠs (landskommun) — N24023-93

VŠnnŠs landskommun (1928–1970), VŠsterbottens lŠn, nu VŠnnŠs kommun.

I blŒtt fŠlt en genomgŒende bro med šverliggande bŒge av silver och dŠrunder tre stockar av guld, ordnade 2, 1 och bjŠlkvis stŠllda

FaststŠllt av Kungl Maj:t 1952-03-07, upphšrt vid kommunens ombildning 1971-01-01, senare fšrt av VŠnnŠs kommun (1983–).

BlŒtt – UmeŠlven och VindelŠlven, som mšts i VŠnnŠs. Bro – bron šver Šlvarna. Stockar – timmerflottningen.

 

VŠrmlandsberg — N17024-93

VŠrmlandsbergs landskommun (1952–1970), VŠrmlands lŠn, nu Filipstads kommun.

I rštt fŠlt en mulltimmershytta av silver

FaststŠllt av Kungl Maj:t 1951-12-07, upphšrt vid kommunens ombildning 1971-01-01, tidigare fšrt av FŠrnebo landskommun (1863–1951).

Hytta – gruv- och hyttršrelsen; frŒn bilden i Filipstads bergslags masmŠstarŠmbetes sigill.

 

VŠrmlandsnŠs — N17025-93

VŠrmlandsnŠs landskommun (1952–1970), VŠrmlands lŠn, nu SŠffle kommun.

I gršnt fŠlt ett med rŒsegel tacklat enmastat skepp av guld och dŠršver i ginstammen en stšrtad spets av guld, belagd med tre bjŠlkvis ordnade och stolpvis stŠllda gršna sŠdesax

FaststŠllt av Kungl Maj:t 1957-03-01, upphšrt vid kommunens ombildning 1971-01-01.

Spets av guld belagd med sŠdesax – den i VŠnern utskjutande bšdriga halvš, varpŒ kommunen Šr belŠgen och efter vilken den fŒtt sitt namn. Skepp – frŒn bilden i NŠs hŠrads sigill, kŠnt frŒn 1642.

 

VŠrmskog — N17026-93

VŠrmskogs landskommun (1863–1951), VŠrmlands lŠn, nu Grums kommun.

I fŠlt av silver ett avslitet blŒtt griphuvud mellan tre blŒ kryckkors, ordnade tvŒ och ett

FaststŠllt av Kungl Maj:t 1951-10-12, upphšrt vid kommunens ombildning 1952-01-01, senare fšrt av VŠrmskogs fšrsamling.

Griphuvud – bilden pŒ fragment av bildsten frŒn 900-talet eller omrking Œr 1000, fšrvarad i VŠrmskogs kyrka – forntiden. Kryckkors – avbildat pŒ en sten, antagligen frŒn Šldre medeltid, vid VŠrmskogs kyrka – den kristna tiden. Tre kors – socknens tre kyrkbyggnader som avlšst varandra; socknens tre delar, norra, vŠstra och šstra VŠrmskog.

 

VŠsterhaninge — N02018-93

VŠsterhaninge landskommun (1952–1970), Stockholms lŠn, nu Haninge kommun.

Skšld delad av guld, vari en blŒ tjŠdertupp, och av blŒtt, vari ett ankare av guld

FaststŠllt av Kungl Maj:t 1952-11-28, upphšrt vid kommunens ombildning 1971-01-01.

TjŠdertupp – ortnamnet Haninge, som hŠrleds till ordet hane (tupp); den i Šldre tid skogs- och villebrŒdsrika Hanveden. Ankare – flottbasen vid HŒrsfjŠrden.

 

VŠstland — N03011-93

VŠstlands landskommun (1863–1970), Uppsala lŠn, nu Tierps kommun.

Skšld, delad av guld, vari ett blŒtt fisknŠt, upphŠngt pŒ tre likaledes blŒ ginstvallsstakar, och av blŒtt, vari en skštbŒt av guld

FaststŠllt av Kungl Maj:t 1955-12-09, upphšrt vid kommunens ombildning 1971-01-01, senare fšrt av VŠstlands kommun (1971–1973).

BŒt – frŒn bilden i VŠstlands sockens sigill, kŠnt frŒn 1625; skŠrgŒrden. FisknŠt – fisket.

 

Ydre — N05007-93

Ydre landskommun (1952–1970), …stergštlands lŠn, nu Ydre kommun.

I skšld, medelst vŒgskuror fyrstyckad av blŒtt och silver, ett svŠvande utbšjt kors av motsatta tinkturer

FaststŠllt av Kungl Maj:t 1963-12-19, upphšrt vid kommunens ombildning 1971-01-01, senare fšrt av Ydre kommun (1971–).

SvŠvande utbšjt kors – frŒn bilden i Ydre hŠrads sigill frŒn 1555. Medelst vŒgskuror av blŒtt och silver fyrstyckad skšld – de bŒda genom ett smalt sund sammanhŠngande Sundsjšarna – bilden i Ydre hŠrads sigill frŒn 1578.

 

YtterlŠnnŠs — N22031-93

YtterlŠnnŠs landskommun (1952–1970), VŠsternorrlands lŠn, nu Kramfors kommun.

I skšld kluven av guld och blŒtt en stŒende karolinsk krigsman med stav, allt av motsatta tinkturer

FaststŠllt av Kungl Maj:t 1964-06-29, upphšrt vid kommunens ombildning 1971-01-01, senare fšrt av YtterlŠnnŠs kommun (1971–1973).

Karolinsk krigsman med stav – bilden i YtterlŠnnŠs socken sigill, kŠnt frŒn 1760-talet, vilken enligt traditionen fšrestŠller en karolin. Guld och blŒtt – fŠrger vanliga i uniformer under den karolinska tiden.

Komponerat av stadsarkitekt Hans Schlyter, Sundsvall.

 

dals-Liden — N22032-93

dals-Lidens landskommun (1863–1970), VŠsternorrlands lŠn, nu SollefteŒ kommun.

I fŠlt av silver en av sŒgskuror bildad blŒ stolpe och dŠršver en svart ginstam, belagd med tvŒ hjulkors av silver

FaststŠllt av Kungl Maj:t 1952-06-06, upphšrt vid kommunens ombildning 1971-01-01.

SŒgskureavdelad stolpe – forsarna. Hjulkors – solkors frŒn hŠllristningarna vid NŠmforsen.

 

hus — L11007-93

hus kšping (1905–1951) och hus kšping (1952–1970), Kristianstads lŠn, nu Kristianstads kommun.

I blŒtt fŠlt en av en vŒgskura bildad stam och pŒ en dŠrifrŒn uppskjutande stŒng en sjuflikig kyrkfana Œtfšljd till hšger av en krŠkla och till vŠnster av ett halster, allt av guld

FaststŠllt av Kungl Maj:t 1948-06-17, upphšrt vid kommunens ombildning 1971-01-01.

VŒgskureavdelad stam, stŒng med kyrkfana, krŠkla och halster – bilden i kšpstaden hus sigill, kŠnt frŒn 1556; kyrkfanan och krŠklan sannolikt syftande pŒ Lundabiskopens inflytande šver staden.

 

ker (landskommun) — N04018-93

kers landskommun (1952–1970), Sšdermanlands lŠn, nu StrŠngnŠs kommun.

I svart fŠlt en kanon mellan tvŒ sŠdesax, allt av guld

FaststŠllt av Kungl Maj:t 1958-06-30, upphšrt vid kommunens ombildning 1971-01-01, senare fšrt av kers kommundel inom StrŠngnŠs kommun (1971–).

Kanon – kers styckebruk. SŠdesax – frŒn bilden i kers hŠrads sigill, kŠnt frŒn 1569; jordbruket.

 

kerbo — N05008-93

kerbo landskommun (1952–1960) och kerbo landskommun (1961–1970), …stergštlands lŠn, nu Linkšpings kommun.

I rštt fŠlt en vŠnstervŠnd hšgplog med rist, allt av guld

Antaget 1958-10-28, ej faststŠllt av Kungl Maj:t, upphšrt vid kommunens ombildning 1971-01-01.

Plog – bilden i kerbo hŠrads sigill, kŠnt frŒn 1569. Rštt och guld – landskapet …stergštlands vapen.

Komponerat av Svenska kommunalheraldiska institutet.

 

l — N20042-93

ls landskommun (1863–1970), Kopparbergs lŠn, nu Leksands kommun.

I blŒtt fŠlt ett hjulkors (konsekreationskors) mellan tvŒ veteax av guld och dŠršver en av en vŒgskura bildad ginstam av guld belagd med tvŒ korslagda, blŒ bergsmansyxor

FaststŠllt av Kungl Maj:t 1948-06-17, upphšrt vid kommunens ombildning 1971-01-01, senare fšrt av ls kommun (1971–1973).

Hjulkors – ls kyrka som en av de Šldsta och fšr den centrala sockenbildningen mest betydelsefulla i Dalarna. Veteax – jordbruksbygden. Bergsmanyxor – bergshanteringen i Šldre tider. VŒgskura – DalŠlven och Insjšn.

 

nge — L22003-93

nge kšping (1946–1970), VŠsternorrlands lŠn, nu nge kommun.

I rštt fŠlt en merkuriestav av guld šverlagd med en bjŠlke av guld, som Šr belagd med ett rštt, bevingat hjul

FaststŠllt av Kungl Maj:t 1948-01-30, upphšrt vid kommunens ombildning 1971-01-01.

Bevingat hjul – jŠrnvŠgsknutpunkten nge. Merkuriestav – nge som handelsplats fšr vŠstra Medelpad.

 

re — N23023-93

re landskommun (1863–1970), JŠmtlands lŠn, nu re kommun.

I rštt fŠlt en stolpvis stŠlld bila av silver med en krona av guld upptrŠdd pŒ skaftet

FaststŠllt av Kungl Maj:t 1952-04-04, upphšrt vid kommunens ombildning 1971-01-01, senare fšrt av re kommun (1971–1973).

Bila och krona – attribut fšr den norske helgonkonungen Sankt Olof – mellanriksleden mellan Medelpad och Tršndelagen, som passerade re och under medeltiden utnyttjades vid pilgrimsvandringar, varom minner en Sankt Olofsskulptur i re kyrka.

 

rjŠng — L17008-93

rjŠngs kšping (1952–1970), VŠrmlands lŠn, nu rjŠngs kommun.

I fŠlt av silver en upprest blŒ bjšrn, med tunga, tŠnder och klor ršda, inom en blŒ bŒrd, belagd med hŠstskor av silver

FaststŠllt av Kungl Maj:t 1962-12-28, upphšrt vid kommunens ombildning 1971-01-01.

Bjšrn – bilden i Normarks hŠrads sigill frŒn 1600-talet. HŠstskor – ortens bekanta travtŠvlingar.

 

rsunda (landskommun) — N21024-93

rsunda landskommun (1863–1970), GŠvleborgs lŠn, nu Sandvikens kommun.

I fŠlt av silver en ršd spets belagd med en kvarnsten av silver och Œtfšljda av tvŒ inŒtvŠnda ršda kilhackor

FaststŠllt av Kungl Maj:t 1966-04-01, upphšrt vid kommunens ombildning 1971-01-01, senare fšrt av rsunda kommundel inom Sandvikens kommun (1971–).

Kvarnsten och kilhacka – frŒn bilden i rsunda sockens sigill, kŠnt frŒn 1682. Kvarnsten – tillverkningen av kvarnstenar som viktig binŠring fšr bšnderna omkring Storsjšn. Kilhacka – gruvdriften.

 

seda — L07007-93

seda kšping (1943–1964) och seda kšping (1965–1970), Kronobergs lŠn, nu Uppvidinge kommun.

Skšld, kluven av guld, vari en tvŒbladig ršd šrt med klocklik kalk, och av rštt, vari en yxa med blad av silver och skaft av guld

FaststŠllt av Kungl Maj:t 1961-06-02, upphšrt vid kommunens ombildning 1971-01-01.

…rt med klocklik kalk – bilden i Uppvidinge hŠrads sigill, kŠnt frŒn 1568. Yxa – attribut fšr Sankt Olof – Sankt Olofs kapell som Šr seda kyrkas Šldsta del; OlsmŠssan som Šnnu firas pŒ orten; bilden i seda pastorsŠmbetes stŠmpel. Guld och rštt – frŒn SmŒlands landskapsvapen.

 

sele (kšping) — L24004-93

sele kšping (1959–1970), VŠsterbottens lŠn, nu sele kommun.

I rštt fŠlt ett framŒtvŠnt renhuvud och mellan dess horn blomman av en nŠckros (Nuphar Luteum), allt av guld

Taget i bruk utan sŠrskilt beslut vid kšpingens tillkomst 1959-01-01, upphšrt vid kšpingens ombildning 1971-01-01, tidigare fšrt av sele landskommun (1863–1958), senare fšrt av sele kommun (1971–1973) och dŠrefter sele kommun (1974–1979) och sele kommun (1980–).

Renhuvud – renskštseln. NŠckros – vanligt inslag i trakten flora; sŠrskiljande tecken fšr att undvika fšrvŠxling med andra vapen med renhuvud, bl a …stersunds.

 

sele (landskommun) — N24024-93

sele landskommun (1863–1958), VŠsterbottens lŠn, nu sele kommun.

I rštt fŠlt ett framŒtvŠnt renhuvud och mellan dess horn blomman av en nŠckros (Nuphar Luteum), allt av guld

FaststŠllt av Kungl Maj:t 1955-12-30, upphšrt vid kommunens ombildning 1959-01-01, senare fšrt av sele kšping (1959–1970) och dŠrefter sele kommun (1971–1973), sele kommun (1974–1979) och sele kommun (1980–).

Renhuvud – renskštseln. NŠckros – vanligt inslag i trakten flora; sŠrskiljande tecken fšr att undvika fšrvŠxling med andra vapen med renhuvud, bl a …stersunds.

 

storp — L11008-93

storps kšping (1952–1970), Kristianstads lŠn, nu storps kommun.

Skšld, kluven av silver, vari en upprest svart bjšrn med tunga och klor av guld, och av svart, vari tvŒ stolpvis ordnade kugghjul av silver

FaststŠllt av Kungl Maj:t 1957-05-10, upphšrt vid kšpingens ombildning 1971-01-01, senare fšrt av storps kommun (1971–1973) och dŠrefter storps kommun (1974–).

Bjšrn – ortnamnet Bjšrnekulla, en av kšpingens socknar; bilden i Sšdra sbo hŠrads sigill, som felaktigt uppfattats som en bjšrn. Kugghjul – industrin.

 

tvidaberg — L05004-93

tvidabergs kšping (1947–1970), …stergštlands lŠn, nu tvidabergs kommun.

I fŠlt av guld ett gršnt treberg, belagt med ett koppartecken av guld, och dŠršver en med en hyvel av guld belagd gršn ginstam

FaststŠllt av Kungl Maj:t 1947-02-14, upphšrt vid kšpingens ombildning 1971-01-01, senare fšrt av tvidabergs kommun (1971–).

Treberg med koppartecken – koppargruvdriften. Hyvel – trŠindustrin.

 

€lghult — N07003-93

€lghults landskommun (1863–1970), Kronobergs lŠn, nu Uppvidinge kommun.

I fŠlt av guld en frŒn ett blŒtt treberg uppvŠxande blŒ ek med ršda ollon, šverlagd med en pŒ berget gŒende ršd Šlg med blŒ bevŠpning

Antaget 1953-12-04, ej faststŠllt av Kungl Maj:t, upphšrt vid kommunens ombildning 1971-01-01, samtidigt och senare fšrt av €lghults fšrsamling.

€lg – ortnamnet fšrled. Ek pŒ treberg – ortnamnets efterled. TrŠd tolkat som ek – Uppvidinge hŠrads gamla bygdesymbol.

Komponerat av Svenska kommunalheraldiska institutet.

 

€lgŒ — N17027-93

€lgŒ landskommun (1952–1970), VŠrmlands lŠn, nu Arvika kommun.

I fŠlt av silver tvŒ stolpvis stŠllda svarta strŠngar, inneslutande fyra stolpvis ordnade hŠstskor

FaststŠllt av Kungl Maj:t 1957-09-27, upphšrt vid kommunens ombildning 1971-01-01.

TvŒ svarta strŠngar inneslutande fyra hŠstskor – jŠrnvŠgsrŠls och fyra avtryck av hŠsthovar – hŠstjŠrnbanan mellan Sulviken och RŠnken, byggd 1853.

 

€lmhult — L07008-93

€lmhults kšping (1901–1970), Kronobergs lŠn, nu €lmhults kommun.

Skšld delad av guld, vari tvŒ gršna almblad, och gršnt, vari en linnŽranka av guld

FaststŠllt av Kungl Maj:t 1946-08-09, upphšrt vid kšpingens ombildning 1971-01-01, senare fšrt av €lmhults kommun (1971–).

Almblad – ortnamnets fšrled. LinnŽranka – Carl von LinnŽ, som Šr fšdd inom kšpingens omrŒde.

 

€lvdalen (landskommun) — N20043-93

€lvdalens landskommun (1863–1970), Kopparbergs lŠn, nu €lvdalens kommun.

I fŠlt av silver ett rštt treberg, belagt med ett armborst av silver, och dŠršver en av en vŒgskura bildad blŒ ginstam, belagd med en lie av silver

FaststŠllt av Kungl Maj:t 1946-05-17, upphšrt vid kommunens ombildning 1971-01-01, senare fšrt av €lvdalens kommun (1971–).

Treberg – porfyrbergen. VŒgskura – DalŠlven. Armborst – gŒngna tiders Šlvdalingar som grŠnsvaktare och skickliga bŒgskyttar. Lie – smideshantverket; frŒn bilden i €lvdalens sockens sigill, kŠnt frŒn 1697.

Komponerat av Ruben Hellman, Falun.

 

€lvkarleby — N03012-93

€lvkarleby landskommun (1863–1970), Uppsala lŠn, nu €lvkarleby kommun.

I blŒtt fŠlt en av vŒgskuror bildad bjŠlke av silver belagd med en blŒ lax med fenor av guld

FaststŠllt av Kungl Maj:t 1939-01-27, upphšrt vid kommunens ombildning 1971-01-01, senare fšrt av €lvkarleby kommun (1971–).

Lax – frŒn bilden i ett sockensigill; laxfisket. VŒgskureavdelad bjŠlke – DalŠlvens mynning.

 

€lvsbyn (kšping) — L25001-93

€lvsbyns kšping (1948–1968), Norrbottens lŠn, nu €lvsbyns kommun.

I blŒtt fŠlt ett frŒn en av en vŒgskura bildad, blŒ stam uppskjutande, genomgŒende treberg av guld och šver detta en sol av samma metall

FaststŠllt av Kungl Maj:t 1948-06-17, upphšrt vid kšpingens ombildning 1969-01-01, senare fšrt av €lvsbyns landskommun (1969–1970) och dŠrefter €lvsbyns kommun (1971–).

VŒgskureavdelad blŒ stam – PiteŠlven. Treberg – Hundberget. Sol (metallurgiskt tecken fšr guld) – den guldfyndort som omtalas av Olaus Magnus.

 

€lvsbyn (landskommun) — N25015-93

€lvsbyns landskommun (1969–1970), Norrbottens lŠn, nu €lvsbyns kommun.

I blŒtt fŠlt ett frŒn en av en vŒgskura bildad, blŒ stam uppskjutande, genomgŒende treberg av guld och šver detta en sol av samma metall

Taget i bruk utan sŠrskilt beslut vid landskommunens tillkomst 1969-01-01, upphšrt vid kommunens ombildning 1971-01-01, tidigare fšrt av €lvsbyns kšping (1948–1968), senare fšrt av €lvsbyns kommun (1971–).

VŒgskureavdelad blŒ stam – PiteŠlven. Treberg – Hundberget. Sol (metallurgiskt tecken fšr guld) – den guldfyndort som omtalas av Olaus Magnus.

 

€ppelbo — N20044-93

€ppelbo landskommun (1863–1970), Kopparbergs lŠn, nu Vansbro kommun.

I blŒtt fŠlt ett stolpvis stŠllt svŠrd, pŒ vardera sidan Œtfšljt av ett Špple, allt av guld

FaststŠllt av Kungl Maj:t 1946-05-10, upphšrt vid kommunens ombildning 1971-01-01.

€pple – ortnamnets fšrled. SvŠrd – €ppelbo som gammal soldatsocken med Stensbo kaptensbostŠlle och samlingsplats fšr VŠsterdals stamkompani av Dalregementet samt med en stor andel soldater bland befolkningen, vilket uttryckts i ordstŠvet "mšter du tre Šppelbokarlar, sŒ Šr en soldat".

 

…ckerš — N14005-93

…ckerš landskommun (1863–1970), Gšteborgs och Bohus lŠn, nu …ckerš kommun.

I blŒtt fŠlt tio bjŠlkvis stŠllda sillar av silver med ršd bevŠring, ordnade tre, tvŒ, tre och tvŒ, samt dŠršver en medelst fjŠllskura bildad ginstam av silver, belagd med en blŒ kŒg utan mast

Antaget 1956-05-18, ej faststŠllt av Kungl Maj:t, upphšrt vid kommunens ombildning 1971-01-01, senare fšrt (med omformulerad blasonering) av …ckerš kommun (1971–).

Sill – sillfisket. Tio sillar – de tio šar som bildar kommunen. KŒg – kommunikationsmedel i škommunen.

Komponerat av Svenska kommunalheraldiska institutet.

 

…deshšg — N05009-93

…deshšgs landskommun (1969–1970), …stergštlands lŠn, nu …deshšgs kommun.

I rštt fŠlt en uppskjutande abbotstav, Œtfšljd till hšger av en uppgŒende mŒne och till vŠnster av en sexuddig stjŠrna, alla av guld

FaststŠllt av Kungl Maj:t 1970-10-16, upphšrt vid kommunens ombildning 1971-01-01, tidigare fšrt av Alvastra landskommun (1952–1968), senare fšrt av …deshšgs kommun (1971–).

Abbotstav Œtfšljd av mŒne och stjŠrna – bilden i sigill fšr abboten fšr cistercienserklostret i Alvastra, kŠnt frŒn 1300-talets fšrsta hŠlft – Alvstra kloster.

 

…rkened — N11010-93

…rkeneds landskommun (1863–1970), Kristianstads lŠn, nu Osby kommun.

I fŠlt av silver tre bjŠlkvis ordnade gršna granar, de bŒda yttre med en svart orrtupp med bevŠring av guld i toppen, den hšgra vŠnstervŠnd

FaststŠllt av Kungl Maj:t 1944-09-14, upphšrt vid kommunens ombildning 1971-01-01, senare fšrt av …rkeneds kommun (1971–1973).

Granar med orrtuppar – frŒn bilden i …rkeneds sockens sigill.

 

…sterfŠrnebo (landskommun) — N21025-93

…sterfŠrnebo landskommun (1863–1970), GŠvleborgs lŠn, nu Sandvikens kommun.

I fŠlt av silver ett rštt sakramentsskŒp med dšrrbeslag av guld mellan tvŒ Œttauddiga ršda stjŠrnor

FaststŠllt av Kungl Maj:t 1965-05-14, upphšrt vid kommunens ombildning 1971-01-01, senare fšrt av …sterfŠrnebo kommundel inom Sandvikens kommun (1971–).

SakramentsskŒp och stjŠrnor – bilden i FŠrnebo sockens sigill, kŠnt sedan 1682.

Komponerat av stadsarkitekt Hans Schlyter, Sundsvall.

 

…sterhaninge — N02019-93

…sterhaninge landskommun (1863–1958) och …sterhaninge kommun (1959–1970), Stockholms lŠn, nu Haninge kommun.

I fŠlt av guld en tjŠdertupp stŒende pŒ ett med utŒtvidgade armar och genomborrat, runt mittparti format kors, bŒda ršda

FaststŠllt av Kungl Maj:t 1951-02-02, upphšrt vid kommunens ombildning 1971-01-01.

TjŠdertupp – ortnamnet Haninge, som hŠrleds till ordet hane (tupp); den i Šldre tid skogs- och villebrŒdsrika Hanveden. Kors med utŒtvidgade armar och genomborrat runt mittparti – bild pŒ runsten vid Tyresta.

 

…stervŒla — N19007-93

…stervŒla landskommun (1952–1970), VŠstmanlands lŠn, nu Heby kommun.

I blŒtt fŠlt en šppnad hovtŒng av silver med en nitklinga pŒ hšgra skŠnkelspetsen och en nŒddorn pŒ den vŠnstra samt dŠršver en ginstam av silver, belagd med tre bjŠlkvis ordnade hšgerhŠlfter av blŒ liljor

FaststŠllt av Kungl Maj:t 1956-06-01, upphšrt vid kommunens ombildning 1971-01-01.

Tre halva liljor – frŒn vapnet, uppsatt i …stervŒla kyrka, fšr adliga Štten Tigerhielm, varav medlemmar Šgt Lindsbro och HarbonŠs sŠterier och gjort betydande donationer fšr sociala ŠndamŒl i …stervŒla och Harbo socknar. …ppnad hovtŒng – bilden i VŒla hŠrads sigill, kŠnt frŒn 1604.

 

…sterŒker — N02020-93

…sterŒkers landskommun (1952–1966) och …sterŒkers landskommun (1967–1970), Stockholms lŠn, nu …sterŒkers kommun.

I blŒtt en roslagsskuta av silver med svart brŠdgŒng samt vedlast av guld

FaststŠllt av Kungl Maj:t 1957-01-10, upphšrt vid kommunens ombildning 1971-01-01, senare fšrt av …sterŒkers kommun (1971–1973) och dŠrefter Vaxholms kommun (1974–1982) och …sterŒkers kommun (1983–).

Fartyg – hav och skŠrgŒrd. Roslagsskuta – Stockholms norra skŠrgŒrd, dŠr roslagsskutan Šr typisk.

 

…stgšta-Dal — N05010-93

…stgšta-Dals landskommun (1952–1966), …stergštlands lŠn, nu Vadstena kommun.

I rštt fŠlt ett balkvis stŠllt lieblad av guld mellan tvŒ ginbalkvis ordnade rosor av silver

FaststŠllt av Kungl Maj:t 1954-06-18, upphšrt vid kommunens ombildning 1967-01-01.

Lieblad – bilden i Dals hŠrads sigill, kŠnt frŒn 1571. Ros – frŒn landskapet …stergštlands vapen – ortnamnets fšrled. Rštt, guld och silver – landskapsvapnets tinkturer.

 

…stmark — N17028-93

…stmarks landskommun (1863–1970), VŠrmlands lŠn, nu Torsby kommun.

Skšld medelst vŒgskuror tre gŒnger delad av guld, blŒtt, silver och rštt

FaststŠllt av Kungl Maj:t 1956-06-15, upphšrt vid kommunens ombildning 1971-01-01.

Guld, blŒtt, silver och rštt – tinkturerna i nationsflaggorna fšr Sverige, Finland och Norge – befolkningen i grŠnskommun med finnmark har vid sidan av svenska Šven norska och finska inslag. VŒgskura – RšjdŠlven.

 

…verkalix — N25016-93

…verkalix landskommun (1870-06-03–1970), Norrbottens lŠn, nu …verkalix kommun.

I fŠlt av silver en upprest svart bjšrn med bevŠring av guld, och med en yxa av guld i hšgra framramen

FaststŠllt av Kungl Maj:t 1944-11-17, upphšrt vid kommunens ombildning 1971-01-01, senare fšrt av …verkalix kommun (1971–).

Upprest bjšrn med yxa – frŒn bilden i …verkalix sockens sigill frŒn 1734.

 

…vertorneŒ — N25017-93

…vertorneŒ landskommun (1870-06-03–1968) och …vertorneŒ landskommun (1969– 1970), Norrbottens lŠn, nu …vertorneŒ kommun.

I fŠlt av silver en gŒende svart rŠv, med ršd tunga, mellan tre sexuddiga ršda stjŠrnor ordnade tvŒ och en

FaststŠllt av Kungl Maj:t 1949-05-05, upphšrt vid kommunens ombildning 1971-01-01, senare fšrt av …vertorneŒ kommun (1971–).

RŠven – frŒn bilden i …vertorneŒ sockens sigill frŒn 1600-talet; handeln med svartrŠvsskinn i Šldre tid.

 

…verum — N08014-93

…verums landskommun (1952–1970), Kalmar lŠn, nu VŠsterviks kommun.

I blŒtt fŠlt ett svŠrd, omgivet av en lagerkrans, bŒda av guld

FaststŠllt av Kungl Maj:t 1953-12-18, upphšrt vid kommunens ombildning 1971-01-01.

SvŠrd med omgivande krans – …verums bruks fabriksmŠrke, hŠrršrande frŒn vapnet fšr en av brukets Šgare friherre Johan Carl AdelswŠrd (1776–1852).

 

…vre Ljungdalen — N23024-93

…vre Ljungdalens landskommun (1952–1970), JŠmtlands lŠn, nu Bergs kommun.

I blŒtt fŠlt tre till ett gaffelkors sammanstŠllda blixtar av silver och dŠršver i ginstammen tre trianglar av silver upptagande dennas hela bredd

FaststŠllt av Kungl Maj:t 1961-11-24, upphšrt vid kommunens ombildning 1971-01-01.

Tre trianglar – de tre socknar varav kommunen bildades 1952. Blixtar – kraftverket genom vilket energi utvinns ur Ljungan.

 

Svensk vapenbok fšr kšpingar, municipalsamhŠllen och landskommuner 1863–1970 : med stadsvapen ej švertagna av kommuner, kommunvapen upphšrda 1971–1994 och kommunvapen nytillkomna 1989–1994. Mjšlby, 1994. 176 sid. ISBN 91-87784-07-6.

Sveriges kommunvapen. Mjšlby, 1983. 56 sid.

Heraldiska vapen i Sverige : Svensk heraldik och Sveriges kommunvapen. Mjšlby, 1989. 112 sid, inb. ISBN 91-87784-00-9.

 

 

 

 

 

slekt.se/heraldik

Start Heraldiska vapen och flaggor

Start slekt.se

Kontakt

© 2022 Per Andersson