Heraldiska vapen och flaggor Per Anderssons texter om heraldik, kommunvapen, nordiska korsflaggor m m
	Sveriges kommunala vapen – Köpingar, municipalsamhällen och landskommuner Alfta — N21001-93 Alfta landskommun (1863–1970), Gävleborgs län, nu Ovanåkers kommun. I fält av silver en i dess mitt bjäkvis ställd, röd ål ovanför tre av vågskuror bildade blå strängar Fastställt av Kungl Maj:t 1970-11-05, upphört vid kommunens ombildning 1971-01-01, senare fört av Alfta kommun (1971–1973). Ål och vågskuror – från bilden i Alfta sockens sigill, känt från 1757. Algutsboda — N08001-93 Algutsboda landskommun (1863–1968), Kalmar län, nu Emmaboda kommun. I fält av silver två korslagda uppåtriktade blå glasblåsarpipor med anfångad röd glasmassa, i nedre vinkeln åtföljda av ett rött topografiskt barrskogstecken Fastställt av Kungl Maj:t 1960-03-25, upphört vid kommunens ombildning 1969-01-01. Glasblåsarpipor – glasblåsningen och de fyra glasbruken inom kommunen. Topografiskt barrskogstecken – skogsbruket. Alnö — N22001-93 Alnö landskommun (1863–1964), Västernorrlands län, nu Sundsvalls kommun. Fält, kluvet av blått och guld, vari en al av motsatta tinkturer, omgivet av en bård, kluven av guld och blått Fastställt av Kungl Maj:t 1962-06-28, upphört vid kommunens ombildning 1965-01-01. Al – bilden i Alnö sockens sigill från 1700-talet; ortnamnets förled. Bård – oval platta med oregelbunden kontur i sigillet; ortnamnets efterled. Komponerat av stadsarkitekt Hans Schlyter, Sundsvall. Alstad — N12001-93 Alstads landskommun (1952–1966), Malmöhus län, nu Trelleborgs kommun. I rött fält en balk, åtföljd ovan av ett pilträd och nedan av ett veteax med två blad, allt av guld Fastställt av Kungl Maj:t 1961-06-02, upphört vid kommunens ombildning 1967-01-01. Balk – den litterärt välkända landsvägen mellan Malmö och Ystad. Pilträd och veteax – jordbruksbygden Söderslätt. Alvastra — N05001-93 Alvastra landskommun (1952–1968), Östergötlands län, nu Ödeshögs kommun. I rött fält en uppskjutande abbotstav, åtföljd till höger av en uppgående måne och till vänster av en sexuddig stjärna, alla av guld Fastställt av Kungl Maj:t 1951-12-14, upphört vid kommunens ombildning 1969-01-01, senare fört av Ödeshögs landskommun (1969–1970) och därefter Ödeshögs kommun (1971–). Abbotstav åtföljd av måne och stjärna – bilden i sigill för abboten för cistercienserklostret i Alvastra, känt från 1300-talets första hälft – Alvstra kloster. Alvesta — L07001-93 Alvesta köping (1945–1951), Alvesta köping (1952–1962) och Alvesta köping (1963– 1970), Kronobergs län, nu Alvesta kommun. I grönt fält tre bin av guld, ordande två och ett, och därunder en stam av guld, belagd med ett grönt bevingat hjul Fastställt av Kungl Maj:t 1951-10-26, upphört vid köpingens ombildning 1971-01-01, senare fört av Alvesta kommun (1971–). Bin – flit och företagsamhet. Bevingat hjul – Alvesta som järnvägsknut. Anundsjö — N22002-93 Anundsjö landskommun (1952–1970), Västernorrlands län, nu Örnsköldsviks kommun. I blått fält en duva av silver med röd näbb och röda ben, sittande på en bjälkvis genomgående gren av guld och hållande i näbben en olivkvist av silver Fastställt av Kungl Maj:t 1962-12-21, upphört vid kommunens ombildning 1971-01-01. Duva med olivkvist sittande på gren – bilden i Anundsjö sockens sigill, känt från 1804. Arbrå — N21002-93 Arbrå landskommun (1869-04-23–1951) och Arbrå landskommun (1952–1970), Gävleborgs län, nu Bollnäs kommun. I blått fält en gående häst av silver med röd tunga och röda hovar, ovan åtföljd av en sexuddig stjärna av silver Fastställt av Kungl Maj:t 1949-12-09, upphört vid kommunens ombildning 1971-01-01, senare fört av Arbrå kommun (1971–1973). Häst och sexuddig stjärna – från bilden i Arbrå sockens sigill. Arjeplog — N25001-93 Arjeplogs landskommun (1863–1970), Norrbottens län, nu Arjeplogs kommun. I grönt fält tre balkvis ställda strängar, åtföljda ovan av ett renhorn och nedan av en tilltagande måne, allt av silver Fastställt av Kungl Maj:t 1952-11-06, upphört vid kommunens ombildning 1971-01-01, senare fört av Arjeplogs kommun (1971–). Tre strängar – Laisälven, Skellefteälven och Piteälven. Renhorn – renskötsel. Måne (metallurgiskt tecken för silver) – Nasafjälls silvergruva. Arvidsjaur — N25002-93 Arvidsjaurs landskommun (1863–1970), Norrbottens län, nu Arvidsjaurs kommun. I fält av guld ett blått renhuvud med röd beväring, därest dylik skall komma till användning, och däröver en blå ginstam med Karlavagnens stjärnbild av guld Fastställt av Kungl Maj:t 1945-11-23, upphört vid kommunens ombildning 1971-01-01, senare fört av Arvidsjaurs kommun (1971–). Renhuvud – förkortning av Västerbottens landskapsvapen, vilket även ingår i vapnet för Norrbottens län; skogsrenens rikliga förekomst i trakten. Karlavagnens stjärnbild – ortens nordliga belägenhet. Asarum — N10001-93 Asarums landskommun (1881–1951) och Asarums landskommun (1952–1966), Blekinge län, nu Karlshamns kommun. I fält av guld två bjälkvis ordnade gröna ekar över en av en vågskura bildad, med tolv (4, 3, 4, 1) bysantiner av guld belagd blå stam Fastställt av Kungl Maj:t 1945-10-12, upphört vid kommunens ombildning 1967-01-01. Vågskureavdelad stam med bysantiner – offerkällan i Asarums by offerpenningar. Ek – ekar som omger offerkällan; eken i Blekinges landskapsvapen. Attmar — N22003-93 Attmar landskommun (1863–1962), Västernorrlands län, nu Sundsvalls kommun. I fält av silver en blå taltrast, med utbredda vingar samt med näbb, tunga, öga och ben av guld, på en svart stubbe Fastställt av Kungl Maj:t 1960-06-30, upphört vid kommunens ombildning 1963-01-01. Fågel och stubbe – bilden i Attmars sockens sigill, känt från 1750. Komponerat av stadsarkitekt Hans Schlyter, Sundsvall. Bara — N12002-93 Bara landskommun (1952–1970), Malmöhus län, nu Svedala kommun. I rött fält ett lejon av guld med huvudet vänstervänt och skilt från bålen samt med tunga, tänder och klor blå Fastställt av Kungl Maj:t 1969-06-13, upphört vid kommunens ombildning 1971-01-01, senare fört av Bara kommun (1971–1976). Lejon – bilden i Bara häradssigill, känt från 1524. Lejon utan huvud – bilden i Bara häradssigill, känt från 1648. Barkåkra — N11001-93 Barkåkra landskommun (1863–1970), Kristianstads län, nu Ängelholms kommun. Sköld, vågskurestyckad av rött och guld, vari ett rött ankare, upptill bildande ett patriarkalkors med spetsiga ändar Fastställt av Kungl Maj:t 1963-12-13, upphört vid kommunens ombildning 1971-01-01. Ankare – sjöfarten. Ankare upptill bildande ett patriarkalkors med spetsiga ändar – Svenska nationalföreningens mot tuberkolos märke – ett av Sveriges första sanatorier beläget i trakten. Vågskura – mötet mellan land och hav. Rött och guld – vapnet för landskapet Skåne. Barva — N04001-93 Barva landskommun (1863–1951), Södermanlands län, nu Eskilstuna kommun. Sköld kluven av blått, vari ett gyllene sädesax, och av guld, vari fem gröna almblad, ordnade 2, 1, 2 Fastställt av Kungl Maj:t 1951-12-07, upphört vid kommunens ombildning 1952-01-01. Sädesax – bilden i Österrekarne härads sigill. Fem almblad – tolkning av ortnamnet som en "lund". Bengtsfors — L15001-93 Bengtsfors köping (1926–1970), Älvsborgs län, nu Bengtsfors kommun. I rött fält en uppskjutande, genomgående bro och däröver en merkuriestav, allt i silver Fastställt av Kungl Maj:t 1946-03-01, upphört vid köpingens ombildning 1971-01-01, senare fört (med omformulerad blasonering) av Bengtsfors kommun (1971–). Bro – Strömbron i Bengtsfors; en äldre bro, "Bengtsbroa", som givit namn åt orten. Merkuriestav – Bengtsfors roll som handelscentrum. Berg — N23001-93 Bergs landskommun (1888–1970), Jämtlands län, nu Bergs kommun. I blått fält en från ett treberg av silver uppskjutande låga av guld, till höger åtföljd av en vänstervänd yxa och till vänster av en bössa, båda av silver Antaget 1957-10-19, ej fastställt av Kungl Maj:t, upphört vid kommunens ombildning 1971-01-01, senare fört av Bergs kommun (1971–). Yxa – timmermansyrket. Bössa – bössmedsyrket. Låga på treberg – vårdkase på Hoversbergstoppen. Treberg – ortnamnet. Berga — N07001-93 Berga landskommun (1952–1970), Kronobergs län, nu Ljungby kommun. Sköld, medelst klyvning och tinnskuredelning kvadrerad av blått och guld med i fält 1 trenne till ett gaffelkors sammanställda blixtar av guld och i fält 2 ett blått avslitet stenbockshuvud Fastställt av Kungl Maj:t 1955-12-09, upphört vid kommunens ombildning 1971-01-01. Tinnskura – de stadsprivilegier som Magnus ladulås utfärdare för Berga 1279. Stenbockshuvud – från vapnet för ätten Stenbock, som spelade en betydelsfull roll för socknen under 1500-talet. Tre blixtar – kraftverken vid Bro, Åby och Åbyfors. Bergsjö — N21003-93 Bergsjö landskommun (1863–1970), Gävleborgs län, nu Nordanstigs kommun. I fält av guld en stående man i rustning hållande ett svärd med böjd klinga, allt svart Fastställt av Kungl Maj:t 1966-04-01, upphört vid kommunens ombildning 1971-01-01, senare fört av Bergsjö kommun (1971–1973). Man i rustning hållande kroksvärd – från bilden i Bergsjö sockens sigill, känt från mitten av 1700-talet. Svart och guld – landskapet Hälsinglands vapen. Komponerat av stadsarkitekt Hans Schlyter, Sundsvall. Bettna — N04002-93 Bettna landskommun (1952–1970), Södermanlands län, nu Flens och Nyköpings kommuner. I fält av silver på en stolpvis ställd, genomgående, grön gren tre röda äpplen, varav ett upptill och ett nedtill på höger sida och ett i mitten på vänster sida, vart och ett mitt emot ett av grenens trenne blad Fastställt av Kungl Maj:t 1953-02-27, upphört vid kommunens ombildning 1971-01-01. Gren med äpplen – Åkeröäpplen. Bjurholm — N24001-93 Bjurholms landskommun (1863–1970), Västerbottens län, nu Bjurholms kommun. I blått fält en av vågskuror bildad bjälke av guld, belagd med en gående svart bäver med tunga, tänder och klor röda Fastställt av Kungl Maj:t 1951-09-20, upphört vid kommunens ombildning 1971-01-01, senare fört av Bjurholms kommun (1971–1973) och därefter Bjurholms kommun (1983–). Vågskureavdelad bjälke – Öreälven och Lögdeälven. Bäver – ortnamnets första led med betydelsen bäver; förekomst i traktens fauna. Bjursås — N20001-93 Bjursås landskommun (1863–1970), Kopparbergs län, nu Falu kommun. I rött fält en upprest bäver med blå beväring, därest dylik skall komma till användning, hållande en hammare i högra framfoten, allt i gult, och däröver en ginstam av guld, belagd med en röd vävskyttel Fastställt av Kungl Maj:t 1947-02-28, upphört vid kommunens ombildning 1971-01-01. Bäver – förr rikligt förekommande villebråd i trakten; sjönamnet Bjursen med betydelsen bäversjön. Hammare – skomakarhammare – skohantverk och -industri. Vävskyttel – hemslöjd och textilindustri. Bjuråker — N21004-93 Bjuråkers landskommun (1952–1970), Gävleborgs län, nu Hudiksvalls kommun. I blått fält ett av snedställda strängar bildat galler av guld med fyruddiga stjärnor av guld i rutorna Fastställt av Kungl Maj:t 1966-12-16, upphört vid kommunens ombildning 1971-01-01. Galler med fyruddiga stjärnor – från bilden i sigill från 1300-talet för provinsen Sunded eller Sundhede, som norra Hälsingland utgjorde under medeltiden. Blått och guld – de tinkturer vari initialbokstaven i ortnamnet Bjuråker finns återgivet på en fana för Hälsinge tremänningregemente från 1675. Komponerat av stadsarkitekt Hans Schlyter, Sundsvall. Bjuv — L12001-93 Bjuvs köping (1946–1970), Malmöhus län, nu Bjuvs kommun. I svart fält en stolpe av silver, belagd med ett svart gruvbloss med röd låga Fastställt av Kungl Maj:t 1955-03-18, upphört vid köpingens ombildning 1971-01-01, senare fört av Bjuvs kommun (1971–1973) och därefter Bjuvs kommun (1974–). Stolpe av silver belagd med gruvbloss – gruvschakt upplyst av ett gruvbloss – gruvdriften. Bjärtrå — N22004-93 Bjärtrå landskommun (1863–1970), Västernorrlands län, nu Kramfors kommun. Fält av guld bestrött med stolpvis ställda svarta myror Fastställt av Kungl Maj:t 1962-12-21, upphört vid kommunens ombildning 1971-01-01, senare fört av Bjärtrå kommun (1971–1973). Myra – bilden i Bjärtrå sockens sigill från 1600-talet. Komponerat av stadsarkitekt Hans Schlyter, Sundsvall. Björklinge — N03001-93 Björklinge landskommun (1952–1970), Uppsala län, nu Uppsala kommun. Sköld, styckad av silver, vari ett balkvis ställt grönt björklöv, och av grönt, vari ett balkvis ställt störtat björklöv av silver Fastställt av Kungl Maj:t 1958-03-07, upphört vid kommunens ombildning 1971-01-01. Björklöv – ortnamnet. Björna — N22005-93 Björna landskommun (1863–1970), Västernorrlands län, nu Örnsköldsviks kommun. Sköld, delad av silver, vari en gående blå björn med tunga, tänder och klor av guld, och blått, vari två av vågskuror bildade bjälkar av silver Fastställt av Kungl Maj:t 1963-07-25, upphört vid kommunens ombildning 1971-01-01. Björn och vågskureavdelade bjälkar – bilden i Björna sockens sigill, känt från 1809. Komponerat av stadsarkitekt Hans Schlyter, Sundsvall. Boda — N20002-93 Boda landskommun (1875-05-01–1962), Kopparbergs län, nu Rättviks kommun. Sköld medelst en tandskura kluven av rött, vari en tilltagande måne av guld, och guld, vari en röd bila Fastställt av Kungl Maj:t 1948-03-05, upphört vid kommunens ombildning 1963-01-01. Bila – från Rättviks sockensigill och vapen – samhörighet med denna grannsocken, från vilken Boda är avsöndrad. Måne – tecken för silver – silverförekomst inom socknen och de sedan länge ödelagda Silvbergsgruvorna. Klyvande tandskura – vattenfallet Styggforsen med en märklig formation av berget intill. Bodafors — L06001-93 Bodafors köping (1930–1970), Jönköpings län, nu Nässjö kommun. I fält av guld en röd bjälke belagd med en hyvel av guld Fastställt av Kungl Maj:t 1948-09-24, upphört vid köpingens ombildning 1971-01-01. Hyvel – möbelindustrin. Guld och rött – Smålands tinkturer. Bollebygd (landskommun) — N15001-93 Bollebygds landskommun (1952–1970), Älvsborgs län, nu Borås kommun. I svart fält en med grepe försedd kanna av guld Fastställt av Kungl Maj:t 1955-12-09, upphört vid kommunens ombildning 1971-01-01, senare fört av Bollebygds kommun (1971–1973) och därefter Bollebygds kommundel inom Borås kommun (1974–). Kanna (bolle) – bilden i Bollebygds härads sigill, känt från 1568; ortnamnets förled. Svart och guld – landskapet Västergötlands vapen. Bollnäs (landskommun) — N21005-93 Bollnäs landskommun (1923–1958), Gävleborgs län, nu Bollnäs kommun. I fält av silver en på båda benen stående blå trana med hjässa näbb och ben röda, ovanför en i stammen bjälkvis ställd av sågskuror bildad blå sträng Fastställt av Kungl Maj:t 1952-05-15, upphört vid kommunens ombildning 1959-01-01. Trana – från bilden i Bollnäs socken sigill. Sågskureavdelad sträng – älvarna Ljusnan och Voxnan, som rinner samman inom kommunen. Bolmsö — N06001-93 Bolmsö landskommun (1863–1951), Jönköpings län, nu Ljungby kommun, Kronobergs län, och Gislaveds kommun, Jönköpings län. I blått fält ett fornnordiskt svärd med fäste av guld och klinga av silver, från vilken utstråla lågor av guld Fastställt av Kungl Maj:t 1950-09-15, upphört vid kommunens ombildning 1952-01-01. Svärd med utstrålande lågor – svärdet Tirfing, "mans bane var gång det draget varder", tillhörigt Arngrim, som förekommer i Hervararsagan och enligt den lokala traditionen bodde på Bolmsö tillsammans med sina tolv söner. Boo — N02001-93 Boo landskommun (1863–1970), Stockholms län, nu Nacka kommun. I fält av silver ett rött skepp och därunder en röd stam, belagd med tre silverkulor, ordnade två och en Fastställt av Kungl Maj:t 1945-10-12, upphört vid kommunens ombildning 1971-01-01. Tre kulor av silver ordnade två och en i rött fält – från släktvapnet för sjöhjälten amiral Jacob Bagge af Boo (1502–1577). Skepp (örlogsfartyg) – amiralens gärning. Bor — N06002-93 Bors landskommun (1952–1970), Jönköpings län, nu Värnamo kommun. I blått fält ett treberg av silver, vari en svart kloförsedd hand uppskjuter, ovan åtföljt av ett dryckeshorn av silver, mot vilket från övre sköldkanten en hand av silver nedskjuter Fastställt av Kungl Maj:t 1957-11-29, upphört vid kommunens ombildning 1971-01-01. Treberg – Trolleklippan. Treberg, dryckeshorn och händer – sägen, som skall ha utspelat sig vid Trollklippan, om en riddares möte med trollen varvid ett dryckeshorn blir riddarens byte. Komponerat av professor Edvard Wibeck. Borgsjö — N22006-93 Borgsjö landskommun (1946–1970), Västernorrlands län, nu Ånge kommun. Fält, kluvet av blått, vari en hand av silver med fingrar uppsträckta till edgång, och av silver, vari en krenelerad blå tornborg, samt under fältet en av en vågskura bildad, likaledes kluven stam av motsatta tinkturer Fastställt av Kungl Maj:t 1961-11-24, upphört vid kommunens ombildning 1971-01-01. Hand – från bilden i Borgsjö sockens sigill från 1611. Borg – ortnamnets förled; gränsanläggningen Borgsjö skans vid Borgåsen. Vågskura – ortnamnets efterled; Ljungan. Borlänge — L20001-93 Borlänge köping (1929–1943), Kopparbergs län, nu Borlänge kommun. I blått fält en av vågskuror bildad bjälke, åtföljd ovanför av en våg och nedanför av en båt, allt i silver Fastställt av Kungl Maj:t 1942-02-20, upphört vid köpingens ombildning 1944-01-01. Vågskureavdelad bjälke – Tunaforsarna och det vid Domnarvsfallet av Stora Kopparbers bergslag anlagda Domnarmets järnverk. Våg – köpingen som handelsplats. Båt – ortnamnsleden "bor" med betydelsen vägstycke utmed färdleden där man måste bära båten, dvs vid forsarna. Boteå — N22007-93 Boteå landskommun (1952–1970), Västernorrlands län, nu Sollefteå och Kramfors kommuner. I sköld, blå, en stolpvis ställd lax, silver, med öga, tänder, fenor och stjärt röda och med huvud och stjärt böjda framåt Fastställt av Kungl Maj:t 1959-11-27, upphört vid kommunens ombildning 1971-01-01, senare fört av Boteå kommun (1971–1973). Lax – laxfisket som gammalt näringsfång. Komponerat av stadsarkitekt Hans Schlyter, Sundsvall. Botkyrka — N02002-93 Botkyrka landskommun (1863–1970), Stockholms län, nu Botkyrka kommun. I rött fält en stående, med gloria försedd Sankt Botvidsbild av guld, hållande i högra handen en yxa och i den vänstra en fisk, båda av silver Fastställt av Kungl Maj:t 1954-01-15, upphört vid kommunens ombildning 1971-01-01, senare fört av Botkyrka kommun (1971–1973) och därefter Botkyrka kommun (1974–1982) och Botkyrka kommun (1983–). Sankt Botvidsbild – ortnamnets härledning till traktens lokalhelgon S:t Botvid. Yxa och fisk – från Botvidslegenden. Boxholm — L05001-93 Boxholms köping (1947–1970), Östergötlands län, nu Boxholms kommun. Sköld kvadrerad: 1. och 4. i fält av guld en halv upprest, röd bock med blå beväring; 2. och 3. i rött fält ett järnmärke av guld Fastställt av Kungl Maj:t 1947-10-03, upphört vid köpingens ombildning 1971-01-01, senare fört av Boxholms kommun (1971–). Bock – från vapnet för ätten Stenbock, vartill ortnamnet (Bocksholm) härleds. Järnmärket – järnbruket. Bromölla — L11001-93 Bromölla köping (1942–1966) och Bromölla köping (1967–1970), Kristianstads län, nu Bromölla kommun. I blått fält en genomgående bro i ett spann över ett kvarnhjul, båda i guld Fastställt av Kungl Maj:t 1951-11-23, upphört vid köpingens ombildning 1971-01-01, senare fört av Bromölla kommun (1971–1973) och därefter Bromölla kommun (1974–). Bro – ortnamnets förled. Kvarnhjul – ortnamnets efterled. Brunflo — N23002-93 Brunflo landskommun (1952–1970), Jämtlands län, nu Östersunds kommun. I blått fält ett krenelerat torn, åtföljt på vardera sidan av en årderbill, allt av silver Antaget 1955-12-12, ej fastställt av Kungl Maj:t, upphört vid kommunens ombildning 1971-01-01. Torn – kastalen vid Brunflo kyrka. Årderbill – heraldisk omskrivning av plogen i Marieby sockens sigill; jordbruksbygden. Komponerat av Svenska kommunalheraldiska institutet. Brunnby — N12003-93 Brunnby landskommun (1863–1970), Malmöhus län, nu Höganäs kommun. I blått fält en spets av guld belagd med ett andreaskors, ovan åtföljt av en låga, båda röda Fastställt av Kungl Maj:t 1957-06-27, upphört vid kommunens ombildning 1971-01-01. Spets i blått fält – Kullahalvön omgiven av Öresund, Skälderviken och Kattegatt. Låga – Kullens fyr. Andreaskors – Sankt Andreas åt vilken Brunnby kyrka är helgad; den kyrkliga kommunen; från bilden i Luggude härads sigill. Blått och guld – "bygdens egna färger". Brunskog — N17001-93 Brunskogs landskommun (1952–1970), Värmlands län, nu Arvika och Kils kommuner. I blått fält tre grankvistar av silver, ordnade två och en Fastställt av Kungl Maj:t 1957-05-31, upphört vid kommunens ombildning 1971-01-01. Grankvist – ortnamnets efterled; skogsbruket. Tre kvistar – de tre förutvarande kommuner varav storkommunen bildats, Brunskog, Boda och Mangskog. Bräcke — N23003-93 Bräcke landskommun (1952–1970), Jämtlands län, nu Bräcke kommun. Sköld, två gånger delad av blått, bestrött med sexuddiga gyllene stjärnor, och av guld, vari en gående svart björn med röd tunga och röda klor, samt av rött, bildande en mur med fogar av guld Fastställt av Kungl Maj:t 1958-03-28, upphört vid kommunens ombildning 1971-01-01, senare fört av Bräcke kommun (1971–1973) och därefter Bräcke kommun (1974–). Stjärna, björn och mur – från Bräcke sockens sigill från omkring år 1800, som visar en på en stenbro gående björn och däröver en strålande stjärna. Bräkne-Hoby — N10002-93 Bräkne-Hoby landskommun (1863–1966), Blekinge län, nu Ronneby kommun. I blått fält ett ur en båt uppskjutande genombrutet kors med svagt utböjda armar, allt av silver Antaget 1957-12-04, ej fastställt av Kungl Maj:t, upphört vid kommunens ombildning 1967-01-01. Kors uppskjutande ur en båt – motiv på medeltida valvsten över koringången till Bräkne-Hoby kyrka. Komponerat av Svenska kommunalheraldiska institutet. Bureå — N24002-93 Bureå landskommun (1914–1966), Västerbottens län, nu Skellefteå kommun. I blått fem sexuddiga stjärnor av guld, ordnade i form av en störtad sparre Fastställt av Kungl Maj:t 1960-06-30, upphört vid kommunens ombildning 1967-01-01. Stjärnor i V-form – vapnet för släkten Bure, härstammande från socknen. Burlöv — N12004-93 Burlövs landskommun (1863–1970), Malmöhus län, nu Burlövs kommun. I rött fält en femuddig stjärna av silver över en sockerbeta av silver med blad av guld Fastställt av Kungl Maj:t 1959-11-27, upphört vid kommunens ombildning 1971-01-01, senare fört av Burlövs kommun (1971–). Stjärna – bildningens ljus spritt från Hvilans folkhögskola i Åkarp. Sockerbeta – landets största sockerraffinaderi i Arlöv. Burträsk (landskommun) — N24003-93 Burträsks landskommun (1863–1970), Västerbottens län, nu Skellefteå kommun. Medelst en vågskura delad av silver, vari en yxa och en spade i kors, båda blå, och blått, vari två korslagda braxar av silver med röd beväring, därest dylik skall komma till användning Fastställt av Kungl Maj:t 1947-10-03, upphört vid kommunens ombildning 1971-01-01, senare fört av Burträsks kommun (1971–1973). Yxa – skogsbruket. Spade – jordbruket. Vågskura – den rikliga förekomsten av vattendrag. Braxen – bilden i Burträsks sockens sigill. Burträsk (municipalsamhälle) — M24001-93 Burträsk municipalsamhälle (1930-10-02–1961), Västerbottens län, nu Skellefteå kommun. I fält av silver en blå bjälke, belagd med tre femuddiga stjärnor av silver, samt åtföljd ovanför av en liggande bäver och nedanför av en fisk, båda blå med beväring av guld Fastställt av Kungl Maj:t 1947-02-14, upphört vid municipalsamhällets upphörande 1962- 01-01. Bjälke belagd med stjärnor – från vapnet för landshövding G E Edelstam, som grundade egendomen Edelvik inom municipalsamhällets område. Bäver – ortnamnets förled. Fisk (gös) – från bilden i Burträsks tingslags sigill; gösens relativt rika förekomst i sjön Burträsket till skillnad från övriga norrländska vatten. By — N20003-93 By landskommun (1863–1966), Kopparbergs län, nu Avesta kommun. I blått fält en stående man av silver, som i högra handen håller en hammare och med vänstra handen stöder sig på en spade Fastställt av Kungl Maj:t 1942-02-20, upphört vid kommunens ombildning 1967-01-01. Man med hammare och spade – bilden i sockensigill från omkring 1700 – smides- och jordbruksnäringarna som befolkningens huvudsakliga utkomstmöjligheter. Bygdeå — N24004-93 Bygdeå landskommun (1863–1970), Västerbottens län, nu Robertsfors kommun. I fält av guld en svart orre och däröver en svart ginstam, belagd med tvenne plogbillar av guld Fastställt av Kungl Maj:t 1945-07-31, upphört vid kommunens ombildning 1971-01-01, senare fört av Bygdeå kommun (1971–1973). Orre – bilden tolkat som en orre i Bygdeå sockens sigill. Plogbill – jordbruket. Byske — N24005-93 Byske landskommun (1874–1966), Västerbottens län, nu Skellefteå kommun. I fält av silver tre bjälkvis ordnade, röda nätnålar Fastställt av Kungl Maj:t 1963-07-25, upphört vid kommunens ombildning 1967-01-01. Nätnål – fisket. Båstad — L11002-93 Båstads köping (1937–1970), Kristianstads län, nu Båstads kommun. I fält av silver ett rött tremastat kofferdifartyg med tre råsegel å de båda främre masterna och ett latinmesansegel å mesanmasten Fastställt av Kungl Maj:t 1941-01-10, upphört vid köpingens ombildning 1971-01-01, senare fört (med utökad blasonering) av Båstads kommun (1971–). Fartyg med fulla segel – bilden i sigill för Båstad, daterat 1783. Bälinge — N03002-93 Bälinge landskommun (1952–1970), Uppsala län, nu Uppsala kommun. I rött fält ett andreaskors av guld, belagt med två korslagda gröna byåldermansstavar med handtagen uppåt Fastställt av Kungl Maj:t 1954-05-26, upphört vid kommunens ombildning 1971-01-01. Andreaskors – från bilden i Bälinge härads sigill från 1568. Byåldermansstav – den inom Bälinge socken länge bibehållna byorganisationen. Daga — N04003-93 Daga landskommun (1952–1970), Södermanlands län, nu Gnesta kommun. [I fält av silver en grön björk med hängen av guld] Taget i bruk utan särskilt beslut, ej fastställt av Kungl Maj:t, upphört vid kommunens ombildning 1971-01-01, senare fört av Daga kommun (1971–1973). Björk – kvist, tolkad som björk, i Daga härads sigill, känt från omkring 1600; symbol för livskraft och tillväxt. Dals-Ed — N15002-93 Dals-Eds landskommun (1952–1970), Älvsborgs län, nu Dals-Eds kommun. [I blått fält en "höjd" av silver med en från dess topp uppstigande röd låga samt därunder en medelst en vågskura "med sex toppar" bildad stam, delad av grönt och blått] Antaget 1957, ej fastställt av Kungl Maj:t, upphört vid kommunens ombildning 1971-01-01, senare fört av Dals-Eds kommun (1971–). Höjd – bergen. Vågskureavdelat fält och blått – vattendragen. Grönt – skogen. Vågskurans sex toppar – antalet socknar inom kommunen. Låga – vårdkase – Dals-Ed som gränsbygd. Komponerat av konstnären Carl Zakariasson. Dalsjöfors (landskommun) — N15003-93 Dalsjöfors landskommun (1967–1970), Älvsborgs län, nu Borås kommun. I blått fält en ginstam av guld, belagd med en blå skyttel, och förenad med en stolpe av guld, åtföljd till höger av en skräddarsax och till vänster av en kärve, allt av guld Taget i bruk utan särskilt beslut vid landskommunens tillkomst 1967-01-01, upphört vid kommunens ombildning 1971-01-01, tidigare fört av Toarps landskommun (1952– 1966), senare fört av Dalsjöfors kommun (1971–1973) och därefter Dalsjöfors kommundel inom Borås kommun (1974–). Ginstam förenad med stolpe – bokstaven T – ortnamnet Toarp. Skyttel – linneindustrin. Skräddarsax – konfektionen. Kärve – jordbruket. Danderyd — L02001-93 Danderyds köping (1946–1970), Stockholms län, nu Danderyds kommun. Delat av silver, vari en bjäkvis ställd grön ekkvist med två blad och två ollon, och grönt, varit en fisk av silver med röd beväring Fastställt av Kungl Maj:t 1946-02-15, upphört vid kommunens ombildning 1971-01-01. Ekkvist – beståndet av ekar. Fisk – från bilden i Danderyds skeppslags sigill, känt från 1604. Dannemora — N03003-93 Dannemora landskommun (1952–1970), Uppsala län, nu Östhammars kommun. I fält av silver ett svart treberg med tre uppväxande gröna granar Fastställt av Kungl Maj:t 1957-05-10, upphört vid kommunens ombildning 1971-01-01, senare fört av Dannemora kommun (1971–1973). Svart treberg – Dannemora gruva. Gran – skogsnaturen; skogens betydelse för gruvhanteringen. Degerfors (Västerbottens län) — N24006-93 Degerfors landskommun (1863–1968), Västerbottens län, nu Vindelns kommun. Sköld, karvskurestyckad av blått, vari en balkvis ställd lax av silver med röda fenor, och av silver, vari en balkvis ställd blå slaga Fastställt av Kungl Maj:t 1957-10-25, upphört vid kommunens ombildning (namnbyte) 1969-01-01, senare fört av Vindelns landskommun (1969–1970) och därefter Vindelns kommun (1971–). Lax – från bilden i Umeå tingslags sigill; laxfiskets historiska betydelse. Slaga – jordbruket. Karvskura – Vindelälven och Ume älv. Degerfors (Örebro län) — L18001-93 Degerfors köping (1943–1966) och Degerfors köping (1967–1970), Örebro län, nu Degerfors kommun. I fält av silver en av vågskuror bildad blå balk, belagd med ett järnmärke mellan två kugghjul, alla av silver Fastställt av Kungl Maj:t 1948-12-17, upphört vid köpingens ombildning 1971-01-01, senare fört av Degerfors kommun (1971–). Vågskureavdelad blå balk – Letälven. Järnmärke och kugghjul – Degerfors järnverk. Delsbo — N21006-93 Delsbo landskommun (1863–1970), Gävleborgs län, nu Hudiksvalls kommun. I rött fält en smidestång och en smideshammare av guld, stolpvis ställda Antaget 1963-12-16, ej fastställt av Kungl Maj:t, upphört vid kommunens ombildning 1971-01-01. Smidestång och smidehammare – från bilden i Delsbo sockens sigill; kopparsmidet. Komponerat av Svenska kommunalheraldiska institutet. Dimbo — N16001-93 Dimbo landskommun (1863–1970), Skaraborgs län, nu Tidaholms och Falköpings kommuner. I blått fält ett stolpvis ställt svärd av silver med en krona av guld uppträdd omkring klingan samt åtföljd på vardera sidan av en sexradig kornplanta av guld Antaget 1956-04-12, ej fastställt av Kungl Maj:t, upphört vid kommunens ombildning 1971-01-01, senare fört av Dimbo kommun (1971–1973). Svärd och krona – tronstriderna med slagen vid Lena 1208 och Gestilren 1210. Svärd – tingsstället i Dimbo. Kornplanta – från bilden i Vartofta härads sigill, känt från 1569. Komponerat av Svenska kommunalheraldiska institutet. Domnarvet — N20004-93 Domnarvets landskommun (1929–1943), Kopparbergs län, nu Borlänge kommun. Medelst vågskuror två gånger av blått, silver och rött styckad sköld, i första fältet ett järnmärke och i tredje en balkvis ställd yxa, båda av silver Fastställt av Kungl Maj:t 1938-01-21, upphört vid kommunens ombildning 1944-01-01, senare fört av Borlänge stad (1944–1970) och därefter Borlänge kommun (1971–). Yxan – från bilden i Dalarnas äldsta sigill från 1435; frihetskampen under engelbrektstiden. Järnmärke – Domnarvets järnverk. Ström – Dalälven. Dorotea (landskommun) — N24007-93 Dorotea landskommun (1863–1970), Västerbottens län, nu Dorotea kommun. I fält av guld en röd björn med blå beväring, därest dylik skall komma till användning, och däröver en röd ginstam belagd med en krona av guld Fastställt av Kungl Maj:t 1945-11-23, upphört vid kommunens ombildning 1971-01-01, senare fört av Dorotea kommun (1971–1973) och därefter (med obetydligt omformulerad blasonering) Dorotea kommun (1980–). Björn – Dorotea vid tiden för vapnets tillkomst betraktad som en av de björnrikaste i landet. Krona – ortnamnets kungliga anknytning till Gustav IV Adolfs gemål; för att skilja vapnet från andra med en björn som motiv. Duvbo — M02001-93 Duvbo municipalsamhälle (1903-07-03–1948), Stockholms län, nu Sundbybergs kom-mun. I fält av silver ett grönt äppelträd med röda äpplen Fastställt av Kungl Maj:t 1943-06-30, upphört vid municipalsamhällets upphörande 1949- 01-01. Äppleträd – trädgårdssamhället. Döderhult — N08002-93 Döderhults landskommun (1863–1966), Kalmar län, nu Oskarshamns kommun. Sköld, genom en laxstjärskura kluven av blått, vari en stolpvis ställd fisk av guld, och av guld, vari en störtad blå spade Fastställt av Kungl Maj:t 1951-05-11, upphört vid kommunens ombildning 1967-01-01. Fisk – bilden i Stranda härads sigill, känt från 1568. Laxstjärtskura – fisket och läget vid havet. Spade – näringslivet. Eda — N17002-93 Eda landskommun (1863–1970), Värmlands län, nu Eda kommun. I blått fält en av en vågskura bildad stam och däröver en femuddig skans, allt av silver Fastställt av Kungl Maj:t 1948-09-24, upphört vid kommunens ombildning 1971-01-01, senare fört av Eda kommun (1971–). Skans och vågskura – befästningen Eda skans vid Bysjön. Ekshärad — N17003-93 Ekshärads landskommun (1863–1970), Värmlands län, nu Hagfors kommun. I sköld, kluven av silver och blått, ett stolpvis ställt ospänt armborst, åtföljt i vardera fältet av en stolpvis ställd pil, allt av motsatta tinkturer Fastställt av Kungl Maj:t 1953-12-18, upphört vid kommunens ombildning 1971-01-01, senare fört av Ekshärads kommun (1971–1973). Armborst och pil – från bilden i Älvdals härads sigill, känt från 1638. Emmaboda — L08001-93 Emmaboda köping (1930–1968) och Emmaboda köping (1969–1970), Kalmar län, nu Emmaboda kommun. I fält av guld ett av kavlar bildat blått gaffelkors, åtföljt upptill och på vardera sidan av ett ospänt blått armborst Fastställt av Kungl Maj:t 1952-11-06, upphört vid köpingens ombildning 1971-01-01, senare fört av Emmaboda kommun (1971–). Gaffelkors – Emmaboda som knutpunkt för järnvägsförbindelser till Kalmar, Karlskrona och Växjö. Armborst – från bilden i Södra Möre härads sigill, känt från 1568. Komponerat av Svenska kommunalheraldiska institutet. Enviken — N20005-93 Envikens landskommun (1863–1970), Kopparbergs län, nu Falu kommun. I grönt fält en medelst vågskuror bildad, störtad sparre, och över denna en krona, allt av guld Fastställt av Kungl Maj:t 1948-01-30, upphört vid kommunens ombildning 1971-01-01. Vågskureavdelad sparre – föreningen inom socknen av två vattenleder samt ortnamnet Enviken med betydelsen "föreningsviken". Krona – från sockensigillet för Svärdsjö varifrån Enviken är avsöndrad – återgår på en förgylld krona på taket till Svärdsjö kyrka som minne av Gustav Erikssons flykt genom Dalarna 1520 och svärdsjöbornas insats därvid. Fagerhult — N08003-93 Fagerhults landskommun (1863–1968), Kalmar län, nu Högsby kommun. I grönt fält en ginbalk av guld, belagd med en grön kvist av lövträd Fastställt av Kungl Maj:t 1968-12-06, upphört vid kommunens ombildning 1969-01-01. Lövträdskvist – ortnamnets betydelse "fager lövträdsdunge". Finnskoga-Dalby — N17004-93 Finnskoga-Dalby landskommun (1952–1970), Värmlands län, nu Torsby kommun. I fält av silver ett av en kavle och en ginkavle bildat andreaskors, åtföljt av fyra topografiska barrskogstecken, allt i blått Fastställt av Kungl Maj:t 1959-12-18, upphört vid kommunens ombildning 1971-01-01, senare fört av Finnskoga-Dalby kommun (1971–1973). Blått kors i fält av silver – ortnamnets första led; det finska befolkningsinslaget. Barrskogstecken – ortnamnet Finnskogas efterled; skogsbruket. Finspång — L05002-93 Finspångs köping (1942–1970), Östergötlands län, nu Finspångs kommun. Sköld delad av rött, vari ett järnmärke av guld, och silver, vari fem kopplade, röda, genomgående spetsrutor, den mellersta belagd med tre stolpvis ordnade liljor av guld Fastställt av Kungl Maj:t 1944-04-14, upphört vid köpingens ombildning 1971-01-01, senare fört av Finspångs kommun (1971–). Järnmärke – järnhanteringen och industrin. Nedre fältet – Louis de Geers ättevapen. Fjällbacka — M14001-93 Fjällbacka municipalsamhälle (1888-07-28–1964), Göteborgs och Bohus län, nu Tanums kommun. Sköld, delad av silver, vari en blå båt med hissade segel, och av blått, vari en merkuriestav av silver, på vardera sidan åtföljd av en stolpvis ställd fisk av silver med röd beväring (därest dylik skall komma till användning), den högra vänstervänd Fastställt av Kungl Maj:t 1948-12-03, upphört vid municipalsamhällets upphörande 1965- 01-01. Båt och merkuriestav – kustsjöfarten. Fisk – fiskerinäringen. Blått och silver – havets färger. Fjällsjö — N22008-93 Fjällsjö landskommun (1863–1951), Fjällsjö landskommun (1952–1966) och Fjällsjö landskommun (1967–1970), Västernorrlands län (fr o m 1971 Jämtlands län), nu Strömsunds kommun, Jämtlands län. I blått fält en av vågskuror bildad ginbalk, åtföljd ovan av en sol och nedan av ett uppskjutande sexberg, allt av guld Fastställt av Kungl Maj:t 1950-02-03, upphört vid kommunens ombildning 1971-01-01, senare fört av Fjällsjö kommun (1971–1973), Jämtlands län. Vågskureavdelad ginstam åtföljd av sol och sexberg – heraldisering av bilden i Fjällsjö sockens sigill. Vågskura – Fjällsjön och Fjällsjöälven. Floda (Kopparbergs län) — N20006-93 Floda landskommun (1863–1970), Kopparbergs län, nu Gagnefs kommun. I fält av silver tre blåklockor ordnade två och en, med gröna foderblad Fastställt av Kungl Maj:t 1947-06-13, upphört vid kommunens ombildning 1971-01-01. Blåklocka – Dalarnas landskapsblomma – blomsterrikedomen på standängarna inom socknen utmed Västerdalälven. Floda (Södermanlands län) — N04004-93 Floda landskommun (1863–1970), Södermanlands län, nu Katrineholms kommun. Sköld, kluven av guld, vari en grön ek, och blått, vari en vänsterstråle av guld Fastställt av Kungl Maj:t 1947-06-13, upphört vid kommunens ombildning 1971-01-01. Ek – bilden i Oppunda härads sigill. Vänsterstråle av guld i blått fält – vapnet för ätten Kagg – fältmarskalken Lars Kagg. Folkunga — N05002-93 Folkunga landskommun (1952–1970), Östergötlands län, nu Mjölby kommun. I blått fält tre ginbalkvis ställda kavlar av silver, överlagda med ett upprest lejon av guld med röd beväpning, allt inom en bård av guld Antaget 1955-08-22, ej fastställt av Kungl Maj:t, upphört vid kommunens ombildning 1971-01-01. Sköldemärket utan bård – vapnet för den kungliga s k Folkungaätten. Bård – åtskillnad från ättevapnet. Komponerat av Svenska kommunalheraldiska institutet. Folkärna — N20007-93 Folkärna landskommun (1919–1966), Kopparbergs län, nu Avesta kommun. I fält av silver en bergshammare och en smidestång i kors, båda svarta Fastställt av Kungl Maj:t 1945-02-16, upphört vid kommunens ombildning 1967-01-01. Bergshammare och smidestång i kors – bilden i Folkärna (Folkere) tingslags sigill från 1594. Bergshammare – bergshanteringen. Smidestång – smidesnäringen. Fors — N23004-93 Fors landskommun (1863–1970), Jämtlands län, nu Ragunda kommun. I fält av silver en av en vågskura bildad stam, fyra gånger vågskuredelad av blått och silver, samt däröver två framkommande, uppåtriktade röda blixtar i kors, överlagda med en blå tall Fastställt av Kungl Maj:t 1958-01-10, upphört vid kommunens ombildning 1971-01-01, senare fört av Fors kommun (1971–1973) och därefter Ragunda kommun (1974–). Blixtar och vågskuror – Indalsälven och den kraft som utvinns därur. Tall – skogsbruket. Forshaga — L17001-93 Forshaga köping (1944–1970), Värmlands län, nu Forshaga kommun. Sköld, vågskurestyckad av grönt, vari flottningsmärket "krona med hack" av guld, och av guld, vari en trebladig grön lagerkvist Fastställt av Kungl Maj:t 1954-12-30, upphört vid köpingens ombildning 1971-01-01, senare fört av Forshaga kommun (1971–1973) och därefter (med omformulerad blasonering) Forshaga kommun (1974–). Vågskura – Klarälven, som delar Forshaga i en industridel och en jordbruksdel; strömmen i Karlstads tingslags sigill. Flottningsmärke – aktiebolaget Mölnbacka-Trysils flottningsmärke för sulfitved – industridelen och särskilt dess pappersindustri. Lagerkvist – från vapnet för adliga ätten von Lagerlöf, vars stamfader i början av 1600-talet var bosatt på gården Skived – jordbruksedelen. Fridlevstad — N10003-93 Fridlevstads landskommun (1952–1962) och Fridlevstad (1963–1970), Blekinge län, nu Karlskrona kommun. I fält av silver ett stolpvis ställt blått svärd mellan två röda mantelhälfter Antaget 1954-12-20, ej fastställt av Kungl Maj:t, upphört vid kommunens ombildning 1971-01-01, senare fört av Fridlevstads kommun (1971–1973). Svärd och mantelhälfter – bilden i Fridlevstads sockensigill; legenden kring sockenkyrkans skyddshelgon Sankt Martin av Tours, berättande hur denne med svärdet klyver sin mantel och delar den med en tiggare som visar sig vara Kristus. Komponerat av Svenska kommunalheraldiska institutet. Fristad (landskommun) — N15004-93 Fristads landskommun (1952–1970), Älvsborgs län, nu Borås kommun. Sköld indelad i trekanter av grönt och av silver, ordnade på fyra rader Fastställt av Kungl Maj:t 1966-06-29, upphört vid kommunens ombildning 1971-01-01, senare fört av Fristads kommun (1971–1973) och därefter Fristads kommundel inom Borås kommun (1974–). Trekanter – gator med militära tält på Älvsborgs regementes lägerplats Fristads hed. Frostviken — N23005-93 Frostvikens landskommun (1863–1970), Jämtlands län, nu Strömsunds kommun. I fält av silver en av vågskuror bildad störtad blå spets, belagd med en frostblomma av silver Fastställt av Kungl Maj:t 1958-03-07, upphört vid kommunens ombildning 1971-01-01, senare fört av Frostvikens kommun (1971–1973). Frostblomma – ortnamnets förled. Vågskureavdelad spets – ortnamnets efterled; de talrika vattendragen. Fryksände — N17005-93 Fryksände landskommun (1952–1966), Värmlands län, nu Torsby kommun. I fält av silver en roddbåt för två par åror och däröver två korslagda, uppåtriktade åror, allt blått och inom en blå bård Antaget 1958-02-03, ej fastställt av Kungl Maj:t, upphört vid kommunens ombildning 1967-01-01, senare fört av Torsby landskommun (1967–1970) och därefter Torsby kommun (1971–1973) och Torsby kommun (1974–). Båt och korslagda åror – bilden i Fryksdals härads sigill från år 1638. Blått och silver – från Värmlands landskapsvapen. Komponerat av Svenska kommunalheraldiska institutet. Frökind — N16002-93 Frökinds landskommun (1863–1970), Skaraborgs län, nu Tidaholms kommun. I grönt fält ett klöverbladskors av guld Antaget 1955-07-19, ej fastställt av Kungl Maj:t, upphört vid kommunens ombildning 1971-01-01, senare fört av Frökinds kommun (1971–1973). Klöverbladskors – bilden i Frökinds härads sigill, känt från 1639. Komponerat av Svenska kommunalheraldiska institutet. Frösö (köping) — L23001-93 Frösö köping (1948–1970), Jämtlands län, nu Östersunds kommun. I blått fält en av vågskuror bildad bjälke av silver, åtföljd ovanför av två sexuddiga stjärnor och nedanför av en avbildning av korset på runstenen på Frösön, allt av guld Taget i bruk utan särskilt beslut vid köpingens tillkomst 1948-01-01, upphört vid kommunens ombildning 1971-01-01, tidigare fört av Frösö landskommun (1863–1947). Stjärnor – ön som gammalt kulturcentrum. Kors – från Jämtlands enda och och Sveriges nordligaste runsten, rest till minnet av den man som kristnade landskapet. Vågskureavdelad bjälke – Storsjön. Frösö (landskommun) — N23006-93 Frösö landskommun (1863–1947), Jämtlands län, nu Östersunds kommun. I blått fält en av vågskuror bildad bjälke av silver, åtföljd ovanför av två sexuddiga stjärnor och nedanför av en avbildning av korset på runstenen på Frösön, allt av guld Fastställt av Kungl Maj:t 1945-09-12, upphört vid kommunens ombildning 1948-01-01, senare fört av Frösö köping (1948–1970). Stjärnor – ön som gammalt kulturcentrum. Kors – från Jämtlands enda och och Sveriges nordligaste runsten, rest till minnet av den man som kristnade landskapet. Vågskureavdelad bjälke – Storsjön. Frövi — L18002-93 Frövi köping (1955–1970), Örebro län, nu Lindesbergs kommun. Sköld, kluven av blått, vari tre bjälkar av guld, och av silver, vari en stolpvis ställd blå stock med utskjutande, avhuggna grenar Antaget 1954-11-24 (av avgående kommunalfullmäktige i Näsby landskommun inför bildandet av Frövi köping), fastställt av Kungl Maj:t 1954-12-17, upphört vid kommunens ombildning 1971-01-01. Blått fält med tre bjälkar av guld – vapnet för Hinsebergs-ätten, till vilken hörde de äldsta ägarna till Hinsebergs säteri. Stock – Frövifors bruk och trämasse- och pappersindustrin. Färila — N21007-93 Färila landskommun (1863–1970), Gävleborgs län, nu Ljusdals kommun. I blått fält en medelst vågskura bildad, med blå linblomma belagd stam av silver samt däröver en hästsko av guld omslutande en gran av silver Antaget 1958-03-21, ej fastställt av Kungl Maj:t, upphört vid kommunens ombildning 1971-01-01. Vågskureavdelad stam – Ljusnan. Linblomma – linodlingen. Hästsko – hästens betydelse för kommunikationerna, jordbruket och skogsbruket. Gran – skogsbruket. Komponerat av Svenska kommunalheraldiska institutet., författaren Albert Viksten (idé). Färingsö — N02003-93 Färingsö landskommun (1952–1970), Stockholms län, nu Ekerö kommun. Sköld, vågskuredelad av guld, vari en krenelerad röd borg med mittorn och två mindre sidotorn, och av svart Fastställt av Kungl Maj:t 1960-06-30, upphört vid kommunens ombildning 1971-01-01. Borg – Magnus ladulås borg vid Kungsberga samt slottet Svartsjö. Vågskura – belägenheten i Mälaren. Svart – Svartsjölandet. Färnebo — N17006-93 Färnebo landskommun (1863–1951), Värmlands län, nu Filipstads kommun. I rött fält en mulltimmershytta av silver Fastställt av Kungl Maj:t 1945-07-31, upphört vid kommunens ombildning 1952-01-01, senare fört av Värmlandsbergs landskommun (1952–1970). Hytta – gruv- och hyttrörelsen; från bilden i Filipstads bergslags masmästarämbetes sigill. Gagnef — N20008-93 Gagnefs landskommun (1863–1970), Kopparbergs län, nu Gagnefs kommun. I rött fält ett av vågskuror bildat gaffelkors av guld Fastställt av Kungl Maj:t 1946-12-20, upphört vid kommunens ombildning 1971-01-01, senare fört av Gagnefs kommun (1971–). Vågskureavdelat gaffelkors – mötet mellan Öster- och Västerdalälvarna vid Djurås, som också är bakgrund till bilden i Gagnefs äldsta kända sockensigill från 1664. Gamla Uppsala — N03004-93 Gamla Uppsala landskommun (1863–1946), Uppsala län, nu Uppsala kommun. I rött fält en bild av Sankt Erik uppstigande från ett treberg, allt av guld Fastställt av Kungl Maj:t 1946-02-15, upphört vid kommunens ombildning 1947-01-01. Sankt Erik – flyttningen 1273 av nationalhelgonets ben från Gamla Uppsala till Östra Aros, dvs nuvarande Uppsala. Treberg – Uppsala högar. Rött och guld – från landskapet Upplands vapen. Garpenberg — N20009-93 Garpenbergs landskommun (1863–1951), Kopparbergs län, nu Hedemora kommun. Medelst en fjällskura delat av rött, vari två korslagda yxor av silver, och silver, vari ett kopparmärke mellan två järnmärken, alla röda Fastställt av Kungl Maj:t 1946-04-12, upphört vid kommunens ombildning 1952-01-01. Yxor – skogsbruk. Koppar- och järnmärken – bergsbruk med koppar- och järngruvor. Gideå — N22009-93 Gideå landskommun (1863–1970), Västernorrlands län, nu Örnsköldsviks kommun. I fält av silver en sig stegrande röd häst Antaget 1965-05-28, ej fastställt av Kungl Maj:t, upphört vid kommunens ombildning 1971-01-01. Häst – skogs- och jordbruket. Komponerat av stadsarkitekt Hans Schlyter, Sundsvall. Gislaved — L06002-93 Gislaveds köping (1952–1970), Jönköpings län, nu Gislaveds kommun. I rött fält ett topografiskt gästgiveritecken av guld, omgivet av en ring av silver Fastställt av Kungl Maj:t 1953-03-27, upphört vid köpingens ombildning 1971-01-01, senare fört av Gislaveds kommun (1971–1973) och därefter Gislaveds kommun (1974–). Topografiskt tecken för gästgiveri – Gislaveds betydelse genom gästgiveri och skjutsstation vid Nissastigen mellan Jönköping och Halmstad. Ring – sammanhållning och enighet inom köpingen. Gladhammar — N08004-93 Gladhammars landskommun (1952–1966), Kalmar län, nu Västerviks kommun. I fält av silver ett blått treberg och däröver två stolpvis ställda och bjälkvis ordnade blå kräftor Fastställt av Kungl Maj:t 1953-10-09, upphört vid kommunens ombildning 1967-01-01. Kräfta –bilden i Tjusts härads näst äldsta sigill, känt från 1622. Komponerat av Svenska kommunalheraldiska institutet. Glava — N17007-93 Glava landskommun (1863–1970), Värmlands län, nu Arvika kommun. I sköld kluven av silver och svart, två mot varandra vända skifferhackor av motsatta tinkturer Fastställt av Kungl Maj:t 1960-06-30, upphört vid kommunens ombildning 1971-01-01. Skifferhacka – förekomsten av glimmerskiffer och bearbetningen därav. Glemmingebro — N11002-93 Glemmingebro landskommun (1952–1970), Kristianstads län, nu Ystads kommun, Malmöhus län, och Tomelilla kommun, Kristianstads län. I grönt fält en genomgående, med fem tinnar försedd bro av guld i ett spann Fastställt av Kungl Maj:t 1955-12-09, upphört vid kommunens ombildning 1971-01-01. Bro – ortnamnets efterled; samförståndsandan inom kommunen. Tinnar – borgarna Bollerup, Tosterup och Övrabyborg. Fem tinnar – de fem socknar varav storkommunen bildades. Grönt – jordbruket. Glimåkra — N11003-93 Glimåkra landskommun (1863–1970), Kristianstads län, nu Östra Göinge kommun. Sköld kluven av svart och guld med ett lövträd av guld i det första fältet och en svart hacka i det andra Fastställt av Kungl Maj:t 1968-03-29, upphört vid kommunens ombildning 1971-01-01, senare fört av Glimåkra kommun (1971–1973). Hacka och lövträd – från bilden i Glimåkra sockens sigill från 1787. Gnarp — N21008-93 Gnarps landskommun (1863–1970), Gävleborgs län, nu Nordanstigs kommun. I fält av silver en gående röd bock med horn, tunga och klövar av guld Fastställt av Kungl Maj:t 1950-12-01, upphört vid kommunens ombildning 1971-01-01, senare fört av Gnarps kommun (1971–1973). Gående bock – bilden i Gnarps sockens sigill från 1621. Gnesta (köping) — L04001-93 Gnesta köping (1955–1970), Södermanlands län, nu Gnesta och Nyköpings kommuner. I grönt fält en skära av silver, bakifrån stödd av en upprest lokatt av guld med tunga, tänder, klor och fläckar röda Fastställt av Kungl Maj:t 1957-01-10, upphört vid kommunens ombildning 1971-01-01, senare fört av Gnesta kommun (1971–1973). Skära – förleden i ortnamnet Frustuna, som återgår på skördeguden Frö. Lokatt – ortnamnet Kattnäs. Gnosjö — N06003-93 Gnosjö landskommun (1952–1970), Jönköpings län, nu Gnosjö kommun. I grönt fält två bjälkvis ställda genomgående strängar mellan fem vattenhjul, ordnade två, två och ett, allt av silver Antaget 1954-05-08, ej fastställt av Kungl Maj:t, upphört vid kommunens ombildning 1971-01-01, senare fört av Gnosjö kommun (1971–). Vattenhjul – småindustrin. Strängar – tråddrageriet. Fem vattenhjul – fem socknar inom kommunens område. Grönt – tre gnosjöbor erhöll år 1815 för uppfinningen att "draga ståltråd vid vatten" en hedersmedalj att bäras i Vasaordens gröna band. Komponerat av Svenska kommunalheraldiska institutet. Godegård — N05003-93 Godegårds landskommun (1952–1970), Östergötlands län, nu Motala kommun. Fält medelst vågskura delat av guld, vari en blå smidestång mellan två blå järntackor, och av blått, vari en båt av guld, i aktern prydd med tre påfågelsfjädrar av guld Antaget 1953-10-30, ej fastställt av Kungl Maj:t, upphört vid kommunens ombildning 1971-01-01. Smidestång och järntacka – från bilden i Godegårds bergslags sigill, känt från 1600-talets början. Blått fält vari en blå båt med fjädrar – från vapnet för Medevi hälsobrunns grundare Urban Hjärne (1641–1724). Komponerat av Svenska kommunalheraldiska institutet. Grangärde — N20010-93 Grangärde landskommun (1863–1970), Kopparbergs län, nu Ludvika kommun. I fält av silver tre bjälkvis ordnade gröna granar över en med tre järnmärken av silver belagd grön stam Fastställt av Kungl Maj:t 1944-06-22, upphört vid kommunens ombildning 1971-01-01. Gran – bilden i Grangärde sockens sigill från 1600-talets slut; tolkning av ortnamnets förled. Järnmärken – järnmalmsproduktionen inom socknen i Västerbergslagen, särskilt Grängesbergs järnmalmsfält. Grums — L17002-93 Grums köping (1948–1968) och Grums köping (1969–1970), Värmlands län, nu Grums kommun. I blått fält en kyrka av silver med korsprydd takryttare på mitten och kors över vardera gaveln samt med svarta fönster; däröver en ginstam av silver belagd med tre blåa cirkelsågklingor Fastställt av Kungl Maj:t 1952-09-25, upphört vid köpingens ombildning 1971-01-01, senare fört av Grums kommun (1971–). Kyrka – Grums gamla kyrka: bilden i Grums härads sigill, känt från 1617. Sågklingor – träförädlingsindustrin. Grundsunda — N22010-93 Grundsunda landskommun (1863–1970), Västernorrlands län, nu Örnsköldsviks kommun. I rött fält en balkvis ställd fisk av silver Fastställt av Kungl Maj:t 1964-04-23, upphört vid kommunens ombildning 1971-01-01. Snedställd fisk – bilden i Grundsunda sockens sigill, känt från 1683. Komponerat av stadsarkitekt Hans Schlyter, Sundsvall. Grytnäs — N20011-93 Grytnäs landskommun (1863–1966), Kopparbergs län, nu Avesta kommun. I rött fält en av vågskuror bildad bjälke, åtföljd ovanför av ett kugghjul mellan två rågax och nedanför av en gryta, allt av guld Fastställt av Kungl Maj:t 1947-12-30, upphört vid kommunens ombildning 1967-01-01. Gryta – bilden i Grytnäs sockensigill, känt sedan 1710; ortnamnet; sägen om en jättegryta i socknen varav dess kyrkklocka skall vara gjuten. Vågskureavdelad bjälke – Dalälven. Ax – jordbruket. Kugghjul – industrin. Gunnarskog — N17008-93 Gunnarskogs landskommun (1952–1970), Värmlands län, nu Arvika kommun. I fält av silver en gående, rödtungad, svart järv, åtföljd av tio gröna grankvistar, varav fem ovan och fem nedan, i båda fallen ordnade tre och två Fastställt av Kungl Maj:t 1954-03-19, upphört vid kommunens ombildning 1971-01-01. Järv – motiv i landskapsvapen för Värmland, återgivet i en vapenbok från 1562. Grankvistar – ortnamnets efterled; tillägg för att skilja landskommunens vapen från landskapets. Gustafs — N20012-93 Gustafs landskommun (1863–1951) och Gustafs landskommun (1952–1970), Kopparbergs län, nu Säters kommun. I rött fält tre pinglor av guld, ordnade två och en, och däröver en ginstam av guld, belagd med en röd krona Fastställt av Kungl Maj:t 1947-02-28, upphört vid kommunens ombildning 1971-01-01. Krona – ortnamnets kungliga ursprung från Gustav III. Pinglor – mässingstillverkning. Gustavsberg — N02004-93 Gustavsbergs landskommun (1952–1970), Stockholms län, nu Värmdö kommun. I blått fält två koniska, utkragade porslinsbrännugnar av silver på en röd stam i hela dess bredd Fastställt av Kungl Maj:t 1960-08-17, upphört vid kommunens ombildning 1971-01-01, senare fört av Gustavsbergs kommun (1971–1973) och därefter (med omformulerad blasonering) Värmdö kommun (1974–). Porslinsbrännugnar – porslinsindustrin. Gällivare (landskommun) — N25003-93 Gällivare landskommun (1863–1970), Norrbottens län, nu Gällivare kommun. Sköld kvadrerad: 1. och 4. i rött fält en gående ren av guld med blå beväring, därest dylik skall komma till användning; 2. och 3. i fält av guld ett blått järnmärke Fastställt av Kungl Maj:t 1956-03-09, upphört vid kommunens ombildning 1971-01-01, tidigare fört av Gällivare municipalsamhälle (1893-06-02–1955), senare fört av Gällivare kommun (1971–). Ren – renskötsen. Järnmärke – järnmalmsbrytningen. Gällivare (municipalsamhälle) — M25001-93 Gällivare municipalsamhälle (1893-06-02–1955), Norrbottens län, nu Gällivare kommun. Sköld kvadrerad: 1. och 4. i rött fält en gående ren av guld med blå beväring, därest dylik skall komma till användning; 2. och 3. i fält av guld ett blått järnmärke Fastställt av Kungl Maj:t 1948-12-30, upphört vid municipalsamhällets upphörande 1956- 01-01, senare fört av Gällivare landskommun (1863–1970) och därefter Gällivare kommun (1971–). Ren – renskötsen. Järnmärke – järnmalmsbrytningen. Götene — L16001-93 Götene köping (1952–1966) och Götene köping (1967–1970), Skaraborgs län, nu Götene kommun. I rött fält en heraldisk källa av silver och blått samt däröver ett latinskt kors av silver mellan två stolpvis ställda svärd, likaledes av silver Fastställt av Kungl Maj:t 1953-06-05, upphört vid köpingens ombildning 1971-01-01, senare fört av Götene kommun (1971–). Svärd – attribut för Skara stifts och Västergötlands skyddshelgon S:ta Elin. Heraldisk källa och latinska korset – den åt S:ta Elin helgade källan, som i äldre tid var utmärkt med ett kors. Komponerat av Svenska kommunalheraldiska institutet. Hackås — N23007-93 Hackås landskommun (1952–1970), Jämtlands län, nu Bergs och Östersunds kommuner. I blått fält en uppskjutande, genomgående, krenelerad och med portvalv försedd mur samt däröver en störtad värja med rikt utvecklat handskydd och ett bloss i kors, allt av guld Fastställt av Kungl Maj:t 1956-06-29, upphört vid kommunens ombildning 1971-01-01. Svärd med rikt utvekcklat handskydd – det s k Skånkesvärdet i Hackås kyrka, som skall ha tillhört riddaren Örjan Karlsson på 1400-talet. Hallingeberg — N08005-93 Hallingebergs landskommun (1863–1970), Kalmar län, nu Västerviks kommun. I blått fält ett mantelsnitt av silver, belagt med ett grönt cederträd med en röd krona uppträdd på stammen Antaget 1955-01-20, ej fastställt av Kungl Maj:t, upphört vid kommunens ombildning 1971-01-01. Träd med krona kring stammen – bilden i Ankarsrums bruksäldsta figurstämpel, använd 1787–1878. Cederträd samt tinkturerna – vapnet för dåvarande ägaren till bruket bergsrådet Peter Christopher Cederbaum. Komponerat av Svenska kommunalheraldiska institutet. Hallsberg — L18003-93 Hallsbergs köping (1908–1962), Hallsbergs köping (1963–1964), Hallsbergs köping (1965–1966) och Hallsbergs köping (1967–1970), Örebro län, nu Hallsbergs och Örebro kommuner. I rött fält tre i byglarna hopkopplade med svarta nyckelhål försedda hänglås av guld, bildande en på spetsen ställd triangel Fastställt av Kungl Maj:t 1950-12-15, upphört vid köpingens ombildning 1971-01-01, senare fört av Hallsbergs kommun (1971–). Hopkopplade lås – bilden i Hallsbergs sockens sigill, känt från 1791 (motivet antas härröra från vapnet för en frimurarloge i Göteborg och ha överförts av Martin Georg Wallenstråle, som var kyrkoherde i Kumla och Hallsberg åren 1783–1791 och vars far var biskop i Göteborg); sinnebild för säkerhet och trygghet genom enighet (sammanlänkningen gjord så att allt faller i sär om någon av länkarna brister). Rött och guld – från landskapet Närkes vapen. Hallstahammar — L19001-93 Hallstahammars köping (1943–1951) och Hallstahammars köping (1952–1970), Västmanlands län, nu Hallstahammars kommun. Sköld, delad av silver, vari en bjälkvis ställd svart hammare, och av rött, vari tre kugghjul av silver, ställda två och ett Fastställt av Kungl Maj:t 1948-11-05, upphört vid köpingens ombildning 1971-01-01, senare fört av Hallstahammars kommun (1971–). Hammaren – hammarsmedja vid Trångforsen, anlagd 1628 och ursprung till ortens industri. Tre kugghjul – Hallstahammars i senare tid tre dominerande industrier. Hammarö — L17003-93 Hammarö köping (1952–1970), Värmlands län, nu Hammarö kommun. I fält av silver en av karvskuror bildad blå bjälke, belagd med en stock av guld Fastställt av Kungl Maj:t 1952-12-19, upphört vid köpingens ombildning 1971-01-01, senare fört av Hammarö kommun (1971–). Karvskureavdelad bjälke – strömmen i Karlstads härads sigill från år 1643; Klarälven. Stock – timmerflottningen och sågverksindustrin. Hammerdal — N23008-93 Hammerdals landskommun (1893–1951) och Hammerdals landskommun (1952–1970), Jämtlands län, nu Strömsunds kommun. Sköld delad av blått, vari en gående älg av guld med röd beväring, därest sådan skall komma till användning, och guld, vari en blå asp Fastställt av Kungl Maj:t 1944-06-22, upphört vid kommunens ombildning 1971-01-01, senare fört av Hammerdals kommun (1971–1973). Älg och asp – från bilden i Hammerdals tingslags sigill. Hamrånge — N21009-93 Hamrånge landskommun (1863–1968), Gävleborgs län, nu Gävle kommun. Sköld delad av rött, vari tre bjälkvis ordnade sexuddiga stjärnor av silver, och av silver, vari en röd fisk med fenor och tänder av guld Fastställt av Kungl Maj:t 1951-02-23, upphört vid kommunens ombildning 1969-01-01. Fisk och stjärna – bilden i Hamrånge socken sigill från 1685. Delad sköld samt rött – som åtskillnad från vapnen för adliga ätten Giös och staden Lysekil. Harmånger — N21010-93 Harmångers landskommun (1952–1970), Gävleborgs län, nu Nordanstigs kommun. Sköld delad och överkluven; 1. I blått fält mellan två rundlar ett kapitält I med utbuktningar mot rundlarna, allt av guld; 2. I fält av guld en blå hammare; 3. I svart fält fyra bokstavsstaplar förenade av ett tvärstreck med ett från dettas mitt uppskjutande kors, allt av guld Fastställt av Kungl Maj:t 1967-06-30, upphört vid kommunens ombildning 1971-01-01, senare fört av Harmångers kommun (1971–1973). Bokstaven I åtföljd av två rundlar – motivet i Jättendals sockens sigill. Bokstäverna H – från motivet i Harmångers sockens sigill från 1600-talets senare hälft, där tre versaler av bokstaven med tillhörande kors utformats som ett IHS-monoram; ortnamnet Harmångers och landskapsnamnet Hälsinglands begynnelsebokstav. Hammare – från motivet i Ilsbo sockens sigill från 1600-talet senare hälft. Guld och blått – de tinkturer vari sockenemblemet för Jättendal finns återgivet på en fana för Hälsinge tremänningregemente från 1675. Svart och guld – vapnet för landskapet Hälsingland. Komponerat av stadsarkitekt Hans Schlyter, Sundsvall. Harplinge — N13001-93 Harplinge landskommun (1952–1970), Hallands län, nu Halmstads kommun. I grönt en halmkärve av guld med ett från densamma uppskjutande ospänt armborst av silver och däröver en av vågskura bildad ginstam av silver Fastställt av Kungl Maj:t 1958-05-09, upphört vid kommunens ombildning 1971-01-01, senare fört av Harplinge kommun (1971–1973). Halmkärve – bilden i Halmstads härads sigill, känt från 1500-talets mitt. Halmkärve med armborst – symbol för Harplinge hembygds- och fornminnesförening sedan 1920-talets slut; sambandet mellan fredlig odlargärning och värn av hembygden i det forna gränslandskapet. Vågskureavdelad ginstam – läget vid havet. Komponerat av skulptören Erik Nilsson, Harplinge. Hassela — N21011-93 Hassela landskommun (1863–1970), Gävleborgs län, nu Nordanstigs kommun. I rött fält en hasselnöt med svepe, allt av guld Fastställt av Kungl Maj:t 1964-12-18, upphört vid kommunens ombildning 1971-01-01, senare fört av Hassela kommun (1971–1973). Hasselnöt – ortnamnet. Komponerat av stadsarkitekt Hans Schlyter, Sundsvall. Haverö (I) — N22011-93 Haverö landskommun (1863–1970), Västernorrlands län, nu Ånge kommun. Fält kluvet av blått, vari en slägga av silver, och av silver, vari en blå smidestång Antaget 1954-12-18, ej fastställt av Kungl Maj:t, ersatt 1955-12-21 med modifierat vapen. Slägga och smidestång – bilden i Haverö sockens sigill, känt från 1656. Blått och silver – från landskapet Medelpads vapen. Komponerat av Svenska kommunalheraldiska institutet. Haverö (II) — N22012-93 Haverö landskommun (1863–1970), Västernorrlands län, nu Ånge kommun. I blått fält en pilhacka och smälttång av silver, stolpvis ställda och balkvis ordnade Antaget 1955-12-21, ej fastställt av Kungl Maj:t, upphört vid kommunens ombildning 1971-01-01. Hela sköldemärket, utfört i färg, återfinns tillsammans med andra sockenvapen på en fana för Västernorrlands tremänningsregemente, anskaffad 1675, erövrad av danskarna och ännu bevarad i danska statens ägo. Komponerat av Svenska kommunalheraldiska institutet. Hedemora — N20013-93 Hedemora landskommun (1863–1951) och Hedemora landskommun (1952–1966), Kopparbergs län, nu Hedemora kommun. I rött fält en naturfärgad bild av S:t Paulus med gloria, klädnad, svärd och bok av guld Fastställt av Kungl Maj:t 1944-09-14, upphört vid kommunens ombildning 1967-01-01. Sankt Paulus – bilden i Hedemora sockensigill, känt sedan 1680. Hedesunda — N21012-93 Hedesunda landskommun (1863–1968), Gävleborgs län, nu Gävle kommun. Sköld tre gånger delad av rött och guld, visande i första fältet en sexuddig stjärna av guld, i andra fältet två svarta åror över varandra, den övre med bladet åt vänster, i tredje fältet två sexuddiga stjärnor av guld och i det fjärde fältet en roddbåt Fastställt av Kungl Maj:t 1964-06-29, upphört vid kommunens ombildning 1969-01-01. Båt, tre stjärnor och ett par åror – bilden i Hedesunda sockens sigill, daterat 1656. Komponerat av stadsarkitekt Hans Schlyter, Sundsvall. Helgum — N22013-93 Helgums landskommun (1863–1970), Västernorrlands län, nu Sollefteå kommun. I blått fält en av vågskuror bildad bjälke, åtföljd ovan av en kalk mellan två grekiska kors, under av ett treberg, allt av silver Fastställt av Kungl Maj:t 1943-06-04, upphört vid kommunens ombildning 1971-01-01. Vågskureavdelad bjälke – Faxälven. Treberg – de tre högsta bergstopparna inom kommunen. Kalk och kors – kyrkan. Herrestad — N12005-93 Herrestads landskommun (1952–1970), Malmöhus län, nu Ystads kommun. I blått fält en fyrkantsharv med två vertikala och tre horisontella stockar, de senare med vardera fyra pinnar, samt däröver en krona, allt av guld Antaget 1958-03-14, ej fastställt av Kungl Maj:t, upphört vid kommunens ombildning 1971-01-01. Fyrkantsharv och krona – från bilden i Herrestads härads sigill, känt från 1524. Harv – jordbruksbygden; folklig tolkning av ortnamnet i dess äldre form Hervestad. Komponerat av Svenska kommunalheraldiska institutet. Herrljunga — L15002-93 Herrljunga köping (1953–1970), Älvsborgs län, nu Herrljunga kommun. I blått fält ett av kavlar bildat kors av silver, åtföljt av fyra sädeskärvar av guld Fastställt av Kungl Maj:t 1956-06-15, upphört vid kommunens ombildning 1971-01-01, senare fört av Herrljunga kommun (1971–1973). Kors – järnvägsknutpunkter. Säderkärve – från bilden i Kullings härads sigill, känt från 1756. Komponerat av Svenska kommunalheraldiska institutet. Hille — N21013-93 Hille landskommun (1863–1968), Gävleborgs län, nu Gävle kommun. I fält av silver en blå bystbild av en kvinna med utslaget, vid tinningarna med band av guld sammanhållet hår och ett utmed halsen nedhängande pärlband likaledes av guld Fastställt av Kungl Maj:t 1964-12-18, upphört vid kommunens ombildning 1969-01-01. Bystbild av kvinna med utslaget hår samt pärlband – bilden i Hille sockens sigill, känt från slutet av 1600-talet, där den enligt traditionen föreställer en jungfru Hilleborg som skulle ha låtit bygga den första kyrkan i Hille. Komponerat av stadsarkitekt Hans Schlyter, Sundsvall. Hofors — N21014-93 Hofors landskommun (1925–1970), Gävleborgs län, nu Hofors kommun. I fält av guld en svart blomma med åtta runda kronblad Fastställt av Kungl Maj:t 1968-06-28, upphört vid kommunens ombildning 1971-01-01, senare fört av Hofors kommun (1971–). Blommans rundlar – kullager, vartill det produceras stål i Hofors; från Gästriklands landskapsvapen, vars fält är bestrött med kulor; från Olaus Magnus Carta Marina från 1537 på vilken det område som antas motsvara Hofors belägenhet rymmer grupper av fyllda cirklar som tecken för järnmalmsförekomst.Svart – järnet. Komponerat av stadsarkitekt Hans Schlyter, Sundsvall. Holmsund — L24001-93 Holmsunds köping (1947–1970), Västerbottens län, nu Umeå kommun. I blått fält en tvåmastad slätskonare av silver med stående gafflar, utan segel Fastställt av Kungl Maj:t 1964-06-29, upphört vid köpingens ombildning 1971-01-01, senare fört av Holmsunds kommun (1971–1973). Skepp – ortens framväxt som skeppningsplats för sågverken och som uthamn till Umeå stad vid Ume älvs mynningsvik. Komponerat av stadsarkitekt Hans Schlyter, Sundsvall. Hovmantorp — L07002-93 Hovmantorps köping (1952–1970), Kronobergs län, nu Lessebo och Växjö kommuner. I blått fält en glasugn av silver med tre röda öppningar och därunder två korslagda uppåtriktade glasblåsarpipor av silver med anfångad röd glasmassa Fastställt av Kungl Maj:t 1957-04-26, upphört vid kommunens ombildning 1971-01-01. Glasugn och glasblåsarpipor – glastillverkningen. Huddinge — N02005-93 Huddinge landskommun (1863–1970), Stockholms län, nu Huddinge kommun. I fält av guld en på ett blått treberg stående, svart, brinnande vårdkase med röd låga Fastställt av Kungl Maj:t 1947-11-28, upphört vid kommunens ombildning 1971-01-01, senare fört av Huddinge kommun (1971–). Vårdkase på treberg – ortnamnet Vårby med betydelsen vakthållningsbyn; system av vårdkasar som sträckte sig över hela Mälardalen. Husby — N20014-93 Husby landskommun (1863–1966), Kopparbergs län, nu Hedemora kommun. I rött fält en av en vågskura bildad stam och däröver en bild av den heliga jungfrun med barnet, stående på en månskära, allt av silver Fastställt av Kungl Maj:t 1944-10-06, upphört vid kommunens ombildning 1967-01-01. Jungfru Maria med Jesusbarnet – bilden i Husby sockensigill, känt sedan 1682. Vågskureavdelad stam – Dalälven. Hållnäs — N03005-93 Hållnäs landskommun (1863–1970), Uppsala län, nu Tierps kommun. I blått fält fyra strömmingar av silver, ordnade en, två och en Fastställt av Kungl Maj:t 1959-07-27, upphört vid kommunens ombildning 1971-01-01, senare fört av Hållnäs kommun (1971–1973). Strömming – fisket. Hällefors (köping) — L18004-93 Hällefors köping (1950–1966) och Hällefors köping (1967–1970), Örebro län, nu Hällefors kommun. I fält av silver ett blått, brinnande treberg med röd låga; berget, belagt med en av vågskuror bildad stolpe av silver, är åtföljt till höger av en uppgående måne och till vänster av ett järnmärke, allt blått Fastställt av Kungl Maj:t 1950-12-15, upphört vid köpingens ombildning 1971-01-01, tidigare fört av Hällefors landskommun (1863–1949), senare fört av Hällefors kommun (1971–). Brinnande treberg, vågskureavdelad stolpe samt måne – heraldisering av bilden i Hällefors bergslags sigill från år 1685. Måne (metallurgiskt tecken för silver) – Hällefors silververk. Järnmärke – järnhanteringen. Hällefors (landskommun) — L18005-93 Hällefors landskommun (1863–1949), Örebro län, nu Hällefors kommun. I fält av silver ett blått, brinnande treberg med röd låga; berget, belagt med en av vågskuror bildad stolpe av silver, är åtföljt till höger av en uppgående måne och till vänster av ett järnmärke, allt blått Fastställt av Kungl Maj:t 1942-09-05, upphört vid kommunens ombildning 1950-01-01, senare fört av Hällefors köping (1950–1966) och därefter Hällefors köping (1967– 1970) och Hällefors kommun (1971–). Brinnande treberg, vågskureavdelad stolpe samt måne – heraldisering av bilden i Hällefors bergslags sigill från år 1685. Måne (metallurgiskt tecken för silver) – Hällefors silververk. Järnmärke – järnhanteringen. Hässjö — N22014-93 Hässjö landskommun (1952–1970), Västernorrlands län, nu Timrå kommun. I fält av guld en röd enmastad båt med spri samt vid masttoppen en framåt blåsande tvåtungad blå vimpel Fastställt av Kungl Maj:t 1960-12-16, upphört vid kommunens ombildning 1971-01-01. Enmastad båt – bilden i Hässjö sockens sigill från 1600-talet och i Ljustorps tingslags sigill från 1623. Komponerat av stadsarkitekt Hans Schlyter, Sundsvall. Häverö — N02006-93 Häverö landskommun (1952–1970), Stockholms län, nu Norrtälje kommun. I blått fält en fisk av silver med röda fenor och däröver en ginstam av silver, belagd med tre blå järnmärken Fastställt av Kungl Maj:t 1962-05-25, upphört vid kommunens ombildning 1971-01-01. Järnmärke – Herrängs järngruvor. Fisk – bilden i Häverö tingslags samtliga sigill, daterade 1563, 1606 och 1654. Högsby — N08006-93 Högsby landskommun (1952–1968) och Högsby landskommun (1969–1970), Kalmar län, nu Högsby kommun. I blått fält en ginstam av silver, nedtill med tre rundbågade valv Fastställt av Kungl Maj:t 1961-11-24, upphört vid kommunens ombildning 1971-01-01, senare fört av Högsby kommun (1971–). Ginstam med tre rundbågade valv – bro – Högsbys belägenhet vid landsvägen som korsar Emån; bron Tingebro, vars namn härleds till Handbörds härads tingsställe, som i historien varit en central plats i bygden. Högsjö — N22015-93 Högsjö landskommun (1952–1968), Västernorrlands län, nu Härnösands kommun. I fält av guld en svart korp med framsträckt fot Fastställt av Kungl Maj:t 1963-06-28, upphört vid kommunens ombildning 1969-01-01. Korp med framsträckt fot – bilden i Högsjö sockens sigill, känt från slutet av 1600-talet. Komponerat av stadsarkitekt Hans Schlyter, Sundsvall. Hörby — L12002-93 Hörby köping (1900–1968) och Hörby köping (1969–1970), Malmöhus län, nu Hörby kommun. Sköld delad av rött och silver, i övre fältet en våg upphängd på spetsen av ett svärd, båda av silver, i nedre fältet ett rött andreaskors Fastställt av Kungl Maj:t 1949-05-20, upphört vid köpingens ombildning 1971-01-01, senare fört av Hörby kommun (1971–1973) och därefter Hörby kommun (1974–). Våg – handeln. Svärd – det forna tingsstället. Kors – läget vid korsningen mellan nuvarande europaväg 66 och riksväg 13. Höreda — N06004-93 Höreda landskommun (1863–1951) och Höreda landskommun (1952–1970), Jönköpings län, nu Eksjö kommun. I blått fält ett oxansikte av guld med röd beväring och däröver en ginstam av guld, belagd med tre blå linblommor med ståndare av guld Fastställt av Kungl Maj:t 1947-02-27, upphört vid kommunens ombildning 1971-01-01. Linblommor – ortnamnets förled med betydelsen lin. Oxansikte – jordbruksnäringen, särskilt boskapsskötseln. Komponerat av kyrkoherde Johannes Westenius. Hörnefors — N24008-93 Hörnefors landskommun (1914–1970), Västerbottens län, nu Umeå kommun. I rött fält en bjälke av guld, belagd med två röda kugghjul, åtföljd nedtill av ett järnmärke och upptill av en propeller, allt av guld Fastställt av Kungl Maj:t 1948-07-21, upphört vid kommunens ombildning 1971-01-01, senare fört av Hörnefors kommun (1971–1973). Järnmärke – äldre tiders järnbruksverksamhet. Kugghjul – industrin. Propeller – sjöfarten. Höör — L12003-93 Höörs köping (1939–1968) och Höörs köping (1969–1970), Malmöhus län, nu Höörs kommun. I rött fält en kvarnsten av silver och däröver en ginstam av silver belagd med tre röda lågor Fastställt av Kungl Maj:t 1949-05-20, upphört vid köpingens ombildning 1971-01-01, senare fört av Höörs kommun (1971–). Kvarnsten – kvarnstenstillverkningen i äldre tider. Lågor – offereld – tolkning av ortnamnet som "offerplats". Idre — N20015-93 Idre landskommun (1916–1970), Kopparbergs län, nu Älvdalens kommun. Skölden delad av blått, vari en springande ren av silver med röd beväring, därest sådan skall komma till användning, och silver, vari två av vågskuror bildade blå bjälkar Fastställt av Kungl Maj:t 1944-02-18, upphört vid kommunens ombildning 1971-01-01. Två vågskureavdelade bjälkar – Öster- och Västerdalälvarnas ursprung i Storån respektive Fuluån. Ren – från bilden i sigillet för Särna socken, från vilken Idre utbrutits; renskötsel i kommunens nordligaste delar. Indals-Liden — N22016-93 Indals-Lidens landskommun (1952–1970), Västernorrlands län, nu Sundsvalls kommun. I blått fält ett täckande fisknät av guld Fastställt av Kungl Maj:t 1961-12-08, upphört vid kommunens ombildning 1971-01-01, senare fört av Indals-Lidens kommun (1971–1973). Fisknät – från bilden i både Indals sockens sigill från början av 1600-talet och Lidens sockens äldsta sigill från 1700-talet. Komponerat av stadsarkitekt Hans Schlyter, Sundsvall. Jokkmokk — N25004-93 Jokkmokks landskommun (1863–1970), Norrbottens län, nu Jokkmokks kommun. I fält av silver tre till ett gaffelkors sammanställda blå blixtar, åtföljda ovan av en röd nyckel och på vardera sidan av en röd lapsk trumhammare Fastställt av Kungl Maj:t 1968-03-29, upphört vid kommunens ombildning 1971-01-01, senare fört av Jokkmokks kommun (1971–). Blixtar – elkraft som utvinns ur Luleälven. Nyckel – från bilden sigill för i Luleå socken, till vilken Jokkmokk hörde fram till 1673. Trumhammare – den samiska kulturen. Komponerat av Svenska kommunalheraldiska institutet. Julita — N04005-93 Julita landskommun (1863–1951) och Julita landskommun (1952–1970), Södermanlands län, nu Katrineholms och Vingåkers kommuner. Sköld, kluven av guld, vari en grön ek, och av grönt, vari övre delen en abbotstav av guld Fastställt av Kungl Maj:t 1947-02-28, upphört vid kommunens ombildning 1971-01-01. Ek – bilden i Oppunda härads sigill. Abbotstav – Julita cistercienserkloster. Komponerat av doktor Marshall Lagerquist. Junsele — N22017-93 Junsele landskommun (1863–1970), Västernorrlands län, nu Sollefteå kommun. I blått fält en ginbalk av guld, belagd med en störtad svart barkspade Fastställt av Kungl Maj:t 1959-01-16, upphört vid kommunens ombildning 1971-01-01. Ginbalk belagd med barkspade – heraldisk stilisering av bilden i Junsele sockens sigill, vilken visar en person sysselsatt med avbarkning av en trädstam. Jämjö — N10004-93 Jämjö landskommun (1963–1970), Blekinge län, nu Karlskrona kommun. I blått fält ett lejon av guld, med svansen kluven och tunga, tänder och klor röda, hållande en ek av guld Fastställt av Kungl Maj:t 1964-12-18, upphört vid kommunens ombildning 1971-01-01, senare fört av Jämjö kommun (1971–1973). Lejon – motiv i den inom kommunen belägna förutvarande staden Kristianopels sigill från 1647, vars krönta Christian IV:monogram utbytts mot en ek, för att undvika likhet med Kristianstads stadsvapen. Ek – från Blekinge landskapsvapen. Jämshög — N10005-93 Jämshögs landskommun (1941–1951) och Jämshögs landskommun (1952–1966), Blekinge län, nu Olofströms kommun. I rött fält tre ekollon av silver, ordnade två och ett, och däröver en med tre röda liljor belagd ginstam av silver Fastställt av Kungl Maj:t 1947-06-13, upphört vid kommunens ombildning 1967-01-01. Tre liljor – från vapnet för professor Petrus Estenberg, prost i Jämshög, och hans ättlingar. Ekollon – gångna tiders odlargärning inom skogsbruket. Järbo (landskommun) — N21015-93 Järbo landskommun (1863–1970), Gävleborgs län, nu Sandvikens kommun. I blått fält ett kors med tre tvärarmar, den mellersta med två uppåtriktade, utåtböjda och över korset nående spetsar, allt av silver Fastställt av Kungl Maj:t 1966-11-18, upphört vid kommunens ombildning 1971-01-01, senare fört av Järbo kommundel inom Sandvikens kommun (1971–). Kors med tre tvärarmar – bilden i järnstämpel vid Järbo övre hammare. Järfälla — N02007-93 Järfälla landskommun (1863–1970), Stockholms län, nu Järfälla kommun. I grönt fält ett stående tillbakaseende lamm av silver med beväpning av guld, hållande med högra frambenet en ginbalkvis ställd, med dubbelkors med svagt utböjda armar försedd stång av guld Antaget 1955-06-20, ej fastställt av Kungl Maj:t, upphört vid kommunens ombildning 1971-01-01, senare fört av Järfälla kommun (1971–). Lamm med korsstång – från bilden i sigill, känt från 1568, för Sollentuna härad, som från 1670-talet till 1905 haft sin tingsplats vid Barkaby inom kommunen. Komponerat av Svenska kommunalheraldiska institutet. Järna — N20016-93 Järna landskommun (1863–1970), Kopparbergs län, nu Vansbro kommun. Sköld: kluven av guld, vari en grön havrevippa, och grönt, vari tre stolpvis ordnade järnmärken av guld Fastställt av Kungl Maj:t 1944-12-20, upphört vid kommunens ombildning 1971-01-01. Järnmärke – ortnamnet; järnhanteringen. Tre järnmärken – de tre järnbruken Snöån, Andersfors och Eriksfors, tillsammans kallade Snöåverken. Havrevippa – den härdiga havren med stor betydelse som näringsmedel för befolkningen genom åren. Järnskog — N17009-93 Järnskog landskommun (1952–1970), Värmlands län, nu Eda kommun. I fält av silver en svart kappsläde och däröver en svart ginstam, belagd med en hästsko, ett mynt och en femuddig stjärna, alla av silver Fastställt av Kungl Maj:t 1959-06-30, upphört vid kommunens ombildning 1971-01-01. Kappsläde – travsporttävlingar på isbelagda sjöar. Sjärnan – den numera nedlagda industrin i Koppom. Hästsko och rundel – sägen, som berättar hur man tog två ihåliga sockar, lade skillingar i den ena och hästskor i den andra och lämpade dem i en älv, varefter man där den förstnämnda stocken flöt i land byggde Skillingmarks kyrka och där den andra landade Järnskogs kyrka. Järvsö — N21016-93 Järvsö landskommun (1863–1970), Gävleborgs län, nu Ljusdals kommun. I fält av guld en upprest svart järv med röd beväpning Antaget 1955-05-11, ej fastställt av Kungl Maj:t, upphört vid kommunens ombildning 1971-01-01. Upprest järv – bilden i Järvsö sockens äldsta sigill. Järv – tolkning av ortnamnets förled som substantivet "järv". Guld och svart samt röd beväpning – tinkturerna i vapnet för landskapet Hälsingland. Komponerat av Svenska kommunalheraldiska institutet. Jörn — N24009-93 Jörns landskommun (1863–1966), Västerbottens län, nu Skellefteå kommun. I blått fält fem stockar av guld, ordnade 2, 1, 2 och stolpvis ställda Fastställt av Kungl Maj:t 1950-11-03, upphört vid kommunens ombildning 1967-01-01. Stockar i blått fält – Skellefte och Byske älvar och timmerflottningen däri. Kalix (landskommun) — N25005-93 Kalix landskommun (1967–1970), Norrbottens län, nu Kalix kommun. I rött fält en kalk av guld Taget i bruk utan särskilt beslut vid köpingens tillkomst 1967-01-01, upphört vid kommunens ombildning 1967-01-01, tidigare fört av Nederkalix landskommun (1924– 1966), senare fört av Kalix kommun (1971–). Kalk – bilden i Nederkalix sockens sigill, känt sedan 1640-talet; tolkning av ortnamnet som latinets calix med betydelsen kalk. Kall — N23009-93 Kalls landskommun (1863–1970), Jämtlands län, nu Åre kommun. I fält av silver en röd älghornkrona över en av vågskura bildad blå stam Fastställt av Kungl Maj:t 1961-06-30, upphört vid kommunens ombildning 1971-01-01, senare fört av Kalls kommun (1971–1973). Älghornkrona – hällmålningar från yngre stenåldern vid Hästskotjärn. Vågskureavdelad stam – de många sjöarna, av vilka den största är Kallsjön. Karl Gustav — N25006-93 Karl Gustavs landskommun (1863–1966), Norrbottens län, nu Haparanda kommun. I fält av silver två stolpvis ordnade, blå sikar med beväring av guld, och däröver en med en krona av guld belagd, blå ginstam Fastställt av Kungl Maj:t 1946-11-15, upphört vid kommunens ombildning 1967-01-01. Sik – fiskenäringen. Krona – ortnamnet vilket härleds till Gustav III:s son. Kinna (köping) — L15003-93 Kinna köping (1947–1970), Älvsborgs län, nu Marks kommun. En tre gånger delad sköld av guld och svart med tre svarta kulor i var och ett av guldfälten och en vävskyttel av guld i vart och ett av de svarta fälten Taget i bruk utan särskilt beslut vid köpingens tillkomst 1947-01-01, upphört vid kommunens ombildning 1971-01-01, tidigare fört av Kinna municipalsamhälle (1924-12-12–1946). Kulor – från bilden i Marks härads sigill, känt från 1571. Vävskyttel – textilindustrin. Kinna (municipalsamhälle) — M15001-93 Kinna municipalsamhälle (1924-12-12–1946), Älvsborgs län, nu Marks kommun. En tre gånger delad sköld av guld och svart med tre svarta kulor i var och ett av guldfälten och en vävskyttel av guld i vart och ett av de svarta fälten Fastställt av Kungl Maj:t 1934-04-27, upphört vid kommunens ombildning 1947-01-01, senare fört av Kinna köping (1947–1970). Kulor – från bilden i Marks härads sigill, känt från 1571. Vävskyttel – textilindustrin. Kinnarumma — N15005-93 Kinnarumma landskommun (1863–1960), Älvsborgs län, nu Borås kommun. I grönt fält ett vingdon av guld Fastställt av Kungl Maj:t 1952-01-11, upphört vid kommunens ombildning 1961-01-01, senare fört av Viskafors landskommun (1961–1970) och därefter Viskafors kommun (1971–1973) och Viskafors kommundel inom Borås kommun (1974–). Vingdon – industrin, särskilt textilindustrin. Grönt – jord- och skogsbruket. Klippan — L11003-93 Klippans köping (1952–1970), Kristianstads län, nu Klippans kommun. I sköld en fors av silver, utformad som en högerstråle, bildad ovan av en vågskura och nedan av en rak skura samt gränsande ovan mot blått och nedan mot svart Fastställt av Kungl Maj:t 1961-11-24, upphört vid köpingens ombildning 1971-01-01, senare fört av Klippans kommun (1971–1973) och därefter Klippans kommun (1974–). Stråle utformad som fors – klippa översköljd av en fors mot blå himmel – klipporna i den fors som Rönneå bildar vid Klippans år 1573 grundade finpappersbruk; ortnamnet. Kopparberg — L18006-93 Kopparbergs köping (1908–1961), Örebro län, nu Ljusnarsbergs kommun. I fält av silver en av vågskuror bildad blå stolpe, åtföljd på var sida av ett kopparmärke ovanför en låga, samtliga röda; det hela inom en röd bård Fastställt av Kungl Maj:t 1951-02-02, upphört vid kommunens ombildning 1962-01-01. Vågskureavdelad stolpe, kopparmärke och låga – från bilden i Nya Kopparbergs härads sigill från 1640. Vågskureavdelad stolpe – älven. Kopparmärke – kopparbrytningen. Låga – hyttorna. Bård – för att skilja köpingens vapen från Ljusnarsbergs landskommuns. Korpilombolo — N25007-93 Korpilombolo landskommun (1870-06-03–1970), Norrbottens län, nu Pajala kommun. I rött fält tre timmersågar med blad av silver och handtag av guld, stolpvis ordnade och bjälkvis ställda med sågtänderna nedåt, de mellersta vändtervänd Fastställt av Kungl Maj:t 1952-03-07, upphört vid kommunens ombildning 1971-01-01. Timmersåg – skogsbruket. Kroppa — N17010-93 Kroppa landskommun (1950–1970), Värmlands län, nu Filipstads kommun. I fält av silver sex radiärt ordnade blå borrsläggor Fastställt av Kungl Maj:t 1963-12-19, upphört vid kommunens ombildning 1971-01-01. Borrslägga – från bilden i Färnebo härads sigill, daterat 1636; bergsbruket. Krylbo — L20002-93 Krylbo köping (1919–1966), Kopparbergs län, nu Avesta kommun. I blått fält ett bevingat hjul av guld och däröver en av en vågskura bildad ginstam av guld, vari två korslagda dalpilar Fastställt av Kungl Maj:t 1948-07-21, upphört vid köpingens ombildning 1967-01-01. Vågskura – Dalälven. Dalpilar – symbol för Dalarna från landskapsvapnet – färjestället Brunnbäck, "porten till Dalarna", känt från befrielsekriget 1521. Bevingat hjul – järnvägsknutpunkten Krylbo. Kungsör — L19002-93 Kungsörs köping (1907–1970), Västmanlands län, nu Kungsörs kommun. Sköld delad av blått, vari en krona av guld, och silver, vari en av vågskuror bildad blå bjälke, överlagd med en stolpvis ställd röd kavel Fastställt av Kungl Maj:t 1941-03-07, upphört vid köpingens ombildning 1971-01-01, senare fört av Kungsörs kommun (1971–). Krona samt blå vågskureavdelad bjälke, överlagd med en kavle – ortens belägenhet vid ett "konungarnas vadställe" vid Arbogaån; ortnamnet med denna innebörd. Krona – kungsgården Kungsör, som förvärvades av Gustav I 1538 och har besökts av flera kungar. Kyrkhult — N10006-93 Kyrkhults landskommun (1863-10-16–1966), Blekinge län, nu Olofströms kommun. Delat av grönt, vari en kyrka av silver, och silver, vari tvenne gröna ekar Fastställt av Kungl Maj:t 1940-03-30, upphört vid kommunens ombildning 1967-01-01. Kyrka och ekar – ortnamnet med tolkningen "kyrkan i skogen". Ek – från Blekinge landskapsvapen. Kållered — N14001-93 Kållereds landskommun (1863–1970), Göteborgs och Bohus län, nu Mölndals kommun. I blått fält en kulle av silver, belagd med en röd stubbe, och däröver två korslagda röjningsyxor i silver Fastställt av Kungl Maj:t 1958-11-21, upphört vid kommunens ombildning 1971-01-01. Kulle – tolkning av ortnamnets förled som substantivet kulle. Röjningsyxor och stubbe – ortnamnets efterled med betydelsen röjning. Kälarne — N23010-93 Kälarne landskommun (1952–1970), Jämtlands län, nu Bräcke kommun. Sköld, kluven av silver, vari en blå klockstapel (Håsjöstapeln), och av blått, vari en gran av silver Fastställt av Kungl Maj:t 1959-06-30, upphört vid kommunens ombildning 1971-01-01, senare fört av Kälarne kommun (1971–1973). Klockstapel – Håsjö sockens klockstapel, varav en kopia finns på Skansken i Stockholm. Gran – skogsbruket. Kävlinge — L12004-93 Kävlinge köping (1946–1966), Kävlinge köping (1967–1968) och Kävlinge köping (1969–1970), Malmöhus län, nu Kävlinge kommun. I grönt fält ett sexarmat kors av guld, bildat av en smal bjälke, en kavle och en ginkavle Fastställt av Kungl Maj:t 1955-07-27, upphört vid köpingens ombildning 1971-01-01, senare fört av Kävlinge kommun (1971–1973) och Kävlinge kommun (1974–). Sexarmat kors – de tidigare sex i Kävlinge sammanstrålande järnvägssträckorna. Kavlar – ortnamnet, härlett till ett kavelbygge i den sanka ängen vid det vadställe över Lödde å kring vilket orten vuxit upp. Köla — N17011-93 Köla landskommun (1863–1970), Värmlands län, nu Eda kommun. I fält av silver en uppskjutande vårdkase med röd låga och däröver fyra bjälkvis ordnade riksgränstecken i blått Fastställt av Kungl Maj:t 1957-11-01, upphört vid kommunens ombildning 1971-01-01. Vårdkase – ortnamnet Valfjället, vars förled härleds till det fornsvenska ordet för "valt"; tolkning av ortnamnet som Vårdfjället, där vårdkasar restes i äldre tider. Riksgränsrösen (grekiska kors) – den del av sockengränsen som sammanfaller med riksgränsen mot Norge. Lagga — N02008-93 Lagga landskommun (1863–1951), Stockholms län, nu Uppsala kommun, Uppsala län. I blått fält två från sköldfoten uppskjutande armar, som bära en sköld, på vilken en krönt prins sitter, allt av guld Fastställt av Kungl Maj:t 1948-02-27, upphört vid kommunens ombildning 1952-01-01. Prins uppburen på en sköld – hyllningen 1319 av den treårige Magnus Eriksson som Sveriges konung vid Mora stenar. Laxå — L18007-93 Laxå köping (1946–1966) och Laxå köping (1967–1970), Örebro län, nu Laxå kommun. I rött fält ett andreaskors, åtföljt i övre vinkeln av ett järnmärke och i nedre vinkeln av en handske, allt av silver Fastställt av Kungl Maj:t 1956-03-02, upphört vid köpingens ombildning 1971-01-01, senare fört av Laxå kommun (1971–). Kors – Laxå som järnvägsknut. Handske – bilden i Grimstens härads sigill. Järnmärke – Lassåna järnbruk. Rött och silver – landskapet Närkes vapen. Leksand — N20017-93 Leksands landskommun (1875-05-01–1970), Kopparbergs län, nu Leksands kommun. I fält av guld en svart nyckel Fastställt av Kungl Maj:t 1950-11-03, upphört vid kommunens ombildning 1971-01-01, senare fört av Leksands kommun (1971–1973) och därefter (med omformulerad blasonering) Leksands kommun (1974–). Nyckel – bilden i Leksands sockens sigill från 1625; attribut för S:t Peter, åt vilken Leksands kyrka var vigd. Lessebo — L07003-93 Lessebo köping (1939–1970), Kronobergs län, nu Lessebo kommun. I rött fält en bikupa och däröver en krona, allt av guld Antaget 1960-10-18, ej fastställt av Kungl Maj:t, upphört vid köpingens ombildning 1971-01-01. Bikupa – från Lessebo pappersbruks vattenmärke, känt från 1808. Krona – heraldisk omskrivning av konungabilden i Kongea härads sigill från 1568. Guld och rött – landskapet Smålands vapen. Komponerat av Svenska kommunalheraldiska institutet. Lilla Edet — L15004-93 Lilla Edets köping (1951–1970), Älvsborgs län, nu Lilla Edets kommun. I fält av guld två blå flanker och mellan dessa två stolpvis ordnade röda sparrar, åtföljda nedan av ett rött vattenhjul Antaget 1956-04-20, ej fastställt av Kungl Maj:t, upphört vid köpingens ombildning 1971-01-01. Flanker – Göta älv. Sparrar – karttecken för sluss – slussarna. Vattenhjul – vattenkraftens betydelse för industriorten i både äldre och modern tid. Komponerat av Svenska kommunalheraldiska institutet. Lima — N20018-93 Lima landskommun (1863–1970), Kopparbergs län, nu Malungs kommun. Sköld, medelst en vågskura delad av guld, vari en slägga och en yxa i kors, i övre vinkeln åtföljda av en hästsko, allt blått, och av blått, vari en båt av guld Fastställt av Kungl Maj:t 1946-05-10, upphört vid kommunens ombildning 1971-01-01. Hästsko – från bilden i Lima sockens sigill från 1641 och i Malungs och Lima gemensamma tingslags sigill från 1631. Hästsko och slägga – den för socknen förr utmärkande tillverkningen av hästskor och andra smidesprodukter. Yxa – skogsarbetet som limabornas viktigaste manliga förvärvsarbete vid tiden för vapnets tillkomst. Båt – båttillverkning som gjort socknen känd. Vågskura – Dalälven. Lindberg(a) — N13002-93 Lindbergs landskommun (1863–1951) och Lindberga landskommun (1952–1970), Hallands län, nu Varbergs kommun. I fält av guld en från ett grönt treberg uppväxande grön lind med fem grenar, vardera med två blad och en röd ros utan foderblad Fastställt av Kungl Maj:t 1951-04-06, upphört vid kommunens ombildning 1971-01-01. Lind på ett berg – talande vapen. Lind – bilden i den i Lindberg födde Lundaärkebiskopen Birger Gunnarssons sigill. Antalet fem – Kristi fem sår. Antalet tio – tio Guds bud. Linsell — N23011-93 Linsells landskommun (1863–1951), Jämtlands län, nu Härjedalens kommun. I blått fält en spets av silver, därunder en av vågskura bildad blå stam, belagd med en laxöring av silver med röd beväring, därest sådan skall komma till användning Fastställt av Kungl Maj:t 1948-12-17, upphört vid kommunens ombildning 1952-01-01. Spets – fjällen. Vågskureavdelad stam med laxöring – fiskrika sjöar och åar. Listerby — N10007-93 Listerby landskommun (1952–1966), Blekinge län, nu Ronneby kommun. I rött fält tre, två och en ordnade, sexuddiga stjärnor av guld, åtföljda ovan av ett med ett rakarmat svart kors belagt klöverbladskors av silver samt nedan av en roddbåt av silver Antaget 1959-10-29, ej fastställt av Kungl Maj:t, upphört vid kommunens ombildning 1967-01-01, senare fört av Listerby pastorat. Sexuddiga stjärnor och rött fält – från vapnet för ätten Wachtmeister med 300-årig anknytning till kommunen alltsedan amiralgeneralen och generalguvernören greve Hans Wachtmeister (1641–1714). Roddbåt – från vapnet för generalamiralen greve Johan Puke (1751–1816), begravd på sin egendom Göholm i Listerby. Kors – från bilden i Edestads sockens sigill. Komponerat av Svenska kommunalheraldiska institutet. Lit — N23012-93 Lits landskommun (1952–1962) och Lits landskommun (1963–1970), Jämtlands län, nu Östersunds kommun. I grönt fält en gående tjur av silver med röd beväring, därest dylik skall komma till användning, och nosring samt ovanför tjuren tre av vågskuror bildade förhöjda, bjälkvis ställda kavlar Fastställt av Kungl Maj:t 1948-03-05, upphört vid kommunens ombildning 1971-01-01. Tjur – från bilen i Lits tingslags sigill från 1600-talet. Tre vågskureavdelade kavlar – älvarna Indalsälven, Långan och Hårkan. Ljungskile — N14002-93 Ljungskile landskommun (1952–1970), Göteborgs och Bohus län, nu Uddevalla kommun. I rött fält en medelst vågskuror bildad spets av silver, belagd med en röd ek med ollon av guld och åtföljd på vardera sidan av en stolpvis ställd yxa av silver, den högra vänstervänd Fastställt av Kungl Maj:t 1953-03-27, upphört vid kommunens ombildning 1971-01-01. Yxa och ek – från bilden i Inlands Fräkne härads sigill, känt från 1600-talet; det i äldre tid rikliga ekbeståndet och den betydelsefulla ekavverkningen. Spets – Ljungskilen. Rött och silver – från kampementsflaggan och kokarden för Fräkne kompani. Komponerat av Svenska kommunalheraldiska institutet. Ljusdal — L21001-93 Ljusdals köping (1914–1962) och Ljusdals köping (1963–1970), Gävleborg län, nu Ljusdals kommun. I svart fält inom en bård av guld ett avslitet bockhuvud av samma tinktur med röd beväring Antaget 1958-11-20, ej fastställt av Kungl Maj:t, upphört vid kommunens ombildning 1971-01-01. Avslitet bockhuvud – bilden i Ljusdals sockens sigill från 1638; förkortning landskapet Hälsinglands vapen. Svart och guld – landskapet Hälsinglands vapen. Bård – brisering utmärkande köpingens utbrytning ur Ljusdals kommun 1914. Komponerat av Svenska kommunalheraldiska institutet. Ljusnarsberg — N18001-93 Ljusnarsbergs landskommun (1908–1961), Örebro län, nu Ljusnarsbergs kommun. I fält av silver en av vågskuror bildad blå stolpe, åtföljd på var sida av ett kopparmärke ovanför en låga, samtliga röda Fastställt av Kungl Maj:t 1951-03-12, upphört vid landskommunens ombildning 1962-01-01, senare fört av Ljusnarsbergs köping (1962–1970) och därefter (med obetydligt omformulerad blasonering) Ljusnarsbergs kommun (1971–). Vågskureavdelad stolpe, kopparmärke och låga – från bilden i Nya Kopparbergs härads sigill från 1640. Vågskureavdelad stolpe – älven. Kopparmärke – kopparbrytningen. Låga – hyttorna. Loftahammar — N08007-93 Loftahammars landskommun (1863–1970), Kalmar län, nu Västerviks kommun. I blått fält en stolpvis ställd plattfisk av guld med röda fenor och ovanför denna en krona av guld Fastställt av Kungl Maj:t 1951-02-16, upphört vid kommunens ombildning 1971-01-01. Plattfisk – bilden i Tjusts härads äldsta sigill, känt från 1568. Krona – benämningen "Hertig Karls församling" för socknen. Lomma — L12005-93 Lomma köping (1951–1962) och Lomma köping (1963–1970), Malmöhus län, nu Lomma kommun. I rött fält ett ankare av guld och därunder en uppskjutande, genomgående, krenelerad mur av guld med röda fogar Fastställt av Kungl Maj:t 1960-11-25, upphört vid köpingens ombildning 1971-01-01, senare fört av Lomma kommun (1971–). Mur – Lommas karaktär av stad när orten nämns första gången 1085; tegelindustrin. Ankare – den gamla hamnplats kring vilken orten utvecklats; vapnet för Henning Olsen Anckargrip, som anlade tegelbruk på 1600-talet. Guld och rött – Bara härads och Skånes tinkturer. Komponerat av fil doktor Jan Raneke, Lomma. Los — N21017-93 Los landskommun (1863–1970), Gävleborgs län, nu Ljusdals kommun. I fält av silver ett upprest rött lodjur med beväpning av guld Fastställt av Kungl Maj:t 1953-01-30, upphört vid kommunens ombildning 1971-01-01. Lodjur – ortnamnet, härlett till Losjön som i sin tur fått namnet på grund av traktens rikedom på lojur. Silver – upptäckten av metallen nickel i Losfältet år 1751. Komponerat av Svenska kommunalheraldiska institutet. Ludvika — N20019-93 Ludvika landskommun (1925–1962), Kopparbergs län, nu Ludvika kommun. I av grönt och guld kluvet fält ett treberg av motsatta tinkturer och däröver i det högra fältet två korslagda facklor av guld och i det vänstra en grön gran Fastställt av Kungl Maj:t 1944-02-11, upphört vid kommunens ombildning 1963-01-01. Treberg – traktens starkt kuperade terräng. Bruvbloss – bergsbruket. Gran – ortnamnet Grangärde, från vilken socken Ludvika bildandes genom utbrytning. Lyckeby — N10008-93 Lyckeby landskommun (1952–1966), Blekinge län, nu Karlskrona kommun. I svart fält, bestrött med klöverblad, en krona och därunder en av tinnskura bildad stam, allt av guld Fastställt av Kungl Maj:t 1958-11-21, upphört vid kommunens ombildning 1967-01-01. Krona och klöverblad – från motivet i sigill, känt från 1584, för köpstaden Lyckå, som var belägen inom kommunens område och fråntogs sina privilegier år 1600. Tinnskureavdelad stam – staden Lyckå med en intilliggande borg för dess hövitsman. Lycksele — N24010-93 Lycksele landskommun (1929–1970), Västerbottens län, nu Lycksele kommun. Sköld kvadrerad: 1. och 4. i fält av silver en grön tall, 2. och 3. i grönt fält ett upprest lodjur av silver med röda fläckar och röd beväring Fastställt av Kungl Maj:t 1947-10-03, upphört vid kommunens ombildning 1971-01-01. Tall – växtlivet. Lodjur – djurlivet. Lysekil — L14001-93 Lysekils köping (1836–1903-03-31), Göteborgs och Bohus län, nu Lysekils kommun. En gyllene delfin i blått fält Antaget 1895-12-06, ej fastställt av Kungl Maj:t, upphört vid köpingens ombildning 1903-04-01. Delfin i blått fält – havet – ortens belägenhet och fisket. Långsele — N22018-93 Långsele landskommun (1952–1970), Västernorrlands län, nu Sollefteå kommun. I blått fält tre spetsar, varöver en lax, allt av silver Fastställt av Kungl Maj:t 1963-12-19, upphört vid kommunens ombildning 1971-01-01. Lax – bilden i Långsele sockens sigill, känt från början av 1800-talet. Spetsar – små fjäll eller höga nipor, varemellan Faxälven flyter fram. Komponerat av stadsarkitekt Hans Schlyter, Sundsvall. Läby — N03006-93 Läby landskommun (1863–1951), Uppsala län, nu Uppsala kommun. I grönt fält en av vågskuror bildad bjälke av silver belagd med en svart vase Fastställt av Kungl Maj:t 1951-02-16, upphört vid kommunens ombildning 1952-01-01. Vase och vågskureavdelad bjälke – socknens del i Gustav Vasa-minnet, vid Läbyvad. Löderup — N12006-93 Löderups landskommun (1952–1970), Malmöhus län, nu Ystads kommun. Sköld, medelst en skura, bildande två trappgavlar, delad av blått och silver Fastställt av Kungl Maj:t 1963-04-26, upphört vid kommunens ombildning 1971-01-01. Skura bildande två trappgavlar – kyrkorna inom kommunen, vilka samtliga har torn med trappstensgavlar. Komponerat av civilingenjör Kurt Månsson, Danderyd. Lödöse — N15006-93 Lödöse landskommun (1952–1970), Älvsborgs län, nu Lilla Edets kommun. I fält av guld från en av en vågskura bildad stam av silver uppskjutande svart krenelerad portbyggnad med krenelerade, på snedstävor vilande skyttegångar och med två krenelerade torn, vartdera avslutat med en kupol, krönt med en lilja Fastställt av Kungl Maj:t 1953-06-30, upphört vid kommunens ombildning 1971-01-01, senare fört av Lilla Edets kommun (1971–). Krenelerad portbyggnad – Lödösehus, som var residens för hertig Erik Magnusson. Vågskureavdelad stam – Göta älv. Lövånger — N24011-93 Lövångers landskommun (1863–1970), Västerbottens län, nu Skellefteå kommun. I blått fält ett från ett svävande treberg uppväxande vinträd med röda druvklasar och åtföljd på vardera sidan av två mot trädets stam vända, bjälkvis ställda och stolpvis ordnade fiskar med röda fenor, allt av silver Antaget 1959-06-01, ej fastställt av Kungl Maj:t, upphört vid kommunens ombildning 1971-01-01, senare fört av Lövångers kommun (1971–1973). Uppväxande träd från mark i vatten och fyra fiskar – bilden i Lövångers sockens sigill från 1662. Tinkturerna – landskapet Västerbottens vapen. Komponerat av Svenska kommunalheraldiska institutet. Madesjö — N08008-93 Madesjö landskommun (1952–1968), Kalmar län, nu Nybro kommun. I blått fält en störtad spets av guld, belagd med ett ospänt blått armborst och åtföljd på vardera sidan av en parallellt med spetsens sida ställd värja av guld med avbruten klinga, den vänstra vänstervänd Fastställt av Kungl Maj:t 1952-11-06, upphört vid kommunens ombildning 1969-01-01. Armborst – bilden i Södra Möre härads sigill, känt sedan 1568. Värja – motiv i Södra Möre härads vapen enligt beskrivning i rikskanslern Axel Oxenstiernas grevebrev 1645; två i Madesjö prästgård förvarade värjor som enligt traditionen tillhört den från socknen bördige hövitsmannen Sven Håkansson Krååk, känd för sin tapperhet bl a i striden mot danskarna i Madesjö 1612. Komponerat av Svenska kommunalheraldiska institutet. Malmköping — L04002-93 Malmköpings köping (1863–1951) och Malmköpings köping (1952–1970), Södermanlands län, nu Flens kommun. Delat av guld, vari en uppstigande svart grip med röd beväring, och svart, vari två korslagda nycklar av guld med skaften riktade uppåt och axen nedåt Belagt från 1880-talet, Fastställt av Kungl Maj:t 1938-12-16, upphört vid köpingens ombildning 1971-01-01. Grip – från fanorna för Södermanlands regemente, som hade sin lägerplats på Malma hed. Nycklar – köpingens två gamla tullar, dvs infartsvägar; magasinskassan. Malung — L20003-93 Malungs landskommun (1863–1970), Kopparbergs län, nu Malungs kommun. I blått fält en hästsko och däröver en bjälkvis ställd klohammare, båda av guld Fastställt av Kungl Maj:t 1947-06-13, upphört vid kommunens ombildning 1971, senare fört av Malungs kommun (1971–). Klohammare över en hästsko – bilden i Malungs tingslags sigill från 1631; hästskotillverkning som en specialitet för västerdalssocknarna i äldre tid. Malå — N24012-93 Malå landskommun (1863–1970), Västerbottens län, nu Malå kommun. I rött fält en medelst vågskura bildad stam och ovanför denna två korslagda skogshuggaryxor, allt av silver Antaget 1962-05-19, ej fastställt av Kungl Maj:t, upphört vid kommunens ombildning 1971-01-01, senare fört av Malå kommun (1971–1973) och därefter (med obetydligt förändrad blasonering) Malå kommun (1983–). Yxor – skogsbruket. Vågstam – Malån. Rött – kopparfyndigheter. Komponerat av Svenska kommunalheraldiska institutet. Mariannelund — L06003-93 Mariannelunds köping (1928–1951) och Mariannelunds köping (1952–1970), Jönköpings län, nu Eksjö kommun. I grönt fält en störtad inböjd spets av guld, belagd med ett grönt treblad med stjälk och åtföljd på vardera sidan av ett veteax av guld Antaget 1954-03-29, ej fastställt av Kungl Maj:t, upphört vid kommunens ombildning 1971-01-01. Treblad – från bilden i Södra Vedbo härads sigill från år 1558. Veteax – från bilden i Östra härads sigill, känt från 1572. Komponerat av Svenska kommunalheraldiska institutet. Markaryd — L07004-93 Markaryds köping (1916-1959) och Markaryds köping (1960–1970), Kronobergs län, nu Markaryds kommun. I blått fält en stolpvis ställd kavle av guld, på vardera sidan åtföljd av två posthorn av guld över varandra Fastställt av Kungl Maj:t 1948-12-17, upphört vid kommunens ombildning 1971-01-01. Posthorn – Markaryd som grämspoststation mot Danmark innan Skånelandskapen blev svenska. Matfors — N22019-93 Matfors landskommun (1963–1970), Västernorrlands län, nu Sundsvalls kommun. Sköld, kvadrerad av blått, vari ett vänstervänt dryckeshorn av guld mellan tre åttauddiga stjärnor av silver, ordnade två och en, och silver vari en blå taltrast, med utbredda vingar samt med näbb, tunga, öga och ben av guld, på en svart stubbe Fastställt av Kungl Maj:t 1963-12-13, upphört vid kommunens ombildning 1971-01-01, senare fört av Matfors kommun (1971–1973). Första och fjärde fälten – Tuna landskommuns vapen. Andra och tredje fälten – Attmars landskommuns vapen. Komponerat av stadsarkitekt Hans Schlyter, Sundsvall. Mellerud — L15005-93 Melleruds köping (1952–1968) och Melleruds köping (1969–1970), Älvsborgs län, nu Melleruds kommun. I fält av silver en en blå stolpe, belagd med en liljekonvaljstängel av silver och åtföjd av två utåtriktade blå stridsyxor Fastställt av Kungl Maj:t 1963-05-17, upphört vid köpingens ombildning 1971-01-01, senare fört av Melleruds kommun (1971–). Yxa – attribut för Melleruds sockenkyrkas skyddshelgon S:t Olof; från bilden i Nordals härads medeltida sigill. Liljekonvaljstängel – från vapnet för adliga ätten Stake. Mellösa — N04006-93 Mellösa landskommun (1863–1970), Södermanlands län, nu Flens kommun. Sköld, kluven av grönt, vari en tall av guld med röda kottar, och av guld, vari två gröna sädesax bredvid varandra över en svart gryta med lock Fastställt av Kungl Maj:t 1950-12-15, upphört vid kommunens ombildning 1971-01-01. Tall – bilden i Villåttinge härads sigill. Gryta – gryttillverkning vid Hällefors järnbruk. Sädesax – jordbruket. Misterhult — N08009-93 Misterhults landskommun (1952–1966), Kalmar län, nu Oskarshamns kommun. I rött fält en ginbalkvis ställd fisk (sill) av silver med blå beväring samt åtföljd på vardera sidan av en sexuddig stjärna av guld Fastställt av Kungl Maj:t 1954-12-17, upphört vid kommunens ombildning 1967-01-01. Fisk – från bilden i skölden i Tunaläns härads sigill, känt från 1571. Stjärnor – från bilden i häradssigillet, utanför skölden, och intagna i kommunvapnet för att skilja det från häradsvapnet. Komponerat av Svenska kommunalheraldiska institutet. Mjällby — N10009-93 Mjällby landskommun (1863–1970), Blekinge län, nu Sölvesborgs kommun. I fält av silver ett grönt potatisstånd med blå blommor med ståndare och potatisar av guld och däröver en grön ginstam belagd med en fisk av silver med röd beväring Fastställt av Kungl Maj:t 1943-10-29, upphört vid kommunens ombildning 1971-01-01. Potatis – jordbruket, särskilt den dominerande potatisodlingen och ett flertal stärkelsefabriker. Fisk – fiskerinäringen. Mora (köping) — L20004-93 Mora köping (1959–1970), Kopparbergs län, nu Mora kommun. I rött fält en bild av S:t Mikael och draken, allt av guld Fastställt av Kungl Maj:t 1959-05-08, upphört vid köpingens ombildning 1971-01-01, tidigare fört av Mora landskommun, senare fört (med obetydligt omformulerad blasonering) av Mora kommun (1971–). S:t Mikael och draken – bilden i Mora sockens sigill, känt från 1675. Mora (landskommun) — N20020-93 Mora landskommun (1908–1958), Kopparbergs län, nu Mora kommun. I rött fält en bild av S:t Mikael och draken, allt av guld Fastställt av Kungl Maj:t 1946-12-06, upphört vid kommunens ombildning 1959-01-01, senare fört av Mora köping (1959–1970) och därefter Mora kommun (1971–). S:t Mikael och draken – bilden i Mora sockens sigill, känt från 1675. Morastrand — L20005-93 Morastrands köping (1908–1958), Kopparbergs län, nu Mora kommun. I fält av silver en stolpe och en stam förenade, båda blå Fastställt av Kungl Maj:t 1947-06-13, upphört vid köpingens ombildning 1959-01-01. Häroldsbilden i blått – köpingens läge vid Österdalälvens utlopp i Siljan. Munkfors — L17004-93 Munkfors köping (1949–1970), Värmlands län, nu Munkfors kommun. I fält av silver en uppstigande blå munk och däröver en av en vågskura bildad blå ginstam, belagd med två lindar och mellan dem ett grekiskt kors, som i vardera vinkeln är åtföljt av ett lod, allt av silver Fastställt av Kungl Maj:t 1950-01-27, upphört vid köpingens ombildning 1971-01-01, tidigare fört av Ransäters landskommun (1863–1948), senare fört av Munkfors kommun (1971–). Munk – ortnamnet Munkerud, ett hemman som tillhörde Alvastra kloster. Kors i vardera vinkeln åtföljt av ett lod – symbol för ett av järnbruken i Ransäter. Lindar – skogslandskapet. Vågskura – Ranån. Målilla — N08010-93 Målilla landskommun (1952-1968), Kalmar län, nu Hultsfreds landskommun. I rött fält en mosippas hylle av guld på en grön stängel, avhuggen omedelbart under det gröna svepet Fastställt av Kungl Maj:t 1953-04-24, upphört vid kommunens ombildning 1969-01-01. Mosippa (molilja) – tolkning av ortnamnet. Märsta — N02009-93 Märsta landskommun (1952–1966) och Märsta landskommun (1967–1970), Stockholms län, nu Sigtuna kommun. I rött fält en bila och en nyckel i kors, båda av guld Fastställt av Kungl Maj:t 1954-02-26, upphört vid kommunens ombildning 1971-01-01. Bila – från bilden i Seminghundra härads sigill. Nyckel – från bilden i Ärlinghundra härads sigill. Mönsterås — L08002-93 Mönsterås köping (1952–1970), Kalmar län, nu Mönsterås kommun. Sköld, genom ett sänkt mantelsnitt, utformat som fjällskura, delad av rött och av silver samt med ett johanniterkors av silver i det röda fältet Fastställt av Kungl Maj:t 1955-06-03, upphört vid köpingens ombildning 1971-01-01, senare fört av Mönsterås kommun (1971–1973) och därefter Mönsterås kommun (1974–). Sänkt mantelsnitt – ås – ortnamnets efterled, härlett till den ås på vilken Mönsterås kyrka och marknadsplats varit belägna sedan medeltiden. Johanniterkors – Kronobäcks johanniterkloster. Mörlunda — N08011-93 Mörlunda landskommun (1952–1970), Kalmar län, nu Hultsfreds landskommun. I blått fält en av granskuror bildad bjälke av guld, belagd med en blå fisk (asp) med röda fenor Fastställt av Kungl Maj:t 1957-03-01, upphört vid kommunens ombildning 1971-01-01. Fisk (asp) – från bilden i Aspelands härads sigill, känt från 1568. Granskura – skogsbygden. Mörrum — N10010-93 Mörrums landskommun (1863–1951) och Mörrums landskommun (1952-1966), Blekinge län, nu Karlshamns kommun. I fält av silver en av vågskuror bildad blå balk, belagd med två balkvis ordnade laxar av silver med röd beväring, därest sådan skall komma till användning Fastställt av Kungl Maj:t 1948-12-10, upphört vid kommunens ombildning 1967-01-01. Laxar i blå ström – laxfisket i Mörrumsån. Mörsil — N23013-93 Mörsils landskommun (1952–1970), Jämtlands län, nu Åre kommun. Sköld genom en tinnskura delad av rött, vari tre pikar av guld med spetsar av silver uppskjuta, och av silver Fastställt av Kungl Maj:t 1957-01-10, upphört vid kommunens ombildning 1971-01-01. senare fört av Mörslils kommun (1971–1973). Tinnskura – befästningar från 1500- och 1600-talet. Pikar – striderna om området mellan Sverige och Danmark. Nederkalix — N25008-93 Nederkalix landskommun (1924–1966), Norrbottens län, nu Kalix kommun. I rött fält en kalk av guld Fastställt av Kungl Maj:t 1937-05-28, upphört vid kommunens ombildning 1967-01-01, senare fört av Kalix landskommun (1967–1970) och därefter Kalix kommun (1971–). Kalk – bilden i Nederkalix sockens sigill, känt sedan 1640-talet; tolkning av ortnamnet som latinets calix med betydelsen kalk. Nederluleå — N25009-93 Nederluleå landskommun (1933–1968), Norrbottens län, nu Luleå kommun. I blått fält en nyckel, på vardera sidan åtföljd av ett klöverblad, allt av silver Fastställt av Kungl Maj:t 1952-02-15, upphört vid kommunens ombildning 1969-01-01. Nyckel på vardera sidan åtföljd av ett klöverblad – bilden i Luleå sockens sigill, känt från 1611. Njurunda — N22020-93 Njurunda landskommun (1863–1970), Västernorrlands län, nu Sundsvalls kommun. I svart fält ett avhugget oxhuvud av guld med röd tunga Fastställt av Kungl Maj:t 1961-06-30, upphört vid kommunens ombildning 1971-01-01, senare fört av Njurunda kommun (1971–1973). Oxhuvud – bilden av ett nötkreatur i Njurunda sockens sigill från 1600-talets början. Komponerat av stadsarkitekt Hans Schlyter, Sundsvall. Nor — N18002-93 Nors landskommun (1952–1970), Värmlands län, nu Karlstads kommun. I fält av silver en av vågskuror bildad blå ginbalk, ovan och nedan åtföljd av ett svart topografiskt järnverkstecken Fastställt av Kungl Maj:t 1956-12-14, upphört vid kommunens ombildning 1971-01-01. Blå vågskureavdelad ginbalk – Norsälven. Järnverkstecken – bruksnäringen. Nora — N19001-93 Nora landskommun (1863–1970), Västmanlands län, nu Heby kommun. I grönt fält två skäror av silver, den vänstra vänstervänd, bladen korsande varandra två gånger Fastställt av Kungl Maj:t 1951-09-20, upphört vid kommunens ombildning 1971-01-01. Två utåtvända och varandra korsande skäror – bilden i Nora sockens sigill. Noraskog — N18003-93 Noraskogs landskommun (1952–1964), Örebro län, nu Nora och Hällefors kommuner. Sköld, delad av blått, vari fyra bjälkvis ordnade granar av silver, och av silver, vari en blå smidestång och en blå smideshammare med hammarhuvudets pen åt höger, bjälkvis ordnade och stolpvis ställda Fastställt av Kungl Maj:t 1955-07-27, upphört vid kommunens ombildning 1965-01-01. Smidestång och smidehammare – från bilden i sigill, känt från 1520, för Noraskogs bergslag, vars namn återupptagits av storkommunen. Granar – ortnamnet. Fyra granar – de fyra socknarna Nora, Hjulsjö, Järnboås och Viker, varav storkommunen bildades. Noraström — N22021-93 Noraströms landskommun (1952–1970), Västernorrlands län, nu Kramfors kommun. I fält av silver en fläkt blå skata inom blå bård, belagd med insektsnymfer av guld Fastställt av Kungl Maj:t 1965-01-15, upphört vid kommunens ombildning 1971-01-01, senare fört av Noraströms kommun (1971–1973). Bård – sköldkontur – från bilden i Nora sockens sigill från slutet av 1500-talet. Insektsnymf – från bilden i samma sigill. Skata – Skogs sockens sigill, känt sedan slutet av 1700-talet. Komponerat av stadsarkitekt Hans Schlyter, Sundsvall. Norberg (köping) — L19003-93 Norbergs köping (1952–1970), Västmanlands län, nu Norbergs kommun. I blått fält tre vänsterhalvor av liljor, silver, bildande en triangel med spetsen uppåt; däröver en ginstam av silver, vari ett blått järnmärke Taget i bruk utan särskilt beslut vid köpingens tillkomst 1952-01-01, upphört vid kommunens ombildning 1971-01-01, tidigare fört av Norbergs landskommun (1863– 1951), senare fört av Norbergs kommun (1971–). Tre vänsterhalvor av liljor bildande en triangel med spetsen uppåt – frihetskämpen Engelbrekt Engelbrektssons vapen. Järnmärke – järnhanteringen. Norberg (landskommun) — N19002-93 Norbergs landskommun (1863–1951), Västmanlands län, nu Norbergs kommun. I blått fält tre vänsterhalvor av liljor, silver, bildande en triangel med spetsen uppåt; däröver en ginstam av silver, vari ett blått järnmärke Fastställt av Kungl Maj:t 1949-08-04, upphört vid kommunens ombildning 1952-01-01, senare fört av Norbergs köping (1952–1970) och därefter Norbergs kommun (1971–). Tre vänsterhalvor av liljor bildande en triangel med spetsen uppåt – frihetskämpen Engelbrekt Engelbrektssons vapen. Järnmärke – järnhanteringen. Nordmaling — N24013-93 Nordmalings landskommun (1914–1970), Västerbottens län, nu Nordmalings kommun. I blått fält en gädda av silver med fenor av guld mellan två bjälkvis genomgående kättingar av guld Fastställt av Kungl Maj:t 1955-12-09, upphört vid kommunens ombildning 1971-01-01, senare fört av Nordmalings kommun (1971–). Kätting – kättingsmidet vid Olofsfors bruk. Gädda – från bilden i Nordmalings sockens sigill. Norra Ny — N17012-93 Norra Ny landskommun (1873–1970), Värmlands län, nu Torsby kommun. I blått fält en tilltagande måne mellan stolpvis ställda pilar, allt av silver Fastställt av Kungl Maj:t 1953-01-16, upphört vid kommunens ombildning 1971-01-01, senare fört av Norra Ny kommun (1971–1973). Pil – från bilden i Älvdals härads sigill från 1600-talets första hälft. Norra Råda — N17013-93 Norra Råda landskommun (1950–1951) och Norra Råda landskommun (1952–1970), Värmlands län, nu Hagfors kommun. I fält av silver en av vågskuror bildad blå stolpe med fem bjälkvis ställda röda blixtar utskjutande från vardera sidan av densamma Fastställt av Kungl Maj:t 1950-12-22, upphört vid kommunens ombildning 1971-01-01, senare fört av Norra Råda kommun (1971–1973). Vågskureavdelad blå stolpe – Klarälven. Fem blixtar – Uddeholms aktiebolags fem kraftstationer vid Klarälven inom kommunens gränser. Norrahammar — N06005-93 Norrahammara köping (1943–1970), Jönköpings län, nu Jönköpings kommun. Delat av guld vari en blå, femuddig stjärna, och blått, vari två framifrån sedda, bjälkvis ordnade räckhammare av guld Fastställt av Kungl Maj:t 1947-02-15, upphört vid kommunens ombildning 1971-01-01. Räckhammare – hammarsmedjan. Stjärna – nordstjärnan – Norra hammaren som den nordligaste av Tabergs bergslags anläggningar. Norrala — N21018-93 Norrala landskommun (1952–1970), Gävleborgs län, nu Söderhamns kommun. I fält av silver en stolpvis genomgående röd runa (bälgthorn) bestående av huvudstav och ringformig bistav Fastställt av Kungl Maj:t 1966-06-29, upphört vid kommunens ombildning 1971-01-01. Bälgthorn-runa – dubblering av runan för th-ljudet som inleder den fornnordiska formen av gudanamnet Tor – från bilden i Trönö sockens sigill; tolkning av ortnamnet Trönö som härlett av Tor. Norrbärke — N20021-93 Norrbärke landskommun (1925–1966), Kopparbergs län, nu Smedjebackens kommun. I blått fält en seraf åtföljd av en ros i vart av sköldens fyra hörn, allt av guld Fastställt av Kungl Maj:t 1945-06-22, upphört vid kommunens ombildning 1967-01-01. Seraf och rosor – änglahuvud och tre rosor som motiv i Norrbärke sockens sigill, känt från 1710. Norsjö (landskommun) — N24014-93 Norsjö landskommun (1863–1970), Västerbottens län, nu Norsjö kommun. Sköld kluven av en vågskura i guld, vari en grön gran, och i grönt, vari ett gyllene kornax Fastställt av Kungl Maj:t 1947-07-10, upphört vid kommunens ombildning 1971-01-01, senare fört av Norsjö kommun (1971–1973) och Norsjö kommun (1983–). Gran – skogsbruket. Ax – jordbruket. Vågskura – vattendragen. Nyed — N17014-93 Nyeds landskommun (1952–1970), Värmlands län, nu Karlstads kommun. I fält av guld en svart kolmila med miltrappa, block och strävor av silver samt åtföljd ovan av två och nedan av ett kors, alla röda och med svagt utböjda armar Antaget 1954-06-03, ej fastställt av Kungl Maj:t, upphört vid kommunens ombildning 1971-01-01. Kolmila – från bilden i Nyeds sockens bergslags sigill från 1681. Kors – heraldisk omskrivning av kyrkan i Väse härads sigill från 1640. Tre kors – de tre församlingarna inom kommunen, Alster, Nyed och Älvsbacka. Komponerat av Svenska kommunalheraldiska institutet. Nysätra — N24015-93 Nysätra landskommun (1863–1970), Västerbottens län, nu Robertsfors kommun. I fält av silver ett par snidade blå lokträn, upptill formade som hästhuvuden, det vänstra vänstervänt, och sammanhållna med röda remmar Antaget 1958-10-18, ej fastställt av Kungl Maj:t, upphört vid kommunens ombildning 1971-01-01, senare fört av Nysätra kommun (1971–1973). Lokträn – från bevarad snidad loka från byn Skäran. Hästhuvudsformade lokträn – hästaveln. Silver och blått – landskapet Västerbottens vapen. Blått och rött – allmogefärger inom socknen. Komponerat av Svenska kommunalheraldiska institutet. Nås — N20022-93 Nås landskommun (1863–1970), Kopparbergs län, nu Vansbro kommun. I rött fält en av vågskuror bildad bjälkvis ställd kavel, åtföljd ovanför av en bjälkvis ställd yxa och nedanför av en plog, allt av guld Fastställt av Kungl Maj:t 1947-12-30, upphört vid kommunens ombildning 1971-01-01. Yxa och plog (årder) – bilden i Yttre gäldets tingslagssigill från 1631; skogs- och jordbruk. Vågskureavdelad kavel – Dalälven. Näshulta — N04007-93 Näshulta landskommun (1863–1951), Södermanlands län, nu Eskilstuna kommun. Sköld: kluven av blått, vari ett ax av guld, och guld, vari en röd bjälke åtföljd ovanför av en på en röd gren stående, röd tupp med blå beväring, därest dylik skall komma till användning, och hållande en röd rosenkvist i den högra foten, undertill av ett rött hjärta Fastställt av Kungl Maj:t 1946-01-25, upphört vid kommunens ombildning 1952-01-01. Sädesax – bilden i Österrekarne härads sigill. Tupp – ätten Rosenhanes vapen. Hjärta – ätten Kurcks vapen. Nätra — N22022-93 Nätra landskommun (1863–1951) och Nätra landskommun (1952–1970), Västernorrlands län, nu Örnsköldsviks kommun. Ett i fyra fält [kvadrerad sköld] indelat vapen: fält 1 en fabriksbyggnad, fält 2 en höhässja, fält 3 en gran, fält 4 en fisk [uppgift om tinkturer saknas] Antaget 1949-04-18 och 1951-03-21, ej fastställt av Kungl Maj:t, upphört vid kommunens ombildning 1971-01-01. Fabriksbyggnad – industrin. Höhässja – jordbruket. Gran – skogsbruket. Fisk – fisket. Komponerat av konstnären Gustaf Strandberg, Örnsköldsvik. Nättraby — N10011-93 Nättraby landskommun (1888-05-01–1970), Blekinge län, nu Karlskrona kommun. I blått fält ett med rorkult försett barkassroder av guld med röda beslag Fastställt av Kungl Maj:t 1957-01-10, upphört vid kommunens ombildning 1971-01-01, senare fört av Nättraby kommun (1971–1973). Roder – läget vid havet; från hjälmprydnaden i vapnet för viceamiralen Fredrik Henrik af Chapman, som uppförde herrgården Skärva inom kommunen. Guld och blått – landskapet Blekinges vapen. Offerdal — N23014-93 Offerdal landskommun (1863–1970), Jämtlands län, nu Krokoms kommun. Sköld, delad av silver, vari en blå älghornskrona, och av blått, vari en uppåtriktad spänd båge med pålagd pil, båda av silver Fastställt av Kungl Maj:t 1957-01-10, upphört vid kommunens ombildning 1971-01-01, senare fört av Offerdals kommun (1971–1973). Älghornskrona och pil med båge – jaktens historiska betydelse. Oland — N03007-93 Olands landskommun (1952–1966) och Olands landskommun (1967–1970), Uppsala län, nu Uppsala och Östhammars kommuner. I rött fält ett årder av guld Fastställt av Kungl Maj:t 1955-12-09, upphört vid kommunens ombildning 1971-01-01, senare fört av Olands kommun (1971–1973). Årder – jordbruket. Olofström — L10001-93 Olofströms köping (1941–1966) och Olofströms köping (1967–1970), Blekinge län, nu Olofströms kommun. I fält av guld en stolpvis ställd svart smideshammare, omgiven av elva i cirkel ordnade svarta rundlar Fastställt av Kungl Maj:t 1950-08-10, upphört vid köpingens ombildning 1971-01-01, senare fört av Olofströms kommun (1971–). Smideshammare – från bilden i Villands härads sigill från 1524. Rundlar – från bilden i stångjärnstämpel använd sedan 1735 vid Petrefors bruk. Elva rundlar – Petrefors som det elfte järnbruket inom Kronobergs område, dit det räknades. Ore — N20023-93 Ore landskommun (1863–1970), Kopparbergs län, nu Rättviks kommun. Sköld, kluven av silver, vari en grön fura, och av grönt, vari en stolpvis ställd kedja av silver Fastställt av Kungl Maj:t 1947-02-28, upphört vid kommunens ombildning 1971-01-01, senare fört av Ore kommun (1971–1973). Fura – förleden i ornamnet Furudal, socknens huvudort; skogsbruket. Kedja (egentligen kätting) – kättingsmidet vid Furudals bruk. Orsa — N20024-93 Orsa landskommun (1863–1970), Kopparbergs län, nu Orsa kommun. I fält av guld tre röda orsaslipstenar, ordnade två och en Fastställt av Kungl Maj:t 1943-04-16, upphört vid kommunens ombildning 1971-01-01, senare fört av Orsa kommun (1971–). Slipsten – den för Orsa typiska slipstenstillverkningen, känd från 1600-talet; bilden i Orsa sockens sigill. Osby (I) — L11004-93 Osby köping (1937–1961) och Osby köping (1962–1970), Kristianstads län, nu Osby kommun. I fält av silver en gående röd snapphane, hållande geväret med båda händerna Fastställt av Kungl Maj:t 1947-10-03, upphört genom Kungl Maj:ts resolution 1963-06-28 då nytt vapen fastställdes. Gevär – heraldisk förkortning av ett äldre vapen för Osby köping med en gevärsförsedd snapphane i helfigur; snapphanestriderna. Palmkvist – från Östra Göinge härads sigill från tiden efter fredsslutet då området blev svenskt; från vapnet för Östra Göinge härad; symbol för freden. Grönt och silver – Östra Göinge härads vapen. Rött och silver – Osby köpings äldre vapen. Osby (II) — L11005-93 Osby köping (1962–1970), Kristianstads län, nu Osby kommun. I fält av silver en grön palmkvist och ett rött gevär i kors Fastställt av Kungl Maj:t 1963-06-28, upphört vid köpingens ombildning 1971-01-01, senare fört av Osby kommun (1971–1973) och därefter Osby kommun (1974–). Gevär – heraldisk förkortning av det äldre vapnet för Osby köping med en gevärsförsedd snapphane i helfigur; snapphanestriderna. Palmkvist – från Östra Göinge härads sigill från den svenska tiden; från vapnet för Östra Göinge härad; symbol för freden. Grönt och silver – Östra Göinge härads vapen. Rött och silver – Osby köpings äldre vapen. Ovansjö (landskommun) — N21019-93 Ovansjö landskommun (1924–1970), Gävleborgs län, nu Sandvikens kommun I fält av silver en röd hjort, gående på röd stam, belagd med nio fembladiga blommor av silver, ordnade fem och fyra Fastställt av Kungl Maj:t 1949-12-16, upphört vid kommunens ombildning 1971-01-01, senare fört av Ovansjö kommundel inom Sandvikens kommun (1971–). Hjort gående på stam – från bilden i sköld i Ovansjö sockens sigill, daterat 1685. Fembladiga blommor – heraldisering av växter på marken i sockensigillet. Ovanåker — N21020-93 Ovanåkers landskommun (1952–1970), Gävleborgs län, nu Ovanåkers kommun. I rött fält en sångsvan av silver med en krona av guld omkring halsen Antaget 1956-12-17, ej fastställt av Kungl Maj:t, upphört vid kommunens ombildning 1971-01-01, senare fört av Ovanåkers kommun (1971–1976). Svan – sockensymbol för Ovanåker redan före utbrytningen 1775 av Voxna, som med storkommunens tillkomst 1952 återförenades med Ovanåker. Krona – från motivet i Voxna bruks stämpel. Komponerat av Svenska kommunalheraldiska institutet. Oviken — N23015-93 Ovikens landskommun (1952–1970), Jämtlands län, nu Bergs kommun. I rött fält ett spetsigt treberg samt däröver två framkommande, uppresta och mot varandra vända renar, allt av silver Fastställt av Kungl Maj:t 1956-07-31, upphört vid kommunens ombildning 1971-01-01. Spetsigt treberg – Oviksfjällen. Ren – renskötseln och samebyarna. Pajala — N25010-93 Pajala landskommun (1914–1970), Norrbottens län, nu Pajala kommun. Sköld: av en vågskura delad i silver och grönt, vari tre bysantiner av silver, två och en ställda Fastställt av Kungl Maj:t 1947-12-05, upphört vid kommunens ombildning 1971-01-01, senare fört av Pajala kommun (1971–). Vågskura – Torne och Muonio älvar. Bysantiner – mynt – framställning av kopparmynt av malm från Svappavaara vid det 1674 av bröderna Momma-Reenstierna inrättade myntverket. Partille — N14003-93 Partille landskommun (1863–1970), Göteborgs och Bohus län, nu Partille kommun. Sköld, delad av blått och guld, visande i övre fältet en klockstapel av guld och i nedre fältet ett uppskjutande blått berg mellan två blå musslor med låset nedåt Fastställt av Kungl Maj:t 1963-04-26, upphört vid kommunens ombildning 1971-01-01, senare fört av Partille kommun (1971–). Uppskjutande berg mellan två musslor – från vapnet för adliga ätten af Sandeberg, till vilken hörde direktören för Ostindiska kompaniet David af Sandeberg som var ägare till det s k Slottet i Partille. Klockstapel – Partille kyrkas klockstapel – den kyrkliga kommunen. Perstorp — L11006-93 Perstorps köping (1947–1951) och Perstorps köping (1952–1970), Kristianstads län, nu Perstorps kommun. I blått fält tre bokfruktskålar av guld, ordnade två och en, och däröver en ginstam av guld, belagd med en blå karp med röd beväring Fastställt av Kungl Maj:t 1948-02-27, upphört vid köpingens ombildning 1971-01-01, senare fört av Perstorps kommun (1971–). Karp – karpdammarna vid egendomen Gustavsberg; karpodlingen. Bokfruktskål – bokskogarna; industrin, som använder boken som råvara. Piteå — N25011-93 Piteå landskommun (1918–1966), Norrbottens län, nu Piteå kommun. I fält av guld en sparre, åtföljd nedan av ett treblad, bägge röda Fastställt av Kungl Maj:t 1952-11-06, upphört vid kommunens ombildning 1967-01-01. Sparre och tinkturerna rött och guld – vapnet för drotsen och riddaren Nils Abjörnsson av Toftasläkten, som 1327 erhöll Piteå socken i förläning och agerade för bygdens kolonisation och uppodling. Treblad – vapnet för professorn, ärkebiskopen och ordföranden vid Uppsala möte 1593 Nicolaus Olai Botniensis, som kom från Piteå. Komponerat av Svenska kommunalheraldiska institutet. Ragunda — N23016-93 Ragunda landskommun (1863–1970), Jämtlands län, nu Ragunda kommun. I fält av silver en av vågskuror bildad, blå bjälke Fastställt av Kungl Maj:t 1947-02-14, upphört vid kommunens ombildning 1971-01-01, senare fört av Ragunda kommun (1971–1973). Blå vågskureavdelad bjälke – forsarna. Ramsberg — N18004-93 Ramsbergs landskommun (1863–1970), Örebro län, nu Lindesbergs kommun. I blått fält ett svävande treberg av silver, belagt med ett rött järnmärke Fastställt av Kungl Maj:t 1961-06-16, upphört vid kommunens ombildning 1971-01-01. Svävande treberg med järnmärke – från bilden i Ramsbergs sockens sigill, daterat 1787. Blått, rött och silver – landskapet Västmanlands vapen. Ramsele — N22023-93 Ramsele landskommun (1863–1951) och Ramsele landskommun (1952–1970), Västernorrlands län, nu Sollefteå kommun. Sköld delad av guld, vari två blå laxar över varandra med röd beväring (därest dylik skall komma till användning), och blått, vari två spetsar av guld Fastställt av Kungl Maj:t 1945-09-19, upphört vid kommunens ombildning 1971-01-01, senare fört av Ramsele kommun (1971–1973). Två laxar – från Ramsele sockens sigill från 1769. Spetsar – de nipor som reser sig över Faxälvens dalgång Ramsjö — N21021-93 Ramsjö landskommun (1863–1970), Gävleborgs län, nu Ljusdals kommun. Sköld medelst klyvning och vågskuredelning kvadrerad av guld och svart, upptagande i vartdera av fält 1 och 2 en inåt vänd korp med lyftad vinge samt i fält 3 och 4 två av vågskuror bildade bjälkar, allt av motsatta tinkturer Fastställt av Kungl Maj:t 1964-12-18, upphört vid kommunens ombildning 1971-01-01. Korp – tolkning av ortnamnets förled som fornsvenskans "ramn" med betydelsen "korp". Komponerat av stadsarkitekt Hans Schlyter, Sundsvall. Ransäter — N17015-93 Ransäters landskommun (1863–1948), Värmlands län, nu Munkfors kommun. I fält av silver en uppstigande blå munk och däröver en av en vågskura bildad blå ginstam, belagd med två lindar och mellan dem ett grekiskt kors, som i vardera vinkeln är åtföljt av ett lod, allt av silver Fastställt av Kungl Maj:t 1945-06-08, upphört vid kommunens ombildning 1949-01-01, senare fört av Munkfors köping (1949–1970) och därefter Munkfors kommun (1971–). Munk – ortnamnet Munkerud, ett hemman som tillhörde Alvastra kloster. Kors i vardera vinkeln åtföljt av ett lod – symbol för ett av järnbruken i Ransäter. Lindar – skogslandskapet. Vågskura – Ranån. Revsund — N23017-93 Revsunds landskommun (1891–1951) och Revsunds landskommun (1952–1970), Jämtlands län, nu Bräcke kommun. I rött fält en stående viking av guld, som i högra handen håller ett stolpvis ställt spjut och på den vänstra armen bär en rund sköld Fastställt av Kungl Maj:t 1948-02-27, upphört vid kommunens ombildning 1971-01-01, senare fört av Revsunds kommun (1971–1973). Stående viking med spjut och sköld – den jämtländske stigmannen Arnljot Gelline, hjälten i Björnstjerne Björnsons epos. Rimbo — N02010-93 Rimbo landskommun (1967–1970), Stockholms län, nu Norrtälje kommun. Sköld kluven av rött och silver, vartdera fältet med en utåtvänd och nedåtriktad vinge ovan åtföljd av en ros, av motsatta tinkturer Fastställt av Kungl Maj:t 1967-02-03, upphört vid kommunens ombildning 1971-01-01, tidigare fört av Sjuhundra landskommun (1952–1966), senare fört av Rimbo församling. Två nedåtvända vingar – vapnet för Finstaätten, som under medeltiden hade sitt äldsta godsinnehav koncentrerat till Sjuhundra härad och till vilken hörde den heliga Birgitta. Ronneby — N10012-93 Ronneby landskommun (1863–1962), Blekinge län, nu Ronneby kommun. I fält av guld en stolpvis ställd nyckel, överlagd två korslagda störtade nycklar med uppåtriktade ax, allt i svart Antaget 1961-03-21, ej fastställt av Kungl Maj:t, upphört vid kommunens ombildning 1963-01-01. Tre korsvis lagda nycklar – bilden i Ronneby sockens sigill, känt från 1748. Komponerat av Svenska kommunalheraldiska institutet. Råneå — N25012-93 Råneå landskommun (1863–1951) och Råneå landskommun (1952–1968), Norrbottens län, nu Luleå och Bodens kommuner. Kluven av rött, vari en stolpvis ställd nyckel av guld, och guld, vari ett utböjt kors över en kvarnsten, båda röda Fastställt av Kungl Maj:t 1944-09-30, upphört vid kommunens ombildning 1969-01-01. Nyckel – bilden i sigill för Nederluleå socken, från vilken Råneå utbrutits. Kors och kvarnsten – vapnet för professor Jonas Meldercreutz, som 1740 anlade stångjärnsbruk i Råneå socken. Ränneslöv — N13003-93 Ränneslövs landskommun (1952–1970), Hallands län, nu Laholms kommun. Sköld fyrstyckad av guld, vari ett rött hjärta, och av rött, vari ett grekiskt kors av silver Fastställt av Kungl Maj:t 1971-02-05 för Ränneslövs kommun, upphört vid kommunens ombildning 1971-01-01, senare fört av Ränneslövs kommun (1971–1973). Hjärta – symbol för S:ta Elin av Skövde, Ränneslövs kyrkas skyddshelgon. Grekiskt kors – symbol för hertig Knut Lavard, Ysby kyrkas skyddshelgon. Rättvik — N20025-93 Rättviks landskommun (1875-05-01–1962) och Rättviks landskommun (1963–1970), Kopparbergs län, nu Rättviks kommun. Sköld kvadrerad: 1 och 4 i rött fält en stolpvis ställd bila i guld, 2 och 3 i fält av guld två korslagda dalpilar i blått Fastställt av Kungl Maj:t 1948-09-24, upphört vid kommunens ombildning 1971-01-01, senare fört av Rättviks kommun (1971–1973) och därefter (med obetydligt omformulerad blasonering) Rättviks kommun (1974–). Kvadrerad sköld – den historiska indelningen av den forna Rättviks socken i fjärdingarna Västerbygge, Sörbygge, Gärdsjö och Ovanhed. Bila (yxan) – attribut för S:t Olof, åt vilken Rättviks kyrka under medeltiden helgades; bilden i Rättviks socknens sigill från 1625. Korslagda pilar – från landskapet Dalarnas vapen; traditionen kring hur rättvikskarlarna räddade Gustav Eriksson under hans flykt genom landskapet 1520. Rönö — N04008-93 Rönö landskommun (1952–1970), Södermanlands län, nu Nyköpings kommun. I sköld, kluven av guld och grönt, en från ett berg uppväxande rönn med sex bärklasar, allt av motsatta tinkturer utom bärklasarna, som äro röda Fastställt av Kungl Maj:t 1954-12-17, upphört vid kommunens ombildning 1971-01-01. Rönn – vapnet för Rönö härad; ortnamnets förled. Kluven sköld – brisering för att markera skillnaden mellan häradet och kommunen; häradets delning i två delar. Sex bärklasar – de sex socknarna inom storkommunen. Salem — N02011-93 Salems landskommun (1863–1970), Stockholms län, nu Salems kommun. I fält av guld tre gröna murgröneblad, ordnade två och ett, samt därunder en av en vågskura bildad grön stam, belagd med en fisk av guld med röda fenor Fastställt av Kungl Maj:t 1954-07-27, upphört vid kommunens ombildning 1971-01-01, senare fört av Salems kommun (1971–1973) och därefter Salems kommun (1983–). Murgröneblad – murgrönebeståndet på Korpberget. Fisk – från bilden i Svartlösa härads sigill från 1571. Saltsjöbaden — N02012-93 Saltsjöbadens köping (1909–1970), Stockholms län, nu Nacka kommun. I fält av silver en svart treudd, omslingrad av en störtande röd fisk med beväring av guld, därest sådan skall komma till användning Fastställt av Kungl Maj:t 1944-06-22, upphört vid köpingens ombildning 1971-01-01. Fisk och treudd – läget vid Östersjön. Selånger — N22024-93 Selångers landskommun (1952–1964), Västernorrlands län, nu Sundsvalls kommun. Sköld kvadrerad av blått och silver, upptagande i fält 1 två stolpvis ordnade fiskar av silver, den översta vänstervänd, och i fält 4 ett vattenhjul av silver Fastställt av Kungl Maj:t 1962-02-02, upphört vid kommunens ombildning 1965-01-01. Fiskar – bilden i Selångers tingslags sigill från 1600-talet och även i sigill för Selångers gäll och Selångers socken. Vattenhjul – från bilden i Sättna sockens sigill från 1700-talet. Komponerat av stadsarkitekt Hans Schlyter, Sundsvall. Sevede — N08012-93 Sevede landskommun (1952–1970), Kalmar län, nu Vimmerby kommun. I rött fält ett svävande kors av guld med svagt utböjda ändar, åtföljt i vardera vinkeln av en sexbladig blomma av silver Fastställt av Kungl Maj:t 1953-10-09, upphört vid kommunens ombildning 1971-01-01. Svävande kors med utböjda ändar och åtföljt av sexbladiga blommor – bilden i Sevede härads sigill, känt från 1568. Komponerat av Svenska kommunalheraldiska institutet. Siljansnäs — N20026-93 Siljansnäs landskommun (1875-05-01–1970), Kopparbergs län, nu Leksands kommun. I blått fält en spets av guld; däröver en genom vågskura bildad ginstam av guld Fastställt av Kungl Maj:t 1949-08-04, upphört vid kommunens ombildning 1971-01-01, senare fört av Siljansnäs kommun (1971–1973). Spets i blått fält – det i sjön Siljan utskjutande näset där socknens huvudbygd är belägen; efterleden i ortnamnet. Vågskura – Siljan. Silvberg — N20027-93 Silvbergs landskommun (1863–1952), Kopparbergs län, nu Säters kommun. I blått fält ett treberg och däröver en tilltagande måne, båda av silver Fastställt av Kungl Maj:t 1951-04-06, upphört vid kommunens ombildning 1952-01-01. Tilltagande måne (metallurgiskt tecken för silver) över treberg – ortnamnet. Silver – ortnamnets förled och silvergruvdriften. Sjuhundra — N02013-93 Sjuhundra landskommun (1952–1966), Stockholms län, nu Norrtälje kommun. Sköld kluven av rött och silver, vartdera fältet med en utåtvänd och nedåtriktad vinge ovan åtföljd av en ros, av motsatta tinkturer Fastställt av Kungl Maj:t 1959-12-18, upphört vid kommunens ombildning 19, senare fört av Rimbo kommun (1967–1970). Två nedåtvända vingar – vapnet för Finstaätten, som under medeltiden hade sitt äldsta godsinnehav koncentrerat till Sjuhundra härad och till vilken hörde den heliga Birgitta. Själevad — N22025-93 Själevads landskommun (1863–1962) och Själevads landskommun (1963–1970), Västernorrlands län, nu Örnsköldsviks kommun. I blått fält en högervänd ängel hållande i famnen ett barn, båda av silver Fastställt av Kungl Maj:t 1961-11-24, upphört vid kommunens ombildning 1971-01-01. Ängel hållande ett barn – Själevads sockens sigill, känt från 1611. Sjöbo — L12006-93 Sjöbo köping (1952–1970), Malmöhus län, nu Sjöbo kommun. I fält av guld ett avslitet svart björnhuvud med tunga och tänder röda och däröver en svart ginstam, belagd med en krona av guld Fastställt av Kungl Maj:t 1969-06-13, upphört vid köpingens ombildning 1971-01-01, senare fört av Sjöbo kommun (1971–1973) och därefter Sjöbo kommun (1974–). Björn och krona – förkortning av Färs härads vapen, som innehåller en gående svart björn och däröver en krona. Skatelöv — N07002-93 Skatelövs landskommun (1863–1970), Kronobergs län, nu Alvesta kommun. I fält av silver en springande lejonsvansad svart häst, frustande röd eld Fastställt av Kungl Maj:t 1964-12-18, upphört vid kommunens ombildning 1971-01-01. Springande lejonsvansad häst, frustande eld – motivet på en bildsten från Skatelövs kyrka. Skellefteå — N24016-93 Skellefteå landskommun (1914–1966), Västerbottens län, nu Skellefteå kommun. Medelst en vågskura delat av silver, vari två bjälkvis ordnade röda rosor, och rött, vari två bjälkvis ordnade rosor av silver Fastställt av Kungl Maj:t 1944-11-17, upphört vid kommunens ombildning 1967-01-01. Rosor – från bilden i Skellefteå sockens sigill från 1722. Skene — L15006-93 Skene köping (1951–1970), Älvsborgs län, nu Marks kommun. I fält av silver en på ett blått treberg stående röd borg med ett stolpvis ställt blått svärd mellan tornen Antaget 1953-12-14, ej fastställt av Kungl Maj:t, upphört vid köpingens ombildning 1971-01-01. Borg och treberg – Örestens medeltida fäste, beläget på Slottberget. Svärd – från bilden i Marks härads sigill, känt från 1571. Komponerat av Svenska kommunalheraldiska institutet. Skillingaryd (köping) — L06004-93 Skillingaryds köping (1952–1970), Jönköpings län, nu Vaggeryds kommun. Sköld, delad av silver, vari tre gröna granar bjälkvis ordnade, och av rött, vari två korslagda kanoner av silver Fastställt av Kungl Maj:t 1951-12-14, upphört vid kommunens ombildning 1971-01-01, tidigare fört av Skillingaryds municipalsamhälle (1920-10-08–1951). Granar – skogrikedomen i trakten. Kanoner – artilleriets skjutskola, skjutfält för Smålands artilleriregemente samt 1777–1913 mötes- och lägerplats för Jönköpings regemente. Skillingaryd (municipalsamhälle) — M06001-93 Skillingaryds municipalsamhälle (1920-10-08–1951), Jönköpings län, nu Vaggeryds kommun. Sköld, delad av silver, vari tre gröna granar bjälkvis ordnade, och av rött, vari två korslagda kanoner av silver Fastställt av Kungl Maj:t 1948-12-10, upphört vid municipalsamhällets upphörande 1952-01-01, senare fört av Skillingaryds köping (1952–1970). Granar – skogrikedomen i trakten. Kanoner – artilleriets skjutskola, skjutfält för Smålands artilleriregemente samt 1777–1913 mötes- och lägerplats för Jönköpings regemente. Skinnskatteberg — N19003-93 Skinnskattebergs landskommun (1952–1970), Västmanlands län, nu Skinnskattebergs kommun. I fält av silver två korslagda, med nackarna mot varandra vända, röda bergjärn med stoppsprintar på skaften Fastställt av Kungl Maj:t 1953-12-18, upphört vid kommunens ombildning 1971-01-01, senare fört av Skinnskattebergs kommun (1971–). Korslagda bergjärn – bilden i Skinnskattebergs bergslags sigill, känt från 1734. Sköldinge — N04009-93 Sköldinge landskommun (1863–1951) och Sköldinge landskommun (1952–1970), Södermanlands län, nu Katrineholms kommun. I blått fält en lastad gruvtunna upphängd i tre medelst en ring hopfästa kättingar, allt i silver Fastställt av Kungl Maj:t 1953-01-30, upphört vid kommunens ombildning 1971-01-01. Gruvtunna – Kantorps gruvor. Komponerat av Ernst Söderberg. Skön — L22001-93 Sköns köping (1948–1964), Västernorrlands län, nu Sundsvalls kommun. I sköld, kvadrerad av rött och silver, två korslagda bilor av motsatta tinkturer Fastställt av Kungl Maj:t 1957-12-06, upphört vid kommunens ombildning 1965-01-01. Två korslagda bilor – bilden i Sköns tingslags sigill, känt från 1611; sigillmotivet kan möjligen härledas till Fale Bures vapen, avbildat på en gravhäll. Rött – för olikhet i förhållande till Sundsvalls vapen. Smedjebacken — L20006-93 Smedjebackens köping (1918–1966) och Smedjebackens köping (1967–1970), Kopparbergs län, nu Smedjebackens kommun. Sköld, delad av silver, vari en tvåmastad segelbåt (schas) med seglen tillsatta, och av rött, vari tre kugghjul av silver, ordnade två och ett Fastställt av Kungl Maj:t 1947-02-14, upphört vid köpingens ombildning 1971-01-01, senare fört av Smedjebackens kommun (1971–1973) och därefter (med omformulerad blasonering) Smedjebackens kommun (1974–). Segelbåt – Smedjebacken som lastageplats och ändstation på sjötransportleden genom Strömsholms kanal fram till Mälaren och vidare till Stockholm. Kugghjul – järnindustrin. Smögen — N14004-93 Smögens landskommun (1924–1970), Göteborgs och Bohus län, nu Sotenäs kommun. [Sköld delad av blått, vari en i den delande skuran nedgående sol av guld med strålarna nående sköldkanterna, och av blått, vari en bjälkvis ställd makrill av silver och därunder två i sparre ordnade räkor av guld] Antaget 1962-04-07, ej fastställt av Kungl Maj:t, upphört vid kommunens ombildning 1971-01-01, senare fört av Smögens kommun (1971–1973). Makrill och och räka – fisket. Sol – turismen. Blått – läget vid havet. Komponerat av konstnärinnan Signhild Häller, Göteborg. Sollentuna — L02002-93 Sollentuna köping (1944–1970), Stockholms län, nu Sollentuna kommun. I blått fält en balk av guld, belagd med tre stolpvis ställda röda vikingaskepp, stående på rullar och försedda med beslaget blått segel, blå drakhuvuden och sju blå sköldar på relingen samt blå vimpel Fastställt av Kungl Maj:t 1946-02-15, upphört vid köpingens ombildning 1971-01-01, senare fört (med omformulerad blasonering) av Sollentuna kommun (1971–). Balk – sjötrafikleden mellan Edsviken-Norrviken och Mälaren. Vikingaskepp – Sollentunas betydelse som handels- och omlastningsplats för sjötrafiken på denna led under vikingatiden. Komponerat av konstnären Einar Kedja. Sollerön — N20028-93 Solleröns landskommun (1863–1970), Kopparbergs län, nu Mora kommun. I blått fält ett vikingaskepp utan mast och däröver en sol, allt av guld Fastställt av Kungl Maj:t 1947-06-13, upphört vid kommunens ombildning 1971-01-01. Sol – ortnamnets förled. Vikingaskepp – fornfynd från vikingatid; båtbyggeri. Blått fält – sjön Siljan vari socknen är belägen. Sorsele — N24017-93 Sorsele landskommun (1863–1970), Västerbottens län, nu Sorsele kommun. Sköld, genom ett mantelsnitt i ginstammen delad av blått och av silver, vari två korslagda blå skidor överlagda av ett blått vargspjut med röd spets, varpå trätts en blå renhornsslida, samt med röd skoning på änden Fastställt av Kungl Maj:t 1970-06-29, upphört vid kommunens ombildning 1971-01-01, senare fört av Sorsele kommun (1971–). Mantelsnitt – fjällnaturen. Vargspjut – vargen som inslag i faunan samt vargjakt. Skidor – från ett förslag till landskapsvapen för Lappland från 1500-talets mitt. Komponerat av Gösta Læstander, Sorsele. Sorunda — N02014-93 Sorunda landskommun (1863–1970), Stockholms län, nu Nynäshamns kommun. Sköld genom en fjällskura, bildande trenne berg, delad av guld, varifrån vart berg uppväxer ett förbränt svart träd, och av svart, vari fem klöverblad av guld, ordnade tre och två Fastställt av Kungl Maj:t 1953-03-27, upphört vid kommunens ombildning 1971-01-01, senare fört av Sorunda kommun (1971–1973). Berg med förbrända träd – bilden i Sotholms härads sigill, känt från 1571. Klöverblad – den bördiga jordbruksbygden. Staffanstorp — N12007-93 Staffanstorps landskommun (1952–1970), Malmöhus län, nu Staffanstorps kommun. I fält av guld ett rött lejon med huvudet skilt från bålen och med tunga, tänder och klor blå Fastställt av Kungl Maj:t 1966-12-30, upphört vid kommunens ombildning 1971-01-01, senare fört av Staffanstorps kommun (1971–). Lejon med huvudet skilt från bålen – från bilden i Bara härads medeltida sigill. Stallarholmen (landskommun) — N04010-93 Stallarholmens landskommun (1952–1970), Södermanlands län, nu Strängnäs kommun. I fält av guld en svart selbåge Fastställt av Kungl Maj:t 1956-12-14, upphört vid kommunens ombildning 1971-01-01, senare fört av Stallarholmens kommundel inom Strängnäs kommun (1971–). Selbåge – bilden i Selebo härads sigill från 1563; förleden i ortnamnet Selebo. Stavnäs — N17016-93 Stavnäs landskommun (1952–1970), Värmlands län, nu Arvika och Grums kommuner. I fält av silver två korslagda, med blå doppskor försedda, röda pilgrimsstavar, åtföljda i övre vinkeln av ett blått kryckkors och i nedre vinkeln av ett blått ankare Fastställt av Kungl Maj:t 1959-05-08, upphört vid kommunens ombildning 1971-01-01. Pilgrimsstav – ortnamnets förled; den pilgrimsväg som under medeltiden gick genom Värmland in i Norge genom socknen; en sägen om att pilgrimerna rastade vid den plats där Stavnäs kyrka nu ligger och där lade ned sina stavar. Kryckkors – vapnet för Värmskogs landskommun, som uppgått i storkommunen. Ankare – Högeruds socken, belägen mellan sjöarna Glavsfjorden och Värmeln; sjötrafiken på dessa. Komponerat av komminister John Engvall, Värmskog. Stegeborg — N05004-93 Stegeborgs landskommun (1952–1970), Östergötlands län, nu Söderköpings kommun. I rött fält ett från en medelst vågskura bildad stam av silver uppskjutande krenelerat torn av guld, åtföljt till höger av en stolpvis ställd hammare och till vänster av en stolpvis ställd fisk, bägge av silver Antaget 1956-06-28, ej fastställt av Kungl Maj:t, upphört vid kommunens ombildning 1971-01-01, senare fört av Stegeborgs kommun (1971–1973). Krenelerat torn – Stegeborgs medeltida fäste. Hammare – från Hammarkinds härads sigill från 1569. Hammare och fisk – från Stegeborgs skärgårds tingslags sigill från 1640. Komponerat av Svenska kommunalheraldiska institutet. Steneby — N15007-93 Steneby landskommun (1952–1970), Älvsborgs län, nu Bengtsfors kommun. I fält av silver ett halster inom en av tinnskura bildad bård, allt rött Antaget 1955-10-19, ej fastställt av Kungl Maj:t, upphört vid kommunens ombildning 1971-01-01. Halster – attribut för Sankt Lars, Steneby kyrkas och Vedbo härads skyddspatron; förkortning av bilden i Vedbo härads sigill från 1600-talet, vilken visar helgonet hållande ett halster. Tinnskura – fornborg på en höjd vid Steneby kyrka. Silver och rött – från landskapet Dalslands vapen. Komponerat av Svenska kommunalheraldiska institutet. Stensele — N24018-93 Stensele landskommun (1903-05-01–1970), Västerbottens län, nu Storumans kommun. Sköld genom tandskuror tre gånger kluven av rött och silver Fastställt av Kungl Maj:t 1951-09-20, upphört vid kommunens ombildning 1971-01-01. Symbolik saknas i det av enbart häroldsbilder komponerade vapnet. Stigtomta — N04011-93 Stigtomta landskommun (1952–1970), Södermanlands län, nu Nyköpings kommun. I sköld av guld två från hörn till hörn gående svarta topografiska tecken för stig Fastställt av Kungl Maj:t 1963-06-28, upphört vid kommunens ombildning 1971-01-01. Topografiska tecken för stig ordnade i korsform – tolkning av ortnamnet som "platsen där stigarna möts". Stockholms-Näs — N03008-93 Stockholms-Näs landskommun (1863–1951), Uppsala län, nu Upplands-Bro kommun, Stockholms län. Sköld delad av rött, vari en mitra av guld, och av guld, vari en röd ek Fastställt av Kungl Maj:t 1946-12-06, upphört vid kommunens ombildning 1952-01-01. Mitra – biskopsborgen vid Stäket. Ek – det stora ekbeståndet. Rött och guld – från vapnet för landskapet Uppland. Stocksund — L02003-93 Stocksunds köping (1910–1966), Stockholms län, nu Danderyds kommun. I blått fält tre bjälkvis genomgående timmerlänsar av guld med länkar av silver Fastställt av Kungl Maj:t 1955-07-27, upphört vid kommunens ombildning 1967-01-01. Timmerlänsar i blått fält – tolkning av ortnamnet som ett sund där sammankopplade stockar lagts som spärr och skydd mot inkräktare. Stora Kil — N17017-93 Stora Kils landskommun (1863–1970), Värmlands län, nu Kils kommun. I fält av silver en blå kil Fastställt av Kungl Maj:t 1963-12-19, upphört vid kommunens ombildning 1971-01-01, senare fört av Kils kommun (1971–). Blå kil – ortnamnet, som antas ha betecknat en vik av sjön Norra Hyn. Silver och blått – från landskapsvapnet för Värmland. Stora Kopparberg — N20029-93 Stora Kopparbergs landskommun (1863–1951) och Stora Kopparbergs landskommun (1952–1966), Kopparbergs län, nu Falu kommun. I fält av silver kring ett rött kol tre i triangel ställda kolstavar, från vilka röda flammor uppstiga, åtföljda på vardera sidan av en röd pust Fastställt av Kungl Maj:t 1941-07-19, upphört vid kommunens ombildning 1967-01-01. Pustar (hyttbälgar) och flammor – bilden i Kopparbergets sigill, känt från 1594. Kolstavar – kolbönderna som levererade träkol till kopparhanteringen. Den officiella blasoneringens uttryck "ett rött kol" är felaktigt och skall vara "en röd smälta". Stora Malm — N04012-93 Stora Malms landskommun (1952–1970), Södermanlands län, nu Katrineholms kommun. I fält av guld två svarta båtformiga stenyxor bredvid varandra, båda med undersidan visad och eggen uppåt Fastställt av Kungl Maj:t 1952-08-04, upphört vid kommunens ombildning 1971-01-01. Stenyxor – Stora Malm som Södermanlands rikaste fyndort för stenyxor och stenåldersboplatser. Stora Mellösa — N18005-93 Stora Mellösa landskommun (1863–1951) och Stora Mellösa landskommun (1952–1970), Örebro län, nu Örebro kommun. Sköld, delad av guld, vari två bjälkvis ordnade, blå årderbillar, och av blått, vari en roddbåt, från vars mitt ett latinskt kors med utböjda övre armar uppskjuter mellan två från samma punkt snett uppskjutande åror, allt av guld Fastställt av Kungl Maj:t 1946-12-06, upphört vid kommunens ombildning 1971-01-01. Årderbill – jordbruket. Roddbåt med kors och åror – från bilden i Askers härads sigill från 1600-talets början. Stora Skedvi — N20030-93 Stora Skedvi landskommun (1863–1970), Kopparbergs län, nu Säters kommun. I blått fält en av vågskuror bildad bjälke, åtföljd ovanför av tre ax och nedanför av tre tallkottar, allt av guld Fastställt av Kungl Maj:t 1945-04-06, upphört vid kommunens ombildning 1971-01-01. Vågskureavdelad bjälke – från bilden i Stora Skedevi sockens sigill från 1628 och även ett senare sigill, känt från 1714; Dalälven. Tallkottar – skogsmotiv i socknens äldsta sigill; de tre skogstrakterna i socknen. Ax – åkerbruket i socknen som rymmer en av de bästa jordbruksbygderna i landskapet. Blått och guld – landskapsvapnet för Dalarna, vilket återges i socknen äldsta sigill. Stora Sunne — N17018-93 Stora Sunne landskommun (1952–1962), Värmlands län, nu Sunne kommun. I blått fält en genomgående bro av silver i ett spann, åtföljd ovanför av två korslagda båtshakar överlagda med en stolpvis ställd yxa och undertill av en framifrån sedd båt, allt av silver Fastställt av Kungl Maj:t 1951-10-26, upphört vid kommunens ombildning 1963-01-01, tidigare fört av Sunne landskommun (1920–1951), senare fört av Sunne köping (1963–1970) och därefter Sunne kommun (1971–). Bro – ortnamnet, en dialektal form av ordet sund och syftande på sundet mellan Övre Fryken och Mellanfryken. Yxa – skogsnäringen. Båt båtshake – viktigt kommunikationsmedel i äldre tid. Stora Tuna — N20031-93 Stora Tuna landskommun (1929–1951) och Stora Tuna landskommun (1952–1970), Kopparbergs län, nu Borlänge kommun. Sköld, kluven av guld, vari en blå pilbåge, och blått, vari en yxa av guld Fastställt av Kungl Maj:t 1943-10-29, upphört vid kommunens ombildning 1971-01-01. Pilbåge och yxa – bilden i sigill för Dalarna, den s k dalaklämman, från 1435 – den för hela landskapet centrala tingsplatsen i Stora Tuna. Storfors — L17005-93 Storfors köping (1950–1966) och Storfors köping (1967–1970), Värmlands län, nu Storfors kommun. I fält av guld två röda tänger för lancashiresmide, den högra störtad, överlagda med en delad, av silver och svart genom styckande skruor spetsrutad bjälke Fastställt av Kungl Maj:t 1949-12-02, upphört vid köpingens ombildning 1971-01-01, senare fört av Storfors kommun (1971–). Bjälke genom styckande skuror spetsrutad – från vapnet för ätten Linroth med anknytning till Storforsverken. Tänger – lancashiresmidet. Ström — N23018-93 Ströms landskommun (1863–1951) och Ströms landskommun (1952–1970), Jämtlands län, nu Strömsunds kommun. I grönt fält en av vågskuror bildad bjälke åtföljd ovan av tre bjälkvis ordnade granar, under av en plog, allt av silver Fastställt av Kungl Maj:t 1938-05-06, upphört vid kommunens ombildning 1971-01-01, senare fört av Ströms kommun (1971–1973). Vågskureavdelad bjälke – Ströms vattudal. Gran – skogsbruket. Plog – jordbruket. Stugun — N23019-93 Stuguns landskommun (1863–1951) och Stuguns landskommun (1952–1970), Jämtlands län, nu Ragunda kommun. I grönt fält en bjälke, åtföljd ovan av ett grekiskt kors och nedtill av två granar, allt av silver Fastställt av Kungl Maj:t 1947-07-10, upphört vid kommunens ombildning 1971-01-01, senare fört av Stuguns kommun (1971–1973). Bjälke – den medeltida färdväg mellan Norrlandskusten och Nidaros, vid vilken den s k själastuga, dvs härbärge, som givit upphov till ortnamnet, var belägen. Grekiskt kors – Uppsala domkyrkas symbol – ärkebiskopens beskydd av själastugan. Gran – skogsnäringen. Stöde — N22026-93 Stöde landskommun (1863–1970), Västernorrlands län, nu Sundsvalls kommun. I fält av silver två korslagda blåa yxor åtföljda av sex röda fembladiga blommor Fastställt av Kungl Maj:t 1962-06-28, upphört vid kommunens ombildning 1971-01-01, senare fört av Stöde kommun (1971–1973). Två korslagda yxor – från bilden i Stöde sockens sigill, daterat 1610. Blommor – omformning av månguddiga stjärnor i nämnda sigill, för åtskillnad mot vapnen för Sköns köping och Tuna landskommun. Komponerat av stadsarkitekt Hans Schlyter, Sundsvall. Sundborn — N20032-93 Sundborns landskommun (1863–1970), Kopparbergs län, nu Falu kommun. I fält av guld en av vågskuror bildad, sänkt bjälke och däröver en liljekrona, allt blått Fastställt av Kungl Maj:t 1949-03-04, upphört vid kommunens ombildning 1971-01-01. Krona och vågskura – bilden i Sundborns sockens sigill, känt från 1600-talets senare del. Krona – från sockensigillet för Svärdsjö varifrån Sundborn är avsöndrad – återgår på en förgylld krona på taket till Svärdsjö kyrka som minne av Gustav Erikssons flykt genom Dalarna 1520 och svärdsjöbornas insats därvid. Vågskureavdelad bjälke – tolkning av ortnamnet som sund, vid den strida delen av Sundbornsån närmast sjön Toftan, där de båtar som färdas på vattenleden måste bäras. Sunne (köping) — L17006-93 Sunne köping (1963–1970), Värmlands län, nu Sunne kommun. I blått fält en genomgående bro av silver i ett spann, åtföljd ovanför av två korslagda båtshakar överlagda med en stolpvis ställd yxa och undertill av en framifrån sedd båt, allt av silver Fastställt av Kungl Maj:t 1963-05-17, upphört vid köpingens ombildning 1971-01-01, tidigare fört av Stora Sunne landskommun (1952–1962) och dessförinnan Sunne landskommun (1920–1951), senare fört av Sunne kommun (1971–). Bro – ortnamnet, en dialektal form av ordet sund och syftande på sundet mellan Övre Fryken och Mellanfryken. Yxa – skogsnäringen. Båt båtshake – viktigt kommunikationsmedel i äldre tid. Sunne (landskommun) — N17019-93 Sunne landskommun (1920–1951), Värmlands län, nu Sunne kommun. I blått fält en genomgående bro av silver i ett spann, åtföljd ovanför av två korslagda båtshakar överlagda med en stolpvis ställd yxa och undertill av en framifrån sedd båt, allt av silver Fastställt av Kungl Maj:t 1944-02-18, upphört vid kommunens ombildning 1952-01-01, senare fört av Stora Sunne landskommun (1952–1962) och därefter Sunne köping (1963–1970) och Sunne kommun (1971–). Bro – ortnamnet, en dialektal form av ordet sund och syftande på sundet mellan Övre Fryken och Mellanfryken. Yxa – skogsnäringen. Båt båtshake – viktigt kommunikationsmedel i äldre tid. Sura — N19004-93 Sura landskommun (1863–1962), Västmanlands län, nu Surahammars kommun. Sköld genom en fjällskura delad av guld, vari två uppskjutande från varandra vända yxor med svarta huvuden och röda skaft, och av svart Fastställt av Kungl Maj:t 1951-10-04, upphört vid kommunens ombildning 1963-01-01, senare fört av Surahammars landskommun (1963–1966) och därefter Surahammars landskommun (1967–1970) och Surahammars kommun (1971–). Yxa – bilden i Snevringe härads sigill, känt från 1571. Svarta fjällskureavdelat fält – en inom kommunen belägen fornborg. Surahammar — N19005-93 Surahammars landskommun (1963–1966) och Surahammars landskommun (1967–1970), Västmanlands län, nu Surahammars och Fagersta kommuner. Sköld genom en fjällskura delad av guld, vari två uppskjutande från varandra vända yxor med svarta huvuden och röda skaft, och av svart Fastställt av Kungl Maj:t 1963-06-28, upphört vid kommunens ombildning 1963-01-01, tidigare fört av Sura landskommun (1863–1962), senare fört av Surahammars kommun (1971–). Yxa – bilden i Snevringe härads sigill, känt från 1571. Svarta fjällskureavdelat fält – en inom kommunen belägen fornborg. Svalöv — N12008-93 Svalövs landskommun (1863–1951), Svalövs landskommun (1952–1968) och Svalövs landskommun (1969–1970), Malmöhus län, nu Svalövs kommun. En såningsman av guld i grönt fält Fastställt av Kungl Maj:t 1946-05-17, upphört vid kommunens ombildning 1971-01-01, senare fört (med obetydligt omformulerad blasonering) av Svalövs kommun (1971–). Såningsman – förädling, kontroll och marknadsföring av utsäden till jordbruket, den verksamhet som gjort Svalöv nationellt och internationellt känt. Svanskog — N17020-93 Svanskogs landskommun (1863–1951) och Svanskogs landskommun (1952–1970), Värmlands län, nu Säffle kommun. Sköld delad av silver, vari två bjälkvis ordnade gröna granar, och av blått, vari en gående svan av silver med röd beväring, därest dylik skall komma till användning Fastställt av Kungl Maj:t 1948-03-05, upphört vid kommunens ombildning 1971-01-01. Svan – ortnamnets förled. Granar – ortnamnets efterled. Svedala — L12007-93 Svedala köping (1950–1966) och Svedala köping (1967–1970), Malmöhus län, nu Svedala kommun. I fält av guld ett blått naverlönnblad, omgivet av en röd kuggkrans Fastställt av Kungl Maj:t 1960-02-19, upphört vid köpingens ombildning 1971-01-01, senare fört av Svedala kommun (1971–1973). Naverlönn – trädets enda växtplats i Skandinavien. Kuggkrans – metallindustrin. Sveg (köping) — L23002-93 Svegs köping (1967–1970), Jämtlands län, nu Härjedalens kommun. I fält av silver en av vågskuror bildad sänkt blå sparre, ovan åtföljd av två svarta grankvistar Taget i bruk utan särskilt beslut vid köpingens tillkomst 1967-01-01, upphört vid kommunens ombildning 1971-01-01, tidigare fört av Svegs landskommun (1952–1966), senare fört av Svegs kommun (1971–1973). Vågskureavdelad sparre – ortnamnet med betydelsen bukt, syftande på den krök som Ljusnan gör utanför den gamla kyrkplatsen. Grankvist – den rika förekomsten av skog; skogshanteringen. Silver och svart – från landskapets Härjedalens vapen. Sveg (landskommun) — N23020-93 Svegs landskommun (1952–1966), Jämtlands län, nu Härjedalens kommun. I fält av silver en av vågskuror bildad sänkt blå sparre, ovan åtföljd av två svarta grankvistar Fastställt av Kungl Maj:t 1960-02-19, upphört vid kommunens ombildning 1967-01-01, senare fört av Svegs köping (1967–1970) och därefter Svegs kommun (1971–1973). Vågskureavdelad sparre – ortnamnet med betydelsen bukt, syftande på den krök som Ljusnan gör utanför den gamla kyrkplatsen. Grankvist – den rika förekomsten av skog; skogshanteringen. Silver och svart – från landskapets Härjedalens vapen. Svenljunga — L15007-93 Svenljunga köping (1946–1970), Älvsborgs län, nu Svenljunga kommun. I blått fält två korslagda hårknivar av silver, åtföljda ovan av ett oxhuvud av silver med röda horn och röd tunga samt nedan av en ljungblomma av silver Fastställt av Kungl Maj:t 1959-06-30, upphört vid köpingens ombildning 1971-01-01, se-nare fört av av Svenljunga kommun (1971–). Oxhuvud – boskapsskötsel och slakterinäringen. Hårknivar – garverinäringen. Ljungblomma – ortnamnets senare led; ljung som Västergötlands landskapsblomma. Svärdsjö — N20033-93 Svärdsjö landskommun (1863–1970), Kopparbergs län, nu Falu kommun. I rött fält en vase och däröver en liljekrona, båda av guld Fastställt av Kungl Maj:t 1944-09-14, upphört vid kommunens ombildning 1971-01-01. Krona – bilden i Svärdsjö sockens sigill från 1628 – återgår på en förgylld krona på taket till Svärdsjö kyrka som minne av Gustav Erikssons flykt genom Dalarna 1520 och svärdsjöbornas insats därvid. Vase – från Vasaättens vapen. Säffle — L17007-93 Säffle köping (1943–1950), Värmlands län, nu Säffle kommun. Av guld och blått medelst en vågskura delad sköld, i vars övre fält en uppstigande blå örn med röd näbb och tunga Fastställt av Kungl Maj:t 1949-06-30, upphört vid köpingens ombildning 1951-01-01, senare fört av Säffle stad (1951–1970) och därefter Säffle kommun (1971–). Blå örn – från landskapet Värmlands vapen. Blått vågskureavdelat fält – Säffle kanal. Säfsnäs — N20034-93 Säfsnäs landskommun (1863–1970), Kopparbergs län, nu Ludvika kommun. Kluven av svart, vari en framifrån sedd räckhammare av guld med svart skafthål, och guld, vari en svart smidestång Fastställt av Kungl Maj:t 1945-06-22, upphört vid kommunens ombildning 1971-01-01. Räckhammare och smidestång – järnhanteringen. Särbrå — N22027-93 Särbrå landskommun (1952–1968), Västernorrlands län, nu Härnösands kommun. I blått fält en gående varg av silver med röd tunga Fastställt av Kungl Maj:t 1952-08-04, upphört vid kommunens ombildning 1969-01-01. Varg – bilden i Särbrå socken sigill, känt från 1622. Särna — N20035-93 Särna landskommun (1916–1970), Kopparbergs län, nu Älvdalens kommun. I blått fält en upprest häst av guld med röd beväring, därest dylik skall komma till användning Fastställt av Kungl Maj:t 1947-12-30, upphört vid kommunens ombildning 1971-01-01. Häst – felaktig tolkning av renhuvudet i Särna sockens sigill, känt från 1740, som ett hästhuvud; skogskörslor som viktigt inslag vintertid i sockenbornas ekonomi och livsföring. Sätila — N15008-93 Sätila landskommun (1952–1970), Älvsborgs län, nu Marks kommun. Sköld, vågskurestyckad av silver, vari ett blått spinnrockshjul, och av blått Fastställt av Kungl Maj:t 1956-02-23, upphört vid kommunens ombildning 1971-01-01. Blått och vågskura – Lyngern och andra mindre sjöar. Spinnrockshjul – textilhemindustrin; spinnrockstillverkningen i Hyssna socken under 1800-talet. Sävar — N24019-93 Sävars landskommun (1925–1970), Västerbottens län, nu Umeå kommun. I blått fält ett svärd och en sabel i kors, med klingor av silver och fästen av guld Fastställt av Kungl Maj:t 1960-12-02, upphört vid kommunens ombildning 1971-01-01, senare fört av Sävars kommun (1971–1973). Korslagda vapen – slaget vid Sävar 1809 mellan svenska och ryska trupper, en av de sista krigshandlingarna på svensk mark. Söderala — N21022-93 Söderala landskommun (1863–1951) och Söderala landskommun (1952–1970), Gävleborgs län, nu Söderhamns kommun. Medelst en vågskura delad av silver, vari en framifrån sedd, störtad, blå båt, och blått, vari en lax av silver med röd beväring, därest dylik skall komma till användning Fastställt av Kungl Maj:t 1942-12-18, upphört vid kommunens ombildning 1971-01-01. Lax – bilden i Söderala sockens sigill, känt från 1700-talet; laxfisket. Vågskura – Ljusnan. Båt – fisket; sjöfarten i hamnarna Ljusne, Ala och Vallvik. Komponerat av teckningslärare Maja Lisa Granquist. Söderbärke — N20036-93 Söderbärke landskommun (1863–1951) och Söderbärke landskommun (1952–1970), Kopparbergs län, nu Smedjebackens kommun. I fält av guld ett svart, stolpvis ställt armborst Fastställt av Kungl Maj:t 1945-11-23, upphört vid kommunens ombildning 1971-01-01, senare fört av Söderbärke kommun (1971–1973). Armborst – från bilden i Västerbergslagens tingslags sigill, känt från 1610. Söderfors — N03009-93 Söderfors landskommun (1863–1970), Uppsala län, nu Tierps kommun. I fält av guld fyra svarta patentankare, vilka, förenade i sköldens mitt och med kronorna utåtriktade, bilda ett rätvinkligt andreaskors Fastställt av Kungl Maj:t 1957-11-01, upphört vid kommunens ombildning 1971-01-01, senare fört av Söderfors kommun (1971–1973). Ankare – Söderfors ankarbruk, anlagt 1676. Tibro (köping) — L16002-93 Tibro köping (1947–1970), Skaraborgs län, nu Tibro kommun. I rött fält en likbent vinkelhake med spetsen uppåt och därunder en stolpvis ställd timmeryxa, båda av guld Fastställt av Kungl Maj:t 1950-05-26, upphört vid köpingens ombildning 1971-01-01, senare fört (med obetydligt omformulerad blasonering) av Tibro kommun (1971–). Vinkelhake – det moderna näringslivet. Yxa – från Kåkinds härads sigill från 1568; äldre tiders näringsfång. Tierp (köping) — L03001-93 Tierps köping (1952–1970), Uppsala län, nu Tierps kommun. I fält av guld en stolpvis ställd kvist med ett uppåtriktat och två hängande humleax, allt grönt Antaget 1954-06-10, ej fastställt av Kungl Maj:t, upphört vid kommunens ombildning 1971-01-01, senare fört av Tierps kommun (1971–1973). Tre humleax – Tierps härads symbol, given av konung Karl Knutsson 1456. Komponerat av Svenska kommunalheraldiska institutet. Tierp (landskommun) — N03010-93 Tierps landskommun (1952–1970), Uppsala län, nu Tierps kommun. I grönt fält en stolpvis ställd kvist med ett uppåtriktat och två hängande humleax, allt av guld Antaget 1954-06-09, ej fastställt av Kungl Maj:t, upphört vid kommunens ombildning 1971-01-01, senare fört av Tierpsbygdens kommun (1971–1973). Tre humleax – Tierps härads symbol, given av konung Karl Knutsson 1456. Komponerat av Svenska kommunalheraldiska institutet. Timrå — L22002-93 Timrå köping (1947–1970), Västernorrlands län, nu Timrå kommun. I fält av silver en av vågskuror bildad blå stam och däröver två bjälkvis ordnade röda tallar Antaget 1955-06-30, ej fastställt av Kungl Maj:t, upphört vid kommunens ombildning 1971-01-01. Tallar och vågskureavdelad stam – från bilden i Timrå sockens sigill från 1700-talet. Komponerat av Svenska kommunalheraldiska institutet. Tingsryd — L07005-93 Tingsryds köping (1952–1970), Kronobergs län, nu Tingsryds kommun. I rött fält en femuddig stjärna, åtföljd i vardera vinkeln av en rundel, allt av guld Fastställt av Kungl Maj:t 1963-04-26, upphört vid kommunens ombildning 1971-01-01. Femuddig stjärna i vardera vinkeln åtföljd av en rundel – motivet i en järnstämpel för Stenfors bruk, tidigare kallat Bräkneverket. Toarp — N15009-93 Toarps landskommun (1863–1951) och Toarps landskommun (1952–1966), Älvsborgs län, nu Borås kommun. I blått fält en ginstam av guld, belagd med en blå skyttel, och förenad med en stolpe av guld, åtföljd till höger av en skräddarsax och till vänster av en kärve, allt av guld Fastställt av Kungl Maj:t 1946-06-07, upphört vid kommunens ombildning 1967-01-01, senare fört av Dalsjöfors landskommun (1967–1970) och därefter Dalsjöfors kommun (1971–1973) och Dalsjöfors kommundel inom Borås kommun (1974–). Ginstam förenad med stolpe – bokstaven T – ortnamnet Toarp. Skyttel – linneindustrin. Skräddarsax – konfektionen. Kärve – jordbruket. Tollarp — N11004-93 Tollarps landskommun (1952–1970), Kristianstads län, nu Kristianstads kommun. I blått fält ett veteax mellan två bokfruktskålar, allt av guld, och därunder en genomgående, böjd bro av guld i tre spann, uppskjutande ur en av en vågskura bildad stam, sex gånger av vågskuror delad av guld och blått Fastställt av Kungl Maj:t 1953-12-18, upphört vid kommunens ombildning 1971-01-01, senare fört av Tollarps kommun (1971–1973). Tre brospann – de tre socknar varav storkommunen bildades; bron över Vramsån i Tollarp. Veteax – jordbruket. Bokfruktskål – skogsbruket. Komponerat av konstnären Andreas Björkman, Åhus. Tommarp — N11005-93 Tommarps landskommun (1952–1968), Kristianstads län, nu Simrishamns kommun. I blått fält en nyckel av silver med en krona av guld uppträdd på skaftet Fastställt av Kungl Maj:t 1963-12-13, upphört vid kommunens ombildning 1969-01-01. Nyckel – bilden i Järrestads härads sigill, känt från 1524. Krona – från bilden i Tumatorps köpstads sigill, känt från 1535. Torp — N22028-93 Torps landskommun (1863–1970), Västernorrlands län, nu Ånge kommun. Sköld, delad av blått, vari ett genomgående treberg av guld, och av blått, vari åtta avhuggna stockar av guld, bjäkvis ställda (3, 2, 3) Fastställt av Kungl Maj:t 1948-12-17, upphört vid kommunens ombildning 1971-01-01. Berg – från bilden i Torps sockens sigill. Stockar – akogsbruket och träindustrin. Blått fält – Ljungan. Torsby — N17021-93 Torsby landskommun (1967–1970), Värmlands län, nu Torsby kommun. I fält av silver en roddbåt för två par åror och däröver två korslagda, uppåtriktade åror, allt blått och inom en blå bård Fastställt av Kungl Maj:t 1966-12-30, upphört vid kommunens ombildning 1971-01-01, tidigare fört av Fryksände landskommun (1952–1966), senare fört av Torsby kommun (1971–1973) och därefter Torsby kommun (1974–). Båt och korslagda åror – bilden i Fryksdals härads sigill från år 1638. Blått och silver – från Värmlands landskapsvapen. Komponerat av Svenska kommunalheraldiska institutet. Torsång — N20037-93 Torsångs landskommun (1863–1951), Kopparbergs län, nu Borlänge kommun. I blått fält en av vågskuror bildad, sänkt bjälke och däröver en kyrka, allt av silver Fastställt av Kungl Maj:t 1945-09-19, upphört vid kommunens ombildning 1952–01-01. Kyrka över en ström – bilden i Torsångs sockens sigill, känt från 1680. Kyrka – Torsångs kyrka. Vågskureavdelad bjälke – Lillälven. Torsås — N08013-93 Torsås landskommun (1952–1970), Kalmar län, Torsås kommun. Sköld, genom ett mantelsnitt delad av rött och guld, vari en röd torshammare med huvudet uppåt Fastställt av Kungl Maj:t 1955-12-16, upphört vid kommunens ombildning 1971-01-01, senare fört av Torsås kommun (1971–). Torshammare – ortnamnets första led. Mantelsnitt – ås – ortnamnets efterled. Guld och rött – vapnet för landskapet Småland. Transtrand — N20038-93 Transtrands landskommun (1863–1970), Kopparbergs län, nu Malungs kommun. Sköld, genom en vågskura kluven av blått, vari en vase av guld, och av guld, vari tre stolpvis ordnade blå båtar Fastställt av Kungl Maj:t 1947-02-28, upphört vid kommunens ombildning 1971-01-01. Vågskura – Fuluälv och dess fortsättning Västerdalälven, kring vilka bygden vuxit fram. Vase – återkallandet 1521 av Gustav Eriksson i byn Sälen under hans flykt genom Dalarna. Båtar – uppfattningen att trakten befolkats av nybyggare som framträngt på vattenleden. Traryd — L07006-93 Traryds köping (1952–1970), Kronobergs län, nu Markaryds kommun. I grönt fält en dansande trana av silver med röd hjässa och över detta en av granskura bildad ginstam av silver Fastställt av Kungl Maj:t 1963-12-13, upphört vid köpingens ombildning 1971-01-01. Trana – ortnamnets förled. Granskura och grönt – ortnamnets efterled med betydelsen röjning i skog; gran i sigillet för samrealskolan i Strömsnäsbruk. Tuna — N22029-93 Tuna landskommun (1863–1962), Västernorrlands län, nu Sundsvalls kommun. I blått fält ett vänstervänt dryckeshorn av guld mellan tre åttauddiga stjärnor av silver Fastställt av Kungl Maj:t 1961-04-07, upphört vid kommunens ombildning 1963-01-01. Vänstervänt dryckeshorn och åttauddiga stjärnor – bilden i Tuna sockens äldsta sigill från 1600-talet. Komponerat av stadsarkitekt Hans Schlyter, Sundsvall. Tunaberg — N04013-93 Tunabergs landskommun (1863–1970), Södermanlands län, nu Nyköpings kommun. Sköld, delad av guld, vari två korslagda svarta kanoner, och av svart, vari ett avslitet örnhuvud av guld med röd beväpning Fastställt av Kungl Maj:t 1953-10-09, upphört vid kommunens ombildning 1971-01-01. Örnhuvud – från vapnet för vallonsläkten de Besches med insatser för bergshanteringen i Tunaberg. Korslagda kanoner – Nävekvarns styckebruk; från brukets märke. Komponerat av Svenska kommunalheraldiska institutet. Tyresö — N02015-93 Tyresö landskommun (1863–1970), Stockholms län, nu Tyresö kommun. I fält av guld en av vågskuror bildad röd ginbalk, belagd med tre vattenhjul av guld och ovan åtföljd av en röd oxpanna med horn och öron Fastställt av Kungl Maj:t 1954-06-18, upphört vid kommunens ombildning 1971-01-01, senare fört av Tyresö kommun (1971–). Oxpanna – från vapnet för ätten Oxenstierna med anknytning till Tyresö och Tyresö slott, vilket på 1600-talet uppfördes av Gabriel Gustafsson Oxenstierna. Vågskureavdelad ginbalk belagd med vattenhjul – de forsar vid vilka industrier anlades av Gabriel Oxenstiernas svärdotter Maria Sofia De la Gardie. Tyringe — N11006-93 Tyringe landskommun (1952–1970), Kristianstads län, nu Hässleholms kommun. I grönt fält ett femtandat skärhjul av silver och däröver en ginstam av silver, belagd med ett björklöv mellan två ax, alla gröna Fastställt av Kungl Maj:t 1958-12-19, upphört vid kommunens ombildning 1971-01-01, senare fört av Tyringe kommun (1971–1973). Ax samt grönt – jordbruket. Björklöv – den rikliga förekomsten av skog; träindustrin. Skärhjul – metallindustrin. Fem tänder – de fem socknarna Finja, Röke, Hörja, Västra Torup och Matteröd, varav storkommunen bildades. Tystberga — N04014-93 Tystberga landskommun (1952–1970), Södermanlands län, nu Nyköpings och Gensta kommuner. I blått fält ett treberg av guld med tre uppväxande rågax av guld och däröver en flygande fågel av silver Fastställt av Kungl Maj:t 1957-10-25, upphört vid kommunens ombildning 1971-01-01. Treberg – efterleden i ortnamnet Tystberga. Fågel av silver – Botvidslegenden, enligt vilken Sankt Botvid blev dödad vid Rågö inom kommunen, varefter hans släktingar i sökandet efter honom blev vägledda av en vi fågel. Rågax – ortnamnet Rågö; jordbruket. Tåsjö — N22030-93 Tåsjö landskommun (1863–1966), Västernorrlands län, nu Strömsunds kommun, Jämtlands län. I fält av guld två bjälkvis genomgående röda gärdesgårdar Fastställt av Kungl Maj:t 1965-07-26, upphört vid kommunens ombildning 1967-01-01. Två gärdesgårdar – tolkning av ortnamnets förled med innebörden "bygata eller smal väg mellan gärdesgårdar". I fält av guld två bjälkvisa figurer – komposition och tinktursättning av huset Oldenburgs vapen (i guld två röda bjälkar) – Tåsjö som gränsbygd mot Jämtland, som till 1645 hörde till den dansk-norska kronans välde. Komponerat av stadsarkitekt Hans Schlyter, Sundsvall. Täby (köping) — L02004-93 Täby köping (1948–1970), Stockholms län, nu Täby kommun. I blått fält ett korsat kors med avrundade armar av silver Taget i bruk utan särskilt beslut vid köpingens tillkomst 1948-01-01, upphört vid köpingens ombildning 1971-01-01, tidigare fört av Täby municipalsamhälle (1927-04-08–1947), senare fört av Täby kommun (1971–). Korsat kors – från en runsten vid Jarlabankes bro – förekomsten av fornminnen. Täby (municipalsamhälle) — M02002-93 Täby municipalsamhälle (1927-04-08–1947), Stockholms län, nu Täby kommun. I blått fält ett korsat kors med avrundade armar av silver Fastställt av Kungl Maj:t 1937-12-30, upphört vid municipalsamhällets upphörande 1948- 01-01, senare fört av Täby köping (1948–1970) och därefter Täby kommun (1971–). Korsat kors – från en runsten vid Jarlabankes bro – förekomsten av fornminnen. Tännäs — N23021-93 Tännäs landskommun (1863–1970), Jämtlands län, nu Härjedalens kommun. I fält av silver med två spetsar mot en blå ginstam två korslagda röda näverlurar Fastställt av Kungl Maj:t 1968-03-01, upphört vid kommunens ombildning 1971-01-01, senare fört av Tännäs kommun (1971–1973). Näverlur – fädbodkulturen. Fält av silver med två spetsar – fjällnaturen. Tärendö — N25013-93 Tärendö landskommun (1885–1970), Norrbottens län, nu Pajala kommun. I blått fält en balkvis genombruten bjälke av silver Fastställt av Kungl Maj:t 1951-09-20, upphört vid kommunens ombildning 1971-01-01. Balkvis genombruten bjälke – den inom kommunen förekommande flodbifurkationen, den största i Sverige och en av de största i världen. Tärna — N19006-93 Tärna landskommun (1952–1970), Västmanlands län, nu Sala kommun. Sköld, ginstyckad av silver, vari ett rött tjurhuvud med blå horn, tunga och nosring, och av blått, vari en stjärnlik blomma av silver med åtta lansettformade kronblad Fastställt av Kungl Maj:t 1958-06-30, upphört vid kommunens ombildning 1971-01-01. Tjur – från bilden i Tjurbo härads sigill, känt sedan 1560-talet. Blomma med åtta kronblad – bilden i Simtuna härads sigill från 1705. Töcksmark — N17022-93 Töckmarks landskommun (1952–1970), Värmlands län, nu Årjängs kommun. I fält av silver ett avslitet blått björnhuvud, med tunga och tänder röda, inom en blå bård, belagd med riksgränstecken av silver Fastställt av Kungl Maj:t 1961-06-02, upphört vid kommunens ombildning 1971-01-01, senare fört av Töcksmarks kommun (1971–1973). Björnhuvud – från bilden i Normarks härads sigill från 1600-talet. Riksgränstecken – den del av sockengränsen som sammanfaller med riksgränsen mot Norge. Töre — N25014-93 Töre landskommun (1924–1966), Norrbottens län, nu Kalix kommun. I svart fält ett ankare av silver och däröver en ginstam av hermelin Fastställt av Kungl Maj:t 1951-05-25, upphört vid kommunens ombildning 1967-01-01. Ankare – Sveriges nordligaste hamn i Töre; skeppsbyggeriet från 1700-talets slut till 1800-talets mitt. Ginstam av hermelin – från vapnet för friherrliga ätten Hermelin – Samuel Gustaf Hermelin, som anlade sågkvarn, stångjärnssmedja och masugn. Svart fält – kolhanteringen. Töreboda — L16003-93 Töreboda köping (1909–1938), Töreboda köping (1939–1951) och Töreboda köping (1952–1970), Skaraborgs län, nu Töreboda kommun. I fält av guld en blå stolpe, överlagd med ett par bjälkvis ställda svarta tvillingsträngar Taget i bruk 1909, Fastställt av Kungl Maj:t 1958-05-09, upphört vid köpingens ombildning 1971-01-01, senare fört av Töreboda kommun (1971–). Blå stolpe överlagd med ett par bjälkvis ställda tvillingsträngar i fält av guld – västra stambanan korsande Göta kanal i ett landskap av gyllene sädesfält. Ullvättern — N17023-93 Ullvätterns landskommun (1952–1966), Värmlands län, nu Storfors kommun. I fält av silver en blå balk, ovan åtföljd av en röd låga Fastställt av Kungl Maj:t 1955-12-16, upphört vid kommunens ombildning 1967-01-01. Blå balk – sjön Ullvättern, vartill ortnamnet härleds. Röd låga – bergshanteringen. Umeå — N24020-93 Umeå landskommun (1918–1964), Västerbottens län, nu Umeå kommun. I blått fält en bjälkvis ställd lax av silver med röd beväring och åtföljd ovan av två och nedan av en fembladig blomma av guld Antaget 1957-01-28, ej fastställt av Kungl Maj:t, upphört vid kommunens ombildning 1965-01-01. Bjälkvis ställd fisk – bilden i Umeå sockens sigill, känt från 1593. Bjälkvis ställd fisk och tre fembladiga blommor – bilden i Umeå sockens sigill från 1710-talet. Lax – laxfisket i Umeå socken upptaget som förläning i 1413 års jordebok. Tinkturer – vapnet för landskapet Västerbotten. Komponerat av Svenska kommunalheraldiska institutet. Undersåker — N23022-93 Undersåkers landskommun (1863–1970), Jämtlands län, nu Åre kommun. I fält av silver en av vågskuror bildad blå högersparre, i vinkeln åtföljd av en svart skans med fem uddar, varav en högervänd Fastställt av Kungl Maj:t 1959-01-16, upphört vid kommunens ombildning 1971-01-01, senare fört av Undersåkers kommun (1971–1973). Skans – Järpens skans. Vågskureavdelad högersparre – skansens läge vid Järpströmmens och Undersåkersälvens utflöden i sjön Liten. Upplands Väsby — N02016-93 Upplands Väsby landskommun (1952–1970), Stockholms län, nu Upplands Väsby kommun. I blått fält en med kors krönt kyrka av silver, visande en med blått spetsbågsfönster försedd gavel samt sakristia och vapenhus, och däröver en ginstam av silver belagd med tre blå kuggkransar Fastställt av Kungl Maj:t 1961-12-08, upphört vid kommunens ombildning 1971-01-01, senare fört av Upplands Väsby kommun (1971–). Kuggkransar – det nutida näringslivet. Tre kuggkransar – antalet kommunala enheter som sammanlades vid bildandet av Upplands Väsby kommun. Kyrka – Hammarby kyrka. Vaggeryd (köping) — L06005-93 Vaggeryds köping (1952–1970), Jönköpings län, nu Vaggeryds kommun. I sköld, kluven av guld och grönt, en av sågskuror bildad bjälke av motsatta tinkturer Fastställt av Kungl Maj:t 1952-08-04, upphört vid köpingens ombildning 1971-01-01, senare fört av Vaggeryds kommun (1971–). Grönt och sågskuror – skogen och skogsbruket. Vagnhärad — N04015-93 Vagnhärads landskommun (1952–1970), Södermanlands län, nu Trosa kommun. I rött fält en halsring av guld och däröver en ginstam av guld, vari en uppskjutande, genomgående, svart bandflätning med mönster från ett gravklot, funnet i Vagnhärad Fastställt av Kungl Maj:t 1955-12-16, upphört vid kommunens ombildning 1971-01-01, senare fört av Vagnhärads kommun (1971–1973). Halsring och gravklot – fornfynd från trakten, Nordens största gyldfynd år 1774 vid Tuna i Västerljungs socken. Valbo — N21023-93 Valbo landskommun (1863–1970), Gävleborgs län, nu Gävle kommun. I fält av silver tre svarta uppsättningsmål med svävande röd låga, ordnade två och ett Fastställt av Kungl Maj:t 1970-05-14, upphört vid kommunens ombildning 1971-01-01. Uppsättningsmål med låga – bergshanteringen; berg med låga som motiv i bruksstämpel för Tolvfors bruk. Tre uppsättningsmål med låga – de tre järnbruken Forsbacka, Mackmyra och Tolvfors. Valdemarsvik — L05003-93 Valdemarsviks köping (1914–1970), Östergötlands län, nu Valdemarsviks kommun. I grönt ett ankare, ovan åtföljt av två stolpvis ställda, bjälkvis lagda garvknivar, allt av silver Fastställt av Kungl Maj:t 1947-08-27, upphört vid köpingens ombildning 1971-01-01, senare fört av Valdemarsviks kommun (1971–). Ankare – Valdemarsviks roll som handelshamn. Garvkniv – läderindustrin. Vallentuna — N02017-93 Vallentuna landskommun (1863–1951) och Vallentuna landskommun (1952–1970), Stockholms län, nu Vallentuna kommun. Sköld delad av silver, vari en röd örn, och av grönt, vari en bila av guld mellan två sexuddiga stjärnor likaledes av guld Fastställt av Kungl Maj:t 1950-12-15, upphört vid kommunens ombildning 1971-01-01, senare fört av Vallentuna kommun (1971–). Örn – från bilden i Vallentuna härads sigill, från 1500-talets andra hälft. Bila och stjärnor – från bilden i Seminghundra härads sigill, från 1500-talets andra hälft. Venjan — N20039-93 Venjans landskommun (1863–1970), Kopparbergs län, nu Mora kommun. I blått fält en skidlöpare av guld Fastställt av Kungl Maj:t 1947-02-28, upphört vid kommunens ombildning 1971-01-01. Skidlöpare – de båda venjanskarlar som enligt traditionen genomförde sitt dramatiska skidlopp till Sälen och där hann upp Gustav Eriksson 1521. Vifolka — N05005-93 Vifolka landskommun (1952–1970), Östergötlands län, nu Mjölby kommun. I rött fält en tjuga och en slaga i kors, bägge av silver Fastställt av Kungl Maj:t 1952-12-05, upphört vid kommunens ombildning 1971-01-01. Tjuga och slaga i kors – bilden i Vifolka härads sigill, känt sedan 1560-talet. Komponerat av Svenska kommunalheraldiska institutet. Vika — N20040-93 Vika landskommun (1863–1966), Kopparbergs län, nu Falu kommun. I blått fält två korslagda slagor, i övre vinkeln åtföljda av en sexuddig stjärna, allt av guld Fastställt av Kungl Maj:t 1944-10-06, upphört vid kommunens ombildning 1967-01-01. Sexuddig stjärna – från vapnet för bergsmannen Markvard Olofsson, som var verksam i Vika under 1400-talets senare hälft och främjade socknens kyrkobygge samt hade sonsons sonsonen Georg Stiernhielm (1598–1672), socknens store son och den svenska skaldekonstens fader, som återupptog denna vapensymbol vid sitt adlande 1631. Slagor – Gustav Erikssons flykt genom Dalarna 1520 och hans vistelse på gården Rankhyttan, där han enligt traditionen förklädd till bonde tröskade i ladan. Vilhelmina (köping) — L24002-93 Vilhelmina köping (1947–1964) och Vilhelmina köping (1965–1970), Västerbottens län, nu Vilhelmina kommun. I fält av silver två korslagda, blå vargspjut försedda nedtill med skoning och upptill med renhornsslida över spetsen, samtliga röda, under en med röda bårder försedd blå lappmössa, varav tre kilar äro synliga, och däröver en av en vågskura bildad blå ginstam, vari en krona av silver Fastställt av Kungl Maj:t 1949-05-20, upphört vid köpingens ombildning 1971-01-01, senare fört (med obetydligt omformulerad blasonering) av Vilhemina kommun (1971–). Krona – ortnamnet, som härrör från Gustav IV Adolfs gemål. Det nedre fältets innehåll syftar på traktens ursprungiga befolkning, samerna. Vargspjut med renhornsslida samt lappmössa – den samiska befolkningen. Vågskureavdelad ginstam – älvarna. Vilhelmina (landskommun) — N24021-93 Vilhelmina landskommun (1947–1964), Västerbottens län, nu Vilhelmina kommun. I blått fält under en krona två av vågskuror bildade bjälkar, allt av silver Fastställt av Kungl Maj:t 1950-09-15, upphört vid kommunens ombildning 1965-01-01. Krona – ortnamnet, som härrör från Gustav IV Adolfs gemål; samhörighet med Vilhelmina köping, vars vapen också innehåller en krona. Två vågskureavdelade bjälkar – älvdalarna Kultsjödalen och Malgomajdalen. Vindeln — N24022-93 Vindelns landskommun (1969–1970), Västerbottens län, nu Vindelns kommun. Sköld, karvskurestyckad av blått, vari en balkvis ställd lax av silver med röda fenor, och av silver, vari en balkvis ställd blå slaga Fastställt av Kungl Maj:t 1957-10-25 för Degerfors landskommun, tidigare fört av Degerfors landskommun (1863–1968), senare fört av Vindelns kommun (1971–). Lax – från bilden i Umeå tingslags sigill; laxfiskets historiska betydelse. Slaga – jordbruket. Karvskura – Vindelälven och Ume älv. Vingåker (Västra Vingåker) — N04016-93 Vingåkers (Västra Vingåkers) landskommun (1863–1970), Södermanlands län, nu Vingåkers kommun. Sköld: kluven av guld, vari en grön ek, och grönt, vari en humleranka av guld Fastställt av Kungl Maj:t 1941-02-07, upphört vid kommunens ombildning 1971-01-01, senare fört av Vingåkers kommun (1971–). Ek – från bilden Oppunda härads sigill. Humleranka – odling och export av humle. Vinslöv — N11007-93 Vinslövs landskommun (1952–1970), Kristianstads län, nu Hässleholms kommun. I rött fält en åttauddig stjärna av silver Antaget 1956-02-28, ej fastställt av Kungl Maj:t, upphört vid kommunens ombildning 1971-01-01, senare fört av Vinslövs kommun (1971–1973). Åttauddig stjärna – bilden i Vinslövs sockens sigill från 1787. Komponerat av Svenska kommunalheraldiska institutet. Virserum — L08003-93 Virserums köping (1956–1970), Kalmar län, nu Hultsfreds kommun. I fält av silver en medelst vågskuror bildad blå bjälke, belagd med en fisk (asp) av silver med röda fenor samt åtföljd ovan av två och nedan av ett rött vattenhjul Antaget 1959-06-11, ej fastställt av Kungl Maj:t, upphört vid köpingens ombildning 1971-01-01. Fisk (asp) – från bilden i Aspelands härads sigill, känt från 1568. Vågskureavdelad bjälke – Emån. Vattenhjul – industrin i äldre och modern tid. Komponerat av Svenska kommunalheraldiska institutet. Viskafors (landskommun) — N15010-93 Viskafors landskommun (1961–1970), Älvsborgs län, nu Borås kommun. I grönt fält ett vingdon av guld Taget i bruk utan särskilt beslut vid landskommunens tillkomst 1961-01-01, upphört vid kommunens ombildning 1971-01-01, tidigare fört av Kinnarumma landskommun (1863–1960), senare fört av Viskafors kommun (1971–1973) och därefter Viskafors kommundel inom Borås kommun (1974–). Vingdon – industrin, särskilt textilindustrin. Grönt – jord- och skogsbruket. Vittsjö — N11008-93 Vittsjö landskommun (1952–1970), Kristianstads län, nu Hässleholms och Osby kommuner. I fält av silver en svart bjälke belagd med en kunglig krona av guld och åtföljd av två svarta hästskor Antaget 1967-12-19 (med innehåll något avvikande från det fastställda vapnet), fastställt av Kungl Maj:t 1969-01-13, upphört vid kommunens ombildning 1971-01-01, senare fört av Vittsjö kommun (1971–1973). Krona, svart bjälke, fält av silver samt hästskor – respektive konungen, vak, is och rytteriet i en episod som utspelade sig vintern 1611, då svenskarna efter ett härjningståg i Skåne under befäl av blivande konungen Gustav II Adolf blivit kringränd och tvingad att fly från sitt läger i Vittsjö, varvid isen brast under Gustav Adolf, som räddades av sin kammarjunkare och en ryttare. Vreta kloster — N05006-93 Vreta klosters landskommun (1952–1970), Östergötlands län, nu Linköpings kommun. I fält av guld en genomgående svart ruta, belagd med en av silver och rött kontrakomponerad balk Antaget 1956-04-09, ej fastställt av Kungl Maj:t, upphört vid kommunens ombildning 1971-01-01. Spetsruta – kvinnosköld med Cistercienserordens vapen – nunneklostret i Vreta, som är Sveriges äldsta och som format ortnamnet. Komponerat av Svenska kommunalheraldiska institutet. Våmhus — N20041-93 Våmhus landskommun (1863–1970), Kopparbergs län, nu Mora kommun. I rött fält tre balkvis och tre ginbalkvis ställda, nära varandra ordnade strängar av guld, i sköldens hjärtplats bildande ett flätverk Fastställt av Kungl Maj:t 1950-02-24, upphört vid kommunens ombildning 1971-01-01. Flätverk – korgflätning och hårarbeten som speciella hantverk inom socknen. Vårfruberga (landskommun) — N04017-93 Vårfruberga landskommun (1952–1970), Södermanlands län, nu Strängnäs kommun. I grönt fält en som en krumstav formad, uppväxande naturlig lilja med stängel av guld och kalk av silver Fastställt av Kungl Maj:t 1957-11-29, upphört vid kommunens ombildning 1971-01-01, senare fört av Vårfruberga kommundel inom Strängnäs kommun (1971–). Liljestängel – symbol för jungfru Maria, Vår fru – ortnamnets förled. Krumstav – stav för abedissa – från sigill för abbedissan i Vårfruberga kloster från 1278; det nunnekloster, helgat åt jungfru Maria, varav socknen fått sitt namn. Vårgårda — N15011-93 Vårgårda landskommun (1952–1954) och Vårgårda landskommun (1955–1970), Älvsborgs län, nu Vårgårda och Alingsås kommuner. I fält av guld ett inböjt blått mantelsnitt, belagt med en sädeskärve av guld och åtföljt på vardera sidan av ett avslitet blått gåshuvud med röd näbb Fastställt av Kungl Maj:t 1953-04-24, upphört vid kommunens ombildning 1971-01-01, senare fört av Vårgårda kommun (1971–). Sädeskärve – från bilden i Kullings härads sigill från 1563. Gåshuvudena – från bilden Gäsene härads sigill. Sädeskärve – åkerbruket. Gåshuvud – boskapsskötseln. Komponerat av Svenska kommunalheraldiska institutet. Våxtorp — N13004-93 Våxtorps landskommun (1863–1970), Hallands län, nu Laholms kommun. I blått fält en liggande svan ovanför två strängar i stammen, allt av silver Fastställt av Kungl Maj:t 1968-03-29, upphört vid kommunens ombildning 1971-01-01. Svan – bestånd av svanar i kommunen; från vapnet för danska ätten Laxmand, som innehade egendomen Vallen inom kommunen. Två strängar – Stensån och Smedjeån. Vä — N11009-93 Vä landskommun (1952–1966), Kristianstads län, nu Kristianstads kommun. I blått fält ett uppskjutande krenelerat torn av silver med rundbågad röd port, belagd med högra delen av ett hjul av silver, och med röd kupol, försedd med ribbor av silver och överst prydd med en kula av silver Fastställt av Kungl Maj:t 1960-08-17, upphört vid kommunens ombildning 1967-01-01. Uppskjutande krenelerat torn med kupol och med rundbågad port, belagd med högra delen av ett hjul – bilden i köpstaden Väs sigill, känt från 1535. Vännäs (köping) — L24003-93 Vännäs köping (1928–1970), Västerbottens län, nu Vännäs kommun. Sköld, schackrutad i nio rutor, varannan av guld och belagd med ett rött kugghjul, varannan röd och belagd med ett järnvägshjul av guld Fastställt av Kungl Maj:t 1951-04-20, upphört vid köpingens ombildning 1971-01-01. Järnvägshjul – stambanan genom övre Norrland; järnvägens betydelse för ortens utveckling. Kugghjul – den centrala verkstadsskolan. Vännäs (landskommun) — N24023-93 Vännäs landskommun (1928–1970), Västerbottens län, nu Vännäs kommun. I blått fält en genomgående bro med överliggande båge av silver och därunder tre stockar av guld, ordnade 2, 1 och bjälkvis ställda Fastställt av Kungl Maj:t 1952-03-07, upphört vid kommunens ombildning 1971-01-01, senare fört av Vännäs kommun (1983–). Blått – Umeälven och Vindelälven, som möts i Vännäs. Bro – bron över älvarna. Stockar – timmerflottningen. Värmlandsberg — N17024-93 Värmlandsbergs landskommun (1952–1970), Värmlands län, nu Filipstads kommun. I rött fält en mulltimmershytta av silver Fastställt av Kungl Maj:t 1951-12-07, upphört vid kommunens ombildning 1971-01-01, tidigare fört av Färnebo landskommun (1863–1951). Hytta – gruv- och hyttrörelsen; från bilden i Filipstads bergslags masmästarämbetes sigill. Värmlandsnäs — N17025-93 Värmlandsnäs landskommun (1952–1970), Värmlands län, nu Säffle kommun. I grönt fält ett med råsegel tacklat enmastat skepp av guld och däröver i ginstammen en störtad spets av guld, belagd med tre bjälkvis ordnade och stolpvis ställda gröna sädesax Fastställt av Kungl Maj:t 1957-03-01, upphört vid kommunens ombildning 1971-01-01. Spets av guld belagd med sädesax – den i Vänern utskjutande bödriga halvö, varpå kommunen är belägen och efter vilken den fått sitt namn. Skepp – från bilden i Näs härads sigill, känt från 1642. Värmskog — N17026-93 Värmskogs landskommun (1863–1951), Värmlands län, nu Grums kommun. I fält av silver ett avslitet blått griphuvud mellan tre blå kryckkors, ordnade två och ett Fastställt av Kungl Maj:t 1951-10-12, upphört vid kommunens ombildning 1952-01-01, senare fört av Värmskogs församling. Griphuvud – bilden på fragment av bildsten från 900-talet eller omrking år 1000, förvarad i Värmskogs kyrka – forntiden. Kryckkors – avbildat på en sten, antagligen från äldre medeltid, vid Värmskogs kyrka – den kristna tiden. Tre kors – socknens tre kyrkbyggnader som avlöst varandra; socknens tre delar, norra, västra och östra Värmskog. Västerhaninge — N02018-93 Västerhaninge landskommun (1952–1970), Stockholms län, nu Haninge kommun. Sköld delad av guld, vari en blå tjädertupp, och av blått, vari ett ankare av guld Fastställt av Kungl Maj:t 1952-11-28, upphört vid kommunens ombildning 1971-01-01. Tjädertupp – ortnamnet Haninge, som härleds till ordet hane (tupp); den i äldre tid skogs- och villebrådsrika Hanveden. Ankare – flottbasen vid Hårsfjärden. Västland — N03011-93 Västlands landskommun (1863–1970), Uppsala län, nu Tierps kommun. Sköld, delad av guld, vari ett blått fisknät, upphängt på tre likaledes blå ginstvallsstakar, och av blått, vari en skötbåt av guld Fastställt av Kungl Maj:t 1955-12-09, upphört vid kommunens ombildning 1971-01-01, senare fört av Västlands kommun (1971–1973). Båt – från bilden i Västlands sockens sigill, känt från 1625; skärgården. Fisknät – fisket. Ydre — N05007-93 Ydre landskommun (1952–1970), Östergötlands län, nu Ydre kommun. I sköld, medelst vågskuror fyrstyckad av blått och silver, ett svävande utböjt kors av motsatta tinkturer Fastställt av Kungl Maj:t 1963-12-19, upphört vid kommunens ombildning 1971-01-01, senare fört av Ydre kommun (1971–). Svävande utböjt kors – från bilden i Ydre härads sigill från 1555. Medelst vågskuror av blått och silver fyrstyckad sköld – de båda genom ett smalt sund sammanhängande Sundsjöarna – bilden i Ydre härads sigill från 1578. Ytterlännäs — N22031-93 Ytterlännäs landskommun (1952–1970), Västernorrlands län, nu Kramfors kommun. I sköld kluven av guld och blått en stående karolinsk krigsman med stav, allt av motsatta tinkturer Fastställt av Kungl Maj:t 1964-06-29, upphört vid kommunens ombildning 1971-01-01, senare fört av Ytterlännäs kommun (1971–1973). Karolinsk krigsman med stav – bilden i Ytterlännäs socken sigill, känt från 1760-talet, vilken enligt traditionen föreställer en karolin. Guld och blått – färger vanliga i uniformer under den karolinska tiden. Komponerat av stadsarkitekt Hans Schlyter, Sundsvall. Ådals-Liden — N22032-93 Ådals-Lidens landskommun (1863–1970), Västernorrlands län, nu Sollefteå kommun. I fält av silver en av sågskuror bildad blå stolpe och däröver en svart ginstam, belagd med två hjulkors av silver Fastställt av Kungl Maj:t 1952-06-06, upphört vid kommunens ombildning 1971-01-01. Sågskureavdelad stolpe – forsarna. Hjulkors – solkors från hällristningarna vid Nämforsen. Åhus — L11007-93 Åhus köping (1905–1951) och Åhus köping (1952–1970), Kristianstads län, nu Kristianstads kommun. I blått fält en av en vågskura bildad stam och på en därifrån uppskjutande stång en sjuflikig kyrkfana åtföljd till höger av en kräkla och till vänster av ett halster, allt av guld Fastställt av Kungl Maj:t 1948-06-17, upphört vid kommunens ombildning 1971-01-01. Vågskureavdelad stam, stång med kyrkfana, kräkla och halster – bilden i köpstaden Åhus sigill, känt från 1556; kyrkfanan och kräklan sannolikt syftande på Lundabiskopens inflytande över staden. Åker (landskommun) — N04018-93 Åkers landskommun (1952–1970), Södermanlands län, nu Strängnäs kommun. I svart fält en kanon mellan två sädesax, allt av guld Fastställt av Kungl Maj:t 1958-06-30, upphört vid kommunens ombildning 1971-01-01, senare fört av Åkers kommundel inom Strängnäs kommun (1971–). Kanon – Åkers styckebruk. Sädesax – från bilden i Åkers härads sigill, känt från 1569; jordbruket. Åkerbo — N05008-93 Åkerbo landskommun (1952–1960) och Åkerbo landskommun (1961–1970), Östergötlands län, nu Linköpings kommun. I rött fält en vänstervänd högplog med rist, allt av guld Antaget 1958-10-28, ej fastställt av Kungl Maj:t, upphört vid kommunens ombildning 1971-01-01. Plog – bilden i Åkerbo härads sigill, känt från 1569. Rött och guld – landskapet Östergötlands vapen. Komponerat av Svenska kommunalheraldiska institutet. Ål — N20042-93 Åls landskommun (1863–1970), Kopparbergs län, nu Leksands kommun. I blått fält ett hjulkors (konsekreationskors) mellan två veteax av guld och däröver en av en vågskura bildad ginstam av guld belagd med två korslagda, blå bergsmansyxor Fastställt av Kungl Maj:t 1948-06-17, upphört vid kommunens ombildning 1971-01-01, senare fört av Åls kommun (1971–1973). Hjulkors – Åls kyrka som en av de äldsta och för den centrala sockenbildningen mest betydelsefulla i Dalarna. Veteax – jordbruksbygden. Bergsmanyxor – bergshanteringen i äldre tider. Vågskura – Dalälven och Insjön. Ånge — L22003-93 Ånge köping (1946–1970), Västernorrlands län, nu Ånge kommun. I rött fält en merkuriestav av guld överlagd med en bjälke av guld, som är belagd med ett rött, bevingat hjul Fastställt av Kungl Maj:t 1948-01-30, upphört vid kommunens ombildning 1971-01-01. Bevingat hjul – järnvägsknutpunkten Ånge. Merkuriestav – Ånge som handelsplats för västra Medelpad. Åre — N23023-93 Åre landskommun (1863–1970), Jämtlands län, nu Åre kommun. I rött fält en stolpvis ställd bila av silver med en krona av guld uppträdd på skaftet Fastställt av Kungl Maj:t 1952-04-04, upphört vid kommunens ombildning 1971-01-01, senare fört av Åre kommun (1971–1973). Bila och krona – attribut för den norske helgonkonungen Sankt Olof – mellanriksleden mellan Medelpad och Tröndelagen, som passerade Åre och under medeltiden utnyttjades vid pilgrimsvandringar, varom minner en Sankt Olofsskulptur i Åre kyrka. Årjäng — L17008-93 Årjängs köping (1952–1970), Värmlands län, nu Årjängs kommun. I fält av silver en upprest blå björn, med tunga, tänder och klor röda, inom en blå bård, belagd med hästskor av silver Fastställt av Kungl Maj:t 1962-12-28, upphört vid kommunens ombildning 1971-01-01. Björn – bilden i Normarks härads sigill från 1600-talet. Hästskor – ortens bekanta travtävlingar. Årsunda (landskommun) — N21024-93 Årsunda landskommun (1863–1970), Gävleborgs län, nu Sandvikens kommun. I fält av silver en röd spets belagd med en kvarnsten av silver och åtföljda av två inåtvända röda kilhackor Fastställt av Kungl Maj:t 1966-04-01, upphört vid kommunens ombildning 1971-01-01, senare fört av Årsunda kommundel inom Sandvikens kommun (1971–). Kvarnsten och kilhacka – från bilden i Årsunda sockens sigill, känt från 1682. Kvarnsten – tillverkningen av kvarnstenar som viktig binäring för bönderna omkring Storsjön. Kilhacka – gruvdriften. Åseda — L07007-93 Åseda köping (1943–1964) och Åseda köping (1965–1970), Kronobergs län, nu Uppvidinge kommun. Sköld, kluven av guld, vari en tvåbladig röd ört med klocklik kalk, och av rött, vari en yxa med blad av silver och skaft av guld Fastställt av Kungl Maj:t 1961-06-02, upphört vid kommunens ombildning 1971-01-01. Ört med klocklik kalk – bilden i Uppvidinge härads sigill, känt från 1568. Yxa – attribut för Sankt Olof – Sankt Olofs kapell som är Åseda kyrkas äldsta del; Olsmässan som ännu firas på orten; bilden i Åseda pastorsämbetes stämpel. Guld och rött – från Smålands landskapsvapen. Åsele (köping) — L24004-93 Åsele köping (1959–1970), Västerbottens län, nu Åsele kommun. I rött fält ett framåtvänt renhuvud och mellan dess horn blomman av en näckros (Nuphar Luteum), allt av guld Taget i bruk utan särskilt beslut vid köpingens tillkomst 1959-01-01, upphört vid köpingens ombildning 1971-01-01, tidigare fört av Åsele landskommun (1863–1958), senare fört av Åsele kommun (1971–1973) och därefter Åsele kommun (1974–1979) och Åsele kommun (1980–). Renhuvud – renskötseln. Näckros – vanligt inslag i trakten flora; särskiljande tecken för att undvika förväxling med andra vapen med renhuvud, bl a Östersunds. Åsele (landskommun) — N24024-93 Åsele landskommun (1863–1958), Västerbottens län, nu Åsele kommun. I rött fält ett framåtvänt renhuvud och mellan dess horn blomman av en näckros (Nuphar Luteum), allt av guld Fastställt av Kungl Maj:t 1955-12-30, upphört vid kommunens ombildning 1959-01-01, senare fört av Åsele köping (1959–1970) och därefter Åsele kommun (1971–1973), Åsele kommun (1974–1979) och Åsele kommun (1980–). Renhuvud – renskötseln. Näckros – vanligt inslag i trakten flora; särskiljande tecken för att undvika förväxling med andra vapen med renhuvud, bl a Östersunds. Åstorp — L11008-93 Åstorps köping (1952–1970), Kristianstads län, nu Åstorps kommun. Sköld, kluven av silver, vari en upprest svart björn med tunga och klor av guld, och av svart, vari två stolpvis ordnade kugghjul av silver Fastställt av Kungl Maj:t 1957-05-10, upphört vid köpingens ombildning 1971-01-01, senare fört av Åstorps kommun (1971–1973) och därefter Åstorps kommun (1974–). Björn – ortnamnet Björnekulla, en av köpingens socknar; bilden i Södra Åsbo härads sigill, som felaktigt uppfattats som en björn. Kugghjul – industrin. Åtvidaberg — L05004-93 Åtvidabergs köping (1947–1970), Östergötlands län, nu Åtvidabergs kommun. I fält av guld ett grönt treberg, belagt med ett koppartecken av guld, och däröver en med en hyvel av guld belagd grön ginstam Fastställt av Kungl Maj:t 1947-02-14, upphört vid köpingens ombildning 1971-01-01, senare fört av Åtvidabergs kommun (1971–). Treberg med koppartecken – koppargruvdriften. Hyvel – träindustrin. Älghult — N07003-93 Älghults landskommun (1863–1970), Kronobergs län, nu Uppvidinge kommun. I fält av guld en från ett blått treberg uppväxande blå ek med röda ollon, överlagd med en på berget gående röd älg med blå beväpning Antaget 1953-12-04, ej fastställt av Kungl Maj:t, upphört vid kommunens ombildning 1971-01-01, samtidigt och senare fört av Älghults församling. Älg – ortnamnet förled. Ek på treberg – ortnamnets efterled. Träd tolkat som ek – Uppvidinge härads gamla bygdesymbol. Komponerat av Svenska kommunalheraldiska institutet. Älgå — N17027-93 Älgå landskommun (1952–1970), Värmlands län, nu Arvika kommun. I fält av silver två stolpvis ställda svarta strängar, inneslutande fyra stolpvis ordnade hästskor Fastställt av Kungl Maj:t 1957-09-27, upphört vid kommunens ombildning 1971-01-01. Två svarta strängar inneslutande fyra hästskor – järnvägsräls och fyra avtryck av hästhovar – hästjärnbanan mellan Sulviken och Ränken, byggd 1853. Älmhult — L07008-93 Älmhults köping (1901–1970), Kronobergs län, nu Älmhults kommun. Sköld delad av guld, vari två gröna almblad, och grönt, vari en linnéranka av guld Fastställt av Kungl Maj:t 1946-08-09, upphört vid köpingens ombildning 1971-01-01, senare fört av Älmhults kommun (1971–). Almblad – ortnamnets förled. Linnéranka – Carl von Linné, som är född inom köpingens område. Älvdalen (landskommun) — N20043-93 Älvdalens landskommun (1863–1970), Kopparbergs län, nu Älvdalens kommun. I fält av silver ett rött treberg, belagt med ett armborst av silver, och däröver en av en vågskura bildad blå ginstam, belagd med en lie av silver Fastställt av Kungl Maj:t 1946-05-17, upphört vid kommunens ombildning 1971-01-01, senare fört av Älvdalens kommun (1971–). Treberg – porfyrbergen. Vågskura – Dalälven. Armborst – gångna tiders älvdalingar som gränsvaktare och skickliga bågskyttar. Lie – smideshantverket; från bilden i Älvdalens sockens sigill, känt från 1697. Komponerat av Ruben Hellman, Falun. Älvkarleby — N03012-93 Älvkarleby landskommun (1863–1970), Uppsala län, nu Älvkarleby kommun. I blått fält en av vågskuror bildad bjälke av silver belagd med en blå lax med fenor av guld Fastställt av Kungl Maj:t 1939-01-27, upphört vid kommunens ombildning 1971-01-01, senare fört av Älvkarleby kommun (1971–). Lax – från bilden i ett sockensigill; laxfisket. Vågskureavdelad bjälke – Dalälvens mynning. Älvsbyn (köping) — L25001-93 Älvsbyns köping (1948–1968), Norrbottens län, nu Älvsbyns kommun. I blått fält ett från en av en vågskura bildad, blå stam uppskjutande, genomgående treberg av guld och över detta en sol av samma metall Fastställt av Kungl Maj:t 1948-06-17, upphört vid köpingens ombildning 1969-01-01, senare fört av Älvsbyns landskommun (1969–1970) och därefter Älvsbyns kommun (1971–). Vågskureavdelad blå stam – Piteälven. Treberg – Hundberget. Sol (metallurgiskt tecken för guld) – den guldfyndort som omtalas av Olaus Magnus. Älvsbyn (landskommun) — N25015-93 Älvsbyns landskommun (1969–1970), Norrbottens län, nu Älvsbyns kommun. I blått fält ett från en av en vågskura bildad, blå stam uppskjutande, genomgående treberg av guld och över detta en sol av samma metall Taget i bruk utan särskilt beslut vid landskommunens tillkomst 1969-01-01, upphört vid kommunens ombildning 1971-01-01, tidigare fört av Älvsbyns köping (1948–1968), senare fört av Älvsbyns kommun (1971–). Vågskureavdelad blå stam – Piteälven. Treberg – Hundberget. Sol (metallurgiskt tecken för guld) – den guldfyndort som omtalas av Olaus Magnus. Äppelbo — N20044-93 Äppelbo landskommun (1863–1970), Kopparbergs län, nu Vansbro kommun. I blått fält ett stolpvis ställt svärd, på vardera sidan åtföljt av ett äpple, allt av guld Fastställt av Kungl Maj:t 1946-05-10, upphört vid kommunens ombildning 1971-01-01. Äpple – ortnamnets förled. Svärd – Äppelbo som gammal soldatsocken med Stensbo kaptensboställe och samlingsplats för Västerdals stamkompani av Dalregementet samt med en stor andel soldater bland befolkningen, vilket uttryckts i ordstävet "möter du tre äppelbokarlar, så är en soldat". Öckerö — N14005-93 Öckerö landskommun (1863–1970), Göteborgs och Bohus län, nu Öckerö kommun. I blått fält tio bjälkvis ställda sillar av silver med röd beväring, ordnade tre, två, tre och två, samt däröver en medelst fjällskura bildad ginstam av silver, belagd med en blå kåg utan mast Antaget 1956-05-18, ej fastställt av Kungl Maj:t, upphört vid kommunens ombildning 1971-01-01, senare fört (med omformulerad blasonering) av Öckerö kommun (1971–). Sill – sillfisket. Tio sillar – de tio öar som bildar kommunen. Kåg – kommunikationsmedel i ökommunen. Komponerat av Svenska kommunalheraldiska institutet. Ödeshög — N05009-93 Ödeshögs landskommun (1969–1970), Östergötlands län, nu Ödeshögs kommun. I rött fält en uppskjutande abbotstav, åtföljd till höger av en uppgående måne och till vänster av en sexuddig stjärna, alla av guld Fastställt av Kungl Maj:t 1970-10-16, upphört vid kommunens ombildning 1971-01-01, tidigare fört av Alvastra landskommun (1952–1968), senare fört av Ödeshögs kommun (1971–). Abbotstav åtföljd av måne och stjärna – bilden i sigill för abboten för cistercienserklostret i Alvastra, känt från 1300-talets första hälft – Alvstra kloster. Örkened — N11010-93 Örkeneds landskommun (1863–1970), Kristianstads län, nu Osby kommun. I fält av silver tre bjälkvis ordnade gröna granar, de båda yttre med en svart orrtupp med beväring av guld i toppen, den högra vänstervänd Fastställt av Kungl Maj:t 1944-09-14, upphört vid kommunens ombildning 1971-01-01, senare fört av Örkeneds kommun (1971–1973). Granar med orrtuppar – från bilden i Örkeneds sockens sigill. Österfärnebo (landskommun) — N21025-93 Österfärnebo landskommun (1863–1970), Gävleborgs län, nu Sandvikens kommun. I fält av silver ett rött sakramentsskåp med dörrbeslag av guld mellan två åttauddiga röda stjärnor Fastställt av Kungl Maj:t 1965-05-14, upphört vid kommunens ombildning 1971-01-01, senare fört av Österfärnebo kommundel inom Sandvikens kommun (1971–). Sakramentsskåp och stjärnor – bilden i Färnebo sockens sigill, känt sedan 1682. Komponerat av stadsarkitekt Hans Schlyter, Sundsvall. Österhaninge — N02019-93 Österhaninge landskommun (1863–1958) och Österhaninge kommun (1959–1970), Stockholms län, nu Haninge kommun. I fält av guld en tjädertupp stående på ett med utåtvidgade armar och genomborrat, runt mittparti format kors, båda röda Fastställt av Kungl Maj:t 1951-02-02, upphört vid kommunens ombildning 1971-01-01. Tjädertupp – ortnamnet Haninge, som härleds till ordet hane (tupp); den i äldre tid skogs- och villebrådsrika Hanveden. Kors med utåtvidgade armar och genomborrat runt mittparti – bild på runsten vid Tyresta. Östervåla — N19007-93 Östervåla landskommun (1952–1970), Västmanlands län, nu Heby kommun. I blått fält en öppnad hovtång av silver med en nitklinga på högra skänkelspetsen och en nåddorn på den vänstra samt däröver en ginstam av silver, belagd med tre bjälkvis ordnade högerhälfter av blå liljor Fastställt av Kungl Maj:t 1956-06-01, upphört vid kommunens ombildning 1971-01-01. Tre halva liljor – från vapnet, uppsatt i Östervåla kyrka, för adliga ätten Tigerhielm, varav medlemmar ägt Lindsbro och Harbonäs säterier och gjort betydande donationer för sociala ändamål i Östervåla och Harbo socknar. Öppnad hovtång – bilden i Våla härads sigill, känt från 1604. Österåker — N02020-93 Österåkers landskommun (1952–1966) och Österåkers landskommun (1967–1970), Stockholms län, nu Österåkers kommun. I blått en roslagsskuta av silver med svart brädgång samt vedlast av guld Fastställt av Kungl Maj:t 1957-01-10, upphört vid kommunens ombildning 1971-01-01, senare fört av Österåkers kommun (1971–1973) och därefter Vaxholms kommun (1974–1982) och Österåkers kommun (1983–). Fartyg – hav och skärgård. Roslagsskuta – Stockholms norra skärgård, där roslagsskutan är typisk. Östgöta-Dal — N05010-93 Östgöta-Dals landskommun (1952–1966), Östergötlands län, nu Vadstena kommun. I rött fält ett balkvis ställt lieblad av guld mellan två ginbalkvis ordnade rosor av silver Fastställt av Kungl Maj:t 1954-06-18, upphört vid kommunens ombildning 1967-01-01. Lieblad – bilden i Dals härads sigill, känt från 1571. Ros – från landskapet Östergötlands vapen – ortnamnets förled. Rött, guld och silver – landskapsvapnets tinkturer. Östmark — N17028-93 Östmarks landskommun (1863–1970), Värmlands län, nu Torsby kommun. Sköld medelst vågskuror tre gånger delad av guld, blått, silver och rött Fastställt av Kungl Maj:t 1956-06-15, upphört vid kommunens ombildning 1971-01-01. Guld, blått, silver och rött – tinkturerna i nationsflaggorna för Sverige, Finland och Norge – befolkningen i gränskommun med finnmark har vid sidan av svenska även norska och finska inslag. Vågskura – Röjdälven. Överkalix — N25016-93 Överkalix landskommun (1870-06-03–1970), Norrbottens län, nu Överkalix kommun. I fält av silver en upprest svart björn med beväring av guld, och med en yxa av guld i högra framramen Fastställt av Kungl Maj:t 1944-11-17, upphört vid kommunens ombildning 1971-01-01, senare fört av Överkalix kommun (1971–). Upprest björn med yxa – från bilden i Överkalix sockens sigill från 1734. Övertorneå — N25017-93 Övertorneå landskommun (1870-06-03–1968) och Övertorneå landskommun (1969– 1970), Norrbottens län, nu Övertorneå kommun. I fält av silver en gående svart räv, med röd tunga, mellan tre sexuddiga röda stjärnor ordnade två och en Fastställt av Kungl Maj:t 1949-05-05, upphört vid kommunens ombildning 1971-01-01, senare fört av Övertorneå kommun (1971–). Räven – från bilden i Övertorneå sockens sigill från 1600-talet; handeln med svarträvsskinn i äldre tid. Överum — N08014-93 Överums landskommun (1952–1970), Kalmar län, nu Västerviks kommun. I blått fält ett svärd, omgivet av en lagerkrans, båda av guld Fastställt av Kungl Maj:t 1953-12-18, upphört vid kommunens ombildning 1971-01-01. Svärd med omgivande krans – Överums bruks fabriksmärke, härrörande från vapnet för en av brukets ägare friherre Johan Carl Adelswärd (1776–1852). Övre Ljungdalen — N23024-93 Övre Ljungdalens landskommun (1952–1970), Jämtlands län, nu Bergs kommun. I blått fält tre till ett gaffelkors sammanställda blixtar av silver och däröver i ginstammen tre trianglar av silver upptagande dennas hela bredd Fastställt av Kungl Maj:t 1961-11-24, upphört vid kommunens ombildning 1971-01-01. Tre trianglar – de tre socknar varav kommunen bildades 1952. Blixtar – kraftverket genom vilket energi utvinns ur Ljungan. Svensk vapenbok för köpingar, municipalsamhällen och landskommuner 1863–1970 : med stadsvapen ej övertagna av kommuner, kommunvapen upphörda 1971–1994 och kommunvapen nytillkomna 1989–1994. Mjölby, 1994. 176 sid. ISBN 91-87784-07-6. Sveriges kommunvapen. Mjölby, 1983. 56 sid. Heraldiska vapen i Sverige : Svensk heraldik och Sveriges kommunvapen. Mjölby, 1989. 112 sid, inb. ISBN 91-87784-00-9.	slekt.se/heraldik Start Heraldiska vapen och flaggor ➤ Start slekt.se ➤ © 2022 Per Andersson