Heraldiska vapen och flaggor Per Anderssons texter om heraldik, kommunvapen, nordiska korsflaggor m m
	Östgötsk vapenbok – Förslag till vapen för församlingar Asby Asby församling, Ydre kommun, Östergötlands län och Linköpings stift. I blått fält en spets av guld, belagd med en blå lilja, och därunder ett grönt treberg Treberg – ortnamnets förmodade ursprung i substantivet 'ås'; bergigt landskap. Grönt – skogsbygd. Blått fält – sjön Sommen. Spets – Asby udde, utskjutande i Sommen. Lilja – attribut för jungfru Maria, åt vilken sockenkyrkan helgades. Komponerat av Per Andersson. Ask Asks församling, Motala kommun, Östergötlands län och Linköpings stift. I fält av guld en medelst inböjda skuror bildad svart spets, på vardera sidan åtföljd av en röd låga Svart spets bildad medelst inböjda skuror – framställning av huven på den medeltida kyrkans karaktäristiska torn, som är placerat ungefär mitt över kyrkorummet. Gyllene fält – slättbygd. Lågor – danskarnas härjningar på 1560-talet, då alla gårdar i socknen utom två nedbrändes. Komponerat av Per Andersson. Askeby Askeby församling, Linköpings kommun, Östergötlands län och Linköpings stift. I grönt fält en stolpe av guld, belagd med en stolpvis ställd röd bila och på vardera sidan åtföljd av en lilja av guld Gyllene fält mellan gröna fält – socknens mellersta del utgörande slättbygd med skogsbeklädda höjdsträckningar angränsande i öster och väster. Lilja – attribut för jungfru Maria, skyddshelgon för Askeby cistercienserkloster, varifrån sockenkyrkan härrör. Bila – attribut för Sankt Olof, skyddshelgon för klostret; klostrets innehav av Sankt Olai församling i Norrköping. Komponerat av Per Andersson. Bankekind Bankekinds församling, Linköpings kommun, Östergötlands län och Linköpings stift. I svart fält en störtad spets av guld, belagd med en röd ros och på vardera sidan åtföljd av ett blad av guld Två blad – förkortning av en bladförsedd stubbe i Bankekinds härads äldsta sigill, känt sedan år 1571, samt av stubbe i vapnet för ätten Taube, anspelande på riksrådet och fältmarskalken greve Gustaf Adam Taube, ägare till Grävsten och år 1732 begravd i kyrkan. I svart fält en störtad spets av guld, belagd med en röd ros – från vapnet för ätten Steuch, till vilken hörde kammarrådet Johan Steuch, från år 1760 ägare till Grävsten, som han utvidgade till ett stort godskomplex, och förste innehavare av patronatsrätt i socknen. Komponerat av Per Andersson. Björkeberg Björkebergs församling, Linköpings kommun, Östergötlands län och Linköpings stift. I blått fält fem femuddiga stjärnor av guld, ordnade tre och två, och därunder ett treberg av guld, belagt med ett grönt björklöv Björklöv på ett treberg – ortnamnet. Gyllene fält – jämn och bördig slättbygd. Blått fält – Svartån, som bildar sockengräns i norr och nordväst. Stjärnor i blått fält – tidigare utformning av kortaket i kyrkan, blått och försett med stjärnor. Komponerat av Per Andersson. Björsäter Björsäters församling, Åtvidabergs kommun, Östergötlands län och Linköpings stift. Sköld medelst en tinnskura delad i guld, vari en ros och en sexuddig stjärna, båda röda och bjälkvis ordnade, och blått, vari en sabel av guld Sköld delad i guld och blått – vapnet för ätten Natt och Dag, under 1400-talet ägare till godset Ekhult, liksom senare de i det följande nämnda ätterna. Guld och blått – från vapnet för ätten Gyllenhorn, för vars medlemmar fanns grav i gamla kyrkans kor. Ros och stjärna – ätten Rosenstjerna, vars vapen finns målat på bänkar i koret. Sabel – ätten Reuter, vars vapen finns uppsatt i kyrkan. Tinnskura – fornborgar. Komponerat av Per Andersson. Blåvik Blåviks församling, Boxholms kommun, Östergötlands län och Linköpings stift. I fält av silver en störtad blå spets, belagd med en lilja av silver Blå spets – ortnamnet, som anspelar på en vik av sjön Sommen. Lilja – från vapnet för ätten Lillie; säteriet Liljeholmen som fått sitt namn från ätten. Sköldens klyvning genom spetsen – socknens bildande genom avsöndring av delar från två socknar i två olika härader, Ekeby i Göstring och Torpa i Ydre. Komponerat av Per Andersson. Brunneby (alternativ 1) Brunneby församling, Motala kommun, Östergötlands län och Linköpings stift. Sköld delad, 1: medelst en grantoppskura delat i blått och guld, 2: i blått ett äpple av guld Blått fält – Motala ström, Göta kanal och sjön Boren. Gyllene fält – slättbygd. Grantoppskura – skogsbygd. Äpple – råvara vid Brunneby musteri, vars produkter gjort sockennamnet känt. Blått och guld – från vapnet för den kungliga Folkungaätten, inom vilken godset Brunneby ägdes år 1269. Komponerat av Per Andersson. Brunneby (alternativ 2) Brunneby församling, Motala kommun, Östergötlands län och Linköpings stift. Sköld delad, 1: medelst en grantoppskura delat i blått och guld, 2: i blått en heraldisk källa av silver och blått Blått fält – Motala ström, Göta kanal och sjön Boren. Gyllene fält – slättbygd. Grantoppskura – skogsbygd. Heraldisk källa – ortnamnets förled. Blått och guld – från vapnet för den kungliga Folkungaätten, inom vilken godset Brunneby ägdes år 1269. Komponerat av Per Andersson. Brunneby (alternativ 3) Brunneby församling, Motala kommun, Östergötlands län och Linköpings stift. Sköld delad, 1: medelst en grantoppskura delat i blått och guld, 2: i rött fält en hästsko av guld Blått fält – Motala ström, Göta kanal och sjön Boren. Gyllene fält – slättbygd. Grantoppskura – skogsbygd. Hästsko – heraldisk förkortning av hästen som attribut för Sankt Stefanus, anspelande på Stefanskolan i Borensberg, som sedan 1940 utbildar optiker och urtekniker. Blått och guld – från vapnet för den kungliga Folkungaätten, inom vilken godset Brunneby ägdes år 1269. Rött – från vapnet för fältmarskalken Johan Banér, ägare till Kungs-Norrby. Komponerat av Per Andersson. Börrum Börrums församling, Söderköpings kommun, Östergötlands län och Linköpings stift. I fält av guld en nyckel och en fisk i kors, båda svarta, åtföljda ovan och nedan av en ros och till höger och till vänster av en sexuddig stjärna, alla röda Nyckel – attribut för Sankt Per, vars namn socknen bar som kapellag. Fisk – fiske i havsvikar som når socknen. Ros – från vapnet för ätten Rosenhjelm, ägare till egendomen Börrum, som givit socknen namn. Sexuddig stjärna – från vapnet för ätten Stjernsköld, ägare till Börrum. Fält av guld samt svart – från vapnet för Mogata socken, ur vilken Börrum utbrutits. Komponerat av Per Andersson. Ekeby Ekeby församling, Boxholms kommun, Östergötlands län och Linköpings stift. Sköld medelst en grantoppskura delad i guld, vari två bjälkvis ordnade gröna lindblad, och grönt, vari ett järnmärke av guld Gyllene fält – socknens slättbygd i norr. Grönt grantoppskureavdelat fält – skogsbygden i socknens södra del. Delad sköld – socknens tidigare uppdelning på två kyrkobokföringsdistrikt, ett norra och ett södra. Lindblad – från vapnet för ätten Ribbing, stor jordägare i socknen. Järnmärke i sköldens nedre del – Boxholms järnbruk, beläget i socknens södra hälft; från vapnet för Boxholms köping och senare kommun; från vapnet för släkten Burén, ägare till Boxholms bruk. Komponerat av Per Andersson. Fivelstad Fivelstads församling, Motala kommun, Östergötlands län och Linköpings stift. I blått fält ett av kavlar bildat kors av silver, i vardera korsvinkeln åtföljt av ett musselskal av guld Kors av silver – vitt kors stående på altaret i den nya kyrkan. Musselskal – från ett på den gamla kyrkans predikstol målat vapen för kunglige sekreteraren Peter Nilsson till Krak. Guld, silver (vitt) och blått – färgsättning av den nya kyrkans predikstol. Komponerat av Per Andersson. Gammalkil Gammalkils församling, Linköpings kommun, Östergötlands län och Linköpings stift. Sköld delad i guld, vari en röd plogbill, och guld, vari en störtad grön spets Spets – ortnamnets efterled, förmodligen anspelande på en kilformig markformation. Gyllene fält – slättbygd. Grönt – skogsbygd. Plogbill – heraldisk förkortning av en plog, som utgör huvudmotiv i det sedan år 1569 kända sigillet för Valkebo härad, vars tingsställe var beläget i socknen till år 1686. Komponerat av Per Andersson. Godegård Godegårds församling, Motala kommun, Östergötlands län och Linköpings stift. I fält av silver en röd genomgående ruta, belagd med en smidestång av guld och ovan åtföljd av två blå rundlar Ruta – ortnamnets efterled med betydelsen 'inhägnad plats'. Röd ruta i fält av silver – från vapnet för ätten de Geer, som är förknippad med järnhanteringen inom socknen i Östgöta bergslag och som innehade patronatsrätt i socknen; anknytning till Finspångs kommunvapen, som i sitt andra fält rymmer ättens vapen. Smidestång – från bilden i Godegårds bergslagssigill, känt sedan år 1604; från första fältet vapnet för storkommunen Godegårds landskommun. Blå rundlar – socknens 100-tal sjöar. Komponerat av Per Andersson. Gryt Gryts församling, Valdemarsviks kommun, Östergötlands län och Linköpings stift. I fält av guld en blå spets, belgd med en med en blå krona belagd rundel av guld och på vardera sidan åtföljd av en blå rundel Rundlar i gyllene fält – ortnamnet med betydelsen 'stenig mark'. Blå spets belagd med en rundel med en krona – Drottningholmen i Drottningviken intill kyrkan, vilka namn återgår på en sägen om en drottning som lidit sjönöd och blivit räddad till holmen. Komponerat av Per Andersson. Hagebyhöga Hagebyhöga församling, Vadstena kommun, Östergötlands län och Linköpings stift. I blått fält ett treberg och däröver en bjälkvis genomgående gärdesgård, allt av guld Gärdesgård – sockennamnets första led med innebörden 'inhägnad, hage'. Treberg – ortnamnets sista led, som anger att orten ligger högre än ett annat Hageby; flera gravhögar i socknen, bl a Aska hög, till vilken är knuten en särskild folktradition kring midsommarfirande. Gyllene fält – slättbygd. Blått fält – Vättern, i vilken socknen har gräns. Komponerat av Per Andersson. Herrestad Herrestads församling, Vadstena kommun, Östergötlands län och Linköpings stift. I fält av guld två korslagda röda lieblad och därunder en medelst en vågskura bildad blå stam Lieblad – sköldemärke i Dals härads sigill, känt sedan år 1571. Guld och rött – från vapnen för Östgöta-Dals landskommun, också innehållande ett balkvis ställt lieblad, och Östergötlands landskap och län; från vapnet för Vadstena kommun. Gyllene fält – jämn och bördig slättbygd. Vågskureavdelad blå stam – sjön Tåkern i söder. Lieblad i fält av guld över vågskureavdelad blå ginstam – motiv gemensamt med Källstads socken, som tillsammans med Herrestad under lång tid bildat ett pastorat. Komponerat av Per Andersson. Hycklinge (alternativ 1) Hycklinge församling, Kinda kommun, Östergötlands län och Linköpings stift. I rött fält ett treberg av silver och därunder en medelst en grantoppskura bildad grön stam Treberg – ortnamnets stam, härrörande från substantivet 'huckel' med betydelsen 'kulle'; socknens topografi, som präglas starkt av kullar och åsar. Grantoppskureavdelad grön stam – skogsbygd. Rött och silver – från vapnen för Kinda härad och Kinda kommun. Komponerat av Per Andersson. Hycklinge (alternativ 2) Hycklinge församling, Kinda kommun, Östergötlands län och Linköpings stift. I grönt fält ett treberg av silver, belagt med tre röda korsade kors ordnade ett över två, med varje arm slutande i två utböjda spetsar. Treberg – ortnamnets stam, härrörande från substantivet 'huckel' med betydelsen 'kulle'; socknens topografi, som präglas starkt av kullar och åsar. Korsat kors med armarna slutande i två utböjda spetsar – från bilden i Kinda härads sigill, känt sedan år 1568, och häradets vapen, erinrande om att häradets tingsställe varit förlagt till socknen. Tre kors – treenigheten, åt vilken sockenkyrkan helgades. Grönt fält – skogsbygd. Rött och silver – från vapnen för Kinda härad och Kinda kommun. Komponerat av Per Andersson. Hycklinge (alternativ 3) Hycklinge församling, Kinda kommun, Östergötlands län och Linköpings stift. I grönt fält ett treberg av silver, belagt med en röd båt, och däröver tre bjälkvis ordnade korsade kors av silver med varje arm slutande i två utböjda spetsar Treberg – ortnamnets stam, härrörande från substantivet 'huckel' med betydelsen 'kulle'; socknens topografi, som präglas starkt av kullar och åsar. Korsat kors med armarna slutande i två utböjda spetsar – från bilden i Kinda härads sigill, känt sedan år 1568, och häradets vapen, erinrande om att häradets tingsställe varit förlagt till socknen. Tre kors – treenigheten, åt vilken sockenkyrkan helgades. Båt – sjön Åsunden som en för socknen viktig kommunikationsled. Grönt fält – skogsbygd. Rött och silver – från vapnen för Kinda härad och Kinda kommun. Komponerat av Per Andersson. Hällestad Hällestads församling, Finspångs kommun, Östergötlands län och Linköpings stift. I fält, kluvet i guld och rött, en kyrkklocka, ovan åtföljd av två rosor, allt av motsatta tinkturer Kyrkklocka – den gamla sockenkyrkans klockstapel, som blivit riksbekant genom sin flyttning till Skansen i Stockholm, dit den skänktes år 1894. Ros – från vapnet för ätten Rosenstråle, varav medlemmar anlagt järnbruk i socknen och varit ägare till egendomarna Borggård under närmare 400 år och Sontorp under drygt 300 år. Rött och guld – från Östergötlands vapen. Komponerat av Per Andersson. Häradshammar Häradshammars församling, Norrköpings kommun, Östergötlands län och Linköpings stift. Sköld delad i guld, vari ett blått blad, och blått Sköld delad i guld och blått – ätten Natt och Dags vapen, som finns anbringat på en korkåpa i kyrkan. Blad – från vapnet för ätten Ulfsparre af Broxvik, som hade en upphöjd grav inne i socknens gamla kyrka. Blått fält – Bråviken. Blått och guld – tinkturer gemensamma med vapnet för Jonsbergs socken, som utbrutits ur Häradshammar. Komponerat av Per Andersson. Jonsberg Jonsbergs församling, Norrköpings kommun, Östergötlands län och Linköpings stift. I blått fält en sparre av guld, belagd med en blå femuddig stjärna och nedan åtföljd av en femuddig stjärna av guld Sparre – från vapnet för ätten Ulfsparre af Broxvik, ägare till Broxvik i socknen. Femuddig stjärna – från vapnet för ätten von Block, inom vilken Broxvik varit fideikommiss. Blått fält ovanför sparren – Bråviken norr om socknen. Blått fält nedanför sparren – Aspöfjärden söder om socknen. Blått och guld – tinkturer gemensamma med vapnet för Häradshammars socken, varur Jonsberg utbrutits. Komponerat av Per Andersson. Kaga Kaga församling, Linköpings kommun, Östergötlands län och Linköpings stift. Sköld fyrstyckad, 1: i blått en krona av guld, 2 och 3: av guld, 4: i rött en uppskjutande biskopsstav av guld Blått fält framkommande mellan två gyllene – ortnamnets förled med betydelsen 'översvämmande eller stillastående vatten' alternativt utgörande namn på Svartåns nedre lopp. Sköldens röda fält – framställning av ortnamnets efterled med betydelsen 'hög'. Krona – medlemmar av den kungliga Folkungaätten hade under 1200- och 1300-talet patronatsrätt i Kaga. Biskopsstav – socknen var prebende åt linköpingsbiskopen från 1500-talets slut; socknens kyrkoherdar var tjänstemän vid domkyrkan från 1200-talet; skulpterad biskopsbild i kyrkan. Gyllene fält – slättland. Blått fält – Roxen och Svartån. Komponerat av Per Andersson. Konungsund Konungsunds församling, Norrköpings kommun, Östergötlands län och Linköpings stift. Sköld två gånger delad i blått, vari en krona av guld, guld och grönt, den första delningen medelst en vågskura Krona – ortnamnets förled, som förmodligen anger en kunglig besittning. Gyllene fält – slättlandet. Grönt – kolmårdsmarmor som brutits inom socknen, bl a till Operahuset i Paris. Blått vågskureavdelat fält – Svinsundsfjärden av Bråviken med det sund som enligt traditionen åsyftas i ortnamnet. Blått och guld – de svenska tinkturerna anspelande på socknens största jordegendom, Svensksund. Komponerat av Per Andersson. Krokek Krokeks församling, Norrköpings kommun, Östergötlands län och Linköpings stift. I fält, delat i silver och grönt, en av en kavle bildad stolpe av motsatta tinkturer, åtföljd ovan till höger av ett korsat kors och till vänster av en ros, båda gröna, samt nedan till höger av en lilja och till vänster av ett eklöv, båda av silver Eklöv – ortnamnet, som återgår på en ek som var gränsmärke mellan Östergötland och Södermanland. Lilja – attribut för jungfru Maria, anspelande på Krokeks kloster, "Vårfrukloster på Kolmården", efter vilket socknen uppkallats. Kavle över delat fält – viktiga kommunikationsleder som korsar landskapsgränsen: eriksgatan (där östgötarna tog över vid Svintuna), europaväg 4 och södra stambanan. Ros – från landskapsvapnet och erinrande om den gränsskillnadssten från år 1684 som stod där "Östergötland tager sin begynnelse" och nu finns på Skansen i Stockholm. Korsat kors – bilden i Lösings härads sigill, känt sedan år 1649; häradets allmänning belägen i socknen. Grönt – skogsbygden i Kolmården, den s k Svintunabygden; marmorbruk för brytning av grönfärgad kolmårdsmarmor. Komponerat av Per Andersson. Kullerstad Kullerstads församling, Norrköpings kommun, Östergötlands län och Linköpings stift. I blått fält ett treberg av guld, belagt med två blå blad, och därunder ett blått treberg, belagt med ett blad av guld Två treberg – socknens topografi med berg och mellanliggande slätter. Gyllene fält – slätterna. Blått fält – Glan och Motala ström. Blad – från vapnet för ätten Ribbing, ägare av godset Ribbingsholm från år 1646. Komponerat av Per Andersson. Kvillinge Kvillinge församling, Norrköpings kommun, Östergötlands län och Linköpings stift. I grönt fält en bjälkvis ställd bila av guld och därunder ett treberg av guld, belagt med ett blått gaffelkors Treberg – berget Torsklint med en fornborg högst upp, varifrån man har en vidsträckt utsikt över bygden. Gaffelkors – framställning av 'ställe där mindre å flyter in i en större', som är innebörden av sockennamnets förled. Bila (yxa) – från bilden i det sedan år 1604 kända sigillet för Bråbo härad, vars tingsplats varit förlagd till socknen; attribut för Sankt Olof, skyddshelgon för Norrköping, centrum i den kommun som Kvillinge nu tillhör. Guld – slättbygd. Grönt – skogsbygd i Kolmården; fynd vid Hult av plats för tillverkning av grönstensyxor. Blått – Bråviken. Guld och blått – från vapnet för Norrköpings kommun. Komponerat av Per Andersson. Källstad Källstads församling, Vadstena kommun, Östergötlands län och Linköpings stift. I fält av guld ett bjälkvis ställt lieblad och därunder en medelst en vågskura bildad blå stam Lieblad – sköldemärke i Dals härads sigill, känt sedan år 1571. Guld och rött – från vapnen för Östgöta-Dals landskommun, också innehållande ett balkvis ställt lieblad, och Östergötlands landskap och län; från vapnet för Vadstena kommun. Gyllene fält – jämn och bördig slättbygd. Vågskureavdelad blå stam – sjön Tåkern i sydväst. Lieblad i fält av guld över vågskureavdelad blå ginstam – motiv gemensamt med Herrestads socken, som tillsammans med Källstad under lång tid bildat ett pastorat. Komponerat av Per Andersson. Landeryd Landeryds församling, Linköpings kommun, Östergötlands län och Linköpings stift. I rött fält två av kavlar bildade stolpar och mellan dem i blått fält tre sparrar av guld Blått fält – Stångån och Kinda kanal, som genomflyter socknen. Sparrar – karttecken för sluss, anspelande på Kinda kanals slussar vid Hackefors, Hjulsbro och Slattefors. Två parallella kavlar – järnvägen mellan Linköping och Vimmerby med station vid Hjulsbro och Slattefors. Blått, guld och rött – från vapnet för Linköpings stad, med vilken socknen införlivades år 1963; socknen som prebende åt rektor för Katedralsskolan i Linköping och senare åt en lektor vid stadens gymnasium. Komponerat av Per Andersson. Lillkyrka Lillkyrka församling, Linköpings kommun, Östergötlands län och Linköpings stift. I fält av guld en blå kanton, belagd med ett grekiskt kors av guld Litet fält med kors – framställning av ortnamnet med den tydliga innebörden 'den lilla kyrkan', som dessutom är helgedom i länets minsta socken. Gyllene fält – slättlandskapet. Blått – Roxen i socknen norra del. Komponerat av Per Andersson. Linköpings Berga Linköpings Berga församling, Linköpings kommun, Östergötlands län och Linköpings stift. I fält av guld ett blått halster, åtföljt på vardera sidan av en röd sporrklinga Halster – attribut för Sankt Lars, ur vilken församling Linköpings Berga utbrutits. Sporrklinga – från vapnet för ätten Ridderstad, som var ägare till egendomen Berga och där uppförde "Berga slott" med ättevapnet inhugget över portalen. Blått, guld och rött – från vapnet för Linköpings stad, av vars tätortsområde församlingen är en del. Komponerat av Per Andersson. Linköpings domkyrko Linköpings domkyrkoförsamling, Östergötlands län och Linköpings stift. I blått fält inom en bård av guld ett lejonansikte av guld med röd beväring, därest sådan skall komma till användning Lejonansikte – bilden i Linköpings stads sedan år 1297 kända sigill, där det kan antas utgöra en heraldisk förkortning av vapnet för den kungliga Folkungaätten (ett upprest lejon över tre ginbalkar), vilken haft avgörande betydelse för staden, framför allt genom Magnus ladulås bror, linköpingsbiskopen och finlandshertigen Bengt. Bård – till åtskillnad från det i övrigt identiska vapnet för Linköpings stad. Komponerat av Per Andersson. Linköpings Johannelund Linköpings Johannelunds församling, Linköpings kommun, Östergötlands län och Linköpings stift. Sköld genom ett störtat mantelsnitt delad i rött, vari ett grekiskt kors av guld, och guld, vari ett blått halster Kors i ett rött fält, framkommande från övre sköldkanten – församlingen och dess kyrka tillkomna för en åt söder utvuxen del av Linköpings stad, symboliserad med en röd yta som karttecken för tätort. Halster – attribut för Sankt Lars, ur vilken församling Johannelund är utbruten. Gyllene fält – den jordbruksbygd som församlingen tidigare utgjort. Blått, guld och rött – från vapnet för Linköpings stad, av vars tätortsområde församlingen är en del. Komponerat av Per Andersson. Linköpings Ryd Linköpings Ryds församling, Linköpings kommun, Östergötlands län och Linköpings stift. I blått fält en bjälke av guld, belagd med en bjälkvis ställd röd boj och åtföljd ovan av två sexuddiga stjärnor och nedan av en sporrklinga, allt av guld Sexuddiga stjärnor – från vapnet för ätten Stjernfeldt, ägare till egendomen Ryd, som åren 1629–1818 tillhörde samma släktkrets av bl a medlemmar av ätterna Stjernfeldt, Boije och Klingspor. Boj – från vapnet för ätten Boije. Sporrklinga – från vapnet för ätten Klingspor. Blått, guld och rött – från vapnet för Linköpings stad, av vars tätortsområde församlingen är en del. Komponerat av Per Andersson. Linköpings Skäggetorp Linköpings Skäggetorps församling, Linköpings kommun, Östergötlands län och Linköpings stift. Sköld genom ett sänkt mantelsnitt delad i guld, vari ett blått halster, och rött, vari ett grekiskt kors av guld Kors i ett rött fält, framkommande från nedre sköldkanten – församlingen och dess kyrka tillkomna för en åt norr utvuxen del av Linköpings stad, symboliserad med en röd yta som karttecken för tätort. Halster – attribut för Sankt Lars, inom vilken socken namnet Skäggetorp har sitt äldsta belägg. Gyllene fält – den jordbruksbygd som församlingen tidigare utgjort. Blått, guld och rött – från vapnet för Linköpings stad, av vars tätortsområde församlingen är en del. Komponerat av Per Andersson. Ljung Ljungs församling, Linköpings kommun, Östergötlands län och Linköpings stift. Sköld medelst vågkuror två gånger delad i grönt, vari en uppgående måne av guld, guld och rött, vari en rundel av guld Vågskuror – Kungsnorrbyån, Motala ström och Göta kanal, som genomflyter socknen; socknens närmare 20 sjöar. Grönt fält – skogsbygd i norr. Gyllene fält – slättbygd i söder. Rött fält – ortnamnet med betydelsen 'ljungbeväxt mark'; stenbrott för brytning av rödbrun marmor. Halvmåne – från bilden i Gullbergs härads sigill, känt sedan år 1602; från vapnet för ätten Hamilton, till vilken hörde den förste innehavaren av säteriet Ljung, bildat på 1640-talet. Vågskureavdelat fält – ström från vapnet för ätten von Fersen, inom vilket Ljung gjordes till fideikommiss och vars för eftervärlden mest kända medlem, riksmarskalken Axel von Fersen (död 1810), vilar i ättens grav under koret i sockenkyrkan, där också ättevapnet finns upphängt. Rundel – från vapnet för ätten Fleming, ägare till Ljung mellan Hamilton och von Fersen. Komponerat av Per Andersson. Malexander Malexanders församling, Boxholms kommun, Östergötlands län och Linköpings stift. I fält av guld en blå dubbelsparre, åtföljd av fem röda rundlar, varav två framkommande från höger respektive vänster sköldkant i ginstammen Blå dubbelsparre – formen av ett M, sockennamnets initialbokstav; sjön Sommen på olika sidor omgiven av landtungor tillhörande socknen; gränslinjen mellan de två härader, Göstrings och Ydre, på vilka Malexander ända in på 1900-talet var delat. Blått – sjön Malgen, vilket namn ingår i sockennamnet. Gyllene fält – sandstränder, varpå sockennamnets efterled anspelar; ätten Gyllenståhl som jordägare i socknen. Fem röda rundlar – från Sankta Birgittakorset, där de symboliserar den korsfäste Kristi sår, betecknande den heliga Birgitta, Sveriges enda helgon och internationellt mest ryktbara kvinna, som bodde på Aspanäs. Komponerat av Per Andersson. Mogata (alternativ 1) Mogata församling, Söderköpings kommun, Östergötlands län och Linköpings stift. I fält av guld en svart stolpe, belagd med en hammare av guld Fält av guld – ortnamnets förled med betydelsen 'sandhed'. Svart stolpe – ortnamnets efterled, anspelande på landsvägen mellan Söderköping och Stegeborg, som går över en rullstenshed vid kyrkan. Hammare – från bilden i det sedan år 1571 kända sigillet för Hammarkinds härad, som hade sitt tingsställe i Mogata med tingshus vid kyrkan. Komponerat av Per Andersson. Mogata (alternativ 2) Mogata församling, Söderköpings kommun, Östergötlands län och Linköpings stift. I fält av guld ett svart kors, belagd med en hammare åtföljd på vardera sidan av en plogbill, allt av guld Fält av guld – ortnamnets förled med betydelsen 'sandhed'. Svart kors – ortnamnets efterled, anspelande på landsvägen mellan Söderköping och Stegeborg, som går över en rullstenshed vid kyrkan; central vägkorsning inom socknen; den kyrkliga församlingen. Hammare – från bilden i det sedan år 1571 kända sigillet för Hammarkinds härad, som hade sitt tingsställe i Mogata med tingshus vid kyrkan. Plogbill – jordbruket. Komponerat av Per Andersson. Motala Motala församling, Motala kommun, Östergötlands län och Linköpings stift. I fält av silver inom en röd bård en blå balk, åtföljd ovan av två emot varandra vända nedåtriktade svarta örnvingar, upptill utformade som markattehuvuden, och nedan av en röd fyrbladig propeller Blå balk – Göta kanal. Svarta örnvingar med markattehuvuden – från vapnet för greve Baltzar von Platen (1766– 1829), upphovsman till Göta kanal, Motala verkstad och Motala köping. Propeller – skeppsbyggande vid Motala verkstad. Bård – till åtskillnad från det i övrigt identiska vapnet för Motala stad och kommun. Komponerat av Per Andersson. Norra Vi Norra Vi församling, Ydre kommun, Östergötlands län och Linköpings stift. I blått fält tre bjälkvis ordnade sporrklingor av silver och därunder ett treberg av silver, belagt med ett halster, på vardera sidan åtföljt av ett blad, allt rött Treberg – socknen täcks till stor del av berg. Halster – attribut för Sankt Lars, åt vilken kyrkan helgades. Blad – från vapnet för ätten Ribbing, ägare och namngivare till godset Ribbingshov, tidigare kallat Vi, vilket namn överförts till socknen. Sporrklinga – från vapnet för ätten Ridderborg, inom vilken Ribbingshov varit fideikommiss, medförande patronatsrätt i socknen. Blått fält – sjön Sommen, vid vars södra strand socknen är belägen, samt närmare 50-talet ytterligare sjöar. Silver och rött – från vapnet för Ydre härad. Komponerat av Per Andersson. Norrköpings Hedvig Norrköpings Hedvigs församling, Norrköpings kommun, Östergötlands län och Linköpings stift. Sköld två gånger delad i rött, guld, vari en bjälkvis ställd röd bila, och svart Bila – attribut för Sankt Olof, Norrköpings skyddshelgon; från bilden i Norrköpings stads sigill, känt sedan år 1367. Fält delat i rött och guld – från vapnet för furstehuset Oldenburg, till vilket hörde Karl X Gustavs drottning Hedvig Eleonora, som givit namn åt församlingen. Guld och svart – de tyska vapentinkturerna, anspelande på församlingens tidigare namn, Norrköpings Tyska. Guld och rött – från vapnet för Norrköpings stad och kommun. Komponerat av Per Andersson. Norrköpings Matteus Norrköpings Matteus församling, Norrköpings kommun, Östergötlands län och Linköpings stift. I fält av guld ett stolpvis ställt blått svärd, på vardera sidan åtföljt av tre stolpvis ordnade blå rundlar Svärd och rundlar – heraldisering av Matteus attribut, ett svärd och en penningpung, vilken ersätts av lösa penningar som i form av rundlar är en bättre heraldisk bild. Fält av guld samt blått och rött – från vapnet för Norrköpings stad och kommun. Komponerat av Per Andersson. Norrköpings Sankt Olai Norrköpings Sankt Olai församling, Norrköpings kommun, Östergötlands län och Linköpings stift. I fält av guld ett rött riksäpple under en bjälkvis ställd blå bila Bila och riksäpple – attribut för Norrköpings skyddshelgon, Sankt Olof, som givit namn åt denna Norrköpings stadsförsamling; heraldisering och heraldisk s k förkortning av bilden i Norrköpings stads sigill, känt sedan år 1367 och visande helgonet sittande på en tronstol och hållande bilan i sin högra hand och riksäpplet i den vänstra. Fält av guld samt blått och rött – från vapnet för Norrköpings stad och kommun med samma symbolinnehåll som församlingsvapnet. Komponerat av Per Andersson. Orlunda Orlunda församling, Vadstena kommun, Östergötlands län och Linköpings stift. I fält av guld ett grönt grekiskt kors, i vardera korsvinkeln åtföljt av en röd rundel Gyllene fält med rundlar – möjlig tolkning av ortnamnets förled som 'stenig mark'. Grekiskt, likarmat kors – socknens centralkyrka, invigd år 1890. Guld, grönt och rött – färgsättning av altare, predikstol och listverk i kyrkan. Kors och röda rundlar samt guld och rött – anknytning till ett Sankta Birgittakors och till Vadstena stads vapen visande en bild av helgonet, erinrande om Orlunda som prebende åt rektor för Vadstena skola från 1500-talet. Rundlar – runstenar. Komponerat av Per Andersson. Rappestad Rappestads församling, Linköpings kommun, Östergötlands län och Linköpings stift. I fält av guld en stolpvis ställd tjuga, på vardera sidan åtföljd av en plogbill, allt rött Gyllene fält – slättbygd. Plogbill – heraldisk förkortning av en plog eller årder, som utgör huvudmotiv i det sedan år 1569 kända sigillet för Valkebo härad, till vilket huvuddelen av – slutligen hela – socknen hört. Tjuga – från bilden i det sedan år 1569 kända sigillet för Vifolka härad, till vilket en del av socknen förr hörde. Rött och guld – från Östergötlands vapen. Komponerat av Per Andersson. Regna Regna församling, Finspångs kommun, Östergötlands län och Linköpings stift. I fält av guld en grön sparre, åtföljd av tre blå rundlar Sparre – från vapnet för ätten Ulfsparre af Broxvik, ägare till Regnaholm; släktvapnet anbringat på ram kring fönster över altaret i sockenkyrkan. Blå rundlar – socknens sjöar, bl a Regnaren, varitill sockennamnet härleds. Grönt – skogsbygden. Gyllene fält – slätter som öppnar sig i skogsbygden. Grön sparre i fält av guld – inslag gemensamt med Skedevi socken, som tillsammans med Regna utgör ett pastorat. Komponerat av Per Andersson. Rinna Rinna församling, Boxholms kommun, Östergötlands län och Linköpings stift. I fält av guld åtta i cirkel ordnade blå sporrklingor Sporrklingor – sporrar funna i jorden till Rinna by, enligt traditionen härrörande från ett fältslag som skall ha stått där, möjligen under Dackefejden. Åtta blå figurer – socknens åtta sjöar. Fält av guld – från vapnet för ätten Bonde, vars vapen återfinns på en av socknens kyrkklockor. Komponerat av Per Andersson. Rogslösa Rogslösa församling, Vadstena kommun, Östergötlands län och Linköpings stift. I blått fält en medelst tinnskuror bildad bjälke av guld, belagd med tre stolpvis ordnade röda hästskor Hästskor – ortnamnets förled, som antagits ha sitt ursprung i substantivet 'hross' med betydelsen 'häst'; landsvägen mellan städerna Vadstena och Gränna, som löper genom socknen och på vilken man förr färdades med häst. Gyllene fält – slättbygd. Blå fält på vardera sidan om det gyllene – Vättern och Tåkern, som flankerar socknen. Tinnskura – Borghamn, hamn vid Vättern och kalkstensbrott, varifrån material hämtats till bl a Alvastra och Vadstena kloster, Vadstena slott, Nationalmuseum i Stockholm, Göta kanal och Karlsborgs fästning. Komponerat av Per Andersson. Rystad Rystads församling, Linköpings kommun, Östergötlands län och Linköpings stift. Sköld medelst en vågskura delad i blått och silver, vari ett rött hjulkors Delad sköld – de två socknarna Rystad och Näsby, som tillsammans utgör den nuvarande församlingen. Blått vågskureavdelat fält – Roxen, vari socknen har sin nordgräns. Rött hjulkors i fält av silver – motiv från hällristningarna vid Järstad. Komponerat av Per Andersson. Rök Röks församling, Ödeshögs kommun, Östergötlands län och Linköpings stift. I fält av guld, belagt med två gröna bjälkar, ett av kavlar bildat rött andreaskors Gyllene och gröna fält – socknens slätt- och skogsbygder. Andreaskors – den X-formade stommen i de karaktäristiska s k trollrunorna på Rökstenen, som har världens längsta runinskription. Rött – runornas färgning av mönja. Två genomlöpande och parallella bjälkar – 1900-talets två viktiga kommunikationsleder genom socknen: europaväg 4 och Mjölby–Hästholmens järnväg med station i Rök. Komponerat av Per Andersson. Sankt Anna Sankt Anna församling, Söderköpings kommun, Östergötlands län och Linköpings stift. I blått fält en vänstervänd spets av guld, belagd med en bjälkvis ställd röd hammare och åtföljd ovan av en fisk och nedan av en sexuddig stjärna, båda av guld Blått fält – Östersjön och skärgården; Sankt Anna som sjöfarandes helgon. Vänstervänd spets av guld i blått fält – socknen med dess slättbygd utskjutande i havet. Vänstervänd spets – från vapnet för ätten Banér, ägare till socknens två stora jordegendomar, Torönsborg och Herrborum. Stjärna av guld i blått fält – ätten Gyllenstierna, ägare till Torönsborg, tidigare Drag, ett av Östergötlands största godskomplex. Hammare och fisk – från bilden i sigill, känt sedan år 1643, för Stegeborgs skärgårds tingslag, vars ting var förlagt till Sankt Anna. Fisk – fiskenäringen. Komponerat av Per Andersson. Sankt Johannes Sankt Johannes församling, Norrköpings kommun, Östergötlands län och Linköpings stift. Sköld fyrstyckad i guld och rött, i första fältet två oxhorn med panna och i fjärde fältet en kalk, allt rött Gyllene fält inskjutande mot röda – Sankt Johannes som Norrköpings landsförsamling, vars jordbruksbygd tar vid i utkanten av stadens bebyggelse, betecknad med röda ytor som karttecken för tätort. Kalk – attribut för Sankt Johannes. Röda oxhorn med panna i fält av guld – vapnet för ätten Oxenstierna, ägare till godset Lindö under 1500- och 1600-talen. Komponerat av Per Andersson. Sankt Lars (alternativ 1) Sankt Lars församling, Linköpings kommun, Östergötlands län och Linköpings stift. I fält, kluvet i blått och guld, en vase av motsatta tinkturer Vase kluven i blått och guld – det för Sveriges öden avgörande slaget vid Stångebro år 1598, en kraftmätning och ett uttryck för brytningen mellan två medlemmar av den kungliga Vasaätten, konung Sigismund och blivande konung Karl IX. Blått och guld – från vapnet för Linköpings stad, anspelande på Sankt Lars som landsförsamling till denna. Komponerat av Per Andersson. Sankt Lars (alternativ 2) Sankt Lars församling, Linköpings kommun, Östergötlands län och Linköpings stift. I fält av guld ett blått halster, åtföljt av fyra röda rosor, en i vardera sköldhörnet Halster – attribut för Sankt Lars, som led martyrdöden på ett halster och som givit församlingen dess namn. Blått halster i gyllene fält samt en ytterligare symbol i rött förekommer också i vapnen för de två församlingarna Linköpings Berga, Johannelund och Skäggetorp, vilka helt eller delvis tidigare ingått i Sankt Lars. Ros – grundelementet i Martin Luthers heraldiska sköldemärke (Lutherrosen) symboliserande reformationen, vars införande i Sverige fick ett avgörande inom Sankt Lars församlings rågång genom slaget vid Stångebro år 1598. Gyllene fält – den jordbruksbygd som församlingen tidigare utgjort. Fyra rosor i sköldhörnen – från vapnet för landskapet och länet Östergötland, vars residensstad Sankt Lars är landsförsamling till. Rött och guld – från Östergötlands och Linköpings stifts vapen. Blått, guld och rött – från vapnet för Linköpings stad, anspelande på Sankt Lars som landsförsamling till denna. Komponerat av Per Andersson. Sankt Per Sankt Pers fv församling, Vadstena kommun, Östergötlands län och Linköpings stift. I fält, kluvet i guld och rött, två korslaga nycklar av motsatta tinkturer Korslagda nycklar – attribut för Sankt Per. Kluvet fält – socknens ursprung i de medeltida Vadstena och Klåstads socknar. Guld och rött – från vapnet för Vadstena stad, vars landsförsamling Sankt Per var. Komponerat av Per Andersson. Simonstorp Simonstorps församling, Norrköpings kommun, Östergötlands län och Linköpings stift. Sköld ginstyckad i grönt, vari en bjälkvis ställd bila av silver, och silver, samt därunder en blå ginstam, belagd med en bjälkvis ställd nyckel av silver med uppåtriktat ax Grönt – skogsbygd i Kolmården. Blått – sjörikt landskap. Triangulärt vitt (silverne) fält – Sveriges äldsta segelduksfabrik, anlagd år 1678; öppning mellan grönt och blått fält, symboliserande ortnamnets efterled med betydelsen 'nybygge' och att socknen blev sent bebyggd genom att mark bröts i de vidsträckta och sjörika skogsområdena. Nyckel – attribut för Sankt Per, anspelande på att socknens år 1650 invigda kyrka fick namnet Sankt Peders kapell. Bila (yxa) – attribut för Sankt Olof, skyddshelgon för Norrköping, centrum i den kommun som Simonstorp nu tillhör; yxa från bilden i Bråbo härads sigill, känt sedan år 1604; motiv gemensamt med sockenvapnet för Kvillinge, varur socknen är utbruten. Komponerat av Per Andersson. Sjögestad Sjögestads församling, Linköpings kommun, Östergötlands län och Linköpings stift. I fält av guld två av kavlar bildade svarta bjälkar, överlagda med en röd brinnande fackla Gyllene fält – slättbygd. Två svarta kavlar – de båda viktiga kommunikationslederna europaväg 4 och södra stambanan som genomkorsar socknen. Brinnande fackla – sinnebild för upplysning och bildning, anspelande på Lunnevads folkhögskola. Rött och guld – från Östergötlands vapen. Komponerat av Per Andersson. Skedevi Skedevi församling, Finspångs kommun, Östergötlands län och Linköpings stift. Sköld delad i grönt, vari en sparre av guld, och guld, vari tolv blå rundlar, ordnade fem, fyra och tre Sparre – från vapnet för ätten Ulfsparre af Broxvik, ägare till Tisenhult, som under 1500-talet var huvudgård i ättens stora godsinnehav i Östergötland; sinnebild för avtagsväg, 'skede', som bildar sockennamnets förled. Blå rundlar – socknens stora mängd sjöar, minst 100-talet och enligt folktraditionen lika många som årets dagar; särskilt sjön Tisnaren, vari socknen och Östergötland har nordgräns. Grönt – skogsbygden och ortnamnets efterled, som har sitt ursprung i 'vidher' med betydelsen 'skog'. Gyllene fält – slätter som öppnar sig i skogsbygden. Grön sparre i fält av guld – inslag gemensamt med Regna socken, som tillsammans med Skedevi utgör ett pastorat. Komponerat av Per Andersson. Skällvik Skällviks församling, Söderköpings kommun, Östergötlands län och Linköpings stift. Sköld fyrdelad, 1 och 4: ginstyckat i silver och blått, 2: i blått en sköld av guld, belagd med en blå lilja, 3: i fält av guld ett uppskjutande blått borgtorn med port av guld Fyrdelad sköld – från vapnet för ätten Tott, till vilken hörde det mäktiga riksrådet Ivar Axelsson, som innehade Stegeborg. Fält kluvet och ginstyckat i silver och blått – från vapnet för fursteätten Wittelsbach, till vilken hörde hertigarna av Stegeborg under 1600-talet. Borgtorn – Stegeborgs föregångare, den medeltida borgen Skällvik, belägen vid den nu s k Yxeltorpsviken och namngivare till socknen. Sköld – sköldformad kupig udde i viken. Lilja – attribut för jungfru Maria, åt vilken kyrkan var helgad. Blå fält – Östersjön och Slätbaken, vari socknen har gräns. Blått, guld och silver – tinkturerna i vapnet för Söderköpings stad, vars inlopp anläggningarna Skällviks borg och Stegeborg hade till uppgift att skydda, och i vapnet för den kungliga Folkungaätten, varav medlemmar innehaft fästet. Komponerat av Per Andersson. Skärkind Skärkinds församling, Norrköpings kommun, Östergötlands län och Linköpings stift. I fält av guld en skära och däröver en ginbalk, båda blå Skära – från bilden i det sedan år 1569 kända sigillet för Skärkinds härad, som givit socknen namn och som här haft sitt tingsställe; folketymologisk tolkning av ortnamnets förled. Gyllene fält – socknens jordbruksbygd och jämna mark. Blå ginbalk – sjön Roxen i Skärkinds norra del och även Göta kanal som en kortare sträcka flyter genom socknen. Fält av guld samt blått – från vapnet för Norrköpings kommun. Komponerat av Per Andersson. Slaka Slaka församling, Linköpings kommun, Östergötlands län och Linköpings stift. I blått fält ett tupphuvud av guld med röd beväring Tupphuvud – förkortning av den tupp som är motiv i det sedan år 1621 kända sigillet för Hanekinds härad, vars tingsställe var förlagt till Slaka; från hjälmprydnad i vapnet för ätten Sinclair, under 1700-talet ägare till godset Lambohov. Guld och rött – från vapnet för fursteätten Oldenburg, till vilken hörde prinsessan Sofia Albertina, som närvarade vid den nya kyrkans invigning år 1783 och varefter kyrkan uppkallades. Blått och guld samt röd beväring – från vapnet för Linköpings kommun. Komponerat av Per Andersson. Stjärnorp Stjärnorps församling, Linköpings kommun, Östergötlands län och Linköpings stift. Sköld medelst en grantoppskura delad i blått, vari tre bjälkvis ordnade femuddiga stjärnor av silver, och guld, vari ett rött hjärta Grantoppskureavdelat grönt fält – skogsbygd. Gyllene fält under grönt fält – bruten odlingsmark i skogen, anspelande på ortnamnets efterled, liktydigt med 'torp' och med betydelsen 'nybygge'. Blått fält – ortnamnets förled, som antagits återgå på vattendragsnamnet Skærn, bildat till ordet 'skär' med innebörden 'ren, klar'; socknens stora antal småsjöar; sjön Roxen. Tre femuddiga stjärnor av silver i blått fält samt rött hjärta – från vapnet för ätten Douglas, som allt sedan 1650-talet, med ett 70-årigt avbrott, är ägare till säteriet Stjärnorp, varifrån socknen fick sitt namn när den år 1810 bildades genom utbrytning ur Vreta kloster. Komponerat av Per Andersson. Stora Åby Stora Åby församling, Ödeshögs kommun, Östergötlands län och Linköpings stift. I fält av guld en medelst vågskuror bildad blå stolpe, på vardera sidan åtföljd av tre stolpvis ordnade röda kvadrater Vågskureavdelad blå stolpe, åtföljd av röda kvadrater – talande framställning av ortnamnet Åby, 'byn eller gården vid ån', anspelande på bebyggelse utmed Åbyån. Komponerat av Per Andersson. Sund Sunds församling, Ydre kommun, Östergötlands län och Linköpings stift. I fält, ginstyckat i silver och rött, ett svävande utböjt kors av motsatta tinkturer Utböjt kors – från vapnen för Ydre härad och Ydre kommun, anspelande på att häradets tingsplats vid Sunds gästgivaregård och kommunens centralort Österbymo är belägna i socknen. Fält ginstyckat i silver och rött – från vapnet för ätten Rääf i Småland, ägare till säterierna Forsnäs och Bulsjö. Silver och rött – från vapnet för Ydre härad. Komponerat av Per Andersson. Svanshals Svanshals församling, Ödeshögs kommun, Östergötlands län och Linköpings stift. I blått fält en medelst åt vänster böjda skuror bildad stolpe av silver Stolpe av silver bildad medelst böjda skuror – halsen av en vit svan, erinrande om sockennamnet, som härleds till en i Tåkern utskjutande udde, belägen utanför kyrkbyn, med en form liknande en svans hals. Blått – den världsberömda fågelsjön Tåkern i socknens norra del. Komponerat av Per Andersson. Svinhult Svinhults församling, Ydre kommun, Östergötlands län och Linköpings stift. I rött fält ett svinhuvud av silver och däröver en medelst en grantoppskura bildad ginstam av silver Svinhuvud – ortnamnets förled. Grantoppskura – ortnamnets efterled med betydelsen 'skog'. Komponerat av Per Andersson. Tingstad Tingstads församling, Norrköpings kommun, Östergötlands län och Linköpings stift. I grönt fält sex rundlar av silver, ordnade en, två och tre Rundlar av silver, ordnade i trekant, i grönt fält – triangelformad stensättning vid Restad; stensättning som sinnebild för forntida domarsäte, varav socknen fått sitt namn. Komponerat av Per Andersson. Tjällmo Tjällmo församling, Motala kommun, Östergötlands län och Linköpings stift. Sköld genom ett sänkt mantelsnitt delad i guld, vari en smideshammare och en bila i kors, båda röda, och grönt Smideshammare – från bilden i tingslagssigill för Tjällmo, känt sedan år 1664; järnhantering som en tidigare viktig näring. Bila – attribut för Sankt Olof, åt vilken kyrkan ursprungligen var helgad. Fält av guld – ortnaments efterled med betydelsen sandhed. Grönt – skogsbygd. Mantelsnitt – bergshöjden Tyle klint med vidsträckt utsikt; bergstrakt i socknens norra del. Komponerat av Per Andersson. Tjärstad Tjärstads församling, Kinda kommun, Östergötlands län och Linköpings stift. I svart fält en i blått och guld fyrstyckad bjälke Svart fält – ortnamnet, betecknande 'plats för tjärbränning'. Hopkopplade blå fält – det stora sjösystemet söder om Linköping, som genomflyter socknen. Gyllene fält – jordbruksbygd invid sjöarna. Komponerat av Per Andersson. Torpa Torpa församling, Ydre kommun, Östergötlands län och Linköpings stift. Sköld styckad i blått, vari en svävande ruta av guld, och guld Blått fält – sjön Sommen. Sköldens andra fält, åtföljt av ruta i blått fält – socknens fastland vid Sommens strand och den stora Torpön därutanför i sjön. Komponerat av Per Andersson. Tåby Tåby församling, Norrköpings kommun, Östergötlands län och Linköpings stift. I fält av guld en blå bjälke, belagd med två sparrar av silver och på vardera sidan åtföljd av fyra stolpvis ordnade blå rundlar Parallella rader av rundlar – ortnamnets förled med betydelsen 'fägata', konstruerad av parallella stensträngar. Sparre – från vapnet för ätten Bagge af Berga, ägare till godset Mem. Två sparrar – karttecken för sluss, anspelande på Göta kanal och dess slussar vid Mem. Blått, guld och silver – från vapnet för Söderköping, där rektor för stadens skola hade socknen som prebende år 1540–1572. Komponerat av Per Andersson. Törnevalla Törnevalla församling, Linköpings kommun, Östergötlands län och Linköpings stift. I fält av guld en svart bjälke, åtföljd av tre röda rosor, två ovan och en nedan Rosor i gyllene fält – framställning av ortnamnet, varvid den vildväxande rosenbusken fått sin heraldiska form i rosorna, representerande förleden, medan efterleden med betydelsen 'slätt' uttrycks genom gyllene fält. Gyllene fält – slättlandskapet. Svart bjälke – de båda viktiga kommunikationsleder som genomkorsar socknen, europaväg 4 och södra stambanan, vilken givit upphov till tätorten Linghem. Komponerat av Per Andersson. Ulrika Ulrika församling, Linköpings kommun, Östergötlands län och Linköpings stift. Sköld delad och fyrstyckad i silver och blått, i första fältet en röd krona Fem fält utan allmän bild – socknens bildande av delar från fem andra socknar. Fält omväxlande blå och av silver – från vapnet för fursteätten Wittelsbach, till vilken hörde Sveriges regerande drottning Ulrika Eleonora, som socknen uppkallats efter. Krona – sockennamnets kungliga anknytning. Komponerat av Per Andersson. Valdemarsvik Valdemarsviks församling, Valdemarsviks kommun, Östergötlands län och Linköpings stift. I grönt fält inom en bård ett ankare, ovan åtföljt av två stolpvis ordnade och bjälkvis ställda garvarknivar, allt av silver Ankare – Valdemarsviks roll som handelshamn. Garvarkniv – läderindustrin. Bård – till åtskillnad från det i övrigt identiska vapnet för Valdemarsviks köping och kommun. Komponerat av Per Andersson. Varv och Styra Varv och Styra församling, Motala kommun, Östergötlands län och Linköpings stift. I svart fält två av kavlar bildade stolpar, åtföljda av tolv rundlar, allt av guld Rundlar av guld – ett år 1786 gjort fornfynd bestående av 24 000 mynt. Två kavlar – två viktiga kommunikationsleder, landsväg och järnväg, som genomkorsar socknen. Svart och guld – svartmylla och sandjord som jordmån på slätten i den utpräglade jordbruksbygden. Komponerat av Per Andersson. Vikingstad Vikingstads församling, Linköpings kommun, Östergötlands län och Linköpings stift. I fält, tre gånger kluvet i rött och guld, två bjälkvis ordnade grekiska kors och därunder en plogbill, allt av motsatta tinkturer Fält tre gånger kluvet – anknytning till ortnamnets förled genom randning liknande den som man antar ha förekommit på vikingaskeppens segel. Två kors – den nuvarande församlingens tidigare uppdelning på två socknar med var sin kyrka, Vikingstad och Rakered. Plogbill – heraldisk förkortning av en plog eller årder, som utgör huvudmotiv i det sedan år 1569 kända sigillet för Valkebo härad, vars tingsställe var beläget vid Bankeberg i socknen från år 1686. Gyllene fält – slättbygd. Rött och guld – från Östergötlands vapen. Komponerat av Per Andersson. Vinnerstad Vinnerstads fv församling, Motala kommun, Östergötlands län och Linköpings stift. Sköld styckad i silver och rött samt därunder en stam av silver Styckat fält – uttryck för ortnamnets förled, som återgår på adjektivet 'vind, sned'. Rött fält och stam av silver – vapnet för fursteätten Hohenlohe, till vilken hörde Charlotta av Hohenlohe, som givit namn åt egendomen Charlottenborg, bildad av hennes make general Lewenhaupt år 1662 och under drygt 100 år ägd inom dennes släkt. Komponerat av Per Andersson. Vist Vists församling, Linköpings kommun, Östergötlands län och Linköpings stift. Sköld fem gånger delad i blått och guld, i varje blått fält en femuddig stjärna av silver Sköld fem gånger delad i blått och guld – sammanställning av de i samma tinkturer delade sköldemärkena för ätten Natt och Dag (två fält) och ätten Bielke (fyra fält), den förra under sex generationer ägare till godset Bjärka-Säby och den senare sedan 1500-talet och alltjämt ägare till Sturefors slott. Tre femuddiga stjärnor av silver – från vapnet för ätten Stuart, som bildade säteriet Stavsäter. Blå fält – sjöarna Rängen och Ärlången, vilka till stor del ryms inom socknen, samt Kinda kanal. Parallella bjälkar – sinnebild för järnvägsräls och anspelande på de två järnvägar som går genom socknen. Komponerat av Per Andersson. Vreta kloster Vreta klosters församling, Linköpings kommun, Östergötlands län och Linköpings stift. I fält av guld inom en röd bård en genomgående svart ruta, belagd med en av silver och rött kontrakomponerad balk Spetsruta – kvinnosköld med Cistercienserordens vapen, symboliserande nunneklostret i Vreta, som är Sveriges äldsta och som format ortnamnet. Bård – till åtskillnad från det i övrigt identiska vapnet för Vreta klosters landskommun. Komponerat av Per Andersson. Vrinnevi Vrinnevi församling, Norrköpings kommun, Östergötlands län och Linköpings stift. I fält av guld en röd spets, belagd med en bila av guld och åtföljd till höger av en kalk och till vänster av en lilja, båda röda Bila – attribut för Sankt Olof, skyddshelgon för Norrköping, av vars tätortsområde Vrinnevi är en del. Kalk – attribut för Sankt Johannes, vilken församling området för Vrinnevi tidigare tillhörde. Lilja – från vapnet för "den svenska industrins fader" Louis de Geer (1587–1652), som var ägare till gården Vrinnevi, varifrån församlingen fått sitt namn. Guld och rött – från vapnet för Norrköpings stad och kommun. Komponerat av Per Andersson. Vånga (alternativ 1) Vånga församling, Norrköpings kommun, Östergötlands län och Linköpings stift. I fält av guld ett svärd och en smideshammare i kors, båda blå Smideshammare – tolkning av verktyg avbildat i Vånga bergslags sigill, känt sedan år 1571; järnbruk i Vånga berslag. Svärd – smide av svärd vid järnbruk i socknen. Blått – sjöarna Glan och Roxen. Guld och blått – från vapnet för Norrköpings kommun. Komponerat av Per Andersson. Vånga (alternativ 2) Vånga församling, Norrköpings kommun, Östergötlands län och Linköpings stift. I blått fält två i störtad sparre ställda knoster av guld Två utåtvinklade knoster – tolkning av bilden i Vånga bergslags sigill, känt sedan år 1571; gruvdrift och järnbruk i Vånga berslag. Blått – sjöarna Glan och Roxen. Guld och blått – från vapnet för Norrköpings kommun. Komponerat av Per Andersson. Vårdnäs Vårdnäs församling, Linköpings kommun, Östergötlands län och Linköpings stift. I fält, tre gånger delat i silver och rött, en stolpe av guld, belagd med två stolpvis ställda, kopplade och genomgående blå spetsrutor Fält omväxlande röda och av silver – från vapnet för ätten Falkenberg, sedan år 1706 innehavare av den stora fideikommissegendomen Brokind, som också långt tidigare tillhört samma släktkrets. Gyllene fält – jordbruksbygd. Kopplade blå spetsrutor – det stora sjösystemet söder om Linköping med Kinda kanal, som genomflyter socknen. Rött och silver – från vapnet för Kinda härad. Komponerat av Per Andersson. Vårdsberg Vårdsbergs församling, Linköpings kommun, Östergötlands län och Linköpings stift. I fält, fyrstyckat i grönt och silver, ett utböjt kors inom en ring, allt av motsatta tinkturer Ring – den runda formen på sockenkyrkans centrala rum, som antagits ha varit ett "vårdtorn" och därmed skulle ha samband med ortnamnet. Fält, fyrstyckat i grönt och silver, samt utböjt kors – från vapnet för den från linköpingsbiskopen Rhyzelius' adlade son härstammande ätten Odencrantz, till vilken hörde Vårdsbergs säteri under åren 1740–1856. Komponerat av Per Andersson. Värna Värna församling, Åtvidabergs kommun, Östergötlands län och Linköpings stift. I fält av guld ett grönt treberg, belagt med ett koppartecken av guld, och däröver en medelst en tinnskura bildad grön ginstam Tinnskura – ortnamnet med betydelsen 'skans, befästning'. Koppartecken och grön färg – Bersbo koppargruvor. Grönt treberg och fält av guld – höjder omväxlande med slätter, särskilt bergigt landskap i socknens södra del. Grönt och guld samt treberg och ginstam – från vapnet för Åtvidabergs kommun. Komponerat av Per Andersson. Västerlösa Västerlösa församling, Linköpings kommun, Östergötlands län och Linköpings stift. I rött fält en balkvis ställd tjuga, åtföljd ovan av en sexuddig stjärna och nedan av en plogbill, allt av guld Balkvis ställd tjuga – från bilden i det sedan år 1569 kända sigillet för Vifolka härad, till vilket huvuddelen av – slutligen hela – socknen hört. Sexuddig stjärna – från bilden i det sedan år 1602 kända sigillet för Gullbergs härad, till vilket en del av socknen förr hörde. Plogbill – heraldisk förkortning av en plog eller årder, som utgör huvudmotiv i det sedan år 1569 kända häradssigillet för Valkebo, erinrande om att socknen ingick i den efter häradet benämnda storkommunen Norra Valkebo landskommun 1952– 1970. Rött och guld – från Östergötlands vapen. Komponerat av Per Andersson. Västra Ny Västra Ny församling, Motala kommun, Östergötlands län och Linköpings stift. I fält, kluvet i blått och guld, tolv rundlar av motsatta tinkturer, ordnade i tre jämna rader Sex rundlar i blått fält – sex öar i Vättern tillhörande socknen. Sex blå rundlar – socknens sex insjöar. Kluven sköld – från vapnet för ätten Soop, till vilken hörde en av Medevi hälsobrunns ägare. Blått och guld – från vapnet för ätten Gyllenstierna, inom vilken Medevi säteri ägdes under 1600- och 1700-talen, vilket avsatt spår i sockenkyrkan i form av porträtt av greve Gyllenstierna samt en av denne skänkt mässingskrona. Komponerat av Per Andersson. Västra Stenby Västra Stenby församling, Motala kommun, Östergötlands län och Linköpings stift. I fält, kluvet i rött och silver, ett grekiskt kors, belagt med fem rundlar, allt av motsatta tinkturer Sköldens klyvning – den nuvarande församlingens tidigare uppdelning på de båda socknarna Kälvesten och Sten, vilka sammanlades till Västra Stenby år 1813. Kors med fem rundlar i tinkturerna silver och rött – Sankta Birgittakors, anspelande på dels en källa och dels en kammare i sockenkyrkan, som båda fått namn efter den heliga Birgitta och enligt traditionen skall ha varit anhalter då hon färdades mellan Ulvåsa och Vadstena. Komponerat av Per Andersson. Väversunda Väversunda församling, Vadstena kommun, Östergötlands län och Linköpings stift. I blått fält, belagt med två stolpar av guld, ett uppskjutande rött treberg, belagt med en femuddig stjärna av guld Gyllene fält – slättbygd. Blå fält – Vättern och Tåkern. Bjälkar – landsvägen mellan Vadstena och Gränna samt Fågelsta–Vadstena–Ödeshögs järnväg med station i Väversunda. Femuddig stjärna – från vapnet för ätten Berzelius, representerande naturvetenskapsmannen friherre Jöns Jacob Berzelius (1779–1848), född i socknen. Komponerat av Per Andersson. Yxnerum Yxnerums församling, Åtvidabergs kommun, Östergötlands län och Linköpings stift. I grönt fält en genomgående ruta av guld, belagd med två oxhorn med panna, allt grönt Oxhorn med panna – ortnamnets förled, som utgörs av en böjningsform av 'oxe'. Ruta av guld i grönt fält – ortnamnets efterled med betydelsen 'öppen plats'. Fyra gröna fält – socknens tidigare delning på fyra härader. Grönt – skogsbygd. Ruta – från vapnet för ätten von Schwerin, under 1700- och 1800-talen innehavare av Burensköldska fideikommisset, innefattande bl a Borkhult med underlydande gårdar, som upptar en stor del av socknen. Komponerat av Per Andersson. Å Å församling, Norrköpings kommun, Östergötlands län och Linköpings stift. I fält av silver en stolpe förenad med en ginstam, båda blå och bildade medelst karvskuror, samt till höger ett järnmärke och till vänster ett koppartecken, båda röda Blå stolpe förenad med ginstam – Gisleån, som flyter genom socknen och utfaller i Slätbaken och efter vilken socknen fått sitt namn. Järn- och kopparmärken – järn- och koppargruvor, som nu är nedlagda. Komponerat av Per Andersson. Åsbo Åsbo församling, Boxholms kommun, Östergötlands län och Linköpings stift. I blått fält en vänsterstråle av silver, belagd med en blå sporrklinga och på vardera sidan åtföljd av en rundel av silver Stråle i blått fält – Strålsnäs herrgård, som ägdes och fick sitt namn av ätten Stråle; det näs varpå herrgården är belägen; patronatsrätten i Åsbo socken som innehades av ägarna till Strålsnäs; tätorten Strålsnäs som vuxit upp kring järnvägsstationen med detta namn. Blått – Svartån, Huaån och tre sjöar inom socknen. Sporrklinga – från vapnet för grevliga ätten Klingspor, innehavare av fideikommisset Grönlund under två århundraden. Rundlar av silver – äkta pärlor funna i Huaån. Blått och silver – gemensam färgsättning på vapnen för Åsbo, Blåviks och Malexanders socknar, som tillsammans utgjorde Södra Göstrings landskommun och som alla tre är belägna vid sjön Sommen eller dess avrinning Svartån. Komponerat av Per Andersson. Åtvid Åtvids församling, Åtvidabergs kommun, Östergötlands län och Linköpings stift. I fält av guld inom en bård av samma metall ett grönt treberg, belagt med ett koppartecken av guld, och däröver en grön ginstam, belagd med en hyvel av guld Treberg med koppartecken – koppargruvdrift. Hyvel – träindustri. Bård – till åtskillnad från det i övrigt identiska vapnet för Åtvidabergs köping. Komponerat av Per Andersson. Ödeshög Ödeshögs församling, Ödeshögs kommun, Östergötlands län och Linköpings stift. I blått fält en genomgående ruta av guld, överlagd med en röd bjälke, belagd med ett bjälkvis ställt svärd av guld Blått – belägenheten vid Vättern. Ruta – karttecken för tätort, betecknande municipalsamhället Ödeshög. Röd genomlöpande bjälke – kommunikationsleder genom socknen, framför allt eriksgatan, efterföljd av landsvägen mellan Linköping och Gränna och europaväg 4 samt Mjölby–Hästholmens järnväg. Svärd – fornfynd, bl a svärd, som påträffats i socknen; fältslag i rikshistorien som stått på Ödeshögs mark; den dömande makten i form av Lysings häradsrätt som här haft sin tingsplats. Komponerat av Per Andersson. Örberga Örberga församling, Vadstena kommun, Östergötlands län och Linköpings stift. I fält av guld ett blått treberg, åtföljt av ett bjälkvis ställt rött lieblad, och däröver en medelst en vågskura bildad blå ginstam Lieblad – sköldemärke i Dals härads sigill, känt sedan år 1571. Guld och rött – från vapnen för Östgöta-Dals landskommun, också innehållande ett balkvis ställt lieblad, och Östergötlands landskap och län; från vapnet för Vadstena kommun. Gyllene fält – jämn och bördig slättbygd. Vågskureavdelad blå ginstam – Vättern. Treberg – höjd varpå kyrkan är belägen. Komponerat av Per Andersson. Östra Ed (alternativ 1) Östra Eds församling, Valdemarsviks kommun, Östergötlands län och Linköpings stift. I fält av guld två högervända blå spetsar, vardera belagd med en rundel av guld Blå spetsar med rundlar – vikar in i socknen utmed Östersjöns rikt sönderskurna kust med skärgårdsöar. Gyllene fält avgränsat mot två spetsar – formen av ett E, initialbokstav i ortnamnet Ed eller Eds kapell, som föregick det nuvarande församlingsnamnet. Komponerat av Per Andersson. Östra Ed (alternativ 2) Östra Eds församling, Valdemarsviks kommun, Östergötlands län och Linköpings stift. I fält av guld en medelst utböjda skuror bildad blå spets, belagd med ett grekiskt kors över en båt, båda av guld Spets bildad medelst utböjda skuror – Östra Eds kyrkas karaktäristiska tornhuv. Båt – den s k kyrkbåten, placerad högst upp på kyrktornet. Kors – framhävande av att såväl spetsen som båten hör samman med sockenkyrkan. Blå spets med båt – fatyg i en vik av Östersjön, anspelande på skärgårdsbygden. Komponerat av Per Andersson. Östra Eneby Östra Eneby församling, Norrköpings kommun, Östergötlands län och Linköpings stift. I fält av guld två blå flanker, vardera belagd med en stolpvis ställd utåtvänd bila av guld, samt mellan dem ett stolpvis ställt svärd under en krona, båda blå Två blå flanker – Glan respektive Bråviken, som flankerar socknen. Bila (yxa) – attribut för Sankt Olof, skyddshelgon för Norrköping, av vars tätortsområde Östra Eneby omfattar en del, tidigare under namn av Norrköpings norra förstads municipalsamhälle; yxa från bilden i Bråbo härads sigill, känt sedan år 1604. Svärd – motiv på en av de riksbekanta hällristningarna vid Himmelstalund, av särskild betydelse för ristningarnas datering. Krona – tecken för länsöverhöghet, anspelande på Ringstadholms slott som centrum i ett slottslän. Guld och blått – från vapnet för Norrköpings stad och kommun. Komponerat av Per Andersson. Östra Harg Östra Hargs församling, Linköpings kommun, Östergötlands län och Linköpings stift. I fält av guld en blå bjälke, bildad medelst en grantoppskura upptill och en vågskura nedtill samt åtföljd nedan av tre röda rundlar, ordnade en och två Tre rundlar – ortnamnets betydelse av 'stenhop, stenaltare'. Blått vågskureavdelat fält – Roxen, som delar socknen i en del norr och en del söder om sjön. Grönt grantoppskureavdelat fält – norra sockendelens skogsbygd. Gyllene fält – södra sockendelens slättbygd. Komponerat av Per Andersson. Östra Husby Östra Husby församling, Norrköpings kommun, Östergötlands län och Linköpings stift. I blått fält ett treberg av guld, belagt med ett rött griphuvud, och däröver en krona av guld Krona – den kungliga förvaltningsgård, 'husaby', som ortnamnet härleds till. Griphvud – från vapnet för ätten Grip, vars medlem riksrådet Maurits Birgersson Grip är namngivare till godset Mauritsberg, som eventuellt motsvarar den kungliga förvaltningsgården, Husby, och i vars närhet på en udde resterna av den medeltida borgen Stensö finns. Blått fält – Bråviken. Treberg – socknens topografi med höga berg mellan slätter; inslag gemensamt med vapnet för Kvarsebo socken, som utbrutits ur Östra Husby. Komponerat av Per Andersson. Östra Skrukeby (alternativ 1) Östra Skrukeby församling, Linköpings kommun, Östergötlands län och Linköpings stift. I blått fält en stolpvis ställd pil, åtföljd till höger av en ros och till vänster av ett blad, allt av guld, och däröver en ginstam av guld, belagd med en röd krona Sockenvapnets figurer härrör från vapen uppsatta i sockenkyrkan över personer som där är begravda. Fält med ginstam – ätten Cederholm, vars stiftare ägde Grimsten, deltog i kalabaliken i Bender, adlades och själv slöt sin ätt. Krona – ätten Spens. Pil – ätten Roxendorff. Ros – ätten Rosengren. Blad – ätten Ribbing. Komponerat av Per Andersson. Östra Skrukeby (alternativ 2) Östra Skrukeby församling, Linköpings kommun, Östergötlands län och Linköpings stift. I fält av guld en blå ring överlagd med ett rött kors med med varje arm slutande i två utböjda spetsar Utböjt kors överlagt en ring – detalj på dörr från 1150-talet i Östra Skrukeby kyrka. Gyllene fält – jordbruksbygd. Blått – Roxen. Rött och guld – från vapnet för Östergötland; från vapnet för Åkerbo landskommun, vari socknen tidigare ingick. Blått och guld – från vapnet för Linköpings kommun, till vilken socknen numera hör. Komponerat av Per Andersson. Östra Stenby Östra Stenby församling, Norrköpings kommun, Östergötlands län och Linköpings stift. I blått fält en spets av guld, belagd med ett rött griphuvud Blått fält – Bråviken, som avgränsar socknen i norr och väster. Spets av guld – socknens slättland som skjuter ut i Bråviken; från vapnet för ätten Gera till Ållonö, ägare till detta gods; det nära kyrkbyn belägna Boberget med en fornborg som givit upphov till socknens namn, varvid 'bo' blivit utbytt mot 'by'. Griphuvud – från vapnet för ätten Grip, medeltida ägare till Ållonö. Komponerat av Per Andersson. Östgötsk vapenbok : Territoriella heraldiska vapen i Östergötland för landskap, län, stift, landskapsdelar, härader, kommuner, städer, köpingar, landskommuner, pastorat och församlingar. Mjölby, 1998. 76 sid. ISBN 91-87784-09-2.	slekt.se/heraldik Start Heraldiska vapen och flaggor ➤ Start slekt.se ➤ © 2022 Per Andersson