Heraldiska vapen och flaggor

Per Anderssons texter om heraldik, kommunvapen, nordiska korsflaggor m m

 

 

 

 

 

…stgštsk vapenbok – Fšrslag till vapen fšr fšrsamlingar

 

Asby

Asby fšrsamling, Ydre kommun, …stergštlands lŠn och Linkšpings stift.

I blŒtt fŠlt en spets av guld, belagd med en blŒ lilja, och dŠrunder ett gršnt treberg

Treberg – ortnamnets fšrmodade ursprung i substantivet 'Œs'; bergigt landskap. Gršnt – skogsbygd. BlŒtt fŠlt – sjšn Sommen. Spets – Asby udde, utskjutande i Sommen. Lilja – attribut fšr jungfru Maria, Œt vilken sockenkyrkan helgades. Komponerat av Per Andersson.

 

Ask

Asks fšrsamling, Motala kommun, …stergštlands lŠn och Linkšpings stift.

I fŠlt av guld en medelst inbšjda skuror bildad svart spets, pŒ vardera sidan Œtfšljd av en ršd lŒga

Svart spets bildad medelst inbšjda skuror – framstŠllning av huven pŒ den medeltida kyrkans karaktŠristiska torn, som Šr placerat ungefŠr mitt šver kyrkorummet. Gyllene fŠlt – slŠttbygd. LŒgor – danskarnas hŠrjningar pŒ 1560-talet, dŒ alla gŒrdar i socknen utom tvŒ nedbrŠndes. Komponerat av Per Andersson.

 

Askeby

Askeby fšrsamling, Linkšpings kommun, …stergštlands lŠn och Linkšpings stift.

I gršnt fŠlt en stolpe av guld, belagd med en stolpvis stŠlld ršd bila och pŒ vardera sidan Œtfšljd av en lilja av guld

Gyllene fŠlt mellan gršna fŠlt – socknens mellersta del utgšrande slŠttbygd med skogsbeklŠdda hšjdstrŠckningar angrŠnsande i šster och vŠster. Lilja – attribut fšr jungfru Maria, skyddshelgon fšr Askeby cistercienserkloster, varifrŒn sockenkyrkan hŠrršr. Bila – attribut fšr Sankt Olof, skyddshelgon fšr klostret; klostrets innehav av Sankt Olai fšrsamling i Norrkšping. Komponerat av Per Andersson.

 

Bankekind

Bankekinds fšrsamling, Linkšpings kommun, …stergštlands lŠn och Linkšpings stift.

I svart fŠlt en stšrtad spets av guld, belagd med en ršd ros och pŒ vardera sidan Œtfšljd av ett blad av guld

TvŒ blad – fšrkortning av en bladfšrsedd stubbe i Bankekinds hŠrads Šldsta sigill, kŠnt sedan Œr 1571, samt av stubbe i vapnet fšr Štten Taube, anspelande pŒ riksrŒdet och fŠltmarskalken greve Gustaf Adam Taube, Šgare till GrŠvsten och Œr 1732 begravd i kyrkan. I svart fŠlt en stšrtad spets av guld, belagd med en ršd ros – frŒn vapnet fšr Štten Steuch, till vilken hšrde kammarrŒdet Johan Steuch, frŒn Œr 1760 Šgare till GrŠvsten, som han utvidgade till ett stort godskomplex, och fšrste innehavare av patronatsrŠtt i socknen. Komponerat av Per Andersson.

 

Bjšrkeberg

Bjšrkebergs fšrsamling, Linkšpings kommun, …stergštlands lŠn och Linkšpings stift.

I blŒtt fŠlt fem femuddiga stjŠrnor av guld, ordnade tre och tvŒ, och dŠrunder ett treberg av guld, belagt med ett gršnt bjšrklšv

Bjšrklšv pŒ ett treberg – ortnamnet. Gyllene fŠlt – jŠmn och bšrdig slŠttbygd. BlŒtt fŠlt – SvartŒn, som bildar sockengrŠns i norr och nordvŠst. StjŠrnor i blŒtt fŠlt – tidigare utformning av kortaket i kyrkan, blŒtt och fšrsett med stjŠrnor. Komponerat av Per Andersson.

 

BjšrsŠter

BjšrsŠters fšrsamling, tvidabergs kommun, …stergštlands lŠn och Linkšpings stift.

Skšld medelst en tinnskura delad i guld, vari en ros och en sexuddig stjŠrna, bŒda ršda och bjŠlkvis ordnade, och blŒtt, vari en sabel av guld

Skšld delad i guld och blŒtt – vapnet fšr Štten Natt och Dag, under 1400-talet Šgare till godset Ekhult, liksom senare de i det fšljande nŠmnda Štterna. Guld och blŒtt – frŒn vapnet fšr Štten Gyllenhorn, fšr vars medlemmar fanns grav i gamla kyrkans kor. Ros och stjŠrna – Štten Rosenstjerna, vars vapen finns mŒlat pŒ bŠnkar i koret. Sabel – Štten Reuter, vars vapen finns uppsatt i kyrkan. Tinnskura – fornborgar. Komponerat av Per Andersson.

 

BlŒvik

BlŒviks fšrsamling, Boxholms kommun, …stergštlands lŠn och Linkšpings stift.

I fŠlt av silver en stšrtad blŒ spets, belagd med en lilja av silver

BlŒ spets – ortnamnet, som anspelar pŒ en vik av sjšn Sommen. Lilja – frŒn vapnet fšr Štten Lillie; sŠteriet Liljeholmen som fŒtt sitt namn frŒn Štten. Skšldens klyvning genom spetsen – socknens bildande genom avsšndring av delar frŒn tvŒ socknar i tvŒ olika hŠrader, Ekeby i Gšstring och Torpa i Ydre. Komponerat av Per Andersson.

 

Brunneby (alternativ 1)

Brunneby fšrsamling, Motala kommun, …stergštlands lŠn och Linkšpings stift.

Skšld delad, 1: medelst en grantoppskura delat i blŒtt och guld, 2: i blŒtt ett Špple av guld

BlŒtt fŠlt – Motala stršm, Gšta kanal och sjšn Boren. Gyllene fŠlt – slŠttbygd. Grantoppskura – skogsbygd. €pple – rŒvara vid Brunneby musteri, vars produkter gjort sockennamnet kŠnt. BlŒtt och guld – frŒn vapnet fšr den kungliga FolkungaŠtten, inom vilken godset Brunneby Šgdes Œr 1269. Komponerat av Per Andersson.

 

Brunneby (alternativ 2)

Brunneby fšrsamling, Motala kommun, …stergštlands lŠn och Linkšpings stift.

Skšld delad, 1: medelst en grantoppskura delat i blŒtt och guld, 2: i blŒtt en heraldisk kŠlla av silver och blŒtt

BlŒtt fŠlt – Motala stršm, Gšta kanal och sjšn Boren. Gyllene fŠlt – slŠttbygd. Grantoppskura – skogsbygd. Heraldisk kŠlla – ortnamnets fšrled. BlŒtt och guld – frŒn vapnet fšr den kungliga FolkungaŠtten, inom vilken godset Brunneby Šgdes Œr 1269. Komponerat av Per Andersson.

 

Brunneby (alternativ 3)

Brunneby fšrsamling, Motala kommun, …stergštlands lŠn och Linkšpings stift.

Skšld delad, 1: medelst en grantoppskura delat i blŒtt och guld, 2: i rštt fŠlt en hŠstsko av guld

BlŒtt fŠlt – Motala stršm, Gšta kanal och sjšn Boren. Gyllene fŠlt – slŠttbygd. Grantoppskura – skogsbygd. HŠstsko – heraldisk fšrkortning av hŠsten som attribut fšr Sankt Stefanus, anspelande pŒ Stefanskolan i Borensberg, som sedan 1940 utbildar optiker och urtekniker. BlŒtt och guld – frŒn vapnet fšr den kungliga FolkungaŠtten, inom vilken godset Brunneby Šgdes Œr 1269. Rštt – frŒn vapnet fšr fŠltmarskalken Johan BanŽr, Šgare till Kungs-Norrby. Komponerat av Per Andersson.

 

Bšrrum

Bšrrums fšrsamling, Sšderkšpings kommun, …stergštlands lŠn och Linkšpings stift.

I fŠlt av guld en nyckel och en fisk i kors, bŒda svarta, Œtfšljda ovan och nedan av en ros och till hšger och till vŠnster av en sexuddig stjŠrna, alla ršda

Nyckel – attribut fšr Sankt Per, vars namn socknen bar som kapellag. Fisk – fiske i havsvikar som nŒr socknen. Ros – frŒn vapnet fšr Štten Rosenhjelm, Šgare till egendomen Bšrrum, som givit socknen namn. Sexuddig stjŠrna – frŒn vapnet fšr Štten Stjernskšld, Šgare till Bšrrum. FŠlt av guld samt svart – frŒn vapnet fšr Mogata socken, ur vilken Bšrrum utbrutits. Komponerat av Per Andersson.

 

Ekeby

Ekeby fšrsamling, Boxholms kommun, …stergštlands lŠn och Linkšpings stift.

Skšld medelst en grantoppskura delad i guld, vari tvŒ bjŠlkvis ordnade gršna lindblad, och gršnt, vari ett jŠrnmŠrke av guld

Gyllene fŠlt – socknens slŠttbygd i norr. Gršnt grantoppskureavdelat fŠlt – skogsbygden i socknens sšdra del. Delad skšld – socknens tidigare uppdelning pŒ tvŒ kyrkobokfšringsdistrikt, ett norra och ett sšdra. Lindblad – frŒn vapnet fšr Štten Ribbing, stor jordŠgare i socknen. JŠrnmŠrke i skšldens nedre del – Boxholms jŠrnbruk, belŠget i socknens sšdra hŠlft; frŒn vapnet fšr Boxholms kšping och senare kommun; frŒn vapnet fšr slŠkten BurŽn, Šgare till Boxholms bruk. Komponerat av Per Andersson.

 

Fivelstad

Fivelstads fšrsamling, Motala kommun, …stergštlands lŠn och Linkšpings stift.

I blŒtt fŠlt ett av kavlar bildat kors av silver, i vardera korsvinkeln Œtfšljt av ett musselskal av guld

Kors av silver – vitt kors stŒende pŒ altaret i den nya kyrkan. Musselskal – frŒn ett pŒ den gamla kyrkans predikstol mŒlat vapen fšr kunglige sekreteraren Peter Nilsson till Krak. Guld, silver (vitt) och blŒtt – fŠrgsŠttning av den nya kyrkans predikstol. Komponerat av Per Andersson.

 

Gammalkil

Gammalkils fšrsamling, Linkšpings kommun, …stergštlands lŠn och Linkšpings stift.

Skšld delad i guld, vari en ršd plogbill, och guld, vari en stšrtad gršn spets

Spets – ortnamnets efterled, fšrmodligen anspelande pŒ en kilformig markformation. Gyllene fŠlt – slŠttbygd. Gršnt – skogsbygd. Plogbill – heraldisk fšrkortning av en plog, som utgšr huvudmotiv i det sedan Œr 1569 kŠnda sigillet fšr Valkebo hŠrad, vars tingsstŠlle var belŠget i socknen till Œr 1686. Komponerat av Per Andersson.

 

GodegŒrd

GodegŒrds fšrsamling, Motala kommun, …stergštlands lŠn och Linkšpings stift.

I fŠlt av silver en ršd genomgŒende ruta, belagd med en smidestŒng av guld och ovan Œtfšljd av tvŒ blŒ rundlar

Ruta – ortnamnets efterled med betydelsen 'inhŠgnad plats'. Ršd ruta i fŠlt av silver – frŒn vapnet fšr Štten de Geer, som Šr fšrknippad med jŠrnhanteringen inom socknen i …stgšta bergslag och som innehade patronatsrŠtt i socknen; anknytning till FinspŒngs kommunvapen, som i sitt andra fŠlt rymmer Šttens vapen. SmidestŒng – frŒn bilden i GodegŒrds bergslagssigill, kŠnt sedan Œr 1604; frŒn fšrsta fŠltet vapnet fšr storkommunen GodegŒrds landskommun. BlŒ rundlar – socknens 100-tal sjšar. Komponerat av Per Andersson.

 

Gryt

Gryts fšrsamling, Valdemarsviks kommun, …stergštlands lŠn och Linkšpings stift.

I fŠlt av guld en blŒ spets, belgd med en med en blŒ krona belagd rundel av guld och pŒ vardera sidan Œtfšljd av en blŒ rundel

Rundlar i gyllene fŠlt – ortnamnet med betydelsen 'stenig mark'. BlŒ spets belagd med en rundel med en krona – Drottningholmen i Drottningviken intill kyrkan, vilka namn ŒtergŒr pŒ en sŠgen om en drottning som lidit sjšnšd och blivit rŠddad till holmen. Komponerat av Per Andersson.

 

Hagebyhšga

Hagebyhšga fšrsamling, Vadstena kommun, …stergštlands lŠn och Linkšpings stift.

I blŒtt fŠlt ett treberg och dŠršver en bjŠlkvis genomgŒende gŠrdesgŒrd, allt av guld

GŠrdesgŒrd – sockennamnets fšrsta led med innebšrden 'inhŠgnad, hage'. Treberg – ortnamnets sista led, som anger att orten ligger hšgre Šn ett annat Hageby; flera gravhšgar i socknen, bl a Aska hšg, till vilken Šr knuten en sŠrskild folktradition kring midsommarfirande. Gyllene fŠlt – slŠttbygd. BlŒtt fŠlt – VŠttern, i vilken socknen har grŠns. Komponerat av Per Andersson.

 

Herrestad

Herrestads fšrsamling, Vadstena kommun, …stergštlands lŠn och Linkšpings stift.

I fŠlt av guld tvŒ korslagda ršda lieblad och dŠrunder en medelst en vŒgskura bildad blŒ stam

Lieblad – skšldemŠrke i Dals hŠrads sigill, kŠnt sedan Œr 1571. Guld och rštt – frŒn vapnen fšr …stgšta-Dals landskommun, ocksŒ innehŒllande ett balkvis stŠllt lieblad, och …stergštlands landskap och lŠn; frŒn vapnet fšr Vadstena kommun. Gyllene fŠlt – jŠmn och bšrdig slŠttbygd. VŒgskureavdelad blŒ stam – sjšn TŒkern i sšder. Lieblad i fŠlt av guld šver vŒgskureavdelad blŒ ginstam – motiv gemensamt med KŠllstads socken, som tillsammans med Herrestad under lŒng tid bildat ett pastorat. Komponerat av Per Andersson.

 

Hycklinge (alternativ 1)

Hycklinge fšrsamling, Kinda kommun, …stergštlands lŠn och Linkšpings stift.

I rštt fŠlt ett treberg av silver och dŠrunder en medelst en grantoppskura bildad gršn stam

Treberg – ortnamnets stam, hŠrršrande frŒn substantivet 'huckel' med betydelsen 'kulle'; socknens topografi, som prŠglas starkt av kullar och Œsar. Grantoppskureavdelad gršn stam – skogsbygd. Rštt och silver – frŒn vapnen fšr Kinda hŠrad och Kinda kommun. Komponerat av Per Andersson.

 

Hycklinge (alternativ 2)

Hycklinge fšrsamling, Kinda kommun, …stergštlands lŠn och Linkšpings stift.

I gršnt fŠlt ett treberg av silver, belagt med tre ršda korsade kors ordnade ett šver tvŒ, med varje arm slutande i tvŒ utbšjda spetsar.

Treberg – ortnamnets stam, hŠrršrande frŒn substantivet 'huckel' med betydelsen 'kulle'; socknens topografi, som prŠglas starkt av kullar och Œsar. Korsat kors med armarna slutande i tvŒ utbšjda spetsar – frŒn bilden i Kinda hŠrads sigill, kŠnt sedan Œr 1568, och hŠradets vapen, erinrande om att hŠradets tingsstŠlle varit fšrlagt till socknen. Tre kors – treenigheten, Œt vilken sockenkyrkan helgades. Gršnt fŠlt – skogsbygd. Rštt och silver – frŒn vapnen fšr Kinda hŠrad och Kinda kommun. Komponerat av Per Andersson.

 

Hycklinge (alternativ 3)

Hycklinge fšrsamling, Kinda kommun, …stergštlands lŠn och Linkšpings stift.

I gršnt fŠlt ett treberg av silver, belagt med en ršd bŒt, och dŠršver tre bjŠlkvis ordnade korsade kors av silver med varje arm slutande i tvŒ utbšjda spetsar

Treberg – ortnamnets stam, hŠrršrande frŒn substantivet 'huckel' med betydelsen 'kulle'; socknens topografi, som prŠglas starkt av kullar och Œsar. Korsat kors med armarna slutande i tvŒ utbšjda spetsar – frŒn bilden i Kinda hŠrads sigill, kŠnt sedan Œr 1568, och hŠradets vapen, erinrande om att hŠradets tingsstŠlle varit fšrlagt till socknen. Tre kors – treenigheten, Œt vilken sockenkyrkan helgades. BŒt – sjšn sunden som en fšr socknen viktig kommunikationsled. Gršnt fŠlt – skogsbygd. Rštt och silver – frŒn vapnen fšr Kinda hŠrad och Kinda kommun. Komponerat av Per Andersson.

 

HŠllestad

HŠllestads fšrsamling, FinspŒngs kommun, …stergštlands lŠn och Linkšpings stift.

I fŠlt, kluvet i guld och rštt, en kyrkklocka, ovan Œtfšljd av tvŒ rosor, allt av motsatta tinkturer

Kyrkklocka – den gamla sockenkyrkans klockstapel, som blivit riksbekant genom sin flyttning till Skansen i Stockholm, dit den skŠnktes Œr 1894. Ros – frŒn vapnet fšr Štten RosenstrŒle, varav medlemmar anlagt jŠrnbruk i socknen och varit Šgare till egendomarna BorggŒrd under nŠrmare 400 Œr och Sontorp under drygt 300 Œr. Rštt och guld – frŒn …stergštlands vapen. Komponerat av Per Andersson.

 

HŠradshammar

HŠradshammars fšrsamling, Norrkšpings kommun, …stergštlands lŠn och Linkšpings stift.

Skšld delad i guld, vari ett blŒtt blad, och blŒtt

Skšld delad i guld och blŒtt – Štten Natt och Dags vapen, som finns anbringat pŒ en korkŒpa i kyrkan. Blad – frŒn vapnet fšr Štten Ulfsparre af Broxvik, som hade en upphšjd grav inne i socknens gamla kyrka. BlŒtt fŠlt – BrŒviken. BlŒtt och guld – tinkturer gemensamma med vapnet fšr Jonsbergs socken, som utbrutits ur HŠradshammar. Komponerat av Per Andersson.

 

Jonsberg

Jonsbergs fšrsamling, Norrkšpings kommun, …stergštlands lŠn och Linkšpings stift.

I blŒtt fŠlt en sparre av guld, belagd med en blŒ femuddig stjŠrna och nedan Œtfšljd av en femuddig stjŠrna av guld

Sparre – frŒn vapnet fšr Štten Ulfsparre af Broxvik, Šgare till Broxvik i socknen. Femuddig stjŠrna – frŒn vapnet fšr Štten von Block, inom vilken Broxvik varit fideikommiss. BlŒtt fŠlt ovanfšr sparren – BrŒviken norr om socknen. BlŒtt fŠlt nedanfšr sparren – AspšfjŠrden sšder om socknen. BlŒtt och guld – tinkturer gemensamma med vapnet fšr HŠradshammars socken, varur Jonsberg utbrutits. Komponerat av Per Andersson.

 

Kaga

Kaga fšrsamling, Linkšpings kommun, …stergštlands lŠn och Linkšpings stift.

Skšld fyrstyckad, 1: i blŒtt en krona av guld, 2 och 3: av guld, 4: i rštt en uppskjutande biskopsstav av guld

BlŒtt fŠlt framkommande mellan tvŒ gyllene – ortnamnets fšrled med betydelsen 'šversvŠmmande eller stillastŒende vatten' alternativt utgšrande namn pŒ SvartŒns nedre lopp. Skšldens ršda fŠlt – framstŠllning av ortnamnets efterled med betydelsen 'hšg'. Krona – medlemmar av den kungliga FolkungaŠtten hade under 1200- och 1300-talet patronatsrŠtt i Kaga. Biskopsstav – socknen var prebende Œt linkšpingsbiskopen frŒn 1500-talets slut; socknens kyrkoherdar var tjŠnstemŠn vid domkyrkan frŒn 1200-talet; skulpterad biskopsbild i kyrkan. Gyllene fŠlt – slŠttland. BlŒtt fŠlt – Roxen och SvartŒn. Komponerat av Per Andersson.

 

Konungsund

Konungsunds fšrsamling, Norrkšpings kommun, …stergštlands lŠn och Linkšpings stift.

Skšld tvŒ gŒnger delad i blŒtt, vari en krona av guld, guld och gršnt, den fšrsta delningen medelst en vŒgskura

Krona – ortnamnets fšrled, som fšrmodligen anger en kunglig besittning. Gyllene fŠlt – slŠttlandet. Gršnt – kolmŒrdsmarmor som brutits inom socknen, bl a till Operahuset i Paris. BlŒtt vŒgskureavdelat fŠlt – SvinsundsfjŠrden av BrŒviken med det sund som enligt traditionen Œsyftas i ortnamnet. BlŒtt och guld – de svenska tinkturerna anspelande pŒ socknens stšrsta jordegendom, Svensksund. Komponerat av Per Andersson.

 

Krokek

Krokeks fšrsamling, Norrkšpings kommun, …stergštlands lŠn och Linkšpings stift.

I fŠlt, delat i silver och gršnt, en av en kavle bildad stolpe av motsatta tinkturer, Œtfšljd ovan till hšger av ett korsat kors och till vŠnster av en ros, bŒda gršna, samt nedan till hšger av en lilja och till vŠnster av ett eklšv, bŒda av silver

Eklšv – ortnamnet, som ŒtergŒr pŒ en ek som var grŠnsmŠrke mellan …stergštland och Sšdermanland. Lilja – attribut fšr jungfru Maria, anspelande pŒ Krokeks kloster, "VŒrfrukloster pŒ KolmŒrden", efter vilket socknen uppkallats. Kavle šver delat fŠlt – viktiga kommunikationsleder som korsar landskapsgrŠnsen: eriksgatan (dŠr šstgštarna tog šver vid Svintuna), europavŠg 4 och sšdra stambanan. Ros – frŒn landskapsvapnet och erinrande om den grŠnsskillnadssten frŒn Œr 1684 som stod dŠr "…stergštland tager sin begynnelse" och nu finns pŒ Skansen i Stockholm. Korsat kors – bilden i Lšsings hŠrads sigill, kŠnt sedan Œr 1649; hŠradets allmŠnning belŠgen i socknen. Gršnt – skogsbygden i KolmŒrden, den s k Svintunabygden; marmorbruk fšr brytning av gršnfŠrgad kolmŒrdsmarmor. Komponerat av Per Andersson.

 

Kullerstad

Kullerstads fšrsamling, Norrkšpings kommun, …stergštlands lŠn och Linkšpings stift.

I blŒtt fŠlt ett treberg av guld, belagt med tvŒ blŒ blad, och dŠrunder ett blŒtt treberg, belagt med ett blad av guld

TvŒ treberg – socknens topografi med berg och mellanliggande slŠtter. Gyllene fŠlt – slŠtterna. BlŒtt fŠlt – Glan och Motala stršm. Blad – frŒn vapnet fšr Štten Ribbing, Šgare av godset Ribbingsholm frŒn Œr 1646. Komponerat av Per Andersson.

 

Kvillinge

Kvillinge fšrsamling, Norrkšpings kommun, …stergštlands lŠn och Linkšpings stift.

I gršnt fŠlt en bjŠlkvis stŠlld bila av guld och dŠrunder ett treberg av guld, belagt med ett blŒtt gaffelkors

Treberg – berget Torsklint med en fornborg hšgst upp, varifrŒn man har en vidstrŠckt utsikt šver bygden. Gaffelkors – framstŠllning av 'stŠlle dŠr mindre Œ flyter in i en stšrre', som Šr innebšrden av sockennamnets fšrled. Bila (yxa) – frŒn bilden i det sedan Œr 1604 kŠnda sigillet fšr BrŒbo hŠrad, vars tingsplats varit fšrlagd till socknen; attribut fšr Sankt Olof, skyddshelgon fšr Norrkšping, centrum i den kommun som Kvillinge nu tillhšr. Guld – slŠttbygd. Gršnt – skogsbygd i KolmŒrden; fynd vid Hult av plats fšr tillverkning av gršnstensyxor. BlŒtt – BrŒviken. Guld och blŒtt – frŒn vapnet fšr Norrkšpings kommun. Komponerat av Per Andersson.

 

KŠllstad

KŠllstads fšrsamling, Vadstena kommun, …stergštlands lŠn och Linkšpings stift.

I fŠlt av guld ett bjŠlkvis stŠllt lieblad och dŠrunder en medelst en vŒgskura bildad blŒ stam

Lieblad – skšldemŠrke i Dals hŠrads sigill, kŠnt sedan Œr 1571. Guld och rštt – frŒn vapnen fšr …stgšta-Dals landskommun, ocksŒ innehŒllande ett balkvis stŠllt lieblad, och …stergštlands landskap och lŠn; frŒn vapnet fšr Vadstena kommun. Gyllene fŠlt – jŠmn och bšrdig slŠttbygd. VŒgskureavdelad blŒ stam – sjšn TŒkern i sydvŠst. Lieblad i fŠlt av guld šver vŒgskureavdelad blŒ ginstam – motiv gemensamt med Herrestads socken, som tillsammans med KŠllstad under lŒng tid bildat ett pastorat. Komponerat av Per Andersson.

 

Landeryd

Landeryds fšrsamling, Linkšpings kommun, …stergštlands lŠn och Linkšpings stift.

I rštt fŠlt tvŒ av kavlar bildade stolpar och mellan dem i blŒtt fŠlt tre sparrar av guld

BlŒtt fŠlt – StŒngŒn och Kinda kanal, som genomflyter socknen. Sparrar – karttecken fšr sluss, anspelande pŒ Kinda kanals slussar vid Hackefors, Hjulsbro och Slattefors. TvŒ parallella kavlar – jŠrnvŠgen mellan Linkšping och Vimmerby med station vid Hjulsbro och Slattefors. BlŒtt, guld och rštt – frŒn vapnet fšr Linkšpings stad, med vilken socknen infšrlivades Œr 1963; socknen som prebende Œt rektor fšr Katedralsskolan i Linkšping och senare Œt en lektor vid stadens gymnasium. Komponerat av Per Andersson.

 

Lillkyrka

Lillkyrka fšrsamling, Linkšpings kommun, …stergštlands lŠn och Linkšpings stift.

I fŠlt av guld en blŒ kanton, belagd med ett grekiskt kors av guld

Litet fŠlt med kors – framstŠllning av ortnamnet med den tydliga innebšrden 'den lilla kyrkan', som dessutom Šr helgedom i lŠnets minsta socken. Gyllene fŠlt – slŠttlandskapet. BlŒtt – Roxen i socknen norra del. Komponerat av Per Andersson.

 

Linkšpings Berga

Linkšpings Berga fšrsamling, Linkšpings kommun, …stergštlands lŠn och Linkšpings stift.

I fŠlt av guld ett blŒtt halster, Œtfšljt pŒ vardera sidan av en ršd sporrklinga

Halster – attribut fšr Sankt Lars, ur vilken fšrsamling Linkšpings Berga utbrutits. Sporrklinga – frŒn vapnet fšr Štten Ridderstad, som var Šgare till egendomen Berga och dŠr uppfšrde "Berga slott" med Šttevapnet inhugget šver portalen. BlŒtt, guld och rštt – frŒn vapnet fšr Linkšpings stad, av vars tŠtortsomrŒde fšrsamlingen Šr en del. Komponerat av Per Andersson.

 

Linkšpings domkyrko

Linkšpings domkyrkofšrsamling, …stergštlands lŠn och Linkšpings stift.

I blŒtt fŠlt inom en bŒrd av guld ett lejonansikte av guld med ršd bevŠring, dŠrest sŒdan skall komma till anvŠndning

Lejonansikte – bilden i Linkšpings stads sedan Œr 1297 kŠnda sigill, dŠr det kan antas utgšra en heraldisk fšrkortning av vapnet fšr den kungliga FolkungaŠtten (ett upprest lejon šver tre ginbalkar), vilken haft avgšrande betydelse fšr staden, framfšr allt genom Magnus ladulŒs bror, linkšpingsbiskopen och finlandshertigen Bengt. BŒrd – till Œtskillnad frŒn det i švrigt identiska vapnet fšr Linkšpings stad. Komponerat av Per Andersson.

 

Linkšpings Johannelund

Linkšpings Johannelunds fšrsamling, Linkšpings kommun, …stergštlands lŠn och Linkšpings stift.

Skšld genom ett stšrtat mantelsnitt delad i rštt, vari ett grekiskt kors av guld, och guld, vari ett blŒtt halster

Kors i ett rštt fŠlt, framkommande frŒn švre skšldkanten – fšrsamlingen och dess kyrka tillkomna fšr en Œt sšder utvuxen del av Linkšpings stad, symboliserad med en ršd yta som karttecken fšr tŠtort. Halster – attribut fšr Sankt Lars, ur vilken fšrsamling Johannelund Šr utbruten. Gyllene fŠlt – den jordbruksbygd som fšrsamlingen tidigare utgjort. BlŒtt, guld och rštt – frŒn vapnet fšr Linkšpings stad, av vars tŠtortsomrŒde fšrsamlingen Šr en del. Komponerat av Per Andersson.

 

Linkšpings Ryd

Linkšpings Ryds fšrsamling, Linkšpings kommun, …stergštlands lŠn och Linkšpings stift.

I blŒtt fŠlt en bjŠlke av guld, belagd med en bjŠlkvis stŠlld ršd boj och Œtfšljd ovan av tvŒ sexuddiga stjŠrnor och nedan av en sporrklinga, allt av guld

Sexuddiga stjŠrnor – frŒn vapnet fšr Štten Stjernfeldt, Šgare till egendomen Ryd, som Œren 1629–1818 tillhšrde samma slŠktkrets av bl a medlemmar av Štterna Stjernfeldt, Boije och Klingspor. Boj – frŒn vapnet fšr Štten Boije. Sporrklinga – frŒn vapnet fšr Štten Klingspor. BlŒtt, guld och rštt – frŒn vapnet fšr Linkšpings stad, av vars tŠtortsomrŒde fšrsamlingen Šr en del. Komponerat av Per Andersson.

 

Linkšpings SkŠggetorp

Linkšpings SkŠggetorps fšrsamling, Linkšpings kommun, …stergštlands lŠn och Linkšpings stift.

Skšld genom ett sŠnkt mantelsnitt delad i guld, vari ett blŒtt halster, och rštt, vari ett grekiskt kors av guld

Kors i ett rštt fŠlt, framkommande frŒn nedre skšldkanten – fšrsamlingen och dess kyrka tillkomna fšr en Œt norr utvuxen del av Linkšpings stad, symboliserad med en ršd yta som karttecken fšr tŠtort. Halster – attribut fšr Sankt Lars, inom vilken socken namnet SkŠggetorp har sitt Šldsta belŠgg. Gyllene fŠlt – den jordbruksbygd som fšrsamlingen tidigare utgjort. BlŒtt, guld och rštt – frŒn vapnet fšr Linkšpings stad, av vars tŠtortsomrŒde fšrsamlingen Šr en del. Komponerat av Per Andersson.

 

Ljung

Ljungs fšrsamling, Linkšpings kommun, …stergštlands lŠn och Linkšpings stift.

Skšld medelst vŒgkuror tvŒ gŒnger delad i gršnt, vari en uppgŒende mŒne av guld, guld och rštt, vari en rundel av guld

VŒgskuror – KungsnorrbyŒn, Motala stršm och Gšta kanal, som genomflyter socknen; socknens nŠrmare 20 sjšar. Gršnt fŠlt – skogsbygd i norr. Gyllene fŠlt – slŠttbygd i sšder. Rštt fŠlt – ortnamnet med betydelsen 'ljungbevŠxt mark'; stenbrott fšr brytning av ršdbrun marmor. HalvmŒne – frŒn bilden i Gullbergs hŠrads sigill, kŠnt sedan Œr 1602; frŒn vapnet fšr Štten Hamilton, till vilken hšrde den fšrste innehavaren av sŠteriet Ljung, bildat pŒ 1640-talet. VŒgskureavdelat fŠlt – stršm frŒn vapnet fšr Štten von Fersen, inom vilket Ljung gjordes till fideikommiss och vars fšr eftervŠrlden mest kŠnda medlem, riksmarskalken Axel von Fersen (dšd 1810), vilar i Šttens grav under koret i sockenkyrkan, dŠr ocksŒ Šttevapnet finns upphŠngt. Rundel – frŒn vapnet fšr Štten Fleming, Šgare till Ljung mellan Hamilton och von Fersen. Komponerat av Per Andersson.

 

Malexander

Malexanders fšrsamling, Boxholms kommun, …stergštlands lŠn och Linkšpings stift.

I fŠlt av guld en blŒ dubbelsparre, Œtfšljd av fem ršda rundlar, varav tvŒ framkommande frŒn hšger respektive vŠnster skšldkant i ginstammen

BlŒ dubbelsparre – formen av ett M, sockennamnets initialbokstav; sjšn Sommen pŒ olika sidor omgiven av landtungor tillhšrande socknen; grŠnslinjen mellan de tvŒ hŠrader, Gšstrings och Ydre, pŒ vilka Malexander Šnda in pŒ 1900-talet var delat. BlŒtt – sjšn Malgen, vilket namn ingŒr i sockennamnet. Gyllene fŠlt – sandstrŠnder, varpŒ sockennamnets efterled anspelar; Štten GyllenstŒhl som jordŠgare i socknen. Fem ršda rundlar – frŒn Sankta Birgittakorset, dŠr de symboliserar den korsfŠste Kristi sŒr, betecknande den heliga Birgitta, Sveriges enda helgon och internationellt mest ryktbara kvinna, som bodde pŒ AspanŠs. Komponerat av Per Andersson.

 

Mogata (alternativ 1)

Mogata fšrsamling, Sšderkšpings kommun, …stergštlands lŠn och Linkšpings stift.

I fŠlt av guld en svart stolpe, belagd med en hammare av guld

FŠlt av guld – ortnamnets fšrled med betydelsen 'sandhed'. Svart stolpe – ortnamnets efterled, anspelande pŒ landsvŠgen mellan Sšderkšping och Stegeborg, som gŒr šver en rullstenshed vid kyrkan. Hammare – frŒn bilden i det sedan Œr 1571 kŠnda sigillet fšr Hammarkinds hŠrad, som hade sitt tingsstŠlle i Mogata med tingshus vid kyrkan. Komponerat av Per Andersson.

 

Mogata (alternativ 2)

Mogata fšrsamling, Sšderkšpings kommun, …stergštlands lŠn och Linkšpings stift.

I fŠlt av guld ett svart kors, belagd med en hammare Œtfšljd pŒ vardera sidan av en plogbill, allt av guld

FŠlt av guld – ortnamnets fšrled med betydelsen 'sandhed'. Svart kors – ortnamnets efterled, anspelande pŒ landsvŠgen mellan Sšderkšping och Stegeborg, som gŒr šver en rullstenshed vid kyrkan; central vŠgkorsning inom socknen; den kyrkliga fšrsamlingen. Hammare – frŒn bilden i det sedan Œr 1571 kŠnda sigillet fšr Hammarkinds hŠrad, som hade sitt tingsstŠlle i Mogata med tingshus vid kyrkan. Plogbill – jordbruket. Komponerat av Per Andersson.

 

Motala

Motala fšrsamling, Motala kommun, …stergštlands lŠn och Linkšpings stift.

I fŠlt av silver inom en ršd bŒrd en blŒ balk, Œtfšljd ovan av tvŒ emot varandra vŠnda nedŒtriktade svarta šrnvingar, upptill utformade som markattehuvuden, och nedan av en ršd fyrbladig propeller

BlŒ balk – Gšta kanal. Svarta šrnvingar med markattehuvuden – frŒn vapnet fšr greve Baltzar von Platen (1766– 1829), upphovsman till Gšta kanal, Motala verkstad och Motala kšping. Propeller – skeppsbyggande vid Motala verkstad. BŒrd – till Œtskillnad frŒn det i švrigt identiska vapnet fšr Motala stad och kommun. Komponerat av Per Andersson.

 

Norra Vi

Norra Vi fšrsamling, Ydre kommun, …stergštlands lŠn och Linkšpings stift.

I blŒtt fŠlt tre bjŠlkvis ordnade sporrklingor av silver och dŠrunder ett treberg av silver, belagt med ett halster, pŒ vardera sidan Œtfšljt av ett blad, allt rštt

Treberg – socknen tŠcks till stor del av berg. Halster – attribut fšr Sankt Lars, Œt vilken kyrkan helgades. Blad – frŒn vapnet fšr Štten Ribbing, Šgare och namngivare till godset Ribbingshov, tidigare kallat Vi, vilket namn šverfšrts till socknen. Sporrklinga – frŒn vapnet fšr Štten Ridderborg, inom vilken Ribbingshov varit fideikommiss, medfšrande patronatsrŠtt i socknen. BlŒtt fŠlt – sjšn Sommen, vid vars sšdra strand socknen Šr belŠgen, samt nŠrmare 50-talet ytterligare sjšar. Silver och rštt – frŒn vapnet fšr Ydre hŠrad. Komponerat av Per Andersson.

 

Norrkšpings Hedvig

Norrkšpings Hedvigs fšrsamling, Norrkšpings kommun, …stergštlands lŠn och Linkšpings stift.

Skšld tvŒ gŒnger delad i rštt, guld, vari en bjŠlkvis stŠlld ršd bila, och svart

Bila – attribut fšr Sankt Olof, Norrkšpings skyddshelgon; frŒn bilden i Norrkšpings stads sigill, kŠnt sedan Œr 1367. FŠlt delat i rštt och guld – frŒn vapnet fšr furstehuset Oldenburg, till vilket hšrde Karl X Gustavs drottning Hedvig Eleonora, som givit namn Œt fšrsamlingen. Guld och svart – de tyska vapentinkturerna, anspelande pŒ fšrsamlingens tidigare namn, Norrkšpings Tyska. Guld och rštt – frŒn vapnet fšr Norrkšpings stad och kommun. Komponerat av Per Andersson.

 

Norrkšpings Matteus

Norrkšpings Matteus fšrsamling, Norrkšpings kommun, …stergštlands lŠn och Linkšpings stift.

I fŠlt av guld ett stolpvis stŠllt blŒtt svŠrd, pŒ vardera sidan Œtfšljt av tre stolpvis ordnade blŒ rundlar

SvŠrd och rundlar – heraldisering av Matteus attribut, ett svŠrd och en penningpung, vilken ersŠtts av lšsa penningar som i form av rundlar Šr en bŠttre heraldisk bild. FŠlt av guld samt blŒtt och rštt – frŒn vapnet fšr Norrkšpings stad och kommun. Komponerat av Per Andersson.

 

Norrkšpings Sankt Olai

Norrkšpings Sankt Olai fšrsamling, Norrkšpings kommun, …stergštlands lŠn och Linkšpings stift.

I fŠlt av guld ett rštt riksŠpple under en bjŠlkvis stŠlld blŒ bila

Bila och riksŠpple – attribut fšr Norrkšpings skyddshelgon, Sankt Olof, som givit namn Œt denna Norrkšpings stadsfšrsamling; heraldisering och heraldisk s k fšrkortning av bilden i Norrkšpings stads sigill, kŠnt sedan Œr 1367 och visande helgonet sittande pŒ en tronstol och hŒllande bilan i sin hšgra hand och riksŠpplet i den vŠnstra. FŠlt av guld samt blŒtt och rštt – frŒn vapnet fšr Norrkšpings stad och kommun med samma symbolinnehŒll som fšrsamlingsvapnet. Komponerat av Per Andersson.

 

Orlunda

Orlunda fšrsamling, Vadstena kommun, …stergštlands lŠn och Linkšpings stift.

I fŠlt av guld ett gršnt grekiskt kors, i vardera korsvinkeln Œtfšljt av en ršd rundel

Gyllene fŠlt med rundlar – mšjlig tolkning av ortnamnets fšrled som 'stenig mark'. Grekiskt, likarmat kors – socknens centralkyrka, invigd Œr 1890. Guld, gršnt och rštt – fŠrgsŠttning av altare, predikstol och listverk i kyrkan. Kors och ršda rundlar samt guld och rštt – anknytning till ett Sankta Birgittakors och till Vadstena stads vapen visande en bild av helgonet, erinrande om Orlunda som prebende Œt rektor fšr Vadstena skola frŒn 1500-talet. Rundlar – runstenar. Komponerat av Per Andersson.

 

Rappestad

Rappestads fšrsamling, Linkšpings kommun, …stergštlands lŠn och Linkšpings stift.

I fŠlt av guld en stolpvis stŠlld tjuga, pŒ vardera sidan Œtfšljd av en plogbill, allt rštt

Gyllene fŠlt – slŠttbygd. Plogbill – heraldisk fšrkortning av en plog eller Œrder, som utgšr huvudmotiv i det sedan Œr 1569 kŠnda sigillet fšr Valkebo hŠrad, till vilket huvuddelen av – slutligen hela – socknen hšrt. Tjuga – frŒn bilden i det sedan Œr 1569 kŠnda sigillet fšr Vifolka hŠrad, till vilket en del av socknen fšrr hšrde. Rštt och guld – frŒn …stergštlands vapen. Komponerat av Per Andersson.

 

Regna

Regna fšrsamling, FinspŒngs kommun, …stergštlands lŠn och Linkšpings stift.

I fŠlt av guld en gršn sparre, Œtfšljd av tre blŒ rundlar

Sparre – frŒn vapnet fšr Štten Ulfsparre af Broxvik, Šgare till Regnaholm; slŠktvapnet anbringat pŒ ram kring fšnster šver altaret i sockenkyrkan. BlŒ rundlar – socknens sjšar, bl a Regnaren, varitill sockennamnet hŠrleds. Gršnt – skogsbygden. Gyllene fŠlt – slŠtter som šppnar sig i skogsbygden. Gršn sparre i fŠlt av guld – inslag gemensamt med Skedevi socken, som tillsammans med Regna utgšr ett pastorat. Komponerat av Per Andersson.

 

Rinna

Rinna fšrsamling, Boxholms kommun, …stergštlands lŠn och Linkšpings stift.

I fŠlt av guld Œtta i cirkel ordnade blŒ sporrklingor

Sporrklingor – sporrar funna i jorden till Rinna by, enligt traditionen hŠrršrande frŒn ett fŠltslag som skall ha stŒtt dŠr, mšjligen under Dackefejden. tta blŒ figurer – socknens Œtta sjšar. FŠlt av guld – frŒn vapnet fšr Štten Bonde, vars vapen Œterfinns pŒ en av socknens kyrkklockor. Komponerat av Per Andersson.

 

Rogslšsa

Rogslšsa fšrsamling, Vadstena kommun, …stergštlands lŠn och Linkšpings stift.

I blŒtt fŠlt en medelst tinnskuror bildad bjŠlke av guld, belagd med tre stolpvis ordnade ršda hŠstskor

HŠstskor – ortnamnets fšrled, som antagits ha sitt ursprung i substantivet 'hross' med betydelsen 'hŠst'; landsvŠgen mellan stŠderna Vadstena och GrŠnna, som lšper genom socknen och pŒ vilken man fšrr fŠrdades med hŠst. Gyllene fŠlt – slŠttbygd. BlŒ fŠlt pŒ vardera sidan om det gyllene – VŠttern och TŒkern, som flankerar socknen. Tinnskura – Borghamn, hamn vid VŠttern och kalkstensbrott, varifrŒn material hŠmtats till bl a Alvastra och Vadstena kloster, Vadstena slott, Nationalmuseum i Stockholm, Gšta kanal och Karlsborgs fŠstning. Komponerat av Per Andersson.

 

Rystad

Rystads fšrsamling, Linkšpings kommun, …stergštlands lŠn och Linkšpings stift.

Skšld medelst en vŒgskura delad i blŒtt och silver, vari ett rštt hjulkors

Delad skšld – de tvŒ socknarna Rystad och NŠsby, som tillsammans utgšr den nuvarande fšrsamlingen. BlŒtt vŒgskureavdelat fŠlt – Roxen, vari socknen har sin nordgrŠns. Rštt hjulkors i fŠlt av silver – motiv frŒn hŠllristningarna vid JŠrstad. Komponerat av Per Andersson.

 

Ršk

Ršks fšrsamling, …deshšgs kommun, …stergštlands lŠn och Linkšpings stift.

I fŠlt av guld, belagt med tvŒ gršna bjŠlkar, ett av kavlar bildat rštt andreaskors

Gyllene och gršna fŠlt – socknens slŠtt- och skogsbygder. Andreaskors – den X-formade stommen i de karaktŠristiska s k trollrunorna pŒ Rškstenen, som har vŠrldens lŠngsta runinskription. Rštt – runornas fŠrgning av mšnja. TvŒ genomlšpande och parallella bjŠlkar – 1900-talets tvŒ viktiga kommunikationsleder genom socknen: europavŠg 4 och Mjšlby–HŠstholmens jŠrnvŠg med station i Ršk. Komponerat av Per Andersson.

 

Sankt Anna

Sankt Anna fšrsamling, Sšderkšpings kommun, …stergštlands lŠn och Linkšpings stift.

I blŒtt fŠlt en vŠnstervŠnd spets av guld, belagd med en bjŠlkvis stŠlld ršd hammare och Œtfšljd ovan av en fisk och nedan av en sexuddig stjŠrna, bŒda av guld

BlŒtt fŠlt – …stersjšn och skŠrgŒrden; Sankt Anna som sjšfarandes helgon. VŠnstervŠnd spets av guld i blŒtt fŠlt – socknen med dess slŠttbygd utskjutande i havet. VŠnstervŠnd spets – frŒn vapnet fšr Štten BanŽr, Šgare till socknens tvŒ stora jordegendomar, Toršnsborg och Herrborum. StjŠrna av guld i blŒtt fŠlt – Štten Gyllenstierna, Šgare till Toršnsborg, tidigare Drag, ett av …stergštlands stšrsta godskomplex. Hammare och fisk – frŒn bilden i sigill, kŠnt sedan Œr 1643, fšr Stegeborgs skŠrgŒrds tingslag, vars ting var fšrlagt till Sankt Anna. Fisk – fiskenŠringen. Komponerat av Per Andersson.

 

Sankt Johannes

Sankt Johannes fšrsamling, Norrkšpings kommun, …stergštlands lŠn och Linkšpings stift.

Skšld fyrstyckad i guld och rštt, i fšrsta fŠltet tvŒ oxhorn med panna och i fjŠrde fŠltet en kalk, allt rštt

Gyllene fŠlt inskjutande mot ršda – Sankt Johannes som Norrkšpings landsfšrsamling, vars jordbruksbygd tar vid i utkanten av stadens bebyggelse, betecknad med ršda ytor som karttecken fšr tŠtort. Kalk – attribut fšr Sankt Johannes. Ršda oxhorn med panna i fŠlt av guld – vapnet fšr Štten Oxenstierna, Šgare till godset Lindš under 1500- och 1600-talen. Komponerat av Per Andersson.

 

Sankt Lars (alternativ 1)

Sankt Lars fšrsamling, Linkšpings kommun, …stergštlands lŠn och Linkšpings stift.

I fŠlt, kluvet i blŒtt och guld, en vase av motsatta tinkturer

Vase kluven i blŒtt och guld – det fšr Sveriges šden avgšrande slaget vid StŒngebro Œr 1598, en kraftmŠtning och ett uttryck fšr brytningen mellan tvŒ medlemmar av den kungliga VasaŠtten, konung Sigismund och blivande konung Karl IX. BlŒtt och guld – frŒn vapnet fšr Linkšpings stad, anspelande pŒ Sankt Lars som landsfšrsamling till denna. Komponerat av Per Andersson.

Sankt Lars (alternativ 2)

Sankt Lars fšrsamling, Linkšpings kommun, …stergštlands lŠn och Linkšpings stift.

I fŠlt av guld ett blŒtt halster, Œtfšljt av fyra ršda rosor, en i vardera skšldhšrnet

Halster – attribut fšr Sankt Lars, som led martyrdšden pŒ ett halster och som givit fšrsamlingen dess namn. BlŒtt halster i gyllene fŠlt samt en ytterligare symbol i rštt fšrekommer ocksŒ i vapnen fšr de tvŒ fšrsamlingarna Linkšpings Berga, Johannelund och SkŠggetorp, vilka helt eller delvis tidigare ingŒtt i Sankt Lars. Ros – grundelementet i Martin Luthers heraldiska skšldemŠrke (Lutherrosen) symboliserande reformationen, vars infšrande i Sverige fick ett avgšrande inom Sankt Lars fšrsamlings rŒgŒng genom slaget vid StŒngebro Œr 1598. Gyllene fŠlt – den jordbruksbygd som fšrsamlingen tidigare utgjort. Fyra rosor i skšldhšrnen – frŒn vapnet fšr landskapet och lŠnet …stergštland, vars residensstad Sankt Lars Šr landsfšrsamling till. Rštt och guld – frŒn …stergštlands och Linkšpings stifts vapen. BlŒtt, guld och rštt – frŒn vapnet fšr Linkšpings stad, anspelande pŒ Sankt Lars som landsfšrsamling till denna. Komponerat av Per Andersson.

 

Sankt Per

Sankt Pers fv fšrsamling, Vadstena kommun, …stergštlands lŠn och Linkšpings stift.

I fŠlt, kluvet i guld och rštt, tvŒ korslaga nycklar av motsatta tinkturer

Korslagda nycklar – attribut fšr Sankt Per. Kluvet fŠlt – socknens ursprung i de medeltida Vadstena och KlŒstads socknar. Guld och rštt – frŒn vapnet fšr Vadstena stad, vars landsfšrsamling Sankt Per var. Komponerat av Per Andersson.

 

Simonstorp

Simonstorps fšrsamling, Norrkšpings kommun, …stergštlands lŠn och Linkšpings stift.

Skšld ginstyckad i gršnt, vari en bjŠlkvis stŠlld bila av silver, och silver, samt dŠrunder en blŒ ginstam, belagd med en bjŠlkvis stŠlld nyckel av silver med uppŒtriktat ax

Gršnt – skogsbygd i KolmŒrden. BlŒtt – sjšrikt landskap. TriangulŠrt vitt (silverne) fŠlt – Sveriges Šldsta segelduksfabrik, anlagd Œr 1678; šppning mellan gršnt och blŒtt fŠlt, symboliserande ortnamnets efterled med betydelsen 'nybygge' och att socknen blev sent bebyggd genom att mark bršts i de vidstrŠckta och sjšrika skogsomrŒdena. Nyckel – attribut fšr Sankt Per, anspelande pŒ att socknens Œr 1650 invigda kyrka fick namnet Sankt Peders kapell. Bila (yxa) – attribut fšr Sankt Olof, skyddshelgon fšr Norrkšping, centrum i den kommun som Simonstorp nu tillhšr; yxa frŒn bilden i BrŒbo hŠrads sigill, kŠnt sedan Œr 1604; motiv gemensamt med sockenvapnet fšr Kvillinge, varur socknen Šr utbruten. Komponerat av Per Andersson.

 

Sjšgestad

Sjšgestads fšrsamling, Linkšpings kommun, …stergštlands lŠn och Linkšpings stift.

I fŠlt av guld tvŒ av kavlar bildade svarta bjŠlkar, šverlagda med en ršd brinnande fackla

Gyllene fŠlt – slŠttbygd. TvŒ svarta kavlar – de bŒda viktiga kommunikationslederna europavŠg 4 och sšdra stambanan som genomkorsar socknen. Brinnande fackla – sinnebild fšr upplysning och bildning, anspelande pŒ Lunnevads folkhšgskola. Rštt och guld – frŒn …stergštlands vapen. Komponerat av Per Andersson.

 

Skedevi

Skedevi fšrsamling, FinspŒngs kommun, …stergštlands lŠn och Linkšpings stift.

Skšld delad i gršnt, vari en sparre av guld, och guld, vari tolv blŒ rundlar, ordnade fem, fyra och tre

Sparre – frŒn vapnet fšr Štten Ulfsparre af Broxvik, Šgare till Tisenhult, som under 1500-talet var huvudgŒrd i Šttens stora godsinnehav i …stergštland; sinnebild fšr avtagsvŠg, 'skede', som bildar sockennamnets fšrled. BlŒ rundlar – socknens stora mŠngd sjšar, minst 100-talet och enligt folktraditionen lika mŒnga som Œrets dagar; sŠrskilt sjšn Tisnaren, vari socknen och …stergštland har nordgrŠns. Gršnt – skogsbygden och ortnamnets efterled, som har sitt ursprung i 'vidher' med betydelsen 'skog'. Gyllene fŠlt – slŠtter som šppnar sig i skogsbygden. Gršn sparre i fŠlt av guld – inslag gemensamt med Regna socken, som tillsammans med Skedevi utgšr ett pastorat. Komponerat av Per Andersson.

 

SkŠllvik

SkŠllviks fšrsamling, Sšderkšpings kommun, …stergštlands lŠn och Linkšpings stift.

Skšld fyrdelad, 1 och 4: ginstyckat i silver och blŒtt, 2: i blŒtt en skšld av guld, belagd med en blŒ lilja, 3: i fŠlt av guld ett uppskjutande blŒtt borgtorn med port av guld

Fyrdelad skšld – frŒn vapnet fšr Štten Tott, till vilken hšrde det mŠktiga riksrŒdet Ivar Axelsson, som innehade Stegeborg. FŠlt kluvet och ginstyckat i silver och blŒtt – frŒn vapnet fšr fursteŠtten Wittelsbach, till vilken hšrde hertigarna av Stegeborg under 1600-talet. Borgtorn – Stegeborgs fšregŒngare, den medeltida borgen SkŠllvik, belŠgen vid den nu s k Yxeltorpsviken och namngivare till socknen. Skšld – skšldformad kupig udde i viken. Lilja – attribut fšr jungfru Maria, Œt vilken kyrkan var helgad. BlŒ fŠlt – …stersjšn och SlŠtbaken, vari socknen har grŠns. BlŒtt, guld och silver – tinkturerna i vapnet fšr Sšderkšpings stad, vars inlopp anlŠggningarna SkŠllviks borg och Stegeborg hade till uppgift att skydda, och i vapnet fšr den kungliga FolkungaŠtten, varav medlemmar innehaft fŠstet. Komponerat av Per Andersson.

 

SkŠrkind

SkŠrkinds fšrsamling, Norrkšpings kommun, …stergštlands lŠn och Linkšpings stift.

I fŠlt av guld en skŠra och dŠršver en ginbalk, bŒda blŒ

SkŠra – frŒn bilden i det sedan Œr 1569 kŠnda sigillet fšr SkŠrkinds hŠrad, som givit socknen namn och som hŠr haft sitt tingsstŠlle; folketymologisk tolkning av ortnamnets fšrled. Gyllene fŠlt – socknens jordbruksbygd och jŠmna mark. BlŒ ginbalk – sjšn Roxen i SkŠrkinds norra del och Šven Gšta kanal som en kortare strŠcka flyter genom socknen. FŠlt av guld samt blŒtt – frŒn vapnet fšr Norrkšpings kommun. Komponerat av Per Andersson.

 

Slaka

Slaka fšrsamling, Linkšpings kommun, …stergštlands lŠn och Linkšpings stift.

I blŒtt fŠlt ett tupphuvud av guld med ršd bevŠring

Tupphuvud – fšrkortning av den tupp som Šr motiv i det sedan Œr 1621 kŠnda sigillet fšr Hanekinds hŠrad, vars tingsstŠlle var fšrlagt till Slaka; frŒn hjŠlmprydnad i vapnet fšr Štten Sinclair, under 1700-talet Šgare till godset Lambohov. Guld och rštt – frŒn vapnet fšr fursteŠtten Oldenburg, till vilken hšrde prinsessan Sofia Albertina, som nŠrvarade vid den nya kyrkans invigning Œr 1783 och varefter kyrkan uppkallades. BlŒtt och guld samt ršd bevŠring – frŒn vapnet fšr Linkšpings kommun. Komponerat av Per Andersson.

 

StjŠrnorp

StjŠrnorps fšrsamling, Linkšpings kommun, …stergštlands lŠn och Linkšpings stift.

Skšld medelst en grantoppskura delad i blŒtt, vari tre bjŠlkvis ordnade femuddiga stjŠrnor av silver, och guld, vari ett rštt hjŠrta

Grantoppskureavdelat gršnt fŠlt – skogsbygd. Gyllene fŠlt under gršnt fŠlt – bruten odlingsmark i skogen, anspelande pŒ ortnamnets efterled, liktydigt med 'torp' och med betydelsen 'nybygge'. BlŒtt fŠlt – ortnamnets fšrled, som antagits ŒtergŒ pŒ vattendragsnamnet Sk¾rn, bildat till ordet 'skŠr' med innebšrden 'ren, klar'; socknens stora antal smŒsjšar; sjšn Roxen. Tre femuddiga stjŠrnor av silver i blŒtt fŠlt samt rštt hjŠrta – frŒn vapnet fšr Štten Douglas, som allt sedan 1650-talet, med ett 70-Œrigt avbrott, Šr Šgare till sŠteriet StjŠrnorp, varifrŒn socknen fick sitt namn nŠr den Œr 1810 bildades genom utbrytning ur Vreta kloster. Komponerat av Per Andersson.

 

Stora by

Stora by fšrsamling, …deshšgs kommun, …stergštlands lŠn och Linkšpings stift.

I fŠlt av guld en medelst vŒgskuror bildad blŒ stolpe, pŒ vardera sidan Œtfšljd av tre stolpvis ordnade ršda kvadrater

VŒgskureavdelad blŒ stolpe, Œtfšljd av ršda kvadrater – talande framstŠllning av ortnamnet by, 'byn eller gŒrden vid Œn', anspelande pŒ bebyggelse utmed byŒn. Komponerat av Per Andersson.

 

Sund

Sunds fšrsamling, Ydre kommun, …stergštlands lŠn och Linkšpings stift.

I fŠlt, ginstyckat i silver och rštt, ett svŠvande utbšjt kors av motsatta tinkturer

Utbšjt kors – frŒn vapnen fšr Ydre hŠrad och Ydre kommun, anspelande pŒ att hŠradets tingsplats vid Sunds gŠstgivaregŒrd och kommunens centralort …sterbymo Šr belŠgna i socknen. FŠlt ginstyckat i silver och rštt – frŒn vapnet fšr Štten RŠŠf i SmŒland, Šgare till sŠterierna ForsnŠs och Bulsjš. Silver och rštt – frŒn vapnet fšr Ydre hŠrad. Komponerat av Per Andersson.

 

Svanshals

Svanshals fšrsamling, …deshšgs kommun, …stergštlands lŠn och Linkšpings stift.

I blŒtt fŠlt en medelst Œt vŠnster bšjda skuror bildad stolpe av silver

Stolpe av silver bildad medelst bšjda skuror – halsen av en vit svan, erinrande om sockennamnet, som hŠrleds till en i TŒkern utskjutande udde, belŠgen utanfšr kyrkbyn, med en form liknande en svans hals. BlŒtt – den vŠrldsberšmda fŒgelsjšn TŒkern i socknens norra del. Komponerat av Per Andersson.

 

Svinhult

Svinhults fšrsamling, Ydre kommun, …stergštlands lŠn och Linkšpings stift.

I rštt fŠlt ett svinhuvud av silver och dŠršver en medelst en grantoppskura bildad ginstam av silver

Svinhuvud – ortnamnets fšrled. Grantoppskura – ortnamnets efterled med betydelsen 'skog'. Komponerat av Per Andersson.

 

Tingstad

Tingstads fšrsamling, Norrkšpings kommun, …stergštlands lŠn och Linkšpings stift.

I gršnt fŠlt sex rundlar av silver, ordnade en, tvŒ och tre

Rundlar av silver, ordnade i trekant, i gršnt fŠlt – triangelformad stensŠttning vid Restad; stensŠttning som sinnebild fšr forntida domarsŠte, varav socknen fŒtt sitt namn. Komponerat av Per Andersson.

 

TjŠllmo

TjŠllmo fšrsamling, Motala kommun, …stergštlands lŠn och Linkšpings stift.

Skšld genom ett sŠnkt mantelsnitt delad i guld, vari en smideshammare och en bila i kors, bŒda ršda, och gršnt

Smideshammare – frŒn bilden i tingslagssigill fšr TjŠllmo, kŠnt sedan Œr 1664; jŠrnhantering som en tidigare viktig nŠring. Bila – attribut fšr Sankt Olof, Œt vilken kyrkan ursprungligen var helgad. FŠlt av guld – ortnaments efterled med betydelsen sandhed. Gršnt – skogsbygd. Mantelsnitt – bergshšjden Tyle klint med vidstrŠckt utsikt; bergstrakt i socknens norra del. Komponerat av Per Andersson.

 

TjŠrstad

TjŠrstads fšrsamling, Kinda kommun, …stergštlands lŠn och Linkšpings stift.

I svart fŠlt en i blŒtt och guld fyrstyckad bjŠlke

Svart fŠlt – ortnamnet, betecknande 'plats fšr tjŠrbrŠnning'. Hopkopplade blŒ fŠlt – det stora sjšsystemet sšder om Linkšping, som genomflyter socknen. Gyllene fŠlt – jordbruksbygd invid sjšarna. Komponerat av Per Andersson.

 

Torpa

Torpa fšrsamling, Ydre kommun, …stergštlands lŠn och Linkšpings stift.

Skšld styckad i blŒtt, vari en svŠvande ruta av guld, och guld

BlŒtt fŠlt – sjšn Sommen. Skšldens andra fŠlt, Œtfšljt av ruta i blŒtt fŠlt – socknens fastland vid Sommens strand och den stora Torpšn dŠrutanfšr i sjšn. Komponerat av Per Andersson.

 

TŒby

TŒby fšrsamling, Norrkšpings kommun, …stergštlands lŠn och Linkšpings stift.

I fŠlt av guld en blŒ bjŠlke, belagd med tvŒ sparrar av silver och pŒ vardera sidan Œtfšljd av fyra stolpvis ordnade blŒ rundlar

Parallella rader av rundlar – ortnamnets fšrled med betydelsen 'fŠgata', konstruerad av parallella stenstrŠngar. Sparre – frŒn vapnet fšr Štten Bagge af Berga, Šgare till godset Mem. TvŒ sparrar – karttecken fšr sluss, anspelande pŒ Gšta kanal och dess slussar vid Mem. BlŒtt, guld och silver – frŒn vapnet fšr Sšderkšping, dŠr rektor fšr stadens skola hade socknen som prebende Œr 1540–1572. Komponerat av Per Andersson.

 

Tšrnevalla

Tšrnevalla fšrsamling, Linkšpings kommun, …stergštlands lŠn och Linkšpings stift.

I fŠlt av guld en svart bjŠlke, Œtfšljd av tre ršda rosor, tvŒ ovan och en nedan

Rosor i gyllene fŠlt – framstŠllning av ortnamnet, varvid den vildvŠxande rosenbusken fŒtt sin heraldiska form i rosorna, representerande fšrleden, medan efterleden med betydelsen 'slŠtt' uttrycks genom gyllene fŠlt. Gyllene fŠlt – slŠttlandskapet. Svart bjŠlke – de bŒda viktiga kommunikationsleder som genomkorsar socknen, europavŠg 4 och sšdra stambanan, vilken givit upphov till tŠtorten Linghem. Komponerat av Per Andersson.

 

Ulrika

Ulrika fšrsamling, Linkšpings kommun, …stergštlands lŠn och Linkšpings stift.

Skšld delad och fyrstyckad i silver och blŒtt, i fšrsta fŠltet en ršd krona

Fem fŠlt utan allmŠn bild – socknens bildande av delar frŒn fem andra socknar. FŠlt omvŠxlande blŒ och av silver – frŒn vapnet fšr fursteŠtten Wittelsbach, till vilken hšrde Sveriges regerande drottning Ulrika Eleonora, som socknen uppkallats efter. Krona – sockennamnets kungliga anknytning. Komponerat av Per Andersson.

 

Valdemarsvik

Valdemarsviks fšrsamling, Valdemarsviks kommun, …stergštlands lŠn och Linkšpings stift.

I gršnt fŠlt inom en bŒrd ett ankare, ovan Œtfšljt av tvŒ stolpvis ordnade och bjŠlkvis stŠllda garvarknivar, allt av silver

Ankare – Valdemarsviks roll som handelshamn. Garvarkniv – lŠderindustrin. BŒrd – till Œtskillnad frŒn det i švrigt identiska vapnet fšr Valdemarsviks kšping och kommun. Komponerat av Per Andersson.

 

Varv och Styra

Varv och Styra fšrsamling, Motala kommun, …stergštlands lŠn och Linkšpings stift.

I svart fŠlt tvŒ av kavlar bildade stolpar, Œtfšljda av tolv rundlar, allt av guld

Rundlar av guld – ett Œr 1786 gjort fornfynd bestŒende av 24 000 mynt. TvŒ kavlar – tvŒ viktiga kommunikationsleder, landsvŠg och jŠrnvŠg, som genomkorsar socknen. Svart och guld – svartmylla och sandjord som jordmŒn pŒ slŠtten i den utprŠglade jordbruksbygden. Komponerat av Per Andersson.

 

Vikingstad

Vikingstads fšrsamling, Linkšpings kommun, …stergštlands lŠn och Linkšpings stift.

I fŠlt, tre gŒnger kluvet i rštt och guld, tvŒ bjŠlkvis ordnade grekiska kors och dŠrunder en plogbill, allt av motsatta tinkturer

FŠlt tre gŒnger kluvet – anknytning till ortnamnets fšrled genom randning liknande den som man antar ha fšrekommit pŒ vikingaskeppens segel. TvŒ kors – den nuvarande fšrsamlingens tidigare uppdelning pŒ tvŒ socknar med var sin kyrka, Vikingstad och Rakered. Plogbill – heraldisk fšrkortning av en plog eller Œrder, som utgšr huvudmotiv i det sedan Œr 1569 kŠnda sigillet fšr Valkebo hŠrad, vars tingsstŠlle var belŠget vid Bankeberg i socknen frŒn Œr 1686. Gyllene fŠlt – slŠttbygd. Rštt och guld – frŒn …stergštlands vapen. Komponerat av Per Andersson.

 

Vinnerstad

Vinnerstads fv fšrsamling, Motala kommun, …stergštlands lŠn och Linkšpings stift.

Skšld styckad i silver och rštt samt dŠrunder en stam av silver

Styckat fŠlt – uttryck fšr ortnamnets fšrled, som ŒtergŒr pŒ adjektivet 'vind, sned'. Rštt fŠlt och stam av silver – vapnet fšr fursteŠtten Hohenlohe, till vilken hšrde Charlotta av Hohenlohe, som givit namn Œt egendomen Charlottenborg, bildad av hennes make general Lewenhaupt Œr 1662 och under drygt 100 Œr Šgd inom dennes slŠkt. Komponerat av Per Andersson.

 

Vist

Vists fšrsamling, Linkšpings kommun, …stergštlands lŠn och Linkšpings stift.

Skšld fem gŒnger delad i blŒtt och guld, i varje blŒtt fŠlt en femuddig stjŠrna av silver

Skšld fem gŒnger delad i blŒtt och guld – sammanstŠllning av de i samma tinkturer delade skšldemŠrkena fšr Štten Natt och Dag (tvŒ fŠlt) och Štten Bielke (fyra fŠlt), den fšrra under sex generationer Šgare till godset BjŠrka-SŠby och den senare sedan 1500-talet och alltjŠmt Šgare till Sturefors slott. Tre femuddiga stjŠrnor av silver – frŒn vapnet fšr Štten Stuart, som bildade sŠteriet StavsŠter. BlŒ fŠlt – sjšarna RŠngen och €rlŒngen, vilka till stor del ryms inom socknen, samt Kinda kanal. Parallella bjŠlkar – sinnebild fšr jŠrnvŠgsrŠls och anspelande pŒ de tvŒ jŠrnvŠgar som gŒr genom socknen. Komponerat av Per Andersson.

 

Vreta kloster

Vreta klosters fšrsamling, Linkšpings kommun, …stergštlands lŠn och Linkšpings stift.

I fŠlt av guld inom en ršd bŒrd en genomgŒende svart ruta, belagd med en av silver och rštt kontrakomponerad balk

Spetsruta – kvinnoskšld med Cistercienserordens vapen, symboliserande nunneklostret i Vreta, som Šr Sveriges Šldsta och som format ortnamnet. BŒrd – till Œtskillnad frŒn det i švrigt identiska vapnet fšr Vreta klosters landskommun. Komponerat av Per Andersson.

 

Vrinnevi

Vrinnevi fšrsamling, Norrkšpings kommun, …stergštlands lŠn och Linkšpings stift.

I fŠlt av guld en ršd spets, belagd med en bila av guld och Œtfšljd till hšger av en kalk och till vŠnster av en lilja, bŒda ršda

Bila – attribut fšr Sankt Olof, skyddshelgon fšr Norrkšping, av vars tŠtortsomrŒde Vrinnevi Šr en del. Kalk – attribut fšr Sankt Johannes, vilken fšrsamling omrŒdet fšr Vrinnevi tidigare tillhšrde. Lilja – frŒn vapnet fšr "den svenska industrins fader" Louis de Geer (1587–1652), som var Šgare till gŒrden Vrinnevi, varifrŒn fšrsamlingen fŒtt sitt namn. Guld och rštt – frŒn vapnet fšr Norrkšpings stad och kommun. Komponerat av Per Andersson.

 

VŒnga (alternativ 1)

VŒnga fšrsamling, Norrkšpings kommun, …stergštlands lŠn och Linkšpings stift.

I fŠlt av guld ett svŠrd och en smideshammare i kors, bŒda blŒ

Smideshammare – tolkning av verktyg avbildat i VŒnga bergslags sigill, kŠnt sedan Œr 1571; jŠrnbruk i VŒnga berslag. SvŠrd – smide av svŠrd vid jŠrnbruk i socknen. BlŒtt – sjšarna Glan och Roxen. Guld och blŒtt – frŒn vapnet fšr Norrkšpings kommun. Komponerat av Per Andersson.

 

VŒnga (alternativ 2)

VŒnga fšrsamling, Norrkšpings kommun, …stergštlands lŠn och Linkšpings stift.

I blŒtt fŠlt tvŒ i stšrtad sparre stŠllda knoster av guld

TvŒ utŒtvinklade knoster – tolkning av bilden i VŒnga bergslags sigill, kŠnt sedan Œr 1571; gruvdrift och jŠrnbruk i VŒnga berslag. BlŒtt – sjšarna Glan och Roxen. Guld och blŒtt – frŒn vapnet fšr Norrkšpings kommun. Komponerat av Per Andersson.

 

VŒrdnŠs

VŒrdnŠs fšrsamling, Linkšpings kommun, …stergštlands lŠn och Linkšpings stift.

I fŠlt, tre gŒnger delat i silver och rštt, en stolpe av guld, belagd med tvŒ stolpvis stŠllda, kopplade och genomgŒende blŒ spetsrutor

FŠlt omvŠxlande ršda och av silver – frŒn vapnet fšr Štten Falkenberg, sedan Œr 1706 innehavare av den stora fideikommissegendomen Brokind, som ocksŒ lŒngt tidigare tillhšrt samma slŠktkrets. Gyllene fŠlt – jordbruksbygd. Kopplade blŒ spetsrutor – det stora sjšsystemet sšder om Linkšping med Kinda kanal, som genomflyter socknen. Rštt och silver – frŒn vapnet fšr Kinda hŠrad. Komponerat av Per Andersson.

 

VŒrdsberg

VŒrdsbergs fšrsamling, Linkšpings kommun, …stergštlands lŠn och Linkšpings stift.

I fŠlt, fyrstyckat i gršnt och silver, ett utbšjt kors inom en ring, allt av motsatta tinkturer

Ring – den runda formen pŒ sockenkyrkans centrala rum, som antagits ha varit ett "vŒrdtorn" och dŠrmed skulle ha samband med ortnamnet. FŠlt, fyrstyckat i gršnt och silver, samt utbšjt kors – frŒn vapnet fšr den frŒn linkšpingsbiskopen Rhyzelius' adlade son hŠrstammande Štten Odencrantz, till vilken hšrde VŒrdsbergs sŠteri under Œren 1740–1856. Komponerat av Per Andersson.

 

VŠrna

VŠrna fšrsamling, tvidabergs kommun, …stergštlands lŠn och Linkšpings stift.

I fŠlt av guld ett gršnt treberg, belagt med ett koppartecken av guld, och dŠršver en medelst en tinnskura bildad gršn ginstam

Tinnskura – ortnamnet med betydelsen 'skans, befŠstning'. Koppartecken och gršn fŠrg – Bersbo koppargruvor. Gršnt treberg och fŠlt av guld – hšjder omvŠxlande med slŠtter, sŠrskilt bergigt landskap i socknens sšdra del. Gršnt och guld samt treberg och ginstam – frŒn vapnet fšr tvidabergs kommun. Komponerat av Per Andersson.

 

VŠsterlšsa

VŠsterlšsa fšrsamling, Linkšpings kommun, …stergštlands lŠn och Linkšpings stift.

I rštt fŠlt en balkvis stŠlld tjuga, Œtfšljd ovan av en sexuddig stjŠrna och nedan av en plogbill, allt av guld

Balkvis stŠlld tjuga – frŒn bilden i det sedan Œr 1569 kŠnda sigillet fšr Vifolka hŠrad, till vilket huvuddelen av – slutligen hela – socknen hšrt. Sexuddig stjŠrna – frŒn bilden i det sedan Œr 1602 kŠnda sigillet fšr Gullbergs hŠrad, till vilket en del av socknen fšrr hšrde. Plogbill – heraldisk fšrkortning av en plog eller Œrder, som utgšr huvudmotiv i det sedan Œr 1569 kŠnda hŠradssigillet fšr Valkebo, erinrande om att socknen ingick i den efter hŠradet benŠmnda storkommunen Norra Valkebo landskommun 1952– 1970. Rštt och guld – frŒn …stergštlands vapen. Komponerat av Per Andersson.

 

VŠstra Ny

VŠstra Ny fšrsamling, Motala kommun, …stergštlands lŠn och Linkšpings stift.

I fŠlt, kluvet i blŒtt och guld, tolv rundlar av motsatta tinkturer, ordnade i tre jŠmna rader

Sex rundlar i blŒtt fŠlt – sex šar i VŠttern tillhšrande socknen. Sex blŒ rundlar – socknens sex insjšar. Kluven skšld – frŒn vapnet fšr Štten Soop, till vilken hšrde en av Medevi hŠlsobrunns Šgare. BlŒtt och guld – frŒn vapnet fšr Štten Gyllenstierna, inom vilken Medevi sŠteri Šgdes under 1600- och 1700-talen, vilket avsatt spŒr i sockenkyrkan i form av portrŠtt av greve Gyllenstierna samt en av denne skŠnkt mŠssingskrona. Komponerat av Per Andersson.

 

VŠstra Stenby

VŠstra Stenby fšrsamling, Motala kommun, …stergštlands lŠn och Linkšpings stift.

I fŠlt, kluvet i rštt och silver, ett grekiskt kors, belagt med fem rundlar, allt av motsatta tinkturer

Skšldens klyvning – den nuvarande fšrsamlingens tidigare uppdelning pŒ de bŒda socknarna KŠlvesten och Sten, vilka sammanlades till VŠstra Stenby Œr 1813. Kors med fem rundlar i tinkturerna silver och rštt – Sankta Birgittakors, anspelande pŒ dels en kŠlla och dels en kammare i sockenkyrkan, som bŒda fŒtt namn efter den heliga Birgitta och enligt traditionen skall ha varit anhalter dŒ hon fŠrdades mellan UlvŒsa och Vadstena. Komponerat av Per Andersson.

 

VŠversunda

VŠversunda fšrsamling, Vadstena kommun, …stergštlands lŠn och Linkšpings stift.

I blŒtt fŠlt, belagt med tvŒ stolpar av guld, ett uppskjutande rštt treberg, belagt med en femuddig stjŠrna av guld

Gyllene fŠlt – slŠttbygd. BlŒ fŠlt – VŠttern och TŒkern. BjŠlkar – landsvŠgen mellan Vadstena och GrŠnna samt FŒgelsta–Vadstena–…deshšgs jŠrnvŠg med station i VŠversunda. Femuddig stjŠrna – frŒn vapnet fšr Štten Berzelius, representerande naturvetenskapsmannen friherre Jšns Jacob Berzelius (1779–1848), fšdd i socknen. Komponerat av Per Andersson.

 

Yxnerum

Yxnerums fšrsamling, tvidabergs kommun, …stergštlands lŠn och Linkšpings stift.

I gršnt fŠlt en genomgŒende ruta av guld, belagd med tvŒ oxhorn med panna, allt gršnt

Oxhorn med panna – ortnamnets fšrled, som utgšrs av en bšjningsform av 'oxe'. Ruta av guld i gršnt fŠlt – ortnamnets efterled med betydelsen 'šppen plats'. Fyra gršna fŠlt – socknens tidigare delning pŒ fyra hŠrader. Gršnt – skogsbygd. Ruta – frŒn vapnet fšr Štten von Schwerin, under 1700- och 1800-talen innehavare av Burenskšldska fideikommisset, innefattande bl a Borkhult med underlydande gŒrdar, som upptar en stor del av socknen. Komponerat av Per Andersson.

 

fšrsamling, Norrkšpings kommun, …stergštlands lŠn och Linkšpings stift.

I fŠlt av silver en stolpe fšrenad med en ginstam, bŒda blŒ och bildade medelst karvskuror, samt till hšger ett jŠrnmŠrke och till vŠnster ett koppartecken, bŒda ršda

BlŒ stolpe fšrenad med ginstam – GisleŒn, som flyter genom socknen och utfaller i SlŠtbaken och efter vilken socknen fŒtt sitt namn. JŠrn- och kopparmŠrken – jŠrn- och koppargruvor, som nu Šr nedlagda. Komponerat av Per Andersson.

 

sbo

sbo fšrsamling, Boxholms kommun, …stergštlands lŠn och Linkšpings stift.

I blŒtt fŠlt en vŠnsterstrŒle av silver, belagd med en blŒ sporrklinga och pŒ vardera sidan Œtfšljd av en rundel av silver

StrŒle i blŒtt fŠlt – StrŒlsnŠs herrgŒrd, som Šgdes och fick sitt namn av Štten StrŒle; det nŠs varpŒ herrgŒrden Šr belŠgen; patronatsrŠtten i sbo socken som innehades av Šgarna till StrŒlsnŠs; tŠtorten StrŒlsnŠs som vuxit upp kring jŠrnvŠgsstationen med detta namn. BlŒtt – SvartŒn, HuaŒn och tre sjšar inom socknen. Sporrklinga – frŒn vapnet fšr grevliga Štten Klingspor, innehavare av fideikommisset Gršnlund under tvŒ Œrhundraden. Rundlar av silver – Škta pŠrlor funna i HuaŒn. BlŒtt och silver – gemensam fŠrgsŠttning pŒ vapnen fšr sbo, BlŒviks och Malexanders socknar, som tillsammans utgjorde Sšdra Gšstrings landskommun och som alla tre Šr belŠgna vid sjšn Sommen eller dess avrinning SvartŒn. Komponerat av Per Andersson.

 

tvid

tvids fšrsamling, tvidabergs kommun, …stergštlands lŠn och Linkšpings stift.

I fŠlt av guld inom en bŒrd av samma metall ett gršnt treberg, belagt med ett koppartecken av guld, och dŠršver en gršn ginstam, belagd med en hyvel av guld

Treberg med koppartecken – koppargruvdrift. Hyvel – trŠindustri. BŒrd – till Œtskillnad frŒn det i švrigt identiska vapnet fšr tvidabergs kšping. Komponerat av Per Andersson.

 

…deshšg

…deshšgs fšrsamling, …deshšgs kommun, …stergštlands lŠn och Linkšpings stift.

I blŒtt fŠlt en genomgŒende ruta av guld, šverlagd med en ršd bjŠlke, belagd med ett bjŠlkvis stŠllt svŠrd av guld

BlŒtt – belŠgenheten vid VŠttern. Ruta – karttecken fšr tŠtort, betecknande municipalsamhŠllet …deshšg. Ršd genomlšpande bjŠlke – kommunikationsleder genom socknen, framfšr allt eriksgatan, efterfšljd av landsvŠgen mellan Linkšping och GrŠnna och europavŠg 4 samt Mjšlby–HŠstholmens jŠrnvŠg. SvŠrd – fornfynd, bl a svŠrd, som pŒtrŠffats i socknen; fŠltslag i rikshistorien som stŒtt pŒ …deshšgs mark; den dšmande makten i form av Lysings hŠradsrŠtt som hŠr haft sin tingsplats. Komponerat av Per Andersson.

 

…rberga

…rberga fšrsamling, Vadstena kommun, …stergštlands lŠn och Linkšpings stift.

I fŠlt av guld ett blŒtt treberg, Œtfšljt av ett bjŠlkvis stŠllt rštt lieblad, och dŠršver en medelst en vŒgskura bildad blŒ ginstam

Lieblad – skšldemŠrke i Dals hŠrads sigill, kŠnt sedan Œr 1571. Guld och rštt – frŒn vapnen fšr …stgšta-Dals landskommun, ocksŒ innehŒllande ett balkvis stŠllt lieblad, och …stergštlands landskap och lŠn; frŒn vapnet fšr Vadstena kommun. Gyllene fŠlt – jŠmn och bšrdig slŠttbygd. VŒgskureavdelad blŒ ginstam – VŠttern. Treberg – hšjd varpŒ kyrkan Šr belŠgen. Komponerat av Per Andersson.

 

…stra Ed (alternativ 1)

…stra Eds fšrsamling, Valdemarsviks kommun, …stergštlands lŠn och Linkšpings stift.

I fŠlt av guld tvŒ hšgervŠnda blŒ spetsar, vardera belagd med en rundel av guld

BlŒ spetsar med rundlar – vikar in i socknen utmed …stersjšns rikt sšnderskurna kust med skŠrgŒrdsšar. Gyllene fŠlt avgrŠnsat mot tvŒ spetsar – formen av ett E, initialbokstav i ortnamnet Ed eller Eds kapell, som fšregick det nuvarande fšrsamlingsnamnet. Komponerat av Per Andersson.

 

…stra Ed (alternativ 2)

…stra Eds fšrsamling, Valdemarsviks kommun, …stergštlands lŠn och Linkšpings stift.

I fŠlt av guld en medelst utbšjda skuror bildad blŒ spets, belagd med ett grekiskt kors šver en bŒt, bŒda av guld

Spets bildad medelst utbšjda skuror – …stra Eds kyrkas karaktŠristiska tornhuv. BŒt – den s k kyrkbŒten, placerad hšgst upp pŒ kyrktornet. Kors – framhŠvande av att sŒvŠl spetsen som bŒten hšr samman med sockenkyrkan. BlŒ spets med bŒt – fatyg i en vik av …stersjšn, anspelande pŒ skŠrgŒrdsbygden. Komponerat av Per Andersson.

 

…stra Eneby

…stra Eneby fšrsamling, Norrkšpings kommun, …stergštlands lŠn och Linkšpings stift.

I fŠlt av guld tvŒ blŒ flanker, vardera belagd med en stolpvis stŠlld utŒtvŠnd bila av guld, samt mellan dem ett stolpvis stŠllt svŠrd under en krona, bŒda blŒ

TvŒ blŒ flanker – Glan respektive BrŒviken, som flankerar socknen. Bila (yxa) – attribut fšr Sankt Olof, skyddshelgon fšr Norrkšping, av vars tŠtortsomrŒde …stra Eneby omfattar en del, tidigare under namn av Norrkšpings norra fšrstads municipalsamhŠlle; yxa frŒn bilden i BrŒbo hŠrads sigill, kŠnt sedan Œr 1604. SvŠrd – motiv pŒ en av de riksbekanta hŠllristningarna vid Himmelstalund, av sŠrskild betydelse fšr ristningarnas datering. Krona – tecken fšr lŠnsšverhšghet, anspelande pŒ Ringstadholms slott som centrum i ett slottslŠn. Guld och blŒtt – frŒn vapnet fšr Norrkšpings stad och kommun. Komponerat av Per Andersson.

 

…stra Harg

…stra Hargs fšrsamling, Linkšpings kommun, …stergštlands lŠn och Linkšpings stift.

I fŠlt av guld en blŒ bjŠlke, bildad medelst en grantoppskura upptill och en vŒgskura nedtill samt Œtfšljd nedan av tre ršda rundlar, ordnade en och tvŒ

Tre rundlar – ortnamnets betydelse av 'stenhop, stenaltare'. BlŒtt vŒgskureavdelat fŠlt – Roxen, som delar socknen i en del norr och en del sšder om sjšn. Gršnt grantoppskureavdelat fŠlt – norra sockendelens skogsbygd. Gyllene fŠlt – sšdra sockendelens slŠttbygd. Komponerat av Per Andersson.

 

…stra Husby

…stra Husby fšrsamling, Norrkšpings kommun, …stergštlands lŠn och Linkšpings stift.

I blŒtt fŠlt ett treberg av guld, belagt med ett rštt griphuvud, och dŠršver en krona av guld

Krona – den kungliga fšrvaltningsgŒrd, 'husaby', som ortnamnet hŠrleds till. Griphvud – frŒn vapnet fšr Štten Grip, vars medlem riksrŒdet Maurits Birgersson Grip Šr namngivare till godset Mauritsberg, som eventuellt motsvarar den kungliga fšrvaltningsgŒrden, Husby, och i vars nŠrhet pŒ en udde resterna av den medeltida borgen Stensš finns. BlŒtt fŠlt – BrŒviken. Treberg – socknens topografi med hšga berg mellan slŠtter; inslag gemensamt med vapnet fšr Kvarsebo socken, som utbrutits ur …stra Husby. Komponerat av Per Andersson.

 

…stra Skrukeby (alternativ 1)

…stra Skrukeby fšrsamling, Linkšpings kommun, …stergštlands lŠn och Linkšpings stift.

I blŒtt fŠlt en stolpvis stŠlld pil, Œtfšljd till hšger av en ros och till vŠnster av ett blad, allt av guld, och dŠršver en ginstam av guld, belagd med en ršd krona

Sockenvapnets figurer hŠrršr frŒn vapen uppsatta i sockenkyrkan šver personer som dŠr Šr begravda. FŠlt med ginstam – Štten Cederholm, vars stiftare Šgde Grimsten, deltog i kalabaliken i Bender, adlades och sjŠlv slšt sin Štt. Krona – Štten Spens. Pil – Štten Roxendorff. Ros – Štten Rosengren. Blad – Štten Ribbing. Komponerat av Per Andersson.

 

…stra Skrukeby (alternativ 2)

…stra Skrukeby fšrsamling, Linkšpings kommun, …stergštlands lŠn och Linkšpings stift.

I fŠlt av guld en blŒ ring šverlagd med ett rštt kors med med varje arm slutande i tvŒ utbšjda spetsar

Utbšjt kors šverlagt en ring – detalj pŒ dšrr frŒn 1150-talet i …stra Skrukeby kyrka. Gyllene fŠlt – jordbruksbygd. BlŒtt – Roxen. Rštt och guld – frŒn vapnet fšr …stergštland; frŒn vapnet fšr kerbo landskommun, vari socknen tidigare ingick. BlŒtt och guld – frŒn vapnet fšr Linkšpings kommun, till vilken socknen numera hšr. Komponerat av Per Andersson.

 

…stra Stenby

…stra Stenby fšrsamling, Norrkšpings kommun, …stergštlands lŠn och Linkšpings stift.

I blŒtt fŠlt en spets av guld, belagd med ett rštt griphuvud

BlŒtt fŠlt – BrŒviken, som avgrŠnsar socknen i norr och vŠster. Spets av guld – socknens slŠttland som skjuter ut i BrŒviken; frŒn vapnet fšr Štten Gera till llonš, Šgare till detta gods; det nŠra kyrkbyn belŠgna Boberget med en fornborg som givit upphov till socknens namn, varvid 'bo' blivit utbytt mot 'by'. Griphuvud – frŒn vapnet fšr Štten Grip, medeltida Šgare till llonš. Komponerat av Per Andersson.

 

…stgštsk vapenbok : Territoriella heraldiska vapen i …stergštland fšr landskap, lŠn, stift, landskapsdelar, hŠrader, kommuner, stŠder, kšpingar, landskommuner, pastorat och fšrsamlingar. Mjšlby, 1998. 76 sid. ISBN 91-87784-09-2.

 

 

 

 

 

slekt.se/heraldik

Start Heraldiska vapen och flaggor

Start slekt.se

© 2022 Per Andersson