Heraldiska vapen och flaggor Per Anderssons texter om heraldik, kommunvapen, nordiska korsflaggor m m
	Vapen komponerade av Per Andersson De 25 heraldiska vapen som här beskrivs är ett urval av bildmässiga kännetecken som komponerats av Per Andersson. Ytterligare exempel på uppemot 200 socken- och häradsvapen av samma upphovsman återfinns i Östgötsk vapenbok – Territoriella heraldiska vapen i Östergötland för landskap, län, stift, landskapsdelar, härader, kommuner, städer, köpingar, landskommuner, pastorat och församlingar (1998). Redogörelse för dessa östgötska vapen nås via länkar till höger. Per Andersson Personligt vapen för Per Andersson (f 1961). Komponerat 1976 efter ritningar från 1971. Sköld: i blått fält ett märke av guld i form av en ring, förenad med ett överlagt andreaskors, bildat av två par utanför ringen utskjutande och i ändarna mot varandra snedskurna kavlar, bildande inom ringen nio öppningar Hjälm: sluten, med hjälmtäcke invändigt av guld och utvändigt blått, hjälmbindel av guld och blått samt som hjälmprydnad sköldens märke av guld Sköldemärket rymmer inslag från vapnen för vapenbärarens fädernesläkt Andersson från Mjölby (i blått tre kvarnhjul av guld, ordnade två över ett) och mödernesläkt, Jehander–Wennberg (i rött ett tvillingkors av guld, bildat av två stolpvis och två bjälkvis ställda kavlar) samt anknyter också till hans farmoders respektive mormoders släktvapen, Råsberg (i guld en medelst inböjda skuror bildad blå stolpe) och Quarn (i blått en bjälke av guld, belagd med tre röda kvarnhjul). Märket i det personliga vapnet utgör en sammansättning av initialbokstäverna i vapenbärarens tilltalsnamn och släktnamn till formen av ett kvarnhjul, vilket som symbol för kvarndrift och jordbruk erinrar om vapenbärarens anor och vapnet för Mjölby kommun, inom vars gränser alla hans kända svärdsanor har verkat. Andreaskorset anspelar på släktnamnet. Vapnet bär de svenska tinkturerna. Metallen alluderar på vapnen för Östergötland och Småland, där vapenbäraren har sina anor. Andersson från Mjölby Släkten Andersson från Mjölby, vars stamfader var torparen Eric Svensson (1766–1848) i Öjebro, Herrberga socken av Östergötlands län. Till hans son, torparen Anders Ericsson (1812–1891) på samma ort, härleds släktnamnet. Fört sedan 1977, antaget 1982 av släktmedlemmarna. Sköld: i blått tre kvarnhjul av guld, ordnade två över ett Hjälm: sluten, med hjälmtäcke invändigt av guld och utvändigt blått, hjälmbindel av guld och blått samt som hjälmprydnad två drakvingar av guld, vardera belagd med ett blått kvarnhjul Kvarnhjul – kvarndriften i Öjebro och Mjölby inom vilken släktmedlemmar varit verksamma under fem generationer alltifrån den äldste kände stamfadern; kvarnhjul från vapnet för Mjölby kommun, inom vars gränser släkten har sitt ursprung; märket i Per Anderssons personliga vapen. Två figurer över en – kompositionen av Sveriges lilla riksvapen. Drakvingar – från vapnen för Västanstång (dvs västra delen av Östergötland) och Östergötland. Blått och guld – de svenska tinkturerna. Jehander–Wennberg Släkten Jehander–Wennberg, vars stamfader var rusthållaren och hemmansägaren Ambiörn Larsson (1726–1786) i Långaryds socken av dåvarande Jönköpings län. Hans sonsons son var gift med sin faders kusin, stamfaderns sondotter Gunilla Benedictidotter Jehander (1810–1892), och deras dotter blev gift med sin kusins son tillika sin fyrmänning, stamfaderns sonsons sonson byggmästaren och hemmansägaren Johan Anders Wennberg (1852–1927) i Långaryd. Vapnet förs även av Släktföreningen Jehander. Antaget 1983 av Släktföreningen Jehander. Sköld: i rött ett tvillingkors av guld, bildat av två stolpvis och två bjälkvis ställda kavlar Hjälm: sluten, med hjälmtäcke invändigt av guld och utvändigt rött, hjälmbindel av guld och rött samt som hjälmprydnad ett tvillingkors av guld, bildat av två stolpvis och två bjälkvis ställda kavlar Tvillingkors – korsning av två stiliserade järnvägsrälser som symbol för det för släkten karaktäristiska järnvägsbyggandet (hustrus broder och tillika faders kusin till byggmästaren Johan Anders Wennberg var ingenjören, järnvägs-, väg- och vattenbyggmästaren, bruksägaren, industrimannen, riksdagsmannen och RVO Carl Jehander [1833–1911], kallad Järnvägskungen och Sveriges störste järnvägsbyggare) och järnvägskommunikationer som huvudnäring bland släktens medlemmar; märket i Per Anderssons personliga vapen. Kors – släktmedlemmars kyrkliga engagemang. Rött och guld – från Smålands landskapsvapen. Råsberg Släkten Råsberg, vars stamfader var handlanden, byggmästaren och hemmansägaren Johannes Råsberg (1793–1872) i Lommaryds socken av Jönköpings län, som antog släktnamnet på 1830-talet. Vapnet förs även av Släktföreningen Råsberg. Antaget 1982 av Släktföreningen Råsberg. Sköld: i guld en medelst inböjda skuror bildad blå stolpe Hjälm: sluten, med hjälmtäcke invändigt av guld och utvändigt blått, hjälmbindel av guld och blått samt som hjälmprydnad en medelst inböjda skuror bildad blå stolpe Blå stolpe i fält av guld – en rås, dialektalt ord med betydelsen 'vattenstrimma i för övrigt fast och torr mark', vilket upptagits i släktnamnet efter stamfaderns gård Råsa. Fält av guld – jordbruk som den äldsta av släktens två huvudnäringar. Stolpe – pelare som symbol för den andra huvudnäringen, byggnadsverksamhet. Blått och guld – de svenska tinkturerna. Guld – från Smålands landskapsvapen. Blått – från vapnet för Aneby kommun, inom vars område släkten har sitt ursprung och verkat i åtminstone elva generationer. Quarn Släkten Quarn, vars stamfader var gratialisten Magnus Quarn (1764–1833) i Kvarnarp, Linderås socken av Jönköpings län (agnatiska ättlingar till stamfadern bär släktnamnen Andersson, Stigson, Hildeskog och Måbäck). Vapnet förs även av Släktföreningen Quarn. Antaget 1983 av Släktföreningen Quarn. Sköld: i blått en bjälke av guld, belagd med tre röda kvarnhjul Hjälm: sluten, med hjälmtäcke invändigt av guld och utvändigt blått, hjälmbindel av guld och blått samt som hjälmprydnad två oxhorn av guld och mellan dem ett rött kvarnhjul Kvarnhjul – släktens särnamn; Kvarnarp, där fem generationer av släktens medlemmar varit bosatta allt ifrån stamfadern, först som soldat och gratialist, sedan kvarnföreståndare och slutligen som ägare av Kvarnarps gård; symbol för kvarndrift och jordbruk som släktens två huvudnäringar. Antalet kvarnhjul – släktens tre huvudgrenar. Guld och blått – de svenska tinkturerna. Guld och rött – från Smålands landskapsvapen. Hjelm Släkten Hjelm, vars stamfader var rusthållaren och hemmansägaren Johan Hjelm (1801–1877), Gammalkils socken av Östergötlands län. Antaget 1982 av släktmedlemmarna. Sköld: i rött en sluten hjälm av silver Hjälm: sluten, med hjälmtäcke invändigt av silver och utvändigt rött, hjälmbindel av silver och rött samt som hjälmprydnad tre strutsplymer, den mellersta röd och de båda yttre av silver Hjälm – släktnamnet. Silver och rött – från Östergötlands landskapsvapen. Gustafson–Hagström Släkten Gustafson–Hagström, vars stamfader hemmansägaren Gustaf Samuelsson (1799–1842), i Lommaryds socken av Jönköpings län (agnatiska ättlingar till stamfadern bär släktnamnen Gustafson, Gustafsson, Gustavsson, Hagström och Gunnarsson). Antaget 1983 av släktmedlemmarna. Sköld: styckad, första fältet två gånger kluvet och två gånger delat i blått och silver, andra fältet av guld Hjälm: sluten, med hjälmtäcke invändigt av guld och utvändigt blått, hjälmbindel av guld och blått samt som hjälmprydnad ett uppstigande lejon av guld Två gånger kluvet och två gånger delat fält – sinnebild för en i tegar indelad åker som symbol för släktmedlemmarnas huvudverksamhet, jordbruk, och representerande ett tidigare steg i jordbruksnäringens utveckling. Fält av guld – ett sädesfält efter 1800-talets skiftesreformer. Lejon – från Smålands landskapsvapen. Blått och guld – de svenska tinkturerna. Boll–Kula Släkten Boll–Kula, vars stamfader var bonden och korpralen Nils Boll (1754–1793) i Bälaryds socken av Jönköpings län, som blev fader till beväringsmannen Sven Kula (1786–1855) i Gränna socken. De agnatiska ättlingarna till hans son, hemmansägaren Johannes Svensson (1816–1892) i Vireda socken, bar namnet Johansson och hans släktgren utslocknade på manssidan 1982. Antaget 1982 av släktmedlemmarna. Sköld: i guld fem röda kulor, ordnade en, tre och en Hjälm: sluten, med hjälmtäcke invändigt av guld och utvändigt rött, hjälmbindel av guld och rött samt som hjälmprydnad tre stolpvis ordnade, på varandra vilande röda kulor Kula – stamfaderns och hans sons respektive tillnamn. Fält av guld – sinnebild för odlat fält som symbol för den för släkten centrala jordbruksnäringen. Rött och guld – från Smålands landskapsvapen. Långarydssläkten Långarydssläkten, vars stamfader var länsmannen Anders Jönsson (ca 1662– 1716) i Långaryds socken av dåvarande Jönköpings län. Släktvapen för släktens agnatiska medlemmar – bland vilka släktnamnen Florén, Florenius, Åhrén, Elmcrona m fl förekommer – med rätt att brukas även av kognatiska ättlingar som tecken på härkomst från stamfadern. Antaget 1998 av släktens huvudman – den idag äldsta ättlingen till stamfadern på den äldsta kända fortlevande manslinjen – bergsingenjör Bengt Åhrén, sonsons sonsons sonsons son till stamfadern. Sköld: I fält av guld ett blått kors, åtföljt ovan av två röda lejonhuvuden med blå beväring, därest sådan skall komma till användning, och nedan av två röda kvarnhjul Släktens kärnområde ryms huvudsakligen inom Hylte kommun, från vars vapen släktvapnet fått sina tre tinkturer guld, rött och blått. Från kommunvapnet härrör också släktvapnets kvarnhjul, som symboliserar de för släktens medlemmar allt viktigare industriella näringarna, allt ifrån vattenkvarnsdrift som jordbrukets binäring till modern industri, bl a Hylte bruk som givit namn åt kommunen och dess centralort Hyltebruk. Industrins främsta kraftkälla är Nissan, som genomflyter bygden och i både släkt- och kommunvapnet fått sin symbol i den blå färgen. Korset anspelar på församlingen Långaryd, där släkten har sitt ursprung och varefter släkten blivit uppkallad. Samtidigt kan korset ses som en sinnebild för en järnvägskorsning och därmed anspela på järnvägens betydelse för bygden och släkten. De fyra gyllene fälten erinrar om dels jordbruket som traktens och släktens huvudnäring till långt fram i tiden, dels ortnamnets efterled med betydelsen 'röjning', illustrerat med odlade öppningar i det annars skogsbeklädda landskapet. Långaryds socken tillhör Västbo härad i "smålandet" Finnveden. Detta framhålls i släktvapnet genom en förkortning av Smålands landskapsvapen i form av ett rött lejonhuvud i fält av guld. Likt Hylte kommun fördelar sig Långarydssläktens närmaste utbredningsområde på båda sidor som gränsen mellan Småland och Halland, vilken sammanfaller med Långaryds västra sockengräns och med den forna riksgränsen mellan Sverige och Danmark. Sedan 1974 ligger Långaryd och hela den då bildade Hylte kommun i Hallands län, efter att dess område tidigare varit fördelat även på Jönköpings län (däribland Långaryd) och Kronobergs län; dessutom vidtar en halvmil norrut Västergötland och Västra Götalands län (tidigare Älvsborgs län). Sålunda kan korset också tolkas som ett gränstecken och därmed en symbol för den svensk-danska gränsbygden. Förekomsten av två lejonhuvuden minner om dels Småland och Halland, dels Sverige och Danmark, som alla har lejon i sitt respektive vapen. Förutom Smålands vapentinkturer finns i släktvapnet blått från Hallands vapen samt det svenska riksvapnets blått och gult och det danskas guld, blått och rött. Ett blått kors i gult fält är Götalands flagga och anger i släktvapnet att själva Långaryd emellertid alltid varit en del av denna svenska landsdel. Lejonet är en symbol för den svenska statsmakten, och släktens stamfader var som länsman lokal representant för statens regionala företrädare, Kungl Maj:ts befallningshavande och länsförvaltning i Jönköping. Guld och rött kan vidare ses hämtade från fursteätten Oldenburg, som under längre tid än någon annan regerat över Hylteområdet – på Danmarks tron sedan 1448 och alltjämt samt på Sveriges under Kalmarunionen till och med Kristian II och därtill åren 1751–1818. Samma tinkturer återfinns även i stamvapnet för furstehuset Liechtenstein, vari ingår medlemmar av Långarydssläkten. Så är även fallet med vapnet för släkten Jehander, till vilken hörde järnvägskungen Carl Jehander och hans bröder, som med sina järnvägsbyggnader präglat bygden och släkten mer än de flesta enskilda släktmedlemmar; med detta släktvapen har Långarydssläktens vapen också korset gemensamt som dominerande motiv. De gyllene fälten anspelar på huvudmannagrenens släktnamn, Åhrén, som kan härledas till ortnamnet Åkershult i Långaryd. Åqvist Släkten Åqvist, vars släktnamn antogs av bröderna Lorents (1842–1907), Johan Anders (1946–1913) och Johannes (1851–1940) Åqvist, hemmansägare i Färgaryds och Långaryds socknar av dåvarande Jönköpings län. Antaget 1982 av släktmedlemmarna. Sköld: i silver ett medelst vågskuror bildat störtat gaffelkors, i varje vinkel åtföljt av en kula, allt blått Hjälm: sluten, med hjälmtäcke invändigt av silver och utvändigt blått, hjälmbindel av silver och blått samt som hjälmprydnad tre sexuddiga stjärnor av silver, kopplade och ordnade två över en Medelst vågskuror bildat gaffelkors – sinnebild för en förgrenad å anknytande till släktnamnets för- och efterled. Kulor – från vapnet för adliga ätten Leijonflycht (nr 1088), som släktmedlemmarna härstammar från. Stjärnor – trefaldigande av stjärnan i adliga ätten Stiernas (nr 77) vapen, till vilken släktmedlemmarna också leder sitt ursprung. Tolf Släkten Tolf. Antaget 2001 av Tolfska släktföreningen. Sköld: i fält av guld en svart spets, belagd med en och åtföljd av två stolpvis ställda biljetter av motsatta tinkturer Tydlig kontrastverkan mellan fält av växlande kulörer samt enkelhet är de yttersta grundsatserna för komposition av ett heraldiskt sköldemärke. Strävan vid utarbetandet av det tolfska vapnet har varit att åstadkomma en vapenbild som är unik, uppfyller heraldikens högt ställda kvalitetskrav samt kan uppfattas ha ett tillräckligt symbolinnehåll för att släktmedlemmarna skall kunna identifiera sig med vapnet. Bildelementen är valda utifrån att de skall representera de viktigaste hållpunkterna i hela släktens historia, dvs inte endast med giltighet för någon gren. Inspirationen har hämtats från det för släkten under flera generationer karaktäristiska smedyrket, stamfaderns kolarvärv, Taberg som den äldsta kända utgångspunkten för släkten samt släktens ursprung i Småland och Tveta härad, där Taberg är beläget. Sköldemärkets häroldsbild, spetsen, erinrar om Taberg och dess tvärbrant. Spetsen kan vidare ges anknytning till namnet Tolf, som tolkats som en avledning till det fornnordiska förnamnet Tor. Då detta förekommer i runinskriptioner har runan T () formen av en spetsformad vinkel, liknande spetssnittet, ovanpå en lodrät stapel. De tre biljetterna – heraldikens term för rektanglar – kan ses hämtade från märket och senare vapnet för Tveta härad, som första gången är känt från häradets sigill år 1568. Det är ovisst vad häradssigillets rektanglar – eller snarare parallellogram eftersom de är utförda i vad som kan uppfattas som perspektivritning – är avsedda att föreställa. Med tanke på järnhanteringen är det möjligt att tolka dem som både träkolsbitar och järntackor. Båda tolkningarna passar den symbolik som eftersträvats för släkten Tolf. Vapnet har givits två tinkturer: metallen guld och färgen svart. Det gyllene fältet är hämtat från Smålands landskapsvapen, medan svart anspelar på kolet. Den nedre, ljusa biljetten kan också tolkas som ett utsnitt ur berget, dvs den ur Taberg hämtade malmen, som genom släktmedlemmarnas insatser – kolarens såväl som smedernas – förädlas till det smide som symboliseras med de båda tackorna ovan berget. Welin–Ehrenberg Personligt vapen för fru Mary Ehrenberg f Welin (f 1927). Antaget 1983. Sköld: i blått två av kavlar bildade sänkta gula bjälkar och däröver en kindtand av silver Parallella bjälkar – som symbol för järnvägsräls äldre generationers yrkesverksamhet. Kindtand – vapenantagarens yrkesverksamhet. Fagergren Släkten Fagergren, vars stamfader var kontraktsprosten Johan Fagergren (1802–1873) i Holmedals församling av Karlstads stift och Värmlands län. Antaget 1982 av studierektor Gerd Fagergren f Holmgren, Mjölby. Sköld: genom ett mantelsnitt delad i blått och silver, vari ett av kavlar bildat gaffelkors, i vardera vinkeln åtföljt av en lilja, allt blått. Hjälm: sluten, med hjälmtäcke invändigt av silver och utvändigt blått, hjälmbindel av silver och blått samt som hjälmprydnad en röd spetsruta, belagd med en lilja av silver. Mantelsnitt – sinnebild för en ås anspelande på ortnamnet Fageråsen, varefter släktnamnet bildats. Kors – stamfaderns prästerliga gärning. Gaffelkors – sinnebild för en gren anspelande på släktnamnets efterled. Liljor – sinnebild för skönhet anspelande på vapnets första beståndsdel. Spetsruta – från vapnet för grevliga ätten von Schwerin (nr 94), till vilken hörde stamfaderns sonson major Birger Fagergrens hustru, varifrån släktens alla nu levande medlemmar härstammar. Silver, blått, rött – de värmländska tinkturerna. Jönsson Släkten Jönsson. Antaget 1984 av adjunkt Anders Jönsson, Skänninge. Sköld: i silver en röd genomgående trekant, belagd med en plogbill av silver och åtföljd av tre röda femuddiga stjärnor. Hjälm: sluten, med hjälmtäcke invändigt av silver och utvändigt rött, hjälmbindel av silver och rött samt som hjälmprydnad en plogbill av silver, belagd med tre stolpvis ordnade röda femuddiga stjärnor. Plogbill – symbol för jordbruket som släktens huvudnäring i äldre tid. Triangel – symbol för kunskap och vapenantagarens yrkesverksamhet. Stjärnor – från vapnet för Bobergs härad, där vapenantagarens anor verkat. Silver och rött – tinkturerna i vapnet för Vifolka härad, där vapenantagarens anor verkat och varit häradsdomare. Jannert Släkten Jannert. Antaget 1984 av adjunkt Gunnar Jannert, Mjölby. Sköld: i sköld kluven i guld och blått en störtad snickarhammare i motsatta tinkturer, på vardera sidan åtföljd av ett störtat ankare, det högra blått och det vänstra av guld Hjälm: sluten, med hjälmtäcke invändigt av guld och utvändigt blått, hjälmbindel av guld och blått samt som hjälmprydnad ett uppskjutande blått krenelerat borgtorn med port av guld Ankare – sjöfart som äldre generationers näringsfång. Snickarhammare – snickare och slöjdlärare bland släktmedlemmarna. Borgtorn – från vapnet för Kalmar stad och kommun, där släkten varit bosatt. Fält av guld – symbol för jordbruket som släktens huvudnäring i äldre tid. Guld och blått – de svenska tinkturerna. Guld – från Smålands landskapsvapen. Petersson Släkten Petersson. Antaget 1982 av elingenjör Conny L A Petersson, Mantorp. Sköld: i grönt ett balkvis ställt blixtknippe, på vardera sidan åtföljt av en balkvis ställd kavle, allt av silver Hjälm: sluten, med hjälmtäcke invändigt av silver och utvändigt grönt, hjälmbindel av silver och grönt samt som hjälmprydnad en torshammare av silver Torshammare – vapenantagarens intresse för fornhistoria. Blixtknippe – förlängning av torshammaren. Vapenantagarens yrkesverksamhet. Parallella kavlar – sinnebild för järnvägsräls erinrande om tidigare generationers yrkesverksamhet och vapenantagarens intresse för järnvägshistoria. Grönt – skogs- och jordbruk som äldre generationers näringsfång; vapenantagarens politiska verksamhet. Aktiebolaget Draking Aktiebolaget Draking, Mjölby och Stockholm. Antaget 1988. Sköld: i blått ett andreaskors av guld, belagt med fem röda kvarnhjul; hjälm: sluten, med hjälmtäcke invändigt av guld och utvändigt blått, hjälmbindel av guld och blått samt som hjälmprydnad ett andreaskors av guld, belagt med fem röda kvarnhjul Kvarnhjul – från vapnet för aktiebolagets ägare inom släkten Andersson från Mjölby, från vars drakvingar till hjälmprydnad bolagsnamnet härrör; från vapnet för Mjölby kommun, där bolaget grundades och släkten har sitt ursprung. Andreaskors – ägarfamiljen Anderssons släktnamn. Guld och blått – från vapnet för släkten Andersson. Guld och rött – från vapnet för Mjölby kommun. Mjölby hembygdsförening Mjölby hembygdsförening, Mjölby. Antaget den 6 juni 1979. Sköld: medelst en vågskura delad i guld, vari ett rött kvarnhjul, och blått, vari två bjälkar av guld Kvarnhjul – kvarndrift som Mjölbyortens karaktäristiska näring; från vapnet för Mjölby stad och kommun; från vapnet för Mjölby–Högby pastorat. Blått vågskureavdelat fält – Svartån, kvarnarnas kraftkälla. Fält av guld – jordbruksnäringen. Parallella bjälkar – järnvägsräls som symbol för Mjölby som järnvägsknutpunkt. Guld och rött – från vapnet för Östergötlands landskap och län; från vapnet för Mjölby stad och kommun. Guld och blått – de svenska tinkturerna. Rött – vapnet för Vifolka härad, vari ingår Mjölby socken. Föreningen Norden i Mjölby Föreningen Nordens lokalavdelning i Mjölby kommun, Mjölby. Antaget 1982. Sköld: tre gånger delad i rött, guld, blått och silver, i första fältet tre kvarnhjul av guld och i fjärde fältet två blå kvarnhjul Kvarnhjul – från vapnet för Mjölby kommun. Antalet kvarnhjul – de fem nordiska länderna. Rött, guld, blått och silver – de nordiska flaggornas alla tinkturer. Rött och guld i sköldens övre hälft – från vapnet för Mjölby kommun. Blått och guld i sköldens mitt – de svenska tinkturerna. Blått och silver i sköldens nedre hälft – de finländska färgerna anspelande på de många invandrare från Finland som är bosatta i Mjölby. Mjölbygymnasisternas förening Mjölbygymnasisternas förening, Mjölby. Antaget 1990. Sköld: i rött fält en genomgående trekant av guld, belagd med ett rött kvarnhjul Trekant – kunskapens triangel. Kvarnhjul – från vapnet för Mjölby stad och kommun. Rött och guld – från vapnet för Mjölby stad och kommun. Mjölbyhistoriska sällskapet Mjölbyhistoriska sällskapet, Mjölby. Antaget den 17 december 1992. Sköld: i rött fält ett störtat gaffelkors, åtföljt nedtill och på vardera sidan av ett kvarnhjul, allt av guld Kvarnhjul – kvarnnäringen som avgörande faktor för ortens framväxt; från vapnet för Mjölby stad och kommun. Rött och guld – från vapnen för Mjölby stad och kommun samt Östergötlands landskap och län. Gaffelkors – järnvägen som avgörande för ortens utveckling till sydvästra Östergötlands centrum; knutpunkt för järnvägsförbindelser i tre riktningar. Störtat gaffelkors – en rot som symbol för historien, ägarens föremål. Samfälligheten Sankt Per Samfälligheten Sankt Per, Mjölby. Antaget 1994. Sköld: i fält av guld två korslagda blå nycklar, åtföljda av fyra röda kvarnhjul Nycklar – attribut för Sankt Per. Kvarnhjul – från vapnet för Mjölby stad och kommun. Rött och guld – från vapnet för Mjölby stad och kommun. Mjölby–Högby pastorat Mjölby och Högby församlingars pastorat, Linköpings stift. Antaget 1982. Sköld: i guld ett blått kors, åtföljt av fyra röda kvarnhjul, och därunder ett rött treberg Kors – den självklara symbolen för en kyrklig enhet; formen från vapnet för Svenska kyrkan. Kors åtföljt av en bild i varje vinkel – strukturen av ett jerusalemskors, som är en symbol för missionen. Kvarnhjul – en av ortens två huvudnäringar av ålder, kvarndrift; ortnamnet Mjölby, som återgår på det medeltida ordet för kvarn, 'mölla'; från vapnet för Mjölby stad, vilken omfattar samma territorium som pastoratet; från vapnet för Mjölby hembygdsförening, vars verksamhetsområde är moderförsamlingen i pastoratet. Fält av guld – sinnebild för jordbruk, den andra och äldsta huvudnäringen. Treberg – sinnebild för 'hög' (gravhög), vilket ord återfinns i den andra församlingens namn. Antalet kvarnhjul – de ursprungliga kyrkliga enheterna inom det nuvarande pastoratet: församlingarna Mjölby, Sörby, Högby och Västra Skrukeby. Guld och rött – från vapnet för Mjölby stad och kommun; från vapnet för Östergötland. Blått – Svartån, som genomflyter pastoratet och som varit av avgörande betydelse för tillkomsten av såväl Mjölby församling som bygdens vidare utveckling och pastoratets bildande. Hylte kommun Hylte kommun, Hallands län. Registrerat i Patent- och registreringsverket den 26 juni 1987. Sköld av en vågskura delad i guld, vari ett uppskjutande rött vattenhjul, och i blått, vari två bjälkar av guld Sköldens blå fält med sina vågskuror anspelar på Nissan, som flyter som ett band genom kommunen. Ur det blå fältet uppstiger ett vattenhjul symboliserande den för kommunen viktiga industrin, som har sitt centrum i Hyltebruk och får sin kraft från Nissan. Bjälkarna ses som stiliserade trästockar och en symbol för skogen, som täcker mer än hälften av kommunens yta, och för skogsbruket och förädlingen av dess produkter. Det gyllene fältet är ett uttryck för jordbruket, och därmed återspeglas traktens alla tre huvudnäringar i vapnet. De parallella bjälkarna representerar också järnvägen, som varit av vikt för bygdens utveckling fram till idag. De tre blå fält som bildas visar de tidigare kommunala enheter som Hylte kommun bildats av: Hylte, Torup och en del av Unnaryd. Den samlade kommunen, som tillhör Hallands län, delas av två landskap, vilket i vapnet visas med att sköldens övre hälft bär Smålands tinkturer rött och guld och det andra fältet innehåller blått från Hallands vapen. Blått och gult respektive rött ger också den historiska anknytningen att kommunens område fordom tillhörde två skilda länder, Sverige och Danmark. Ockelbo kommun Ockelbo kommun, Gävleborgs län. Registrerat i Patent- och registreringsverket den 15 mars 1985. Sköld genom granskura kluven i silver, vari tre stolpvis ställda gröna ringar, och grönt, vari en stolpvis ställd smideshammare i silver Granskura och grönt – skogsbygd, skogs- och träindustri. Hammare – järnhantering. Tre ringar – de ingående församlingarna Åmot, Lingbo och Ockelbo. Nytt kyrkovapen i Mjölby. Östgöta Correspondenten, årg 145, nr 103, 1982-05-06. Linköpings stifts tidningar, nr 18, sid 4. Nytt kyrkovapen i Mjölby. Mjölby församling: Mjölby församlingsblad, årg 2, nr 2, 1982. Sid 8–9. Nytt kyrkovapen i Mjölby. Svenska heraldiska föreningen: Vapenbilden, årg 7, nr 12, 1982. Sid 112. Nytt föreningsvapen i Mjölby. Svenska heraldiska föreningen: Vapenbilden, årg 7, nr 13, 1982. Sid 118–119. Symbol för Quarnsläkten. Släktföreningen Quarn: Meddelanden från Släktföreningen Quarn 1983. Mjölby, 1983. Sid 9–11. Per Andersson [SVR 322/84, personligt vapen]. Skandinavisk vapenrulla 1984. Falsterbo, 1984. Heraldiskt vapen för Mjölbyhistoriska sällskapet. Mjölbyhistoriska sällskapet: Mjölbyhistorisk tidskrift, nr 1, 1993 oktober. Sid 49 och 18. Nya sockenvapen inom Östergötlands län. Svenska heraldiska föreningen: Vapenbilden, årg 23, nr 44, 1998. Sid 605–611. Heraldiskt vapen för smedsläkten Tolf. Lars-Olof Lööf (red): Smedsläkten Tolf genom tre sekler : Andra boken. Göteborg, 2006. Sid 9–10.	slekt.se/heraldik Start Heraldiska vapen och flaggor ➤ Start slekt.se ➤ Kontakt ➤ © 2022 Per Andersson Östgötska territoriella vapen av Per Andersson Härader ➤ Pastorat ➤ Församlingar ➤ Förslag till vapen för församlingar ➤