Heraldiska vapen och flaggor

Per Anderssons texter om heraldik, kommunvapen, nordiska korsflaggor m m

 

 

 

 

 

Vapen komponerade av Per Andersson

 

De 25 heraldiska vapen som hŠr beskrivs Šr ett urval av bildmŠssiga kŠnnetecken som komponerats av Per Andersson. Ytterligare exempel pŒ uppemot 200 socken- och hŠradsvapen av samma upphovsman Œterfinns i …stgštsk vapenbok – Territoriella heraldiska vapen i …stergštland fšr landskap, lŠn, stift, landskapsdelar, hŠrader, kommuner, stŠder, kšpingar, landskommuner, pastorat och fšrsamlingar (1998).

 

Per Andersson

Personligt vapen fšr Per Andersson (f 1961).

Komponerat 1976 efter ritningar frŒn 1971.

Skšld: i blŒtt fŠlt ett mŠrke av guld i form av en ring, fšrenad med ett šverlagt andreaskors, bildat av tvŒ par utanfšr ringen utskjutande och i Šndarna mot varandra snedskurna kavlar, bildande inom ringen nio šppningar

HjŠlm: sluten, med hjŠlmtŠcke invŠndigt av guld och utvŠndigt blŒtt, hjŠlmbindel av guld och blŒtt samt som hjŠlmprydnad skšldens mŠrke av guld

SkšldemŠrket rymmer inslag frŒn vapnen fšr vapenbŠrarens fŠderneslŠkt Andersson frŒn Mjšlby (i blŒtt tre kvarnhjul av guld, ordnade tvŒ šver ett) och mšderneslŠkt, Jehander–Wennberg (i rštt ett tvillingkors av guld, bildat av tvŒ stolpvis och tvŒ bjŠlkvis stŠllda kavlar) samt anknyter ocksŒ till hans farmoders respektive mormoders slŠktvapen, RŒsberg (i guld en medelst inbšjda skuror bildad blŒ stolpe) och Quarn (i blŒtt en bjŠlke av guld, belagd med tre ršda kvarnhjul). MŠrket i det personliga vapnet utgšr en sammansŠttning av initialbokstŠverna i vapenbŠrarens tilltalsnamn och slŠktnamn till formen av ett kvarnhjul, vilket som symbol fšr kvarndrift och jordbruk erinrar om vapenbŠrarens anor och vapnet fšr Mjšlby kommun, inom vars grŠnser alla hans kŠnda svŠrdsanor har verkat. Andreaskorset anspelar pŒ slŠktnamnet. Vapnet bŠr de svenska tinkturerna. Metallen alluderar pŒ vapnen fšr …stergštland och SmŒland, dŠr vapenbŠraren har sina anor.

 

Andersson frŒn Mjšlby

SlŠkten Andersson frŒn Mjšlby, vars stamfader var torparen Eric Svensson (1766–1848) i …jebro, Herrberga socken av …stergštlands lŠn. Till hans son, torparen Anders Ericsson (1812–1891) pŒ samma ort, hŠrleds slŠktnamnet.

Fšrt sedan 1977, antaget 1982 av slŠktmedlemmarna.

Skšld: i blŒtt tre kvarnhjul av guld, ordnade tvŒ šver ett

HjŠlm: sluten, med hjŠlmtŠcke invŠndigt av guld och utvŠndigt blŒtt, hjŠlmbindel av guld och blŒtt samt som hjŠlmprydnad tvŒ drakvingar av guld, vardera belagd med ett blŒtt kvarnhjul

Kvarnhjul – kvarndriften i …jebro och Mjšlby inom vilken slŠktmedlemmar varit verksamma under fem generationer alltifrŒn den Šldste kŠnde stamfadern; kvarnhjul frŒn vapnet fšr Mjšlby kommun, inom vars grŠnser slŠkten har sitt ursprung; mŠrket i Per Anderssons personliga vapen. TvŒ figurer šver en – kompositionen av Sveriges lilla riksvapen. Drakvingar – frŒn vapnen fšr VŠstanstŒng (dvs vŠstra delen av …stergštland) och …stergštland. BlŒtt och guld – de svenska tinkturerna.

 

Jehander–Wennberg

SlŠkten Jehander–Wennberg, vars stamfader var rusthŒllaren och hemmansŠgaren Ambišrn Larsson (1726–1786) i LŒngaryds socken av dŒvarande Jšnkšpings lŠn. Hans sonsons son var gift med sin faders kusin, stamfaderns sondotter Gunilla Benedictidotter Jehander (1810–1892), och deras dotter blev gift med sin kusins son tillika sin fyrmŠnning, stamfaderns sonsons sonson byggmŠstaren och hemmansŠgaren Johan Anders Wennberg (1852–1927) i LŒngaryd. Vapnet fšrs Šven av SlŠktfšreningen Jehander.

Antaget 1983 av SlŠktfšreningen Jehander.

Skšld: i rštt ett tvillingkors av guld, bildat av tvŒ stolpvis och tvŒ bjŠlkvis stŠllda kavlar

HjŠlm: sluten, med hjŠlmtŠcke invŠndigt av guld och utvŠndigt rštt, hjŠlmbindel av guld och rštt samt som hjŠlmprydnad ett tvillingkors av guld, bildat av tvŒ stolpvis och tvŒ bjŠlkvis stŠllda kavlar

Tvillingkors – korsning av tvŒ stiliserade jŠrnvŠgsrŠlser som symbol fšr det fšr slŠkten karaktŠristiska jŠrnvŠgsbyggandet (hustrus broder och tillika faders kusin till byggmŠstaren Johan Anders Wennberg var ingenjšren, jŠrnvŠgs-, vŠg- och vattenbyggmŠstaren, bruksŠgaren, industrimannen, riksdagsmannen och RVO Carl Jehander [1833–1911], kallad JŠrnvŠgskungen och Sveriges stšrste jŠrnvŠgsbyggare) och jŠrnvŠgskommunikationer som huvudnŠring bland slŠktens medlemmar; mŠrket i Per Anderssons personliga vapen. Kors – slŠktmedlemmars kyrkliga engagemang. Rštt och guld – frŒn SmŒlands landskapsvapen.

 

RŒsberg

SlŠkten RŒsberg, vars stamfader var handlanden, byggmŠstaren och hemmansŠgaren Johannes RŒsberg (1793–1872) i Lommaryds socken av Jšnkšpings lŠn, som antog slŠktnamnet pŒ 1830-talet. Vapnet fšrs Šven av SlŠktfšreningen RŒsberg.

Antaget 1982 av SlŠktfšreningen RŒsberg.

Skšld: i guld en medelst inbšjda skuror bildad blŒ stolpe

HjŠlm: sluten, med hjŠlmtŠcke invŠndigt av guld och utvŠndigt blŒtt, hjŠlmbindel av guld och blŒtt samt som hjŠlmprydnad en medelst inbšjda skuror bildad blŒ stolpe

BlŒ stolpe i fŠlt av guld – en rŒs, dialektalt ord med betydelsen 'vattenstrimma i fšr švrigt fast och torr mark', vilket upptagits i slŠktnamnet efter stamfaderns gŒrd RŒsa. FŠlt av guld – jordbruk som den Šldsta av slŠktens tvŒ huvudnŠringar. Stolpe – pelare som symbol fšr den andra huvudnŠringen, byggnadsverksamhet. BlŒtt och guld – de svenska tinkturerna. Guld – frŒn SmŒlands landskapsvapen. BlŒtt – frŒn vapnet fšr Aneby kommun, inom vars omrŒde slŠkten har sitt ursprung och verkat i Œtminstone elva generationer.

 

Quarn

SlŠkten Quarn, vars stamfader var gratialisten Magnus Quarn (1764–1833) i Kvarnarp, LinderŒs socken av Jšnkšpings lŠn (agnatiska Šttlingar till stamfadern bŠr slŠktnamnen Andersson, Stigson, Hildeskog och MŒbŠck). Vapnet fšrs Šven av SlŠktfšreningen Quarn.

Antaget 1983 av SlŠktfšreningen Quarn.

Skšld: i blŒtt en bjŠlke av guld, belagd med tre ršda kvarnhjul

HjŠlm: sluten, med hjŠlmtŠcke invŠndigt av guld och utvŠndigt blŒtt, hjŠlmbindel av guld och blŒtt samt som hjŠlmprydnad tvŒ oxhorn av guld och mellan dem ett rštt kvarnhjul

Kvarnhjul – slŠktens sŠrnamn; Kvarnarp, dŠr fem generationer av slŠktens medlemmar varit bosatta allt ifrŒn stamfadern, fšrst som soldat och gratialist, sedan kvarnfšrestŒndare och slutligen som Šgare av Kvarnarps gŒrd; symbol fšr kvarndrift och jordbruk som slŠktens tvŒ huvudnŠringar. Antalet kvarnhjul – slŠktens tre huvudgrenar. Guld och blŒtt – de svenska tinkturerna. Guld och rštt – frŒn SmŒlands landskapsvapen.

 

Hjelm

SlŠkten Hjelm, vars stamfader var rusthŒllaren och hemmansŠgaren Johan Hjelm (1801–1877), Gammalkils socken av …stergštlands lŠn.

Antaget 1982 av slŠktmedlemmarna.

Skšld: i rštt en sluten hjŠlm av silver

HjŠlm: sluten, med hjŠlmtŠcke invŠndigt av silver och utvŠndigt rštt, hjŠlmbindel av silver och rštt samt som hjŠlmprydnad tre strutsplymer, den mellersta ršd och de bŒda yttre av silver

HjŠlm – slŠktnamnet. Silver och rštt – frŒn …stergštlands landskapsvapen.

 

Gustafson–Hagstršm

SlŠkten Gustafson–Hagstršm, vars stamfader hemmansŠgaren Gustaf Samuelsson (1799–1842), i Lommaryds socken av Jšnkšpings lŠn (agnatiska Šttlingar till stamfadern bŠr slŠktnamnen Gustafson, Gustafsson, Gustavsson, Hagstršm och Gunnarsson).

Antaget 1983 av slŠktmedlemmarna.

Skšld: styckad, fšrsta fŠltet tvŒ gŒnger kluvet och tvŒ gŒnger delat i blŒtt och silver, andra fŠltet av guld

HjŠlm: sluten, med hjŠlmtŠcke invŠndigt av guld och utvŠndigt blŒtt, hjŠlmbindel av guld och blŒtt samt som hjŠlmprydnad ett uppstigande lejon av guld

TvŒ gŒnger kluvet och tvŒ gŒnger delat fŠlt – sinnebild fšr en i tegar indelad Œker som symbol fšr slŠktmedlemmarnas huvudverksamhet, jordbruk, och representerande ett tidigare steg i jordbruksnŠringens utveckling. FŠlt av guld – ett sŠdesfŠlt efter 1800-talets skiftesreformer. Lejon – frŒn SmŒlands landskapsvapen. BlŒtt och guld – de svenska tinkturerna.

 

Boll–Kula

SlŠkten Boll–Kula, vars stamfader var bonden och korpralen Nils Boll (1754–1793) i BŠlaryds socken av Jšnkšpings lŠn, som blev fader till bevŠringsmannen Sven Kula (1786–1855) i GrŠnna socken. De agnatiska Šttlingarna till hans son, hemmansŠgaren Johannes Svensson (1816–1892) i Vireda socken, bar namnet Johansson och hans slŠktgren utslocknade pŒ manssidan 1982.

Antaget 1982 av slŠktmedlemmarna.

Skšld: i guld fem ršda kulor, ordnade en, tre och en

HjŠlm: sluten, med hjŠlmtŠcke invŠndigt av guld och utvŠndigt rštt, hjŠlmbindel av guld och rštt samt som hjŠlmprydnad tre stolpvis ordnade, pŒ varandra vilande ršda kulor

Kula – stamfaderns och hans sons respektive tillnamn. FŠlt av guld – sinnebild fšr odlat fŠlt som symbol fšr den fšr slŠkten centrala jordbruksnŠringen. Rštt och guld – frŒn SmŒlands landskapsvapen.

 

LŒngarydsslŠkten

LŒngarydsslŠkten, vars stamfader var lŠnsmannen Anders Jšnsson (ca 1662– 1716) i LŒngaryds socken av dŒvarande Jšnkšpings lŠn. SlŠktvapen fšr slŠktens agnatiska medlemmar – bland vilka slŠktnamnen FlorŽn, Florenius, hrŽn, Elmcrona m fl fšrekommer – med rŠtt att brukas Šven av kognatiska Šttlingar som tecken pŒ hŠrkomst frŒn stamfadern.

Antaget 1998 av slŠktens huvudman – den idag Šldsta Šttlingen till stamfadern pŒ den Šldsta kŠnda fortlevande manslinjen – bergsingenjšr Bengt hrŽn, sonsons sonsons sonsons son till stamfadern.

Skšld: I fŠlt av guld ett blŒtt kors, Œtfšljt ovan av tvŒ ršda lejonhuvuden med blŒ bevŠring, dŠrest sŒdan skall komma till anvŠndning, och nedan av tvŒ ršda kvarnhjul

SlŠktens kŠrnomrŒde ryms huvudsakligen inom Hylte kommun, frŒn vars vapen slŠktvapnet fŒtt sina tre tinkturer guld, rštt och blŒtt. FrŒn kommunvapnet hŠrršr ocksŒ slŠktvapnets kvarnhjul, som symboliserar de fšr slŠktens medlemmar allt viktigare industriella nŠringarna, allt ifrŒn vattenkvarnsdrift som jordbrukets binŠring till modern industri, bl a Hylte bruk som givit namn Œt kommunen och dess centralort Hyltebruk. Industrins frŠmsta kraftkŠlla Šr Nissan, som genomflyter bygden och i bŒde slŠkt- och kommunvapnet fŒtt sin symbol i den blŒ fŠrgen. Korset anspelar pŒ fšrsamlingen LŒngaryd, dŠr slŠkten har sitt ursprung och varefter slŠkten blivit uppkallad. Samtidigt kan korset ses som en sinnebild fšr en jŠrnvŠgskorsning och dŠrmed anspela pŒ jŠrnvŠgens betydelse fšr bygden och slŠkten. De fyra gyllene fŠlten erinrar om dels jordbruket som traktens och slŠktens huvudnŠring till lŒngt fram i tiden, dels ortnamnets efterled med betydelsen 'ršjning', illustrerat med odlade šppningar i det annars skogsbeklŠdda landskapet. LŒngaryds socken tillhšr VŠstbo hŠrad i "smŒlandet" Finnveden. Detta framhŒlls i slŠktvapnet genom en fšrkortning av SmŒlands landskapsvapen i form av ett rštt lejonhuvud i fŠlt av guld. Likt Hylte kommun fšrdelar sig LŒngarydsslŠktens nŠrmaste utbredningsomrŒde pŒ bŒda sidor som grŠnsen mellan SmŒland och Halland, vilken sammanfaller med LŒngaryds vŠstra sockengrŠns och med den forna riksgrŠnsen mellan Sverige och Danmark. Sedan 1974 ligger LŒngaryd och hela den dŒ bildade Hylte kommun i Hallands lŠn, efter att dess omrŒde tidigare varit fšrdelat Šven pŒ Jšnkšpings lŠn (dŠribland LŒngaryd) och Kronobergs lŠn; dessutom vidtar en halvmil norrut VŠstergštland och VŠstra Gštalands lŠn (tidigare €lvsborgs lŠn). SŒlunda kan korset ocksŒ tolkas som ett grŠnstecken och dŠrmed en symbol fšr den svensk-danska grŠnsbygden. Fšrekomsten av tvŒ lejonhuvuden minner om dels SmŒland och Halland, dels Sverige och Danmark, som alla har lejon i sitt respektive vapen. Fšrutom SmŒlands vapentinkturer finns i slŠktvapnet blŒtt frŒn Hallands vapen samt det svenska riksvapnets blŒtt och gult och det danskas guld, blŒtt och rštt. Ett blŒtt kors i gult fŠlt Šr Gštalands flagga och anger i slŠktvapnet att sjŠlva LŒngaryd emellertid alltid varit en del av denna svenska landsdel. Lejonet Šr en symbol fšr den svenska statsmakten, och slŠktens stamfader var som lŠnsman lokal representant fšr statens regionala fšretrŠdare, Kungl Maj:ts befallningshavande och lŠnsfšrvaltning i Jšnkšping. Guld och rštt kan vidare ses hŠmtade frŒn fursteŠtten Oldenburg, som under lŠngre tid Šn nŒgon annan regerat šver HylteomrŒdet – pŒ Danmarks tron sedan 1448 och alltjŠmt samt pŒ Sveriges under Kalmarunionen till och med Kristian II och dŠrtill Œren 1751–1818. Samma tinkturer Œterfinns Šven i stamvapnet fšr furstehuset Liechtenstein, vari ingŒr medlemmar av LŒngarydsslŠkten. SŒ Šr Šven fallet med vapnet fšr slŠkten Jehander, till vilken hšrde jŠrnvŠgskungen Carl Jehander och hans bršder, som med sina jŠrnvŠgsbyggnader prŠglat bygden och slŠkten mer Šn de flesta enskilda slŠktmedlemmar; med detta slŠktvapen har LŒngarydsslŠktens vapen ocksŒ korset gemensamt som dominerande motiv. De gyllene fŠlten anspelar pŒ huvudmannagrenens slŠktnamn, hrŽn, som kan hŠrledas till ortnamnet kershult i LŒngaryd.

 

qvist

SlŠkten qvist, vars slŠktnamn antogs av bršderna Lorents (1842–1907), Johan Anders (1946–1913) och Johannes (1851–1940) qvist, hemmansŠgare i FŠrgaryds och LŒngaryds socknar av dŒvarande Jšnkšpings lŠn.

Antaget 1982 av slŠktmedlemmarna.

Skšld: i silver ett medelst vŒgskuror bildat stšrtat gaffelkors, i varje vinkel Œtfšljt av en kula, allt blŒtt

HjŠlm: sluten, med hjŠlmtŠcke invŠndigt av silver och utvŠndigt blŒtt, hjŠlmbindel av silver och blŒtt samt som hjŠlmprydnad tre sexuddiga stjŠrnor av silver, kopplade och ordnade tvŒ šver en

Medelst vŒgskuror bildat gaffelkors – sinnebild fšr en fšrgrenad Œ anknytande till slŠktnamnets fšr- och efterled. Kulor – frŒn vapnet fšr adliga Štten Leijonflycht (nr 1088), som slŠktmedlemmarna hŠrstammar frŒn. StjŠrnor – trefaldigande av stjŠrnan i adliga Štten Stiernas (nr 77) vapen, till vilken slŠktmedlemmarna ocksŒ leder sitt ursprung.

 

Tolf

SlŠkten Tolf.

Antaget 2001 av Tolfska slŠktfšreningen.

Skšld: i fŠlt av guld en svart spets, belagd med en och Œtfšljd av tvŒ stolpvis stŠllda biljetter av motsatta tinkturer

Tydlig kontrastverkan mellan fŠlt av vŠxlande kulšrer samt enkelhet Šr de yttersta grundsatserna fšr komposition av ett heraldiskt skšldemŠrke. StrŠvan vid utarbetandet av det tolfska vapnet har varit att Œstadkomma en vapenbild som Šr unik, uppfyller heraldikens hšgt stŠllda kvalitetskrav samt kan uppfattas ha ett tillrŠckligt symbolinnehŒll fšr att slŠktmedlemmarna skall kunna identifiera sig med vapnet. Bildelementen Šr valda utifrŒn att de skall representera de viktigaste hŒllpunkterna i hela slŠktens historia, dvs inte endast med giltighet fšr nŒgon gren. Inspirationen har hŠmtats frŒn det fšr slŠkten under flera generationer karaktŠristiska smedyrket, stamfaderns kolarvŠrv, Taberg som den Šldsta kŠnda utgŒngspunkten fšr slŠkten samt slŠktens ursprung i SmŒland och Tveta hŠrad, dŠr Taberg Šr belŠget. SkšldemŠrkets hŠroldsbild, spetsen, erinrar om Taberg och dess tvŠrbrant. Spetsen kan vidare ges anknytning till namnet Tolf, som tolkats som en avledning till det fornnordiska fšrnamnet Tor. DŒ detta fšrekommer i runinskriptioner har runan T (­) formen av en spetsformad vinkel, liknande spetssnittet, ovanpŒ en lodrŠt stapel. De tre biljetterna – heraldikens term fšr rektanglar – kan ses hŠmtade frŒn mŠrket och senare vapnet fšr Tveta hŠrad, som fšrsta gŒngen Šr kŠnt frŒn hŠradets sigill Œr 1568. Det Šr ovisst vad hŠradssigillets rektanglar – eller snarare parallellogram eftersom de Šr utfšrda i vad som kan uppfattas som perspektivritning – Šr avsedda att fšrestŠlla. Med tanke pŒ jŠrnhanteringen Šr det mšjligt att tolka dem som bŒde trŠkolsbitar och jŠrntackor. BŒda tolkningarna passar den symbolik som efterstrŠvats fšr slŠkten Tolf. Vapnet har givits tvŒ tinkturer: metallen guld och fŠrgen svart. Det gyllene fŠltet Šr hŠmtat frŒn SmŒlands landskapsvapen, medan svart anspelar pŒ kolet. Den nedre, ljusa biljetten kan ocksŒ tolkas som ett utsnitt ur berget, dvs den ur Taberg hŠmtade malmen, som genom slŠktmedlemmarnas insatser – kolarens sŒvŠl som smedernas – fšrŠdlas till det smide som symboliseras med de bŒda tackorna ovan berget.

 

Welin–Ehrenberg

Personligt vapen fšr fru Mary Ehrenberg f Welin (f 1927).

Antaget 1983.

Skšld: i blŒtt tvŒ av kavlar bildade sŠnkta gula bjŠlkar och dŠršver en kindtand av silver

Parallella bjŠlkar – som symbol fšr jŠrnvŠgsrŠls Šldre generationers yrkesverksamhet. Kindtand – va­pen­antagarens yrkesverksamhet.

 

Fagergren

SlŠkten Fagergren, vars stamfader var kontraktsprosten Johan Fagergren (1802–1873) i Holmedals fšrsamling av Karlstads stift och VŠrmlands lŠn.

Antaget 1982 av studierektor Gerd Fagergren f Holmgren, Mjšlby.

Skšld: genom ett mantelsnitt delad i blŒtt och silver, vari ett av kavlar bildat gaffelkors, i vardera vinkeln Œtfšljt av en lilja, allt blŒtt.

HjŠlm: sluten, med hjŠlmtŠcke invŠndigt av silver och utvŠndigt blŒtt, hjŠlmbindel av silver och blŒtt samt som hjŠlmprydnad en ršd spetsruta, belagd med en lilja av silver.

Mantelsnitt – sinnebild fšr en Œs anspelande pŒ ortnamnet FagerŒsen, varefter slŠktnamnet bildats. Kors – stamfaderns prŠsterliga gŠrning. Gaffelkors – sinnebild fšr en gren anspelande pŒ slŠktnamnets efterled. Liljor – sinnebild fšr skšnhet anspelande pŒ vapnets fšrsta bestŒndsdel. Spetsruta – frŒn vapnet fšr grevliga Štten von Schwerin (nr 94), till vilken hšrde stamfaderns sonson major Birger Fagergrens hustru, varifrŒn slŠktens alla nu levande medlemmar hŠrstammar. Silver, blŒtt, rštt – de vŠrmlŠndska tinkturerna.

 

Jšnsson

SlŠkten Jšnsson.

Antaget 1984 av adjunkt Anders Jšnsson, SkŠnninge.

Skšld: i silver en ršd genomgŒende trekant, belagd med en plogbill av silver och Œtfšljd av tre ršda femuddiga stjŠrnor.

HjŠlm: sluten, med hjŠlmtŠcke invŠndigt av silver och utvŠndigt rštt, hjŠlmbindel av silver och rštt samt som hjŠlmprydnad en plogbill av silver, belagd med tre stolpvis ordnade ršda femuddiga stjŠrnor.

Plogbill – symbol fšr jordbruket som slŠktens huvudnŠring i Šldre tid. Triangel – symbol fšr kunskap och vapenantagarens yrkesverksamhet. StjŠrnor – frŒn vapnet fšr Bobergs hŠrad, dŠr vapenantagarens anor verkat. Silver och rštt – tinkturerna i vapnet fšr Vifolka hŠrad, dŠr vapenantagarens anor verkat och varit hŠradsdomare.

 

Jannert

SlŠkten Jannert.

Antaget 1984 av adjunkt Gunnar Jannert, Mjšlby.

Skšld: i skšld kluven i guld och blŒtt en stšrtad snickarhammare i motsatta tinkturer, pŒ vardera sidan Œtfšljd av ett stšrtat ankare, det hšgra blŒtt och det vŠnstra av guld

HjŠlm: sluten, med hjŠlmtŠcke invŠndigt av guld och utvŠndigt blŒtt, hjŠlmbindel av guld och blŒtt samt som hjŠlmprydnad ett uppskjutande blŒtt krenelerat borgtorn med port av guld

Ankare – sjšfart som Šldre generationers nŠringsfŒng. Snickarhammare – snickare och slšjdlŠrare bland slŠktmedlemmarna. Borgtorn – frŒn vapnet fšr Kalmar stad och kommun, dŠr slŠkten varit bosatt. FŠlt av guld – symbol fšr jordbruket som slŠktens huvudnŠring i Šldre tid. Guld och blŒtt – de svenska tinkturerna. Guld – frŒn SmŒlands landskapsvapen.

 

Petersson

SlŠkten Petersson.

Antaget 1982 av elingenjšr Conny L A Petersson, Mantorp.

Skšld: i gršnt ett balkvis stŠllt blixtknippe, pŒ vardera sidan Œtfšljt av en balkvis stŠlld kavle, allt av silver

HjŠlm: sluten, med hjŠlmtŠcke invŠndigt av silver och utvŠndigt gršnt, hjŠlmbindel av silver och gršnt samt som hjŠlmprydnad en torshammare av silver

Torshammare – vapenantagarens intresse fšr fornhistoria. Blixtknippe – fšrlŠngning av torshammaren. Vapenantagarens yrkesverksamhet. Parallella kavlar – sinnebild fšr jŠrnvŠgsrŠls erinrande om tidigare generationers yrkesverksamhet och vapenantagarens intresse fšr jŠrnvŠgshistoria. Gršnt – skogs- och jordbruk som Šldre generationers nŠringsfŒng; vapenantagarens politiska verksamhet.

 

Aktiebolaget Draking

Aktiebolaget Draking, Mjšlby och Stockholm.

Antaget 1988.

Skšld: i blŒtt ett andreaskors av guld, belagt med fem ršda kvarnhjul; hjŠlm: sluten, med hjŠlmtŠcke invŠndigt av guld och utvŠndigt blŒtt, hjŠlmbindel av guld och blŒtt samt som hjŠlmprydnad ett andreaskors av guld, belagt med fem ršda kvarnhjul

Kvarnhjul – frŒn vapnet fšr aktiebolagets Šgare inom slŠkten Andersson frŒn Mjšlby, frŒn vars drakvingar till hjŠlmprydnad bolagsnamnet hŠrršr; frŒn vapnet fšr Mjšlby kommun, dŠr bolaget grundades och slŠkten har sitt ursprung. Andreaskors – Šgarfamiljen Anderssons slŠktnamn. Guld och blŒtt – frŒn vapnet fšr slŠkten Andersson. Guld och rštt – frŒn vapnet fšr Mjšlby kommun.

 

Mjšlby hembygdsfšrening

Mjšlby hembygdsfšrening, Mjšlby.

Antaget den 6 juni 1979.

Skšld: medelst en vŒgskura delad i guld, vari ett rštt kvarnhjul, och blŒtt, vari tvŒ bjŠlkar av guld

Kvarnhjul – kvarndrift som Mjšlbyortens karaktŠristiska nŠring; frŒn vapnet fšr Mjšlby stad och kommun; frŒn vapnet fšr Mjšlby–Hšgby pastorat. BlŒtt vŒgskureavdelat fŠlt – SvartŒn, kvarnarnas kraftkŠlla. FŠlt av guld – jordbruksnŠringen. Parallella bjŠlkar – jŠrnvŠgsrŠls som symbol fšr Mjšlby som jŠrnvŠgsknutpunkt. Guld och rštt – frŒn vapnet fšr …stergštlands landskap och lŠn; frŒn vapnet fšr Mjšlby stad och kommun. Guld och blŒtt – de svenska tinkturerna. Rštt – vapnet fšr Vifolka hŠrad, vari ingŒr Mjšlby socken.

 

Fšreningen Norden i Mjšlby

Fšreningen Nordens lokalavdelning i Mjšlby kommun, Mjšlby.

Antaget 1982.

Skšld: tre gŒnger delad i rštt, guld, blŒtt och silver, i fšrsta fŠltet tre kvarnhjul av guld och i fjŠrde fŠltet tvŒ blŒ kvarnhjul

Kvarnhjul – frŒn vapnet fšr Mjšlby kommun. Antalet kvarnhjul – de fem nordiska lŠnderna. Rštt, guld, blŒtt och silver – de nordiska flaggornas alla tinkturer. Rštt och guld i skšldens švre hŠlft – frŒn vapnet fšr Mjšlby kommun. BlŒtt och guld i skšldens mitt – de svenska tinkturerna. BlŒtt och silver i skšldens nedre hŠlft – de finlŠndska fŠrgerna anspelande pŒ de mŒnga invandrare frŒn Finland som Šr bosatta i Mjšlby.

 

Mjšlbygymnasisternas fšrening

Mjšlbygymnasisternas fšrening, Mjšlby.

Antaget 1990.

Skšld: i rštt fŠlt en genomgŒende trekant av guld, belagd med ett rštt kvarnhjul

Trekant – kunskapens triangel. Kvarnhjul – frŒn vapnet fšr Mjšlby stad och kommun. Rštt och guld – frŒn vapnet fšr Mjšlby stad och kommun.

Mjšlbyhistoriska sŠllskapet

Mjšlbyhistoriska sŠllskapet, Mjšlby.

Antaget den 17 december 1992.

Skšld: i rštt fŠlt ett stšrtat gaffelkors, Œtfšljt nedtill och pŒ vardera sidan av ett kvarnhjul, allt av guld

Kvarnhjul – kvarnnŠringen som avgšrande faktor fšr ortens framvŠxt; frŒn vapnet fšr Mjšlby stad och kommun. Rštt och guld – frŒn vapnen fšr Mjšlby stad och kommun samt …stergštlands landskap och lŠn. Gaffelkors – jŠrnvŠgen som avgšrande fšr ortens utveckling till sydvŠstra …stergštlands centrum; knutpunkt fšr jŠrnvŠgsfšrbindelser i tre riktningar. Stšrtat gaffelkors – en rot som symbol fšr historien, Šgarens fšremŒl.

 

SamfŠlligheten Sankt Per

SamfŠlligheten Sankt Per, Mjšlby.

Antaget 1994.

Skšld: i fŠlt av guld tvŒ korslagda blŒ nycklar, Œtfšljda av fyra ršda kvarnhjul

Nycklar – attribut fšr Sankt Per. Kvarnhjul – frŒn vapnet fšr Mjšlby stad och kommun. Rštt och guld – frŒn vapnet fšr Mjšlby stad och kommun.

 

Mjšlby–Hšgby pastorat

Mjšlby och Hšgby fšrsamlingars pastorat, Linkšpings stift.

Antaget 1982.

Skšld: i guld ett blŒtt kors, Œtfšljt av fyra ršda kvarnhjul, och dŠrunder ett rštt treberg

Kors – den sjŠlvklara symbolen fšr en kyrklig enhet; formen frŒn vapnet fšr Svenska kyrkan. Kors Œtfšljt av en bild i varje vinkel – strukturen av ett jerusalemskors, som Šr en symbol fšr missionen. Kvarnhjul – en av ortens tvŒ huvudnŠringar av Œlder, kvarndrift; ortnamnet Mjšlby, som ŒtergŒr pŒ det medeltida ordet fšr kvarn, 'mšlla'; frŒn vapnet fšr Mjšlby stad, vilken omfattar samma territorium som pastoratet; frŒn vapnet fšr Mjšlby hembygdsfšrening, vars verksamhetsomrŒde Šr moderfšrsamlingen i pastoratet. FŠlt av guld – sinnebild fšr jordbruk, den andra och Šldsta huvudnŠringen. Treberg – sinnebild fšr 'hšg' (gravhšg), vilket ord Œterfinns i den andra fšrsamlingens namn. Antalet kvarnhjul – de ursprungliga kyrkliga enheterna inom det nuvarande pastoratet: fšrsamlingarna Mjšlby, Sšrby, Hšgby och VŠstra Skrukeby. Guld och rštt – frŒn vapnet fšr Mjšlby stad och kommun; frŒn vapnet fšr …stergštland. BlŒtt – SvartŒn, som genomflyter pastoratet och som varit av avgšrande betydelse fšr tillkomsten av sŒvŠl Mjšlby fšrsamling som bygdens vidare utveckling och pastoratets bildande.

 

Hylte kommun

Hylte kommun, Hallands lŠn.

Registrerat i Patent- och registreringsverket den 26 juni 1987.

Skšld av en vŒgskura delad i guld, vari ett uppskjutande rštt vattenhjul, och i blŒtt, vari tvŒ bjŠlkar av guld

Skšldens blŒ fŠlt med sina vŒgskuror anspelar pŒ Nissan, som flyter som ett band genom kommunen. Ur det blŒ fŠltet uppstiger ett vattenhjul symboliserande den fšr kommunen viktiga industrin, som har sitt centrum i Hyltebruk och fŒr sin kraft frŒn Nissan. BjŠlkarna ses som stiliserade trŠstockar och en symbol fšr skogen, som tŠcker mer Šn hŠlften av kommunens yta, och fšr skogsbruket och fšrŠdlingen av dess produkter. Det gyllene fŠltet Šr ett uttryck fšr jordbruket, och dŠrmed Œterspeglas traktens alla tre huvudnŠringar i vapnet. De parallella bjŠlkarna representerar ocksŒ jŠrnvŠgen, som varit av vikt fšr bygdens utveckling fram till idag. De tre blŒ fŠlt som bildas visar de tidigare kommunala enheter som Hylte kommun bildats av: Hylte, Torup och en del av Unnaryd. Den samlade kommunen, som tillhšr Hallands lŠn, delas av tvŒ landskap, vilket i vapnet visas med att skšldens švre hŠlft bŠr SmŒlands tinkturer rštt och guld och det andra fŠltet innehŒller blŒtt frŒn Hallands vapen. BlŒtt och gult respektive rštt ger ocksŒ den historiska anknytningen att kommunens omrŒde fordom tillhšrde tvŒ skilda lŠnder, Sverige och Danmark.

 

Ockelbo kommun

Ockelbo kommun, GŠvleborgs lŠn.

Registrerat i Patent- och registreringsverket den 15 mars 1985.

Skšld genom granskura kluven i silver, vari tre stolpvis stŠllda gršna ringar, och gršnt, vari en stolpvis stŠlld smideshammare i silver

Granskura och gršnt – skogsbygd, skogs- och trŠindustri. Hammare – jŠrnhantering. Tre ringar – de ingŒende fšrsamlingarna mot, Lingbo och Ockelbo.

 

 

Nytt kyrkovapen i Mjšlby. …stgšta Correspondenten, Œrg 145, nr 103, 1982-05-06. Linkšpings stifts tidningar, nr 18, sid 4.

Nytt kyrkovapen i Mjšlby. Mjšlby fšrsamling: Mjšlby fšrsamlingsblad, Œrg 2, nr 2, 1982. Sid 8–9.

Nytt kyrkovapen i Mjšlby. Svenska heraldiska fšreningen: Vapenbilden, Œrg 7, nr 12, 1982. Sid 112.

Nytt fšreningsvapen i Mjšlby. Svenska heraldiska fšreningen: Vapenbilden, Œrg 7, nr 13, 1982. Sid 118–119.

Symbol fšr QuarnslŠkten. SlŠktfšreningen Quarn: Meddelanden frŒn SlŠktfšreningen Quarn 1983. Mjšlby, 1983. Sid 9–11.

Per Andersson [SVR 322/84, personligt vapen]. Skandinavisk vapenrulla 1984. Falsterbo, 1984.

Heraldiskt vapen fšr Mjšlbyhistoriska sŠllskapet. Mjšlbyhistoriska sŠllskapet: Mjšlbyhistorisk tidskrift, nr 1, 1993 oktober. Sid 49 och 18.

Nya sockenvapen inom …stergštlands lŠn. Svenska heraldiska fšreningen: Vapenbilden, Œrg 23, nr 44, 1998. Sid 605–611.

Heraldiskt vapen fšr smedslŠkten Tolf. Lars-Olof Lššf (red): SmedslŠkten Tolf genom tre sekler : Andra boken. Gšteborg, 2006. Sid 9–10.

 

 

 

 

 

slekt.se/heraldik

Start Heraldiska vapen och flaggor

Start slekt.se

Kontakt

© 2022 Per Andersson