Heraldiska vapen och flaggor

Per Anderssons texter om heraldik, kommunvapen, nordiska korsflaggor m m

 

 

 

 

 

…stgštsk vapenbok – Fšrsamlingar

 

Allhelgona — J05021-95

Allhelgona fšrsamling, Mjšlby kommun, …stergštlands lŠn och Linkšpings stift.

I rštt fŠlt ett kors av guld, belagt med fem blŒ grekiska kors

Antaget av Allhelgona fšrsamling 1995-04-04 och SkŠnninge hembygdsfšrening S:ta Ingrids gille 1995-04-10.

Ett kors belagt med fem mindre kors – ortnamnet med ursprung i att sockenkyrkan vigdes Œt "alla helgon", i vapnet representerade av flera kors vilka fšrenas inom ett stort kors, dvs kyrkan. Rštt och guld – frŒn vapnet fšr socknens store son, kungliga rŒdet, skalden och greven Erik Lindschšld (1634–1690), som bl a var Šgare till sŠteriet Lindevad. Kors av guld med blŒ kors – svenska riksvapnets och flaggans tinkturer och komposition, anspelande pŒ Lindschšld som innehavare av ett av rikets allra hšgsta Šmbeten. Komponerat av Per Andersson.

 

Appuna — J05017-95

Appuna fšrsamling, Mjšlby kommun, …stergštlands lŠn och Linkšpings stift.

I fŠlt av guld tre svarta plogbillar, ordnade i gaffelkors och med spetsarna utŒt

Antaget av Appuna fšrsamling 1995-03-26.

Gyllene fŠlt – det utprŠglade slŠttlandskapet. Plogbillar – jordbruket som den bŒde i historisk och modern tid dominerande nŠringen. Komponerat av Per Andersson.

 

BjŠlbo — J05024-95

BjŠlbo fšrsamling, Mjšlby kommun, …stergštlands lŠn och Linkšpings stift.

I blŒtt fŠlt en stolpe av silver, belagd med tre ršda hjŠrtan

Antaget av BjŠlbo fšrsamling 1995-05-09.

Ršda hjŠrtan – socknens stšrsta historiska gestalt Birger jarl, som var Sveriges verklige regent frŒn Œr 1248 till sin dšd 1266, fšrde tidvis sin slŠkts vapen (dvs det som alltjŠmt fšrekommer i riksvapnets andra och tredje fŠlt och som Šven brukades av Folkunga landskommun) med balkarna dŠri bestršdda med ršda hjŠrtan. Stolpe – vapnet fšr vŠpnaren och lagmannen Magnus Valdemarssons (kŠnd 1313–1331) Štt, som var Šgare till Sjuntorp i BjŠlbo socken Œtminstone sedan Magnus fader, "Valdemar av Sjundetorp" (kŠnd 1307). BlŒtt och silver – frŒn fŠltet i vapnet fšr den kungliga FolkungaŠtten. Komponerat av Per Andersson.

 

Borg — J05056-96

Borgs fšrsamling, Norrkšpings kommun, …stergštlands lŠn och Linkšpings stift.

Skšld medelst en tinnskura delad i silver, vari tvŒ bjŠlkvis ordnade ršda kors med avrundade armar, och gršnt, vari tvŒ bjŠlkvis ordnade rosor av silver

Antaget av Borgs fšrsamling 1996-11-13.

Tinnskura – ortnamnet, som fšrmodas ŒtergŒ pŒ en fornborg. Gršnt – socknen Lšt, som uppgŒtt i Borg och vars ortnamn betyder 'betesmark'; skogsbygd i sšder. Ršda avrundade kors i silverfŠlt – frŒn hŠllristningar i socknens riksintressanta fornlŠmningsomrŒde. Rosor – trŠdgŒrdsstaden Kneippbaden, som under namn av Borgs villastad var municipalsamhŠlle inom socknen. Silver – Norfors silvergruva, som var i verksamhet under 1700-talet. Komponerat av Per Andersson.

 

Dagsberg — J05058-97

Dagsbergs fšrsamling, Norrkšpings kommun, …stergštlands lŠn och Linkšpings stift.

I fŠlt, delat i guld och blŒtt, en pŒ skuran lagd sol av motsatta tinkturer samt dŠrunder ett treberg av guld och dŠrunder en blŒ ginstam

Antaget av Dagsbergs fšrsamling 1997-02-04.

Sol šver ett berg – ortnamnet, dŠr fšrleden fšrmodligen syftar pŒ dagsljus vid kyrkbyn, som ligger pŒ en hšjd šppen fšr solen. Skšldens fšrdelning pŒ fyra horisontellt avdelade fŠlt, av omvŠxlande guld och blŒtt – frŒn vapnet fšr Štten Bielke, till vilken hšrde Johan III:s drottning Gunilla, som anlade BrŒborgs slott och ocksŒ avled dŠr. Gyllene fŠlt – slŠttbygd. BlŒtt fŠlt – BrŒviken. Guld och blŒtt – frŒn vapnet fšr Norrkšpings kommun. Komponerat av Per Andersson.

 

Drothem — J05040-96

Drothems fšrsamling, Sšderkšpings kommun, …stergštlands lŠn och Linkšpings stift.

I blŒtt fŠlt en trappgavel av silver, belagd med en blŒ treblading

Antaget av Drothems fšrsamling 1996-06-11.

Trappgavel av silver, belagd med treblading, i blŒtt fŠlt – Drothems kyrkas vitmenade trappgavel, avtecknande sig mot blŒ himmel, med fšnster, anspelande pŒ treenigheten. Treblading – flerfaldigt fšrekommande pŒ socknens gamla rškelsekar. Komponerat av Per Andersson.

 

Ekebyborna — J05048-96

Ekebyborna fšrsamling, Motala kommun, …stergštlands lŠn och Linkšpings stift.

I blŒtt fŠlt ett lejonhuvud av guld och dŠrunder ett treberg av guld, belagt med ett blŒtt fyrkantsŒrder

Antaget av Ekebyborna fšrsamling 1996-09-23.

FyrkantsŒrder – bilden i Bobergs hŠrads sigill, kŠnt sedan Œr 1571. BlŒtt fŠlt med ett treberg av guld, belagt med ett blŒtt fyrkantsŒrder – gemensamt vapenmotiv fšr de socknar som tillhšrt bŒde Bobergs hŠrad och Bobergs landskommun (1952–1970). Gyllene fŠlt – jordbruksbygd och slŠttlandskap. BlŒtt fŠlt – sjšn Boren. Lejonhuvud – UlvŒsa slott, vars fšrste kŠnde Šgare var Birger jarls fader Magnus minneskšld av den kungliga FolkungaŠtten, som i sitt vapen fšrde ett lejon; en sked fšrsedd med detta vapen har hittats i socknen. Treberg – den hšjd varpŒ UlvŒsa Šr belŠget. BlŒtt och guld – frŒn vapnen fšr den kungliga FolkungaŠtten, Štterna Bielke, Sparre och Sture (Natt och Dag), alla Šgare till UlvŒsa. Komponerat av Per Andersson.

 

Flistad — J05055-96

Flistads fšrsamling, Linkšpings kommun, …stergštlands lŠn och Linkšpings stift.

I fŠlt av guld en blŒ hŠstsko, omslutande en heraldisk kŠlla av silver och blŒtt

Antaget av Flistads fšrsamling 1996-10-22.

KŠlla – Flistads hŠlsobrunn, belŠgen pŒ Norra Lunds Šgor. HŠstskor – heraldisk fšrkortning av hŠsten som attribut fšr Sankt Stefanus, Œt vilken fšrsamlingens kyrka var helgad; sockentradition med kappridning pŒ Staffansdagen med anknytning till Sankt Staffan som hŠstarnas beskyddare; fristŒende bild av Sankt Staffan, som fšrr fanns i sockenkyrkan och till vilken man offrade fšr god "hŠstlycka", en sed som levde kvar till slutet av 1700-talet; avbildning av Sankt Staffan pŒ kyrkans gamla altarskŒp. Gyllene fŠlt – slŠttbygd. Komponerat av Per Andersson.

 

FornŒsa — J05060-97

FornŒsa fšrsamling, Motala kommun, …stergštlands lŠn och Linkšpings stift.

I blŒtt fŠlt ett klšverbladskors av guld och dŠrunder ett treberg av guld, belagt med ett blŒtt fyrkantsŒrder

Antaget av FornŒsa fšrsamling 1997-02-16.

FyrkantsŒrder – bilden i Bobergs hŠrads sigill, kŠnt sedan Œr 1571. BlŒtt fŠlt med ett treberg av guld, belagt med ett blŒtt fyrkantsŒrder – gemensamt vapenmotiv fšr de socknar som tillhšrt bŒde Bobergs hŠrad och Bobergs landskommun (1952–1970). Gyllene fŠlt – jordbruksbygd och slŠttlandskap. Klšverbladskors – frŒn vapnet fšr den ryktbare linkšpingsbiskopen Hans Brask, som Šgde FornŒsa kyrkby. Treberg – sockennamnets efterled. Komponerat av Per Andersson.

 

Furingstad — J05057-96

Furingstads fšrsamling, Norrkšpings kommun, …stergštlands lŠn och Linkšpings stift.

Skšld fyrdelad i gršnt och guld, i fšrsta och fjŠrde fŠlten ett korsat kors av guld

Antaget av Furingstads fšrsamling 1996-11-20.

Korsat kors – bilden i Lšsings hŠrads sigill, kŠnt sedan Œr 1649. Gyllene fŠlt – slŠttbygd. Gršnt – enstaka skogsdungar som bryter slŠttlandskapet. Komponerat av Per Andersson.

 

Gistad — J05037-96

Gistads fšrsamling, Linkšpings kommun, …stergštlands lŠn och Linkšpings stift.

I fŠlt av guld en medelst vŒgskuror bildad blŒ bjŠlke, Œtfšljd ovan av en sexuddig stjŠrna och nedan av en plogbill, bŒda ršda

Antaget av Gistads fšrsamling 1996-05-06.

Gyllene fŠlt – jordbruksbygd. GenomgŒende bjŠlke i gyllene fŠlt – de bŒda viktiga kommunikationsleder som genomskŠr socknen, europavŠg 4 och sšdra stambanan. BlŒ vŒgskureavdelad bjŠlke – Kumla Œ som genomflyter socknen. Sexuddig stjŠrna – frŒn bilden i det sedan Œr 1569 kŠnda sigillet fšr SkŠrkinds hŠrad, vars tingsstŠlle varit belŠget i socknen. Plogbill – heraldisk fšrkortning av plog som motiv i vapnet fšr kerbo landskommun, vari Gistad ingick 1952–1970. Komponerat av Per Andersson.

 

Grebo — J05067-97

Grebo fšrsamling, tvidabergs kommun, …stergštlands lŠn och Linkšpings stift.

I fŠlt delat, fšrsta fŠltet delat i svart och silver, andra fŠltet rštt, en grep av guld

Antaget av Grebo hembygdsfšrening 1997-04-09.

Tinkturkombinationen svart, silver (vitt) och rštt – koloreringen av den sŠgenomspunna stenen pŒ Ršdstens Šgor, socknens mest beryktade fornlŠmning. Grep – ortnamnets fšrled. Komponerat av Per Andersson.

 

GŒrdeby — J05050-96

GŒrdeby fšrsamling, Sšderkšpings kommun, …stergštlands lŠn och Linkšpings stift.

I fŠlt av guld ett grekiskt kors inom en infattning, allt blŒtt

Antaget av GŒrdeby fšrsamling 1996-09-26.

Infattning – ortnamnets fšrled med betydelsen 'stŠngsel, inhŠgnad plats'. Kors i gyllene fŠlt – kyrkan och socknens egentliga slŠttland, som finns dŠromkring. Komponerat av Per Andersson.

 

GŠrdserum — J05031-96

GŠrdserums fšrsamling, tvidabergs kommun, …stergštlands lŠn och Linkšpings stift.

I gršnt fŠlt en medelst vŒgskuror bildad balk, Œtfšljd ovan av ett jŠrntecken och nedan av ett vattenhjul, allt av guld

Antaget av GŠrdserums fšrsamling 1996-02-20.

VŒgskureavdelad balk – den Œt sydvŠst lšpande StorŒn, utefter vilken de flesta orter inom socknen Šr belŠgna. Vattenhjul – tidigt etablerad industriell verksamhet, som fick sin kraft frŒn socknens vattendrag. JŠrntecken – jŠrnbruk. Gršnt fŠlt – skogsbygd. Gršnt och guld – frŒn vapnet fšr tvidabergs kommun. Komponerat av Per Andersson.

 

HannŠs — J05032-96

HannŠs fšrsamling, tvidabergs kommun, …stergštlands lŠn och Linkšpings stift.

I fŠlt av guld tvŒ blŒ flanker, den ena kommande frŒn švre skšldkanten och den andra frŒn skšldfoten, och mellan dem ett svart tupphuvud med ršd bevŠring, dŠrest sŒdan skall komma till anvŠndning

Antaget av HannŠs hembygdsfšrening 1996-03-17 och HannŠs fšrsamling 1996-03-19.

BlŒ flank uppifrŒn – sjšn Yxningen, vari socknen har nordgrŠns. BlŒ flank nedifrŒn – sjšn Vindomen, vari socknen har sydgrŠns. Tupp – fšrleden i ortnamnet HannŠs, tidigare skrivet HananŠs. Komponerat av Per Andersson.

 

Heda — J05066-97

Heda fšrsamling, …deshšgs kommun, …stergštlands lŠn och Linkšpings stift.

I blŒtt fŠlt en stolpe av guld, i ginstammen belagd med en genomgŒende ršd trekant samt pŒ vardera sidan Œtfšljd av ett grekiskt kors av guld

Antaget av Heda fšrsamling 1997-04-02.

Stolpe av guld med trekant upptill – tornet med sin karaktŠristiska tornhuv till Heda kyrka, en av …stergštlands allra Šldsta och mŠrkligaste kyrkor, som givit socknen namn, kŠnt frŒn Œr 1294 i formen Hedeskyrke, dvs kyrkan pŒ heden. Kors – framhŠvande kyrkan som namngivande och som socknens frŠmsta kulturminne. BlŒtt fŠlt – den blŒ himlen varemot kyrktornet pŒ slŠtten avtecknar sig. Komponerat av Per Andersson.

 

Herrberga — J05006-94

Herrberga fšrsamling, Mjšlby kommun, …stergštlands lŠn och Linkšpings stift.

I fŠlt av guld en blŒ stolpe, belagd med tvŒ rundlar av guld, en i ginstammen och en i stammen, och en stolpen šverlagd ršd bjŠlke, belagd med ett kvarnhjul av guld

Antaget av Herrberga fšrsamling 1994-05-16 efter samrŒd med …jebro hembygdsfšrening.

BlŒ stolpe – SvartŒn, vars stora fallhšjd inom socknen givit upphov till den pŒ sin tid betydelsefulla kvarnbyn …jebro. Kvarnhjul – kvarndriften i …jebro, som fšre jŠrnvŠgens framdragning genom hŠradet var stšrre Šn den blivande staden Mjšlby. Gyllene fŠlt – jordbruksnŠringen. Ršd bjŠlke – den fšr orten karaktŠristiska …jebron (den Šldsta nu bevarade bron tagen i bruk Œr 1797) dŠr ocksŒ eriksgatan korsade SvartŒn; en bjŠlke fšrekommer i vapnet fšr Johan Birgersson som Œr 1292 var Šgare till Forssa. Rundlar av silver – sinnebilder fšr pŠrlfisket i SvartŒn, som bedrevs inom socknen. Komponerat av Per Andersson.

 

Hogstad — J05023-95

Hogstads fšrsamling, Mjšlby kommun, …stergštlands lŠn och Linkšpings stift.

I fŠlt av guld en ršd bjŠlke, Œtfšljd av tre blŒ plogbillar, tvŒ ovan och en nedan

Antaget av Hogstads fšrsamling 1995-04-27.

Gyllene fŠlt – jordbruket och slŠttbygden. Plogbill – heraldisk fšrkortning av ett Œrder (eller en plog), som Šr sigillmotiv fšr Gšstrings hŠrad vars ting var fšrlagt till Hogstad. Ršd bjŠlke – Mjšlby– HŠstholmens jŠrnvŠg, som drogs genom socknen och gav upphov till tŠtorten Hogstad. Komponerat av Per Andersson.

 

Horn — J05041-96

Horns fšrsamling, Kinda kommun, …stergštlands lŠn och Linkšpings stift.

I blŒtt fŠlt en medelst inbšjda skuror bildad spets av silver, belagd med ett svart grekiskt kors

Antaget av Horns fšrsamling 1996-06-25.

Spets, bildad medelst inbšjda skuror och belagd med kors, i blŒtt fŠlt – ortnamnet med betydelsen 'udde, nŠs', Œsyftande den udde i sunden dŠr kyrkbyn och den gamla kyrkan var belŠgna. Svart och silver – frŒn vapnet fšr den tyska fursteŠtten Hohenzollern, till vilken hšrde Sveriges drottning Lovisa Ulrika, varefter socknens nya kyrka Œr 1754 blev kallad Lovisa. Komponerat av Per Andersson.

 

Hov — J05049-96

Hovs fšrsamling, Vadstena kommun, …stergštlands lŠn och Linkšpings stift.

I fŠlt av guld en blŒ drakvinge under en ršd krona

Antaget av Hovs fšrsamling 1996-09-25.

Krona – symbol fšr lŠnsšverhšghet och syftande pŒ Hovs kungsgŒrd, centrum i Hovs lŠn, som var feodalt och kungligt fšrvaltningscentrum i VŠstanstŒng, bl a under medlemmar av VasaŠtten under 1400- och 1500-talen. Drakvinge – frŒn draken i vapnet fšr VŠstanstŒng; heraldisk fšrkortning av draken som attribut fšr Sankt Mikael, Œt vilken kyrkan sannolikt var helgad; i Hovs kyrka fšrvarades Šnnu pŒ 1700-talet Sankt Mikaels belŠte med draken. Gyllene fŠlt – slŠttbygd. BlŒtt – sjšn TŒkern. Vinge – TŒkerns karaktŠr av fŒgelsjš. Komponerat av Per Andersson.

 

HŠgerstad — J05045-96

HŠgerstads fšrsamling, Kinda kommun, …stergštlands lŠn och Linkšpings stift.

I rštt fŠlt en hŠger av silver med blŒ bevŠring

Antaget av HŠgerstads fšrsamling 1996-04-17.

HŠger – tolkning av ortnamnets fšrled som fŒgelnamnet. Rštt och silver – frŒn vapnen fšr Kinda hŠrad och Kinda kommun. Komponerat av Per Andersson.

 

Hšgby — J05013-95

Hšgby fšrsamling, Mjšlby kommun, …stergštlands lŠn och Linkšpings stift.

I fŠlt av guld ett rštt ospŠnt armborst och dŠrunder ett likaledes rštt treberg, belagt med ett svŠvande kors av guld med avrundade armar, bildat av ett andreaskors fŠstat pŒ mitten av en stolpvis stŠlld lŠngre stapel

Antaget av Hšgby fšrsamling 1995-02-27.

Treberg – ortnamnet med betydelsen 'gŒrden vid hšgen', troligen en gravhšg. Kors – runan fšr ljudet 'h' i den 16-typiga danska runraden, som anvŠnts pŒ en av socknens mŒnga runstenar dŠr ortnamnet Hšgby fšrekommer i sitt Šldsta bevarade belŠgg – det rika bestŒndet av fornminnen, sŠrskilt runstenar. Gyllene fŠlt – jordbruksbygden. Armborst – vapentyp anvŠnd av Nils Dackes upproriska bondehŠr, som inom den nuvarande fšrsamlingens omrŒde Œr 1543 drabbade samman med Gustav I:s trupper i det s k slaget vid Skrukeby. Rštt och guld – frŒn vapnet fšr Mjšlby stad, i vilken socknen ingick Œren 1952–1970. Komponerat av Per Andersson.

 

JŠrstad — J05018-95

JŠrstads fšrsamling, Mjšlby kommun, …stergštlands lŠn och Linkšpings stift.

I fŠlt av guld ett stšrtat och medelst tinnskuror bildat svart gaffelkors

Antaget av JŠrstads fšrsamling 1995-03-29.

Gaffelkors – SvartŒns och SkenaŒns mšte vid Klackeborg. Tinnskura – den medeltida borg som skall ha stŒtt pŒ den udde som Œarna bildar vid Klackeborg. Svart – ornamnets fšrled, som hŠrleds till egennamnet 'J¾rp' med betydelsen 'den mšrke'. Gyllene fŠlt – jordbruket som den dominerande nŠringen samt det utprŠglade slŠttlandskapet. Komponerat av Per Andersson.

 

Kimstad — J05026-96

Kimstads fšrsamling, Norrkšpings kommun, …stergštlands lŠn och Linkšpings stift.

I fŠlt av guld en blŒ lilja under ett rštt klšverbladskors

Antaget av Kimstads fšrsamling 1996-01-25.

Klšverbladskors – frŒn vapnet fšr biskop Hans Brask, innehavare av godset Norsholm, tidigare Munkeboda, som var biskopsborg fšr šstgštabiskopar under medeltiden. Lilja – frŒn vapnet fšr Štten Lillie, varav medlemmar tillsammans med Šttlingar inom bl a Štterna von Fersen och Piper utgšr den slŠktkrets som under nŠrmare ett halvt Œrtusende frŒn Œr 1478 innehaft Lšvstads slott och dŠrtill patronatsrŠtten i socknen. Gyllene fŠlt – jordbruksbygd. BlŒtt fŠlt – Motala stršm samt Gšta kanal med sluss vid Norsholms tŠtort. FŠlt av guld samt blŒtt och rštt – frŒn vapnet fšr Norrkšpings kommun. Komponerat av Per Andersson.

 

Kisa — J05046-96

Kisa fšrsamling, Kinda kommun, …stergštlands lŠn och Linkšpings stift.

I fŠlt av silver tre bjŠlkvis ordnade blŒ rundlar och dŠrunder ett rštt treberg, belagt med ett korsat kors av silver med varje arm slutande i tvŒ utbšjda spetsar

Antaget av Kisa fšrsamling 1996-09-18.

Korsat kors med armarna slutande i tvŒ utbšjda spetsar – frŒn bilden i Kinda hŠrads sigill, kŠnt sedan Œr 1568, hŠradets vapen och Kinda kommuns vapen, erinrande om Kisa som hŠradets tingsstŠlle och kommunens centralort. Treberg – trakt rik pŒ berg, det hšgsta 263 m š h. Rundlar och treberg – framstŠllning av ortnamnet med betydelsen 'grusig mark'; sinnebild fšr penningar vid en penningpung, anspelande pŒ Kisapungen. BlŒ rundlar – socknens sjšar. Rštt och silver – frŒn vapnen fšr Kinda hŠrad och Kinda kommun. Komponerat av Per Andersson.

 

Klockrike — J05052-96

Klockrike fšrsamling, Motala kommun, …stergštlands lŠn och Linkšpings stift.

I fŠlt av guld en ršd kyrkklocka, Œtfšljd av tvŒ gršna eklšv

Antaget av Klockrike fšrsamling 1996-10-03.

Kyrkklocka – ortnamnets fšrled, tolkat som 'klockare'. Eklšv – ortnamnets efterled, tolkat som 'ekskog'. Rštt och guld – frŒn vapnet fšr …stergštlands vapen. Komponerat av Per Andersson.

 

Kristberg — J05033-96

Kristbergs fšrsamling, Motala kommun, …stergštlands lŠn och Linkšpings stift.

I fŠlt av guld ett rštt kors och dŠrunder ett blŒtt treberg, belagt med en sexuddig stjŠrna av guld

Antaget av Kristbergs fšrsamling 1996-03-26.

Kors – ortnamnets fšrled med ursprung i 'Kristus'. Treberg – ortnamnets efterled; berg upptar en stor del av socknens mark; frŒn vapnet fšr Štten BergenstrŒhle, till vilken hšrde Gabriel BergenstrŒhle, som bekostade utbyggnad av kyrkan Œr 1725. Sexuddig stjŠrna – frŒn bilden i det sedan Œr 1621 kŠnda sigillet fšr Bobergs hŠrad, till vilket socknen slutligen i sin helhet rŠknats. Fyra fŠlt i korsets vinklar – socknens tidigare uppdelning pŒ fyra hŠrader, Bobergs, Aska, Gullbergs och FinspŒnga lŠns hŠrad. BlŒtt fŠlt – Boren och flera andra mindre sjšar. Komponerat av Per Andersson.

 

Kuddby — J05047-96

Kuddby fšrsamling, Norrkšpings kommun, …stergštlands lŠn och Linkšpings stift.

I fŠlt av guld ett gršnt treberg, belagt med ett bjšrklšv av guld samt ovan Œtfšljt av tvŒ gršna bjšrklšv

Antaget av Kuddby fšrsamling 1996-09-20.

Treberg – ortnamnets fšrled, den hšjd, 'kut', dŠr kyrkan Šr belŠgen. Gyllene fŠlt – slŠttbygden. Bjšrklšv – frŒn bilden i det sedan Œr 1604 kŠnda sigillet fšr Bjšrkekinds hŠrad, vars tingsplats bŒde under 1300-talet och 1700-talet varit fšrlagd till socknen. Komponerat av Per Andersson.

 

Kumla — J05020-95

Kumla fšrsamling, Mjšlby kommun, …stergštlands lŠn och Linkšpings stift.

I fŠlt av guld ett rštt treberg, belagt med tvŒ i bjŠlke ordnade rundlar av guld, och dŠršver en medelst en vŒgskura bildad ršd ginstam

Antaget av Kumla fšrsamling 1995-03-30.

Treberg – ortnamnet Kumla, som hŠrleds till ordet 'kummel' i plural, syftande pŒ socknens gravhšgar. Rundlar – tecken fšr stenar och dŠrmed fšr socknens fornminnen, framfšr allt de tvŒ išgonenfallande bautastenarna vid sby, dŠr ocksŒ den stšrsta hšgen finns. VŒgskureavdelad ginstam – fŒgelsjšn TŒkern. Guld och rštt – frŒn vapnet fšr Štten Rudbeck, som varit knuten till socknens enda sŠteri, Sjštuna, och gjort donationer till kyrkan; frŒn vapnen fšr …stergštlands lŠn och landskap samt Mjšlby kommun. Gyllene fŠlt – jordbruket som huvudnŠring genom tiderna. Komponerat av Per Andersson.

 

Kvarsebo — J05035-96

Kvarsebo fšrsamling, Norrkšpings kommun, …stergštlands lŠn och Linkšpings stift.

I blŒtt fŠlt ett treberg av guld, belagt med ett rštt utbšjt kors, och dŠrunder en medelst en vŒgskura bildad blŒ ginstam, belagd med en fisk av guld

Antaget av Kvarsebo fšrsamling 1996-04-25.

Treberg – bergstrakt i KolmŒrden; inslag gemensamt med vapnet fšr …stra Husby socken, varur Kvarsebo utbrutits. Utbšjt kors – frŒn vapnet fšr furstehuset Holstein-Gottorp, till vilket hšrde Karl IX:s drottning Kristina, namngivare till Kristin¾ kapell, som tidigare var fšrsamlingens namn. VŒgskureavdelad blŒ ginstam – BrŒviken, norr om vilken socknen Šr belŠgen. Fisk – frŒn bilden i det sedan Œr 1569 kŠnda sigillet fšr …stkinds hŠrad, till vars hŠradsallmŠnning en stor del av socknen hšr; fiske i BrŒviken som viktig nŠring. Komponerat av Per Andersson.

 

KŠrna — J05069-97

KŠrna fšrsamling, Linkšpings kommun, …stergštlands lŠn och Linkšpings stift.

I fŠlt av guld en genomgŒende blŒ ruta, belagd med tre brinnande granater av guld, ordnade en och tvŒ, och Œtfšljd ovan av tvŒ ršda rundlar

Antaget av KŠrna hembygdsfšrening 1997-06-04.

Gyllene fŠlt – slŠttbygd. BlŒ ruta – KŠrna mosse med en rik flora liksom socknen som helhet, uppvisande totalt 600 fanerogamer; mšjlig tolkning av ortnamnet som innehŒllande ordet 'kŠrr'. Brinnande granater – frŒn vapnet fšr LivgrenadjŠrregementet, som hade sin exercisplats pŒ Malmen. Tre figurer – tre kyrkorum inom fšrsamlingen: sockenkyrkan, ett kapell i Ledingelunda fram till 1500-talet samt Gustav Adolfskapellet i tŠtorten MalmslŠtt. Ršda rundlar – bŠr pŒ lagerbŠrstrŠd frŒn vapnet fšr Štten Lagerfelt, Šgare till jordegendomen Lagerlunda sedan 1640-talet och alltjŠmt. Komponerat av Per Andersson.

 

KŠttilstad — J05042-96

KŠttilstads fšrsamling, Kinda kommun, …stergštlands lŠn och Linkšpings stift.

I rštt fŠlt ett treberg, ovan Œtfšljt av ett grekiskt kors, bŒda av guld, och dŠrunder en medelst en vŒgskura bildad blŒ stam

Antaget av KŠttilstads fšrsamling 1996-09-02.

Kors ovanfšr treberg – sockenkyrkans belŠgenhet pŒ en hšjd. Treberg – bergrik trakt; framstŠllning av en gravhšg, anspelande pŒ sŠgen om att socknen fŒtt sitt namn efter en storman vid namn KŠttil, som vŠgrade anta kristendomen och gick in i sin gravhšg tre Œr fšre sin dšd. Gyllene fŠlt – Œkerbruk pŒ den fruktbara delen av socknens mark. VŒgskureavdelad blŒ stam – socknens lŠge mellan sunden och €mmern; flertal smŒsjšar. Komponerat av Per Andersson.

 

Ledberg — J05059-97

Ledbergs fšrsamling, Linkšpings kommun, …stergštlands lŠn och Linkšpings stift.

Skšld delad, 1: i guld ett rštt treberg, Œtfšljt av tvŒ blŒ rundlar, 2: medelst en vŒgskura delat i guld och blŒtt

Antaget av Ledbergs fšrsamling 1997-02-13.

Treberg – Ledbergshšgen, "Ledbergs kulle", ett uttryck fšr Ledberg som ett forntida maktcentrum i …stergštland. TvŒ rundlar – tvŒ runstenar. Gyllene fŠlt – slŠttbygd. BlŒtt vŒgskureavdelat fŠlt – SvartŒn. Komponerat av Per Andersson.

 

Lundby (Sšrby) — J05016-95

Lundby kapell (fv Sšrby fšrsamling), Mjšlby kommun, …stergštlands lŠn och Linkšpings stift.

I fŠlt, tvŒ gŒnger kluvet i gršnt, guld och blŒtt, ett av kavlar bildat rštt kors

Antaget av Mjšlby fšrsamling 1995-03-15.

SkšldemŠrket visar en stiliserad kartbild av socknen med skogsbygd, slŠttbygd och SvartŒn, vilken utgšr grŠns i šster. I detta landskap lšper i nord-sydlig riktning riksvŠg 32, efterfšljare till …stra HolavedsvŠgen, och med šst-vŠstlig strŠckning Mjšlby–HŠstholmens jŠrnvŠg, vilket korset visar vid sidan av sin funktion som kyrklig symbol. SkŠrningspunkten fšr de bŒda transportlederna Šr belŠgen intill platsen fšr den Œr 1792 raserade sockenkyrkan. Mjšlby pastorat, till vilket Sšrby alltid hšrt, har sitt komministerbostŠlle i Lundby inom Sšrby sockens rŒgŒng. I prŠstgŒrdens flygel Šr sedan Œr 1962 inrymt Lundby kapell, som till vŠsentliga delar švertagit Sšrby fšrsamlings traditioner och funktioner. Ett sockenvapen fšr Sšrby har sŒlunda en naturlig plats ocksŒ i dag, mer Šn tvŒhundra Œr efter att kyrkosocknen och etthundra Œr efter att jordebokssocknen upphšrde. Komponerat av Per Andersson.

 

LšnsŒs — J05054-96

LšnsŒs fšrsamling, Motala kommun, …stergštlands lŠn och Linkšpings stift.

I blŒtt fŠlt en svŠvande tretinnad bjŠlke av guld och dŠrunder ett treberg av guld, belagt med ett blŒtt fyrkantsŒrder

Antaget av LšnsŒs fšrsamling 1996-10-14.

FyrkantsŒrder – bilden i Bobergs hŠrads sigill, kŠnt sedan Œr 1571. BlŒtt fŠlt med ett treberg av guld, belagt med ett blŒtt fyrkantsŒrder – gemensamt vapenmotiv fšr de socknar som tillhšrt bŒde Bobergs hŠrad och Bobergs landskommun (1952–1970). Gyllene fŠlt – jordbruksbygd och slŠttlandskap. BlŒtt fŠlt – sjšn Boren. Tretinnad bjŠlke – sinnebild fšr en krenelerad mur, syftande pŒ traditionen att en stad varit belŠgen inom socknen. Treberg – sockennamnets efterled. Komponerat av Per Andersson.

 

Mjšlby — J05001-79

Mjšlby fšrsamling, Mjšlby kommun, …stergštlands lŠn och Linkšpings stift.

Skšld: medelst en vŒgskura delad i guld, vari ett rštt kvarnhjul, och blŒtt, vari tvŒ bjŠlkar av guld

Antaget av Mjšlby hembygdsfšrening 1979-06-06 och Mjšlby fšrsamling 1995-03-15.

Kvarnhjul – kvarndrift som Mjšlbyortens karaktŠristiska nŠring; frŒn vapnet fšr Mjšlby stad och kommun; anknytning till vapnet fšr Mjšlby-Hšgby pastorat. BlŒtt vŒgskureavdelat fŠlt – SvartŒn, kvarnarnas kraftkŠlla. Gyllene fŠlt – jordbruksnŠringen. Parallella bjŠlkar – jŠrnvŠgsrŠls som symbol fšr Mjšlby som jŠrnvŠgsknutpunkt. Guld och rštt – frŒn vapnet fšr …stergštlands landskap och lŠn; frŒn vapnet fšr Mjšlby stad och kommun. Guld och blŒtt – de svenska tinkturerna. Komponerat av Per Andersson.

 

Normlšsa — J05012-95

Normlšsa fšrsamling, Mjšlby kommun, …stergštlands lŠn och Linkšpings stift.

I fŠlt av guld en plogbill och dŠrunder en medelst en vŒgskura bildad stam, bŒda ršda

Antaget av Normlšsa fšrsamling 1995-01-26 efter samrŒd med Normlšsa hembygdsfšrening.

Plogbill och gyllene fŠlt – jordbruket som socknens huvudnŠring. Plogbillen pŒminner ocksŒ till sin form om en biskopsmitra, som erinrar om den historiska anknytning som stiftets biskop haft till socknen. VŒgskureavdelad stam – SvartŒn och dess fall. Komponerat av Per Andersson.

 

Nykil — J05068-97

Nykils fšrsamling, Linkšpings kommun, …stergštlands lŠn och Linkšpings stift.

Skšld delad i guld, vari en gršn spets, och guld, vari en ršd plogbill

Antaget av Nykils hembygdsfšrening 1997-04-28.

Spets – ortnamnets efterled, fšrmodligen anspelande pŒ en kilformig markformation. Gyllene fŠlt – slŠttbygd. Gršnt – skogsbygd. Plogbill – heraldisk fšrkortning av en plog, som utgšr huvudmotiv i det sedan Œr 1569 kŠnda sigillet fšr Valkebo hŠrad. Komponerat av Per Andersson.

 

NŠssja — J05030-96

NŠssja fšrsamling, Vadstena kommun, …stergštlands lŠn och Linkšpings stift.

I blŒtt fŠlt en spets av guld, belagd med Œtta i cirkel ordnade ršda rundlar

Antaget av NŠssja fšrsamling 1996-02-07.

Spets – ortnamnet, som Šr en bšjningsform av 'nŠs', syftande pŒ udde i VŠttern norr om kyrkan. BlŒ fŠlt pŒ vardera sidan om spetsen – Vadstenaviken i nordost och den šppna VŠttern i nordvŠst, vilka vatten omger den udde dŠr socknen Šr belŠgen. tta rundlar i cirkel – symbol fšr socknens mest beryktade fornlŠmning, NŠssja "domarring". Komponerat av Per Andersson.

 

Oppeby — J05043-96

Oppeby fšrsamling, Kinda kommun, …stergštlands lŠn och Linkšpings stift.

Skšld kluven och tvŒ gŒnger delad, medelst en sŒgskura upptill och en vŒgskura nedtill, i rštt och guld, i ginstammen tvŒ grekiska kors av motsatta tinkturer

Antaget av Oppeby fšrsamling 1996-09-03.

Kors upptill i ginstammen – ortnamnets betydelse av 'den hšgre upp belŠgna gŒrden'. TvŒ kors – tvŒ kyrkor i socknen, en medeltida och en frŒn 1800-talets bšrjan som ersatt den gamla. FŠlt delat i rštt och guld – frŒn vapnet fšr fursteŠtten Oldenburg, till vilken hšrde konung Karl XIII, som skŠnkte sockenkyrkans altartavla och gav upphov till namnet "Karls kyrka i Kinden". VŒgskura – Drabo hŠlsobrunn. SŒgskura – sŒgverksindustri i socknen. Komponerat av Per Andersson.

 

Ringarum — J05071-97

Ringarums fšrsamling, Valdemarsviks kommun, …stergštlands lŠn och Linkšpings stift.

I fŠlt av guld en medelst parallella skyskuror bildad stolpe

Antaget av Ringarums hembygdsfšrening 1997-03-16.

BlŒ stolpe bildad medelst parallella skyskuror – ortnamnets fšrled, som hŠrleds till Œnamnet Ringa, 'Œn som flyter i ringar', dvs med ett flodlopp av meanderkaraktŠr. Gyllene fŠlt – ortnamnets efterled med betydelsen 'šppen plats'. Guld – Gusums mŠssingsbruk med tillverkning av bl a kyrkliga fšremŒl. YtterfŠlt avgrŠnsade med parallella skyskuror – framstŠllning av ett šppnat blixtlŒs, en produkt som sŠrskilt gjort Gusums bruk kŠnt. Komponerat av Per Andersson.

 

Risinge — J05029-96

Risinge fšrsamling, FinspŒngs kommun, …stergštlands lŠn och Linkšpings stift.

I blŒtt fŠlt en lilja av guld under en krona av silver

Antaget av Risinge fšrsamling 1996-10-28.

Lilja och krona – attribut fšr jungfru Maria, Œt vilken Risinge gamla kyrka, nu kallad Sankta Maria kyrka, helgades; Mariabild pŒ altarskŒp, invigt Œr 1500, i gamla kyrkan. Lilja – frŒn "den svenska industrins fader" Louis de Geers (1587–1652) vapen; frŒn vapnet fšr FinspŒngs kšping, som ursprungligen omfattade just Risinge socken. BlŒtt, guld och silver – tinkturer sammanhŠngande med Marialegenden. BlŒtt – de mer Šn 100 sjšar som ryms inom denna …stergštlands stšrsta socken. Komponerat av Per Andersson.

 

Ršnš — J05039-96

Ršnš fšrsamling, Norrkšpings kommun, …stergštlands lŠn och Linkšpings stift.

I fŠlt av silver ett blŒtt taukors, belagt med ett taukors av silver och Œtfšljt till hšger av ett koppartecken och till vŠnster av en lŒga, bŒda ršda

Antaget av Ršnš fšrsamling 1996-06-03.

Taukors eller Antoniuskors – det tidigare brukade fšrsamlingsnamnet "Capella S:t Antonii". Kors inom ett kors – den nya sockenkyrkan byggdes runtom den gamla. Koppartecken – koppargruvdrift. LŒga – vŒrdkase pŒ Lšnshuvuds udde. BlŒtt – havsvikar som nŒr socknen. BlŒtt och silver – frŒn vapnet fšr fursteŠtten Wittelsbach, till vilken hšrde pfalzgreven Johan Kasimir, hertig av Stegeborg, som var Šgare till en stor del av socknens gŒrdar och Œr 1641–1642 lŠt uppfšra den nya kyrkan, kallad Sankta Katarina kapell efter hans hustru, Gustav II Adolfs syster, vars portrŠtt finns i kyrkan. Komponerat av Per Andersson.

 

Sankt Laurentii — J05003-96

Sankt Laurentii fšrsamling, Sšderkšpings kommun, …stergštlands lŠn och Linkšpings stift.

I fŠlt av silver ett rštt stolpvis stŠllt halster med ringskaft nedŒt inom en med tolv sexuddiga stjŠrnor av guld belagd blŒ bŒrd

Taget i bruk inom Sankt Laurentii fšrsamling 1984, antaget av densamma 1996-09-25.

Halster – attribut fšr Sankt Laurentii, anspelande pŒ fšrsamlingsnamnet. Tolv stjŠrnor av guld i blŒtt fŠlt – de apokalyptiska tolv stjŠrnorna; frŒn vapnet fšr Sšderkšpings stad, vars stadsfšrsamling Sankt Laurentii Šr. Komponerat av Bengt Olof KŠlde.

 

Skeda — J05036-96

Skeda fšrsamling, Linkšpings kommun, …stergštlands lŠn och Linkšpings stift.

I gršnt fŠlt ett kors av silver, belagt med fem ršda rundlar

Antaget av Skeda fšrsamling 1996-05-02.

Kors av silver, belagt med fem ršda rundlar – ett Sankta Birgittakors, erinrande om att sockenkyrkan fšrr benŠmndes Sankta Birgitta. Kors – sinnebild fšr ortnamnet med betydelsen 'avtagsvŠg', kanske frŒn stora landsvŠgen mellan Linkšping och Vimmerby, som gŒr genom socknen. Gršnt – skogs- och jordbruket. Komponerat av Per Andersson.

 

SkeppsŒs — J05015-95

SkeppsŒs fšrsamling, Mjšlby kommun, …stergštlands lŠn och Linkšpings stift.

I blŒtt fŠlt en sexuddig stjŠrna av guld och dŠrunder ett treberg av guld, belagt med ett blŒtt fyrkantsŒrder

Antaget av SkeppsŒs hembygdsfšrening 1995-03-08 och SkeppsŒs fšrsamling 1995-03-09.

FyrkantsŒrder – bilden i Bobergs hŠrads sigill, kŠnt sedan Œr 1571. BlŒtt fŠlt med ett treberg av guld, belagt med ett blŒtt fyrkantsŒrder – gemensamt vapenmotiv fšr de socknar som tillhšrt bŒde Bobergs hŠrad och Bobergs landskommun (1952–1970). FyrkantsŒrder och sexuddig stjŠrna – frŒn bilden i Bobergs hŠrads yngre sigill, kŠnt sedan Œr 1621. Treberg – den Œs som givit upphov till socknens namn. Gyllene fŠlt – jordbruket som socknens huvudnŠring. Komponerat av Per Andersson.

 

SkŠnninge — J05022-95

SkŠnninge fšrsamling, Mjšlby kommun, …stergštlands lŠn och Linkšpings stift.

I blŒtt en stŒende naturfŠrgad madonna med klŠdnad av silver samt krona och gloria av guld, bŠrande barnet pŒ vŠnstra armen och en liljestav av guld i hšgra handen samt pŒ vardera sidan Œtfšljd av ett Mariamonogram av guld. Barnet Šr likaledes naturfŠrgat med klŠdnad av silver och gloria av guld

Antaget av SkŠnninge fšrsamling 1995-04-04 och SkŠnninge hembygdsfšrening S:ta Ingrids gille 1995-04-10, tidigare fšrt av SkŠnninge stad (1200-talet–1543), SkŠnninge (1570–1951) och SkŠnninge stad (1952–1970).

Madonna Œtfšljd av Mariamonogram – bilden i SkŠnninge stads sigill, kŠnt frŒn 1302.

 

Skšnberga — J05038-96

Skšnberga fšrsamling, Sšderkšpings kommun, …stergštlands lŠn och Linkšpings stift.

I blŒtt fŠlt ett av balkvis och ginbalkvis stŠllda kavlar bildat gallerverk med fem hela šppningar, vardera med ett grekiskt kors, allt av guld

Antaget av Skšnberga fšrsamling 1996-05-23.

Gallerverk med kors i šppningarna – motiv frŒn beslag pŒ dšrr till Skšnberga kyrka. BlŒtt och guld – frŒn vapnet fšr Sšderkšpings stad och kommun; frŒn vapnet fšr Štten Bielke, till vilken hšrde Johan III:s svŠrfader, som Šr begravd i kyrkan. Komponerat av Per Andersson.

 

StrŒ — J05051-96

StrŒ fšrsamling, Vadstena kommun, …stergštlands lŠn och Linkšpings stift.

I fŠlt, kluvet i blŒtt och guld, tvŒ bjŠlkvis ordnade grekiska kors och dŠrunder ett vattenhjul, allt av motsatta tinkturer

Antaget av StrŒ fšrsamling 1996-09-26.

Skšldens klyvning samt tvŒ kors – den nuvarande socknens tillkomst genom sammanlŠggning av tvŒ tidigare socknar med var sin kyrka, StrŒ och Broby. Gyllene fŠlt – slŠttbygd. BlŒtt fŠlt – ortnamnet, som betyder 'stršm, Œ' och anses som ett Šldre namn pŒ MjšlnaŒn, som bevattnar socknen; TŒkerns kanal, som genomflyter socknen. Vatten- eller kvarnhjul – Mjšlna kvarn och Nykvarns kvarn, som utnyttjade MjšlnaŒns vattenkraft. Komponerat av Per Andersson.

 

Styrstad — J05027-96

Styrstads fšrsamling, Norrkšpings kommun, …stergštlands lŠn och Linkšpings stift.

I blŒtt fŠlt en stolpe, pŒ vardera sidan Œtfšljd av tvŒ korsade kors, allt av guld

Antaget av Styrstads fšrsamling 1996-01-31.

Stolpe – hŠrledning av ortnamnets fšrled till hedersnamnet Stydhil med betydelsen 'stštta, stolpe, stšd, stšttepelare'. Korsat kors – bilden i Lšsings hŠrads sigill, kŠnt sedan Œr 1649. Gyllene fŠlt – slŠttbygd. BlŒtt fŠlt – BrŒviken. Guld och blŒtt – frŒn vapnet fšr Norrkšpings kommun. Komponerat av Per Andersson.

 

SvŠrtinge — J05034-96

SvŠrtinge fšrsamling, Norrkšpings kommun, …stergštlands lŠn och Linkšpings stift.

I fŠlt av guld en genomgŒende och genombruten ršd trekant, Œtfšljd ovan pŒ vardera sidan av en stolpvis stŠlld och Œt trekanten vŠnd bila och nedan av en sexuddig stjŠrna, alla blŒ

Antaget av SvŠrtinge fšrsamling 1996-03-28.

Bila (yxa) – attribut fšr Sankt Olof, skyddshelgon fšr Norrkšping, av vars tŠtortsomrŒde SvŠrtinge Šr en del; yxa fšrekommande i bilden i det sedan Œr 1604 kŠnda sigillet fšr BrŒbo hŠrad, vars tingsstŠlle var belŠget pŒ SvŠrtinge Šgor; anknytning till sockenvapnet fšr …stra Eneby, varur SvŠrtinge fšrsamling Šr utbruten. Genombruten trekant – frŒn vapnet fšr Štten Schulman, Šgare till egendomen SvŠrtinge. Sexuddig stjŠrna – frŒn bilden i sigill, kŠnt sedan 1300-talets fšrsta hŠlft, fšr abboten fšr cistercienserklostret i Alvastra, Œt vilken konung Magnus Œr 1355 upplŠt jakt pŒ falkfŒglar vid SvŠrtinge. FŠlt av guld samt blŒtt och rštt – frŒn vapnet fšr Norrkšpings stad och kommun. Komponerat av Per Andersson.

 

Sya — J05009-94

Sya fšrsamling, Mjšlby kommun, …stergštlands lŠn och Linkšpings stift.

Skšld fyra gŒnger delad i blŒtt och guld, den šversta skuran en vŒgskura och den nedersta en grantoppskura

Antaget av Sya fšrsamling 1994-05-25.

VŒgskura – SvartŒn; offerkŠlla kallad PilkŠllan; tolkning av ortnamnet som ett Œnamn. Gyllene fŠlt – jordbruksnŠringen och jordbruksbygden. Grantoppskura – skogsbruksnŠringen och skogsbygden; "Syio skog", den fšrsta kŠnda skepnad vari ortnamnet fšrekommer Œr 1382. Skšldens raka mittstrŠng – riksvŠgens och stambanans strŠckning genom socknen, som givit upphov till tŠtorten Sya. Komponerat av Per Andersson.

 

Tidersrum — J05070-97

Tidersrums fšrsamling, Kinda kommun, …stergštlands lŠn och Linkšpings stift.

I fŠlt av silver en ginstam och en stolpe, fšrenade och ršda, stolpen belagd med en lilja av silver och pŒ vardera sidan Œtfšljd av en blŒ hŠstsko

Antaget av Tidersrums fšrsamling 1997-08-07.

Ginstam fšrenad med stolpe – sockennamnets initialbokstav. HŠstsko – sŠgen att kyrkan anvŠnts som stall, styrkt av fynd av hŠstskor under kyrkgolvet. Lilja – beslag, i Šndarna utformade som liljor, pŒ en nu fšrsvunnen kyrkdšrr. BlŒtt – sjšar. Komponerat av Per Andersson.

 

Trehšrna — J05044-96

Trehšrna fšrsamling, …deshšgs kommun, …stergštlands lŠn och Linkšpings stift.

I fŠlt av silver ett av kavlar bildat kors, Œtfšljt av fyra lindblad, allt gšnt

Antaget av Trehšrna fšrsamling 1996-09-15.

Smalt kors delande skšlden i fyra delar – sockengrŠnserna i omrŒdet innan socknen bildades genom avsšndring frŒn fyra andra socknar, Stora by, SŠby, LinderŒs och till sist Šven Rinna. Lindblad – frŒn vapnet fšr Štten Ribbing, som Šgde Trehšrna sŠteri och hade gravkor i socknens kyrka; fšrkortning av Lysings hŠrads vapen, som visar ett lšvtrŠd. Gršnt – socknens karaktŠr av utprŠglad skogsbygd. Komponerat av Per Andersson.

 

Tryserum — J05064-97

Tryserums fšrsamling, Valdemarsviks kommun, …stergštlands lŠn och Linkšpings stift.

I fŠlt av guld en stšrtad blŒ spets, belgd med en krona av guld och pŒ vardera sidan Œtfšljd av en blŒ rundel

Antaget av Tryserums hembygdsfšrening 1997-03-14.

Stšrtad blŒ spets – Valdemarsviken, till vilken socknen grŠnsar och dŠr fiskelŠgen Šr belŠgna. FŠlt av guld – frŒn vapnet fšr Štten Bonde, till vilken hšrde konung Karl Knutsson, vars stamsŠte och hemvist under Œren 1429– 1446 var godset Fogelvik, vilket fšranlett fšljande vŠlkŠnda strof i hans kršnika: "Medan jag var herre till Fogelvik, var jag bŒde mŠktig och rik, men sedan jag blev konung i Svea och Gšta land, vart jag en arm och olyckelig man". Krona – Fogelviks kungliga anknytning genom Karl Knutsson samt Karl XV, som under sin tid som kronprins var herresŠtets Šgare Œren 1851–1855. BlŒ rundlar – socknens mŒnga sjšar. Komponerat av Per Andersson.

 

Vadstena — J05028-96

Vadstena fšrsamling, Vadstena kommun, …stergštlands lŠn och Linkšpings stift.

I blŒtt fŠlt ett grekiskt kors av silver, belagt med fem ršda rundlar

Antaget av Vadstena fšrsamling 1996-02-01.

Kors av silver belagt med fem ršda rundlar – Sankta Birgittakors som en heraldisk fšrkortning och heraldisering av bilden av den sittande heliga Birgitta i Vadstena stads medeltida sigill och det dŠrpŒ byggande stadsvapnet. Rštt och silver – frŒn vapnet fšr Vadstena kommun, vilket i grunden utgšrs av stadsvapnet fšrsett med nŒgot annorlunda tinkturer. BlŒtt och silver – frŒn vapnet fšr den kungliga FolkungaŠtten, till vilken hšrde Vadstena kungsgŒrds anlŠggare under 1200-talet. BlŒtt fŠlt – belŠgenheten vid VŠttern. Komponerat av Per Andersson.

 

Vallerstad — J05019-95

Vallerstads fšrsamling, Mjšlby kommun, …stergštlands lŠn och Linkšpings stift.

I blŒtt fŠlt fem rundlar av guld, ordnade en, tre och en, och dŠrunder ett treberg av guld, belagt med ett blŒtt fyrkantsŒrder

Antaget av Vallerstads hembygdsfšrening 1995-03-29 och Vallerstads fšrsamling 1995-04-03.

FyrkantsŒrder – bilden i Bobergs hŠrads sigill, kŠnt sedan Œr 1571. BlŒtt fŠlt med ett treberg av guld, belagt med ett blŒtt fyrkantsŒrder – gemensamt vapenmotiv fšr de socknar som tillhšrt bŒde Bobergs hŠrad och Bobergs landskommun (1952–1970). Rundlar – tecken fšr stenar och dŠrmed fšr socknens fornminnen, framfšr allt fornminnesomrŒdet Lunds backe med ett stort antal stensŠttningar. Korsvis formering av rundlarna med en av dem centralt placerad och švriga i vardera vŠderstrecket – en teori om att Lunds backes stenformationer haft en funktion knuten till astronomiska observationer, ett "šstgštskt Stonehenge"; korsformen som symbol fšr den kristna eran i Vallerstads historia. Treberg – den hšjdstrŠckning som utgšr Lunds backe. Gyllene fŠlt – jordbruket som socknens huvudnŠring. Komponerat av Per Andersson.

 

Veta — J05007-94

Veta fšrsamling, Mjšlby kommun, …stergštlands lŠn och Linkšpings stift.

I fŠlt av guld en stolpvis stŠlld ršd tjuga, šverlagd med en medelst vŒgskuror bildad blŒ bjŠlke

Antaget av Veta fšrsamling 1994-05-16 efter samrŒd med Veta hembygdsfšrening.

Tjuga – frŒn skšldemŠrket i det frŒn Œr 1569 kŠnda sigillet fšr Vifolka hŠrad, vars tingsplats varit belŠgen vid Ljunga by inom socknen, samt frŒn Vifolka landskommuns vapen. Gyllene fŠlt – slŠttbygden och jordbruksnŠringen. BlŒ stršm – SvartŒn som genomflyter socknen; SpŒngsholms bruk, anlagt vid Œns fall; ortnamnet Veta, som tolkas som 'avloppsdike, trŒng vŠg'; frŒn vapnen fšr Štterna Wennerstedt och Danckwardt-Lilliestršm, i vilken slŠktkrets fideikommisset Solberga varit under ett flertal generationer. Rštt – frŒn vapnet fšr Vifolka landskommun. Guld och rštt – frŒn vapnen fšr …stergštlands lŠn och landskap samt Mjšlby kommun. Komponerat av Per Andersson.

 

Viby — J05008-94

Viby fšrsamling, Mjšlby kommun, …stergštlands lŠn och Linkšpings stift.

Skšld kluven och tre gŒnger delad i guld och gršnt med en gršn rundel i vart och ett av guldfŠlten

Antaget av Viby fšrsamling 1994-05-16.

Gyllene fŠlt – jordbruket. Gršna fŠlt – skogsbruket. Rundlar – tecken fšr stenar och dŠrmed fšr socknens fornminnen, framfšr allt det rika bestŒndet av runstenar; stensymbolerna kan ocksŒ fšrknippas med ortnamnets fšrled med betydelsen 'offerplats'. Komponerat av Per Andersson.

 

VŠderstad — J05014-95

VŠderstads fšrsamling, Mjšlby kommun, …stergštlands lŠn och Linkšpings stift.

I fŠlt av guld fem ginbalkvis ordnade rundlar, Œtfšljda av tvŒ eklšv, allt gršnt

Antaget av VŠderstads fšrsamling 1995-03-07 efter samrŒd med Folkunga hembygds- och fornminnesfšrening.

Gyllene fŠlt – slŠttbygden och dess jordbruk. Eklšv – lšvŠngar. Rader av rundlar – fŠgata med stenstrŠngar, som ingŒr i socknens fornminnesbestŒnd. Komponerat av Per Andersson.

 

VŠstra Eneby — J05025-96

VŠstra Eneby fšrsamling, Kinda kommun, …stergštlands lŠn och Linkšpings stift.

I rštt fŠlt ett armborst av guld, šverlagt med en bjŠlke av guld, belagd med en blŒ krona

Antaget av VŠstra Eneby fšrsamling 1996-01-08.

Armborst lagt under en krona – den under Dackefejden utkŠmpade och enligt traditionen till socknen fšrlagda striden vid sunden, dŒ de kungliga trupperna besegrade och fšrdrev upprorsmŠnnen, symboliserade med en typ av armborst som Šr belagd frŒn sšdra SmŒland, dŠr Nils Dacke hade sin hembygd. BlŒtt och guld – den kungliga sidans tinkturer. Guld och rštt – de smŒlŠndska tinkturerna, anspelande pŒ den smŒlŠndska resningen. Komponerat av Per Andersson.

 

VŠstra Harg — J05010-94

VŠstra Hargs fšrsamling, Mjšlby kommun, …stergštlands lŠn och Linkšpings stift.

Skšld medelst en tinnskura delad i silver, vari en gršn rundel, och gršnt, vari en rundel av silver

Antaget av VŠstra Hargs fšrsamling 1994-05-25.

Rundlar – tecken fšr stenar och anspelande pŒ ortnamnet Harg med betydelsen 'stenhop, stenaltare'; kulor som symbol fšr slŠkten Kugelberg, som under fler generationer Šn nŒgon annan slŠkt innehaft ett eller flera av de sŠterier som finns i socknen; de tvŒ stšrre sjšarna Hargsjšn och Kilarpesjšn. Tinnskura – borgen Svaneholm eller Garpe slott, socknens mest karaktŠristiska fornlŠmning. Gršnt – skogslandskapet och skogsbruket. Komponerat av Per Andersson.

 

VŠstra Husby — J05004-96

VŠstra Husby fšrsamling, Sšderkšpings kommun, …stergštlands lŠn och Linkšpings stift.

I blŒtt fŠlt ett medelst kavlar bildat kors av guld, šverlagt tvŒ korslagda Sankt Olofsyxor av silver

Taget i bruk inom VŠstra Husby fšrsamling 1979, antaget av densamma 1996-10-10.

Sankt Olofsyxa – attribut fšr Sankt Olof, Œt vilken den gamla sockenkyrkan var helgad; attributet bevarat i kyrkan Šnnu pŒ 1700-talet; Sankt Olofs kapell i den nya kyrkan. BlŒtt och silver – frŒn vapnet fšr Štten Stršmfelt, sedan Œr 1779 Šgare till godset Hylinge med gravkor i den gamla kyrkan; pŒ gravkorets plats finns i den nya kyrkan Sankt Olofs kapell, som Šr ett minnerum fšr Štten. Komponerat av Bengt Olof KŠlde.

 

VŠstra Ryd — J05065-97

VŠstra Ryds fšrsamling, Ydre kommun, …stergštlands lŠn och Linkšpings stift.

I fŠlt, kluvet i gršnt och guld, en genomgŒende ruta, belagd med tvŒ stolpvis stŠllda och bjŠlkvis ordnade eklšv, allt av motsatta tinkturer

Antaget av VŠstra Ryds hembygdsfšrening 1997-03-16.

Gyllene fŠlt i omgivande gršnt – framstŠllning av ortnamnet Ryd med betydelsen 'ršjning', som en odlad šppning i skogen. Kluvet fŠlt – det nuvarande fšrsamlingsomrŒdets tidigare uppdelning pŒ VŠstra Ryd och Ydre hŠrads del av Askeryds socken. Eklšv – frŒn vapnet fšr Štten Mšrner, innehavare av Tunarps sŠteri; ek som vanligt trŠdslag i socknens šppna odlingslandskap. Komponerat av Per Andersson.

 

VŠstra Tollstad — J05063-97

VŠstra Tollstads fšrsamling, …deshšgs kommun, …stergštlands lŠn och Linkšpings stift.

Medelst en tinnskura delad skšld, švre fŠltet blŒtt, vari ett treberg av guld, belagt med en ršd sexuddig stjŠrna, och nedre fŠltet tvŒ gŒnger delat i rštt, guld och blŒtt, den švre skuran uppŒtbšjd och den nedre en vŒgskura

Antaget av VŠstra Tollstads fšrsamling 1997-03-10.

BlŒtt vŒgskureavdelat fŠlt – belŠgenheten vid VŠttern, som varit avgšrande fšr omrŒdets framskjutna stŠllning under Œrtusenden; pŒlbyggnaden i Dags mosse, en av landets mŠrkligaste fornlŠmningar. FŠlt ovanfšr vŒgskuran avdelat medelst en bšjd skura – de hŠllar som rymmer hŠllristningarna vid HŠstholmen. Tinnskureavdelat rštt fŠlt – HŠstholmen med hamn vid VŠttern som fšrmodas ha haft karaktŠr av stad. Gyllene fŠlt – den bšrdiga jordbruksbygden, den ekonomiska basen fšr trakten som kulturellt och politiskt centrum i Sverige. Treberg – Omberg, vars sšdra del tillhšr socknen. Sexuddig stjŠrna pŒ treberget – Alvastra kloster vid Ombergs fot, vilket instiftades Œr 1143 efter markdonation av konung Sverker d Š och vars abbot i sitt sigill fšrde bl a en sexuddig stjŠrna; frŒn vapnet fšr Alvastra landskommun, varav VŠstra Tollstad var en del. Komponerat av Per Andersson.

 

€lvestad — J05062-97

€lvestads fšrsamling, Motala kommun, …stergštlands lŠn och Linkšpings stift.

I blŒtt fŠlt tvŒ korslagda pilar av guld och dŠrunder ett treberg av guld, belagt med ett blŒtt fyrkantsŒrder

Antaget av €lvestads fšrsamling 1996-11-13 och €lvestads hembygdsfšrening 1997-03-04.

FyrkantsŒrder – bilden i Bobergs hŠrads sigill, kŠnt sedan Œr 1571. BlŒtt fŠlt med ett treberg av guld, belagt med ett blŒtt fyrkantsŒrder – gemensamt vapenmotiv fšr de socknar som tillhšrt bŒde Bobergs hŠrad och Bobergs landskommun (1952–1970). Gyllene fŠlt – jordbruksbygd och slŠttlandskap. BlŒtt fŠlt – SvartŒn. Pil – frŒn vapnet fšr Štten von Roxendorff, Šgare till godset Karlshov. Treberg – upphšjda sandŒsar inom socknen; kyrkans belŠgenhet pŒ en hšjd; gravhšgar i fornminnesbestŒndet. Komponerat av Per Andersson.

 

…rtomta — J05061-97

…rtomta fšrsamling, Linkšpings kommun, …stergštlands lŠn och Linkšpings stift.

I blŒtt fŠlt en vŠnstervŠnd spets av guld, belagd med ett rštt griphuvud

Antaget av …rtomta hembygdsfšrening 1997-03-02 och …rtomta fšrsamling 1997-03-08.

VŠnstervŠnd spets – frŒn vapnet fšr Štten BanŽr, Šgare till EkenŠs slott under en tidsrymd av nŠrmare 300 Œr och i denna egenskap innehavare av patronatsrŠtt i …rtomta sedan Œr 1732; Štten BanŽrs innehav av egendomarna Svenneby och s. Griphuvud – frŒn vapnet fšr Šgaren till EkenŠs, generalguvernšren Mauritz Vellingk, som dog Œr 1727 pŒ Mjšlby gŠstgivaregŒrd under transport till Jšnkšpings slott fšr att avtjŠna livstids fŠngelse. BlŒtt och guld – frŒn vapnet fšr Štten Sture (Natt och Dag), Šgare till EkenŠs. Gyllene fŠlt – slŠttbygd, framfšr allt i socknens norra del; ortnamnets fšrled med betydelsen 'grusmark'. BlŒtt – socknens sjšar. Komponerat av Per Andersson.

 

…stra Ny — J05053-96

…stra Ny fšrsamling, Norrkšpings kommun, …stergštlands lŠn och Linkšpings stift.

I fŠlt av silver en stolpe fšrenad med en balk, bŒda blŒ och bildade av kavlar samt tillsammans Œtfšljda av tvŒ ršda sjšblad

Antaget av …stra Ny fšrsamling 1996-10-06.

Korsade kavlar – flera stšrre landsvŠgar som genomkorsar socknen. Sjšblad – frŒn vapnet fšr Likvidssšnernas Štt, som under 1300-talet Šgde gods i socknen. BlŒtt och silver – frŒn vapnet fšr fursteŠtten Wittelsbach, till vilken hšrde Sveriges tre karolinerkungar och de pfalzgrevar som ocksŒ var hertigar av Stegeborg, vars fŠste pŒ StŠkeholmen varit belŠget i …stra Ny och vartill en stor del av socknens gŒrdar Šgdes. BlŒtt – SlŠtbaken. Komponerat av Per Andersson.

 

…stra Ryd — J05005-96

…stra Ryds fšrsamling, Sšderkšpings kommun, …stergštlands lŠn och Linkšpings stift.

I fŠlt av guld ett rštt klšverbladskors, i korsmitten belagt med en stšrre och pŒ varje korsŠnda med en mindre rundel, alla av silver

Taget i bruk inom …stra Ryds fšrsamling 1978, antaget av densamma 1996-09-25.

Klšverbladskors med rundlar – kyrkans medeltida ostensorium, som nu ingŒr i Statens historiska museums samlingar. Komponerat av Bengt Olof KŠlde.

 

…stra Tollstad — J05011-94

…stra Tollstads fšrsamling, Mjšlby kommun, …stergštlands lŠn och Linkšpings stift.

Skšld delad, švre fŠltet gršnt med tvŒ stšrtade spetsar av guld, nedre fŠltet gršnt med en ginstam fšrenad med en stolpe, bŒda av guld

Antaget av …stra Tollstads fšrsamling 1994-05-25.

TvŒ stšrtade spetsar – vapnet fšr Niclis Kista (kŠnd 1394), som Šgde gods i Tollstads socken. Ginstam fšrenad med stolpe – begynnelsebokstaven T i sockennamnet, som ytterst hŠrleds till gudanamnet Tor, varvid vapnets T ocksŒ kan tolkas som en stiliserad torshammare. Gyllene fŠlt – jordbruket. Gršnt – skogsbruket. Komponerat av Per Andersson.

 

…stgštsk vapenbok : Territoriella heraldiska vapen i …stergštland fšr landskap, lŠn, stift, landskapsdelar, hŠrader, kommuner, stŠder, kšpingar, landskommuner, pastorat och fšrsamlingar. Mjšlby, 1998. 76 sid. ISBN 91-87784-09-2.

 

 

 

 

 

slekt.se/heraldik

Start Heraldiska vapen och flaggor

Start slekt.se

© 2022 Per Andersson