Heraldiska vapen och flaggor Per Anderssons texter om heraldik, kommunvapen, nordiska korsflaggor m m
	Östgötsk vapenbok – Församlingar Allhelgona — J05021-95 Allhelgona församling, Mjölby kommun, Östergötlands län och Linköpings stift. I rött fält ett kors av guld, belagt med fem blå grekiska kors Antaget av Allhelgona församling 1995-04-04 och Skänninge hembygdsförening S:ta Ingrids gille 1995-04-10. Ett kors belagt med fem mindre kors – ortnamnet med ursprung i att sockenkyrkan vigdes åt "alla helgon", i vapnet representerade av flera kors vilka förenas inom ett stort kors, dvs kyrkan. Rött och guld – från vapnet för socknens store son, kungliga rådet, skalden och greven Erik Lindschöld (1634–1690), som bl a var ägare till säteriet Lindevad. Kors av guld med blå kors – svenska riksvapnets och flaggans tinkturer och komposition, anspelande på Lindschöld som innehavare av ett av rikets allra högsta ämbeten. Komponerat av Per Andersson. Appuna — J05017-95 Appuna församling, Mjölby kommun, Östergötlands län och Linköpings stift. I fält av guld tre svarta plogbillar, ordnade i gaffelkors och med spetsarna utåt Antaget av Appuna församling 1995-03-26. Gyllene fält – det utpräglade slättlandskapet. Plogbillar – jordbruket som den både i historisk och modern tid dominerande näringen. Komponerat av Per Andersson. Bjälbo — J05024-95 Bjälbo församling, Mjölby kommun, Östergötlands län och Linköpings stift. I blått fält en stolpe av silver, belagd med tre röda hjärtan Antaget av Bjälbo församling 1995-05-09. Röda hjärtan – socknens största historiska gestalt Birger jarl, som var Sveriges verklige regent från år 1248 till sin död 1266, förde tidvis sin släkts vapen (dvs det som alltjämt förekommer i riksvapnets andra och tredje fält och som även brukades av Folkunga landskommun) med balkarna däri beströdda med röda hjärtan. Stolpe – vapnet för väpnaren och lagmannen Magnus Valdemarssons (känd 1313–1331) ätt, som var ägare till Sjuntorp i Bjälbo socken åtminstone sedan Magnus fader, "Valdemar av Sjundetorp" (känd 1307). Blått och silver – från fältet i vapnet för den kungliga Folkungaätten. Komponerat av Per Andersson. Borg — J05056-96 Borgs församling, Norrköpings kommun, Östergötlands län och Linköpings stift. Sköld medelst en tinnskura delad i silver, vari två bjälkvis ordnade röda kors med avrundade armar, och grönt, vari två bjälkvis ordnade rosor av silver Antaget av Borgs församling 1996-11-13. Tinnskura – ortnamnet, som förmodas återgå på en fornborg. Grönt – socknen Löt, som uppgått i Borg och vars ortnamn betyder 'betesmark'; skogsbygd i söder. Röda avrundade kors i silverfält – från hällristningar i socknens riksintressanta fornlämningsområde. Rosor – trädgårdsstaden Kneippbaden, som under namn av Borgs villastad var municipalsamhälle inom socknen. Silver – Norfors silvergruva, som var i verksamhet under 1700-talet. Komponerat av Per Andersson. Dagsberg — J05058-97 Dagsbergs församling, Norrköpings kommun, Östergötlands län och Linköpings stift. I fält, delat i guld och blått, en på skuran lagd sol av motsatta tinkturer samt därunder ett treberg av guld och därunder en blå ginstam Antaget av Dagsbergs församling 1997-02-04. Sol över ett berg – ortnamnet, där förleden förmodligen syftar på dagsljus vid kyrkbyn, som ligger på en höjd öppen för solen. Sköldens fördelning på fyra horisontellt avdelade fält, av omväxlande guld och blått – från vapnet för ätten Bielke, till vilken hörde Johan III:s drottning Gunilla, som anlade Bråborgs slott och också avled där. Gyllene fält – slättbygd. Blått fält – Bråviken. Guld och blått – från vapnet för Norrköpings kommun. Komponerat av Per Andersson. Drothem — J05040-96 Drothems församling, Söderköpings kommun, Östergötlands län och Linköpings stift. I blått fält en trappgavel av silver, belagd med en blå treblading Antaget av Drothems församling 1996-06-11. Trappgavel av silver, belagd med treblading, i blått fält – Drothems kyrkas vitmenade trappgavel, avtecknande sig mot blå himmel, med fönster, anspelande på treenigheten. Treblading – flerfaldigt förekommande på socknens gamla rökelsekar. Komponerat av Per Andersson. Ekebyborna — J05048-96 Ekebyborna församling, Motala kommun, Östergötlands län och Linköpings stift. I blått fält ett lejonhuvud av guld och därunder ett treberg av guld, belagt med ett blått fyrkantsårder Antaget av Ekebyborna församling 1996-09-23. Fyrkantsårder – bilden i Bobergs härads sigill, känt sedan år 1571. Blått fält med ett treberg av guld, belagt med ett blått fyrkantsårder – gemensamt vapenmotiv för de socknar som tillhört både Bobergs härad och Bobergs landskommun (1952–1970). Gyllene fält – jordbruksbygd och slättlandskap. Blått fält – sjön Boren. Lejonhuvud – Ulvåsa slott, vars förste kände ägare var Birger jarls fader Magnus minnesköld av den kungliga Folkungaätten, som i sitt vapen förde ett lejon; en sked försedd med detta vapen har hittats i socknen. Treberg – den höjd varpå Ulvåsa är beläget. Blått och guld – från vapnen för den kungliga Folkungaätten, ätterna Bielke, Sparre och Sture (Natt och Dag), alla ägare till Ulvåsa. Komponerat av Per Andersson. Flistad — J05055-96 Flistads församling, Linköpings kommun, Östergötlands län och Linköpings stift. I fält av guld en blå hästsko, omslutande en heraldisk källa av silver och blått Antaget av Flistads församling 1996-10-22. Källa – Flistads hälsobrunn, belägen på Norra Lunds ägor. Hästskor – heraldisk förkortning av hästen som attribut för Sankt Stefanus, åt vilken församlingens kyrka var helgad; sockentradition med kappridning på Staffansdagen med anknytning till Sankt Staffan som hästarnas beskyddare; fristående bild av Sankt Staffan, som förr fanns i sockenkyrkan och till vilken man offrade för god "hästlycka", en sed som levde kvar till slutet av 1700-talet; avbildning av Sankt Staffan på kyrkans gamla altarskåp. Gyllene fält – slättbygd. Komponerat av Per Andersson. Fornåsa — J05060-97 Fornåsa församling, Motala kommun, Östergötlands län och Linköpings stift. I blått fält ett klöverbladskors av guld och därunder ett treberg av guld, belagt med ett blått fyrkantsårder Antaget av Fornåsa församling 1997-02-16. Fyrkantsårder – bilden i Bobergs härads sigill, känt sedan år 1571. Blått fält med ett treberg av guld, belagt med ett blått fyrkantsårder – gemensamt vapenmotiv för de socknar som tillhört både Bobergs härad och Bobergs landskommun (1952–1970). Gyllene fält – jordbruksbygd och slättlandskap. Klöverbladskors – från vapnet för den ryktbare linköpingsbiskopen Hans Brask, som ägde Fornåsa kyrkby. Treberg – sockennamnets efterled. Komponerat av Per Andersson. Furingstad — J05057-96 Furingstads församling, Norrköpings kommun, Östergötlands län och Linköpings stift. Sköld fyrdelad i grönt och guld, i första och fjärde fälten ett korsat kors av guld Antaget av Furingstads församling 1996-11-20. Korsat kors – bilden i Lösings härads sigill, känt sedan år 1649. Gyllene fält – slättbygd. Grönt – enstaka skogsdungar som bryter slättlandskapet. Komponerat av Per Andersson. Gistad — J05037-96 Gistads församling, Linköpings kommun, Östergötlands län och Linköpings stift. I fält av guld en medelst vågskuror bildad blå bjälke, åtföljd ovan av en sexuddig stjärna och nedan av en plogbill, båda röda Antaget av Gistads församling 1996-05-06. Gyllene fält – jordbruksbygd. Genomgående bjälke i gyllene fält – de båda viktiga kommunikationsleder som genomskär socknen, europaväg 4 och södra stambanan. Blå vågskureavdelad bjälke – Kumla å som genomflyter socknen. Sexuddig stjärna – från bilden i det sedan år 1569 kända sigillet för Skärkinds härad, vars tingsställe varit beläget i socknen. Plogbill – heraldisk förkortning av plog som motiv i vapnet för Åkerbo landskommun, vari Gistad ingick 1952–1970. Komponerat av Per Andersson. Grebo — J05067-97 Grebo församling, Åtvidabergs kommun, Östergötlands län och Linköpings stift. I fält delat, första fältet delat i svart och silver, andra fältet rött, en grep av guld Antaget av Grebo hembygdsförening 1997-04-09. Tinkturkombinationen svart, silver (vitt) och rött – koloreringen av den sägenomspunna stenen på Rödstens ägor, socknens mest beryktade fornlämning. Grep – ortnamnets förled. Komponerat av Per Andersson. Gårdeby — J05050-96 Gårdeby församling, Söderköpings kommun, Östergötlands län och Linköpings stift. I fält av guld ett grekiskt kors inom en infattning, allt blått Antaget av Gårdeby församling 1996-09-26. Infattning – ortnamnets förled med betydelsen 'stängsel, inhägnad plats'. Kors i gyllene fält – kyrkan och socknens egentliga slättland, som finns däromkring. Komponerat av Per Andersson. Gärdserum — J05031-96 Gärdserums församling, Åtvidabergs kommun, Östergötlands län och Linköpings stift. I grönt fält en medelst vågskuror bildad balk, åtföljd ovan av ett järntecken och nedan av ett vattenhjul, allt av guld Antaget av Gärdserums församling 1996-02-20. Vågskureavdelad balk – den åt sydväst löpande Storån, utefter vilken de flesta orter inom socknen är belägna. Vattenhjul – tidigt etablerad industriell verksamhet, som fick sin kraft från socknens vattendrag. Järntecken – järnbruk. Grönt fält – skogsbygd. Grönt och guld – från vapnet för Åtvidabergs kommun. Komponerat av Per Andersson. Hannäs — J05032-96 Hannäs församling, Åtvidabergs kommun, Östergötlands län och Linköpings stift. I fält av guld två blå flanker, den ena kommande från övre sköldkanten och den andra från sköldfoten, och mellan dem ett svart tupphuvud med röd beväring, därest sådan skall komma till användning Antaget av Hannäs hembygdsförening 1996-03-17 och Hannäs församling 1996-03-19. Blå flank uppifrån – sjön Yxningen, vari socknen har nordgräns. Blå flank nedifrån – sjön Vindomen, vari socknen har sydgräns. Tupp – förleden i ortnamnet Hannäs, tidigare skrivet Hananäs. Komponerat av Per Andersson. Heda — J05066-97 Heda församling, Ödeshögs kommun, Östergötlands län och Linköpings stift. I blått fält en stolpe av guld, i ginstammen belagd med en genomgående röd trekant samt på vardera sidan åtföljd av ett grekiskt kors av guld Antaget av Heda församling 1997-04-02. Stolpe av guld med trekant upptill – tornet med sin karaktäristiska tornhuv till Heda kyrka, en av Östergötlands allra äldsta och märkligaste kyrkor, som givit socknen namn, känt från år 1294 i formen Hedeskyrke, dvs kyrkan på heden. Kors – framhävande kyrkan som namngivande och som socknens främsta kulturminne. Blått fält – den blå himlen varemot kyrktornet på slätten avtecknar sig. Komponerat av Per Andersson. Herrberga — J05006-94 Herrberga församling, Mjölby kommun, Östergötlands län och Linköpings stift. I fält av guld en blå stolpe, belagd med två rundlar av guld, en i ginstammen och en i stammen, och en stolpen överlagd röd bjälke, belagd med ett kvarnhjul av guld Antaget av Herrberga församling 1994-05-16 efter samråd med Öjebro hembygdsförening. Blå stolpe – Svartån, vars stora fallhöjd inom socknen givit upphov till den på sin tid betydelsefulla kvarnbyn Öjebro. Kvarnhjul – kvarndriften i Öjebro, som före järnvägens framdragning genom häradet var större än den blivande staden Mjölby. Gyllene fält – jordbruksnäringen. Röd bjälke – den för orten karaktäristiska Öjebron (den äldsta nu bevarade bron tagen i bruk år 1797) där också eriksgatan korsade Svartån; en bjälke förekommer i vapnet för Johan Birgersson som år 1292 var ägare till Forssa. Rundlar av silver – sinnebilder för pärlfisket i Svartån, som bedrevs inom socknen. Komponerat av Per Andersson. Hogstad — J05023-95 Hogstads församling, Mjölby kommun, Östergötlands län och Linköpings stift. I fält av guld en röd bjälke, åtföljd av tre blå plogbillar, två ovan och en nedan Antaget av Hogstads församling 1995-04-27. Gyllene fält – jordbruket och slättbygden. Plogbill – heraldisk förkortning av ett årder (eller en plog), som är sigillmotiv för Göstrings härad vars ting var förlagt till Hogstad. Röd bjälke – Mjölby– Hästholmens järnväg, som drogs genom socknen och gav upphov till tätorten Hogstad. Komponerat av Per Andersson. Horn — J05041-96 Horns församling, Kinda kommun, Östergötlands län och Linköpings stift. I blått fält en medelst inböjda skuror bildad spets av silver, belagd med ett svart grekiskt kors Antaget av Horns församling 1996-06-25. Spets, bildad medelst inböjda skuror och belagd med kors, i blått fält – ortnamnet med betydelsen 'udde, näs', åsyftande den udde i Åsunden där kyrkbyn och den gamla kyrkan var belägna. Svart och silver – från vapnet för den tyska fursteätten Hohenzollern, till vilken hörde Sveriges drottning Lovisa Ulrika, varefter socknens nya kyrka år 1754 blev kallad Lovisa. Komponerat av Per Andersson. Hov — J05049-96 Hovs församling, Vadstena kommun, Östergötlands län och Linköpings stift. I fält av guld en blå drakvinge under en röd krona Antaget av Hovs församling 1996-09-25. Krona – symbol för länsöverhöghet och syftande på Hovs kungsgård, centrum i Hovs län, som var feodalt och kungligt förvaltningscentrum i Västanstång, bl a under medlemmar av Vasaätten under 1400- och 1500-talen. Drakvinge – från draken i vapnet för Västanstång; heraldisk förkortning av draken som attribut för Sankt Mikael, åt vilken kyrkan sannolikt var helgad; i Hovs kyrka förvarades ännu på 1700-talet Sankt Mikaels beläte med draken. Gyllene fält – slättbygd. Blått – sjön Tåkern. Vinge – Tåkerns karaktär av fågelsjö. Komponerat av Per Andersson. Hägerstad — J05045-96 Hägerstads församling, Kinda kommun, Östergötlands län och Linköpings stift. I rött fält en häger av silver med blå beväring Antaget av Hägerstads församling 1996-04-17. Häger – tolkning av ortnamnets förled som fågelnamnet. Rött och silver – från vapnen för Kinda härad och Kinda kommun. Komponerat av Per Andersson. Högby — J05013-95 Högby församling, Mjölby kommun, Östergötlands län och Linköpings stift. I fält av guld ett rött ospänt armborst och därunder ett likaledes rött treberg, belagt med ett svävande kors av guld med avrundade armar, bildat av ett andreaskors fästat på mitten av en stolpvis ställd längre stapel Antaget av Högby församling 1995-02-27. Treberg – ortnamnet med betydelsen 'gården vid högen', troligen en gravhög. Kors – runan för ljudet 'h' i den 16-typiga danska runraden, som använts på en av socknens många runstenar där ortnamnet Högby förekommer i sitt äldsta bevarade belägg – det rika beståndet av fornminnen, särskilt runstenar. Gyllene fält – jordbruksbygden. Armborst – vapentyp använd av Nils Dackes upproriska bondehär, som inom den nuvarande församlingens område år 1543 drabbade samman med Gustav I:s trupper i det s k slaget vid Skrukeby. Rött och guld – från vapnet för Mjölby stad, i vilken socknen ingick åren 1952–1970. Komponerat av Per Andersson. Järstad — J05018-95 Järstads församling, Mjölby kommun, Östergötlands län och Linköpings stift. I fält av guld ett störtat och medelst tinnskuror bildat svart gaffelkors Antaget av Järstads församling 1995-03-29. Gaffelkors – Svartåns och Skenaåns möte vid Klackeborg. Tinnskura – den medeltida borg som skall ha stått på den udde som åarna bildar vid Klackeborg. Svart – ornamnets förled, som härleds till egennamnet 'Jærp' med betydelsen 'den mörke'. Gyllene fält – jordbruket som den dominerande näringen samt det utpräglade slättlandskapet. Komponerat av Per Andersson. Kimstad — J05026-96 Kimstads församling, Norrköpings kommun, Östergötlands län och Linköpings stift. I fält av guld en blå lilja under ett rött klöverbladskors Antaget av Kimstads församling 1996-01-25. Klöverbladskors – från vapnet för biskop Hans Brask, innehavare av godset Norsholm, tidigare Munkeboda, som var biskopsborg för östgötabiskopar under medeltiden. Lilja – från vapnet för ätten Lillie, varav medlemmar tillsammans med ättlingar inom bl a ätterna von Fersen och Piper utgör den släktkrets som under närmare ett halvt årtusende från år 1478 innehaft Lövstads slott och därtill patronatsrätten i socknen. Gyllene fält – jordbruksbygd. Blått fält – Motala ström samt Göta kanal med sluss vid Norsholms tätort. Fält av guld samt blått och rött – från vapnet för Norrköpings kommun. Komponerat av Per Andersson. Kisa — J05046-96 Kisa församling, Kinda kommun, Östergötlands län och Linköpings stift. I fält av silver tre bjälkvis ordnade blå rundlar och därunder ett rött treberg, belagt med ett korsat kors av silver med varje arm slutande i två utböjda spetsar Antaget av Kisa församling 1996-09-18. Korsat kors med armarna slutande i två utböjda spetsar – från bilden i Kinda härads sigill, känt sedan år 1568, häradets vapen och Kinda kommuns vapen, erinrande om Kisa som häradets tingsställe och kommunens centralort. Treberg – trakt rik på berg, det högsta 263 m ö h. Rundlar och treberg – framställning av ortnamnet med betydelsen 'grusig mark'; sinnebild för penningar vid en penningpung, anspelande på Kisapungen. Blå rundlar – socknens sjöar. Rött och silver – från vapnen för Kinda härad och Kinda kommun. Komponerat av Per Andersson. Klockrike — J05052-96 Klockrike församling, Motala kommun, Östergötlands län och Linköpings stift. I fält av guld en röd kyrkklocka, åtföljd av två gröna eklöv Antaget av Klockrike församling 1996-10-03. Kyrkklocka – ortnamnets förled, tolkat som 'klockare'. Eklöv – ortnamnets efterled, tolkat som 'ekskog'. Rött och guld – från vapnet för Östergötlands vapen. Komponerat av Per Andersson. Kristberg — J05033-96 Kristbergs församling, Motala kommun, Östergötlands län och Linköpings stift. I fält av guld ett rött kors och därunder ett blått treberg, belagt med en sexuddig stjärna av guld Antaget av Kristbergs församling 1996-03-26. Kors – ortnamnets förled med ursprung i 'Kristus'. Treberg – ortnamnets efterled; berg upptar en stor del av socknens mark; från vapnet för ätten Bergenstråhle, till vilken hörde Gabriel Bergenstråhle, som bekostade utbyggnad av kyrkan år 1725. Sexuddig stjärna – från bilden i det sedan år 1621 kända sigillet för Bobergs härad, till vilket socknen slutligen i sin helhet räknats. Fyra fält i korsets vinklar – socknens tidigare uppdelning på fyra härader, Bobergs, Aska, Gullbergs och Finspånga läns härad. Blått fält – Boren och flera andra mindre sjöar. Komponerat av Per Andersson. Kuddby — J05047-96 Kuddby församling, Norrköpings kommun, Östergötlands län och Linköpings stift. I fält av guld ett grönt treberg, belagt med ett björklöv av guld samt ovan åtföljt av två gröna björklöv Antaget av Kuddby församling 1996-09-20. Treberg – ortnamnets förled, den höjd, 'kut', där kyrkan är belägen. Gyllene fält – slättbygden. Björklöv – från bilden i det sedan år 1604 kända sigillet för Björkekinds härad, vars tingsplats både under 1300-talet och 1700-talet varit förlagd till socknen. Komponerat av Per Andersson. Kumla — J05020-95 Kumla församling, Mjölby kommun, Östergötlands län och Linköpings stift. I fält av guld ett rött treberg, belagt med två i bjälke ordnade rundlar av guld, och däröver en medelst en vågskura bildad röd ginstam Antaget av Kumla församling 1995-03-30. Treberg – ortnamnet Kumla, som härleds till ordet 'kummel' i plural, syftande på socknens gravhögar. Rundlar – tecken för stenar och därmed för socknens fornminnen, framför allt de två iögonenfallande bautastenarna vid Åsby, där också den största högen finns. Vågskureavdelad ginstam – fågelsjön Tåkern. Guld och rött – från vapnet för ätten Rudbeck, som varit knuten till socknens enda säteri, Sjötuna, och gjort donationer till kyrkan; från vapnen för Östergötlands län och landskap samt Mjölby kommun. Gyllene fält – jordbruket som huvudnäring genom tiderna. Komponerat av Per Andersson. Kvarsebo — J05035-96 Kvarsebo församling, Norrköpings kommun, Östergötlands län och Linköpings stift. I blått fält ett treberg av guld, belagt med ett rött utböjt kors, och därunder en medelst en vågskura bildad blå ginstam, belagd med en fisk av guld Antaget av Kvarsebo församling 1996-04-25. Treberg – bergstrakt i Kolmården; inslag gemensamt med vapnet för Östra Husby socken, varur Kvarsebo utbrutits. Utböjt kors – från vapnet för furstehuset Holstein-Gottorp, till vilket hörde Karl IX:s drottning Kristina, namngivare till Kristinæ kapell, som tidigare var församlingens namn. Vågskureavdelad blå ginstam – Bråviken, norr om vilken socknen är belägen. Fisk – från bilden i det sedan år 1569 kända sigillet för Östkinds härad, till vars häradsallmänning en stor del av socknen hör; fiske i Bråviken som viktig näring. Komponerat av Per Andersson. Kärna — J05069-97 Kärna församling, Linköpings kommun, Östergötlands län och Linköpings stift. I fält av guld en genomgående blå ruta, belagd med tre brinnande granater av guld, ordnade en och två, och åtföljd ovan av två röda rundlar Antaget av Kärna hembygdsförening 1997-06-04. Gyllene fält – slättbygd. Blå ruta – Kärna mosse med en rik flora liksom socknen som helhet, uppvisande totalt 600 fanerogamer; möjlig tolkning av ortnamnet som innehållande ordet 'kärr'. Brinnande granater – från vapnet för Livgrenadjärregementet, som hade sin exercisplats på Malmen. Tre figurer – tre kyrkorum inom församlingen: sockenkyrkan, ett kapell i Ledingelunda fram till 1500-talet samt Gustav Adolfskapellet i tätorten Malmslätt. Röda rundlar – bär på lagerbärsträd från vapnet för ätten Lagerfelt, ägare till jordegendomen Lagerlunda sedan 1640-talet och alltjämt. Komponerat av Per Andersson. Kättilstad — J05042-96 Kättilstads församling, Kinda kommun, Östergötlands län och Linköpings stift. I rött fält ett treberg, ovan åtföljt av ett grekiskt kors, båda av guld, och därunder en medelst en vågskura bildad blå stam Antaget av Kättilstads församling 1996-09-02. Kors ovanför treberg – sockenkyrkans belägenhet på en höjd. Treberg – bergrik trakt; framställning av en gravhög, anspelande på sägen om att socknen fått sitt namn efter en storman vid namn Kättil, som vägrade anta kristendomen och gick in i sin gravhög tre år före sin död. Gyllene fält – åkerbruk på den fruktbara delen av socknens mark. Vågskureavdelad blå stam – socknens läge mellan Åsunden och Ämmern; flertal småsjöar. Komponerat av Per Andersson. Ledberg — J05059-97 Ledbergs församling, Linköpings kommun, Östergötlands län och Linköpings stift. Sköld delad, 1: i guld ett rött treberg, åtföljt av två blå rundlar, 2: medelst en vågskura delat i guld och blått Antaget av Ledbergs församling 1997-02-13. Treberg – Ledbergshögen, "Ledbergs kulle", ett uttryck för Ledberg som ett forntida maktcentrum i Östergötland. Två rundlar – två runstenar. Gyllene fält – slättbygd. Blått vågskureavdelat fält – Svartån. Komponerat av Per Andersson. Lundby (Sörby) — J05016-95 Lundby kapell (fv Sörby församling), Mjölby kommun, Östergötlands län och Linköpings stift. I fält, två gånger kluvet i grönt, guld och blått, ett av kavlar bildat rött kors Antaget av Mjölby församling 1995-03-15. Sköldemärket visar en stiliserad kartbild av socknen med skogsbygd, slättbygd och Svartån, vilken utgör gräns i öster. I detta landskap löper i nord-sydlig riktning riksväg 32, efterföljare till Östra Holavedsvägen, och med öst-västlig sträckning Mjölby–Hästholmens järnväg, vilket korset visar vid sidan av sin funktion som kyrklig symbol. Skärningspunkten för de båda transportlederna är belägen intill platsen för den år 1792 raserade sockenkyrkan. Mjölby pastorat, till vilket Sörby alltid hört, har sitt komministerboställe i Lundby inom Sörby sockens rågång. I prästgårdens flygel är sedan år 1962 inrymt Lundby kapell, som till väsentliga delar övertagit Sörby församlings traditioner och funktioner. Ett sockenvapen för Sörby har sålunda en naturlig plats också i dag, mer än tvåhundra år efter att kyrkosocknen och etthundra år efter att jordebokssocknen upphörde. Komponerat av Per Andersson. Lönsås — J05054-96 Lönsås församling, Motala kommun, Östergötlands län och Linköpings stift. I blått fält en svävande tretinnad bjälke av guld och därunder ett treberg av guld, belagt med ett blått fyrkantsårder Antaget av Lönsås församling 1996-10-14. Fyrkantsårder – bilden i Bobergs härads sigill, känt sedan år 1571. Blått fält med ett treberg av guld, belagt med ett blått fyrkantsårder – gemensamt vapenmotiv för de socknar som tillhört både Bobergs härad och Bobergs landskommun (1952–1970). Gyllene fält – jordbruksbygd och slättlandskap. Blått fält – sjön Boren. Tretinnad bjälke – sinnebild för en krenelerad mur, syftande på traditionen att en stad varit belägen inom socknen. Treberg – sockennamnets efterled. Komponerat av Per Andersson. Mjölby — J05001-79 Mjölby församling, Mjölby kommun, Östergötlands län och Linköpings stift. Sköld: medelst en vågskura delad i guld, vari ett rött kvarnhjul, och blått, vari två bjälkar av guld Antaget av Mjölby hembygdsförening 1979-06-06 och Mjölby församling 1995-03-15. Kvarnhjul – kvarndrift som Mjölbyortens karaktäristiska näring; från vapnet för Mjölby stad och kommun; anknytning till vapnet för Mjölby-Högby pastorat. Blått vågskureavdelat fält – Svartån, kvarnarnas kraftkälla. Gyllene fält – jordbruksnäringen. Parallella bjälkar – järnvägsräls som symbol för Mjölby som järnvägsknutpunkt. Guld och rött – från vapnet för Östergötlands landskap och län; från vapnet för Mjölby stad och kommun. Guld och blått – de svenska tinkturerna. Komponerat av Per Andersson. Normlösa — J05012-95 Normlösa församling, Mjölby kommun, Östergötlands län och Linköpings stift. I fält av guld en plogbill och därunder en medelst en vågskura bildad stam, båda röda Antaget av Normlösa församling 1995-01-26 efter samråd med Normlösa hembygdsförening. Plogbill och gyllene fält – jordbruket som socknens huvudnäring. Plogbillen påminner också till sin form om en biskopsmitra, som erinrar om den historiska anknytning som stiftets biskop haft till socknen. Vågskureavdelad stam – Svartån och dess fall. Komponerat av Per Andersson. Nykil — J05068-97 Nykils församling, Linköpings kommun, Östergötlands län och Linköpings stift. Sköld delad i guld, vari en grön spets, och guld, vari en röd plogbill Antaget av Nykils hembygdsförening 1997-04-28. Spets – ortnamnets efterled, förmodligen anspelande på en kilformig markformation. Gyllene fält – slättbygd. Grönt – skogsbygd. Plogbill – heraldisk förkortning av en plog, som utgör huvudmotiv i det sedan år 1569 kända sigillet för Valkebo härad. Komponerat av Per Andersson. Nässja — J05030-96 Nässja församling, Vadstena kommun, Östergötlands län och Linköpings stift. I blått fält en spets av guld, belagd med åtta i cirkel ordnade röda rundlar Antaget av Nässja församling 1996-02-07. Spets – ortnamnet, som är en böjningsform av 'näs', syftande på udde i Vättern norr om kyrkan. Blå fält på vardera sidan om spetsen – Vadstenaviken i nordost och den öppna Vättern i nordväst, vilka vatten omger den udde där socknen är belägen. Åtta rundlar i cirkel – symbol för socknens mest beryktade fornlämning, Nässja "domarring". Komponerat av Per Andersson. Oppeby — J05043-96 Oppeby församling, Kinda kommun, Östergötlands län och Linköpings stift. Sköld kluven och två gånger delad, medelst en sågskura upptill och en vågskura nedtill, i rött och guld, i ginstammen två grekiska kors av motsatta tinkturer Antaget av Oppeby församling 1996-09-03. Kors upptill i ginstammen – ortnamnets betydelse av 'den högre upp belägna gården'. Två kors – två kyrkor i socknen, en medeltida och en från 1800-talets början som ersatt den gamla. Fält delat i rött och guld – från vapnet för fursteätten Oldenburg, till vilken hörde konung Karl XIII, som skänkte sockenkyrkans altartavla och gav upphov till namnet "Karls kyrka i Kinden". Vågskura – Drabo hälsobrunn. Sågskura – sågverksindustri i socknen. Komponerat av Per Andersson. Ringarum — J05071-97 Ringarums församling, Valdemarsviks kommun, Östergötlands län och Linköpings stift. I fält av guld en medelst parallella skyskuror bildad stolpe Antaget av Ringarums hembygdsförening 1997-03-16. Blå stolpe bildad medelst parallella skyskuror – ortnamnets förled, som härleds till ånamnet Ringa, 'ån som flyter i ringar', dvs med ett flodlopp av meanderkaraktär. Gyllene fält – ortnamnets efterled med betydelsen 'öppen plats'. Guld – Gusums mässingsbruk med tillverkning av bl a kyrkliga föremål. Ytterfält avgränsade med parallella skyskuror – framställning av ett öppnat blixtlås, en produkt som särskilt gjort Gusums bruk känt. Komponerat av Per Andersson. Risinge — J05029-96 Risinge församling, Finspångs kommun, Östergötlands län och Linköpings stift. I blått fält en lilja av guld under en krona av silver Antaget av Risinge församling 1996-10-28. Lilja och krona – attribut för jungfru Maria, åt vilken Risinge gamla kyrka, nu kallad Sankta Maria kyrka, helgades; Mariabild på altarskåp, invigt år 1500, i gamla kyrkan. Lilja – från "den svenska industrins fader" Louis de Geers (1587–1652) vapen; från vapnet för Finspångs köping, som ursprungligen omfattade just Risinge socken. Blått, guld och silver – tinkturer sammanhängande med Marialegenden. Blått – de mer än 100 sjöar som ryms inom denna Östergötlands största socken. Komponerat av Per Andersson. Rönö — J05039-96 Rönö församling, Norrköpings kommun, Östergötlands län och Linköpings stift. I fält av silver ett blått taukors, belagt med ett taukors av silver och åtföljt till höger av ett koppartecken och till vänster av en låga, båda röda Antaget av Rönö församling 1996-06-03. Taukors eller Antoniuskors – det tidigare brukade församlingsnamnet "Capella S:t Antonii". Kors inom ett kors – den nya sockenkyrkan byggdes runtom den gamla. Koppartecken – koppargruvdrift. Låga – vårdkase på Lönshuvuds udde. Blått – havsvikar som når socknen. Blått och silver – från vapnet för fursteätten Wittelsbach, till vilken hörde pfalzgreven Johan Kasimir, hertig av Stegeborg, som var ägare till en stor del av socknens gårdar och år 1641–1642 lät uppföra den nya kyrkan, kallad Sankta Katarina kapell efter hans hustru, Gustav II Adolfs syster, vars porträtt finns i kyrkan. Komponerat av Per Andersson. Sankt Laurentii — J05003-96 Sankt Laurentii församling, Söderköpings kommun, Östergötlands län och Linköpings stift. I fält av silver ett rött stolpvis ställt halster med ringskaft nedåt inom en med tolv sexuddiga stjärnor av guld belagd blå bård Taget i bruk inom Sankt Laurentii församling 1984, antaget av densamma 1996-09-25. Halster – attribut för Sankt Laurentii, anspelande på församlingsnamnet. Tolv stjärnor av guld i blått fält – de apokalyptiska tolv stjärnorna; från vapnet för Söderköpings stad, vars stadsförsamling Sankt Laurentii är. Komponerat av Bengt Olof Kälde. Skeda — J05036-96 Skeda församling, Linköpings kommun, Östergötlands län och Linköpings stift. I grönt fält ett kors av silver, belagt med fem röda rundlar Antaget av Skeda församling 1996-05-02. Kors av silver, belagt med fem röda rundlar – ett Sankta Birgittakors, erinrande om att sockenkyrkan förr benämndes Sankta Birgitta. Kors – sinnebild för ortnamnet med betydelsen 'avtagsväg', kanske från stora landsvägen mellan Linköping och Vimmerby, som går genom socknen. Grönt – skogs- och jordbruket. Komponerat av Per Andersson. Skeppsås — J05015-95 Skeppsås församling, Mjölby kommun, Östergötlands län och Linköpings stift. I blått fält en sexuddig stjärna av guld och därunder ett treberg av guld, belagt med ett blått fyrkantsårder Antaget av Skeppsås hembygdsförening 1995-03-08 och Skeppsås församling 1995-03-09. Fyrkantsårder – bilden i Bobergs härads sigill, känt sedan år 1571. Blått fält med ett treberg av guld, belagt med ett blått fyrkantsårder – gemensamt vapenmotiv för de socknar som tillhört både Bobergs härad och Bobergs landskommun (1952–1970). Fyrkantsårder och sexuddig stjärna – från bilden i Bobergs härads yngre sigill, känt sedan år 1621. Treberg – den ås som givit upphov till socknens namn. Gyllene fält – jordbruket som socknens huvudnäring. Komponerat av Per Andersson. Skänninge — J05022-95 Skänninge församling, Mjölby kommun, Östergötlands län och Linköpings stift. I blått en stående naturfärgad madonna med klädnad av silver samt krona och gloria av guld, bärande barnet på vänstra armen och en liljestav av guld i högra handen samt på vardera sidan åtföljd av ett Mariamonogram av guld. Barnet är likaledes naturfärgat med klädnad av silver och gloria av guld Antaget av Skänninge församling 1995-04-04 och Skänninge hembygdsförening S:ta Ingrids gille 1995-04-10, tidigare fört av Skänninge stad (1200-talet–1543), Skänninge (1570–1951) och Skänninge stad (1952–1970). Madonna åtföljd av Mariamonogram – bilden i Skänninge stads sigill, känt från 1302. Skönberga — J05038-96 Skönberga församling, Söderköpings kommun, Östergötlands län och Linköpings stift. I blått fält ett av balkvis och ginbalkvis ställda kavlar bildat gallerverk med fem hela öppningar, vardera med ett grekiskt kors, allt av guld Antaget av Skönberga församling 1996-05-23. Gallerverk med kors i öppningarna – motiv från beslag på dörr till Skönberga kyrka. Blått och guld – från vapnet för Söderköpings stad och kommun; från vapnet för ätten Bielke, till vilken hörde Johan III:s svärfader, som är begravd i kyrkan. Komponerat av Per Andersson. Strå — J05051-96 Strå församling, Vadstena kommun, Östergötlands län och Linköpings stift. I fält, kluvet i blått och guld, två bjälkvis ordnade grekiska kors och därunder ett vattenhjul, allt av motsatta tinkturer Antaget av Strå församling 1996-09-26. Sköldens klyvning samt två kors – den nuvarande socknens tillkomst genom sammanläggning av två tidigare socknar med var sin kyrka, Strå och Broby. Gyllene fält – slättbygd. Blått fält – ortnamnet, som betyder 'ström, å' och anses som ett äldre namn på Mjölnaån, som bevattnar socknen; Tåkerns kanal, som genomflyter socknen. Vatten- eller kvarnhjul – Mjölna kvarn och Nykvarns kvarn, som utnyttjade Mjölnaåns vattenkraft. Komponerat av Per Andersson. Styrstad — J05027-96 Styrstads församling, Norrköpings kommun, Östergötlands län och Linköpings stift. I blått fält en stolpe, på vardera sidan åtföljd av två korsade kors, allt av guld Antaget av Styrstads församling 1996-01-31. Stolpe – härledning av ortnamnets förled till hedersnamnet Stydhil med betydelsen 'stötta, stolpe, stöd, stöttepelare'. Korsat kors – bilden i Lösings härads sigill, känt sedan år 1649. Gyllene fält – slättbygd. Blått fält – Bråviken. Guld och blått – från vapnet för Norrköpings kommun. Komponerat av Per Andersson. Svärtinge — J05034-96 Svärtinge församling, Norrköpings kommun, Östergötlands län och Linköpings stift. I fält av guld en genomgående och genombruten röd trekant, åtföljd ovan på vardera sidan av en stolpvis ställd och åt trekanten vänd bila och nedan av en sexuddig stjärna, alla blå Antaget av Svärtinge församling 1996-03-28. Bila (yxa) – attribut för Sankt Olof, skyddshelgon för Norrköping, av vars tätortsområde Svärtinge är en del; yxa förekommande i bilden i det sedan år 1604 kända sigillet för Bråbo härad, vars tingsställe var beläget på Svärtinge ägor; anknytning till sockenvapnet för Östra Eneby, varur Svärtinge församling är utbruten. Genombruten trekant – från vapnet för ätten Schulman, ägare till egendomen Svärtinge. Sexuddig stjärna – från bilden i sigill, känt sedan 1300-talets första hälft, för abboten för cistercienserklostret i Alvastra, åt vilken konung Magnus år 1355 upplät jakt på falkfåglar vid Svärtinge. Fält av guld samt blått och rött – från vapnet för Norrköpings stad och kommun. Komponerat av Per Andersson. Sya — J05009-94 Sya församling, Mjölby kommun, Östergötlands län och Linköpings stift. Sköld fyra gånger delad i blått och guld, den översta skuran en vågskura och den nedersta en grantoppskura Antaget av Sya församling 1994-05-25. Vågskura – Svartån; offerkälla kallad Pilkällan; tolkning av ortnamnet som ett ånamn. Gyllene fält – jordbruksnäringen och jordbruksbygden. Grantoppskura – skogsbruksnäringen och skogsbygden; "Syio skog", den första kända skepnad vari ortnamnet förekommer år 1382. Sköldens raka mittsträng – riksvägens och stambanans sträckning genom socknen, som givit upphov till tätorten Sya. Komponerat av Per Andersson. Tidersrum — J05070-97 Tidersrums församling, Kinda kommun, Östergötlands län och Linköpings stift. I fält av silver en ginstam och en stolpe, förenade och röda, stolpen belagd med en lilja av silver och på vardera sidan åtföljd av en blå hästsko Antaget av Tidersrums församling 1997-08-07. Ginstam förenad med stolpe – sockennamnets initialbokstav. Hästsko – sägen att kyrkan använts som stall, styrkt av fynd av hästskor under kyrkgolvet. Lilja – beslag, i ändarna utformade som liljor, på en nu försvunnen kyrkdörr. Blått – sjöar. Komponerat av Per Andersson. Trehörna — J05044-96 Trehörna församling, Ödeshögs kommun, Östergötlands län och Linköpings stift. I fält av silver ett av kavlar bildat kors, åtföljt av fyra lindblad, allt gönt Antaget av Trehörna församling 1996-09-15. Smalt kors delande skölden i fyra delar – sockengränserna i området innan socknen bildades genom avsöndring från fyra andra socknar, Stora Åby, Säby, Linderås och till sist även Rinna. Lindblad – från vapnet för ätten Ribbing, som ägde Trehörna säteri och hade gravkor i socknens kyrka; förkortning av Lysings härads vapen, som visar ett lövträd. Grönt – socknens karaktär av utpräglad skogsbygd. Komponerat av Per Andersson. Tryserum — J05064-97 Tryserums församling, Valdemarsviks kommun, Östergötlands län och Linköpings stift. I fält av guld en störtad blå spets, belgd med en krona av guld och på vardera sidan åtföljd av en blå rundel Antaget av Tryserums hembygdsförening 1997-03-14. Störtad blå spets – Valdemarsviken, till vilken socknen gränsar och där fiskelägen är belägna. Fält av guld – från vapnet för ätten Bonde, till vilken hörde konung Karl Knutsson, vars stamsäte och hemvist under åren 1429– 1446 var godset Fogelvik, vilket föranlett följande välkända strof i hans krönika: "Medan jag var herre till Fogelvik, var jag både mäktig och rik, men sedan jag blev konung i Svea och Göta land, vart jag en arm och olyckelig man". Krona – Fogelviks kungliga anknytning genom Karl Knutsson samt Karl XV, som under sin tid som kronprins var herresätets ägare åren 1851–1855. Blå rundlar – socknens många sjöar. Komponerat av Per Andersson. Vadstena — J05028-96 Vadstena församling, Vadstena kommun, Östergötlands län och Linköpings stift. I blått fält ett grekiskt kors av silver, belagt med fem röda rundlar Antaget av Vadstena församling 1996-02-01. Kors av silver belagt med fem röda rundlar – Sankta Birgittakors som en heraldisk förkortning och heraldisering av bilden av den sittande heliga Birgitta i Vadstena stads medeltida sigill och det därpå byggande stadsvapnet. Rött och silver – från vapnet för Vadstena kommun, vilket i grunden utgörs av stadsvapnet försett med något annorlunda tinkturer. Blått och silver – från vapnet för den kungliga Folkungaätten, till vilken hörde Vadstena kungsgårds anläggare under 1200-talet. Blått fält – belägenheten vid Vättern. Komponerat av Per Andersson. Vallerstad — J05019-95 Vallerstads församling, Mjölby kommun, Östergötlands län och Linköpings stift. I blått fält fem rundlar av guld, ordnade en, tre och en, och därunder ett treberg av guld, belagt med ett blått fyrkantsårder Antaget av Vallerstads hembygdsförening 1995-03-29 och Vallerstads församling 1995-04-03. Fyrkantsårder – bilden i Bobergs härads sigill, känt sedan år 1571. Blått fält med ett treberg av guld, belagt med ett blått fyrkantsårder – gemensamt vapenmotiv för de socknar som tillhört både Bobergs härad och Bobergs landskommun (1952–1970). Rundlar – tecken för stenar och därmed för socknens fornminnen, framför allt fornminnesområdet Lunds backe med ett stort antal stensättningar. Korsvis formering av rundlarna med en av dem centralt placerad och övriga i vardera väderstrecket – en teori om att Lunds backes stenformationer haft en funktion knuten till astronomiska observationer, ett "östgötskt Stonehenge"; korsformen som symbol för den kristna eran i Vallerstads historia. Treberg – den höjdsträckning som utgör Lunds backe. Gyllene fält – jordbruket som socknens huvudnäring. Komponerat av Per Andersson. Veta — J05007-94 Veta församling, Mjölby kommun, Östergötlands län och Linköpings stift. I fält av guld en stolpvis ställd röd tjuga, överlagd med en medelst vågskuror bildad blå bjälke Antaget av Veta församling 1994-05-16 efter samråd med Veta hembygdsförening. Tjuga – från sköldemärket i det från år 1569 kända sigillet för Vifolka härad, vars tingsplats varit belägen vid Ljunga by inom socknen, samt från Vifolka landskommuns vapen. Gyllene fält – slättbygden och jordbruksnäringen. Blå ström – Svartån som genomflyter socknen; Spångsholms bruk, anlagt vid åns fall; ortnamnet Veta, som tolkas som 'avloppsdike, trång väg'; från vapnen för ätterna Wennerstedt och Danckwardt-Lillieström, i vilken släktkrets fideikommisset Solberga varit under ett flertal generationer. Rött – från vapnet för Vifolka landskommun. Guld och rött – från vapnen för Östergötlands län och landskap samt Mjölby kommun. Komponerat av Per Andersson. Viby — J05008-94 Viby församling, Mjölby kommun, Östergötlands län och Linköpings stift. Sköld kluven och tre gånger delad i guld och grönt med en grön rundel i vart och ett av guldfälten Antaget av Viby församling 1994-05-16. Gyllene fält – jordbruket. Gröna fält – skogsbruket. Rundlar – tecken för stenar och därmed för socknens fornminnen, framför allt det rika beståndet av runstenar; stensymbolerna kan också förknippas med ortnamnets förled med betydelsen 'offerplats'. Komponerat av Per Andersson. Väderstad — J05014-95 Väderstads församling, Mjölby kommun, Östergötlands län och Linköpings stift. I fält av guld fem ginbalkvis ordnade rundlar, åtföljda av två eklöv, allt grönt Antaget av Väderstads församling 1995-03-07 efter samråd med Folkunga hembygds- och fornminnesförening. Gyllene fält – slättbygden och dess jordbruk. Eklöv – lövängar. Rader av rundlar – fägata med stensträngar, som ingår i socknens fornminnesbestånd. Komponerat av Per Andersson. Västra Eneby — J05025-96 Västra Eneby församling, Kinda kommun, Östergötlands län och Linköpings stift. I rött fält ett armborst av guld, överlagt med en bjälke av guld, belagd med en blå krona Antaget av Västra Eneby församling 1996-01-08. Armborst lagt under en krona – den under Dackefejden utkämpade och enligt traditionen till socknen förlagda striden vid Åsunden, då de kungliga trupperna besegrade och fördrev upprorsmännen, symboliserade med en typ av armborst som är belagd från södra Småland, där Nils Dacke hade sin hembygd. Blått och guld – den kungliga sidans tinkturer. Guld och rött – de småländska tinkturerna, anspelande på den småländska resningen. Komponerat av Per Andersson. Västra Harg — J05010-94 Västra Hargs församling, Mjölby kommun, Östergötlands län och Linköpings stift. Sköld medelst en tinnskura delad i silver, vari en grön rundel, och grönt, vari en rundel av silver Antaget av Västra Hargs församling 1994-05-25. Rundlar – tecken för stenar och anspelande på ortnamnet Harg med betydelsen 'stenhop, stenaltare'; kulor som symbol för släkten Kugelberg, som under fler generationer än någon annan släkt innehaft ett eller flera av de säterier som finns i socknen; de två större sjöarna Hargsjön och Kilarpesjön. Tinnskura – borgen Svaneholm eller Garpe slott, socknens mest karaktäristiska fornlämning. Grönt – skogslandskapet och skogsbruket. Komponerat av Per Andersson. Västra Husby — J05004-96 Västra Husby församling, Söderköpings kommun, Östergötlands län och Linköpings stift. I blått fält ett medelst kavlar bildat kors av guld, överlagt två korslagda Sankt Olofsyxor av silver Taget i bruk inom Västra Husby församling 1979, antaget av densamma 1996-10-10. Sankt Olofsyxa – attribut för Sankt Olof, åt vilken den gamla sockenkyrkan var helgad; attributet bevarat i kyrkan ännu på 1700-talet; Sankt Olofs kapell i den nya kyrkan. Blått och silver – från vapnet för ätten Strömfelt, sedan år 1779 ägare till godset Hylinge med gravkor i den gamla kyrkan; på gravkorets plats finns i den nya kyrkan Sankt Olofs kapell, som är ett minnerum för ätten. Komponerat av Bengt Olof Kälde. Västra Ryd — J05065-97 Västra Ryds församling, Ydre kommun, Östergötlands län och Linköpings stift. I fält, kluvet i grönt och guld, en genomgående ruta, belagd med två stolpvis ställda och bjälkvis ordnade eklöv, allt av motsatta tinkturer Antaget av Västra Ryds hembygdsförening 1997-03-16. Gyllene fält i omgivande grönt – framställning av ortnamnet Ryd med betydelsen 'röjning', som en odlad öppning i skogen. Kluvet fält – det nuvarande församlingsområdets tidigare uppdelning på Västra Ryd och Ydre härads del av Askeryds socken. Eklöv – från vapnet för ätten Mörner, innehavare av Tunarps säteri; ek som vanligt trädslag i socknens öppna odlingslandskap. Komponerat av Per Andersson. Västra Tollstad — J05063-97 Västra Tollstads församling, Ödeshögs kommun, Östergötlands län och Linköpings stift. Medelst en tinnskura delad sköld, övre fältet blått, vari ett treberg av guld, belagt med en röd sexuddig stjärna, och nedre fältet två gånger delat i rött, guld och blått, den övre skuran uppåtböjd och den nedre en vågskura Antaget av Västra Tollstads församling 1997-03-10. Blått vågskureavdelat fält – belägenheten vid Vättern, som varit avgörande för områdets framskjutna ställning under årtusenden; pålbyggnaden i Dags mosse, en av landets märkligaste fornlämningar. Fält ovanför vågskuran avdelat medelst en böjd skura – de hällar som rymmer hällristningarna vid Hästholmen. Tinnskureavdelat rött fält – Hästholmen med hamn vid Vättern som förmodas ha haft karaktär av stad. Gyllene fält – den bördiga jordbruksbygden, den ekonomiska basen för trakten som kulturellt och politiskt centrum i Sverige. Treberg – Omberg, vars södra del tillhör socknen. Sexuddig stjärna på treberget – Alvastra kloster vid Ombergs fot, vilket instiftades år 1143 efter markdonation av konung Sverker d ä och vars abbot i sitt sigill förde bl a en sexuddig stjärna; från vapnet för Alvastra landskommun, varav Västra Tollstad var en del. Komponerat av Per Andersson. Älvestad — J05062-97 Älvestads församling, Motala kommun, Östergötlands län och Linköpings stift. I blått fält två korslagda pilar av guld och därunder ett treberg av guld, belagt med ett blått fyrkantsårder Antaget av Älvestads församling 1996-11-13 och Älvestads hembygdsförening 1997-03-04. Fyrkantsårder – bilden i Bobergs härads sigill, känt sedan år 1571. Blått fält med ett treberg av guld, belagt med ett blått fyrkantsårder – gemensamt vapenmotiv för de socknar som tillhört både Bobergs härad och Bobergs landskommun (1952–1970). Gyllene fält – jordbruksbygd och slättlandskap. Blått fält – Svartån. Pil – från vapnet för ätten von Roxendorff, ägare till godset Karlshov. Treberg – upphöjda sandåsar inom socknen; kyrkans belägenhet på en höjd; gravhögar i fornminnesbeståndet. Komponerat av Per Andersson. Örtomta — J05061-97 Örtomta församling, Linköpings kommun, Östergötlands län och Linköpings stift. I blått fält en vänstervänd spets av guld, belagd med ett rött griphuvud Antaget av Örtomta hembygdsförening 1997-03-02 och Örtomta församling 1997-03-08. Vänstervänd spets – från vapnet för ätten Banér, ägare till Ekenäs slott under en tidsrymd av närmare 300 år och i denna egenskap innehavare av patronatsrätt i Örtomta sedan år 1732; ätten Banérs innehav av egendomarna Svenneby och Ås. Griphuvud – från vapnet för ägaren till Ekenäs, generalguvernören Mauritz Vellingk, som dog år 1727 på Mjölby gästgivaregård under transport till Jönköpings slott för att avtjäna livstids fängelse. Blått och guld – från vapnet för ätten Sture (Natt och Dag), ägare till Ekenäs. Gyllene fält – slättbygd, framför allt i socknens norra del; ortnamnets förled med betydelsen 'grusmark'. Blått – socknens sjöar. Komponerat av Per Andersson. Östra Ny — J05053-96 Östra Ny församling, Norrköpings kommun, Östergötlands län och Linköpings stift. I fält av silver en stolpe förenad med en balk, båda blå och bildade av kavlar samt tillsammans åtföljda av två röda sjöblad Antaget av Östra Ny församling 1996-10-06. Korsade kavlar – flera större landsvägar som genomkorsar socknen. Sjöblad – från vapnet för Likvidssönernas ätt, som under 1300-talet ägde gods i socknen. Blått och silver – från vapnet för fursteätten Wittelsbach, till vilken hörde Sveriges tre karolinerkungar och de pfalzgrevar som också var hertigar av Stegeborg, vars fäste på Stäkeholmen varit beläget i Östra Ny och vartill en stor del av socknens gårdar ägdes. Blått – Slätbaken. Komponerat av Per Andersson. Östra Ryd — J05005-96 Östra Ryds församling, Söderköpings kommun, Östergötlands län och Linköpings stift. I fält av guld ett rött klöverbladskors, i korsmitten belagt med en större och på varje korsända med en mindre rundel, alla av silver Taget i bruk inom Östra Ryds församling 1978, antaget av densamma 1996-09-25. Klöverbladskors med rundlar – kyrkans medeltida ostensorium, som nu ingår i Statens historiska museums samlingar. Komponerat av Bengt Olof Kälde. Östra Tollstad — J05011-94 Östra Tollstads församling, Mjölby kommun, Östergötlands län och Linköpings stift. Sköld delad, övre fältet grönt med två störtade spetsar av guld, nedre fältet grönt med en ginstam förenad med en stolpe, båda av guld Antaget av Östra Tollstads församling 1994-05-25. Två störtade spetsar – vapnet för Niclis Kista (känd 1394), som ägde gods i Tollstads socken. Ginstam förenad med stolpe – begynnelsebokstaven T i sockennamnet, som ytterst härleds till gudanamnet Tor, varvid vapnets T också kan tolkas som en stiliserad torshammare. Gyllene fält – jordbruket. Grönt – skogsbruket. Komponerat av Per Andersson. Östgötsk vapenbok : Territoriella heraldiska vapen i Östergötland för landskap, län, stift, landskapsdelar, härader, kommuner, städer, köpingar, landskommuner, pastorat och församlingar. Mjölby, 1998. 76 sid. ISBN 91-87784-09-2.	slekt.se/heraldik Start Heraldiska vapen och flaggor ➤ Start slekt.se ➤ © 2022 Per Andersson