Heraldiska vapen och flaggor Per Anderssons texter om heraldik, kommunvapen, nordiska korsflaggor m m
	Östgötsk vapenbok – Kommuner Boxholm — O05601-98 Boxholms kommun (1971–), Östergötlands län. Sköld kvadrerad: 1. och 4. i fält av guld en halv upprest, röd bock med blå beväring; 2. och 3. i rött fält ett järnmärke av guld Registrerat 1973-10-01, tidigare fört av Boxholms köping (1947–1970). Bock – från vapnet för ätten Stenbock, vartill ortnamnet (Bocksholm) härleds. Järnmärke – järnbruket. Rött och guld – förmodligen från Östergötlands vapen. Finspång — O05621-98 Finspångs kommun (1971–), Östergötlands län. Sköld delad av rött, vari ett järnmärke av guld, och silver, vari fem kopplade, röda, genomgående spetsrutor, den mellersta belagd med tre stolpvis ordnade liljor av guld Registrerat 1973-10-01, tidigare fört av Finspångs köping (1942–1970). Järnmärke – järnhanteringen och industrin; från ett inofficiellt vapen, anbringat på en numera riven järnvägsbro i Finspång och innehållande ett krönt F (brukets märke), järnmärke, fackla, gruvborr och gruvslägga. Nedre fältet – "den svenska industrins fader" Louis de Geers (1587–1652) vapen. Kinda — O05131-98 Kinda kommun (1974–), Östergötlands län. I rött fält inom en bård av silver ett korsat kors av samma metall, vars samtliga armar sluta i utböjda spetsar Registrerat 1975-08-29. Korsat kors med armarna slutande i två utböjda spetsar – bilden i Kinda härads sigill, känt sedan år 1568, och i Kinda härads vapen. Rött och silver – från häradsvapnet. Bård – till åtskillnad från häradsvapnet. Linköping — O05801-98 Linköpings kommun (1971–), Östergötlands län. I blått fält ett lejonansikte av guld med röd beväring Registrerat 1973-10-01, tidigare fört av Linköpings stad (1200-talet–1910), Linköpings stad (1911–1962), Linköpings stad (1963–1966) och Linköpings stad (1967– 1970). Lejonansikte – bilden i Linköpings stads sedan år 1297 kända sigill, där det kan antas utgöra en heraldisk förkortning av vapnet för den kungliga Folkungaätten (ett upprest lejon över tre ginbalkar), vilken haft avgörande betydelse för staden, framför allt genom Magnus ladulås bror, linköpingsbiskopen och finlandshertigen Bengt. Mjölby — O05861-98 Mjölby kommun (1971–), Östergötlands län. I rött en balkvis ställd ström, åtföljd av två kvarnhjul, allt av guld Registrerat 1978-12-01, tidigare fört (med annan blasonering) av Mjölby stad (1920–1951) och Mjölby stad (1952– 1970). Balkvis ställd ström – Svartån och dess fall. Kvarnhjul – kvarnnäringen. Kvarnhjul invid ström – ortnamnet med betydelsen 'kvarnby'. Rött och guld – från Östergötlands vapen. Motala — O05831-98 Motala kommun (1971–1973) och Motala kommun (1980–), Östergötlands län. I fält av silver en blå balk, åtföljd ovanför av två emot varandra vända nedåtriktade svarta örnvingar, vilka upptill utformats som markattehuvuden, och nedanför av en fyrbladig röd propeller Taget i bruk utan särskilt beslut vid kommunens tillkomst 1971-01-01, ur bruk under tiden 1974–1979 då Vadstena ingick i Motala kommun, registrerat 1984-07-27, tidigare fört av Motala stad (1948–1951) och Motala stad (1952–1970). Blå balk – Göta kanal. Svarta örnvingar med markattehuvuden – från vapnet för greve Baltzar von Platen (1766– 1829), upphovsman till Göta kanal, Motala verkstad och Motala köping. Propeller – skeppsbyggande vid Motala verkstad. Norrköping — O05811-98 Norrköpings kommun (1971–1973) och Norrköpings kommun (1974–), Östergötlands län. I fält av guld en på en röd tronstol sittande blåklädd S:t Olofsbild med krona av guld och blå gloria, yxa och riksäpple Registrerat 1973-10-01, tidigare fört av Norrköpings stad (senast 1384–1915), Norrköpings stad (1916–1917), Norrköpings stad (1918–1935), Norrköpings stad (1936–1951) och Norrköpings stad (1952–1970) S:t Olof – Norrköpings skyddshelgon; bilden i stadens sigill, känt från 1367. Stegeborg — O05331-98 Stegeborgs kommun (1971–1973), Östergötlands län, nu Söderköpings kommun. I rött fält ett från en medelst vågskura bildad stam av silver uppskjutande krenelerat torn av guld, åtföljt till höger av en stolpvis ställd hammare och till vänster av en stolpvis ställd fisk, bägge av silver Taget i bruk utan särskilt beslut vid kommunens tillkomst 1971-01-01, ej registrerat, upphört vid kommunens ombildning 1974-01-01, tidigare fört av Stegeborgs landskommun (1952–1970). Krenelerat torn – Stegeborgs medeltida fäste. Hammare – från Hammarkinds härads sigill, känt från 1571. Hammare och fisk – från Stegeborgs skärgårds tingslags sigill, känt från 1643. Komponerat av Svenska kommunalheraldiska institutet. Söderköping — O05821-98 Söderköpings kommun (1971–1973) och Söderköpings kommun (1974–), Östergötlands län. I blått fält tre balkar av silver, åtföljda av åtta sexuddiga stjärnor av guld, ordnade 1.3.3.1 Registrerat 1975-04-04, tidigare fört av Söderköpings stad (1200-talet–1951) och Söderköpings stad (1952– 1970). Balkar åtföljda av stjärnor – bilden i Söderköpings stads sigill, känt från 1430-talet. Tre balkar av silver i blått fält – möjligen från vapnet för den kungliga Folkungaätten. Vadstena — O05841-98 Vadstena kommun (1971–1973) och Vadstena kommun (1980–), Östergötlands län. I fält av guld en S:ta Birgittagestalt – med gloria, dok, klädnad och skor av silver – sittande i en röd stol, skrivande med gåspenna i en bok, båda av silver; ansikte och händer av guld Registrerat 1983-01-14, tidigare fört (med annan blasonering) av Vadstena stad (1400–1951), Vadstena stad (1952–1966) och Vadstena stad (1967–1970). Sankta Birgitta – Vadstena klosters grundare; bilden i stadens sigill, känt från 1417. Valdemarsvik — O05631-98 Valdemarsviks kommun (1971–), Östergötlands län. I grönt ett ankare, ovan åtföljt av två stolpvis ställda, bjälkvis lagda garvarknivar, allt av silver Registrerat 1978-12-15, tidigare fört (med annan blasonering) av Valdemarsviks köping (1914– 1970). Ankare – Valdemarsviks roll som handelshamn. Garvarkniv – läderindustrin. Ydre — O05121-98 Ydre kommun (1971–), Östergötlands län. I sköld, medelst vågskuror fyrstyckad av blått och silver, ett svävande utböjt kors av motsatta tinkturer Registrerat 1973-10-01, tidigare fört av Ydre landskommun (1952–1970). Svävande utböjt kors – från bilden i Ydre härads sigill, känt från 1555. Medelst vågskuror av blått och silver fyrstyckad sköld – de båda genom ett smalt sund sammanhängande Sundsjöarna, bilden i Ydre härads yngre sigill, känt från 1578. Åtvidaberg — O05611-98 Åtvidabergs kommun (1971–), Östergötlands län. I fält av guld ett grönt treberg, belagt med ett koppartecken av guld, och däröver en med en hyvel av guld belagd grön ginstam Registrerat 1973-10-01, tidigare fört av Åtvidabergs köping (1947–1970). Treberg med koppartecken – koppargruvdriften. Hyvel – träindustrin. Ödeshög — O05091-98 Ödeshögs kommun (1971–), Östergötlands län. I rött fält en uppskjutande abbotstav, åtföljd till höger av en uppgående måne och till vänster av en sexuddig stjärna, alla av guld Registrerat 1973-10-01, tidigare fört av Alvastra landskommun (1952–1968) och Ödeshögs landskommun (1969– 1970). Abbotstav åtföljd av måne och stjärna – bilden i sigill, känt från 1300-talets första hälft, för abboten för cistercienserklostret i Alvastra – Alvastra kloster. Rött och guld – förmodligen från Östergötlands vapen. Östgötsk vapenbok : Territoriella heraldiska vapen i Östergötland för landskap, län, stift, landskapsdelar, härader, kommuner, städer, köpingar, landskommuner, pastorat och församlingar. Mjölby, 1998. 76 sid. ISBN 91-87784-09-2.	slekt.se/heraldik Start Heraldiska vapen och flaggor ➤ Start slekt.se ➤ © 2022 Per Andersson