Heraldiska vapen och flaggor

Per Anderssons texter om heraldik, kommunvapen, nordiska korsflaggor m m

 

 

 

 

 

…stgštsk vapenbok – Kommuner

 

Boxholm — O05601-98

Boxholms kommun (1971–), …stergštlands lŠn.

Skšld kvadrerad: 1. och 4. i fŠlt av guld en halv upprest, ršd bock med blŒ bevŠring; 2. och 3. i rštt fŠlt ett jŠrnmŠrke av guld

Registrerat 1973-10-01, tidigare fšrt av Boxholms kšping (1947–1970).

Bock – frŒn vapnet fšr Štten Stenbock, vartill ortnamnet (Bocksholm) hŠrleds. JŠrnmŠrke – jŠrnbruket. Rštt och guld – fšrmodligen frŒn …stergštlands vapen.

 

FinspŒng — O05621-98

FinspŒngs kommun (1971–), …stergštlands lŠn.

Skšld delad av rštt, vari ett jŠrnmŠrke av guld, och silver, vari fem kopplade, ršda, genomgŒende spetsrutor, den mellersta belagd med tre stolpvis ordnade liljor av guld

Registrerat 1973-10-01, tidigare fšrt av FinspŒngs kšping (1942–1970).

JŠrnmŠrke – jŠrnhanteringen och industrin; frŒn ett inofficiellt vapen, anbringat pŒ en numera riven jŠrnvŠgsbro i FinspŒng och innehŒllande ett kršnt F (brukets mŠrke), jŠrnmŠrke, fackla, gruvborr och gruvslŠgga. Nedre fŠltet – "den svenska industrins fader" Louis de Geers (1587–1652) vapen.

 

Kinda — O05131-98

Kinda kommun (1974–), …stergštlands lŠn.

I rštt fŠlt inom en bŒrd av silver ett korsat kors av samma metall, vars samtliga armar sluta i utbšjda spetsar

Registrerat 1975-08-29.

Korsat kors med armarna slutande i tvŒ utbšjda spetsar – bilden i Kinda hŠrads sigill, kŠnt sedan Œr 1568, och i Kinda hŠrads vapen. Rštt och silver – frŒn hŠradsvapnet. BŒrd – till Œtskillnad frŒn hŠradsvapnet.

 

Linkšping — O05801-98

Linkšpings kommun (1971–), …stergštlands lŠn.

I blŒtt fŠlt ett lejonansikte av guld med ršd bevŠring

Registrerat 1973-10-01, tidigare fšrt av Linkšpings stad (1200-talet–1910), Linkšpings stad (1911–1962), Linkšpings stad (1963–1966) och Linkšpings stad (1967– 1970).

Lejonansikte – bilden i Linkšpings stads sedan Œr 1297 kŠnda sigill, dŠr det kan antas utgšra en heraldisk fšrkortning av vapnet fšr den kungliga FolkungaŠtten (ett upprest lejon šver tre ginbalkar), vilken haft avgšrande betydelse fšr staden, framfšr allt genom Magnus ladulŒs bror, linkšpingsbiskopen och finlandshertigen Bengt.

 

Mjšlby — O05861-98

Mjšlby kommun (1971–), …stergštlands lŠn.

I rštt en balkvis stŠlld stršm, Œtfšljd av tvŒ kvarnhjul, allt av guld

Registrerat 1978-12-01, tidigare fšrt (med annan blasonering) av Mjšlby stad (1920–1951) och Mjšlby stad (1952– 1970).

Balkvis stŠlld stršm – SvartŒn och dess fall. Kvarnhjul – kvarnnŠringen. Kvarnhjul invid stršm – ortnamnet med betydelsen 'kvarnby'. Rštt och guld – frŒn …stergštlands vapen.

 

Motala — O05831-98

Motala kommun (1971–1973) och Motala kommun (1980–), …stergštlands lŠn.

I fŠlt av silver en blŒ balk, Œtfšljd ovanfšr av tvŒ emot varandra vŠnda nedŒtriktade svarta šrnvingar, vilka upptill utformats som markattehuvuden, och nedanfšr av en fyrbladig ršd propeller

Taget i bruk utan sŠrskilt beslut vid kommunens tillkomst 1971-01-01, ur bruk under tiden 1974–1979 dŒ Vadstena ingick i Motala kommun, registrerat 1984-07-27, tidigare fšrt av Motala stad (1948–1951) och Motala stad (1952–1970).

BlŒ balk – Gšta kanal. Svarta šrnvingar med markattehuvuden – frŒn vapnet fšr greve Baltzar von Platen (1766– 1829), upphovsman till Gšta kanal, Motala verkstad och Motala kšping. Propeller – skeppsbyggande vid Motala verkstad.

 

Norrkšping — O05811-98

Norrkšpings kommun (1971–1973) och Norrkšpings kommun (1974–), …stergštlands lŠn.

I fŠlt av guld en pŒ en ršd tronstol sittande blŒklŠdd S:t Olofsbild med krona av guld och blŒ gloria, yxa och riksŠpple

Registrerat 1973-10-01, tidigare fšrt av Norrkšpings stad (senast 1384–1915), Norrkšpings stad (1916–1917), Norrkšpings stad (1918–1935), Norrkšpings stad (1936–1951) och Norrkšpings stad (1952–1970)

S:t Olof – Norrkšpings skyddshelgon; bilden i stadens sigill, kŠnt frŒn 1367.

 

Stegeborg — O05331-98

Stegeborgs kommun (1971–1973), …stergštlands lŠn, nu Sšderkšpings kommun.

I rštt fŠlt ett frŒn en medelst vŒgskura bildad stam av silver uppskjutande krenelerat torn av guld, Œtfšljt till hšger av en stolpvis stŠlld hammare och till vŠnster av en stolpvis stŠlld fisk, bŠgge av silver

Taget i bruk utan sŠrskilt beslut vid kommunens tillkomst 1971-01-01, ej registrerat, upphšrt vid kommunens ombildning 1974-01-01, tidigare fšrt av Stegeborgs landskommun (1952–1970).

Krenelerat torn – Stegeborgs medeltida fŠste. Hammare – frŒn Hammarkinds hŠrads sigill, kŠnt frŒn 1571. Hammare och fisk – frŒn Stegeborgs skŠrgŒrds tingslags sigill, kŠnt frŒn 1643. Komponerat av Svenska kommunalheraldiska institutet.

 

Sšderkšping — O05821-98

Sšderkšpings kommun (1971–1973) och Sšderkšpings kommun (1974–), …stergštlands lŠn.

I blŒtt fŠlt tre balkar av silver, Œtfšljda av Œtta sexuddiga stjŠrnor av guld, ordnade 1.3.3.1

Registrerat 1975-04-04, tidigare fšrt av Sšderkšpings stad (1200-talet–1951) och Sšderkšpings stad (1952– 1970).

Balkar Œtfšljda av stjŠrnor – bilden i Sšderkšpings stads sigill, kŠnt frŒn 1430-talet. Tre balkar av silver i blŒtt fŠlt – mšjligen frŒn vapnet fšr den kungliga FolkungaŠtten.

 

Vadstena — O05841-98

Vadstena kommun (1971–1973) och Vadstena kommun (1980–), …stergštlands lŠn.

I fŠlt av guld en S:ta Birgittagestalt – med gloria, dok, klŠdnad och skor av silver – sittande i en ršd stol, skrivande med gŒspenna i en bok, bŒda av silver; ansikte och hŠnder av guld

Registrerat 1983-01-14, tidigare fšrt (med annan blasonering) av Vadstena stad (1400–1951), Vadstena stad (1952–1966) och Vadstena stad (1967–1970).

Sankta Birgitta – Vadstena klosters grundare; bilden i stadens sigill, kŠnt frŒn 1417.

 

Valdemarsvik — O05631-98

Valdemarsviks kommun (1971–), …stergštlands lŠn.

I gršnt ett ankare, ovan Œtfšljt av tvŒ stolpvis stŠllda, bjŠlkvis lagda garvarknivar, allt av silver

Registrerat 1978-12-15, tidigare fšrt (med annan blasonering) av Valdemarsviks kšping (1914– 1970).

Ankare – Valdemarsviks roll som handelshamn. Garvarkniv – lŠderindustrin.

 

Ydre — O05121-98

Ydre kommun (1971–), …stergštlands lŠn.

I skšld, medelst vŒgskuror fyrstyckad av blŒtt och silver, ett svŠvande utbšjt kors av motsatta tinkturer

Registrerat 1973-10-01, tidigare fšrt av Ydre landskommun (1952–1970).

SvŠvande utbšjt kors – frŒn bilden i Ydre hŠrads sigill, kŠnt frŒn 1555. Medelst vŒgskuror av blŒtt och silver fyrstyckad skšld – de bŒda genom ett smalt sund sammanhŠngande Sundsjšarna, bilden i Ydre hŠrads yngre sigill, kŠnt frŒn 1578.

 

tvidaberg — O05611-98

tvidabergs kommun (1971–), …stergštlands lŠn.

I fŠlt av guld ett gršnt treberg, belagt med ett koppartecken av guld, och dŠršver en med en hyvel av guld belagd gršn ginstam

Registrerat 1973-10-01, tidigare fšrt av tvidabergs kšping (1947–1970).

Treberg med koppartecken – koppargruvdriften. Hyvel – trŠindustrin.

 

…deshšg — O05091-98

…deshšgs kommun (1971–), …stergštlands lŠn.

I rštt fŠlt en uppskjutande abbotstav, Œtfšljd till hšger av en uppgŒende mŒne och till vŠnster av en sexuddig stjŠrna, alla av guld

Registrerat 1973-10-01, tidigare fšrt av Alvastra landskommun (1952–1968) och …deshšgs landskommun (1969– 1970).

Abbotstav Œtfšljd av mŒne och stjŠrna – bilden i sigill, kŠnt frŒn 1300-talets fšrsta hŠlft, fšr abboten fšr cistercienserklostret i Alvastra – Alvastra kloster. Rštt och guld – fšrmodligen frŒn …stergštlands vapen.

 

…stgštsk vapenbok : Territoriella heraldiska vapen i …stergštland fšr landskap, lŠn, stift, landskapsdelar, hŠrader, kommuner, stŠder, kšpingar, landskommuner, pastorat och fšrsamlingar. Mjšlby, 1998. 76 sid. ISBN 91-87784-09-2.

 

 

 

 

 

slekt.se/heraldik

Start Heraldiska vapen och flaggor

Start slekt.se

Kontakt

© 2022 Per Andersson