Heraldiska vapen och flaggor Per Anderssons texter om heraldik, kommunvapen, nordiska korsflaggor m m
	Sveriges kommunala vapen – Kommuner Vapen förda av nuvarande kommuner och antagna 1989 eller tidigare Kommunvapen upphörda 1971–1994 Kommuner upphörda 1971–1994 som förde vapen identiskt med stads, köpings eller landskommuns Tidigare antagna kommunvapen registrerade 1989–1994 Kommunvapen antagna 1989–1994 Vapen för kommundelar Vapen förda av nuvarande kommuner och antagna 1989 eller tidigare Ale Ale kommun, Älvsborgs län. Kommunen saknar vapen. Alingsås Alingsås kommun, Älvsborgs län. Registrerat 1974-03-15. I fält av silver en på grön mark framför en uppväxande grön ek gående röd hjort med horn, tunga och klövar av guld Vapnet har tidigare förts av Alingsås stad, och dess motiv uppträder först i stadens sigill från år 1634. Alvesta Alvesta kommun, Kronobergs län. Registrerat 1973-10-01. I grönt fält tre bin av guld, ordande två och ett, och därunder en stam av guld, belagd med ett grönt bevingat hjul Vapnet har tidigare förts av Alvesta köping. Flit och företagsamhet är bakgrunden till vapnets bin, medan det bevingade hjulet anspelar på Alvesta som järnvägsknut. Aneby Aneby kommun, Jönköpings län. Registrerat 1987-09-25. I blått en balkvis ställd ström av silver, belagd med ett blått topografiskt tecken för vattenfall Vapnet är nykomponerat för kommunen. Sköldemärket symboliserar Anebys läge vid Svartån med fallet Stalpet. Arboga Arboga kommun, Västmanlands län. Registrerat 1973-10-01. I fält av silver en svart örn med näbb, tunga och fötter röda samt vardera vingknogen belagd med en sexuddig stjärna av guld Vapnet har tidigare förts av Arboga stad, vars äldsta sigill, känt från år 1330, visar bl a en örn. Denna kom att utgöra stadens sköldemärke. För att minska risken för förväxling med andra vapen innehållande samma motiv tillfördes stadsvapnet 1969 två stjärnor, vilka också förekommer i nämnda sigill. Arjeplog Arjeplogs kommun, Norrbottens län. Registrerat 1973-10-01. I grönt fält tre balkvis ställda strängar, åtföljda ovan av ett renhorn och nedan av en tilltagande måne, allt av silver Vapnet har tidigare förts av Arjeplogs landskommun. Strängarna betecknar Laisälven, Skellefteälven och Piteälven. De båda övriga figurerna anspelar på renskötsel respektive Nasafjälls silvergruva. Arvidsjaur Arvidsjaurs kommun, Norrbottens län. Registrerat 1973-10-01. I fält av guld ett blått renhuvud med röd beväring, därest dylik skall komma till användning, och däröver en blå ginstam med karlavagnens stjärnbild av guld Vapnet har tidigare förts av Arvidsjaurs landskommun. Renhuvudet är en förkortning av Västerbottens landskapsvapen (vilket även ingår i vapnet för Norrbottens län) och vill påminna om skogsrenens rikliga förekomst i trakten av Arvidsjaur. Karlavagnens stjärnbild förknippas med ortens nordliga belägenhet. Att denna bild inte tidigare tagits i anspråk i svensk kommunal heraldik förstärkte ytterligare motivvalet. Arvika Arvika kommun, Värmlands län. Registrerat 1973-10-01. En häst av silver på blått fält bestrött med kugghjul av samma metall Vapnet har tidigare förts av Arvika stad. Hästhandel och industri symboliseras i vapnet. Hästen har också förknippats med en sägen om att näcken i Värmland visar sig på land i skepnad av en vit häst. Askersund Askersunds kommun, Örebro län. Registrerat 1975-04-04. I fält av silver en naturfärgad smed, hållande med båda händerna en svart slägga, och klädd i vit skjorta, blå byxor, gula strumpor, svarta skor och blå luva Vapnet har tidigare förts av Askersunds stad. I det år 1643 utfärdade stadsprivilegieprevet för Askersund lämnas en beskrivning av bilden i stadens insegel, och denna har legat till grund för vapnet. Avesta Avesta kommun, Kopparbergs län. Registrerat 1973-10-01. En sköld av silver med en bandvis ställd blå ström åtföljd ovan av ett rött järnmärke och nedan av ett kopparmärke av samma färg Vapnet har tidigare förts av Avesta stad. Det erinrar dels om den forna kopparförädlingen och mynttillverkningen i Avesta, dels om den i tiden senare industriella järn- och stålproduktionen, som alla fått sin kraft från Dalälven, symboliserad av den blå strömmen. Bengtsfors Bengtsfors kommun, Älvsborgs län. Registrerat 1979-09-07. I rött en uppskjutande, genomgående bro med två valv och däröver en merkuriestav, allt av silver Vapnet har tidigare förts av Bengtsfors köping. Bron syftar på Strömbron i Bengtsfors och även på en äldre bro, "Bengtsbroa", som givit namn åt orten. Bengtsfors roll som handelscentrum framkommer genom merkuriestaven. Berg Bergs kommun, Jämtlands län. Registrerat 1988-07-22. I blått fält en från ett treberg av silver uppskjutande låga av guld, till höger åtföljd av en vänstervänd yxa och till vänster av en bössa, båda av silver Vapnet har tidigare förts av Bergs landskommun. Beståndsdelarna i vapnet återspeglar hantverksyrkena timmerman och bössmed med gamla anor inom kommunen. Elden symboliserar en vårdkase på Hoversbergstoppen. Bjurholm Bjurholms kommun, Västerbottens län. Registrerat 1987-09-25. I blått fält en av vågskuror bildad bjälke av guld, belagd med en gående svart bäver med tunga, tänder och klor röda Vapnet har tidigare förts av Bjurholms landskommun. De älvar som flyter genom kommunen är anledning till den vågskureavdelade bjälken. Bävern, som nu åter finns i traktens fauna, anspelar på kommunnamnets första led. Bjuv Bjuvs kommun, Malmöhus län. Registrerat 1974-05-03. I svart fält en stolpe av silver, belagd med ett svart gruvbloss med röd låga Vapnet har tidigare förts av Bjuvs köping och vill visa ortens gruvdrift. Den silverne stolpen skall tolkas som ett gruvschakt, upplyst av ett gruvbloss. Boden Bodens kommun, Norrbottens län. Registrerat 1973-10-01. En sköld av silver med en röd krenelerad mur med porttorn Vapnet har tidigare förts av Bodens stad. Den krenelerade muren tillhör Bodens fästning, kring vars garnison Boden utvecklats. Bollnäs Bollnäs kommun, Gävleborgs län. Registrerat 1976-07-16. I blått fält en trana av silver med hjässa, ben och näbb röda, vilken i sin upplyftade högra fot håller en röd sten, stående ovanför två av vågskuror bildade strängar av silver Vapnet är nykomponerat för kommunen. Tranan, som återfinns i Bollnäs stadsvapen stående på ett bevingat hjul, symboliserande järnvägen, har sitt ursprung i Bollnäs sockens sigill. Fältet och tranan har i kommunvapnet samma tinkturer som i vapnet för staden. Järnvägen anses inte längre spela samma framträdande roll som tidigare för orten, varför det bevingade hjulet i stammen fått lämna plats för en symbol för vattendragen Ljusnan och Voxnan, hämtad från vapnet för Alfta landskommun med ursprung i tidiga sockensigill. Borgholm Borgholms kommun, Kalmar län. Registrerat 1982-10-08. I blått fält en av en vågskura bildad stam och däröver en borg, allt av silver; portar och fönster blå Vapnet har tidigare förts av Borgholms stad. Med termen borg i blasoneringen förstås en bild av Borgholms slott. Vågstammaen anger belägenheten vid havet. Borlänge Borlänge kommun, Kopparbergs län. Registrerat 1978-09-15. Medelst vågskuror två gånger av blått, silver och rött styckad sköld, i första fältet ett järnmärke och i tredje en balkvis ställd yxa, båda av silver Vapnet har tidigare förts av Borlänge stad och dessförinnan av Domnarvets landskommun. Yxan härrör från Dalarnas äldsta sigill från 1435. Den anspelar på frihetskampen under engelbrektstiden. Det för ortens utveckling centrala Domnarvets järnverk representeras av järnmärket. Strömmen av silver symboliserar Dalälven. Borås Borås kommun, Älvsborgs län. Registrerat 1974-05-03. I rött fält två ullsaxar av silver, den högra störtad Vapnet har tidigare förts av Borås stad. Ullsaxarna, vilka fastställdes som sigillmärke i privilegiebrev för staden år 1622, är icke symboler för textilindustrin utan torde erinra om smideskonsten. Botkyrka Botkyrka kommun, Stockholms län. Registrerat 1973-10-01 och 1983-01-28 I rött fält en stående, med gloria försedd Sankt Botvidsbild av guld, hållande i högra handen en yxa och i den vänstra en fisk, båda av silver Vapnet har tidigare förts av Botkyrka landskommun. Ortnamnet härleds till traktens lokalhelgon S:t Botvid, vars bild har tagit plats i vapnet. Attributen anknyter till Botvidslegenden. Boxholm Boxholms kommun, Östergötlands län. Registrerat 1973-10-01. Sköld kvadrerad: 1. och 4. i fält av guld en halv upprest, röd bock med blå beväring; 2. och 3. i rött fält ett järnmärke av guld Vapnet har tidigare förts av Boxholms köping. Kommunnamnet härleds till säteriet Bocksholm med anknytning till ätten Stenbock, vilken fått bidraga med del av sitt sköldemärke till andra och tredje fälten i Boxholms vapen. Järnmärket erinrar om bruket från mitten av 1700-talet. Bromölla Bromölla kommun, Kristianstads län. Registrerat 1974-11-01. I blått fält en genomgående bro i ett spann över ett kvarnhjul, båda i guld Vapnet har tidigare förts av Bromölla köping. Vapenbilden syftar på kommunens namn. Bräcke Bräcke kommun, Jämtlands län. Registrerat 1975-01-31. Sköld, två gånger delad av blått, bestrött med sexuddiga gyllene stjärnor, och av guld, vari en gående svart björn med röd tunga och röda klor, samt av rött, bildande en mur med fogar av guld Vapnet har tidigare förts av Bräcke landskommun. Bräcke sockens sigill från omkring år 1800 visar en på en stenbro gående björn och däröver en strålande stjärna. Detta motiv utgör efter bearbetning kommunens vapen. Burlöv Burlövs kommun, Malmöhus län. Registrerat 1973-10-01. I rött fält en femuddig stjärna av silver över en sockerbeta av silver med blad av guld Vapnet har tidigare förts av Burlövs landskommun. Stjärnan symboliserar traktens speciella kulturcentrum, Hvilans folkhögskola i Åkarp, medan sockerbetan representerar en av kommunens stora industrier, Svenska sockerfabriksaktiebolaget i Arlöv, som liksom folkhögskolan startade sin verksamhet i slutet av 1860-talet. Båstad Båstads kommun, Kristianstads län. Registrerat 1973-10-01. I fält av silver ett rött tremastat kofferdifartyg med tre råsegel å de båda främre masterna och ett latinmesansegel å mesanmasten, som har en naturfärgad svensk flagga på toppen Vapnet har tidigare förts av Båstads köping. Motivet återgår på sigill från år 1783. Dals-Ed Dals-Eds kommun, Älvsborgs län. Vapnet ej registrerat. Vapnet har tidigare förts av Dals-Eds landskommun. I vapnet återfinns en medelst en vågskura bildad stam, som delats i grönt och blått, och däröver ett silverne parti att liknas vid en höjd, från vars topp uppstiger en eldslåga. De tre fälten av silver, grönt och blått uttrycker tre inslag i områdets natur: berg, skog och vatten. Vågskurans toppar, sex till antalet, representerar de forna socknarna inom kommunen. Lågan, som är röd i blått fält, symboliserar en vårdkase och anspelar på Dals-Ed som en gränsbygd. Danderyd Danderyds kommun, Stockholms län. Registrerat 1973-10-01. En silverspets i rött fält med en chef av silver, belagd med tre röda rosor Vapnet har tidigare förts av Djursholms stad. Godset Djursholm innehades under tre århundraden av ätten Banér, vars sköldemärke upptar kommunvapnets större del. Rosorna syftar på Djursholm som trädgårdsstad. Degerfors Degerfors kommun, Örebro län. Registrerat 1973-10-01. I fält av silver en av vågskuror bildad blå balk, belagd med ett järnmärke mellan två kugghjul, alla av silver Vapnet har tidigare förts av Degerfors köping. Letälven, som genomflyter kommunen, representeras av den blå strömmen. Kugghjulen och järnmärket erinrar om ortens järnverk. Dorotea Dorotea kommun, Västerbottens län. Vapnet ej registrerat. I fält av guld en röd björn med blå beväring, därest dylik skall komma till användning, och däröver en röd ginstam belagd med en krona av guld Vapnet har tidigare förts av Dorotea landskommun. Dorotea kommun betraktades vid tiden för vapnets tillkomst (1945) som en av de mest björnrika i landet, varför vapnets huvudmotiv ansågs givet. Kronan har tillkommit för att skilja vapnet från andra med en björn som motiv och anknyter till Gustav IV Adolfs gemål, som givit namn åt såväl Dorotea som de intilliggande socknarna Fredrika och Vilhelmina. Eda Eda kommun, Värmlands län. Registrerat 1973-10-01. I blått fält en av en vågskura bildad stam och däröver en femuddig skans, allt av silver Vapnet har tidigare förts av Eda landskommun och symboliserar den gamla befästningen Eda skans vid Bysjön. Ekerö Ekerö kommun, Stockholms län. Registrerat 1985-02-15. I fält av silver ett balkvis ställt eklöv, längs nerven delat i svart och grönt, förenat med ett bjälkvis ställt ollon med grön fruktbägare och gyllene frukt Vapnet är nykomponerat för kommunen. Samtidigt som eklövet anspelar på en tolkning av kommunnamnet, har framhållits att eken är en symbol för styrka, mod och medborgaranda. Eksjö Eksjö kommun, Jönköpings län. Registrerat 1973-10-01. I fält av silver en grön ek Vapnet har tidigare förts av Eksjö stad och anknyter till ortnamnet. Sköldemärket bygger på stadens sigill, känt från 1439. Emmaboda Emmaboda kommun, Kalmar län. Registrerat 1973-10-01. I fält av guld ett av kavlar bildat blått gaffelkors, åtföljt upptill och på vardera sidan av ett ospänt blått armborst Vapnet har tidigare förts av Emmaboda köping. Emmaboda som knutpunkt för järnvägsförbindelserna till Kalmar, Karlskrona och Växjö symboliseras av gaffelkorset. Vapnets armborst härrör från Södra Möre härads sigill, känt från 1568. Vapnet har komponerats av Svenska kommunalheraldiska institutet. Enköping Enköpings kommun, Uppsala län. Registrerat 1973-10-01. En blå sköld med fyra korsformigt ställda liljor av guld Vapnet har tidigare förts av Enköpings stad. Motivet i stadens äldsta kända sigill från 1327 har legat till grund för vapnet. Med liljan som Jungfru Marias attribut anknyter sköldemärket till Vårfrukyrkan i Enköping. Eskilstuna Eskilstuna kommun, Södermanlands län. Registrerat 1973-10-01. I fält av silver ett från en av en vågskrura bildad blå stam uppskjutande svart städ med röd sockel, över vilket en ur ett blått moln i övre vänstra sköldhörnet framkommande röd arm svingar en svart slägga Vapnet har tidigare förts av Eskilstuna stad. Stammen markerar Eskilstunaån. Genom sköldens övriga innehåll framställs smedyrket och erinras om staden som hantverks- och senare industriort. Motivet återgår på sigillet från 1665 för Carl Gustafs stad, som Eskilstuna fordom kallades. Eslöv Eslöv kommun, Malmöhus län. Registrerat 1975-12-12. En blå sköld med ett vingadt hjul och däröfver ett klöfverblad, allt af guld Vapnet har tidigare förts av Eslövs stad. Vapnets symboler anknyter till två viktiga faktorer för stadens tillkomst, handeln med jordbruksprodukter samt jänvägen. Essunga Essunga kommun, Skaraborgs län. Kommunen saknar vapen. Kommunen använder som symbol ett som en sköld utformat märke med kaveldun och en dubbelvalvsbro. Fagersta Fagersta kommun, Västmanlands län. Registrerat 1973-10-01. Sköld: styckad av silver, vari ett blått järnmärke, och blått, vari en lilja av silver, och däröver en av en vågskura bildad, blå ginstam belagd med ett bevingat hjul av silver Vapnet har tidigare förts av Fagersta stad. Fagersta bruk återspeglas i vapnet genom två symboler, järnmärket och liljan, vilken är ett av bruket använt emblem. Vågskuran respektive det bevingade hjulet representerar två skilda färdvägar och transportsätt, syftande på Strömsholms kanal och järnvägen. Falkenberg Falkenbergs kommun, Hallands län. Registrerat 1973-10-01. I fält av silver en röd falk stående på ett grönt treberg Vapnet har tidigare förts av Falkenbergs stad. Vapnet är talande och har sitt ursprung i ett sigill för staden, känt från 1584. Av hävd ges falken blå beväring. Falköping Falköpings kommun, Skaraborgs län. Registrerat 1978-09-15. I fält av silver tre röda torn med spetsig huv, bjälkvis ordnade Vapnet har tidigare förts av Falköpings stad. Dess ursprung är Falköpings stadssigill, känt från 1441. Motivet förmodas syfta på någon form av befästningsverk eller stadsportar. Falun Falu kommun, Kopparbergs län. Registrerat 1988-01-29. I fält av guld en uppskjutande från kant till kant gående krenelerad mur och däröver tre bjälkvis ordnade kopparsymboler, allt rött Vapnet har tidigare förts av Falu stad. Det grundar sig på innehållet i stadens äldsta sigill från 1642. Sigillet visar bl a en stadsbild, som i vapnet förenklats till en mur, och ett koppartecken, syftande på malmbrytningen. Filipstad Filipstads kommun, Värmlands län. Registrerat 1975-04-04. I fält av silver en riddare, klädd i blå rustning med uppfällt visir och med naturfärgat anskite samt sittande på en gående röd häst med beväring och mundering av guld Vapnet har tidigare förts av Filipstads stad. Motivet i stadens äldsta sigill, känt från 1634, har legat till grund för vapenkompositionen. Riddaren sägs föreställa hertig Karl Filip, som var Karl IX:s yngste son och efter vilken staden fått sitt namn. Finspång Finspångs kommun, Östergötlands län. Registrerat 1973-10-01. Sköld delad av rött, vari ett järnmärke av guld, och silver, vari fem kopplade, röda, genomgående spetsrutor, den mellersta belagd med tre stolpvis ordnade liljor av guld Vapnet har tidigare förts av Finspångs köping. Järnhantering i industriliknande omfattning påbörjades i Finspång för 400 år sedan. Från denna huvudnäring stammar järnmärket i komunens vapen, och det nedre fältet utgörs av Louis de Geers ättevapen. Flen Flens kommun, Södermanlands län. Registrerat 1973-10-01. I grönt fält ett andreaskors av guld och däröver en ginstam av guld, belagd med tre upprättstående gröna ekblad bredvid varandra Vapnet har tidigare förts av Flens stad. Järnvägsknutpunkten Flen symboliseras av andreaskorset. Eklöven syftar på ekar vid Stenhammars slott. Forshaga Forshaga kommun, Värmlands län. Registrerat 1979-03-30. Medelst en vågskura styckad sköld i grönt – vari ett flottningsmärke "krona med hack" av guld – och guld – vari en trebladig grön lagerkvist Vapnet har tidigare förts av Forshaga köping. Forshaga delas av Klarälven i en industridel och en jordbruksdel. Den förstnämnda är i vapnet representerad av aktiebolaget Mölnbacka-Trysils flottningsmärke för den för pappersindustrin viktiga sulfitveden. Lagerkvisten är hämtat från vapnet för adliga ätten Lagerlöf, vars stamfader på 1600-talet var bosatt på Skived i jordbruksdelen. Färgelanda Färgelanda kommun, Älvsborgs län. Registrerat 1980-10-31. I silver en svart fyrkantsharv med dragring i övre vänstra och nedre högra hörnet Vapnet har tidigare förts av Valbo härad. Harven som symbol för den utpräglade jordbruksbygden har hämtats från häradets sigill från 1759. Även äldre häradssigill, det äldsta från förra hälften av 1500-talet, har som motiv en harv. Gagnef Gagnefs kommun, Kopparbergs län. Registrerat 1974-05-03. I rött fält ett av vågskuror bildat gaffelkors av guld Vapnet har tidigare förts av Gagnefs landskommun. Sköldemärket åskådliggör mötet mellan Öster- och Västerdalälvarna vid Djurås. Samma bakgrund har motivet i Gagnefs äldsta kända sockensigill från 1664. Gislaved Gislaveds kommun, Jönköpings län. Registrerat 1974-01-01. I rött fält ett topografiskt gästgiveritecken av guld, omgivet av en ring av silver Vapnet har tidigare förts av Gislaveds köping. Karttecknet för gästgiveri eller skjutsstation erinrar om den betydelse Gislaved haft genom sin gästgiverirörelse vid Nissastigen mellan Jönköping och Halmstad. Ringen tolkas som symbol för sammanhållning och enighet inom kommunen. Gnosjö Gnosjö kommun, Jönköpings län. Registrerat 1976-07-16. I grönt fält två bjälkvis ställda genomgående strängar mellan fem vattenhjul, ordnade två, två och ett, allt av silver Vapnet har tidigare förts av Gnosjö landskommun. Vattenhjulen och strängarna symboliserar småindustrin, främst tråddrageriet. Antalet vattenhjul anspelar på de fem socknarna inom kommunens område. Fältets gröna färg erinrar om, att tre gnosjöbor 1815 för uppfinningen att "draga ståltråd vid vatten" erhöll en hedersmedalj att bäras i Vasaordens gröna band. Vapnet har komponerats av Svenska kommunalheraldiska institutet. Gotland Gotlands kommun, Gotlands län. Registrerat 1987-11-13. I rött fält en stående vädur av silver med beväring av guld, förande ett på en korsstav av guld fästat rött banér med bård och fem flikar av guld Vapnet är nykomponerat för kommunen. Denna omfattar samma territorium som landskapet och länet med samma namn. Landskapets och länets gemensamma vapen har efter förändring av fältets färg från blått till rött upptagits av kommunen. Den röda färgen har hämtats från fältet i Visby stads snarlika vapen, innehållande ett silverne Guds lamm. Landskapsvapnet daterar sig till 1562 och återgår på bilden i Gotlands sigill från 1200-talet. Grums Grums kommun, Värmlands län. Registrerat 1973-10-01. I blått fält en kyrka av silver med korsprydd takryttare på mitten och kors över vardera gaveln samt med svarta fönster; däröver en ginstam av silver belagd med tre blåa cirkelsågklingor Vapnet har tidigare förts av Grums köping och visar Grums gamla kyrka, vilken också återfinns som motiv i Grums härads sigill, känt från 1617. Sågklingorna uttrycker ortens träförädlingsindustri. Grästorp Grästorps kommun, Skaraborgs län. Registrerat 1981-02-06. På mitten delad av en gyllene ström, nedtill i rött fält till dexter en gyllene handske med tummen åt sinister och nedtill försedd med bård av röda kvadrater, till sinister två i andreaskors satta gyllene pilar; upptill i svart fält en knuten gyllene hand med till edgång uppsträckta fingrar, åtföljd till dexter av en mot dexter vänd, stränglös gyllene båge, samt sinister av en gyllene pil Vapnet är nykomponerat för kommunen. Första fältet innehåller vapnet för Åse härad, medan Viste härads sköldemärke i något modifierade tinkturer utgör kommunvapnets tredje fält. Häradsvapnen grundar sig båda på motiv i sigill, kända från 1500-talet. Strömmen symboliserar Nossan. Vapnet har komponerats av redaktör Carl-Axel Rydholm, Grästorp. Gullspång Gullspångs kommun, Skaraborgs län. Kommunen saknar vapen. Gällivare Gällivare kommun, Norrbottens län. Registrerat 1973-10-01. Sköld kvadrerad: 1. och 4. i rött fält en gående ren av guld med blå beväring, därest dylik skall komma till användning; 2. och 3. i fält av guld ett blått järnmärke Vapnet har tidigare förts av Gällivare landskommun. Det vill erinra om renskötsel och järnmalmsbrytning i kommunen. Gävle Gävle kommun, Gävleborgs län. Registrerat 1974-05-03. I blått fält en av vågskuror bildad bjälke av silver, åtföljd ovanför av två och nedanför av ett ankare av guld Vapnet har tidigare förts av Gävle stad. Strömmen motsvarar Gavleån, och sköldens tre ankare symboliserar hamnstaden. Göteborg Göteborgs kommun, Göteborgs och Bohus län. Registrerat 1973-10-01. I blått fält tre av vågskuror bildade ginbalkar av silver, överlagda med ett vänstervänt, gyllene, med sluten krona krönt lejon med svansen kluven och tunga, tänder och klor röda, svingande med högra framtassen ett gyllene svärd och hållande i den vänstra en blå sköld, vari tre gyllene kronor, ordnade två och en Vapnet har tidigare förts av Göteborgs stad. Sköldemärket har sitt ursprung i bestämmelserna om stadens vapen i 1621 års stadsprivilegier. I vapnet har kombinerats fälten från stora riksvapnets huvudsköld. Lejonet (Göta lejon) i folkungavapnet (riksvapnets andra och tredje fält) håller en sköld med de svenska tre kronorna (riksvapnets första och fjärde fält). Tanken bakom kompositionen är Göteborgs betydelse för rikets försvar mot väster, av vilken anledning lejonet också tillförts ett svärd. Genom en feltolkning har lejonet kommit att föras vänt åt vänster. Götene Götene kommun, Skaraborgs län. Registrerat 1973-10-01. I rött fält en heraldisk källa av silver och blått samt däröver ett latinskt kors av silver mellan två stolpvis ställda svärd, likaledes av silver Vapnet har tidigare förts av Götene köping. Sköldens innehåll anknyter till Skara stifts och Västergötlands skyddshelgon S:ta Elin, vars attribut är ett svärd. Den heraldiska källan och det latinska korset erinrar om en inom kommunen belägen, åt S:ta Elin helgad källa, som fordom var utmärkt med ett kors. Vapnet har komponerats av Svenska kommunalheraldiska institutet. Habo Habo kommun, Skaraborgs län. Registrerat 1986-11-28. I sköld kluven av silver och grönt en genomgående bjälkvis lagd gärdesgård i motsatta tinkturer Vapnet är nykomponerat för kommunen. Vapnet, som visar en inhägnad, anknyter till kommunens namn, som kan härledas till 1300-talet och är bildat av beståndsdelarna haghi (inhägnad) och bodh (lada). Inhägnaden avses också uttrycka att kommunen är en gränsort med markerad självständighet. Hagfors Hagfors kommun, Värmlands län. Registrerat 1974-11-01. I fält av guld en från en uppskjutande, genomgående, röd tegelmur uppskjutande tegelmurad röd bessemerskorsten, ur vilken blå lågor uppstiga Vapnet har tidigare förts av Hagfors stad. Sköldemärket anspelar på ortens mest betydelsefulla näringsgren, järnindustrin. Hallsberg Hallsbergs kommun, Örebro län. Registrerat 1973-10-01. I rött fält tre i byglarna hopkopplade med svarta nyckelhål försedda hänglås av guld, bildande en på spetsen ställd triangel Vapnet har tidigare förts av Hallsbergs köping. De förenade låsen är hämtade från Hallsbergs gamla sockensigill, tidigast dokumenterat från 1791, och ses som en sinnebild av säkerhet och trygghet genom enighet. Sammanlänkningen är gjord så att allt faller i sär om någon av länkarna brister. Sockensigillets motiv tros härröra från vapnet för frimurarlogen S:t Johannes i Göteborg och ha överförts av Martin Georg Wallenstråle, som var kyrkoherde i Kumla och Hallsberg åren 1783—1791 och vars far var biskop i Göteborg. Tinkturerna härstammar från Närkes vapen. Hallstahammar Hallstahammars kommun, Västmanlands län. Registrerat 1986-02-28. Sköld delad av silver, vari en bjälkvis ställd svart hammare, och av rött, vari tre kugghjul av silver, ställda två och ett Vapnet har tidigare förts av Hallstahammars köping. Hammaren anspelar på en år 1628 vid Trångforsen anlagd hammarsmedja som ursprunget till ortens i dag tre dominerande industrier, vilka i vapnet representeras av kugghjulen. Halmstad Halmstads kommun, Hallands län. Registrerat 1974-08-23. Sköld: i blått fält en bjälke av silver, belagd med tre med öppna kronor av guld krönta röda hjärtan; hjälmtäcke: invändigt av silver och utvändigt blått; vulst: av silver och blått samt som hjälmprydnad: tre sädeskärvar av guld vid sidan om varandra Vapnet har tidigare förts av Halmstads stad. Det fullständiga vapnet uppträder först i ett sigill från år 1603. Dock kan hjälm och hjälmprydnad spåras till sigill från 1300-talet. Det danska riksvapnet antas ha inspirerat till de tre krönta hjärtana. Hammarö Hammarö kommun, Värmlands län. Registrerat 1973-10-01. I fält av silver en av karvskuror bildad blå bjälke, belagd med en stock av guld Vapnet har tidigare förts av Hammarö köping. Till grund för vapnet har legat Karlstads härads sigill från år 1643, vilket innehåller en ström, förmodligen syftande på Klarälven. Stocken i vapnet symboliserar timmerflottning och sågverksindustri. Haninge Haninge kommun, Stockholms län. Registrerat 1985-09-06. Sköld delad av guld, vari en röd tjädertupp, och av blått, vari ett ankare av guld Vapnet är nykomponerat för kommunen. Samma motiv fördes som vapen av Västerhaninge landskommun, dock med tjädertuppen blå. Tinkturförändringen innebär en anknytning till vapnet för Österhaninge landskommun, bl a innehållande en röd tjädertupp. Ortnamnet Haninge härleds till ordet hane (tupp), mot vilken bakgrund de båda forna landskommunerna fått en tjädertupp i sitt respektive vapen. Ankaret syftar på flottbasen vid Hårsfjärden, som är belägen inom kommunen. Haparanda Haparanda kommun, Norrbottens län. Registrerat 1977-03-04. I fält av silver en från ett grönt treberg mellan två uppväxande gröna aspar under en sol av guld uppskjutande riksgränsstolpe av guld med ett blått klot, belagt med tre kronor av guld och krönt med ett kors av guld, lagd över ett svävande, genomgående, nedtill rakt avskuret blått treberg Haparanda köpings vapen är ursprunget till kommunvapnet. Vid fastställelsen av köpingsvapnet 1828 angavs dock inga tinkturer. Vapnet, som också kom att föras av staden Haparanda, försågs sedermera med en heraldiskt icke korrekt färgsättning. Inför registreringen av vapnet för den nybildade kommunen vidtogs vissa förändringar av stadsvapnets innehåll och tinkturer. Motivet anknyter till den svenska betydelsen av ortnamnet, och vidare anspelas på midnattssolen och belägenheten vid gränsen mot Finland. Heby Heby kommun, Västmanlands län. Registrerat 1980-02-01. Sköld kvadrerad: fält 1 och 4 tegelstensmönstrat i rött med fogar av silver, fält 2 i silver en öppnad röd hovtång med nitklinga på högra skänkelspetsen och nåddorn på den vänstra, fält 3 i silver två stolpvis ställda röda skäror, bladen korsande varandra två gånger Vapnet är nykomponerat för kommunen. Skärorna är hämtade från Nora landskommuns vapen, medan hovtången tillhör vapnet för Östervåla kommun. Tegelstensmönstret är nytt och anknyter till den anrika tegelstenstillverkningen på orten. Hedemora Hedemora kommun, Kopparbergs län. Registrerat 1973-10-01. I fält av silver en grön gran Vapnet har tidigare förts av Hedemora stad. Den uppryckta granen återgår på staden äldsta kända sigill, och motivet finns beskrivet i ett privilegiebrev av år 1589. Helsingborg Helsingborgs kommun, Malmöhus län. Registrerat 1973-10-01. I fält av silver en från en uppskjutande, genomgående, krenelerad mur uppskjutande borg med krenelerad kärna med en spetsig med ett utböjt kors krönt tornhuv, allt rött Vapnet har tidigare förts av Hälsingborgs stad. Borgen, som är en symbol för den befästa staden och som också kan sägas anspela på ortnamnet, har sitt ursprung i stadens äldsta bevarade sigill från 1468. Herrljunga Herrljunga kommun, Älvsborgs län. Registrerat 1975-12-12. I blått fält ett av kavlar bildat genomgående kors av silver, åtföljt i övre högra och i nedre vänstra fältet av en sädeskärve och i övre vänstra och i nedre högra fältet av en gås, allt guld Vapnet är nykomponerat för kommunen. Herrljungas betydelse som järnvägsknut illustreras med korset. I vapnet för Herrljunga köping ingår fyra sädeskärvar med ursprung i det sedan 1756 brukade sigillet för Kullings härad och två av kärvarna har tagit plats också i kommunens vapen. Gässen härrör från Gäsene härads sigill, känt från 1571. Hjo Hjo kommun, Skaraborgs län. Registrerat 1979-03-30. I blått ett enmastat segelfartyg med korsprydd mast och tvärskuren flagga, allt av guld Vapnet har tidigare förts av Hjo stad. Stadens äldsta kända sigill från år 1628 har legat till grund för vapenkompositionen. Hofors Hofors kommun, Gävleborgs län. Registrerat 1973-10-01. I fält av guld en svart blomma med åtta runda kronblad Vapnet har tidigare förts av Hofors landskommun. Blommans rundlar har tillkommit mot bakgrund av att det i Hofors produceras stål till svenska kullager. Samtidigt kan rundlarna anses hämtade från Gästriklands landskapsvapen, vars fält är bestrött med blå kulor. Dessutom visar Olaus Magnus berömda Carta Marina från 1537 på det område som får antas motsvara Hofors belägenhet grupper av fyllda cirklar som tecken för järnmalmsförekomst. Järnet har också givit sköldemärket sin svarta färg. Vapnet har komponerats av stadsarkitekt Hans Schlyter, Sundsvall. Huddinge Huddinge kommun, Stockholms län. Registrerat 1973-10-01. I fält av guld en på ett blått treberg stående, svart, brinnande vårdkase med röd låga Vapnet har tidigare förts av Huddinge landskommun och erinrar om ortnamnet Vårby med betydelsen vakthållningsbyn. Sköldemärket anknyter också till det system av vårdkasar som sträckte sig över hela Mälardalen. Hudiksvall Hudiksvalls kommun, Gävleborgs län. Registrerat 1973-10-01. I rött fält tre avhuggna bockhuvuden av silver, ordnade 2 och 1, med blå beväring Vapnet har tidigare förts av Hudiksvalls stad. Motivet är känt från sigill som använts alltifrån stadens tillkomst 1582. Bockhuvudena härleds till Hälsinglands landskapsvapen. Hultsfred Hultsfreds kommun, Kalmar län. Registrerat 1982-10-08. I blått fält en av vågskuror bildad bjälke, åtföljd ovan av tre bredvid varandra ställda granar och nedan av ett vattenhjul, allt i silver Vapnet är nykomponerat för kommunen. Från Virserums köpings vapen har hämtats bjälken som symbol för Emån samt vattenhjulet, vilket erinrar om Virserums industri i gången tid. De på skogsbygden syftande granarna härrör från vapnet för Mörlunda landskommun. Hylte Hylte kommun, Hallands län. Registrerat 1987-06-26. Sköld av en vågskura delad i guld, vari ett uppskjutande rött vattenhjul, och i blått, vari två bjälkar av guld Vapnet är nykomponerat för kommunen. I vapnet återspeglas traktens huvudnäringar. Industrin representeras av vattenhjulet, och det gyllene fältet är ett uttryck för jordbruket. Bjälkarna ses som stiliserade trästockar och utgör en symbol för skogsnäringen och träindustrin. De parallella bjälkarna syftar också på järnvägen, som varit av stor betydelse för bygdens utveckling. De tre blå fält som bildas i sköldens nedre hälft anspelar främst på Nissan men antalet minner också om de kommunala enheter av vilka den nya kommunen har bildats. Kommunen delas av två landskap, vilket i vapnet visas av att sköldens övre del bär Smålands färger och det andra fältet innehåller blått från Hallands landskapsvapen. Blått och gult respektive rött ger den historiska anknytningen till att kommunens område fordom tillhörde två skilda länder, Sverige och Danmark. Vapnet har komponerats utifrån ett ursprungligt förslag utarbetat av Per Andersson, Mjölby. Håbo Håbo kommun, Uppsala län. Registrerat 1978-12-15. I rött ett stående lamm, hållande med högra frambenet en ginbalkvis ställd korsprydd stång med ett femflikigt banér, allt av guld, banéret belagt med ett rött latinskt kors Vapnet är nykomponerat för kommunen. Lammet är en gammal symbol för Håbo, känd från sigillbild sedan 1560-talet. Vapnet har givits de tinkturer som förekommer i det uppländska landskapsvapnet. Hällefors Hällefors kommun, Örebro län. Registrerat 1973-10-01. I fält av silver ett blått, brinnande treberg med röd låga; berget, belagt med en av vågskuror bildad stolpe av silver, är åtföljt till höger av en uppgående måne och till vänster av ett järnmärke, allt blått Vapnet har tidigare förts av Hällefors köping. Vapenmotivet har hämtats från Hällefors bergslags sigill från år 1685. Månen, som är symbol för silver, anspelar på Hällefors silververk, medan järnmärket uttrycker ortens järnhantering. Härjedalen Härjedalens kommun, Jämtlands län. Vapnet ej registrerat. I fält av silver en framifrån sedd svart räckhammare med röd skaftända, åtföljd till höger av en svart smidestång och till vänster av två stolpvis ordnade och ställda svarta smideshammare med röda skaft, den övre störtad Kommunvapnet utgörs av Härjedalens landskapsvapen, vilket uppkom genom att bilden i Härjedalens sigill, känt från 1647, mot 1700-talets slut insattes i sköld. Vapenbildens bakgrund är myrjärnshanteringen i landskapet. Räckhammaren visar myrjärnstackornas formande till stångjärn, som sedan bearbetas med hammare och tång. Härnösand Härnösands kommun, Västernorrlands län. Vapnet ej registrerat. I silverfält en svart bäver med en svart gädda i munnen Vapnet har tidigare förts av Härnösands stad. I kungligt brev från 1586 stadgas motivet i stadens sigill. Till detta anknyter vapnets innehåll. Härryda Härryda kommun, Göteborgs och Bohus län. Kommunen saknar vapen. Hässleholm Hässleholms kommun, Kristianstads län. Registrerat 1974-03-15. En sköld av guld med ett grönt andreaskors, åtföljt av fyra nötklasar av samma färg Vapnet har tidigare förts av Hässleholms stad. Nötklasarna anspelar på ortnamnets första led. Järnvägens betydelse för stadens tillkomst förmäls genom andreaskorset. Höganäs Höganäs kommun, Malmöhus län. Registrerat 1979-09-07. I silver två stolpvis ställda svarta facklor, med röd låga, överlagda med ett rött ankare Vapnet motsvaras av vapnet för Höganäs stad med undantag av att facklorna i kommunvapnet bytt färg från rött till svart. Ankaret och facklorna symboliserar de fordom huvudsakliga näringsgrenarna, sjöfart respektive gruvdrift. Högsby Högsby kommun, Kalmar län. Registrerat 1973-10-01. I blått fält en ginstam av silver, nedtill med tre rundbågade valv Vapnet har tidigare förts av Högsby landskommun. Högsby är beläget vid landsvägen som korsar Emån, till vilket anknyter ginstammaen, som har formen av en bro, syftande på Tingebro. Brons namn härleds till Handbörds härads tingsställe, som i historien varit en central plats i bygden. Hörby Hörby kommun, Malmöhus län. Registrerat 1973-10-01. Sköld delad av rött och silver, i övre fältet en våg upphängd på spetsen av ett svärd, båda av silver, i nedre fältet ett rött andreaskors Vapnet har tidigare förts av Hörby köping. Handeln har sin symbol i vågen, och svärdet erinrar om det forna tingsstället. Korset syftar på att kommunens centrum är beläget vid korsningen mellan europaväg 66 och riksväg 13. Höör Höörs kommun, Malmöhus län. Registrerat 1973-10-01. I rött fält en kvarnsten av silver och däröver en ginstam av silver belagd med tre röda lågor Vapnet har tidigare förts av Höörs köping och syftar på den kvarnstenstillverkning som funnits i äldre tider. Lågorna symboliserar offereld och anknyter till en tolkning av namnet Höör, som ger detta betydelsen offerplats. Jokkmokk Jokkmokk kommun, Norrbottens län. Registrerat 1973-10-01. I fält av silver tre till ett gaffelkors sammanställda blå blixtar, åtföljda ovan av en röd nyckel och på vardera sidan av en röd lapsk trumhammare Vapnet har tidigare förts av Jokkmokks landskommun. Blixtarna symboliserar elkraft som utvinns ur Luleälven. Nyckeln ingår i sigill för Luleå socken, till vilken Jokkmokk hörde intill 1673. Trumhamrarna anknyter till den samiska kulturen. Järfälla Järfälla kommun, Stockholms län. Registrerat 1977-10-28. I grönt fält ett stående tillbakaseende lamm av silver med beväpning av guld, hållande med högra frambenet en ginbalkvis ställd, med dubbelkors med svagt utböjda armar försedd stång av guld Vapnet har tidigare förts av Järfälla landskommun. Sollentuna härads sigill, som är känt från år 1568, har legat till grund för vapenkompositionen. Häradstinget har tidvis haft sitt säte inom kommunen. Vapnet har komponerats av Svenska kommunalheraldiska institutet. Jönköping Jönköpings kommun, Jönköpings län. Registrerat 1973-10-01. I rött fält en från en av en vågskura bildad blå stam uppskjutande krenelerad borg av silver med tre krenelerade torn, det mellersta högst, svarta fönster, dörrar och port samt upphissat portgaller av silver Vapnet har tidigare förts av Jönköpings stad. Vapenbilden leder sitt ursprung till stadens sigill från 1400-talet. Borgen är ett uttryck för den befästa staden. Kalix Kalix kommun, Norrbottens län. Vapnet ej registrerat. I rött fält en kalk av guld Vapnet har tidigare förts av Nederkalix landskommun. Vapenbilden, som understundom ansetts talande – det latinska ordet för kalk är calix – återgår på en gammal sigillbild. Kalmar Kalmar kommun, Kalmar län. Registrerat 1973-10-01. I fält av silver ett krenelerat, rött borgtorn med port och fönster av guld, uppskjutande från en av en vågskura bildad, blå stam och på båda sidor åtföljt av en sexuddig, röd stjärna Vapnet har tidigare förts av Kalmar stad. Stadsvapnet är Nordens äldsta kända. Borgtornet går tillbaka på stadens sigill från 1200-talets mitt. I ett sigill från 1302 är tornet omgivet av två stjärnor. Karlsborg Karlsborgs kommun, Skaraborgs län. Registrerat 1980-11-21. I silver en av en vågskura bildad stam, däröver i blått en från kant till kant gående fästningsmur av silver, försedd med ett trappstegsformat gotiskt porttorn och tre blå kvadratiska gluggar på ömse sidor Vapnet är nykomponerat för kommunen. Karlsborgs fästning har inspirerat vid valet av vapenbild. Vågstammen anspelar på läget vid Vättern. Karlshamn Karlshamns kommun, Blekinge län. Registrerat 1973-10-01. Sköld av en vågskura delad i guld, vari ett uppstigande svart lejon med röd beväring, vilket med båda framtassarna håller ett stolpvis ställt svart ankare, samt i grönt Vapnet har tidigare förts av Karlshamns stad. Stadsvapnet fastställdes redan år 1666. Då staden uppkallats efter Karl XI kan lejonet möjligen härröra från stamvapnet för den pfalziska ätten. Det nedre vågskureavdelade fältet jämte ankaret erinrar om belägenheten vid havet och staden som hamn. Karlskoga Karlskoga kommun, Örebro län. Registrerat 1973-10-01. I blått fält två korslagda kanoner, i varje vinkel åtföljda av ett järnmärke, allt av guld Vapnet har tidigare förts av Karlskoga stad. Det innehåller symboler för Karlskogas industri, främst Bofors och dess tillverkning av försvarsmateriel. Karlskrona Karlskrona kommun, Blekinge län. Registrerat 1974-07-05. I blått fält ett med kunglig krona krönt ankare, överlagt med konung Carl XI:s spegelmonogram, allt av guld Vapnet har tidigare förts av Karlskrona stad. Sköldemärket med ursprung i stadssigill från 1682 syftar på Karlskrona som flottstation samt på stadens grundare, Karl XI. Karlstad Karlstads kommun, Värmlands län. Registrerat 1973-10-01. I fält av silver den högra hälften av en blå örn med röd beväring mellan två höga, med spetsiga huvar försedda röda torn Vapnet har tidigare förts av Karlstads stad. I privilegiebrev från 1584 föreskrivs om bilden i stadens insegel, vars motiv utgör grunden för vapnet. Örnen har med all sannolikhet hämtats från det värmländska landskapsvapnet. Katrineholm Katrineholms kommun, Södermanlands län. Registrerat 1974-02-22. En röd sköld, genom ett omvänt gaffelkors av guld delad i tre fält; i första fältet en Mercuriestav, i andra en hammare och i tredje en ros, allt av sagda metall Vapnet har tidigare förts av Katrineholms stad. Det störtade gaffelkorset avser visa att södra och västra stambanorna sammanlöper i Katrineholm och fortsätter med gemensam sträckning mot Stockholm. Merkurisestaven, hammaren och rosen symboliserar i nämnd ordning ortens handel, industri och trädgårdsskötsel. Kil Kils kommun, Värmlands län. Registrerat 1973-10-01. I fält av silver en blå kil Vapnet har tidigare förts av Stora Kils landskommun. Sköldemärket anknyter till kommunens namn, som förmodas ursprungligen har betecknat en vik av sjön Norra Hyn. Silver och blått är de värmländska tinkturerna. Kilens blå färg överensstämmer också med ortnamnets härledning Kinda Kinda kommun, Östergötlands län. Registrerat 1975-08-29. I rött fält inom en bård av silver ett korsat kors av samma metall, vars samtliga armar sluta i utböjda spetsar Vapnet är nykomponerat för kommunen. Från Kinda härads sigill, känt från år 1568, hämtades motivet till häradets vapen, vars sköldemärke kommunen upptagit med tillägg av den särskiljande bården. Kiruna Kiruna kommun, Norrbottens län. Registrerat 1973-10-01. Sköld delad av silver, vari ett blått järnmärke, och blått, vari en fjällripa av silver med röd beväring, därest dylik skall förekomma Vapnet har tidigare förts av Kiruna stad. Järnmärket anknyter till den betydelsefulla järnmalmen. Kiirunavaara, som är ursprunget till kommunens namn har betydelsen fjällripberget, varför fjällripan fått sin plats i vapnet. Klippan Klippans kommun, Kristianstads län. Registrerat 1974-02-22. I sköld en fors av silver, utformad som en högerstråle, bildad ovan av en vågskura och nedan av en rak skura samt gränsande ovan mot blått och nedan mot svart Vapnet har tidigare förts av Klippans köping. Sköldemärket syftar på klipporna i den fors som Rönne å bildar vid Klippans år 1573 grundade finpappersbruk. Av nämnda klippor har troligen också ortnamnet uppkommit. Kramfors Kramfors kommun, Västernorrlands län. Registrerat 1984-02-17. I fält av silver en blå, genomgående bro i ett spann och däröver en blå fläkt kråka, med beväring av guld, därest dylik skall komma till användning Vapnet har tidigare förts av Kramfors stad. Kråkan är hämtad från det från 1600-talets början kända sigillet för Gudmundrå socken, som 1947 blev Kramfors stad. Kråkans förekomst förmodas ha att göra med att gudmundråborna fordom gick under benämningen "kråkor". Bakgrunden till vapnets andra figur är Sandöbron. Kristianstad Kristianstads kommun, Kristianstads län. Registrerat 1975-08-29. I blått fält två mot varandra vända, uppresta lejon mellan sig bärande ett krönt monogram, C 4, allt av guld Vapnet har tidigare förts av Kristianstads stad. Stadsvapnet tillkom 1622 under den danska tiden. Monogrammet är Kristian IV:s. Denne konung har grundlagt staden och givit den sitt namn. Kristinehamn Kristinehamns kommun, Värmlands län. Registrerat 1974-11-01. I fält av silver en röd bojort med hissade segel, seglande på en av en vågskura bildad blå stam Vapnet har tidigare förts av Kristinehamns stad. Sköldemärket, som leder sitt ursprung till en beskrivning i 1642 års privilegiebrev för den detta år grundade staden, erinrar om staden som skeppningsort för transporter från Bergslagen ut till Vänern. Krokom Krokoms kommun, Jämtlands län. Registrerat 1977-10-07. I fält av silver en av vågskuror bildad dubbel blå sparre, sänkt och störtad, däröver en röd gumse i hällristningsmanér Vapnet är nykomponerat för kommunen och anknyter till en hällristning i Glösabäcken. Gumsen ingår i Rödöns tingslagssigill av år 1658. Kumla Kumla kommun, Örebro län. Registrerat 1973-10-01. I rött fält två korslagda skohammare över ett treberg, allt av silver Vapnet har tidigare förts av Kumla stad. Den för orten karaktäristiska skoindustrin representeras av skohamrarna. Treberget anspelar på kommunens namn. Kungsbacka Kungsbacka kommun, Hallands län. Registrerat 1974-07-05. I blått fält en kvinnlig helgonfigur av silver, hållande i höger hand en stav och i vänster en kalk, båda av guld Vapnet har tidigare förts av Kungsbacka stad. Helgonfiguren, som återfinns i sigill med avtryck känt från 1548, identifieras som S:ta Gertrud, åt vilken stadens kyrka helgades. Kungsör Kungsörs kommun, Västmanlands län. Registrerat 1973-10-01. Sköld delad av blått, vari en krona av guld, och silver, vari en av vågskuror bildad blå bjälke, överlagd med en stolpvis ställd röd kavle Vapnet har tidigare förts av Kungsörs köping. Det vill åskådliggöra ortens belägenhet vid ett "konungarnas vadställe". Kungälv Kungälvs kommun, Göteborgs och Bohus län. Registrerat 1973-10-01. I fält av silver en av en vågskura bildad blå stam och däröver ett krenelerat porttorn med två valvbågar, åtföljt till höger av ett svärd och till vänster av ett mot porttornet upprest lejon, alla röda Vapnet har tidigare förts av Kungälvs stad. Stadsvapnet har tillkommit med bilden i stadens medeltida sigill som utgångspunkt. Lejonet torde ytterst härröra från Norges riksvapen. Kävlinge Kävlinge kommun, Malmöhus län. Registrerat 1975-04-04. I grönt fält ett sexarmat kors av guld, bildat av en smal bjälke, en kavle och en ginkavle Vapnet har tidigare förts av Kävlinge köping. Korset symboliserar de tidigare sex i Kävlinge sammanstrålande järnvägssträckorna, av vilka två nedlagts. Köping Köpings kommun, Västmanlands län. Registrerat 1973-10-01. I fält av guld ett blått, latinskt kors med de tre övre armarna korsade Vapnet har tidigare förts av Köpings stad. I skölden återges korset i det sedan år 1349 kända stadssigillet, som dessutom innehöll ett senare utmönstrat K. Det korsade korset kan tänkas erinra om att staden under tidig medeltid innehaft någon form av överordnad kyrklig värdighet. Laholm Laholms kommun, Hallands län. Registrerat 1973-10-01. I blått fält tre bjälkvis över varandra ställda laxar av silver med röd beväring, därest sådan skall komma till användning Vapnet har tidigare förts av Laholms stad. Tre fiskar är kända redan i staden sigill från 1300-talet. Laxfisket i Lagan var fordom betydelsefullt för staden, varför fiskarna i vapnet utformats som laxar. Landskrona Landskrona kommun, Malmöhus län. Registrerat 1973-10-01. Sköld: kvadrerad: I. i blått fält en kunglig krona av guld; II. i fält av silver ett rött krönt lejon, hållande i högra framtassen ett rött svärd och i den vänstra en grön palmkvist; III. i fält av silver ett åt vänster mellan två röda pelare seglande rött skepp på en av en vågskura bildad stam, fyra gånger av vågskuror delad av blått och silver; IV. i blått fält ett ymnighetshorn av guld. Skölden är krönt med en öppen krona av guld, prydd med pärlor och ädla stenar. Sköldhållare: till höger Prudentia av silver, hållande i högra handen en orm och i den vänstra en spegel, båda av guld; till vänster Justitia av silver med ögonbindel av guld, hållande i högra handen ett svärd och i den vänstra en våg, båda av guld. Postament av guld. Förutom det fullständiga vapnet med sköldhållare och postament, må skölden även brukas med eller utan krona Vapnet har tidigare förts av Landskrona stad. Landskronas vapen tillkom 1663 efter att staden kommit i svensk besittning. En samtida rimmad vapenbeskrivning ger bakgrunden till sköldens innehåll: "Av kronan ser vi höghets fägnad / Av lejonet vår starka hägnad / Och skeppet i sin säkra hamn / Ger överflöd uti vår famn." Den stora betydelse den nya svenska staden tillmättes framgår av att den i sitt vapen förärats såväl krona ovanpå skölden som sköldhållare, de sistnämnda härrörande från Sveriges vid denna tid nytillkomna silvertron. Laxå Laxå kommun, Örebro län. Registrerat 1973-10-01. I rött fält ett andreaskors, åtföljt i övre vinkeln av ett järnmärke och i nedre vinkeln av en handske, allt av silver Vapnet har tidigare förts av Laxå köping. Korset åsyftar Laxå som järnvägsknut. Handsken utgör märket i Grimstens gamla häradssigill. Tanken bakom järnmärket är Lassåna järnbruk. Vapnet har givits de i Närkes vapen ingående tinkturerna. Leksand Leksands kommun, Kopparbergs län. Registrerat 1979-03-30. I guld en ornamenterad svart nyckel Vapnet har tidigare förts av Leksands landskommun. Leksands kyrka var ursprungligen vigd åt S:t Peter, vars attribut är en nyckel. Detta motiv ingår i en sköld i Leksands sockensigill från 1625. Lerum Lerums kommun, Älvsborgs län. Registrerat 1982-10-08. I fält av guld ett framåtvänt svart oxhuvud med röd tunga och däröver en röd ginstam belagd med tre ekblad av guld Vapnet är nykomponerat för kommunen. I Vättle härads sigill, bevarat från 1563, avbildas en oxe, som efter heraldisk förkortning tagit plats i kommunvapnet som symbol för kreaturshandel. Var och en av de tre landskommuner, mellan vilka den nuvarande kommunens område före kommunsammanläggningen var delat, representeras av ett ekblad. Eken var förr ett vanligt förekommande trädslag i trakten. Lessebo Lessebo kommun, Kronobergs län. Registrerat 1986-12-19. I rött en bikupa av guld, däröver en ginstam av guld med två korslagda svarta glasblåsarpipor med anfångad röd glasmassa Vapnet är nykomponerat för kommunen. Lessebo pappersbruk har som symbol en bikupa, som i vapnet representerar köpingen Lessebo. Glasblåsarpiporna är hämtade från Hovmantorps köpings vapen och anspelar på en för trakten karaktäristisk näringsgren. Lidingö Lidingö kommun, Stockholms län. Registrerat 1973-10-01. En blå sköld med ett vikingaskepp av guld Vapnet har tidigare förts av Lidingö stad. Sköldemärket bygger på, det förmodligen felaktiga, antagandet att ortnamnet Lidingö skulle ha ursprung i ordet ledung. Lidköping Lidköpings kommun, Skaraborgs län. Registrerat 1973-10-01. I fält av guld en naturfärgad biskop med röd klädnad och röda handskar, sittande på en röd stol med högra handen välsignande uppsträckt och med en röd kräkla i vänstra handen samt i stammen åtföljd av tre (1, 2) på en röd bok liggande röda kulor Vapnet har tidigare förts av Lidköpings stad. Biskopen, som förekommer i stadens äldsta sigill från 1500-talet, föreställer S:t Nikolaus, sjöfolkets och den medeltida sjöfartsstaden Lidköpings skyddshelgon. Lilla Edet Lilla Edets kommun, Älvsborgs län. Registrerat 1979-06-21. I fält av guld från en av en vågskura bildad stam av silver uppskjutande svart krenelerad portbyggnad med krenelerade, på snedstävor vilande skyttegångar och med två krenelerade torn, vartdera avslutat med en kupol, krönt med en lilja Vapnet har tidigare förts av Lödöse landskommun. Sköldemärket anknyter till Lödösehus, som var residens för hertig Erik Magnusson. Lindesberg Lindesbergs kommun, Örebro län. Registrerat 1975-01-31. I fält av silver en grön lind uppväxande från ett grönt treberg Vapnet har tidigare förts av Lindesbergs stad. Sköldemärket är talande och motsvaras av det år 1645 föreskrivna motivet i stadens sigill. Linköping Linköpings kommun, Östergötlands län. Registrerat 1973-10-01. I blått fält ett lejonansikte av guld med röd beväring Vapnet har tidigare förts av Linköpings stad och är känt från åren före 1300, då det förekommer i stadens sigill. Sköldemärkets ursprung har förklarats vara en bildframställning av stadsnamnets gamla latiniserade form, som översätts med lejonköping. Mera troligt har lejonansiktet anknytning till Folkungaättens vapen. Ljungby Ljungby kommun, Kronobergs län. Registrerat 1973-10-01. I grönt fält en av vågskuror bildad bjälke av guld, åtföljd ovan av tre bjälkvis ordnade, stolpvis ställda hammare och under av en merkuriestav, samtliga av guld Vapnet har tidigare förts av Ljungby stad. Strömmen symboliserar Lagan. Merkuriestaven och hamrarna betecknar handel respektive hantverk och industri. Ljusdal Ljusdals kommun, Gävleborgs län. Registrerat 1973-10-01. I svart fält ett avslitet bockhuvud av guld med horn, tunga och tänder röda Vapnet är nykomponerat för kommunnen. Ljusdals köping förde samma sköldemärke, dock inom en bård av guld. Bockhuvudet härrör från Ljusdals sockensigill och är förmodligen en förkortning av Hälsinglands vapen. Ljusnarsberg Ljusnarsbergs kommun, Örebro län. Registrerat 1981-03-27. I silver en stolpvis ställd blå ström, åtföljd på var sida av ett kopparmärke ovanför en låga, samtliga röda Vapnet har tidigare förts av Ljusnarsbergs köping. Motivet återfinns först i Nya Kopparbergs härads sigill från 1640. Lomma Lomma kommun, Malmöhus län. Registrerat 1973-10-01. I rött fält ett ankare av guld och därunder en uppskjutande, genomgående, krenelerad mur av guld med röda fogar Vapnet har tidigare förts av Lomma köping. Lomma nämns första gången 1085 och hade då karaktär av stad, vilket muren vill visa. Muren anspelar också på tegelindustrin. Ankaret minner om den gamla hamnplats kring vilken orten utvecklats. Guld och rött är Bara härads och Skånes tinkturer. Vapnet har komponerats av fil doktor Jan Raneke, Lomma. Ludvika Ludvika kommun, Kopparbergs län. Registrerat 1973-10-01. På blått fält en bandvis ställd ström av silver, belagd med en antik åska av fältets färg samt åtföljd på vardera sidan av en lilja av guld Vapnet har tidigare förts av Ludvika stad. Den med en åska belagda strömmen syftar på Ludvika ström och det där uppförda kraftverket. Åskan är också symbol för den elektriska industrin. Bruket i Ludvika har innehafts av bl a medlemmar av ätterna Lillie och Cedercreutz, från vars vapen liljorna har hämtats. Luleå Luleå kommun, Norrbottens län. Registrerat 1974-09-06. I fält av silver två blå nycklar i kors, den vänstra störtad Vapnet har tidigare förts av Luleå stad. Luleå sockenkyrka var helgad år aposteln Petrus, vars attribut, nyckeln, återfinns i socknens gamla sigill. Staden fick vid sin tillkomst 1621 som symbol socknens märke i tvåfaldigad form. Lund Lunds kommun, Malmöhus län. Registrerat 1975-08-29. En sköld av silver, däruti en på grön mark stående krenelerad mur med ett krenelerat porttorn, varöver ett mindre torn samt ett torn på var sida, allt rött Vapnet har tidigare förts av Lunds stad. Vapnet med den tornprydda stadsmuren går tillbaka på stadens äldsta sigill från 1300-talet. Lycksele Lycksele kommun, Västerbottens län. Registrerat 1973-10-01. I blått fält en upprest, tillbakaseende varghund av silver med röd beväring och däröver en av vågskura bildad ginstam, belagd med ett blått besman Vapnet har tidigare förts av Lycksele stad. Lycksele var tidigt ett centrum för handel i södra Lappland, på vilket besmanet anspelar. Varghunden anknyter till landskapets vilda karktär. Ortens läge vid Umeälven visas genom vågskuran. Lysekil Lysekils kommun, Göteborgs och Bohus län. Registrerat 1973-10-01. I fält av silver två stolpvis ställda blå fiskar med ryggarna mot varandra och däröver en blå ginstam, belagd med tre sexuddiga stjärnor av silver Vapnet har tidigare förts av Lysekils stad. Fiskarna, som torde härstamma från Stångenäs härads sigill, anknyter till fiske och fiskindustri. Eventuellt har sköldemärket ursprung i stadsgrundaren amiral Strömstiernas ättevapen, som visar bl a en fisk och en stjärna. Malmö Malmö kommun, Malmöhus län. Registrerat 1973-10-01. I silverfält ett rött, med gyllene krona krönt griphuvud. På hjälmen samma bild samt i kronan ett knippe strutsfjädrar av silver Vapnet har tidigare förts av Malmö stad. Det fastställdes 1437 av Erik av Pommern, och sköldemärket hämtades från dennes eget vapen. Malung Malungs kommun, Kopparbergs län. Registrerat 1975-08-29. I blått fält en hästsko och däröver en bjälkvis ställd klohammare, båda av guld Vapnet har tidigare förts av Malungs köping. Det utgör en direkt heraldisering av Malungs tingslagssigill från 1631. Tillverkning av hästskor betraktades i äldre tider som en specialitet för västerdalssocknarna. Malå Malå kommun, Västerbottens län. Registrerat 1984-12-07. I rött fält en av en vågskura bildad stam och däröver två korslagda yxor, allt av silver Vapnet har tidigare förts av Malå landskommun. Yxorna utmärker skogsbruket, och vågstammen är en symbol för Malån. Den röda färgen erinrar om kopparfyndigheter i trakten. Vapnet har komponerats av Svenska kommunalheraldiska institutet. Mariestad Mariestads kommun, Skaraborgs län. Registrerat 1976-07-16. I fält av guld en av vågskuror bildad, sänkt blå ginbalk och däröver en uppstigande röd tjur Vapnet har tidigare förts av Mariestads stad och har dennas äldsta sigill från 1583 som förebild. En sägen om sköldemärkets ursprung förmäler, att hertig Karl (Karl IX) i det ögonblick han övervägde innehållet i stadens blivande vapen genom fönstret fick se en tjur stiga upp ur ett vattendrag. Mark Marks kommun, Älvsborgs län. Registrerat 1974-08-23. I svart fält en stolpe av guld belagd med fyra svarta kulor och åtföljd till höger av ett sädesax och till vänster av en vävskyttel, båda av guld Vapnet är nykomponerat för kommunen. Kulorna, som ytterst härrör från ett sigill från 1500-talet för Marks härad, och vävskytteln som symbol för textilindustrin är hämtade från Kinna köpings vapen. Sädesaxet anknyter till jordbruket. Markaryd Markaryds kommun, Kronobergs län. Registrerat 1973-10-01. I fält av guld en dansande blå trana med röd hjässa och däröver en blå ginstam belagd med två posthorn av guld Vapnet är nykomponerat för kommunen. De gyllene posthornen i blått fält symboliserar Markaryds betydelse i postalt hänseende och har överförts från Markaryds köpings vapen. Tranan fördes i Traryds köpings vapen som anknytning till köpingens namn. Mellerud Melleruds kommun, Älvsborgs län. Registrerat 1973-10-01. I fält av silver en en blå stolpe, belagd med en liljekonvaljstängel av silver och åtföjd av två utåtriktade blå stridsyxor Vapnet har tidigare förts av Melleruds köping. Melleruds sockenkyrkas skyddshelgon är S:t Olof. Yxan var dennes attribut, och i Nordals härads medeltida sigill återfinns en man hållande en yxa. Liljekonvaljstängeln kommer från vapnet för adliga ätten Stake. Mjölby Mjölby kommun, Östergötlands län. Registrerat 1978-12-01. I rött en balkvis ställd ström, åtföljd av två kvarnhjul, allt av guld Vapnet har tidigare förts av Mjölby stad. Den gyllene strömmen anspelar på Svartån och dess fall. Kvarnhjulen minner om den för orten alltsedan tidig medeltid karaktäristiska kvarndriften. I vapnet ges samtidigt en anknytning till ortnamnet, som har betydelsen kvarnby. Tinkturerna är hämtade från Östergötlands läns- och landskapsvapen. Mora Mora kommun, Kopparbergs län. Registrerat 1973-10-01. I rött fält en bild av Sankt Mikael och draken, allt av guld Vapnet har tidigare förts av Mora köping. Sköldemärket motsvarar motivet i Mora sockens från år 1675 kända sigill. Motala Motala kommun, Östergötlands län. Registrerat 1984-07-27. I fält av silver en blå balk, åtföljd ovanför av två emot varandra vända nedåtriktade svarta örnvingar, vilka upptill utformats som markattehuvuden, och nedanför av en fyrbladig röd propeller Vapnet har tidigare förts av Motala stad. Motalas äldsta vapen härrör liksom stadsrättigheterna från 1881. Detta vapen förändrades 1949 och fick den gestaltning kommunvapnet nu har. Den blå balken symboliserar Göta kanal och propellern Motala verkstad, medan vingarna är hämtade från stadens grundläggare Baltzar von Platens vapen. Mullsjö Mullsjö kommun, Skaraborgs län. Registrerat 1977-04-29. I blå sköld en iskristall av silver och däröver en medelst grantoppskura bildad ginstam av silver Vapnet är nykomponerat för kommunen och anknyter till Mullsjö som vintersportort samt traktens natur. Munkedal Munkedals kommun, Göteborgs och Bohus län. Registrerat 1983-11-04. I blått en gåspenna korsad med en pappersrulle, allt av silver Vapnet är nykomponerat för kommunen. Vapenkompositionen erinrar om ortens anrika papperstillverkning. Gåspennan kan ses som en heraldisk förkortning av en munk, varvid vapnet också är indirekt talande. Munkfors Munkfors kommun, Värmlands län. Registrerat 1973-10-01. I fält av silver en uppstigande blå munk och däröver en av en vågskura bildad blå ginstam, belagd med två lindar och mellan dem ett grekiskt kors, som i vardera vinkeln är åtföljt av ett lod, allt av silver Vapnet har tidigare förts av Munkfors köping och dessförinnan av Ransäters landskommun. Det anknyter till ett gammalt ortnamn, Munkerud. Hemmanet Munkerud tillhörde Alvastra kloster. Korsmärket har tjänat som symbol för ett av järnbruken vid Ransäter. Lövträden anspelar på skogen som karaktäristiskt inslag i traktens natur. Ranån har sin symbol i vågskuran. Mölndal Mölndals kommun, Göteborgs och Bohus län. Registrerat 1973-10-01. En röd sköld med en bjälke av silver, åtföljd ovan av ett kvarnhjul och nedan av en skära, båda av nämnda metall Vapnet har tidigare förts av Mölndals stad. I vapnet finns symboler för jordbruket och för ortens kvarnar, som redan under medeltiden hämtade sin kraft från Mölndalsån, representerad av bjälken. Mönsterås Mönsterås kommun, Kalmar län. Registrerat 1978-12-01. Sköld, genom ett sänkt mantelsnitt, utformat som fjällskura, delad av rött och av silver samt med ett johanniterkors av silver i det röda fältet Vapnet har tidigare förts av Mönsterås köping. Kommunens namn leder sitt ursprung till den ås, på vilken Mönsterås kyrka och marknadsplats varit belägna sedan medeltiden och som i vapnet symboliseras av det sänkta mantelsnittet. Korset syftar på Kronobäcks johanniterkloster. Mörbylånga Mörbylånga kommun, Kalmar län. Registrerat 1980-10-17. I guld en av en vågskura bildad blå stam och däröver ett rött skansmärke med fem uddar, varav en uppåtriktad Vapnet är nykomponerat för kommunen. Kommunen omges till stor del av vatten, vilket visas av den blå stammen. Den stiliserade skansen erinrar om förekomsten av fornborgar. Nacka Nacka kommun, Stockholms län. Registrerat 1974-05-03. I blått fält ett kvarnhjul av silver Vapnet har tidigare förts av Nacka stad. Sköldemärket symboliserar såväl den historiska som nutida kvarnnäringen inom kommunen. Nora Nora kommun, Örebro län. Registrerat 1980-03-28. I silver en stam med fem därifrån uppväxande granar, varannan hög, varannan låg, allt grönt Vapnet har tidigare förts av Nora stad. Motivet härstammar från den sigillbild som staden erhöll 1643. Denna bild består av ett berg beväxt med skog. Norberg Norbergs kommun, Västmanlands län. Registrerat 1973-10-01. I blått fält tre vänsterhalvor av liljor, silver, bildande en triangel med spetsen uppåt; däröver en ginstam av silver, vari ett blått järnmärke Vapnet har tidigare förts av Norbergs landskommun. Frihetskämpen Engelbrekt Engelbrektssons vapen utgör det nedre fältet i skölden, medan järnmärket anspelar på järnhantering. Nordanstig Nordanstigs kommun, Gävleborgs län. Registrerat 1988-01-15. Sköld delad av silver, vari en gående hälsingehäst i svart, och blått, vari ett av vågskuror bildat fisknät i silver med sex fullständiga maskor Vapnet är nykomponerat för kommunen. Hästen ingår i vapnet som en symbol för kommunens inland med jord- och skogsbruk, medan nätet är en sinnebild för kustlandet och dess fiske. Maskorna erinrar genom sitt antal om de socknar som kommunen omfattar. Nordmaling Nordmalings kommun, Västerbottens län. Registrerat 1973-10-01. I blått fält en gädda av silver med fenor av guld mellan två bjälkvis genomgående kättingar av guld Vapnet har tidigare förts av Nordmalings landskommun. I vapnet erinras om kättingsmidet vid Olofsfors bruk samt återfinns en gädda med ursprung i sockensigill för Nordmaling. Norrköping Norrköpings kommun, Östergötlands län. Registrerat 1973-10-01. I fält av guld en på en röd tronstol sittande blåklädd S:t Olofsbild med krona av guld och blå gloria, yxa och riksäpple Vapnet har tidigare förts av Norrköpings stad. S:t Olof är Norrköpings skyddshelgon och uppträder i stadens äldsta sigill från år 1367. Norrtälje Norrtälje kommun, Stockholms län. Registrerat 1973-10-01. I fält av silver ett störtat, svart ankare Vapnet har tidigare förts av Norrtälje stad. Ankaret föreskrivs som symbol i stadens privilegiebrev 1622 och anknyter till den för staden betydelsefulla sjöfarten. Norsjö Norsjö kommun, Västerbottens län. Registrerat 1987-02-27. Sköld kluven av en vågskura i guld, vari en grön gran, och i grönt, vari ett gyllene kornax Vapnet har tidigare förts av Norsjö landskommun. Granen och axet syftar på huvudnäringarna jordbruk och skogsbruk. Vågskuran symboliserar vattendragen i kommunen. Nybro Nybro kommun, Kalmar län. Registrerat 1973-10-01. I fält av guld en från kant till kant gående röd stenbro i ett spann och däröver två svarta armborst med röda pilspetsar Vapnet har tidigare förts av Nybro stad. Ett armborst finns i Södra Möre härads sigill, det äldsta känt från 1568. Bron anknyter till ortnamnets efterled. Nyköping Nyköpings kommun, Södermanlands län. Registrerat 1975-04-04. I fält av silver ett rött borgtorn med krenelerad väktargång och spetsig tornhuv Vapnet har tidigare förts av Nyköpings stad. Sköldemärket har sitt ursprung i stadens äldsta sigill från 1359. Tornet avsågs troligen anknyta till Nyköpingshus. Nynäshamn Nynäshamns kommun, Stockholms län. Registrerat 1977-10-07. I fält av silver ett svart ankare och däröver en av en vågskura bildad röd ginstam, belagd med tre kugghjul av silver Vapnet har tidigare förts av Nynäshamns stad. Industri och sjöfart som de för orten mest framträdande näringsgrenarna symboliseras i vapnet. Nässjö Nässjö kommun, Jönköpings län. Registrerat 1973-10-01. En sköld av guld med ett blått kugghjul, däröver en blå chef med trenne grankottar av sagda metall Vapnet har tidigare förts av Nässjö stad. Grankottarna anspelar på de rika skogarna, och kugghjulet påminner om Nässjö som järnvägsknut samt ortens industri. Ockelbo Ockelbo kommun, Gävleborgs län. Registrerat 1985-03-15. Sköld genom granskura kluven i silver, vari tre stolpvis ställda gröna ringar, och grönt, vari en stolpvis ställd smideshammare i silver Vapnet är nykomponerat för kommunen. Granskuran och den gröna färgen erinrar om traktens natur och skogs- och träindustrin. Ortens järnhantering har sin symbol i hammaren. De tre ringarna representerar de i kommunen ingående församlingarna Åmot, Lingbo och Ockelbo. Vapnet har delvis komponerats utifrån ett ursprungligt förslag utarbetat av Per Andersson, Mjölby. Olofström Olofströms kommun, Blekinge län. Registrerat 1973-10-01. I fält av guld en stolpvis ställd svart smideshammare, omgiven av elva i cirkel ordnade svarta rundlar Vapnet har tidigare förts av Olofströms köping. Villands härad förde i sitt sigill från 1524 bl a en smideshammare, vilken överförts till Olofströms vapen. Rundlarna härrör från en sedan 1735 känd järnstämpel, som använts vid Petrefors bruk. Orsa Orsa kommun, Kopparbergs län. Registrerat 1973-10-01. I fält av guld tre röda orsaslipstenar, ordnade två och en Vapnet har tidigare förts av Orsa landskommun. Den för Orsa typiska slipstenstillverkningen är känd från 1600-talet, och en slipsten pryder Orsa sockensigill. Orust Orusts kommun, Göteborgs och Bohus län. Registrerat 1984-06-29. I blått fält en av vågskura bildad stam av silver och därovan tre stolpvis ställda och bjälkvis ordnade långor av silver och med krok av guld i munnen inom en sluten ekbladskrans av guld Vapnet är nykomponerat för kommunen. Motivet härrör från Orusts häradssigill av år 1664 och 1710. I vapnet erinras om havet och fiskerinäringen. Eklövskransen, som tolkas som ortnamnets begynnelsebokstav, erinrar om den fordom rika förekomsten av ekar på Orust, vilken hade stor betydelse för bl a båtbyggarnäringen. Vapnet har komponerats av Svenska kommunalheraldiska institutet. Osby Osby kommun, Kristianstads län. Registrerat 1984-03-30. I fält av silver en grön palmkvist och ett rött gevär i kors Vapnet har tidigare förts av Osby köping. Geväret, som anspelar på snapphanestriderna, är hämtat från ett äldre vapen för köpingen och utgör en heraldisk förkortning av den gevärsförsedda snapphane i helfigur som detta rymmer. Palmkvisten härrör ytterst från Östra Göinge härads sigill från tiden efter fredsslutet 1679, då området blev svenskt. I sigillet återfinns två korslagda palmkvistar, som utgör symboler för freden. Detta motiv kom sedermera också att ingå i häradets vapen. De två vapenfigurernas tinkturer är desamma som i det äldre köpingsvapnet och i häradsvapnet, vilkas fält båda också är av silver. Oskarshamn Oskarshamns kommun, Kalmar län. Registrerat 1973-10-01. Sköld fyrstyckad: 1. i blått fält Hans Maj:t Konung Oskar I:s monogram av guld; 2. i fält av guld ett blått ankare; 3. i fält av guld en blå merkuriestav; 4. i blått fält ett ymnighetshorn av guld Vapnet har tidigare förts av Oskarshamns stad. Innehållet i skölden syftar på stadens grundläggare och huvudnäringar. Ovanåker Ovanåkers kommun, Gävleborgs län. Registrerat 1987-10-16. I rött fält en sångsvan av silver med näbb av guld, simmande över en av vågskuror bildad sänkt bjälke och ovan till vänster åtföljd av en öppen krona, båda av guld Vapnet är nykomponerat för kommunen. Det utgör en modifiering av vapnet för Ovanåkers landskommun, som i sitt fält endast har en sångsvan med en krona omkring halsen. Svanen är en gammal sockensymbol för Ovanåker. Oxelösund Oxelösunds kommun, Södermanlands län. Registrerat 1973-10-01. I blått fält en vänsterstråle, åtföljd ovan av ett järnmärke och nedan av ett ankare, allt av silver Vapnet har tidigare förts av Oxelösunds stad. Järnmärket symboliserar järntillverkning och malmexport, medan ankaret syftar på Oxelösund som hamnstad. Strålen utgör skenet från en fyr. Pajala Pajala kommun, Norrbottens län. Registrerat 1973-10-01. Sköld: av en vågskura delad i silver och grönt, vari tre bysantiner av silver, två och en ställda Vapnet har tidigare förts av Pajala landskommun. Vågskuran anspelar på Torne och Muonio älvar. Bysantinerna, som är tecken för mynt, erinrar om att kopparmynt från 1600-talet framställdes av malm från Svappavaara. Partille Partille kommun, Göteborgs och Bohus län. Registrerat 1973-10-01. Sköld, delad av blått och guld, visande i övre fältet en klockstapel av guld och i nedre fältet ett uppskjutande blått berg mellan två blå musslor med låset nedåt Vapnet har tidigare förts av Partille landskommun. Innehållet i sköldens nedre hälft har hämtats från adliga ätten af Sandebergs vapen; direktören för Ostindiska kompaniet David af Sandeberg var ägare till det s k Slottet i Partille. Klockstapeln tillhör Partille kyrka och symboliserade ursprungligen den kyrkliga kommunen. Perstorp Perstorps kommun, Kristianstads län. Registrerat 1973-10-01. I blått fält tre bokfruktskålar av guld, ordnade två och en, och däröver en ginstam av guld, belagd med en blå karp med röd beväring Vapnet har tidigare förts av Perstorps köping. I vapnet finns symboler för karpdammarna vid egendomen Gustavsberg samt bokskogarna i trakten. Piteå Piteå kommun, Norrbottens län. Registrerat 1973-10-01. I fält av silver ett rött avhugget renhuvud med beväring av guld, därest dylik skall komma till användning Vapnet har tidigare förts av Piteå stad. Det utgör en förkortning av Västerbottens landskapsvapen. Ett renhuvud som stadens märke stadgas i Piteås stadsprivilegier av år 1621. Ragunda Ragunda kommun, Jämtlands län. Registrerat 1973-10-01. I fält av silver en av en vågskura bildad stam, fyra gånger vågskuredelad av blått och silver, samt däröver två framkommande, uppåtriktade röda blixtar i kors, överlagda med en blå tall Vapnet har tidigare förts av Fors landskommun. Blixtarna och vågskurorna symboliserar den kraft som utvinns ur Indalsälven. Skogsbruket representeras av tallen. Robertsfors Robertsfors kommun, Västerbottens län. Registrerat 1980-09-19. I fält av guld en stående svart trast med näbb, tunga och öga i rött samt däröver en svart ginstam, belagd med två plogbillar av guld Vapnet är nykomponerat för kommunen. Bygdeå landskommuns vapen har legat till grund för kommunvapnet. Den i landskommunens vapen förekommande orren, som tillkommit genom felaktiga antaganden, har utbytts mot Bygdeå sockens ursprungliga symbol, en trast, som förekommer i socknens gamla sigill. Plogbillarna symboliserar jordbruket. Ronneby Ronneby kommun, Blekinge län. Registrerat 1973-10-01. En blå sköld bandevis delad af en silfverström. I det öfre fältet en sexuddig stjerna och i det nedre en nymåne, båda likaledes af silver Vapnet har tidigare förts av Ronneby stad. Strömmen syftar på Ronnebyån, och fältets övriga två symboler härstammar från stadens äldsta sigill från 1542. Rättvik Rättviks kommun, Kopparbergs län. Registrerat 1979-11-16. Sköld kvadrerad: fält 1 och 4 i rött en stolpvis ställd bila av guld, fält 2 och 3 i guld två korslagda blå dalpilar Vapnet har tidigare förts av Rättviks landskommun. Kvadreringen är ett uttryck för den historiska indelningen av den forna Rättviks socken i fjärdingarna Västerbygge, Sörbygge, Gärdsjö och Ovanhed. Bilan eller yxan är attribut för S:t Olof, åt vilken Rättviks kyrka under medeltiden helgades. Detta motiv återfinns ensamt i socknens äldsta kända sigill från 1625. Pilarna, som utgör sköldemärket i Dalarnas vapen, har en särskild anknytning till hur rättvikskarlarna räddade Gustaf Vasa undan danskarna. Sala Sala kommun, Västmanlands län. Registrerat 1975-01-31. I blått fält en bergsmansslägga och ett bergjärn i kors och däröver en tilltagande måne, allt av silver Vapnet har tidigare förts av Sala stad. De korslagda verktygen återfinns i stadens sigill, känt från 1631, och symboliserar gruvdriften. Månen som tecken för silver härstammar från ett sigill från år 1700 och syftar på Sala silvergruva, till vilken också vapnets metall anknyter. Salem Salems kommun, Stockholms län. Registrerat 1983-01-28. I fält av guld tre gröna murgröneblad, ordnade två och ett, samt därunder en av en vågskura bildad grön stam, belagd med en fisk av guld med röda fenor Vapnet har tidigare förts av Salems landskommun. Murgrönebladen syftar på murgrönebeståndet på Korpberget i kommunen. Fisken har hämtats från det äldsta kända sigillet för Svartlösa härad från år 1571. Sandviken Sandvikens kommun, Gävleborgs län. Registrerat 1975-04-04. I blått fält en ånghammare, på vardera sidan åtföljd av ett i ginstammen placerat järnmärke, allt av silver Vapnet har tidigare förts av Sandvikens stad. Skölden innehåller en bild av Sandvikens järnverks "storhammare" från 1863, vilken en gång var den näst största ånghammaren i Europa. Den står nu i den s k Kontorsparken, där den liksom i vapnet minner om de stora smiden som förr framställdes vid järnverket. Järnmärkena i vapnet förstärker anknytningen till järn- och stålindustrin. Sigtuna Sigtuna kommun, Stockholms län. Registrerat 1973-10-01. I blått fält en krona av guld mellan tre sexuddiga stjärnor av silver, ordnade två och en Vapnet har tidigare förts av Sigtuna stad. Till grund för vapnet har legat stadens sigill från år 1311. Kronan torde anspela på traditionen om Sigtuna som kungasäte. Simrishamn Simrishamns kommun, Kristianstads län. Registrerat 1979-11-16. Sköld medelst en vågskura delad av guld, vari en röd båt, och blått, vari en fisk av guld med röda fenor Vapnet har tidigare förts av Simrishamns stad. Det är komponerat med utgångspunkt från sigill som använts av staden under 1500- och 1600-talen. Sjöbo Sjöbo kommun, Malmöhus län. Registrerat 1975-12-12. I fält av guld ett avslitet svart björnhuvud med tunga och tänder röda och däröver en svart ginstam, belagd med en krona av guld Vapnet har tidigare förts av Sjöbo köping. Kommunens sköldemärke utgör en förkortning av Färs härads vapen, som innehåller en gående svart björn och däröver en krona. Skara Skara kommun, Skaraborgs län. Registrerat 1973-10-01. I fält av silver en röd spåntäckt romansk kyrka med absid och två med korskrönta spetsiga huvar försedda torn, det högra högst, samt med portar och fönster av silver Vapnet har tidigare förts av Skara stad. Sköldemärket utgör bilden i stadens äldsta sigill, känt från 1301. Möjligen har domkyrkan utgjort motivets förebild. Skellefteå Skellefteå kommun, Västerbottens län. Registrerat 1988-01-15. I blått fält en gyllene sol och däröver en genom vågskura bildad gyllene ginstam belagd med en blå antik blixt Vapnet har tidigare förts av Skellefteå stad. Blixten uttrycker den elkraft som utvinns ur den med vågskuran symboliserade Skellefteälven. Solen som tecken för guld åsyftar Bolidens guldproduktion. Skinnskatteberg Skinnskattebergs kommun, Västmanlands län. Registrerat 1973-10-01. I fält av silver två korslagda, med nackarna mot varandra vända, röda bergjärn med stoppsprintar på skaften Vapnet har tidigare förts av Skinnskattebergs landskommun. Det bygger på ett sigill för Skinnskattebergs bergslag, som är känt från 1734 och troligen har som förebild ett sigill från 1633. Skurup Skurups kommun, Malmöhus län. Registrerat 1987-03-27. I fält av silver en grön tysk lönn, nedan åtföljd av tre gröna rundlar, ställda en och två Vapnet är nykomponerat för kommunen. Tinkturerna och rundlarna är hämtade från Vemmenhögs härads vapen, som är känt sedan 1600-talet. Den tyska lönnen anspelar på trädet på den s k Zimmermans backe, som är en känd utsiktsplats. Rundlarna förmodas syfta på forngravar i området. Vapnet har komponerats av konstnären Östen Nilsson. Skövde Skövde kommun, Skaraborgs län. Registrerat 1975-04-04. I rött fält en under en baldakin av guld stående bild av Sancta Helena med klädnad av silver samt nimbus, stav och bok av guld, boken belagd med ett avhugget, naturfärgat finger; bilden är i stammen överlagd med en mindre sköld, visande i fält av guld ett rött hjärta Vapnet har tidigare förts av Skövde stad. Vapenbilden, som visar Skövdes skyddshelgon S:ta Elin, härstammar från stadens sigill, tidigast känt i avtryck från 1591. Smedjebacken Smedjebackens kommun, Kopparbergs län. Registrerat 1980-09-19. Sköld delad, övre fältet silver, vari en röd tvåmastad segelbåt med seglen tillsatta, undre fältet rött, vari tre kugghjul av silver, ordnade två och ett Vapnet har tidigare förts av Smedjebackens köping. Segelbåten erinrar om transportleden genom Strömsholms kanal fram till Mälaren. Järnindustrin på orten symboliseras av kugghjulen. Sollefteå Sollefteå kommun, Västernorrlands län. Registrerat 1976-07-16. En svart orrhane på silverfält Vapnet har tidigare förts av Sollefteå stad. Motivet, som överförts från Sollefteå pastorats gamla sigill, anspelar på den i äldre tider förekommande handeln med skogsfågel vid marknaderna i Sollefteå. Sollentuna Sollentuna kommun, Stockholms län. Registrerat 1973-10-01. I blått fält en balk av guld, belagd med tre stolpvis ställda röda vikingaskepp, stående på rullar och försedda med beslaget blått segel, blå drakhuvuden och sju blå sköldar på relingen samt blå vimpel Vapnet har tidigare förts av Sollentuna köping. Sköldemärket erinrar om Sollentunas betydelse under vikingatiden som handels- och omlastningsplats för sjötrafiken mellan Edsviken-Norrviken och Mälaren. Solna Solna kommun, Stockholms län. Registrerat 1973-10-01. I blått fält en sol av guld Vapnet har tidigare förts av Solna stad. Solen anknyter till ortnamnet, som år 1305 skrevs Solnö (Solön). Sorsele Sorsele kommun, Västerbottens län. Registrerat 1973-10-01. Sköld, genom ett mantelsnitt i ginstammen delad av blått och av silver, vari två korslagda blå skidor överlagda av ett blått vargspjut med röd spets, varpå trätts en blå renhornsslida, samt med röd skoning på änden Vapnet har tidigare förts av Sorsele landskommun. Tre karaktäristika för trakten ingår i vapnet: fjäll, skidor och vargspjut. Ett par skidor återfinns i ett förslag från 1500-talets mitt till landskapsvapen för Lappland. Sotenäs Sotenäs kommun, Göteborgs och Bohus län. Registrerat 1977-03-04. I fält av silver inom en blå bård en ginbalkvis ställd störtad blå plattfisk Vapnet är nykomponerat för kommunen. En plattfisk finns i ett sigill från 1700-talet för Sotenäs härad. Detta motiv har i kommunvapnet utökats med en bård för att markera skillnaden mellan kommunen och häradet. Staffanstorp Staffanstorps kommun, Malmöhus län. Registrerat 1973-10-01. I fält av guld ett rött lejon med huvudet skilt från bålen och med tunga, tänder och klor blå Vapnet har tidigare förts av Staffanstorps landskommun. Motivet är hämtat från Bara härads medeltida sigill. Stenungsund Stenungsunds kommun, Göteborgs och Bohus län. Registrerat 1977-03-04. I sköld av silver över en av en vågskura bildad blå stam tre bjälkvis ställda genom svarta strängar förenade svarta rundlar, var och en ovan och nedan genom svarta strängar förenade med en röd mindre rundel Vapnet är nykomponerat för kommunen. Huvudsymbolen i skölden är en avbildning av en modell av en kolvätemolekyl, vald som aknytning till den petrokemiska industrin i det moderna Stenungsund. Kommunens belägenhet vid havet framstår av den blå stammen. Stockholm Stockholms kommun, Stockholms län. Registrerat 1973-10-01. I blått fält ett krönt S:t Erikshuvud av guld Vapnet har tidigare förts av Stockholms stad. Rikets huvudstad och konungasäte har alltifrån 1376 i sitt vapen fört en bild av ett kungahuvud. Denna kom att uppfattas som en anspelning på Sveriges skyddshelgon S:t Erik. Storfors Storfors kommun, Värmlands län. Registrerat 1973-10-01. I fält av guld två röda tänger för lancashiresmide, den högra störtad, överlagda med en delad, av silver och svart genom styckande skruor spetsrutad bjälke Vapnet har tidigare förts av Storfors köping. Bjälken har hämtats från vapnet för ätten Linroth med anknytning till Storforsverken. Tängerna symboliserar lancashiresmidet. Storuman Storumans kommun, Västerbottens län. Registrerat 1985-10-04. Sköld tre gånger delad i silver, blått och grönt. Den övre skuran oregelbunden, avbildande Ryfjällets silhuett sedd från nordväst, den mellersta rak, den undre formad som en granskura med tre toppar Vapnet är nykomponerat för kommunen. Sköldemärket utgör en vy som avser spegla kommunens karaktäristika: fjäll, vatten och skog. Strängnäs Strängnäs kommun, Södermanlands län. Registrerat 1977-03-04. I fält av guld S:t Petrus och S:t Paulus, sida vid sida, i röd klädnad, med hy och nimbus av silver, med hår och skägg samt nyckel och svärd blå Samma vapen, fast med helgonfigurernas mantlar gröna, har förts av Strängnäs stad. Motivet härstammar ursprungligen från Strängnäs domkapitels sigill från 1298 och intogs sedermera i stadens sigill, känt från 1315. Strömstad Strömstads kommun, Göteborgs och Bohus län. Registrerat 1973-10-01. I blått fält ett flöjtskepp av guld flytande på en av en vågskura bildad och med uppskjutande, svart treberg belagd stam av silver Vapnet har tidigare förts av Strömstads stad. Sköldemärket, som symboliserar ortens sjöfart, motsvarar det motiv som alltsedan 1681 ingått i staden sigill. Strömsund Strömsunds kommun, Jämtlands län. Registrerat 1979-09-07. På en delad sköld med den övre delen i rött har placerats Strömsundsbron i svart silhuett. På sköldens undre del mot silverbotten blå vågor föreställande vatten i Ströms vattudal Vapnet är nykomponerat för kommunen. Bakgrunden till vapnets innehåll framgår av vapenbeskrivningen. Sundbyberg Sundbybergs kommun, Stockholms län. Registrerat 1973-10-01. I silversköld en röd bjälke belagd med en åska av samma metall samt åtföljd av trenne röda kugghjul, två över och ett under Vapnet har tidigare förts av Sundbybergs stad och syftar på ortens industri. Kugghjulen representerar den mekaniska medan åskan är ett uttryck för den elektriska industrin. Sundsvall Sundsvalls kommun, Västernorrlands län. Registrerat 1974-02-22. I fält av silver en stormhatt över två korslgda muskötgafflar, allt blått Vapnet har tidigare förts av Sundsvalls stad. Motivet uppträder första gången i en beskrivning av stadens märke i privilegiebrev för Sundsvall år 1624. Sunne Sunne kommun, Värmlands län. Registrerat 1973-10-01. I blått fält en genomgående bro av silver i ett spann, åtföljd ovanför av två korslagda båtshakar överlagda med en stolpvis ställd yxa och undertill av en framifrån sedd båt, allt av silver Vapnet har tidigare förts av Sunne köping. Brovalvet syftar på ortnamnet Sunne, som är en dialektal form av ordet sund och syftande på sundet mellan Övre Fryken och Mellanfryken. Föremålen i vapnet symboliserar delar av arbetslivet i den forna Sunne socken och ett i äldre tider viktig kommunikationsmedel. Surahammar Surahammars kommun, Västmanlands län. Registrerat 1973-10-01. Sköld genom en fjällskura delad av guld, vari två uppskjutande från varandra vända yxor med svarta huvuden och röda skaft, och av svart Vapnet har tidigare förts av Sura landskommun. Det äldsta kända sigillet för Snevringe härad (avtryck 1571) innehåler en yxa, som tjänat som förebild för yxorna i kommunvapnet. Sköldens svarta fält anspelar på en inom kommunen belägen fornborg. Svalöv Svalövs kommun, Malmöhus län. Registrerat 1973-10-01. I grönt fält en såningsman av guld Vapnet har tidigare förts av Svalövs landskommun. I skölden återspeglas den verksamhet som gjort Svalöv bekant, dvs förädling, kontroll och marknadsföring av utsäden till jordbruket. Svedala Svedala kommun, Malmöhus län. Registrerat 1987-08-28. I rött fält tre naverlönnsblad av guld, ordnade två över ett Vapnet är nykomponerat för kommunen. Bladet från naverlönn härrör från Svedala municipalsamhälles vapen, där det fått sin plats mot bakgrund av att trädet i Skandinavien endast växer i Svedala. Tinkturerna är de som förekommer i vapnet för Bara landskommun och är dessutom Skånes färger. Också Eriks av Pommern unionsvapen och ätten Thotts vapen bär dessa tinkturer – båda dessa vapenbärare har anknytning till området. Sköldemärkets komposition – två figurer över en – är densamma som lilla riksvapnets och alluderar på talesättet med innebörd att Svedala är synonymt med Sverige. Vapnet har komponerats av Stiftelsen Skandinavisk vapenrulla. Svenljunga Svenljunga kommun, Älvsborgs län. Vapnet ej registrerat. I blått fält två korslagda hårknivar av silver, åtföljda ovan av ett oxhuvud av silver med röda horn och röd tunga samt nedan av en ljungblomma av silver Vapnet har tidigare förts av Svenljunga köping. Motivet anknyter till boskapsskötsel samt slakteri- och garverinäringarna. Ljungblomman syftar på ortnamnets senare led. Ljung är samtidigt Västergötlands landskapsblomma. Säffle Säffle kommun, Värmlands län. Registrerat 1973-10-01. Av guld och blått medelst en vågskura delad sköld, i vars övre fält en uppstigande blå örn med röd näbb och tunga Vapnet har tidigare förts av Säffle stad. Örnen är hämtad från landskapet Värmlands vapen, och det blå fältet åsyftar Säffle kanal. Säter Säter kommun, Kopparbergs län. Registrerat 1987-12-11. I fält av silver en på svart mark stående smed – klädd i röd luva, blå rock, svarta byxor och skor, strumpor av guld och med ansikte och armar i guld – höjande ett blått verktyg med svart skaft mot ett på en upphöjning liggande rött smidesämne Vapnet har tidigare förts av Säters stad. Sköldens innehåll härrör från stadens första sigill, vars motiv, anspelande på järn- och kopparberarbetningen, stadgades i ett privilegiebrev av år 1642. Sävsjö Sävsjö kommun, Jönköpings län. Registrerat 1974-03-15. Sköld delad, övre fältet av guld, undre fältet blått, vari en fristående, krenelerad mur av guld, med tre tinnar Vapnet har tidigare förts av Sävsjö stad. Den av guld och blått delade skölden motsvarar den yngre Stureättens (Natt och Dag) vapen. Muren som tillförts detta vapen syftar på 1400-talsslottet Eksjöhovgård, som innehades av ätten Sture. Söderhamn Söderhamns kommun, Gävleborgs län. Registrerat 1973-10-01. I en sköld av silver en röd pinass med däruti ställda tvenne korslagda musköter av samma färg Vapnet har tidigare förts av Söderhamns stad. Det grundar sig på stadens sigill och beskrivningen av dess märke i privilegiebrev från 1620. Motivets beståndsdelar torde syfta på skeppsbyggeri och vapentillverkning. Söderköping Söderköpings kommun, Östergötlands län. Registrerat 1975-04-04. I blått fält tre balkar av silver, åtföljda av åtta sexuddiga stjärnor av guld, ordnade 1.3.3.1 Vapnet har tidigare förts av Söderköpings stad. Sköldens motiv har hämtats från ett sigill för staden, som är känt i avtryck från 1594. Södertälje Södertälje kommun, Stockholms län. Registrerat 1974-11-01 och 1983-01-14 I blått fält en bild av Sancta Ragnhild med klädnad av silver, krona, gloria och stav av guld samt ett rött grekiskt kors på bröstet Vapnet har tidigare förts av Södertälje stad. I stadens sigill uppträder år 1628 en bild av S:ta Ragnhild, som lär ha blivit begravd i staden. Sölvesborg Sölvesborgs kommun, Blekinge län. Registrerat 1973-10-01. I fält av guld ett rött grekiskt kors årföljt av fyra blå ålar med röd beväring, därest sådan skall komma till användning, de båda till vänster vänstervända och de båda undre störtade Vapnet har tidigare förts av Sölvesborgs stad. Stadens äldsta sigill, känt från 1535, innehåller ett kors åtföljt av fyra S-liknande figurer. Måhända har de tillkommit som bokstäver och anspelat på stadens namn, men då bokstäver ej bör förekomma i vapen har man anslutit sig till en teori om att sigillets figurer är ålar. Tanum Tanums kommun, Göteborgs och Bohus län. Registrerat 1986-03-21. Av guld och rött delad sköld, i övre fältet hällristning en plöjande man med två oxar, allt rött, i nedre fältet hällristning ett skepp av guld Vapnet är nykomponerat för kommunen. I kommunen finns landets rikaste bestånd av hällristningar, och två exempel från dessa har insatts i skölden som symboler för forntiden och bygdens rika kulturarv. Den plöjande mannen med oxarna syftar på kommunens inland och jordbruket, medan skeppet är en anspelning på kustlandet, fiskerinäringen och sjöfarten. Tinkturerna, som också ingår i det norska riksvapnet, erinrar om regionens historiska tillhörighet till Norge. Tibro Tibro kommun, Skaraborgs län. Vapnet ej registrerat. I rött fält en likbent vinkelhake med spetsen uppåt och därunder en stolpvis ställd timmeryxa, båda av guld Vapnet har tidigare förts av Tibro köping. Vinkelhaken symboliserar ortens moderna näringsliv, medan yxan, som har sitt ursprung i Kåkinds från 1568 kända häradssigill, erinrar om äldre tiders näringsfång. Tidaholm Tidaholms kommun, Skaraborgs län. Registrerat 1974-08-23. En sköld av silver, däruti ett blått eldsprutande berg, häröver en blå chef med en uggla mellan tvenne kugghjul, allt av silver Vapnet har tidigare förts av Tidaholms stad. Den från ätten von Essens vapen hämtade ugglan, kugghjulen och vulkanen anspelar i nämnd ordning på stadens grundläggare, Tidaholms bruk respektive Vulcans tändsticksfabrik. Tierp Tierps kommun, Uppsala län. Registrerat 1977-10-07. I rött en humlekvist med ax och två blad, allt av guld Vapnet är nykomponerat för kommunen och anknyter till vapnen för Tierps köping och Tierps landskommun, som båda innehåller en humlekvist fast i andra tinkturer. Timrå Timrå kommun, Västernorrlands län. Registrerat 1986-02-28. I fält av guld två röda tallar uppväxande från en av vågskuror bildad, sänkt blå bjälke Vapnet är nykomponerat för kommunen. Det utgör en modifikation av vapnet för Timrå köping, vilket visar två röda tallar i silverfält över en medelst en vågskura bildad blå stam. Detta motiv härrör från ett 1700-talssigill för Timrå socken, som innehåller sju tallar i rad samt ett vattendrag, uppenbarligen anspelande på Indalsälven. Tinkturerna i kommunvapnet är hämtade från Hässjö landskommuns vapen. Vapnet har komponerats av stadsarkitekt Hans Schlyter, Sundsvall. Tingsryd Tingsryds kommun, Kronobergs län. Registrerat 1982-07-23. I rött fält inom en bård av guld en femuddig stjärna med en kula i vardera vinkeln, allt av guld Vapnet är nykomponerat för kommunen. Sköldemärket utan bård har förts av Tingsryds köping. Motivet härrör från Stenfors bruks stämpel. Tjörn Tjörns kommun, Göteborgs och Bohus län. Registrerat 1979-02-16. I av blått och silver ginstyckad sköld en ginbalkvis ställd störtad hummer i motsatta tinkturer Vapnet är nykomponerat för kommunen. Motivet, som förekommer redan i ett sigill för Tjörns härad 1664, åskådliggör det fordom betydelsefulla hummerfisket. Tinktursättningen anspelar på havet. Tomelilla Tomelilla kommun, Kristianstads län. Kommunen saknar vapen. Torsby Torsby kommun, Värmlands län. Registrerat 1978-09-15. I fält av silver en roddbåt för två par åror och däröver två korslagda, uppåtriktade åror, allt blått och inom en blå bård Vapnet har tidigare förts av Fryksände landskommun. Motivet är hämtat från Fryksdals härads sigill av år 1638. Sköldemärket har givits de värmländska tinkturerna. Vapnet har komponerats av Svenska kommunalheraldiska institutet. Torsås Torsås kommun, Kalmar län. Registrerat 1979-02-16. Sköld, genom ett mantelsnitt delad av rött och guld, vari en röd torshammare med huvudet uppåt Vapnet har tidigare förts av Torsås landskommun. Kommunsymbolen är ett talande vapen med en hammare som symbol för guden Tor samt en ås i form av ett mantelsnitt. Tinkturerna härrör från vapnet för landskapet Småland. Tranemo Tranemo kommun, Älvsborgs län. Registrerat 1973-10-01. I grönt fält en stående trana av silver med röd hjässa samt med lyftad vinge, hållande i höger fot en nedåtriktad glasblåsarpipa av silver med anfångad röd glasmassa Vapnet är nykompnerat för kommunen. Det är talande genom tranan och det gröna fältet, vilket anknyter till ortnamnets senare led med betydelsen "stor och gammal barrskog, merendels på sandbotten". Också traktens gamla glasindustri representeras i vapnet genom att tranan håller en glasblåsarpipa. Tranås Tranås kommun, Jönköpings län. Registrerat 1973-10-01. En sköld av guld med en trana i naturlig färg stående på ett grönt berg Vapnet har tidigare förts av Tranås stad. Vapenbilden är en rebusframställning av kommunnamnet, ett talande vapen, där åsen utgörs av ett treberg. Tranan avbildas hållande en sten i den upplyftade klon. Trelleborg Trelleborgs kommun, Malmöhus län. Registrerat 1973-10-01. I blå sköld en med kärna föredd krenelerad borg, vars tvänne yttre kreneleringar äro försedda med flaggor. Borgen åtföljd av en halvmåne till höger och en sexuddig stjärna till vänster, allt av silver Vapnet har tidigare förts av Trelleborgs stad. Vapenbilden, som bygger på stadens äldsta sigill från 1471, anknyter till ortnamnet med betydelsen "trälarnas borg, en borg byggd av trälar". Trollhättan Trollhättans kommun, Älvsborgs län. Registrerat 1973-10-01. I rött fält en balkvis gående silverström belagd med två svarta sparrar, däröver en chef av silver med en röd, antik blixt Vapnet har tidigare förts av Trollhättans stad. Blixten är en symbol för den elkraft som utvinns ur fallen i Göta älv. Detta vattendrag representeras av strömmen med de två sparrarna (karttecken för sluss), vilka syftar på Trollhättans slussar. Tyresö Tyresö kommun, Stockholms län. Registrerat 1973-10-01. I fält av guld en av vågskuror bildad röd ginbalk, belagd med tre vattenhjul av guld och ovan åtföljd av en röd oxpanna med horn och öron Vapnet har tidigare förts av Tyresö landskommun. Oxpannan härrör från stamvapnet för ätten Oxenstierna med anknytning till Tyresö och Tyresö slott, som på 1600-talet uppfördes av Gabriel Gustafsson Oxenstierna. De på strömmen lagda vattenhjulen symboliserar de forsar vid vilka industrier anlades av Gabriel Oxenstiernas svärdotter Maria Sofia De la Gardie. Täby Täby kommun, Stockholms län. Registrerat 1973-10-01. I blått fält ett korsat kors med avrundade armar av silver Vapnet har tidigare förts av Täby köping. Med det från en runsten vid Jarlabankes bro hämtade korset vill vapnet erinra om förekomsten av fornminnen i kommunen. Töreboda Töreboda kommun, Skaraborgs län. Registrerat 1973-10-01. I fält av guld en blå stolpe, överlagd med ett par bjälkvis ställda svarta tvillingsträngar Vapnet har tidigare förts av Töreboda köping. Det av enbart häroldsbilder sammansatta vapnet visar västra stambanan korsande Göta kanal i ett landskap av gyllene sädesfält. Uddevalla Uddevalla kommun, Göteborgs och Bohus län. Registrerat 1973-10-01. I fält av silver en grön ek med ollon av guld mellan två gröna granar Vapnet har tidigare förts av Uddevalla stad. I ett stadssigill, tillkommet 1622, uppträder för första gången det motiv som ingår i vapnet. Träden torde syfta på handeln med skogsprodukter. Ulricehamn Ulricehamns kommun, Älvsborgs län. Registrerat 1975-01-31. I blått fält, bestrött med klöverblad, ett med kunglig krona krönt U, allt av guld Vapnet har tidigare förts av Ulricehamns stad. Klöverbladen och idén med stadsnamnets begynnelsebokstav återgår på sigill från 1489, då staden hette Bogesund. När staden 1741 antog det nuvarande namnet insattes drottning Ulrika Eleonoras monogram i skölden. Umeå Umeå kommun, Västerbottens län. Registrerat 1979-03-30. I blått tre avskurna renhuvuden av silver, ställda två över ett, med hornkrona och tunga röda Vapnet har tidigare förts av Umeå stad. Motivet återfinns i stadens sigill från 1642. Vapenbilden kan föras tillbaka på renen i Västerbottens vapen, vilken blivit föremål för heraldisk förkortning och trefaldigande. Upplands-Bro Upplands-Bro kommun, Stockholms län. Registrerat 1983-11-25. I rött fält en hornprydd man hållande med höger hand ett svärd om skidan och med vänster hand två korslagda stavar, allt i guld Vapnet är nykomponerat för kommunen. Motivet är den s k Ekhammarskrigaren, en 2,8 cm hög hjälmprydd svärd- och spjutbärare av brons från järnåldern, som påträffades 1968 vid en arkeologisk undersökning inför byggandet av europaväg 18. I en tidigare brukad variant av kommunvapnet avbildades krigaren grön i fält av silver. Upplands Väsby Upplands Väsby kommun, Stockholms län. Registrerat 1973-10-01. I blått fält en med kors krönt kyrka av silver, visande en med blått spetsbågsfönster försedd gavel samt sakristia och vapenhus, och däröver en ginstam av silver belagd med tre blå kuggkransar Vapnet har tidigare förts av Upplands Väsby landskommun. Kuggkransarna anspelar på det nutida näringslivet på orten. Antalet kuggkransar erinrar om de kommunala enheter som sammanlades till Upplands Väsby kommun. Förebild till kyrkan i vapnet är Hammarby kyrka. Uppsala Uppsala kommun, Uppsala län. Registrerat 1974-07-05 och 1986-01-10 I blått fält ett gående utåtseende, krönt lejon i gult med svart kontur och med röd beväring, därest dylik skall användas Vapnet har tidigare förts av Uppsala stad. Vapenbilden, vars symbolik är okänd, härrör från av staden använda sigillstampar, tillverkade 1732. Kommunen övertog ursprungligen stadsvapnet oförändrat och inregistrerade 1974 detta som sitt med följande blasonering: I blått fält ett gående utåtseende, krönt lejon (leopard) av guld med röd beväring, därest dylik skall användas. 1986 lät kommunen i stället registrera en ny variant av vapnet med ett icke heraldiskt tillägg om kontur kring lejonet. Uppvidinge Uppvidinge kommun, Kronobergs län. Registrerat 1976-07-16. I fält av guld inom en röd bård en tvåbladig röd ört med klocklik kalk Vapnet är nykomponerat för kommunen. Sköldemärket utan bård utgör Uppvidinge härads vapen. Örten, som inte har kunnat identifieras botaniskt, härrör från häradets sigill, känt från 1568. Bården har tillkommit för att skilja de båda enheternas vapen åt. Från det småländska landskapsvapnet har tinkturerna hämtats. Vadstena Vadstena kommun, Östergötlands län. Registrerat 1983-01-14. I fält av guld en S:ta Birgittagestalt – med gloria, dok, klädnad och skor av silver – sittande i en röd stol, skrivande med en gåspenna i en bok, båda av silver; ansikte och händer av guld Vapnet har tidigare förts av Vadstena stad. Vapnets motiv, S:ta Birgitta, återfinns i stadens sigill, som är känt i avtryck från år 1417. Vaggeryd Vaggeryds kommun, Jönköpings län. Registrerat 1973-10-01. I sköld, kluven av guld och grönt, en av sågskuror bildad bjälke av motsatta tinkturer Vapnet har tidigare förts av Vaggeryds köping. Vid utarbetande av vapen för köpingen ansåg man från kommunalt håll inte kunna finna något för orten symboliskt motiv och önskade ett vapen skapat genom blott delning av skölden i olika fält, varför sköldemärket saknar särskild anknytning. Dock för den gröna färgen och sågskurorna tankarna till skogsbruket. Valdemarsvik Valdemarsviks kommun, Östergötlands län. Registrerat 1978-12-15. I grönt ett ankare, ovan åtföljt av två stolpvis ställda, bjälkvis lagda garvknivar, allt av silver Vapnet har tidigare förts av Valdemarsviks köping. I vapnet knyts an till de mest utmärkande dragen i Valdemarsviks utveckling, dess roll som handelshamn samt läderindustrin. Vallentuna Vallentuna kommun, Stockholms län. Registrerat 1973-10-01. Sköld delad av silver, vari en röd örn, och av grönt, vari en bila av guld mellan två sexuddiga stjärnor likaledes av guld Vapnet har tidigare förts av Vallentuna landskommun. Örnen i övre fältet kommer från Vallentuna härads sigill, medan bilans och stjärnornas ursprung är att finna i Seminghundra härads sigill. Båda sigillen är från 1500-talets andra hälft. Vansbro Vansbro kommun, Kopparbergs län. Registrerat 1986-02-21. I blått fält en yxa och ett svärd i kors, i övre korsvinkeln åtföljda av ett järnmärke, allt av guld Vapnet är nykomponerat för kommunen. Sköldemärket är bildat av beståndsdelar från vapnen för de tre landskommuner som sammanlades till Vansbro kommun. Svärdet härrör från Äppelbos vapen och anspelar på trakten som en gammal soldatbygd, yxan från Nås erinrar om skogsbruket, och järnmalmshanteringen har sin symbol i järnmärket från Järna landskommuns vapen. Vara Vara kommun, Skaraborgs län. Registrerat 1981-02-13. I blått ett rött andreaskors, belagt med sex i kors lagda sammanflätade vetestrån av guld, de yttersta täckande andreaskorsets skuror Vapnet är nykomponerat för kommunen. Jordbrukets betydelse för kommunen symboliseras av sköldens vetestrån, som sammanflätats och lagts på korset för att anspela på föreningen av områdets tidigare kommuner och vägarnas möte i centralorten Vara. Vapnet har komponerats av redaktör Carl-Axel Rydholm, Grästorp. Varberg Varbergs kommun, Hallands län. Registrerat 1973-10-01. I fält av silver en från ett grönt treberg uppväxande grön ek, åtföljd till höger av ett på berget stående, rött torn med huv, till vänster av en likaledes på berget stående upprest, röd bock med beväring av guld Vapnet har tidigare förts av Varbergs stad. Stadens sigill från 1536 utgör ursprunget till vapnet. En föregångsstad till Varberg med namnet Getakärr var belägen på den lövskogsbevuxna Getterön, på vilken bocken och eken syftar. Tornet torde anknyta till de första delarna av fästningen i Varberg. Vaxholm Vaxholms kommun, Stockholms län. Registrerat 1988-07-22. Sköld kluven av rött och silver med en av en vågskura bildad stam av motsatta tinkturer samt i främre hälften framstäven av ett framkommande och på stammen seglande skepp av silver samt i bakre hälften ett på stammen stående rött fästningstorn Vapnet har tidigare förts av Vaxholms stad. Som symbol för den befästa staden ingår i vapnet en bild av det stentorn på Vaxholmen som avbildas i stadens äldsta sigill från år 1690. Skeppet och vågstammen representerar sjöstaden Vaxholm. Vellinge Vellinge kommun, Malmöhus län. Registrerat 1975-04-04. I blå sköld en genomgående trappgavel av silver, belagd med ett blått möllejärn och nedan åtföljd av tre sillar av silver, ordnade två och en Vapnet är nykomponerat för kommunen. Fiskarna är hämtade från vapnet för Skanör med Falsterbo och erinrar om orten som centrum för det medeltida skånska sillfisket. Den blå stammen uttrycker kommunens läge vid havet. Trappgaveln anknyter till den för landsdelen karaktäristiska arkitekturen. Jordbruk och förekomst av ett flertal gamla kvarnar symboliseras av ett möllejärn, dvs ett beslag kring navet på löparstenen i en kvarn. Möllejärnets fyra "horn" kan tolkas som de fyra kommundelarna, och dess parvisa placering syftar på initialbokstaven i kommunens namn. Vapnet har komponerats av jur kand Christer Bökwall, Falsterbo. Vetlanda Vetlanda kommun, Jönköpings län. Registrerat 1973-10-01. En sköld av guld med en blå snedbjälke, belagd med ett veteax av nämnda metall Vapnet har tidigare förts av Vetlanda stad. Stadsvapnet fastställdes på grundval av en tradition om en medeltida stad, Withala, på den plats Vetlanda nu ligger. Medeltidsstaden uppgavs ha använt ett sigill innehållande en sköld med en balk, belagd med ett veteax. Emellertid har ifrågasatts såväl riktigheten i uppgiften om denna stad som sigillets äkthet. Senare har anförts att kommunnamnet betyder veteland, varför det också kan sägas vara fråga om ett talande vapen. Vilhelmina Vilhelmina kommun, Västerbottens län. Registrerat 1981-09-18. I silver två korslagda blå vargspjut, försedda nedtill med skoning och upptill med renhornsslida över spetsen, allt i rött, under en med röda bårder på silver försedd blå lappmössa, med tre kilar synliga, och däröver en av en vågskura bildad blå ginstam, belagd med en öppen krona av silver Vapnet har tidigare förts av Vilhelmina köping. Kronan erinrar om Gustav IV Adolfs gemål, vars namn kommunen bär. Det nedre fältets innehåll syftar på traktens ursprungiga befolkning, samerna. Vimmerby Vimmerby kommun, Kalmar län. Registrerat 1974-08-23. I fält av silver en grön ek med en i dess topp sittande röd ekorre samt Carl IX:s monogram, desslikes rött, fördelat på båda sidor om ekens stam Vapnet har tidigare förts av Vimmerby stad. Vapenbilden motsvarar motivet i det sigill från 1610 vilket gavs staden av Karl IX. Vindeln Vindelns kommun, Västerbottens län. Registrerat 1973-10-01. Sköld, karvskurestyckad av blått, vari en balkvis ställd lax av silver med röda fenor, och av silver, vari en balkvis ställd blå slaga Vapnet har tidigare förts av Degerfors landskommun. Från ett sigill för Umeå tingslag har hämtats en lax, som i kommunvapnet erinrar om laxfiskets historiska betydelse. Slagan är en symbol för jordbruket. De båda älvarna som rinner genom kommunen representeras av karvskuran. Vingåker Vingåkers kommun, Södermanlands län. Registrerat 1973-10-01. Sköld: kluven av guld, vari en grön ek, och grönt, vari en humleranka av guld Vapnet har tidigare förts av Västra Vingåkers landskommun. Eken är Oppunda härads märke. Den spridda förekomsten av humlegårdar i trakten visas av humlerankan. Vårgårda Vårgårda kommun, Älvsborgs län. Registrerat 1973-10-01. I fält av guld ett inböjt blått mantelsnitt, belagt med en sädeskärve av guld och åtföljt på vardera sidan av ett avslitet blått gåshuvud med röd näbb Vapnet har tidigare förts av Vårgårda landskommun. Sädeskärvarna har sitt ursprung i Kullings härads sigill från 1563, medan gåshuvudena härrör från sigillet för Gäsene härad. Sköldens innehåll uttrycker näringarna jordbruk och boskapsskötsel. Vapnet har komponerats av Svenska kommunalheraldiska institutet. Vänersborg Vänersborgs kommun, Älvsborgs län. Registrerat 1974-08-23. I blått fält en bojort av guld med beslagna segel, flytande på en av en vågskura bildad stam av silver. Bojorten har en naturfärgad svensk flagga på masttoppen och en i aktern Vapnet har tidigare förts av Vänersborgs stad. Sköldemärket, som härleds till en beskrivning av Vänersborgs sigillbild i ett privilegiebrev för staden av år 1644, anknyter till handelssjöfarten och stadens läge vid Vänern. Vännäs Vännäs kommun, Västerbottens län. Registrerat 1985-03-15. I blått fält en genomgående bro med överliggande båge av silver och därunder tre stockar av guld, ordnade 2, 1 och bjälkvis ställda Vapnet har tidigare förts av Vännäs landskommun. Fältets färg anspelar på Umeälven och Vindelälven, som möts i Vännäs. Utöver bron över älvarna rymmer sköldemärket också tre stockar som symboler för den nu nedlagda timmerflottningen. Värmdö Värmdö kommun, Stockholms län. Registrerat 1979-09-07. I blått fält två porslinsbrännugnar av silver, i hela sin bredd ställda på en röd stam Vapnet har tidigare förts av Gustavsbergs landskommun. Motivet syftar på Gustavsbergs välkända porslinsindustri. Värnamo Värnamo kommun, Jönköpings län. Registrerat 1973-10-01. En blå bjälkvis stående ström på guldfält Vapnet har tidigare förts av Värnamo stad. Strömmen symboliserar Lagan, och fälten av guld påminner om flygsanden i trakten, den s k Värnamo sand. Västervik Västerviks kommun, Kalmar län. Registrerat 1973-10-01. En blå sköld med ett enmastat skepp av guld Vapnet har tidigare förts av Västerviks stad. Vapnet bygger på bilden i ett stadssigill från 1587. Västerås Västerås kommun, Västmanlands län. Registrerat 1973-10-01. I fält av silver ett blått Mariamonogram, i stammen åtföljt av en röd ros Vapnet har tidigare förts av Västerås stad. De två beståndsdelarna i vapenbilden, som har sitt ursprung i ett stadssigill från 1300-talet, är båda symboler för Jungfru Maria, åt vilken Västerås domkyrka är helgad. Vapnet har också kommit att uppfattas som talande med tanke på ortnamnets forna form Aros, varvid Mariamonogrammet betraktas som ett A över en ros. Växjö Växjö kommun, Kronobergs län. Registrerat 1974-11-01. I fält av silver en av en vågskrura bildad blå stam och däröver en naturfärgad bild av S:t Sigfrid, stående, klädd i röd klädnad och med gloria av guld samt hållande i högra handen en kräkla och i den vänstra en kyrka, båda av guld Vapnet har tidigare förts av Växjö stad. Ett stadssigill från 1489 innehåller en bild av en biskop, som förmodas vara S:t Sigfrid. Detta motiv har i modifierad form upptagits i vapnet, där helgonbilden också håller Växjö kyrka. Den blå vågstammen anspelar på Sigfrids dopverksamhet. Ydre Ydre kommun, Östergötlands län. Registrerat 1973-10-01. I sköld, medelst vågskuror fyrstyckad av blått och silver, ett svävande utböjt kors av motsatta tinkturer Vapnet har tidigare förts av Ydre landskommun. Korset härrör från Ydre härads äldsta kända sigill från 1555. Sköldens fyrstyckning har som bakgrund motivet i häradets sigill från 1578, vilket framställer de båda genom ett smalt sund sammanhängande Sundsjöarna. Ystad Ystads kommun, Malmöhus län. Registrerat 1973-10-01. I med röda rosor bestrött fält av guld ett upprest krönt, blått lejon med röd krona och beväring Vapnet har tidigare förts av Ystads stad. Sköldemärket har hämtats från stadens äldsta sigill, som är känt från 1394. Troligen utgör vapnet en förkortning av det danska riksvapnets fält med tre lejon. Åmål Åmåls kommun, Älvsborgs län. Registrerat 1973-10-01. I fält av silver (vitt) en nedtill av en vågskura avgränsad, genomgående och med port försedd mur, från vilken en kyrka uppskjuter, i stammen åtföljd av en fisk, allt rött Vapnet har tidigare förts av Åmåls stad. Dess förebild är en ritning av stadens sigillbild i privilegiebrevet för den 1643 tillkomna staden. Ånge Ånge kommun, Västernorrlands län. Registrerat 1973-10-01. I rött fält ett tioekrat hjul av guld Vapnet är nykomponerat för kommunen. Hjulet är resultatet av en förkortning av vapnet för Ånge köping, varifrån också kommunvapnets tinkturer härrör. Vapnet har komponerats av stadsarkitekt Hans Schlyter, Sundsvall. Åre Åre kommun, Jämtlands län. Registrerat 1978-12-01. I blått ett mantelsnitt av silver vari en röd älghornkrona Vapnet är nykomponerat för kommunen. Motivet anknyter till Åre som turist- och vintersportort, varvid mantelsnittet anspelar på Åreskutan. Årjäng Årjängs kommun, Värmlands län. Registrerat 1974-09-06. I fält av silver en upprest blå björn, med tunga, tänder och klor röda, inom en blå bård, belagd med riksgränstecken av silver Vapnet är nykomponerat för kommunen. Del av kommunens gräns sammanfaller med Sveriges gräns mot Norge. Detta förhållande illustreras av bården med riksgränstecken, som härrör från Töckmarks landskommuns vapen. Björnen har hämtats från vapnet för Årjängs köping och leder sitt ursprung till björnen i Nordmarks härads sigill, känt sedan 1600-talets början. Också Töckmarks vapen har motiv från häradssigillet, ett björnhuvud. Åsele Åsele kommun, Västerbottens län. Vapnet ej registrerat. I rött fält ett framåtvänt renhuvud och mellan dess horn blomman av en näckros (Nuphar Luteum), allt av guld Vapnet har tidigare förts av Åsele köping. Det anspelar på renskötseln som en viktig näring. Den i trakten vanliga näckrosen har tillförts för att undvika förväxling med bl a Östersunds vapen. Åstorp Åstorps kommun, Kristianstads län. Vapnet ej registrerat. Sköld, kluven av silver, vari en upprest svart björn med tunga och klor av guld, och av svart, vari två stolpvis ordnade kugghjul av silver Vapnet har tidigare förts av Åstorps köping. Samtidigt som björnen erinrar om namnet på en av kommunens socknar, Björnekulla, har den en anknytning till Södra Åsbo härads sigill, vars motiv felaktigt kommit att uppfattas som en björn. Kugghjulen syftar på ortens industri. Åtvidaberg Åtvidabergs kommun, Östergötlands län. Registrerat 1973-10-01. I fält av guld ett grönt treberg, belagt med ett koppartecken av guld, och däröver en med en hyvel av guld belagd grön ginstam Vapnet har tidigare förts av Åtvidabergs köping. Hyveln, koppartecknet och treberget låter ana ortens betydande näringsgrenar och de rikedomar koppargruvorna genom tiderna givit. Älmhult Älmhults kommun, Kronobergs län. Registrerat 1976-07-16. Sköld delad av guld, vari två gröna almblad, och grönt, vari en linnéranka av guld Vapnet har tidigare förts av Älmhults köping. Carl von Linné är född inom kommunens område, av vilken anledning linnérankan tagit plats i vapnet. Almbladet anknyter till ortnamnet. Älvdalen Älvdalens kommun, Kopparbergs län. Vapnet ej registrerat. I fält av silver ett rött treberg, belagt med ett armborst av silver, och däröver en av en vågskura bildad blå ginstam, belagd med en lie av silver Vapnet har tidigare förts av Älvdalens landskommun. Vågskuran och treberget är ett uttryck för traktens naturförhållanden och anspelar på Dalälven respektive porfyrbergen. Armborstet vill anknyta till gångna tiders älvdalingar som gränsvaktare och skickliga bågskyttar. Det smide som förekommit i trakten är bakgrunden till vapnets lie. Älvkarleby Älvkarleby kommun, Uppsala län. Registrerat 1973-10-01. I blått fält en av vågskuror bildad bjälke av silver belagd med en blå lax med fenor av guld Vapnet har tidigare förts av Älvkarleby landskommun. Sköldemärket härrör från ett sockensigill och anspelar på laxfisket. Älvsbyn Älvsbyns kommun, Norrbottens län. Registrerat 1973-10-01. I blått fält ett från en av en vågskura bildad, blå stam uppskjutande, genomgående treberg av guld och över detta en sol av samma metall Vapnet har tidigare förts av Älvsbyns köping. Vågskuran och den blå stammen anspelar på Piteälven, treberget på Hundberget och solen på den guldfyndort som omtalas av Olaus Magnus. Ängelholm Ängelholms kommun, Kristianstads län. Registrerat 1975-08-29. I blått fält två korslagda laxar av silver under en krona av guld och däröver en kerub av silver Vapnet har tidigare förts av Ängelholms stad. Motivet går tillbaka på stadens äldsta kända sigill, känt från 1693. Keruben anknyter till ortnamnets första led, medan laxarna erinrar om det förr betydelsefulla laxfisket i Rönneån. Öckerö Öckerö kommun, Göteborgs och Bohus län. Registrerat 1979-11-16. I blått ett stim sillar av silver – ordnade tre, två, tre, två – och däröver en av en karvskura bildad ginstam av silver, belagd med en blå roddbåt Vapnet har tidigare förts av Öckerö landskommun. I vapnet åskådliggörs det gamla sillfisket. Antalet sillar representerar de tio öar som tillhör kommunen. Vapnet har komponerats av Svenska kommunalheraldiska institutet. Ödeshög Ödeshögs kommun, Östergötlands län. Registrerat 1973-10-01. I rött fält en uppskjutande abbotstav, åtföljd till höger av en uppgående måne och till vänster av en sexuddig stjärna, alla av guld Vapnet har tidigare förts av Alvastra landskommun. Motivet anknyter till cistercienserklostret i Alvastra och är hämtat från sigill för dess abbot från 1300-talets förra hälft. Örebro Örebro kommun, Örebro län. Registrerat 1973-10-01. I fält av guld en till vänster seende svart örn med näbb och fötter röda, åtföljd till höger om huvudet av en sexuddig stjärna och till vänster om detta en avtagande måne, båda blå Vapnet har tidigare förts av Örebro stad. Vapenbilden har sitt ursprung i stadens äldsta bevarade sigill från 1331. Örkelljunga Örkelljunga kommun, Kristianstads län. Registrerat 1973-10-01. I blått fält en balkvis ställd störtad kyrkklocka av silver över en av vågskura bildad stam av silver Vapnet är nykomponerat för kommunen. En sägen om Örkelljunga kyrkklocka ligger till grund för motivvalet. Örnsköldsvik Örnsköldsviks kommun, Västernorrlands län. Registrerat 1973-10-01. I fält av silver en av karvskura bildad blå stam och däröver en flygande svart örn med fötter och näbb av guld, hållande i dessa en blå sköld med Oskar II:s krönta namnchiffer av guld Vapnet har tidigare förts av Örnsköldsviks stad och är talande. Från landshövdingen friherre Per Abraham Örnskölds ättevapen har hämtats örnen och den av denna hållna skölden, vilken i kommunvapnet är belagd med Oskar II:s monogram. Ortens läge vid havet framställs med hjälp av vågstammen. Östersund Östersunds kommun, Jämtlands län. Registrerat 1973-10-01. I blått fält ett framåtvänt älghuvud av silver Vapnet har tidigare förts av Östersunds stad. Vapenbilden torde vara en förkortning av landskapsvapnet för Jämtland. Också stadens sigill från 1800-talets mitt visar huvudet av ett hjortdjur. Österåker Österåkers kommun, Stockholms län. Registrerat 1983-02-11. I blått en roslagsskuta av silver med svart brädgång samt vedlast av guld Vapnet har tidigare förts av Österåkers landskommun. Med avsikten att ge ett intryck av hav och skärgård har som motiv i vapnet valts den för Stockholms norra skärgård typiska roslagsskutan. Östhammar Östhammars kommun, Uppsala län. Registrerat 1979-02-16. I fält av guld ett tremastat svart skepp med seglet beslaget på mellersta masten samt däröver en röd ginstam, belagd med tre järnmärken av guld Vapnet är nykomponerat för kommunen. Ortens gamla huvudnäring, järnhantering, kommer till uttryck genom järnmärkena. Skeppet har hämtats från staden Öregrunds vapen. Östra Göinge Östra Göinge kommun, Kristianstads län. Registrerat 1975-12-12. Sköld delad av silver, vari två korslagda, gröna palmkvistar, och av grönt, vari två korslagda hackor av silver Vapnet är nykomponerat för kommunen. I ett sigill för Östra Göinge härad från tiden efter att regionen blivit svensk finns två korslagda palmkvistar. Dessa har överförts till häradets vapen och sedermera till kommunvapnet. Från Glimåkra landskommuns vapen, som bl a innehåller en hacka med ursprung i sockensigill från år 1787, härrör motivet i kommunvapnets andra fält. Överkalix Överkalix kommun, Norrbottens län. Registrerat 1973-10-01. I fält av silver en upprest svart björn med beväring av guld, och med en yxa av guld i högra framramen Vapnet har tidigare förts av Överkalix landskommun och återgår på ett sigill från 1734 för socknen med samma namn. Övertorneå Övertorneå kommun, Norrbottens län. Registrerat 1973-10-01. I fält av silver en gående svart räv, med röd tunga, mellan tre sexuddiga röda stjärnor ordnade två och en Vapnet har tidigare förts av Övertorneå landskommun. Räven härrör från Övertorneå sockens sigill från 1600-talet och syftar måhända där på den då viktiga handeln med svarträvsskinn. Kommunvapen upphörda 1971–1994 Norsjö (kommun) — O24002-93 Norsjö kommun (1974–1982), Västerbottens län, nu Norsjö och Malå kommuner. Sköld delad i guld, vari ett blått gruvbloss med röd låga, och blått, vari ett gyllene sädesax Registrerat 1977-04-29, upphört vid kommunens ombildning 1983-01-01. Gruvbloss – kopparbergsbruket. Ax – jordbruket. Upplands-Bro — O01001-93 Upplands-Bro kommun (1971–), Stockholms län. [I fält av silver en grön bild av den s k Ekhammarskrigaren] Antaget 1971-03-15, ersatt 1983 med modifierat vapen (tinkturförändring). Ekhammarskrigaren – en 2,8 cm hög hjälmprydd svärd- och spjutbärare av brons från järnåldern påträffad 1968 vid arkeologisk undersökning inför byggandet av europaväg 18. Vaggeryd (kommun, I) — O06001-93 Vaggeryds kommun (1971–), Jönköpings län. I sköld, kluven av guld och grönt, en av sågskuror bildad bjälke av motsatta tinkturer Registrerat 1973-10-01, ersatt 1989 med nykomponerat vapen, tidigare fört av Vaggeryds köping (1952–1970). Grönt och sågskuror – skogen och skogsbruket. Vaxholm — O02001-93 Vaxholms kommun (1974–1982), Stockholms län, nu Vaxholms kommun. I blått en roslagsskuta av silver med svart brädgång samt vedlast av guld Antaget 1974-02-25, ej registrerat, upphört vid kommunens ombildning 1983-01-01, tidigare fört av Österåkers kommun (1971–1973) och dessförinnan Österåkers landskommun (1967–1970) och Österåkers landskommun (1952–1966), senare fört av Österåkers kommun (1983–). Fartyg – hav och skärgård. Roslagsskuta – Stockholms norra skärgård, där roslagsskutan är typisk. Kommuner upphörda 1971–1994 som förde vapen identiskt med stads, köpings eller landskommuns Vapenförande kommun Enhet(er) som tidigare fört samma vapen Län Fastställelse, registrering Nuvarande kommun Alfta kommun (1971–1973) Alfta landskommun (1863–1970) Gävleborgs län fastställt 1971-02-05, Ovanåkers kommun reg 1973-10-01, avfört 1973-12-31 Arbrå kommun (1971–1973) Arbrå landskommun (1869-04-23–1951) Gävleborgs län reg 1973-10-01, avfört 1973-12-31 och Arbrå landskommun (1952–1970) Bollnäs kommun Bara kommun (1971–1976) Bara landskommun (1952–1970) Malmöhus län ej fastställt eller registrerat Svedala kommun Bergsjö kommun (1971–1973) Bergsjö landskommun (1863–1970) Gävleborgs län reg 1973-10-01, avfört 1973-12-31 Nordanstigs kommun Bjärtrå kommun (1971–1973) Bjärtrå landskommun (1863–1970) Västernorrlands län reg 1973-10-01, avfört 1973-12-31 Kramfors kommun Bollebygds kommun (1971–1973) Bollebygds landskommun (1952–1970) Älvsborgs län reg 1973-10-01, avfört 1973-12-31 Borås kommun Bollnäs kommun (1971–1973) Bollnäs stad (1942–1958) Gävleborgs län reg 1973-10-01, avfört 1973-12-31 och Bollnäs stad (1959–1970) Bollnäs kommun Boteå kommun (1971–1973) Boteå landskommun (1952–1970) Västernorrlands län reg 1973-10-01, avfört 1973-12-31 Sollefteå och Kram- fors kommuner Burträsks kommun (1971–1973) Burträsks landskommun (1863–1970) Västerbottens län reg 1973-10-01, avfört 1973-12-31 Skellefteå kommun Bygdeå kommun (1971–1973) Bygdeå landskommun (1863–1970) Västerbottens län reg 1973-10-01, avfört 1973-12-31 Robertsfors kommun Daga kommun (1971–1973) Daga landskommun (1952–1970) Södermanlands län ej fastställt eller registrerat Gnesta kommun Dalsjöfors kommun (1971–1973) Toarps landskommun (1952–1966) Älvsborgs län ej fastställt eller registrerat och Dalsjöfors landskommun (1967–1970) Borås kommun Dannemora kommun (1971–1973) Dannemora landskommun (1952–1970) Uppsala län reg 1973-10-01, avfört 1973-12-31 Östhammars kommun Dimbo kommun (1971–1973) Dimbo landskommun (1952–1970) Skaraborgs län ej fastställt eller registrerat Tidaholms och Falköpings kommuner Ekshärads kommun (1971–1973) Ekshärads landskommun (1863–1970) Värmlands län reg 1973-10-01, avfört 1973-12-31 Hagfors kommun Finnskoga-Dalby k:n (1971–1973) Finnskoga-Dalby landskommun (1952–1970) Värmlands län reg 1973-10-01, avfört 1973-12-31 Torsby kommun Fjällsjö kommun (1971–1973) Fjällsjö landskommun (1863–1951), Västernorrlands län reg 1973-10-01, avfört 1973-12-31 Fjällsjö landskommun (1952–1966) Strömsunds kommun och Fjällsjö landskommun (1967–1970) i Jämtlands län Fors kommun (1971–1973) Fors landskommun (1863–1970) Jämtlands län reg 1973-10-01, avfört 1973-12-31 Ragunda kommun Fristads kommun (1971–1973) Fristads landskommun (1952–1970) Älvsborgs län reg 1973-10-01, avfört 1973-12-31 Borås kommun Frostvikens kommun (1971–1973) Frostvikens landskommun (1863–1970) Jämtlands län reg 1973-10-01, avfört 1973-12-31 Strömsunds kommun Frökinds kommun (1971–1973) Frökinds landskommun (1952–1970) Skaraborgs län ej fastställt eller registrerat Tidaholms kommun Glimåkra kommun (1971–1973) Glimåkra landskommun (1863–1970) Kristianstads län reg 1973-10-01, avfört 1973-12-31 Östra Göinge kommun Gnarps kommun (1971–1973) Gnarps landskommun (1863–1970) Gävleborgs län reg 1973-10-01, avfört 1973-12-31 Nordanstigs kommun Gnesta kommun (1971–1973) Gnesta köping (1955–1970) Södermanlands län reg 1973-10-01, avfört 1973-12-31 Gnesta och Nyköpings kommuner Gustavsbergs kommun (1971–1973) Gustavsbergs landskommun (1952–1970) Stockholms län reg 1973-10-01, avfört 1973-12-31 Värmdö kommun Hammerdals kommun (1971–1973) Hammerdals landskommun (1893–1951) Jämtlands län reg 1973-10-01, avfört 1973-12-31 och Hammerdals landskommun (1952–1970) Strömsunds kommun Harmångers kommun (1971–1973) Harmångers landskommun (1952–1970) Gävleborgs län reg 1973-10-01, avfört 1973-12-31 Nordanstigs kommun Harplinge kommun (1971–1973) Harplinge landskommun (1952–1970) Hallands län reg 1973-10-01, avfört 1973-12-31 Halmstads kommun Hassela kommun (1971–1973) Hassela landskommun (1863–1970) Gävleborgs län reg 1973-10-01, avfört 1973-12-31 Nordanstigs kommun Herrljunga kommun (1971–1973) Herrljunga köping (1953–1970) Älvsborgs län reg 1973-10-01, avfört 1973-12-31 Herrljunga kommun Holmsunds kommun (1971–1973) Holmsunds köping (1947–1970) Västerbottens län reg 1973-10-01, avfört 1973-12-31 Umeå kommun Hållnäs kommun (1971–1973) Hållnäs landskommun (1863–1970) Uppsala län reg 1973-10-01, avfört 1973-12-31 Tierps kommun Hörnefors kommun (1971–1973) Hörnefors landskommun (1914–1970) Västerbottens län reg 1973-10-01, avfört 1973-12-31 Umeå kommun Indals-Lidens kommun (1971–1973) Indals-Lidens landskommun (1952–1970) Västernorrlands län reg 1973-10-01, avfört 1973-12-31 Sundsvalls kommun Jämjö kommun (1971–1973) Jämjö landskommun (1963–1970) Blekinge län reg 1973-10-01, avfört 1973-12-31 Karlskrona kommun Kalls kommun (1971–1973) Kalls landskommun (1863–1970) Jämtlands län reg 1973-10-01, avfört 1973-12-31 Åre kommun Kälarne kommun (1971–1973) Kälarne landskommun (1952–1970) Jämtlands län reg 1973-10-01, avfört 1973-12-31 Bräcke kommun Lövångers kommun (1971–1973) Lövångers landskommun (1863–1970) Västerbottens län ej fastställt eller registrerat Skellefteå kommun Matfors kommun (1971–1973) Matfors landskommun (1963–1970) Västernorrlands län reg 1973-10-01, avfört 1973-12-31 Sundsvalls kommun Mörslils kommun (1971–1973) Mörsils landskommun (1952–1970) Jämtlands län reg 1973-10-01, avfört 1973-12-31 Åre kommun Njurunda kommun (1971–1973) Njurunda landskommun (1863–1970) Västernorrlands län reg 1973-10-01, avfört 1973-12-31 Sundsvalls kommun Noraströms kommun (1971–1973) Noraströms landskommun (1952–1970) Västernorrlands län reg 1973-10-01, avfört 1973-12-31 Kramfors kommun Norra Ny kommun (1971–1973) Norra Ny landskommun (1873–1970) Värmlands län reg 1973-10-01, avfört 1973-12-31 Torsby kommun Norra Råda kommun (1971–1973) Norra Råda landskommun (1950–1951) Värmlands län reg 1973-10-01, avfört 1973-12-31 och Norra Råda landskommun (1952–1970) Hagfors kommun Norsjö kommun (1971–1973) Norsjö landskommun (1863–1970) Västerbottens län reg 1973-10-01, avfört 1973-12-31 Norsjö kommun Nysätra kommun (1971–1973) Nysätra landskommun (1863–1970) Västerbottens län ej fastställt eller registrerat Robertsfors kommun Nättraby kommun (1971–1973) Nättraby landskommun (1888-05-01–1970) Blekinge län reg 1973-10-01, avfört 1973-12-31 Karlskrona kommun Offerdals kommun (1971–1973) Offerdal landskommun (1863–1970) Jämtlands län reg 1973-10-01, avfört 1973-12-31 Krokoms kommun Olands kommun (1971–1973) Olands landskommun (1952–1966) Uppsala län reg 1973-10-01, avfört 1973-12-31 och Olands landskommun (1967–1970) Uppsala och Östham- mars kommuner Ore kommun (1971–1973) Ore landskommun (1863–1970) Kopparbergs län reg 1973-10-01, avfört 1973-12-31 Rättviks kommun Ovanåkers kommun (1971–1976) Ovanåkers landskommun (1952–1970) Gävleborgs län ej fastställt eller registrerat Ovanåkers kommun Ragunda kommun (1971–1973) Ragunda landskommun (1863–1970) Jämtlands län reg 1973-10-01, avfört 1973-12-31 Ragunda kommun Ramsele kommun (1971–1973) Ramsele landskommun (1863–1951) Västernorrlands län reg 1973-10-01, avfört 1973-12-31 och Ramsele landskommun (1952–1970) Sollefteå kommun Revsunds kommun (1971–1973) Revsunds landskommun (1891–1951) Jämtlands län reg 1973-10-01, avfört 1973-12-31 och Revsunds landskommun (1952–1970) Bräcke kommun Ränneslövs kommun (1971–1973) Ränneslövs landskommun (1952–1970) Hallands län fastställt 1971-02-05, ej registrerat Laholms kommun Siljansnäs kommun (1971–1973) Siljansnäs landskommun (1875-05-01–1970) Kopparbergs län reg 1973-10-01, avfört 1973-12-31 Leksands kommun Skanör med Falsterbo k:n (1971–1973) Skanör med Falsterbo stad (1863–1970) Malmöhus län ej fastställt eller registrerat Vellinge kommun Smögens kommun (1971–1973) Smögens landskommun (1924–1970) Göteborgs o Bohus län ej fastställt eller registrerat Sotenäs kommun Sorunda kommun (1971–1973) Sorunda landskommun (1863–1970) Stockholms län reg 1973-10-01, avfört 1973-12-31 Nynäshamns kommun Stegeborgs kommun (1971–1973) Stegeborgs landskommun (1952–1970) Östergötlands län ej fastställt eller registrerat Söderköpings kommun Ströms kommun (1971–1973) Ströms landskommun (1863–1951) Jämtlands län reg 1973-10-01, avfört 1973-12-31 och Ströms landskommun (1952–1970) Strömsunds kommun Stuguns kommun (1971–1973) Stuguns landskommun (1863–1951) Jämtlands län reg 1973-10-01, avfört 1973-12-31 och Stuguns landskommun (1952–1970) Ragunda kommun Stöde kommun (1971–1973) Stöde landskommun (1863–1970) Västernorrlands län reg 1973-10-01, avfört 1973-12-31 Sundsvalls kommun Svedala kommun (1971–1973) Svedala köping (1950–1966) Malmöhus län reg 1973-10-01, avfört 1973-12-31 och Svedala köping (1967–1970) Svedala kommun Svegs kommun (1971–1973) Svegs landskommun (1952–1966) Jämtlands län reg 1973-10-01, avfört 1973-12-31 och Svegs köping (1967–1970) Härjedalens kommun Sävars kommun (1971–1973) Sävars landskommun (1925–1970) Västerbottens län reg 1973-10-01, avfört 1973-12-31 Umeå kommun Söderbärke kommun (1971–1973) Söderbärke landskommun (1863–1951) Kopparbergs län reg 1973-10-01, avfört 1973-12-31 och Söderbärke landskommun (1952–1970) Smedjebackens k:n Söderfors kommun (1971–1973) Söderfors landskommun (1863–1970) Uppsala län reg 1973-10-01, avfört 1973-12-31 Tierps kommun Tierps kommun (1971–1973) Tierps köping (1952–1970) Uppsala län ej fastställt eller registrerat Tierps kommun Tierpsbygdens kommun (1971–1973) Tierps landskommun (1952–1970) Uppsala län ej fastställt eller regsitrerat Tierps kommun Tollarps kommun (1971–1973) Tollarps landskommun (1952–1970) Kristianstads län reg 1973-10-01, avfört 1973-12-31 Kristianstads kommun Tyringe kommun (1971–1973) Tyringe landskommun (1952–1970) Kristianstads län reg 1973-10-01, avfört 1973-12-31 Hässleholms kommun Tännäs kommun (1971–1973) Tännäs landskommun (1863–1970) Jämtlands län reg 1973-10-01, avfört 1973-12-31 Härjedalens kommun Töcksmarks kommun (1971–1973) Töckmarks landskommun (1952–1970) Värmlands län reg 1973-10-01, avfört 1973-12-31 Årjängs kommun Undersåkers kommun (1971–1973) Undersåkers landskommun (1863–1970) Jämtlands län reg 1973-10-01, avfört 1973-12-31 Åre kommun Vagnhärads kommun (1971–1973) Vagnhärads landskommun (1952–1970) Södermanlands län reg 1973-10-01, avfört 1973-12-31 Trosa kommun Vinslövs kommun (1971–1973) Vinslövs landskommun (1952–1970) Kristianstads län ej fastställt eller registrerat Hässleholms kommun Viskafors kommun (1971–1973) Kinnarumma kommun (1863–1960) Älvsborgs län ej fastställt eller registrerat och Viskafors landskommun (1961–1970) Borås kommun Vittsjö kommun (1971–1973) Vittsjö landskommun (1952–1970) Kristianstads län reg 1973-10-01, avfört 1973-12-31 Hässleholms och Osby kommuner Västlands kommun (1971–1973) Västlands landskommun (1863–1970) Uppsala län reg 1973-10-01, avfört 1973-12-31 Tierps kommun Ytterlännäs kommun (1971–1973) Ytterlännäs landskommun (1952–1970) Västernorrlands län reg 1973-10-01, avfört 1973-12-31 Kramfors kommun Åls kommun (1971–1973) Åls landskommun (1863–1970) Kopparbergs län reg 1973-10-01, avfört 1973-12-31 Leksands kommun Åre kommun (1971–1973) Åre landskommun (1863–1970) Jämtlands län reg 1973-10-01, avfört 1973-12-31 Åre kommun Örkeneds kommun (1971–1973) Örkeneds landskommun (1863–1970) Kristianstads län reg 1973-10-01, avfört 1973-12-31 Osby kommun Östhammars kommun (1971–1973) Östhammars stad (1957-1966) Stockholms län reg 1973-10-01, avfört 1973-12-31 och Östhammars stad (1967–1970) Östhammars kommun i Uppsala län Tidigare antagna kommunvapen registrerade 1989–1994 Dorotea (kommun) — O24001-93 Dorotea kommun (1980–), Västerbottens län. I fält av guld en röd björn med blå tunga och klor, och däröver en röd ginstam belagd med en krona av guld Registrerat 1989-04-07 (med obetydligt omformulerad blasonering), tidigare fört av Dorotea kommun (1971–1973) och dessförinnan Dorotea landskommun (1863–1970). Björn – Dorotea vid tiden för vapnets tillkomst betraktad som en av de björnrikaste i landet. Krona – ortnamnets kungliga anknytning till Gustav IV Adolfs gemål; för att skilja vapnet från andra med en björn som motiv. Härnösand — O22001-93 Härnösands kommun (1971–), Västernorrlands län. Tidigare fört av Härnösands stad. I silverfält en svart bäver med en svart gädda i munnen Registrerat 1989-11-10, tidigare fört av Härnösands stad (1969–1970) och dessförinnan Härnösands stad (1873–1968) och Härnösands stad (1624–1872). Svart bäver med gädda i munnen – bilden i Härnösands stads sigill, stadgat i stadens privilegiebrev 1586; traktens djurliv. Kalix (kommun) — O25001-93 Kalix kommun (1971–), Norrbottens län. Tidigare fört av Nederkalix landskommun. I rött fält en kalk av guld Registrerat 1989-08-18, tidigare fört av Kalix landskommun (1967–1970) och dessförinnan Nederkalix landskommun (1924–1966). Kalk – bilden i Nederkalix sockens sigill, känt sedan 1640-talet; tolkning av ortnamnet som latinets calix med betydelsen kalk. Tibro (kommun) — O16002-93 Tibro kommun (1971–), Skaraborgs län. Tidigare fört av Tibro köping. I rött en likbent vinkelhake med spetsen uppåt, därunder en stolpvis ställd timmeryxa, allt av guld Registrerat 1990-10-26, tidigare fört (med obetydligt annorlunda blasonering) av Tibro köping (1947–1970). Vinkelhake – det moderna näringslivet. Yxa – från Kåkinds härads sigill från 1568; äldre tiders näringsfång. Älvdalen (kommun) — O20001-93 Älvdalens kommun (1971–), Kopparbergs län. Tidigare fört av Älvdalens landskommun. I fält av silver ett rött treberg, belagt med ett armborst av silver, och däröver en av en vågskura bildad blå ginstam, belagd med en lie av silver Registrerat 1991-05-17, tidigare fört av Älvdalens landskommun (1863–1970). Treberg – porfyrbergen. Vågskura – Dalälven. Armborst – gångna tiders älvdalingar som gränsvaktare och skickliga bågskyttar. Lie – smideshantverket; från bilden i Älvdalens sockens sigill, känt från 1697. Komponerat av Ruben Hellman, Falun. Kommunvapen antagna 1989–1994 Gnesta (kommun) — O04001-93 Gnesta kommun (1992–), Södermanlands län. I grönt fält en björk av guld Registrerat 1992-06-18. Björk – kvist, tolkad som björk, i Daga härads sigill, känt från omkring 1600; vapnet för Daga landskommun. Grönt och guld – till åtskillnad från andra vapen med trädmotiv. Gullspång — O16001-93 Gullspångs kommun (1971–), Skaraborgs län. I blått fält en hoppande lax, ovan åtföljd av en smal upphöjd bjälke, nedan av en krona, allt av guld Registrerat 1989-12-22. Bjälke av guld – ortnamnet. Lax – laxfisket. Krona – slaget vid Hova 1275, där kung Valdemar förlorade kronan till sin bror Magnus ladulås. Trosa (kommun) — O04004-93 Trosa kommun (1992–), Södermanlands län. I blått fält en roddbåt med två par åror i guld och där över en bildad måne i silver Registrerat 1992-01-17, tidigare fört av Trosa kommun (1971–1973) och dessförinnan Trosa stad (medeltiden–1970). Båt med två par åror – det i Trosa stads privilegiebrev 1611 (i samband med att staden flyttades närmare kusten) stadgade motivet i stadens sigill; strömmingsfisket. Båt med två par åror samt måne – bilden i Trosa stads sigill från 1600-talet. Vaggeryd (kommun, II) — O06002-93 Vaggeryds kommun (1971–), Jönköpings län. I fält av guld ett vagnshjul bestående av svart hjulband och svart nav samt av röd hjulring i fyra delar och tio röda ekrar Registrerat 1989-04-28, ersatt tidigare registrerat vapen. Vagnshjul – vagnsindustrin och den därur utvecklade möbel- och metallindustrin. Komponerat av konstnären Erik Klint. Vapen för kommundelar Bollebygd (kommundel) — O15001-93 Bollebygds kommundel, Borås kommun (1974–), Älvsborgs län. I svart fält en med grepe försedd kanna av guld Antaget 1990-05-17, registrerat 1991-01-11, tidigare fört av Bollebygdskommun (1971– 1973) och dessförinnan Bollebygds landskommun (1952–1970). Kanna (bolle) – bilden i Bollebygds härads sigill, känt från 1568; ortnamnets förled. Svart och guld – landskapet Västergötlands vapen. Dalsjöfors (kommundel) — O15002-93 Dalsjöfors kommundel, Borås kommun (1974–), Älvsborgs län. I blått fält en ginstam av guld, belagd med en blå skyttel, och förenad med en stolpe av guld, åtföljd till höger av en skräddarsax och till vänster av en kärve, allt av guld Antaget 1990-05-17, registrerat 1991-05-17, tidigare fört av Dalsjöfors kommun (1971– 1973) och dessförinnan Dalsjöfors landskommun (1952–1970), Toarps landskommun (1952–1966) och Toarps landskommun (1863–1951). Ginstam förenad med stolpe – bokstaven T – ortnamnet Toarp. Skyttel – linneindustrin. Skräddarsax – konfektionen. Kärve – jordbruket. Fristad (kommundel) — O15003-93 Fristads kommundel, Borås kommun (1974–), Älvsborgs län. Sköld indelad i trekanter av grönt och av silver, ordnade på fyra rader Antaget 1990-05-17, registrerat 1991-01-11, tidigare fört av Fristads kommun (1971– 1973) och dessförinnan Fristads landskommun (1952–1970). Trekanter – gator med militära tält på Älvsborgs regementes lägerplats Fristads hed. Järbo (kommundel) — O21001-93 Järbo kommundel, Sandvikens kommun (1971–), Gävleborgs län. I blått fält ett kors med tre tvärarmar, den mellersta med två uppåtriktade, utåtböjda och över korset nående spetsar, allt av silver Taget i bruk för kommundelen utan särskilt beslut, ej registrerat, tidigare fört av Järbo landskommun (1863–1970). Kors med tre tvärarmar – bilden i järnstämpel vid Järbo övre hammare. Mariefred (kommundel) — O04002-93 Mariefreds kommundel, Strängnäs kommun (1971–), Södermanlands län. I blått fält en krönt madonna med gloria och mandorla, bärande på vänster arm barnet med gloria, allt av gult, och stående på en månskära av silver Antaget 1992-06-15, registrerat 1993-07-16, tidigare fört av Mariefreds stad (1952– 1970) och dessförinnan Mariefreds stad (1605–1951). Krönt madonna med Jesusbarnet på månskära – bilden i Mariefreds stads sigill, tilldelat genom kungl brev 1649 och utfört 1650; bilden i Mariefreds klosters sigill, känt från 1525. Ovansjö (kommundel) — O21002-93 Ovansjö kommundel, Sandvikens kommun (1971–), Gävleborgs län. I fält av silver en röd hjort, gående på röd stam, belagd med nio fembladiga blommor av silver, ordnade fem och fyra Taget i bruk för kommundelen utan särskilt beslut, ej registrerat, tidigare fört av Ovansjö landskommun (1924–1970). Hjort gående på stam – från bilden i sköld i Ovansjö sockens sigill, daterat 1685. Fembladiga blommor – heraldisering av växter på marken i sockensigillet. Stallarholmen (kommundel) — O04003-93 Stallarholmens kommundel, Strängnäs kommun (1971–), Södermanlands län. I fält av guld en svart selbåge Antaget 1992-06-15, registrerat 1993-07-16, tidigare fört av Stallarholmens landskommun (1952–1970). Selbåge – bilden i Selebo härads sigill från 1563; förleden i ortnamnet Selebo. Viskafors (kommundel) — O15004-93 Viskafors kommundel, Borås kommun (1974–), Älvsborgs län. I grönt fält ett vingdon av guld Antaget 1990-05-17, registrerat 1991-05-17, tidigare fört av Viskafors kommun (1971– 1973) och dessförinnan Viskafors landskommun (1961–1970) och Kinnarumma landskommun (1863–1960). Vingdon – industrin, särskilt textilindustrin. Grönt – jord- och skogsbruket. Vårfruberga (kommundel) — O04005-93 Vårfruberga kommundel, Strängnäs kommun (1971–), Södermanlands län I grönt fält en som krumstav formad, uppväxande naturlig lilja med stängel av guld och kalk av silver Antaget 1992-06-15, registrerat 1993-07-16, tidigare fört av Vårfruberga landskommun (1952–1970). Liljestängel – symbol för jungfru Maria, Vår fru – ortnamnets förled. Krumstav – stav för abedissa – från sigill för abbedissan i Vårfruberga kloster från 1278; det nunnekloster, helgat åt jungfru Maria, varav socknen fått sitt namn. Åker (kommundel) — O04006-93 Åkers kommundel, Strängnäs kommun (1971–), Södermanlands län. I svart fält en kanon mellan två sädesax, allt av guld Antaget 1992-06-15, registrerat 1993-07-16, tidigare fört av Åkers landskommun (1952–1970). Kanon – Åkers styckebruk. Sädesax – från bilden i Åkers härads sigill, känt från 1569; jordbruket. Årsunda (kommundel) — O21003-93 Årsunda kommundel, Sandvikens kommun (1971–), Gävleborgs län. I fält av silver en röd spets belagd med en kvarnsten av silver och åtföljda av två inåtvända röda kilhackor Taget i bruk för kommundelen utan särskilt beslut, ej registrerat, tidigare fört av Årsunda landskommun (1863–1970). Kvarnsten och kilhacka – från bilden i Årsunda sockens sigill, känt från 1682. Kvarnsten – tillverkningen av kvarnstenar som viktig binäring för bönderna omkring Storsjön. Kilhacka – gruvdriften. Österfärnebo (kommundel) — O21004-93 Österfärnebo kommundel, Sandvikens kommun (1971–), Gävleborgs län. I fält av silver ett rött sakramentsskåp med dörrbeslag av guld mellan två åttauddiga röda stjärnor Taget i bruk för kommundelen utan särskilt beslut, ej registrerat, tidigare fört av Österfärnebo landskommun (1863–1970). Sakramentsskåp och stjärnor – bilden i Färnebo sockens sigill, känt sedan 1682. Komponerat av stadsarkitekt Hans Schlyter, Sundsvall. Svensk vapenbok för köpingar, municipalsamhällen och landskommuner 1863–1970 : med stadsvapen ej övertagna av kommuner, kommunvapen upphörda 1971–1994 och kommunvapen nytillkomna 1989–1994. Mjölby, 1994. 176 sid. ISBN 91-87784-07-6. Sveriges kommunvapen. Mjölby, 1983. 56 sid. Heraldiska vapen i Sverige : Svensk heraldik och Sveriges kommunvapen. Mjölby, 1989. 112 sid, inb. ISBN 91-87784-00-9.	slekt.se/heraldik Start Heraldiska vapen och flaggor ➤ Start slekt.se ➤ © 2022 Per Andersson