Heraldiska vapen och flaggor

Per Anderssons texter om heraldik, kommunvapen, nordiska korsflaggor m m

 

 

 

 

 

Sveriges kommunala vapen – Kommuner

 

Vapen frda av nuvarande kommuner och antagna 1989 eller tidigare

Kommunvapen upphrda 1971–1994

Kommuner upphrda 1971–1994 som frde vapen identiskt med stads, kpings eller landskommuns

Tidigare antagna kommunvapen registrerade 1989–1994

Kommunvapen antagna 1989–1994

Vapen fr kommundelar

 

 

Vapen frda av nuvarande kommuner och antagna 1989 eller tidigare

 

Ale

Ale kommun, lvsborgs ln.

Kommunen saknar vapen.

 

Alingss

Alingss kommun, lvsborgs ln.

Registrerat 1974-03-15.

I flt av silver en p grn mark framfr en uppvxande grn ek gende rd hjort med horn, tunga och klvar av guld

Vapnet har tidigare frts av Alingss stad, och dess motiv upptrder frst i stadens sigill frn r 1634.

 

Alvesta

Alvesta kommun, Kronobergs ln.

Registrerat 1973-10-01.

I grnt flt tre bin av guld, ordande tv och ett, och drunder en stam av guld, belagd med ett grnt bevingat hjul

Vapnet har tidigare frts av Alvesta kping. Flit och fretagsamhet r bakgrunden till vapnets bin, medan det bevingade hjulet anspelar p Alvesta som jrnvgsknut.

 

Aneby

Aneby kommun, Jnkpings ln.

Registrerat 1987-09-25.

I bltt en balkvis stlld strm av silver, belagd med ett bltt topografiskt tecken fr vattenfall

Vapnet r nykomponerat fr kommunen. Skldemrket symboliserar Anebys lge vid Svartn med fallet Stalpet.

 

Arboga

Arboga kommun, Vstmanlands ln.

Registrerat 1973-10-01.

I flt av silver en svart rn med nbb, tunga och ftter rda samt vardera vingknogen belagd med en sexuddig stjrna av guld

Vapnet har tidigare frts av Arboga stad, vars ldsta sigill, knt frn r 1330, visar bl a en rn. Denna kom att utgra stadens skldemrke. Fr att minska risken fr frvxling med andra vapen innehllande samma motiv tillfrdes stadsvapnet 1969 tv stjrnor, vilka ocks frekommer i nmnda sigill.

 

Arjeplog

Arjeplogs kommun, Norrbottens ln.

Registrerat 1973-10-01.

I grnt flt tre balkvis stllda strngar, tfljda ovan av ett renhorn och nedan av en tilltagande mne, allt av silver

Vapnet har tidigare frts av Arjeplogs landskommun. Strngarna betecknar Laislven, Skelleftelven och Pitelven. De bda vriga figurerna anspelar p rensktsel respektive Nasafjlls silvergruva.

 

Arvidsjaur

Arvidsjaurs kommun, Norrbottens ln.

Registrerat 1973-10-01.

I flt av guld ett bltt renhuvud med rd bevring, drest dylik skall komma till anvndning, och drver en bl ginstam med karlavagnens stjrnbild av guld

Vapnet har tidigare frts av Arvidsjaurs landskommun. Renhuvudet r en frkortning av Vsterbottens landskapsvapen (vilket ven ingr i vapnet fr Norrbottens ln) och vill pminna om skogsrenens rikliga frekomst i trakten av Arvidsjaur. Karlavagnens stjrnbild frknippas med ortens nordliga belgenhet. Att denna bild inte tidigare tagits i ansprk i svensk kommunal heraldik frstrkte ytterligare motivvalet.

 

Arvika

Arvika kommun, Vrmlands ln.

Registrerat 1973-10-01.

En hst av silver p bltt flt bestrtt med kugghjul av samma metall

Vapnet har tidigare frts av Arvika stad. Hsthandel och industri symboliseras i vapnet. Hsten har ocks frknippats med en sgen om att ncken i Vrmland visar sig p land i skepnad av en vit hst.

 

Askersund

Askersunds kommun, rebro ln.

Registrerat 1975-04-04.

I flt av silver en naturfrgad smed, hllande med bda hnderna en svart slgga, och kldd i vit skjorta, bl byxor, gula strumpor, svarta skor och bl luva

Vapnet har tidigare frts av Askersunds stad. I det r 1643 utfrdade stadsprivilegieprevet fr Askersund lmnas en beskrivning av bilden i stadens insegel, och denna har legat till grund fr vapnet.

 

Avesta

Avesta kommun, Kopparbergs ln.

Registrerat 1973-10-01.

En skld av silver med en bandvis stlld bl strm tfljd ovan av ett rtt jrnmrke och nedan av ett kopparmrke av samma frg

Vapnet har tidigare frts av Avesta stad. Det erinrar dels om den forna kopparfrdlingen och mynttillverkningen i Avesta, dels om den i tiden senare industriella jrn- och stlproduktionen, som alla ftt sin kraft frn Dallven, symboliserad av den bl strmmen.

 

Bengtsfors

Bengtsfors kommun, lvsborgs ln.

Registrerat 1979-09-07.

I rtt en uppskjutande, genomgende bro med tv valv och drver en merkuriestav, allt av silver

Vapnet har tidigare frts av Bengtsfors kping. Bron syftar p Strmbron i Bengtsfors och ven p en ldre bro, "Bengtsbroa", som givit namn t orten. Bengtsfors roll som handelscentrum framkommer genom merkuriestaven.

 

Berg

Bergs kommun, Jmtlands ln.

Registrerat 1988-07-22.

I bltt flt en frn ett treberg av silver uppskjutande lga av guld, till hger tfljd av en vnstervnd yxa och till vnster av en bssa, bda av silver

Vapnet har tidigare frts av Bergs landskommun. Bestndsdelarna i vapnet terspeglar hantverksyrkena timmerman och bssmed med gamla anor inom kommunen. Elden symboliserar en vrdkase p Hoversbergstoppen.

 

Bjurholm

Bjurholms kommun, Vsterbottens ln.

Registrerat 1987-09-25.

I bltt flt en av vgskuror bildad bjlke av guld, belagd med en gende svart bver med tunga, tnder och klor rda

Vapnet har tidigare frts av Bjurholms landskommun. De lvar som flyter genom kommunen r anledning till den vgskureavdelade bjlken. Bvern, som nu ter finns i traktens fauna, anspelar p kommunnamnets frsta led.

 

Bjuv

Bjuvs kommun, Malmhus ln.

Registrerat 1974-05-03.

I svart flt en stolpe av silver, belagd med ett svart gruvbloss med rd lga

Vapnet har tidigare frts av Bjuvs kping och vill visa ortens gruvdrift. Den silverne stolpen skall tolkas som ett gruvschakt, upplyst av ett gruvbloss.

 

Boden

Bodens kommun, Norrbottens ln.

Registrerat 1973-10-01.

En skld av silver med en rd krenelerad mur med porttorn

Vapnet har tidigare frts av Bodens stad. Den krenelerade muren tillhr Bodens fstning, kring vars garnison Boden utvecklats.

 

Bollns

Bollns kommun, Gvleborgs ln.

Registrerat 1976-07-16.

I bltt flt en trana av silver med hjssa, ben och nbb rda, vilken i sin upplyftade hgra fot hller en rd sten, stende ovanfr tv av vgskuror bildade strngar av silver

Vapnet r nykomponerat fr kommunen. Tranan, som terfinns i Bollns stadsvapen stende p ett bevingat hjul, symboliserande jrnvgen, har sitt ursprung i Bollns sockens sigill. Fltet och tranan har i kommunvapnet samma tinkturer som i vapnet fr staden. Jrnvgen anses inte lngre spela samma framtrdande roll som tidigare fr orten, varfr det bevingade hjulet i stammen ftt lmna plats fr en symbol fr vattendragen Ljusnan och Voxnan, hmtad frn vapnet fr Alfta landskommun med ursprung i tidiga sockensigill.

 

Borgholm

Borgholms kommun, Kalmar ln.

Registrerat 1982-10-08.

I bltt flt en av en vgskura bildad stam och drver en borg, allt av silver; portar och fnster bl

Vapnet har tidigare frts av Borgholms stad. Med termen borg i blasoneringen frsts en bild av Borgholms slott. Vgstammaen anger belgenheten vid havet.

 

Borlnge

Borlnge kommun, Kopparbergs ln.

Registrerat 1978-09-15.

Medelst vgskuror tv gnger av bltt, silver och rtt styckad skld, i frsta fltet ett jrnmrke och i tredje en balkvis stlld yxa, bda av silver

Vapnet har tidigare frts av Borlnge stad och dessfrinnan av Domnarvets landskommun. Yxan hrrr frn Dalarnas ldsta sigill frn 1435. Den anspelar p frihetskampen under engelbrektstiden. Det fr ortens utveckling centrala Domnarvets jrnverk representeras av jrnmrket. Strmmen av silver symboliserar Dallven.

 

Bors

Bors kommun, lvsborgs ln.

Registrerat 1974-05-03.

I rtt flt tv ullsaxar av silver, den hgra strtad

Vapnet har tidigare frts av Bors stad. Ullsaxarna, vilka faststlldes som sigillmrke i privilegiebrev fr staden r 1622, r icke symboler fr textilindustrin utan torde erinra om smideskonsten.

 

Botkyrka

Botkyrka kommun, Stockholms ln.

Registrerat 1973-10-01 och 1983-01-28

I rtt flt en stende, med gloria frsedd Sankt Botvidsbild av guld, hllande i hgra handen en yxa och i den vnstra en fisk, bda av silver

Vapnet har tidigare frts av Botkyrka landskommun. Ortnamnet hrleds till traktens lokalhelgon S:t Botvid, vars bild har tagit plats i vapnet. Attributen anknyter till Botvidslegenden.

 

Boxholm

Boxholms kommun, stergtlands ln.

Registrerat 1973-10-01.

Skld kvadrerad: 1. och 4. i flt av guld en halv upprest, rd bock med bl bevring; 2. och 3. i rtt flt ett jrnmrke av guld

Vapnet har tidigare frts av Boxholms kping. Kommunnamnet hrleds till steriet Bocksholm med anknytning till tten Stenbock, vilken ftt bidraga med del av sitt skldemrke till andra och tredje flten i Boxholms vapen. Jrnmrket erinrar om bruket frn mitten av 1700-talet.

 

Bromlla

Bromlla kommun, Kristianstads ln.

Registrerat 1974-11-01.

I bltt flt en genomgende bro i ett spann ver ett kvarnhjul, bda i guld

Vapnet har tidigare frts av Bromlla kping. Vapenbilden syftar p kommunens namn.

 

Brcke

Brcke kommun, Jmtlands ln.

Registrerat 1975-01-31.

Skld, tv gnger delad av bltt, bestrtt med sexuddiga gyllene stjrnor, och av guld, vari en gende svart bjrn med rd tunga och rda klor, samt av rtt, bildande en mur med fogar av guld

Vapnet har tidigare frts av Brcke landskommun. Brcke sockens sigill frn omkring r 1800 visar en p en stenbro gende bjrn och drver en strlande stjrna. Detta motiv utgr efter bearbetning kommunens vapen.

 

Burlv

Burlvs kommun, Malmhus ln.

Registrerat 1973-10-01.

I rtt flt en femuddig stjrna av silver ver en sockerbeta av silver med blad av guld

Vapnet har tidigare frts av Burlvs landskommun. Stjrnan symboliserar traktens speciella kulturcentrum, Hvilans folkhgskola i karp, medan sockerbetan representerar en av kommunens stora industrier, Svenska sockerfabriksaktiebolaget i Arlv, som liksom folkhgskolan startade sin verksamhet i slutet av 1860-talet.

 

Bstad

Bstads kommun, Kristianstads ln.

Registrerat 1973-10-01.

I flt av silver ett rtt tremastat kofferdifartyg med tre rsegel de bda frmre masterna och ett latinmesansegel mesanmasten, som har en naturfrgad svensk flagga p toppen

Vapnet har tidigare frts av Bstads kping. Motivet tergr p sigill frn r 1783.

 

Dals-Ed

Dals-Eds kommun, lvsborgs ln.

Vapnet ej registrerat.

Vapnet har tidigare frts av Dals-Eds landskommun. I vapnet terfinns en medelst en vgskura bildad stam, som delats i grnt och bltt, och drver ett silverne parti att liknas vid en hjd, frn vars topp uppstiger en eldslga. De tre flten av silver, grnt och bltt uttrycker tre inslag i omrdets natur: berg, skog och vatten. Vgskurans toppar, sex till antalet, representerar de forna socknarna inom kommunen. Lgan, som r rd i bltt flt, symboliserar en vrdkase och anspelar p Dals-Ed som en grnsbygd.

 

Danderyd

Danderyds kommun, Stockholms ln.

Registrerat 1973-10-01.

En silverspets i rtt flt med en chef av silver, belagd med tre rda rosor

Vapnet har tidigare frts av Djursholms stad. Godset Djursholm innehades under tre rhundraden av tten Banr, vars skldemrke upptar kommunvapnets strre del. Rosorna syftar p Djursholm som trdgrdsstad.

 

Degerfors

Degerfors kommun, rebro ln.

Registrerat 1973-10-01.

I flt av silver en av vgskuror bildad bl balk, belagd med ett jrnmrke mellan tv kugghjul, alla av silver

Vapnet har tidigare frts av Degerfors kping. Letlven, som genomflyter kommunen, representeras av den bl strmmen. Kugghjulen och jrnmrket erinrar om ortens jrnverk.

 

Dorotea

Dorotea kommun, Vsterbottens ln.

Vapnet ej registrerat.

I flt av guld en rd bjrn med bl bevring, drest dylik skall komma till anvndning, och drver en rd ginstam belagd med en krona av guld

Vapnet har tidigare frts av Dorotea landskommun. Dorotea kommun betraktades vid tiden fr vapnets tillkomst (1945) som en av de mest bjrnrika i landet, varfr vapnets huvudmotiv ansgs givet. Kronan har tillkommit fr att skilja vapnet frn andra med en bjrn som motiv och anknyter till Gustav IV Adolfs geml, som givit namn t svl Dorotea som de intilliggande socknarna Fredrika och Vilhelmina.

 

Eda

Eda kommun, Vrmlands ln.

Registrerat 1973-10-01.

I bltt flt en av en vgskura bildad stam och drver en femuddig skans, allt av silver

Vapnet har tidigare frts av Eda landskommun och symboliserar den gamla befstningen Eda skans vid Bysjn.

 

Eker

Eker kommun, Stockholms ln.

Registrerat 1985-02-15.

I flt av silver ett balkvis stllt eklv, lngs nerven delat i svart och grnt, frenat med ett bjlkvis stllt ollon med grn fruktbgare och gyllene frukt

Vapnet r nykomponerat fr kommunen. Samtidigt som eklvet anspelar p en tolkning av kommunnamnet, har framhllits att eken r en symbol fr styrka, mod och medborgaranda.

 

Eksj

Eksj kommun, Jnkpings ln.

Registrerat 1973-10-01.

I flt av silver en grn ek

Vapnet har tidigare frts av Eksj stad och anknyter till ortnamnet. Skldemrket bygger p stadens sigill, knt frn 1439.

 

Emmaboda

Emmaboda kommun, Kalmar ln.

Registrerat 1973-10-01.

I flt av guld ett av kavlar bildat bltt gaffelkors, tfljt upptill och p vardera sidan av ett ospnt bltt armborst

Vapnet har tidigare frts av Emmaboda kping. Emmaboda som knutpunkt fr jrnvgsfrbindelserna till Kalmar, Karlskrona och Vxj symboliseras av gaffelkorset. Vapnets armborst hrrr frn Sdra Mre hrads sigill, knt frn 1568. Vapnet har komponerats av Svenska kommunalheraldiska institutet.

 

Enkping

Enkpings kommun, Uppsala ln.

Registrerat 1973-10-01.

En bl skld med fyra korsformigt stllda liljor av guld

Vapnet har tidigare frts av Enkpings stad. Motivet i stadens ldsta knda sigill frn 1327 har legat till grund fr vapnet. Med liljan som Jungfru Marias attribut anknyter skldemrket till Vrfrukyrkan i Enkping.

 

Eskilstuna

Eskilstuna kommun, Sdermanlands ln.

Registrerat 1973-10-01.

I flt av silver ett frn en av en vgskrura bildad bl stam uppskjutande svart std med rd sockel, ver vilket en ur ett bltt moln i vre vnstra skldhrnet framkommande rd arm svingar en svart slgga

Vapnet har tidigare frts av Eskilstuna stad. Stammen markerar Eskilstunan. Genom skldens vriga innehll framstlls smedyrket och erinras om staden som hantverks- och senare industriort. Motivet tergr p sigillet frn 1665 fr Carl Gustafs stad, som Eskilstuna fordom kallades.

 

Eslv

Eslv kommun, Malmhus ln.

Registrerat 1975-12-12.

En bl skld med ett vingadt hjul och drfver ett klfverblad, allt af guld

Vapnet har tidigare frts av Eslvs stad. Vapnets symboler anknyter till tv viktiga faktorer fr stadens tillkomst, handeln med jordbruksprodukter samt jnvgen.

 

Essunga

Essunga kommun, Skaraborgs ln.

Kommunen saknar vapen.

Kommunen anvnder som symbol ett som en skld utformat mrke med kaveldun och en dubbelvalvsbro.

 

Fagersta

Fagersta kommun, Vstmanlands ln.

Registrerat 1973-10-01.

Skld: styckad av silver, vari ett bltt jrnmrke, och bltt, vari en lilja av silver, och drver en av en vgskura bildad, bl ginstam belagd med ett bevingat hjul av silver

Vapnet har tidigare frts av Fagersta stad. Fagersta bruk terspeglas i vapnet genom tv symboler, jrnmrket och liljan, vilken r ett av bruket anvnt emblem. Vgskuran respektive det bevingade hjulet representerar tv skilda frdvgar och transportstt, syftande p Strmsholms kanal och jrnvgen.

 

Falkenberg

Falkenbergs kommun, Hallands ln.

Registrerat 1973-10-01.

I flt av silver en rd falk stende p ett grnt treberg

Vapnet har tidigare frts av Falkenbergs stad. Vapnet r talande och har sitt ursprung i ett sigill fr staden, knt frn 1584. Av hvd ges falken bl bevring.

 

Falkping

Falkpings kommun, Skaraborgs ln.

Registrerat 1978-09-15.

I flt av silver tre rda torn med spetsig huv, bjlkvis ordnade

Vapnet har tidigare frts av Falkpings stad. Dess ursprung r Falkpings stadssigill, knt frn 1441. Motivet frmodas syfta p ngon form av befstningsverk eller stadsportar.

 

Falun

Falu kommun, Kopparbergs ln.

Registrerat 1988-01-29.

I flt av guld en uppskjutande frn kant till kant gende krenelerad mur och drver tre bjlkvis ordnade kopparsymboler, allt rtt

Vapnet har tidigare frts av Falu stad. Det grundar sig p innehllet i stadens ldsta sigill frn 1642. Sigillet visar bl a en stadsbild, som i vapnet frenklats till en mur, och ett koppartecken, syftande p malmbrytningen.

 

Filipstad

Filipstads kommun, Vrmlands ln.

Registrerat 1975-04-04.

I flt av silver en riddare, kldd i bl rustning med uppfllt visir och med naturfrgat anskite samt sittande p en gende rd hst med bevring och mundering av guld

Vapnet har tidigare frts av Filipstads stad. Motivet i stadens ldsta sigill, knt frn 1634, har legat till grund fr vapenkompositionen. Riddaren sgs frestlla hertig Karl Filip, som var Karl IX:s yngste son och efter vilken staden ftt sitt namn.

 

Finspng

Finspngs kommun, stergtlands ln.

Registrerat 1973-10-01.

Skld delad av rtt, vari ett jrnmrke av guld, och silver, vari fem kopplade, rda, genomgende spetsrutor, den mellersta belagd med tre stolpvis ordnade liljor av guld

Vapnet har tidigare frts av Finspngs kping. Jrnhantering i industriliknande omfattning pbrjades i Finspng fr 400 r sedan. Frn denna huvudnring stammar jrnmrket i komunens vapen, och det nedre fltet utgrs av Louis de Geers ttevapen.

 

Flen

Flens kommun, Sdermanlands ln.

Registrerat 1973-10-01.

I grnt flt ett andreaskors av guld och drver en ginstam av guld, belagd med tre upprttstende grna ekblad bredvid varandra

Vapnet har tidigare frts av Flens stad. Jrnvgsknutpunkten Flen symboliseras av andreaskorset. Eklven syftar p ekar vid Stenhammars slott.

 

Forshaga

Forshaga kommun, Vrmlands ln.

Registrerat 1979-03-30.

Medelst en vgskura styckad skld i grnt – vari ett flottningsmrke "krona med hack" av guld – och guld – vari en trebladig grn lagerkvist

Vapnet har tidigare frts av Forshaga kping. Forshaga delas av Klarlven i en industridel och en jordbruksdel. Den frstnmnda r i vapnet representerad av aktiebolaget Mlnbacka-Trysils flottningsmrke fr den fr pappersindustrin viktiga sulfitveden. Lagerkvisten r hmtat frn vapnet fr adliga tten Lagerlf, vars stamfader p 1600-talet var bosatt p Skived i jordbruksdelen.

 

Frgelanda

Frgelanda kommun, lvsborgs ln.

Registrerat 1980-10-31.

I silver en svart fyrkantsharv med dragring i vre vnstra och nedre hgra hrnet

Vapnet har tidigare frts av Valbo hrad. Harven som symbol fr den utprglade jordbruksbygden har hmtats frn hradets sigill frn 1759. ven ldre hradssigill, det ldsta frn frra hlften av 1500-talet, har som motiv en harv.

 

Gagnef

Gagnefs kommun, Kopparbergs ln.

Registrerat 1974-05-03.

I rtt flt ett av vgskuror bildat gaffelkors av guld

Vapnet har tidigare frts av Gagnefs landskommun. Skldemrket skdliggr mtet mellan ster- och Vsterdallvarna vid Djurs. Samma bakgrund har motivet i Gagnefs ldsta knda sockensigill frn 1664.

 

Gislaved

Gislaveds kommun, Jnkpings ln.

Registrerat 1974-01-01.

I rtt flt ett topografiskt gstgiveritecken av guld, omgivet av en ring av silver

Vapnet har tidigare frts av Gislaveds kping. Karttecknet fr gstgiveri eller skjutsstation erinrar om den betydelse Gislaved haft genom sin gstgiverirrelse vid Nissastigen mellan Jnkping och Halmstad. Ringen tolkas som symbol fr sammanhllning och enighet inom kommunen.

 

Gnosj

Gnosj kommun, Jnkpings ln.

Registrerat 1976-07-16.

I grnt flt tv bjlkvis stllda genomgende strngar mellan fem vattenhjul, ordnade tv, tv och ett, allt av silver

Vapnet har tidigare frts av Gnosj landskommun. Vattenhjulen och strngarna symboliserar smindustrin, frmst trddrageriet. Antalet vattenhjul anspelar p de fem socknarna inom kommunens omrde. Fltets grna frg erinrar om, att tre gnosjbor 1815 fr uppfinningen att "draga stltrd vid vatten" erhll en hedersmedalj att bras i Vasaordens grna band. Vapnet har komponerats av Svenska kommunalheraldiska institutet.

 

Gotland

Gotlands kommun, Gotlands ln.

Registrerat 1987-11-13.

I rtt flt en stende vdur av silver med bevring av guld, frande ett p en korsstav av guld fstat rtt banr med brd och fem flikar av guld

Vapnet r nykomponerat fr kommunen. Denna omfattar samma territorium som landskapet och lnet med samma namn. Landskapets och lnets gemensamma vapen har efter frndring av fltets frg frn bltt till rtt upptagits av kommunen. Den rda frgen har hmtats frn fltet i Visby stads snarlika vapen, innehllande ett silverne Guds lamm. Landskapsvapnet daterar sig till 1562 och tergr p bilden i Gotlands sigill frn 1200-talet.

 

Grums

Grums kommun, Vrmlands ln.

Registrerat 1973-10-01.

I bltt flt en kyrka av silver med korsprydd takryttare p mitten och kors ver vardera gaveln samt med svarta fnster; drver en ginstam av silver belagd med tre bla cirkelsgklingor

Vapnet har tidigare frts av Grums kping och visar Grums gamla kyrka, vilken ocks terfinns som motiv i Grums hrads sigill, knt frn 1617. Sgklingorna uttrycker ortens trfrdlingsindustri.

 

Grstorp

Grstorps kommun, Skaraborgs ln.

Registrerat 1981-02-06.

P mitten delad av en gyllene strm, nedtill i rtt flt till dexter en gyllene handske med tummen t sinister och nedtill frsedd med brd av rda kvadrater, till sinister tv i andreaskors satta gyllene pilar; upptill i svart flt en knuten gyllene hand med till edgng uppstrckta fingrar, tfljd till dexter av en mot dexter vnd, strngls gyllene bge, samt sinister av en gyllene pil

Vapnet r nykomponerat fr kommunen. Frsta fltet innehller vapnet fr se hrad, medan Viste hrads skldemrke i ngot modifierade tinkturer utgr kommunvapnets tredje flt. Hradsvapnen grundar sig bda p motiv i sigill, knda frn 1500-talet. Strmmen symboliserar Nossan. Vapnet har komponerats av redaktr Carl-Axel Rydholm, Grstorp.

 

Gullspng

Gullspngs kommun, Skaraborgs ln.

Kommunen saknar vapen.

 

Gllivare

Gllivare kommun, Norrbottens ln.

Registrerat 1973-10-01.

Skld kvadrerad: 1. och 4. i rtt flt en gende ren av guld med bl bevring, drest dylik skall komma till anvndning; 2. och 3. i flt av guld ett bltt jrnmrke

Vapnet har tidigare frts av Gllivare landskommun. Det vill erinra om rensktsel och jrnmalmsbrytning i kommunen.

 

Gvle

Gvle kommun, Gvleborgs ln.

Registrerat 1974-05-03.

I bltt flt en av vgskuror bildad bjlke av silver, tfljd ovanfr av tv och nedanfr av ett ankare av guld

Vapnet har tidigare frts av Gvle stad. Strmmen motsvarar Gavlen, och skldens tre ankare symboliserar hamnstaden.

 

Gteborg

Gteborgs kommun, Gteborgs och Bohus ln.

Registrerat 1973-10-01.

I bltt flt tre av vgskuror bildade ginbalkar av silver, verlagda med ett vnstervnt, gyllene, med sluten krona krnt lejon med svansen kluven och tunga, tnder och klor rda, svingande med hgra framtassen ett gyllene svrd och hllande i den vnstra en bl skld, vari tre gyllene kronor, ordnade tv och en

Vapnet har tidigare frts av Gteborgs stad. Skldemrket har sitt ursprung i bestmmelserna om stadens vapen i 1621 rs stadsprivilegier. I vapnet har kombinerats flten frn stora riksvapnets huvudskld. Lejonet (Gta lejon) i folkungavapnet (riksvapnets andra och tredje flt) hller en skld med de svenska tre kronorna (riksvapnets frsta och fjrde flt). Tanken bakom kompositionen r Gteborgs betydelse fr rikets frsvar mot vster, av vilken anledning lejonet ocks tillfrts ett svrd. Genom en feltolkning har lejonet kommit att fras vnt t vnster.

 

Gtene

Gtene kommun, Skaraborgs ln.

Registrerat 1973-10-01.

I rtt flt en heraldisk klla av silver och bltt samt drver ett latinskt kors av silver mellan tv stolpvis stllda svrd, likaledes av silver

Vapnet har tidigare frts av Gtene kping. Skldens innehll anknyter till Skara stifts och Vstergtlands skyddshelgon S:ta Elin, vars attribut r ett svrd. Den heraldiska kllan och det latinska korset erinrar om en inom kommunen belgen, t S:ta Elin helgad klla, som fordom var utmrkt med ett kors. Vapnet har komponerats av Svenska kommunalheraldiska institutet.

 

Habo

Habo kommun, Skaraborgs ln.

Registrerat 1986-11-28.

I skld kluven av silver och grnt en genomgende bjlkvis lagd grdesgrd i motsatta tinkturer

Vapnet r nykomponerat fr kommunen. Vapnet, som visar en inhgnad, anknyter till kommunens namn, som kan hrledas till 1300-talet och r bildat av bestndsdelarna haghi (inhgnad) och bodh (lada). Inhgnaden avses ocks uttrycka att kommunen r en grnsort med markerad sjlvstndighet.

 

Hagfors

Hagfors kommun, Vrmlands ln.

Registrerat 1974-11-01.

I flt av guld en frn en uppskjutande, genomgende, rd tegelmur uppskjutande tegelmurad rd bessemerskorsten, ur vilken bl lgor uppstiga

Vapnet har tidigare frts av Hagfors stad. Skldemrket anspelar p ortens mest betydelsefulla nringsgren, jrnindustrin.

 

Hallsberg

Hallsbergs kommun, rebro ln.

Registrerat 1973-10-01.

I rtt flt tre i byglarna hopkopplade med svarta nyckelhl frsedda hngls av guld, bildande en p spetsen stlld triangel

Vapnet har tidigare frts av Hallsbergs kping. De frenade lsen r hmtade frn Hallsbergs gamla sockensigill, tidigast dokumenterat frn 1791, och ses som en sinnebild av skerhet och trygghet genom enighet. Sammanlnkningen r gjord s att allt faller i sr om ngon av lnkarna brister. Sockensigillets motiv tros hrrra frn vapnet fr frimurarlogen S:t Johannes i Gteborg och ha verfrts av Martin Georg Wallenstrle, som var kyrkoherde i Kumla och Hallsberg ren 1783—1791 och vars far var biskop i Gteborg. Tinkturerna hrstammar frn Nrkes vapen.

 

Hallstahammar

Hallstahammars kommun, Vstmanlands ln.

Registrerat 1986-02-28.

Skld delad av silver, vari en bjlkvis stlld svart hammare, och av rtt, vari tre kugghjul av silver, stllda tv och ett

Vapnet har tidigare frts av Hallstahammars kping. Hammaren anspelar p en r 1628 vid Trngforsen anlagd hammarsmedja som ursprunget till ortens i dag tre dominerande industrier, vilka i vapnet representeras av kugghjulen.

 

Halmstad

Halmstads kommun, Hallands ln.

Registrerat 1974-08-23.

Skld: i bltt flt en bjlke av silver, belagd med tre med ppna kronor av guld krnta rda hjrtan; hjlmtcke: invndigt av silver och utvndigt bltt; vulst: av silver och bltt samt som hjlmprydnad: tre sdeskrvar av guld vid sidan om varandra

Vapnet har tidigare frts av Halmstads stad. Det fullstndiga vapnet upptrder frst i ett sigill frn r 1603. Dock kan hjlm och hjlmprydnad spras till sigill frn 1300-talet. Det danska riksvapnet antas ha inspirerat till de tre krnta hjrtana.

 

Hammar

Hammar kommun, Vrmlands ln.

Registrerat 1973-10-01.

I flt av silver en av karvskuror bildad bl bjlke, belagd med en stock av guld

Vapnet har tidigare frts av Hammar kping. Till grund fr vapnet har legat Karlstads hrads sigill frn r 1643, vilket innehller en strm, frmodligen syftande p Klarlven. Stocken i vapnet symboliserar timmerflottning och sgverksindustri.

 

Haninge

Haninge kommun, Stockholms ln.

Registrerat 1985-09-06.

Skld delad av guld, vari en rd tjdertupp, och av bltt, vari ett ankare av guld

Vapnet r nykomponerat fr kommunen. Samma motiv frdes som vapen av Vsterhaninge landskommun, dock med tjdertuppen bl. Tinkturfrndringen innebr en anknytning till vapnet fr sterhaninge landskommun, bl a innehllande en rd tjdertupp. Ortnamnet Haninge hrleds till ordet hane (tupp), mot vilken bakgrund de bda forna landskommunerna ftt en tjdertupp i sitt respektive vapen. Ankaret syftar p flottbasen vid Hrsfjrden, som r belgen inom kommunen.

 

Haparanda

Haparanda kommun, Norrbottens ln.

Registrerat 1977-03-04.

I flt av silver en frn ett grnt treberg mellan tv uppvxande grna aspar under en sol av guld uppskjutande riksgrnsstolpe av guld med ett bltt klot, belagt med tre kronor av guld och krnt med ett kors av guld, lagd ver ett svvande, genomgende, nedtill rakt avskuret bltt treberg

Haparanda kpings vapen r ursprunget till kommunvapnet. Vid faststllelsen av kpingsvapnet 1828 angavs dock inga tinkturer. Vapnet, som ocks kom att fras av staden Haparanda, frsgs sedermera med en heraldiskt icke korrekt frgsttning. Infr registreringen av vapnet fr den nybildade kommunen vidtogs vissa frndringar av stadsvapnets innehll och tinkturer. Motivet anknyter till den svenska betydelsen av ortnamnet, och vidare anspelas p midnattssolen och belgenheten vid grnsen mot Finland.

 

Heby

Heby kommun, Vstmanlands ln.

Registrerat 1980-02-01.

Skld kvadrerad: flt 1 och 4 tegelstensmnstrat i rtt med fogar av silver, flt 2 i silver en ppnad rd hovtng med nitklinga p hgra sknkelspetsen och nddorn p den vnstra, flt 3 i silver tv stolpvis stllda rda skror, bladen korsande varandra tv gnger

Vapnet r nykomponerat fr kommunen. Skrorna r hmtade frn Nora landskommuns vapen, medan hovtngen tillhr vapnet fr stervla kommun. Tegelstensmnstret r nytt och anknyter till den anrika tegelstenstillverkningen p orten.

 

Hedemora

Hedemora kommun, Kopparbergs ln.

Registrerat 1973-10-01.

I flt av silver en grn gran

Vapnet har tidigare frts av Hedemora stad. Den uppryckta granen tergr p staden ldsta knda sigill, och motivet finns beskrivet i ett privilegiebrev av r 1589.

 

Helsingborg

Helsingborgs kommun, Malmhus ln.

Registrerat 1973-10-01.

I flt av silver en frn en uppskjutande, genomgende, krenelerad mur uppskjutande borg med krenelerad krna med en spetsig med ett utbjt kors krnt tornhuv, allt rtt

Vapnet har tidigare frts av Hlsingborgs stad. Borgen, som r en symbol fr den befsta staden och som ocks kan sgas anspela p ortnamnet, har sitt ursprung i stadens ldsta bevarade sigill frn 1468.

 

Herrljunga

Herrljunga kommun, lvsborgs ln.

Registrerat 1975-12-12.

I bltt flt ett av kavlar bildat genomgende kors av silver, tfljt i vre hgra och i nedre vnstra fltet av en sdeskrve och i vre vnstra och i nedre hgra fltet av en gs, allt guld

Vapnet r nykomponerat fr kommunen. Herrljungas betydelse som jrnvgsknut illustreras med korset. I vapnet fr Herrljunga kping ingr fyra sdeskrvar med ursprung i det sedan 1756 brukade sigillet fr Kullings hrad och tv av krvarna har tagit plats ocks i kommunens vapen. Gssen hrrr frn Gsene hrads sigill, knt frn 1571.

 

Hjo

Hjo kommun, Skaraborgs ln.

Registrerat 1979-03-30.

I bltt ett enmastat segelfartyg med korsprydd mast och tvrskuren flagga, allt av guld

Vapnet har tidigare frts av Hjo stad. Stadens ldsta knda sigill frn r 1628 har legat till grund fr vapenkompositionen.

 

Hofors

Hofors kommun, Gvleborgs ln.

Registrerat 1973-10-01.

I flt av guld en svart blomma med tta runda kronblad

Vapnet har tidigare frts av Hofors landskommun. Blommans rundlar har tillkommit mot bakgrund av att det i Hofors produceras stl till svenska kullager. Samtidigt kan rundlarna anses hmtade frn Gstriklands landskapsvapen, vars flt r bestrtt med bl kulor. Dessutom visar Olaus Magnus bermda Carta Marina frn 1537 p det omrde som fr antas motsvara Hofors belgenhet grupper av fyllda cirklar som tecken fr jrnmalmsfrekomst. Jrnet har ocks givit skldemrket sin svarta frg. Vapnet har komponerats av stadsarkitekt Hans Schlyter, Sundsvall.

 

Huddinge

Huddinge kommun, Stockholms ln.

Registrerat 1973-10-01.

I flt av guld en p ett bltt treberg stende, svart, brinnande vrdkase med rd lga

Vapnet har tidigare frts av Huddinge landskommun och erinrar om ortnamnet Vrby med betydelsen vakthllningsbyn. Skldemrket anknyter ocks till det system av vrdkasar som strckte sig ver hela Mlardalen.

 

Hudiksvall

Hudiksvalls kommun, Gvleborgs ln.

Registrerat 1973-10-01.

I rtt flt tre avhuggna bockhuvuden av silver, ordnade 2 och 1, med bl bevring

Vapnet har tidigare frts av Hudiksvalls stad. Motivet r knt frn sigill som anvnts alltifrn stadens tillkomst 1582. Bockhuvudena hrleds till Hlsinglands landskapsvapen.

 

Hultsfred

Hultsfreds kommun, Kalmar ln.

Registrerat 1982-10-08.

I bltt flt en av vgskuror bildad bjlke, tfljd ovan av tre bredvid varandra stllda granar och nedan av ett vattenhjul, allt i silver

Vapnet r nykomponerat fr kommunen. Frn Virserums kpings vapen har hmtats bjlken som symbol fr Emn samt vattenhjulet, vilket erinrar om Virserums industri i gngen tid. De p skogsbygden syftande granarna hrrr frn vapnet fr Mrlunda landskommun.

 

Hylte

Hylte kommun, Hallands ln.

Registrerat 1987-06-26.

Skld av en vgskura delad i guld, vari ett uppskjutande rtt vattenhjul, och i bltt, vari tv bjlkar av guld

Vapnet r nykomponerat fr kommunen. I vapnet terspeglas traktens huvudnringar. Industrin representeras av vattenhjulet, och det gyllene fltet r ett uttryck fr jordbruket. Bjlkarna ses som stiliserade trstockar och utgr en symbol fr skogsnringen och trindustrin. De parallella bjlkarna syftar ocks p jrnvgen, som varit av stor betydelse fr bygdens utveckling. De tre bl flt som bildas i skldens nedre hlft anspelar frmst p Nissan men antalet minner ocks om de kommunala enheter av vilka den nya kommunen har bildats. Kommunen delas av tv landskap, vilket i vapnet visas av att skldens vre del br Smlands frger och det andra fltet innehller bltt frn Hallands landskapsvapen. Bltt och gult respektive rtt ger den historiska anknytningen till att kommunens omrde fordom tillhrde tv skilda lnder, Sverige och Danmark. Vapnet har komponerats utifrn ett ursprungligt frslag utarbetat av Per Andersson, Mjlby.

 

Hbo

Hbo kommun, Uppsala ln.

Registrerat 1978-12-15.

I rtt ett stende lamm, hllande med hgra frambenet en ginbalkvis stlld korsprydd stng med ett femflikigt banr, allt av guld, banret belagt med ett rtt latinskt kors

Vapnet r nykomponerat fr kommunen. Lammet r en gammal symbol fr Hbo, knd frn sigillbild sedan 1560-talet. Vapnet har givits de tinkturer som frekommer i det upplndska landskapsvapnet.

 

Hllefors

Hllefors kommun, rebro ln.

Registrerat 1973-10-01.

I flt av silver ett bltt, brinnande treberg med rd lga; berget, belagt med en av vgskuror bildad stolpe av silver, r tfljt till hger av en uppgende mne och till vnster av ett jrnmrke, allt bltt

Vapnet har tidigare frts av Hllefors kping. Vapenmotivet har hmtats frn Hllefors bergslags sigill frn r 1685. Mnen, som r symbol fr silver, anspelar p Hllefors silververk, medan jrnmrket uttrycker ortens jrnhantering.

 

Hrjedalen

Hrjedalens kommun, Jmtlands ln.

Vapnet ej registrerat.

I flt av silver en framifrn sedd svart rckhammare med rd skaftnda, tfljd till hger av en svart smidestng och till vnster av tv stolpvis ordnade och stllda svarta smideshammare med rda skaft, den vre strtad

Kommunvapnet utgrs av Hrjedalens landskapsvapen, vilket uppkom genom att bilden i Hrjedalens sigill, knt frn 1647, mot 1700-talets slut insattes i skld. Vapenbildens bakgrund r myrjrnshanteringen i landskapet. Rckhammaren visar myrjrnstackornas formande till stngjrn, som sedan bearbetas med hammare och tng.

 

Hrnsand

Hrnsands kommun, Vsternorrlands ln.

Vapnet ej registrerat.

I silverflt en svart bver med en svart gdda i munnen

Vapnet har tidigare frts av Hrnsands stad. I kungligt brev frn 1586 stadgas motivet i stadens sigill. Till detta anknyter vapnets innehll.

 

Hrryda

Hrryda kommun, Gteborgs och Bohus ln.

Kommunen saknar vapen.

 

Hssleholm

Hssleholms kommun, Kristianstads ln.

Registrerat 1974-03-15.

En skld av guld med ett grnt andreaskors, tfljt av fyra ntklasar av samma frg

Vapnet har tidigare frts av Hssleholms stad. Ntklasarna anspelar p ortnamnets frsta led. Jrnvgens betydelse fr stadens tillkomst frmls genom andreaskorset.

 

Hgans

Hgans kommun, Malmhus ln.

Registrerat 1979-09-07.

I silver tv stolpvis stllda svarta facklor, med rd lga, verlagda med ett rtt ankare

Vapnet motsvaras av vapnet fr Hgans stad med undantag av att facklorna i kommunvapnet bytt frg frn rtt till svart. Ankaret och facklorna symboliserar de fordom huvudsakliga nringsgrenarna, sjfart respektive gruvdrift.

 

Hgsby

Hgsby kommun, Kalmar ln.

Registrerat 1973-10-01.

I bltt flt en ginstam av silver, nedtill med tre rundbgade valv

Vapnet har tidigare frts av Hgsby landskommun. Hgsby r belget vid landsvgen som korsar Emn, till vilket anknyter ginstammaen, som har formen av en bro, syftande p Tingebro. Brons namn hrleds till Handbrds hrads tingsstlle, som i historien varit en central plats i bygden.

 

Hrby

Hrby kommun, Malmhus ln.

Registrerat 1973-10-01.

Skld delad av rtt och silver, i vre fltet en vg upphngd p spetsen av ett svrd, bda av silver, i nedre fltet ett rtt andreaskors

Vapnet har tidigare frts av Hrby kping. Handeln har sin symbol i vgen, och svrdet erinrar om det forna tingsstllet. Korset syftar p att kommunens centrum r belget vid korsningen mellan europavg 66 och riksvg 13.

 

Hr

Hrs kommun, Malmhus ln.

Registrerat 1973-10-01.

I rtt flt en kvarnsten av silver och drver en ginstam av silver belagd med tre rda lgor

Vapnet har tidigare frts av Hrs kping och syftar p den kvarnstenstillverkning som funnits i ldre tider. Lgorna symboliserar offereld och anknyter till en tolkning av namnet Hr, som ger detta betydelsen offerplats.

 

Jokkmokk

Jokkmokk kommun, Norrbottens ln.

Registrerat 1973-10-01.

I flt av silver tre till ett gaffelkors sammanstllda bl blixtar, tfljda ovan av en rd nyckel och p vardera sidan av en rd lapsk trumhammare

Vapnet har tidigare frts av Jokkmokks landskommun. Blixtarna symboliserar elkraft som utvinns ur Lulelven. Nyckeln ingr i sigill fr Lule socken, till vilken Jokkmokk hrde intill 1673. Trumhamrarna anknyter till den samiska kulturen.

 

Jrflla

Jrflla kommun, Stockholms ln.

Registrerat 1977-10-28.

I grnt flt ett stende tillbakaseende lamm av silver med bevpning av guld, hllande med hgra frambenet en ginbalkvis stlld, med dubbelkors med svagt utbjda armar frsedd stng av guld

Vapnet har tidigare frts av Jrflla landskommun. Sollentuna hrads sigill, som r knt frn r 1568, har legat till grund fr vapenkompositionen. Hradstinget har tidvis haft sitt ste inom kommunen. Vapnet har komponerats av Svenska kommunalheraldiska institutet.

 

Jnkping

Jnkpings kommun, Jnkpings ln.

Registrerat 1973-10-01.

I rtt flt en frn en av en vgskura bildad bl stam uppskjutande krenelerad borg av silver med tre krenelerade torn, det mellersta hgst, svarta fnster, drrar och port samt upphissat portgaller av silver

Vapnet har tidigare frts av Jnkpings stad. Vapenbilden leder sitt ursprung till stadens sigill frn 1400-talet. Borgen r ett uttryck fr den befsta staden.

 

Kalix

Kalix kommun, Norrbottens ln.

Vapnet ej registrerat.

I rtt flt en kalk av guld

Vapnet har tidigare frts av Nederkalix landskommun. Vapenbilden, som understundom ansetts talande – det latinska ordet fr kalk r calix – tergr p en gammal sigillbild.

 

Kalmar

Kalmar kommun, Kalmar ln.

Registrerat 1973-10-01.

I flt av silver ett krenelerat, rtt borgtorn med port och fnster av guld, uppskjutande frn en av en vgskura bildad, bl stam och p bda sidor tfljt av en sexuddig, rd stjrna

Vapnet har tidigare frts av Kalmar stad. Stadsvapnet r Nordens ldsta knda. Borgtornet gr tillbaka p stadens sigill frn 1200-talets mitt. I ett sigill frn 1302 r tornet omgivet av tv stjrnor.

 

Karlsborg

Karlsborgs kommun, Skaraborgs ln.

Registrerat 1980-11-21.

I silver en av en vgskura bildad stam, drver i bltt en frn kant till kant gende fstningsmur av silver, frsedd med ett trappstegsformat gotiskt porttorn och tre bl kvadratiska gluggar p mse sidor

Vapnet r nykomponerat fr kommunen. Karlsborgs fstning har inspirerat vid valet av vapenbild. Vgstammen anspelar p lget vid Vttern.

 

Karlshamn

Karlshamns kommun, Blekinge ln.

Registrerat 1973-10-01.

Skld av en vgskura delad i guld, vari ett uppstigande svart lejon med rd bevring, vilket med bda framtassarna hller ett stolpvis stllt svart ankare, samt i grnt

Vapnet har tidigare frts av Karlshamns stad. Stadsvapnet faststlldes redan r 1666. D staden uppkallats efter Karl XI kan lejonet mjligen hrrra frn stamvapnet fr den pfalziska tten. Det nedre vgskureavdelade fltet jmte ankaret erinrar om belgenheten vid havet och staden som hamn.

 

Karlskoga

Karlskoga kommun, rebro ln.

Registrerat 1973-10-01.

I bltt flt tv korslagda kanoner, i varje vinkel tfljda av ett jrnmrke, allt av guld

Vapnet har tidigare frts av Karlskoga stad. Det innehller symboler fr Karlskogas industri, frmst Bofors och dess tillverkning av frsvarsmateriel.

 

Karlskrona

Karlskrona kommun, Blekinge ln.

Registrerat 1974-07-05.

I bltt flt ett med kunglig krona krnt ankare, verlagt med konung Carl XI:s spegelmonogram, allt av guld

Vapnet har tidigare frts av Karlskrona stad. Skldemrket med ursprung i stadssigill frn 1682 syftar p Karlskrona som flottstation samt p stadens grundare, Karl XI.

 

Karlstad

Karlstads kommun, Vrmlands ln.

Registrerat 1973-10-01.

I flt av silver den hgra hlften av en bl rn med rd bevring mellan tv hga, med spetsiga huvar frsedda rda torn

Vapnet har tidigare frts av Karlstads stad. I privilegiebrev frn 1584 freskrivs om bilden i stadens insegel, vars motiv utgr grunden fr vapnet. rnen har med all sannolikhet hmtats frn det vrmlndska landskapsvapnet.

 

Katrineholm

Katrineholms kommun, Sdermanlands ln.

Registrerat 1974-02-22.

En rd skld, genom ett omvnt gaffelkors av guld delad i tre flt; i frsta fltet en Mercuriestav, i andra en hammare och i tredje en ros, allt av sagda metall

Vapnet har tidigare frts av Katrineholms stad. Det strtade gaffelkorset avser visa att sdra och vstra stambanorna sammanlper i Katrineholm och fortstter med gemensam strckning mot Stockholm. Merkurisestaven, hammaren och rosen symboliserar i nmnd ordning ortens handel, industri och trdgrdssktsel.

 

Kil

Kils kommun, Vrmlands ln.

Registrerat 1973-10-01.

I flt av silver en bl kil

Vapnet har tidigare frts av Stora Kils landskommun. Skldemrket anknyter till kommunens namn, som frmodas ursprungligen har betecknat en vik av sjn Norra Hyn. Silver och bltt r de vrmlndska tinkturerna. Kilens bl frg verensstmmer ocks med ortnamnets hrledning

 

Kinda

Kinda kommun, stergtlands ln.

Registrerat 1975-08-29.

I rtt flt inom en brd av silver ett korsat kors av samma metall, vars samtliga armar sluta i utbjda spetsar

Vapnet r nykomponerat fr kommunen. Frn Kinda hrads sigill, knt frn r 1568, hmtades motivet till hradets vapen, vars skldemrke kommunen upptagit med tillgg av den srskiljande brden.

 

Kiruna

Kiruna kommun, Norrbottens ln.

Registrerat 1973-10-01.

Skld delad av silver, vari ett bltt jrnmrke, och bltt, vari en fjllripa av silver med rd bevring, drest dylik skall frekomma

Vapnet har tidigare frts av Kiruna stad. Jrnmrket anknyter till den betydelsefulla jrnmalmen. Kiirunavaara, som r ursprunget till kommunens namn har betydelsen fjllripberget, varfr fjllripan ftt sin plats i vapnet.

 

Klippan

Klippans kommun, Kristianstads ln.

Registrerat 1974-02-22.

I skld en fors av silver, utformad som en hgerstrle, bildad ovan av en vgskura och nedan av en rak skura samt grnsande ovan mot bltt och nedan mot svart

Vapnet har tidigare frts av Klippans kping. Skldemrket syftar p klipporna i den fors som Rnne bildar vid Klippans r 1573 grundade finpappersbruk. Av nmnda klippor har troligen ocks ortnamnet uppkommit.

 

Kramfors

Kramfors kommun, Vsternorrlands ln.

Registrerat 1984-02-17.

I flt av silver en bl, genomgende bro i ett spann och drver en bl flkt krka, med bevring av guld, drest dylik skall komma till anvndning

Vapnet har tidigare frts av Kramfors stad. Krkan r hmtad frn det frn 1600-talets brjan knda sigillet fr Gudmundr socken, som 1947 blev Kramfors stad. Krkans frekomst frmodas ha att gra med att gudmundrborna fordom gick under benmningen "krkor". Bakgrunden till vapnets andra figur r Sandbron.

 

Kristianstad

Kristianstads kommun, Kristianstads ln.

Registrerat 1975-08-29.

I bltt flt tv mot varandra vnda, uppresta lejon mellan sig brande ett krnt monogram, C 4, allt av guld

Vapnet har tidigare frts av Kristianstads stad. Stadsvapnet tillkom 1622 under den danska tiden. Monogrammet r Kristian IV:s. Denne konung har grundlagt staden och givit den sitt namn.

 

Kristinehamn

Kristinehamns kommun, Vrmlands ln.

Registrerat 1974-11-01.

I flt av silver en rd bojort med hissade segel, seglande p en av en vgskura bildad bl stam

Vapnet har tidigare frts av Kristinehamns stad. Skldemrket, som leder sitt ursprung till en beskrivning i 1642 rs privilegiebrev fr den detta r grundade staden, erinrar om staden som skeppningsort fr transporter frn Bergslagen ut till Vnern.

 

Krokom

Krokoms kommun, Jmtlands ln.

Registrerat 1977-10-07.

I flt av silver en av vgskuror bildad dubbel bl sparre, snkt och strtad, drver en rd gumse i hllristningsmanr

Vapnet r nykomponerat fr kommunen och anknyter till en hllristning i Glsabcken. Gumsen ingr i Rdns tingslagssigill av r 1658.

 

Kumla

Kumla kommun, rebro ln.

Registrerat 1973-10-01.

I rtt flt tv korslagda skohammare ver ett treberg, allt av silver

Vapnet har tidigare frts av Kumla stad. Den fr orten karaktristiska skoindustrin representeras av skohamrarna. Treberget anspelar p kommunens namn.

 

Kungsbacka

Kungsbacka kommun, Hallands ln.

Registrerat 1974-07-05.

I bltt flt en kvinnlig helgonfigur av silver, hllande i hger hand en stav och i vnster en kalk, bda av guld

Vapnet har tidigare frts av Kungsbacka stad. Helgonfiguren, som terfinns i sigill med avtryck knt frn 1548, identifieras som S:ta Gertrud, t vilken stadens kyrka helgades.

 

Kungsr

Kungsrs kommun, Vstmanlands ln.

Registrerat 1973-10-01.

Skld delad av bltt, vari en krona av guld, och silver, vari en av vgskuror bildad bl bjlke, verlagd med en stolpvis stlld rd kavle

Vapnet har tidigare frts av Kungsrs kping. Det vill skdliggra ortens belgenhet vid ett "konungarnas vadstlle".

 

Kunglv

Kunglvs kommun, Gteborgs och Bohus ln.

Registrerat 1973-10-01.

I flt av silver en av en vgskura bildad bl stam och drver ett krenelerat porttorn med tv valvbgar, tfljt till hger av ett svrd och till vnster av ett mot porttornet upprest lejon, alla rda

Vapnet har tidigare frts av Kunglvs stad. Stadsvapnet har tillkommit med bilden i stadens medeltida sigill som utgngspunkt. Lejonet torde ytterst hrrra frn Norges riksvapen.

 

Kvlinge

Kvlinge kommun, Malmhus ln.

Registrerat 1975-04-04.

I grnt flt ett sexarmat kors av guld, bildat av en smal bjlke, en kavle och en ginkavle

Vapnet har tidigare frts av Kvlinge kping. Korset symboliserar de tidigare sex i Kvlinge sammanstrlande jrnvgsstrckorna, av vilka tv nedlagts.

 

Kping

Kpings kommun, Vstmanlands ln.

Registrerat 1973-10-01.

I flt av guld ett bltt, latinskt kors med de tre vre armarna korsade

Vapnet har tidigare frts av Kpings stad. I sklden terges korset i det sedan r 1349 knda stadssigillet, som dessutom innehll ett senare utmnstrat K. Det korsade korset kan tnkas erinra om att staden under tidig medeltid innehaft ngon form av verordnad kyrklig vrdighet.

 

Laholm

Laholms kommun, Hallands ln.

Registrerat 1973-10-01.

I bltt flt tre bjlkvis ver varandra stllda laxar av silver med rd bevring, drest sdan skall komma till anvndning

Vapnet har tidigare frts av Laholms stad. Tre fiskar r knda redan i staden sigill frn 1300-talet. Laxfisket i Lagan var fordom betydelsefullt fr staden, varfr fiskarna i vapnet utformats som laxar.

 

Landskrona

Landskrona kommun, Malmhus ln.

Registrerat 1973-10-01.

Skld: kvadrerad: I. i bltt flt en kunglig krona av guld; II. i flt av silver ett rtt krnt lejon, hllande i hgra framtassen ett rtt svrd och i den vnstra en grn palmkvist; III. i flt av silver ett t vnster mellan tv rda pelare seglande rtt skepp p en av en vgskura bildad stam, fyra gnger av vgskuror delad av bltt och silver; IV. i bltt flt ett ymnighetshorn av guld. Sklden r krnt med en ppen krona av guld, prydd med prlor och dla stenar. Skldhllare: till hger Prudentia av silver, hllande i hgra handen en orm och i den vnstra en spegel, bda av guld; till vnster Justitia av silver med gonbindel av guld, hllande i hgra handen ett svrd och i den vnstra en vg, bda av guld. Postament av guld. Frutom det fullstndiga vapnet med skldhllare och postament, m sklden ven brukas med eller utan krona

Vapnet har tidigare frts av Landskrona stad. Landskronas vapen tillkom 1663 efter att staden kommit i svensk besittning. En samtida rimmad vapenbeskrivning ger bakgrunden till skldens innehll: "Av kronan ser vi hghets fgnad / Av lejonet vr starka hgnad / Och skeppet i sin skra hamn / Ger verfld uti vr famn." Den stora betydelse den nya svenska staden tillmttes framgr av att den i sitt vapen frrats svl krona ovanp sklden som skldhllare, de sistnmnda hrrrande frn Sveriges vid denna tid nytillkomna silvertron.

 

Lax

Lax kommun, rebro ln.

Registrerat 1973-10-01.

I rtt flt ett andreaskors, tfljt i vre vinkeln av ett jrnmrke och i nedre vinkeln av en handske, allt av silver

Vapnet har tidigare frts av Lax kping. Korset syftar Lax som jrnvgsknut. Handsken utgr mrket i Grimstens gamla hradssigill. Tanken bakom jrnmrket r Lassna jrnbruk. Vapnet har givits de i Nrkes vapen ingende tinkturerna.

 

Leksand

Leksands kommun, Kopparbergs ln.

Registrerat 1979-03-30.

I guld en ornamenterad svart nyckel

Vapnet har tidigare frts av Leksands landskommun. Leksands kyrka var ursprungligen vigd t S:t Peter, vars attribut r en nyckel. Detta motiv ingr i en skld i Leksands sockensigill frn 1625.

 

Lerum

Lerums kommun, lvsborgs ln.

Registrerat 1982-10-08.

I flt av guld ett framtvnt svart oxhuvud med rd tunga och drver en rd ginstam belagd med tre ekblad av guld

Vapnet r nykomponerat fr kommunen. I Vttle hrads sigill, bevarat frn 1563, avbildas en oxe, som efter heraldisk frkortning tagit plats i kommunvapnet som symbol fr kreaturshandel. Var och en av de tre landskommuner, mellan vilka den nuvarande kommunens omrde fre kommunsammanlggningen var delat, representeras av ett ekblad. Eken var frr ett vanligt frekommande trdslag i trakten.

 

Lessebo

Lessebo kommun, Kronobergs ln.

Registrerat 1986-12-19.

I rtt en bikupa av guld, drver en ginstam av guld med tv korslagda svarta glasblsarpipor med anfngad rd glasmassa

Vapnet r nykomponerat fr kommunen. Lessebo pappersbruk har som symbol en bikupa, som i vapnet representerar kpingen Lessebo. Glasblsarpiporna r hmtade frn Hovmantorps kpings vapen och anspelar p en fr trakten karaktristisk nringsgren.

 

Liding

Liding kommun, Stockholms ln.

Registrerat 1973-10-01.

En bl skld med ett vikingaskepp av guld

Vapnet har tidigare frts av Liding stad. Skldemrket bygger p, det frmodligen felaktiga, antagandet att ortnamnet Liding skulle ha ursprung i ordet ledung.

 

Lidkping

Lidkpings kommun, Skaraborgs ln.

Registrerat 1973-10-01.

I flt av guld en naturfrgad biskop med rd kldnad och rda handskar, sittande p en rd stol med hgra handen vlsignande uppstrckt och med en rd krkla i vnstra handen samt i stammen tfljd av tre (1, 2) p en rd bok liggande rda kulor

Vapnet har tidigare frts av Lidkpings stad. Biskopen, som frekommer i stadens ldsta sigill frn 1500-talet, frestller S:t Nikolaus, sjfolkets och den medeltida sjfartsstaden Lidkpings skyddshelgon.

 

Lilla Edet

Lilla Edets kommun, lvsborgs ln.

Registrerat 1979-06-21.

I flt av guld frn en av en vgskura bildad stam av silver uppskjutande svart krenelerad portbyggnad med krenelerade, p snedstvor vilande skyttegngar och med tv krenelerade torn, vartdera avslutat med en kupol, krnt med en lilja

Vapnet har tidigare frts av Ldse landskommun. Skldemrket anknyter till Ldsehus, som var residens fr hertig Erik Magnusson.

 

Lindesberg

Lindesbergs kommun, rebro ln.

Registrerat 1975-01-31.

I flt av silver en grn lind uppvxande frn ett grnt treberg

Vapnet har tidigare frts av Lindesbergs stad. Skldemrket r talande och motsvaras av det r 1645 freskrivna motivet i stadens sigill.

 

Linkping

Linkpings kommun, stergtlands ln.

Registrerat 1973-10-01.

I bltt flt ett lejonansikte av guld med rd bevring

Vapnet har tidigare frts av Linkpings stad och r knt frn ren fre 1300, d det frekommer i stadens sigill. Skldemrkets ursprung har frklarats vara en bildframstllning av stadsnamnets gamla latiniserade form, som verstts med lejonkping. Mera troligt har lejonansiktet anknytning till Folkungattens vapen.

 

Ljungby

Ljungby kommun, Kronobergs ln.

Registrerat 1973-10-01.

I grnt flt en av vgskuror bildad bjlke av guld, tfljd ovan av tre bjlkvis ordnade, stolpvis stllda hammare och under av en merkuriestav, samtliga av guld

Vapnet har tidigare frts av Ljungby stad. Strmmen symboliserar Lagan. Merkuriestaven och hamrarna betecknar handel respektive hantverk och industri.

 

Ljusdal

Ljusdals kommun, Gvleborgs ln.

Registrerat 1973-10-01.

I svart flt ett avslitet bockhuvud av guld med horn, tunga och tnder rda

Vapnet r nykomponerat fr kommunnen. Ljusdals kping frde samma skldemrke, dock inom en brd av guld. Bockhuvudet hrrr frn Ljusdals sockensigill och r frmodligen en frkortning av Hlsinglands vapen.

 

Ljusnarsberg

Ljusnarsbergs kommun, rebro ln.

Registrerat 1981-03-27.

I silver en stolpvis stlld bl strm, tfljd p var sida av ett kopparmrke ovanfr en lga, samtliga rda

Vapnet har tidigare frts av Ljusnarsbergs kping. Motivet terfinns frst i Nya Kopparbergs hrads sigill frn 1640.

 

Lomma

Lomma kommun, Malmhus ln.

Registrerat 1973-10-01.

I rtt flt ett ankare av guld och drunder en uppskjutande, genomgende, krenelerad mur av guld med rda fogar

Vapnet har tidigare frts av Lomma kping. Lomma nmns frsta gngen 1085 och hade d karaktr av stad, vilket muren vill visa. Muren anspelar ocks p tegelindustrin. Ankaret minner om den gamla hamnplats kring vilken orten utvecklats. Guld och rtt r Bara hrads och Sknes tinkturer. Vapnet har komponerats av fil doktor Jan Raneke, Lomma.

 

Ludvika

Ludvika kommun, Kopparbergs ln.

Registrerat 1973-10-01.

P bltt flt en bandvis stlld strm av silver, belagd med en antik ska av fltets frg samt tfljd p vardera sidan av en lilja av guld

Vapnet har tidigare frts av Ludvika stad. Den med en ska belagda strmmen syftar p Ludvika strm och det dr uppfrda kraftverket. skan r ocks symbol fr den elektriska industrin. Bruket i Ludvika har innehafts av bl a medlemmar av tterna Lillie och Cedercreutz, frn vars vapen liljorna har hmtats.

 

Lule

Lule kommun, Norrbottens ln.

Registrerat 1974-09-06.

I flt av silver tv bl nycklar i kors, den vnstra strtad

Vapnet har tidigare frts av Lule stad. Lule sockenkyrka var helgad r aposteln Petrus, vars attribut, nyckeln, terfinns i socknens gamla sigill. Staden fick vid sin tillkomst 1621 som symbol socknens mrke i tvfaldigad form.

 

Lund

Lunds kommun, Malmhus ln.

Registrerat 1975-08-29.

En skld av silver, druti en p grn mark stende krenelerad mur med ett krenelerat porttorn, varver ett mindre torn samt ett torn p var sida, allt rtt

Vapnet har tidigare frts av Lunds stad. Vapnet med den tornprydda stadsmuren gr tillbaka p stadens ldsta sigill frn 1300-talet.

 

Lycksele

Lycksele kommun, Vsterbottens ln.

Registrerat 1973-10-01.

I bltt flt en upprest, tillbakaseende varghund av silver med rd bevring och drver en av vgskura bildad ginstam, belagd med ett bltt besman

Vapnet har tidigare frts av Lycksele stad. Lycksele var tidigt ett centrum fr handel i sdra Lappland, p vilket besmanet anspelar. Varghunden anknyter till landskapets vilda karktr. Ortens lge vid Umelven visas genom vgskuran.

 

Lysekil

Lysekils kommun, Gteborgs och Bohus ln.

Registrerat 1973-10-01.

I flt av silver tv stolpvis stllda bl fiskar med ryggarna mot varandra och drver en bl ginstam, belagd med tre sexuddiga stjrnor av silver

Vapnet har tidigare frts av Lysekils stad. Fiskarna, som torde hrstamma frn Stngens hrads sigill, anknyter till fiske och fiskindustri. Eventuellt har skldemrket ursprung i stadsgrundaren amiral Strmstiernas ttevapen, som visar bl a en fisk och en stjrna.

 

Malm

Malm kommun, Malmhus ln.

Registrerat 1973-10-01.

I silverflt ett rtt, med gyllene krona krnt griphuvud. P hjlmen samma bild samt i kronan ett knippe strutsfjdrar av silver

Vapnet har tidigare frts av Malm stad. Det faststlldes 1437 av Erik av Pommern, och skldemrket hmtades frn dennes eget vapen.

 

Malung

Malungs kommun, Kopparbergs ln.

Registrerat 1975-08-29.

I bltt flt en hstsko och drver en bjlkvis stlld klohammare, bda av guld

Vapnet har tidigare frts av Malungs kping. Det utgr en direkt heraldisering av Malungs tingslagssigill frn 1631. Tillverkning av hstskor betraktades i ldre tider som en specialitet fr vsterdalssocknarna.

 

Mal

Mal kommun, Vsterbottens ln.

Registrerat 1984-12-07.

I rtt flt en av en vgskura bildad stam och drver tv korslagda yxor, allt av silver

Vapnet har tidigare frts av Mal landskommun. Yxorna utmrker skogsbruket, och vgstammen r en symbol fr Maln. Den rda frgen erinrar om kopparfyndigheter i trakten. Vapnet har komponerats av Svenska kommunalheraldiska institutet.

 

Mariestad

Mariestads kommun, Skaraborgs ln.

Registrerat 1976-07-16.

I flt av guld en av vgskuror bildad, snkt bl ginbalk och drver en uppstigande rd tjur

Vapnet har tidigare frts av Mariestads stad och har dennas ldsta sigill frn 1583 som frebild. En sgen om skldemrkets ursprung frmler, att hertig Karl (Karl IX) i det gonblick han vervgde innehllet i stadens blivande vapen genom fnstret fick se en tjur stiga upp ur ett vattendrag.

 

Mark

Marks kommun, lvsborgs ln.

Registrerat 1974-08-23.

I svart flt en stolpe av guld belagd med fyra svarta kulor och tfljd till hger av ett sdesax och till vnster av en vvskyttel, bda av guld

Vapnet r nykomponerat fr kommunen. Kulorna, som ytterst hrrr frn ett sigill frn 1500-talet fr Marks hrad, och vvskytteln som symbol fr textilindustrin r hmtade frn Kinna kpings vapen. Sdesaxet anknyter till jordbruket.

 

Markaryd

Markaryds kommun, Kronobergs ln.

Registrerat 1973-10-01.

I flt av guld en dansande bl trana med rd hjssa och drver en bl ginstam belagd med tv posthorn av guld

Vapnet r nykomponerat fr kommunen. De gyllene posthornen i bltt flt symboliserar Markaryds betydelse i postalt hnseende och har verfrts frn Markaryds kpings vapen. Tranan frdes i Traryds kpings vapen som anknytning till kpingens namn.

 

Mellerud

Melleruds kommun, lvsborgs ln.

Registrerat 1973-10-01.

I flt av silver en en bl stolpe, belagd med en liljekonvaljstngel av silver och tfjd av tv uttriktade bl stridsyxor

Vapnet har tidigare frts av Melleruds kping. Melleruds sockenkyrkas skyddshelgon r S:t Olof. Yxan var dennes attribut, och i Nordals hrads medeltida sigill terfinns en man hllande en yxa. Liljekonvaljstngeln kommer frn vapnet fr adliga tten Stake.

 

Mjlby

Mjlby kommun, stergtlands ln.

Registrerat 1978-12-01.

I rtt en balkvis stlld strm, tfljd av tv kvarnhjul, allt av guld

Vapnet har tidigare frts av Mjlby stad. Den gyllene strmmen anspelar p Svartn och dess fall. Kvarnhjulen minner om den fr orten alltsedan tidig medeltid karaktristiska kvarndriften. I vapnet ges samtidigt en anknytning till ortnamnet, som har betydelsen kvarnby. Tinkturerna r hmtade frn stergtlands lns- och landskapsvapen.

 

Mora

Mora kommun, Kopparbergs ln.

Registrerat 1973-10-01.

I rtt flt en bild av Sankt Mikael och draken, allt av guld

Vapnet har tidigare frts av Mora kping. Skldemrket motsvarar motivet i Mora sockens frn r 1675 knda sigill.

 

Motala

Motala kommun, stergtlands ln.

Registrerat 1984-07-27.

I flt av silver en bl balk, tfljd ovanfr av tv emot varandra vnda nedtriktade svarta rnvingar, vilka upptill utformats som markattehuvuden, och nedanfr av en fyrbladig rd propeller

Vapnet har tidigare frts av Motala stad. Motalas ldsta vapen hrrr liksom stadsrttigheterna frn 1881. Detta vapen frndrades 1949 och fick den gestaltning kommunvapnet nu har. Den bl balken symboliserar Gta kanal och propellern Motala verkstad, medan vingarna r hmtade frn stadens grundlggare Baltzar von Platens vapen.

 

Mullsj

Mullsj kommun, Skaraborgs ln.

Registrerat 1977-04-29.

I bl skld en iskristall av silver och drver en medelst grantoppskura bildad ginstam av silver

Vapnet r nykomponerat fr kommunen och anknyter till Mullsj som vintersportort samt traktens natur.

 

Munkedal

Munkedals kommun, Gteborgs och Bohus ln.

Registrerat 1983-11-04.

I bltt en gspenna korsad med en pappersrulle, allt av silver

Vapnet r nykomponerat fr kommunen. Vapenkompositionen erinrar om ortens anrika papperstillverkning. Gspennan kan ses som en heraldisk frkortning av en munk, varvid vapnet ocks r indirekt talande.

 

Munkfors

Munkfors kommun, Vrmlands ln.

Registrerat 1973-10-01.

I flt av silver en uppstigande bl munk och drver en av en vgskura bildad bl ginstam, belagd med tv lindar och mellan dem ett grekiskt kors, som i vardera vinkeln r tfljt av ett lod, allt av silver

Vapnet har tidigare frts av Munkfors kping och dessfrinnan av Ransters landskommun. Det anknyter till ett gammalt ortnamn, Munkerud. Hemmanet Munkerud tillhrde Alvastra kloster. Korsmrket har tjnat som symbol fr ett av jrnbruken vid Ranster. Lvtrden anspelar p skogen som karaktristiskt inslag i traktens natur. Rann har sin symbol i vgskuran.

 

Mlndal

Mlndals kommun, Gteborgs och Bohus ln.

Registrerat 1973-10-01.

En rd skld med en bjlke av silver, tfljd ovan av ett kvarnhjul och nedan av en skra, bda av nmnda metall

Vapnet har tidigare frts av Mlndals stad. I vapnet finns symboler fr jordbruket och fr ortens kvarnar, som redan under medeltiden hmtade sin kraft frn Mlndalsn, representerad av bjlken.

 

Mnsters

Mnsters kommun, Kalmar ln.

Registrerat 1978-12-01.

Skld, genom ett snkt mantelsnitt, utformat som fjllskura, delad av rtt och av silver samt med ett johanniterkors av silver i det rda fltet

Vapnet har tidigare frts av Mnsters kping. Kommunens namn leder sitt ursprung till den s, p vilken Mnsters kyrka och marknadsplats varit belgna sedan medeltiden och som i vapnet symboliseras av det snkta mantelsnittet. Korset syftar p Kronobcks johanniterkloster.

 

Mrbylnga

Mrbylnga kommun, Kalmar ln.

Registrerat 1980-10-17.

I guld en av en vgskura bildad bl stam och drver ett rtt skansmrke med fem uddar, varav en upptriktad

Vapnet r nykomponerat fr kommunen. Kommunen omges till stor del av vatten, vilket visas av den bl stammen. Den stiliserade skansen erinrar om frekomsten av fornborgar.

 

Nacka

Nacka kommun, Stockholms ln.

Registrerat 1974-05-03.

I bltt flt ett kvarnhjul av silver

Vapnet har tidigare frts av Nacka stad. Skldemrket symboliserar svl den historiska som nutida kvarnnringen inom kommunen.

 

Nora

Nora kommun, rebro ln.

Registrerat 1980-03-28.

I silver en stam med fem drifrn uppvxande granar, varannan hg, varannan lg, allt grnt

Vapnet har tidigare frts av Nora stad. Motivet hrstammar frn den sigillbild som staden erhll 1643. Denna bild bestr av ett berg bevxt med skog.

 

Norberg

Norbergs kommun, Vstmanlands ln.

Registrerat 1973-10-01.

I bltt flt tre vnsterhalvor av liljor, silver, bildande en triangel med spetsen uppt; drver en ginstam av silver, vari ett bltt jrnmrke

Vapnet har tidigare frts av Norbergs landskommun. Frihetskmpen Engelbrekt Engelbrektssons vapen utgr det nedre fltet i sklden, medan jrnmrket anspelar p jrnhantering.

 

Nordanstig

Nordanstigs kommun, Gvleborgs ln.

Registrerat 1988-01-15.

Skld delad av silver, vari en gende hlsingehst i svart, och bltt, vari ett av vgskuror bildat fisknt i silver med sex fullstndiga maskor

Vapnet r nykomponerat fr kommunen. Hsten ingr i vapnet som en symbol fr kommunens inland med jord- och skogsbruk, medan ntet r en sinnebild fr kustlandet och dess fiske. Maskorna erinrar genom sitt antal om de socknar som kommunen omfattar.

 

Nordmaling

Nordmalings kommun, Vsterbottens ln.

Registrerat 1973-10-01.

I bltt flt en gdda av silver med fenor av guld mellan tv bjlkvis genomgende kttingar av guld

Vapnet har tidigare frts av Nordmalings landskommun. I vapnet erinras om kttingsmidet vid Olofsfors bruk samt terfinns en gdda med ursprung i sockensigill fr Nordmaling.

 

Norrkping

Norrkpings kommun, stergtlands ln.

Registrerat 1973-10-01.

I flt av guld en p en rd tronstol sittande blkldd S:t Olofsbild med krona av guld och bl gloria, yxa och rikspple

Vapnet har tidigare frts av Norrkpings stad. S:t Olof r Norrkpings skyddshelgon och upptrder i stadens ldsta sigill frn r 1367.

 

Norrtlje

Norrtlje kommun, Stockholms ln.

Registrerat 1973-10-01.

I flt av silver ett strtat, svart ankare

Vapnet har tidigare frts av Norrtlje stad. Ankaret freskrivs som symbol i stadens privilegiebrev 1622 och anknyter till den fr staden betydelsefulla sjfarten.

 

Norsj

Norsj kommun, Vsterbottens ln.

Registrerat 1987-02-27.

Skld kluven av en vgskura i guld, vari en grn gran, och i grnt, vari ett gyllene kornax

Vapnet har tidigare frts av Norsj landskommun. Granen och axet syftar p huvudnringarna jordbruk och skogsbruk. Vgskuran symboliserar vattendragen i kommunen.

 

Nybro

Nybro kommun, Kalmar ln.

Registrerat 1973-10-01.

I flt av guld en frn kant till kant gende rd stenbro i ett spann och drver tv svarta armborst med rda pilspetsar

Vapnet har tidigare frts av Nybro stad. Ett armborst finns i Sdra Mre hrads sigill, det ldsta knt frn 1568. Bron anknyter till ortnamnets efterled.

 

Nykping

Nykpings kommun, Sdermanlands ln.

Registrerat 1975-04-04.

I flt av silver ett rtt borgtorn med krenelerad vktargng och spetsig tornhuv

Vapnet har tidigare frts av Nykpings stad. Skldemrket har sitt ursprung i stadens ldsta sigill frn 1359. Tornet avsgs troligen anknyta till Nykpingshus.

 

Nynshamn

Nynshamns kommun, Stockholms ln.

Registrerat 1977-10-07.

I flt av silver ett svart ankare och drver en av en vgskura bildad rd ginstam, belagd med tre kugghjul av silver

Vapnet har tidigare frts av Nynshamns stad. Industri och sjfart som de fr orten mest framtrdande nringsgrenarna symboliseras i vapnet.

 

Nssj

Nssj kommun, Jnkpings ln.

Registrerat 1973-10-01.

En skld av guld med ett bltt kugghjul, drver en bl chef med trenne grankottar av sagda metall

Vapnet har tidigare frts av Nssj stad. Grankottarna anspelar p de rika skogarna, och kugghjulet pminner om Nssj som jrnvgsknut samt ortens industri.

 

Ockelbo

Ockelbo kommun, Gvleborgs ln.

Registrerat 1985-03-15.

Skld genom granskura kluven i silver, vari tre stolpvis stllda grna ringar, och grnt, vari en stolpvis stlld smideshammare i silver

Vapnet r nykomponerat fr kommunen. Granskuran och den grna frgen erinrar om traktens natur och skogs- och trindustrin. Ortens jrnhantering har sin symbol i hammaren. De tre ringarna representerar de i kommunen ingende frsamlingarna mot, Lingbo och Ockelbo. Vapnet har delvis komponerats utifrn ett ursprungligt frslag utarbetat av Per Andersson, Mjlby.

 

Olofstrm

Olofstrms kommun, Blekinge ln.

Registrerat 1973-10-01.

I flt av guld en stolpvis stlld svart smideshammare, omgiven av elva i cirkel ordnade svarta rundlar

Vapnet har tidigare frts av Olofstrms kping. Villands hrad frde i sitt sigill frn 1524 bl a en smideshammare, vilken verfrts till Olofstrms vapen. Rundlarna hrrr frn en sedan 1735 knd jrnstmpel, som anvnts vid Petrefors bruk.

 

Orsa

Orsa kommun, Kopparbergs ln.

Registrerat 1973-10-01.

I flt av guld tre rda orsaslipstenar, ordnade tv och en

Vapnet har tidigare frts av Orsa landskommun. Den fr Orsa typiska slipstenstillverkningen r knd frn 1600-talet, och en slipsten pryder Orsa sockensigill.

 

Orust

Orusts kommun, Gteborgs och Bohus ln.

Registrerat 1984-06-29.

I bltt flt en av vgskura bildad stam av silver och drovan tre stolpvis stllda och bjlkvis ordnade lngor av silver och med krok av guld i munnen inom en sluten ekbladskrans av guld

Vapnet r nykomponerat fr kommunen. Motivet hrrr frn Orusts hradssigill av r 1664 och 1710. I vapnet erinras om havet och fiskerinringen. Eklvskransen, som tolkas som ortnamnets begynnelsebokstav, erinrar om den fordom rika frekomsten av ekar p Orust, vilken hade stor betydelse fr bl a btbyggarnringen. Vapnet har komponerats av Svenska kommunalheraldiska institutet.

 

Osby

Osby kommun, Kristianstads ln.

Registrerat 1984-03-30.

I flt av silver en grn palmkvist och ett rtt gevr i kors

Vapnet har tidigare frts av Osby kping. Gevret, som anspelar p snapphanestriderna, r hmtat frn ett ldre vapen fr kpingen och utgr en heraldisk frkortning av den gevrsfrsedda snapphane i helfigur som detta rymmer. Palmkvisten hrrr ytterst frn stra Ginge hrads sigill frn tiden efter fredsslutet 1679, d omrdet blev svenskt. I sigillet terfinns tv korslagda palmkvistar, som utgr symboler fr freden. Detta motiv kom sedermera ocks att ing i hradets vapen. De tv vapenfigurernas tinkturer r desamma som i det ldre kpingsvapnet och i hradsvapnet, vilkas flt bda ocks r av silver.

 

Oskarshamn

Oskarshamns kommun, Kalmar ln.

Registrerat 1973-10-01.

Skld fyrstyckad: 1. i bltt flt Hans Maj:t Konung Oskar I:s monogram av guld; 2. i flt av guld ett bltt ankare; 3. i flt av guld en bl merkuriestav; 4. i bltt flt ett ymnighetshorn av guld

Vapnet har tidigare frts av Oskarshamns stad. Innehllet i sklden syftar p stadens grundlggare och huvudnringar.

 

Ovanker

Ovankers kommun, Gvleborgs ln.

Registrerat 1987-10-16.

I rtt flt en sngsvan av silver med nbb av guld, simmande ver en av vgskuror bildad snkt bjlke och ovan till vnster tfljd av en ppen krona, bda av guld

Vapnet r nykomponerat fr kommunen. Det utgr en modifiering av vapnet fr Ovankers landskommun, som i sitt flt endast har en sngsvan med en krona omkring halsen. Svanen r en gammal sockensymbol fr Ovanker.

 

Oxelsund

Oxelsunds kommun, Sdermanlands ln.

Registrerat 1973-10-01.

I bltt flt en vnsterstrle, tfljd ovan av ett jrnmrke och nedan av ett ankare, allt av silver

Vapnet har tidigare frts av Oxelsunds stad. Jrnmrket symboliserar jrntillverkning och malmexport, medan ankaret syftar p Oxelsund som hamnstad. Strlen utgr skenet frn en fyr.

 

Pajala

Pajala kommun, Norrbottens ln.

Registrerat 1973-10-01.

Skld: av en vgskura delad i silver och grnt, vari tre bysantiner av silver, tv och en stllda

Vapnet har tidigare frts av Pajala landskommun. Vgskuran anspelar p Torne och Muonio lvar. Bysantinerna, som r tecken fr mynt, erinrar om att kopparmynt frn 1600-talet framstlldes av malm frn Svappavaara.

 

Partille

Partille kommun, Gteborgs och Bohus ln.

Registrerat 1973-10-01.

Skld, delad av bltt och guld, visande i vre fltet en klockstapel av guld och i nedre fltet ett uppskjutande bltt berg mellan tv bl musslor med lset nedt

Vapnet har tidigare frts av Partille landskommun. Innehllet i skldens nedre hlft har hmtats frn adliga tten af Sandebergs vapen; direktren fr Ostindiska kompaniet David af Sandeberg var gare till det s k Slottet i Partille. Klockstapeln tillhr Partille kyrka och symboliserade ursprungligen den kyrkliga kommunen.

 

Perstorp

Perstorps kommun, Kristianstads ln.

Registrerat 1973-10-01.

I bltt flt tre bokfruktsklar av guld, ordnade tv och en, och drver en ginstam av guld, belagd med en bl karp med rd bevring

Vapnet har tidigare frts av Perstorps kping. I vapnet finns symboler fr karpdammarna vid egendomen Gustavsberg samt bokskogarna i trakten.

 

Pite

Pite kommun, Norrbottens ln.

Registrerat 1973-10-01.

I flt av silver ett rtt avhugget renhuvud med bevring av guld, drest dylik skall komma till anvndning

Vapnet har tidigare frts av Pite stad. Det utgr en frkortning av Vsterbottens landskapsvapen. Ett renhuvud som stadens mrke stadgas i Pites stadsprivilegier av r 1621.

 

Ragunda

Ragunda kommun, Jmtlands ln.

Registrerat 1973-10-01.

I flt av silver en av en vgskura bildad stam, fyra gnger vgskuredelad av bltt och silver, samt drver tv framkommande, upptriktade rda blixtar i kors, verlagda med en bl tall

Vapnet har tidigare frts av Fors landskommun. Blixtarna och vgskurorna symboliserar den kraft som utvinns ur Indalslven. Skogsbruket representeras av tallen.

 

Robertsfors

Robertsfors kommun, Vsterbottens ln.

Registrerat 1980-09-19.

I flt av guld en stende svart trast med nbb, tunga och ga i rtt samt drver en svart ginstam, belagd med tv plogbillar av guld

Vapnet r nykomponerat fr kommunen. Bygde landskommuns vapen har legat till grund fr kommunvapnet. Den i landskommunens vapen frekommande orren, som tillkommit genom felaktiga antaganden, har utbytts mot Bygde sockens ursprungliga symbol, en trast, som frekommer i socknens gamla sigill. Plogbillarna symboliserar jordbruket.

 

Ronneby

Ronneby kommun, Blekinge ln.

Registrerat 1973-10-01.

En bl skld bandevis delad af en silfverstrm. I det fre fltet en sexuddig stjerna och i det nedre en nymne, bda likaledes af silver

Vapnet har tidigare frts av Ronneby stad. Strmmen syftar p Ronnebyn, och fltets vriga tv symboler hrstammar frn stadens ldsta sigill frn 1542.

 

Rttvik

Rttviks kommun, Kopparbergs ln.

Registrerat 1979-11-16.

Skld kvadrerad: flt 1 och 4 i rtt en stolpvis stlld bila av guld, flt 2 och 3 i guld tv korslagda bl dalpilar

Vapnet har tidigare frts av Rttviks landskommun. Kvadreringen r ett uttryck fr den historiska indelningen av den forna Rttviks socken i fjrdingarna Vsterbygge, Srbygge, Grdsj och Ovanhed. Bilan eller yxan r attribut fr S:t Olof, t vilken Rttviks kyrka under medeltiden helgades. Detta motiv terfinns ensamt i socknens ldsta knda sigill frn 1625. Pilarna, som utgr skldemrket i Dalarnas vapen, har en srskild anknytning till hur rttvikskarlarna rddade Gustaf Vasa undan danskarna.

 

Sala

Sala kommun, Vstmanlands ln.

Registrerat 1975-01-31.

I bltt flt en bergsmansslgga och ett bergjrn i kors och drver en tilltagande mne, allt av silver

Vapnet har tidigare frts av Sala stad. De korslagda verktygen terfinns i stadens sigill, knt frn 1631, och symboliserar gruvdriften. Mnen som tecken fr silver hrstammar frn ett sigill frn r 1700 och syftar p Sala silvergruva, till vilken ocks vapnets metall anknyter.

 

Salem

Salems kommun, Stockholms ln.

Registrerat 1983-01-28.

I flt av guld tre grna murgrneblad, ordnade tv och ett, samt drunder en av en vgskura bildad grn stam, belagd med en fisk av guld med rda fenor

Vapnet har tidigare frts av Salems landskommun. Murgrnebladen syftar p murgrnebestndet p Korpberget i kommunen. Fisken har hmtats frn det ldsta knda sigillet fr Svartlsa hrad frn r 1571.

 

Sandviken

Sandvikens kommun, Gvleborgs ln.

Registrerat 1975-04-04.

I bltt flt en nghammare, p vardera sidan tfljd av ett i ginstammen placerat jrnmrke, allt av silver

Vapnet har tidigare frts av Sandvikens stad. Sklden innehller en bild av Sandvikens jrnverks "storhammare" frn 1863, vilken en gng var den nst strsta nghammaren i Europa. Den str nu i den s k Kontorsparken, dr den liksom i vapnet minner om de stora smiden som frr framstlldes vid jrnverket. Jrnmrkena i vapnet frstrker anknytningen till jrn- och stlindustrin.

 

Sigtuna

Sigtuna kommun, Stockholms ln.

Registrerat 1973-10-01.

I bltt flt en krona av guld mellan tre sexuddiga stjrnor av silver, ordnade tv och en

Vapnet har tidigare frts av Sigtuna stad. Till grund fr vapnet har legat stadens sigill frn r 1311. Kronan torde anspela p traditionen om Sigtuna som kungaste.

 

Simrishamn

Simrishamns kommun, Kristianstads ln.

Registrerat 1979-11-16.

Skld medelst en vgskura delad av guld, vari en rd bt, och bltt, vari en fisk av guld med rda fenor

Vapnet har tidigare frts av Simrishamns stad. Det r komponerat med utgngspunkt frn sigill som anvnts av staden under 1500- och 1600-talen.

 

Sjbo

Sjbo kommun, Malmhus ln.

Registrerat 1975-12-12.

I flt av guld ett avslitet svart bjrnhuvud med tunga och tnder rda och drver en svart ginstam, belagd med en krona av guld

Vapnet har tidigare frts av Sjbo kping. Kommunens skldemrke utgr en frkortning av Frs hrads vapen, som innehller en gende svart bjrn och drver en krona.

 

Skara

Skara kommun, Skaraborgs ln.

Registrerat 1973-10-01.

I flt av silver en rd spntckt romansk kyrka med absid och tv med korskrnta spetsiga huvar frsedda torn, det hgra hgst, samt med portar och fnster av silver

Vapnet har tidigare frts av Skara stad. Skldemrket utgr bilden i stadens ldsta sigill, knt frn 1301. Mjligen har domkyrkan utgjort motivets frebild.

 

Skellefte

Skellefte kommun, Vsterbottens ln.

Registrerat 1988-01-15.

I bltt flt en gyllene sol och drver en genom vgskura bildad gyllene ginstam belagd med en bl antik blixt

Vapnet har tidigare frts av Skellefte stad. Blixten uttrycker den elkraft som utvinns ur den med vgskuran symboliserade Skelleftelven. Solen som tecken fr guld syftar Bolidens guldproduktion.

 

Skinnskatteberg

Skinnskattebergs kommun, Vstmanlands ln.

Registrerat 1973-10-01.

I flt av silver tv korslagda, med nackarna mot varandra vnda, rda bergjrn med stoppsprintar p skaften

Vapnet har tidigare frts av Skinnskattebergs landskommun. Det bygger p ett sigill fr Skinnskattebergs bergslag, som r knt frn 1734 och troligen har som frebild ett sigill frn 1633.

 

Skurup

Skurups kommun, Malmhus ln.

Registrerat 1987-03-27.

I flt av silver en grn tysk lnn, nedan tfljd av tre grna rundlar, stllda en och tv

Vapnet r nykomponerat fr kommunen. Tinkturerna och rundlarna r hmtade frn Vemmenhgs hrads vapen, som r knt sedan 1600-talet. Den tyska lnnen anspelar p trdet p den s k Zimmermans backe, som r en knd utsiktsplats. Rundlarna frmodas syfta p forngravar i omrdet. Vapnet har komponerats av konstnren sten Nilsson.

 

Skvde

Skvde kommun, Skaraborgs ln.

Registrerat 1975-04-04.

I rtt flt en under en baldakin av guld stende bild av Sancta Helena med kldnad av silver samt nimbus, stav och bok av guld, boken belagd med ett avhugget, naturfrgat finger; bilden r i stammen verlagd med en mindre skld, visande i flt av guld ett rtt hjrta

Vapnet har tidigare frts av Skvde stad. Vapenbilden, som visar Skvdes skyddshelgon S:ta Elin, hrstammar frn stadens sigill, tidigast knt i avtryck frn 1591.

 

Smedjebacken

Smedjebackens kommun, Kopparbergs ln.

Registrerat 1980-09-19.

Skld delad, vre fltet silver, vari en rd tvmastad segelbt med seglen tillsatta, undre fltet rtt, vari tre kugghjul av silver, ordnade tv och ett

Vapnet har tidigare frts av Smedjebackens kping. Segelbten erinrar om transportleden genom Strmsholms kanal fram till Mlaren. Jrnindustrin p orten symboliseras av kugghjulen.

 

Sollefte

Sollefte kommun, Vsternorrlands ln.

Registrerat 1976-07-16.

En svart orrhane p silverflt

Vapnet har tidigare frts av Sollefte stad. Motivet, som verfrts frn Sollefte pastorats gamla sigill, anspelar p den i ldre tider frekommande handeln med skogsfgel vid marknaderna i Sollefte.

 

Sollentuna

Sollentuna kommun, Stockholms ln.

Registrerat 1973-10-01.

I bltt flt en balk av guld, belagd med tre stolpvis stllda rda vikingaskepp, stende p rullar och frsedda med beslaget bltt segel, bl drakhuvuden och sju bl skldar p relingen samt bl vimpel

Vapnet har tidigare frts av Sollentuna kping. Skldemrket erinrar om Sollentunas betydelse under vikingatiden som handels- och omlastningsplats fr sjtrafiken mellan Edsviken-Norrviken och Mlaren.

 

Solna

Solna kommun, Stockholms ln.

Registrerat 1973-10-01.

I bltt flt en sol av guld

Vapnet har tidigare frts av Solna stad. Solen anknyter till ortnamnet, som r 1305 skrevs Soln (Soln).

 

Sorsele

Sorsele kommun, Vsterbottens ln.

Registrerat 1973-10-01.

Skld, genom ett mantelsnitt i ginstammen delad av bltt och av silver, vari tv korslagda bl skidor verlagda av ett bltt vargspjut med rd spets, varp trtts en bl renhornsslida, samt med rd skoning p nden

Vapnet har tidigare frts av Sorsele landskommun. Tre karaktristika fr trakten ingr i vapnet: fjll, skidor och vargspjut. Ett par skidor terfinns i ett frslag frn 1500-talets mitt till landskapsvapen fr Lappland.

 

Sotens

Sotens kommun, Gteborgs och Bohus ln.

Registrerat 1977-03-04.

I flt av silver inom en bl brd en ginbalkvis stlld strtad bl plattfisk

Vapnet r nykomponerat fr kommunen. En plattfisk finns i ett sigill frn 1700-talet fr Sotens hrad. Detta motiv har i kommunvapnet utkats med en brd fr att markera skillnaden mellan kommunen och hradet.

 

Staffanstorp

Staffanstorps kommun, Malmhus ln.

Registrerat 1973-10-01.

I flt av guld ett rtt lejon med huvudet skilt frn blen och med tunga, tnder och klor bl

Vapnet har tidigare frts av Staffanstorps landskommun. Motivet r hmtat frn Bara hrads medeltida sigill.

 

Stenungsund

Stenungsunds kommun, Gteborgs och Bohus ln.

Registrerat 1977-03-04.

I skld av silver ver en av en vgskura bildad bl stam tre bjlkvis stllda genom svarta strngar frenade svarta rundlar, var och en ovan och nedan genom svarta strngar frenade med en rd mindre rundel

Vapnet r nykomponerat fr kommunen. Huvudsymbolen i sklden r en avbildning av en modell av en kolvtemolekyl, vald som aknytning till den petrokemiska industrin i det moderna Stenungsund. Kommunens belgenhet vid havet framstr av den bl stammen.

 

Stockholm

Stockholms kommun, Stockholms ln.

Registrerat 1973-10-01.

I bltt flt ett krnt S:t Erikshuvud av guld

Vapnet har tidigare frts av Stockholms stad. Rikets huvudstad och konungaste har alltifrn 1376 i sitt vapen frt en bild av ett kungahuvud. Denna kom att uppfattas som en anspelning p Sveriges skyddshelgon S:t Erik.

 

Storfors

Storfors kommun, Vrmlands ln.

Registrerat 1973-10-01.

I flt av guld tv rda tnger fr lancashiresmide, den hgra strtad, verlagda med en delad, av silver och svart genom styckande skruor spetsrutad bjlke

Vapnet har tidigare frts av Storfors kping. Bjlken har hmtats frn vapnet fr tten Linroth med anknytning till Storforsverken. Tngerna symboliserar lancashiresmidet.

 

Storuman

Storumans kommun, Vsterbottens ln.

Registrerat 1985-10-04.

Skld tre gnger delad i silver, bltt och grnt. Den vre skuran oregelbunden, avbildande Ryfjllets silhuett sedd frn nordvst, den mellersta rak, den undre formad som en granskura med tre toppar

Vapnet r nykomponerat fr kommunen. Skldemrket utgr en vy som avser spegla kommunens karaktristika: fjll, vatten och skog.

 

Strngns

Strngns kommun, Sdermanlands ln.

Registrerat 1977-03-04.

I flt av guld S:t Petrus och S:t Paulus, sida vid sida, i rd kldnad, med hy och nimbus av silver, med hr och skgg samt nyckel och svrd bl

Samma vapen, fast med helgonfigurernas mantlar grna, har frts av Strngns stad. Motivet hrstammar ursprungligen frn Strngns domkapitels sigill frn 1298 och intogs sedermera i stadens sigill, knt frn 1315.

 

Strmstad

Strmstads kommun, Gteborgs och Bohus ln.

Registrerat 1973-10-01.

I bltt flt ett fljtskepp av guld flytande p en av en vgskura bildad och med uppskjutande, svart treberg belagd stam av silver

Vapnet har tidigare frts av Strmstads stad. Skldemrket, som symboliserar ortens sjfart, motsvarar det motiv som alltsedan 1681 ingtt i staden sigill.

 

Strmsund

Strmsunds kommun, Jmtlands ln.

Registrerat 1979-09-07.

P en delad skld med den vre delen i rtt har placerats Strmsundsbron i svart silhuett. P skldens undre del mot silverbotten bl vgor frestllande vatten i Strms vattudal

Vapnet r nykomponerat fr kommunen. Bakgrunden till vapnets innehll framgr av vapenbeskrivningen.

 

Sundbyberg

Sundbybergs kommun, Stockholms ln.

Registrerat 1973-10-01.

I silverskld en rd bjlke belagd med en ska av samma metall samt tfljd av trenne rda kugghjul, tv ver och ett under

Vapnet har tidigare frts av Sundbybergs stad och syftar p ortens industri. Kugghjulen representerar den mekaniska medan skan r ett uttryck fr den elektriska industrin.

 

Sundsvall

Sundsvalls kommun, Vsternorrlands ln.

Registrerat 1974-02-22.

I flt av silver en stormhatt ver tv korslgda musktgafflar, allt bltt

Vapnet har tidigare frts av Sundsvalls stad. Motivet upptrder frsta gngen i en beskrivning av stadens mrke i privilegiebrev fr Sundsvall r 1624.

 

Sunne

Sunne kommun, Vrmlands ln.

Registrerat 1973-10-01.

I bltt flt en genomgende bro av silver i ett spann, tfljd ovanfr av tv korslagda btshakar verlagda med en stolpvis stlld yxa och undertill av en framifrn sedd bt, allt av silver

Vapnet har tidigare frts av Sunne kping. Brovalvet syftar p ortnamnet Sunne, som r en dialektal form av ordet sund och syftande p sundet mellan vre Fryken och Mellanfryken. Fremlen i vapnet symboliserar delar av arbetslivet i den forna Sunne socken och ett i ldre tider viktig kommunikationsmedel.

 

Surahammar

Surahammars kommun, Vstmanlands ln.

Registrerat 1973-10-01.

Skld genom en fjllskura delad av guld, vari tv uppskjutande frn varandra vnda yxor med svarta huvuden och rda skaft, och av svart

Vapnet har tidigare frts av Sura landskommun. Det ldsta knda sigillet fr Snevringe hrad (avtryck 1571) innehler en yxa, som tjnat som frebild fr yxorna i kommunvapnet. Skldens svarta flt anspelar p en inom kommunen belgen fornborg.

 

Svalv

Svalvs kommun, Malmhus ln.

Registrerat 1973-10-01.

I grnt flt en sningsman av guld

Vapnet har tidigare frts av Svalvs landskommun. I sklden terspeglas den verksamhet som gjort Svalv bekant, dvs frdling, kontroll och marknadsfring av utsden till jordbruket.

 

Svedala

Svedala kommun, Malmhus ln.

Registrerat 1987-08-28.

I rtt flt tre naverlnnsblad av guld, ordnade tv ver ett

Vapnet r nykomponerat fr kommunen. Bladet frn naverlnn hrrr frn Svedala  municipalsamhlles vapen, dr det ftt sin plats mot bakgrund av att trdet i Skandinavien endast vxer i Svedala. Tinkturerna r de som frekommer i vapnet fr Bara landskommun och r dessutom Sknes frger. Ocks Eriks av Pommern unionsvapen och tten Thotts vapen br dessa tinkturer – bda dessa vapenbrare har anknytning till omrdet. Skldemrkets komposition – tv figurer ver en – r densamma som lilla riksvapnets och alluderar p talesttet med innebrd att Svedala r synonymt med Sverige. Vapnet har komponerats av Stiftelsen Skandinavisk vapenrulla.

 

Svenljunga

Svenljunga kommun, lvsborgs ln.

Vapnet ej registrerat.

I bltt flt tv korslagda hrknivar av silver, tfljda ovan av ett oxhuvud av silver med rda horn och rd tunga samt nedan av en ljungblomma av silver

Vapnet har tidigare frts av Svenljunga kping. Motivet anknyter till boskapssktsel samt slakteri- och garverinringarna. Ljungblomman syftar p ortnamnets senare led. Ljung r samtidigt Vstergtlands landskapsblomma.

 

Sffle

Sffle kommun, Vrmlands ln.

Registrerat 1973-10-01.

Av guld och bltt medelst en vgskura delad skld, i vars vre flt en uppstigande bl rn med rd nbb och tunga

Vapnet har tidigare frts av Sffle stad. rnen r hmtad frn landskapet Vrmlands vapen, och det bl fltet syftar Sffle kanal.

 

Ster

Ster kommun, Kopparbergs ln.

Registrerat 1987-12-11.

I flt av silver en p svart mark stende smed – kldd i rd luva, bl rock, svarta byxor och skor, strumpor av guld och med ansikte och armar i guld – hjande ett bltt verktyg med svart skaft mot ett p en upphjning liggande rtt smidesmne

Vapnet har tidigare frts av Sters stad. Skldens innehll hrrr frn stadens frsta sigill, vars motiv, anspelande p jrn- och kopparberarbetningen, stadgades i ett privilegiebrev av r 1642.

 

Svsj

Svsj kommun, Jnkpings ln.

Registrerat 1974-03-15.

Skld delad, vre fltet av guld, undre fltet bltt, vari en fristende, krenelerad mur av guld, med tre tinnar

Vapnet har tidigare frts av Svsj stad. Den av guld och bltt delade sklden motsvarar den yngre Sturettens (Natt och Dag) vapen. Muren som tillfrts detta vapen syftar p 1400-talsslottet Eksjhovgrd, som innehades av tten Sture.

 

Sderhamn

Sderhamns kommun, Gvleborgs ln.

Registrerat 1973-10-01.

I en skld av silver en rd pinass med druti stllda tvenne korslagda muskter av samma frg

Vapnet har tidigare frts av Sderhamns stad. Det grundar sig p stadens sigill och beskrivningen av dess mrke i privilegiebrev frn 1620. Motivets bestndsdelar torde syfta p skeppsbyggeri och vapentillverkning.

 

Sderkping

Sderkpings kommun, stergtlands ln.

Registrerat 1975-04-04.

I bltt flt tre balkar av silver, tfljda av tta sexuddiga stjrnor av guld, ordnade 1.3.3.1

Vapnet har tidigare frts av Sderkpings stad. Skldens motiv har hmtats frn ett sigill fr staden, som r knt i avtryck frn 1594.

 

Sdertlje

Sdertlje kommun, Stockholms ln.

Registrerat 1974-11-01 och 1983-01-14

I bltt flt en bild av Sancta Ragnhild med kldnad av silver, krona, gloria och stav av guld samt ett rtt grekiskt kors p brstet

Vapnet har tidigare frts av Sdertlje stad. I stadens sigill upptrder r 1628 en bild av S:ta Ragnhild, som lr ha blivit begravd i staden.

 

Slvesborg

Slvesborgs kommun, Blekinge ln.

Registrerat 1973-10-01.

I flt av guld ett rtt grekiskt kors rfljt av fyra bl lar med rd bevring, drest sdan skall komma till anvndning, de bda till vnster vnstervnda och de bda undre strtade

Vapnet har tidigare frts av Slvesborgs stad. Stadens ldsta sigill, knt frn 1535, innehller ett kors tfljt av fyra S-liknande figurer. Mhnda har de tillkommit som bokstver och anspelat p stadens namn, men d bokstver ej br frekomma i vapen har man anslutit sig till en teori om att sigillets figurer r lar.

 

Tanum

Tanums kommun, Gteborgs och Bohus ln.

Registrerat 1986-03-21.

Av guld och rtt delad skld, i vre fltet hllristning en pljande man med tv oxar, allt rtt, i nedre fltet hllristning ett skepp av guld

Vapnet r nykomponerat fr kommunen. I kommunen finns landets rikaste bestnd av hllristningar, och tv exempel frn dessa har insatts i sklden som symboler fr forntiden och bygdens rika kulturarv. Den pljande mannen med oxarna syftar p kommunens inland och jordbruket, medan skeppet r en anspelning p kustlandet, fiskerinringen och sjfarten. Tinkturerna, som ocks ingr i det norska riksvapnet, erinrar om regionens historiska tillhrighet till Norge.

 

Tibro

Tibro kommun, Skaraborgs ln.

Vapnet ej registrerat.

I rtt flt en likbent vinkelhake med spetsen uppt och drunder en stolpvis stlld timmeryxa, bda av guld

Vapnet har tidigare frts av Tibro kping. Vinkelhaken symboliserar ortens moderna nringsliv, medan yxan, som har sitt ursprung i Kkinds frn 1568 knda hradssigill, erinrar om ldre tiders nringsfng.

 

Tidaholm

Tidaholms kommun, Skaraborgs ln.

Registrerat 1974-08-23.

En skld av silver, druti ett bltt eldsprutande berg, hrver en bl chef med en uggla mellan tvenne kugghjul, allt av silver

Vapnet har tidigare frts av Tidaholms stad. Den frn tten von Essens vapen hmtade ugglan, kugghjulen och vulkanen anspelar i nmnd ordning p stadens grundlggare, Tidaholms bruk respektive Vulcans tndsticksfabrik.

 

Tierp

Tierps kommun, Uppsala ln.

Registrerat 1977-10-07.

I rtt en humlekvist med ax och tv blad, allt av guld

Vapnet r nykomponerat fr kommunen och anknyter till vapnen fr Tierps kping och Tierps landskommun, som bda innehller en humlekvist fast i andra tinkturer.

 

Timr

Timr kommun, Vsternorrlands ln.

Registrerat 1986-02-28.

I flt av guld tv rda tallar uppvxande frn en av vgskuror bildad, snkt bl bjlke

Vapnet r nykomponerat fr kommunen. Det utgr en modifikation av vapnet fr Timr kping, vilket visar tv rda tallar i silverflt ver en medelst en vgskura bildad bl stam. Detta motiv hrrr frn ett 1700-talssigill fr Timr socken, som innehller sju tallar i rad samt ett vattendrag, uppenbarligen anspelande p Indalslven. Tinkturerna i kommunvapnet r hmtade frn Hssj landskommuns vapen. Vapnet har komponerats av stadsarkitekt Hans Schlyter, Sundsvall.

 

Tingsryd

Tingsryds kommun, Kronobergs ln.

Registrerat 1982-07-23.

I rtt flt inom en brd av guld en femuddig stjrna med en kula i vardera vinkeln, allt av guld

Vapnet r nykomponerat fr kommunen. Skldemrket utan brd har frts av Tingsryds kping. Motivet hrrr frn Stenfors bruks stmpel.

 

Tjrn

Tjrns kommun, Gteborgs och Bohus ln.

Registrerat 1979-02-16.

I av bltt och silver ginstyckad skld en ginbalkvis stlld strtad hummer i motsatta tinkturer

Vapnet r nykomponerat fr kommunen. Motivet, som frekommer redan i ett sigill fr Tjrns hrad 1664, skdliggr det fordom betydelsefulla hummerfisket. Tinktursttningen anspelar p havet.

 

Tomelilla

Tomelilla kommun, Kristianstads ln.

Kommunen saknar vapen.

 

Torsby

Torsby kommun, Vrmlands ln.

Registrerat 1978-09-15.

I flt av silver en roddbt fr tv par ror och drver tv korslagda, upptriktade ror, allt bltt och inom en bl brd

Vapnet har tidigare frts av Fryksnde landskommun. Motivet r hmtat frn Fryksdals hrads sigill av r 1638. Skldemrket har givits de vrmlndska tinkturerna. Vapnet har komponerats av Svenska kommunalheraldiska institutet.

 

Torss

Torss kommun, Kalmar ln.

Registrerat 1979-02-16.

Skld, genom ett mantelsnitt delad av rtt och guld, vari en rd torshammare med huvudet uppt

Vapnet har tidigare frts av Torss landskommun. Kommunsymbolen r ett talande vapen med en hammare som symbol fr guden Tor samt en s i form av ett mantelsnitt. Tinkturerna hrrr frn vapnet fr landskapet Smland.

 

Tranemo

Tranemo kommun, lvsborgs ln.

Registrerat 1973-10-01.

I grnt flt en stende trana av silver med rd hjssa samt med lyftad vinge, hllande i hger fot en nedtriktad glasblsarpipa av silver med anfngad rd glasmassa

Vapnet r nykompnerat fr kommunen. Det r talande genom tranan och det grna fltet, vilket anknyter till ortnamnets senare led med betydelsen "stor och gammal barrskog, merendels p sandbotten". Ocks traktens gamla glasindustri representeras i vapnet genom att tranan hller en glasblsarpipa.

 

Trans

Trans kommun, Jnkpings ln.

Registrerat 1973-10-01.

En skld av guld med en trana i naturlig frg stende p ett grnt berg

Vapnet har tidigare frts av Trans stad. Vapenbilden r en rebusframstllning av kommunnamnet, ett talande vapen, dr sen utgrs av ett treberg. Tranan avbildas hllande en sten i den upplyftade klon.

 

Trelleborg

Trelleborgs kommun, Malmhus ln.

Registrerat 1973-10-01.

I bl skld en med krna fredd krenelerad borg, vars tvnne yttre kreneleringar ro frsedda med flaggor. Borgen tfljd av en halvmne till hger och en sexuddig stjrna till vnster, allt av silver

Vapnet har tidigare frts av Trelleborgs stad. Vapenbilden, som bygger p stadens ldsta sigill frn 1471, anknyter till ortnamnet med betydelsen "trlarnas borg, en borg byggd av trlar".

 

Trollhttan

Trollhttans kommun, lvsborgs ln.

Registrerat 1973-10-01.

I rtt flt en balkvis gende silverstrm belagd med tv svarta sparrar, drver en chef av silver med en rd, antik blixt

Vapnet har tidigare frts av Trollhttans stad. Blixten r en symbol fr den elkraft som utvinns ur fallen i Gta lv. Detta vattendrag representeras av strmmen med de tv sparrarna (karttecken fr sluss), vilka syftar p Trollhttans slussar.

 

Tyres

Tyres kommun, Stockholms ln.

Registrerat 1973-10-01.

I flt av guld en av vgskuror bildad rd ginbalk, belagd med tre vattenhjul av guld och ovan tfljd av en rd oxpanna med horn och ron

Vapnet har tidigare frts av Tyres landskommun. Oxpannan hrrr frn stamvapnet fr tten Oxenstierna med anknytning till Tyres och Tyres slott, som p 1600-talet uppfrdes av Gabriel Gustafsson Oxenstierna. De p strmmen lagda vattenhjulen symboliserar de forsar vid vilka industrier anlades av Gabriel Oxenstiernas svrdotter Maria Sofia De la Gardie.

 

Tby

Tby kommun, Stockholms ln.

Registrerat 1973-10-01.

I bltt flt ett korsat kors med avrundade armar av silver

Vapnet har tidigare frts av Tby kping. Med det frn en runsten vid Jarlabankes bro hmtade korset vill vapnet erinra om frekomsten av fornminnen i kommunen.

 

Treboda

Treboda kommun, Skaraborgs ln.

Registrerat 1973-10-01.

I flt av guld en bl stolpe, verlagd med ett par bjlkvis stllda svarta tvillingstrngar

Vapnet har tidigare frts av Treboda kping. Det av enbart hroldsbilder sammansatta vapnet visar vstra stambanan korsande Gta kanal i ett landskap av gyllene sdesflt.

 

Uddevalla

Uddevalla kommun, Gteborgs och Bohus ln.

Registrerat 1973-10-01.

I flt av silver en grn ek med ollon av guld mellan tv grna granar

Vapnet har tidigare frts av Uddevalla stad. I ett stadssigill, tillkommet 1622, upptrder fr frsta gngen det motiv som ingr i vapnet. Trden torde syfta p handeln med skogsprodukter.

 

Ulricehamn

Ulricehamns kommun, lvsborgs ln.

Registrerat 1975-01-31.

I bltt flt, bestrtt med klverblad, ett med kunglig krona krnt U, allt av guld

Vapnet har tidigare frts av Ulricehamns stad. Klverbladen och idn med stadsnamnets begynnelsebokstav tergr p sigill frn 1489, d staden hette Bogesund. Nr staden 1741 antog det nuvarande namnet insattes drottning Ulrika Eleonoras monogram i sklden.

 

Ume

Ume kommun, Vsterbottens ln.

Registrerat 1979-03-30.

I bltt tre avskurna renhuvuden av silver, stllda tv ver ett, med hornkrona och tunga rda

Vapnet har tidigare frts av Ume stad. Motivet terfinns i stadens sigill frn 1642. Vapenbilden kan fras tillbaka p renen i Vsterbottens vapen, vilken blivit freml fr heraldisk frkortning och trefaldigande.

 

Upplands-Bro

Upplands-Bro kommun, Stockholms ln.

Registrerat 1983-11-25.

I rtt flt en hornprydd man hllande med hger hand ett svrd om skidan och med vnster hand tv korslagda stavar, allt i guld

Vapnet r nykomponerat fr kommunen. Motivet r den s k Ekhammarskrigaren, en 2,8 cm hg hjlmprydd svrd- och spjutbrare av brons frn jrnldern, som ptrffades 1968 vid en arkeologisk underskning infr byggandet av europavg 18. I en tidigare brukad variant av kommunvapnet avbildades krigaren grn i flt av silver.

 

Upplands Vsby

Upplands Vsby kommun, Stockholms ln.

Registrerat 1973-10-01.

I bltt flt en med kors krnt kyrka av silver, visande en med bltt spetsbgsfnster frsedd gavel samt sakristia och vapenhus, och drver en ginstam av silver belagd med tre bl kuggkransar

Vapnet har tidigare frts av Upplands Vsby landskommun. Kuggkransarna anspelar p det nutida nringslivet p orten. Antalet kuggkransar erinrar om de kommunala enheter som sammanlades till Upplands Vsby kommun. Frebild till kyrkan i vapnet r Hammarby kyrka.

 

Uppsala

Uppsala kommun, Uppsala ln.

Registrerat 1974-07-05 och 1986-01-10

I bltt flt ett gende uttseende, krnt lejon i gult med svart kontur och med rd bevring, drest dylik skall anvndas

Vapnet har tidigare frts av Uppsala stad. Vapenbilden, vars symbolik r oknd, hrrr frn av staden anvnda sigillstampar, tillverkade 1732. Kommunen vertog ursprungligen stadsvapnet ofrndrat och inregistrerade 1974 detta som sitt med fljande blasonering: I bltt flt ett gende uttseende, krnt lejon (leopard) av guld med rd bevring, drest dylik skall anvndas. 1986 lt kommunen i stllet registrera en ny variant av vapnet med ett icke heraldiskt tillgg om kontur kring lejonet.

 

Uppvidinge

Uppvidinge kommun, Kronobergs ln.

Registrerat 1976-07-16.

I flt av guld inom en rd brd en tvbladig rd rt med klocklik kalk

Vapnet r nykomponerat fr kommunen. Skldemrket utan brd utgr Uppvidinge hrads vapen. rten, som inte har kunnat identifieras botaniskt, hrrr frn hradets sigill, knt frn 1568. Brden har tillkommit fr att skilja de bda enheternas vapen t. Frn det smlndska landskapsvapnet har tinkturerna hmtats.

 

Vadstena

Vadstena kommun, stergtlands ln.

Registrerat 1983-01-14.

I flt av guld en S:ta Birgittagestalt – med gloria, dok, kldnad och skor av silver – sittande i en rd stol, skrivande med en gspenna i en bok, bda av silver; ansikte och hnder av guld

Vapnet har tidigare frts av Vadstena stad. Vapnets motiv, S:ta Birgitta, terfinns i stadens sigill, som r knt i avtryck frn r 1417.

 

Vaggeryd

Vaggeryds kommun, Jnkpings ln.

Registrerat 1973-10-01.

I skld, kluven av guld och grnt, en av sgskuror bildad bjlke av motsatta tinkturer

Vapnet har tidigare frts av Vaggeryds kping. Vid utarbetande av vapen fr kpingen ansg man frn kommunalt hll inte kunna finna ngot fr orten symboliskt motiv och nskade ett vapen skapat genom blott delning av sklden i olika flt, varfr skldemrket saknar srskild anknytning. Dock fr den grna frgen och sgskurorna tankarna till skogsbruket.

 

Valdemarsvik

Valdemarsviks kommun, stergtlands ln.

Registrerat 1978-12-15.

I grnt ett ankare, ovan tfljt av tv stolpvis stllda, bjlkvis lagda garvknivar, allt av silver

Vapnet har tidigare frts av Valdemarsviks kping. I vapnet knyts an till de mest utmrkande dragen i Valdemarsviks utveckling, dess roll som handelshamn samt lderindustrin.

 

Vallentuna

Vallentuna kommun, Stockholms ln.

Registrerat 1973-10-01.

Skld delad av silver, vari en rd rn, och av grnt, vari en bila av guld mellan tv sexuddiga stjrnor likaledes av guld

Vapnet har tidigare frts av Vallentuna landskommun. rnen i vre fltet kommer frn Vallentuna hrads sigill, medan bilans och stjrnornas ursprung r att finna i Seminghundra hrads sigill. Bda sigillen r frn 1500-talets andra hlft.

 

Vansbro

Vansbro kommun, Kopparbergs ln.

Registrerat 1986-02-21.

I bltt flt en yxa och ett svrd i kors, i vre korsvinkeln tfljda av ett jrnmrke, allt av guld

Vapnet r nykomponerat fr kommunen. Skldemrket r bildat av bestndsdelar frn vapnen fr de tre landskommuner som sammanlades till Vansbro kommun. Svrdet hrrr frn ppelbos vapen och anspelar p trakten som en gammal soldatbygd, yxan frn Ns erinrar om skogsbruket, och jrnmalmshanteringen har sin symbol i jrnmrket frn Jrna landskommuns vapen.

 

Vara

Vara kommun, Skaraborgs ln.

Registrerat 1981-02-13.

I bltt ett rtt andreaskors, belagt med sex i kors lagda sammanfltade vetestrn av guld, de yttersta tckande andreaskorsets skuror

Vapnet r nykomponerat fr kommunen. Jordbrukets betydelse fr kommunen symboliseras av skldens vetestrn, som sammanfltats och lagts p korset fr att anspela p freningen av omrdets tidigare kommuner och vgarnas mte i centralorten Vara. Vapnet har komponerats av redaktr Carl-Axel Rydholm, Grstorp.

 

Varberg

Varbergs kommun, Hallands ln.

Registrerat 1973-10-01.

I flt av silver en frn ett grnt treberg uppvxande grn ek, tfljd till hger av ett p berget stende, rtt torn med huv, till vnster av en likaledes p berget stende upprest, rd bock med bevring av guld

Vapnet har tidigare frts av Varbergs stad. Stadens sigill frn 1536 utgr ursprunget till vapnet. En fregngsstad till Varberg med namnet Getakrr var belgen p den lvskogsbevuxna Gettern, p vilken bocken och eken syftar. Tornet torde anknyta till de frsta delarna av fstningen i Varberg.

 

Vaxholm

Vaxholms kommun, Stockholms ln.

Registrerat 1988-07-22.

Skld kluven av rtt och silver med en av en vgskura bildad stam av motsatta tinkturer samt i frmre hlften framstven av ett framkommande och p stammen seglande skepp av silver samt i bakre hlften ett p stammen stende rtt fstningstorn

Vapnet har tidigare frts av Vaxholms stad. Som symbol fr den befsta staden ingr i vapnet en bild av det stentorn p Vaxholmen som avbildas i stadens ldsta sigill frn r 1690. Skeppet och vgstammen representerar sjstaden Vaxholm.

 

Vellinge

Vellinge kommun, Malmhus ln.

Registrerat 1975-04-04.

I bl skld en genomgende trappgavel av silver, belagd med ett bltt mllejrn och nedan tfljd av tre sillar av silver, ordnade tv och en

Vapnet r nykomponerat fr kommunen. Fiskarna r hmtade frn vapnet fr Skanr med Falsterbo och erinrar om orten som centrum fr det medeltida sknska sillfisket. Den bl stammen uttrycker kommunens lge vid havet. Trappgaveln anknyter till den fr landsdelen karaktristiska arkitekturen. Jordbruk och frekomst av ett flertal gamla kvarnar symboliseras av ett mllejrn, dvs ett beslag kring navet p lparstenen i en kvarn. Mllejrnets fyra "horn" kan tolkas som de fyra kommundelarna, och dess parvisa placering syftar p initialbokstaven i kommunens namn. Vapnet har komponerats av jur kand Christer Bkwall, Falsterbo.

 

Vetlanda

Vetlanda kommun, Jnkpings ln.

Registrerat 1973-10-01.

En skld av guld med en bl snedbjlke, belagd med ett veteax av nmnda metall

Vapnet har tidigare frts av Vetlanda stad. Stadsvapnet faststlldes p grundval av en tradition om en medeltida stad, Withala, p den plats Vetlanda nu ligger. Medeltidsstaden uppgavs ha anvnt ett sigill innehllande en skld med en balk, belagd med ett veteax. Emellertid har ifrgasatts svl riktigheten i uppgiften om denna stad som sigillets kthet. Senare har anfrts att kommunnamnet betyder veteland, varfr det ocks kan sgas vara frga om ett talande vapen.

 

Vilhelmina

Vilhelmina kommun, Vsterbottens ln.

Registrerat 1981-09-18.

I silver tv korslagda bl vargspjut, frsedda nedtill med skoning och upptill med renhornsslida ver spetsen, allt i rtt, under en med rda brder p silver frsedd bl lappmssa, med tre kilar synliga, och drver en av en vgskura bildad bl ginstam, belagd med en ppen krona av silver

Vapnet har tidigare frts av Vilhelmina kping. Kronan erinrar om Gustav IV Adolfs geml, vars namn kommunen br. Det nedre fltets innehll syftar p traktens ursprungiga befolkning, samerna.

 

Vimmerby

Vimmerby kommun, Kalmar ln.

Registrerat 1974-08-23.

I flt av silver en grn ek med en i dess topp sittande rd ekorre samt Carl IX:s monogram, desslikes rtt, frdelat p bda sidor om ekens stam

Vapnet har tidigare frts av Vimmerby stad. Vapenbilden motsvarar motivet i det sigill frn 1610 vilket gavs staden av Karl IX.

 

Vindeln

Vindelns kommun, Vsterbottens ln.

Registrerat 1973-10-01.

Skld, karvskurestyckad av bltt, vari en balkvis stlld lax av silver med rda fenor, och av silver, vari en balkvis stlld bl slaga

Vapnet har tidigare frts av Degerfors landskommun. Frn ett sigill fr Ume tingslag har hmtats en lax, som i kommunvapnet erinrar om laxfiskets historiska betydelse. Slagan r en symbol fr jordbruket. De bda lvarna som rinner genom kommunen representeras av karvskuran.

 

Vingker

Vingkers kommun, Sdermanlands ln.

Registrerat 1973-10-01.

Skld: kluven av guld, vari en grn ek, och grnt, vari en humleranka av guld

Vapnet har tidigare frts av Vstra Vingkers landskommun. Eken r Oppunda hrads mrke. Den spridda frekomsten av humlegrdar i trakten visas av humlerankan.

 

Vrgrda

Vrgrda kommun, lvsborgs ln.

Registrerat 1973-10-01.

I flt av guld ett inbjt bltt mantelsnitt, belagt med en sdeskrve av guld och tfljt p vardera sidan av ett avslitet bltt gshuvud med rd nbb

Vapnet har tidigare frts av Vrgrda landskommun. Sdeskrvarna har sitt ursprung i Kullings hrads sigill frn 1563, medan gshuvudena hrrr frn sigillet fr Gsene hrad. Skldens innehll uttrycker nringarna jordbruk och boskapssktsel. Vapnet har komponerats av Svenska kommunalheraldiska institutet.

 

Vnersborg

Vnersborgs kommun, lvsborgs ln.

Registrerat 1974-08-23.

I bltt flt en bojort av guld med beslagna segel, flytande p en av en vgskura bildad stam av silver. Bojorten har en naturfrgad svensk flagga p masttoppen och en i aktern

Vapnet har tidigare frts av Vnersborgs stad. Skldemrket, som hrleds till en beskrivning av Vnersborgs sigillbild i ett privilegiebrev fr staden av r 1644, anknyter till handelssjfarten och stadens lge vid Vnern.

 

Vnns

Vnns kommun, Vsterbottens ln.

Registrerat 1985-03-15.

I bltt flt en genomgende bro med verliggande bge av silver och drunder tre stockar av guld, ordnade 2, 1 och bjlkvis stllda

Vapnet har tidigare frts av Vnns landskommun. Fltets frg anspelar p Umelven och Vindellven, som mts i Vnns. Utver bron ver lvarna rymmer skldemrket ocks tre stockar som symboler fr den nu nedlagda timmerflottningen.

 

Vrmd

Vrmd kommun, Stockholms ln.

Registrerat 1979-09-07.

I bltt flt tv porslinsbrnnugnar av silver, i hela sin bredd stllda p en rd stam

Vapnet har tidigare frts av Gustavsbergs landskommun. Motivet syftar p Gustavsbergs vlknda porslinsindustri.

 

Vrnamo

Vrnamo kommun, Jnkpings ln.

Registrerat 1973-10-01.

En bl bjlkvis stende strm p guldflt

Vapnet har tidigare frts av Vrnamo stad. Strmmen symboliserar Lagan, och flten av guld pminner om flygsanden i trakten, den s k Vrnamo sand.

 

Vstervik

Vsterviks kommun, Kalmar ln.

Registrerat 1973-10-01.

En bl skld med ett enmastat skepp av guld

Vapnet har tidigare frts av Vsterviks stad. Vapnet bygger p bilden i ett stadssigill frn 1587.

 

Vsters

Vsters kommun, Vstmanlands ln.

Registrerat 1973-10-01.

I flt av silver ett bltt Mariamonogram, i stammen tfljt av en rd ros

Vapnet har tidigare frts av Vsters stad. De tv bestndsdelarna i vapenbilden, som har sitt ursprung i ett stadssigill frn 1300-talet, r bda symboler fr Jungfru Maria, t vilken Vsters domkyrka r helgad. Vapnet har ocks kommit att uppfattas som talande med tanke p ortnamnets forna form Aros, varvid Mariamonogrammet betraktas som ett A ver en ros.

 

Vxj

Vxj kommun, Kronobergs ln.

Registrerat 1974-11-01.

I flt av silver en av en vgskrura bildad bl stam och drver en naturfrgad bild av S:t Sigfrid, stende, kldd i rd kldnad och med gloria av guld samt hllande i hgra handen en krkla och i den vnstra en kyrka, bda av guld

Vapnet har tidigare frts av Vxj stad. Ett stadssigill frn 1489 innehller en bild av en biskop, som frmodas vara S:t Sigfrid. Detta motiv har i modifierad form upptagits i vapnet, dr helgonbilden ocks hller Vxj kyrka. Den bl vgstammen anspelar p Sigfrids dopverksamhet.

 

Ydre

Ydre kommun, stergtlands ln.

Registrerat 1973-10-01.

I skld, medelst vgskuror fyrstyckad av bltt och silver, ett svvande utbjt kors av motsatta tinkturer

Vapnet har tidigare frts av Ydre landskommun. Korset hrrr frn Ydre hrads ldsta knda sigill frn 1555. Skldens fyrstyckning har som bakgrund motivet i hradets sigill frn 1578, vilket framstller de bda genom ett smalt sund sammanhngande Sundsjarna.

 

Ystad

Ystads kommun, Malmhus ln.

Registrerat 1973-10-01.

I med rda rosor bestrtt flt av guld ett upprest krnt, bltt lejon med rd krona och bevring

Vapnet har tidigare frts av Ystads stad. Skldemrket har hmtats frn stadens ldsta sigill, som r knt frn 1394. Troligen utgr vapnet en frkortning av det danska riksvapnets flt med tre lejon.

 

ml

mls kommun, lvsborgs ln.

Registrerat 1973-10-01.

I flt av silver (vitt) en nedtill av en vgskura avgrnsad, genomgende och med port frsedd mur, frn vilken en kyrka uppskjuter, i stammen tfljd av en fisk, allt rtt

Vapnet har tidigare frts av mls stad. Dess frebild r en ritning av stadens sigillbild i privilegiebrevet fr den 1643 tillkomna staden.

 

nge

nge kommun, Vsternorrlands ln.

Registrerat 1973-10-01.

I rtt flt ett tioekrat hjul av guld

Vapnet r nykomponerat fr kommunen. Hjulet r resultatet av en frkortning av vapnet fr nge kping, varifrn ocks kommunvapnets tinkturer hrrr. Vapnet har komponerats av stadsarkitekt Hans Schlyter, Sundsvall.

 

re

re kommun, Jmtlands ln.

Registrerat 1978-12-01.

I bltt ett mantelsnitt av silver vari en rd lghornkrona

Vapnet r nykomponerat fr kommunen. Motivet anknyter till re som turist- och vintersportort, varvid mantelsnittet anspelar p reskutan.

 

rjng

rjngs kommun, Vrmlands ln.

Registrerat 1974-09-06.

I flt av silver en upprest bl bjrn, med tunga, tnder och klor rda, inom en bl brd, belagd med riksgrnstecken av silver

Vapnet r nykomponerat fr kommunen. Del av kommunens grns sammanfaller med Sveriges grns mot Norge. Detta frhllande illustreras av brden med riksgrnstecken, som hrrr frn Tckmarks landskommuns vapen. Bjrnen har hmtats frn vapnet fr rjngs kping och leder sitt ursprung till bjrnen i Nordmarks hrads sigill, knt sedan 1600-talets brjan. Ocks Tckmarks vapen har motiv frn hradssigillet, ett bjrnhuvud.

 

sele

sele kommun, Vsterbottens ln.

Vapnet ej registrerat.

I rtt flt ett framtvnt renhuvud och mellan dess horn blomman av en nckros (Nuphar Luteum), allt av guld

Vapnet har tidigare frts av sele kping. Det anspelar p rensktseln som en viktig nring. Den i trakten vanliga nckrosen har tillfrts fr att undvika frvxling med bl a stersunds vapen.

 

storp

storps kommun, Kristianstads ln.

Vapnet ej registrerat.

Skld, kluven av silver, vari en upprest svart bjrn med tunga och klor av guld, och av svart, vari tv stolpvis ordnade kugghjul av silver

Vapnet har tidigare frts av storps kping. Samtidigt som bjrnen erinrar om namnet p en av kommunens socknar, Bjrnekulla, har den en anknytning till Sdra sbo hrads sigill, vars motiv felaktigt kommit att uppfattas som en bjrn. Kugghjulen syftar p ortens industri.

 

tvidaberg

tvidabergs kommun, stergtlands ln.

Registrerat 1973-10-01.

I flt av guld ett grnt treberg, belagt med ett koppartecken av guld, och drver en med en hyvel av guld belagd grn ginstam

Vapnet har tidigare frts av tvidabergs kping. Hyveln, koppartecknet och treberget lter ana ortens betydande nringsgrenar och de rikedomar koppargruvorna genom tiderna givit.

 

lmhult

lmhults kommun, Kronobergs ln.

Registrerat 1976-07-16.

Skld delad av guld, vari tv grna almblad, och grnt, vari en linnranka av guld

Vapnet har tidigare frts av lmhults kping. Carl von Linn r fdd inom kommunens omrde, av vilken anledning linnrankan tagit plats i vapnet. Almbladet anknyter till ortnamnet.

 

lvdalen

lvdalens kommun, Kopparbergs ln.

Vapnet ej registrerat.

I flt av silver ett rtt treberg, belagt med ett armborst av silver, och drver en av en vgskura bildad bl ginstam, belagd med en lie av silver

Vapnet har tidigare frts av lvdalens landskommun. Vgskuran och treberget r ett uttryck fr traktens naturfrhllanden och anspelar p Dallven respektive porfyrbergen. Armborstet vill anknyta till gngna tiders lvdalingar som grnsvaktare och skickliga bgskyttar. Det smide som frekommit i trakten r bakgrunden till vapnets lie.

 

lvkarleby

lvkarleby kommun, Uppsala ln.

Registrerat 1973-10-01.

I bltt flt en av vgskuror bildad bjlke av silver belagd med en bl lax med fenor av guld

Vapnet har tidigare frts av lvkarleby landskommun. Skldemrket hrrr frn ett sockensigill och anspelar p laxfisket.

 

lvsbyn

lvsbyns kommun, Norrbottens ln.

Registrerat 1973-10-01.

I bltt flt ett frn en av en vgskura bildad, bl stam uppskjutande, genomgende treberg av guld och ver detta en sol av samma metall

Vapnet har tidigare frts av lvsbyns kping. Vgskuran och den bl stammen anspelar p Pitelven, treberget p Hundberget och solen p den guldfyndort som omtalas av Olaus Magnus.

 

ngelholm

ngelholms kommun, Kristianstads ln.

Registrerat 1975-08-29.

I bltt flt tv korslagda laxar av silver under en krona av guld och drver en kerub av silver

Vapnet har tidigare frts av ngelholms stad. Motivet gr tillbaka p stadens ldsta knda sigill, knt frn 1693. Keruben anknyter till ortnamnets frsta led, medan laxarna erinrar om det frr betydelsefulla laxfisket i Rnnen.

 

cker

cker kommun, Gteborgs och Bohus ln.

Registrerat 1979-11-16.

I bltt ett stim sillar av silver – ordnade tre, tv, tre, tv – och drver en av en karvskura bildad ginstam av silver, belagd med en bl roddbt

Vapnet har tidigare frts av cker landskommun. I vapnet skdliggrs det gamla sillfisket. Antalet sillar representerar de tio ar som tillhr kommunen. Vapnet har komponerats av Svenska kommunalheraldiska institutet.

 

deshg

deshgs kommun, stergtlands ln.

Registrerat 1973-10-01.

I rtt flt en uppskjutande abbotstav, tfljd till hger av en uppgende mne och till vnster av en sexuddig stjrna, alla av guld

Vapnet har tidigare frts av Alvastra landskommun. Motivet anknyter till cistercienserklostret i Alvastra och r hmtat frn sigill fr dess abbot frn 1300-talets frra hlft.

 

rebro

rebro kommun, rebro ln.

Registrerat 1973-10-01.

I flt av guld en till vnster seende svart rn med nbb och ftter rda, tfljd till hger om huvudet av en sexuddig stjrna och till vnster om detta en avtagande mne, bda bl

Vapnet har tidigare frts av rebro stad. Vapenbilden har sitt ursprung i stadens ldsta bevarade sigill frn 1331.

 

rkelljunga

rkelljunga kommun, Kristianstads ln.

Registrerat 1973-10-01.

I bltt flt en balkvis stlld strtad kyrkklocka av silver ver en av vgskura bildad stam av silver

Vapnet r nykomponerat fr kommunen. En sgen om rkelljunga kyrkklocka ligger till grund fr motivvalet.

 

rnskldsvik

rnskldsviks kommun, Vsternorrlands ln.

Registrerat 1973-10-01.

I flt av silver en av karvskura bildad bl stam och drver en flygande svart rn med ftter och nbb av guld, hllande i dessa en bl skld med Oskar II:s krnta namnchiffer av guld

Vapnet har tidigare frts av rnskldsviks stad och r talande. Frn landshvdingen friherre Per Abraham rnsklds ttevapen har hmtats rnen och den av denna hllna sklden, vilken i kommunvapnet r belagd med Oskar II:s monogram. Ortens lge vid havet framstlls med hjlp av vgstammen.

 

stersund

stersunds kommun, Jmtlands ln.

Registrerat 1973-10-01.

I bltt flt ett framtvnt lghuvud av silver

Vapnet har tidigare frts av stersunds stad. Vapenbilden torde vara en frkortning av landskapsvapnet fr Jmtland. Ocks stadens sigill frn 1800-talets mitt visar huvudet av ett hjortdjur.

 

sterker

sterkers kommun, Stockholms ln.

Registrerat 1983-02-11.

I bltt en roslagsskuta av silver med svart brdgng samt vedlast av guld

Vapnet har tidigare frts av sterkers landskommun. Med avsikten att ge ett intryck av hav och skrgrd har som motiv i vapnet valts den fr Stockholms norra skrgrd typiska roslagsskutan.

 

sthammar

sthammars kommun, Uppsala ln.

Registrerat 1979-02-16.

I flt av guld ett tremastat svart skepp med seglet beslaget p mellersta masten samt drver en rd ginstam, belagd med tre jrnmrken av guld

Vapnet r nykomponerat fr kommunen. Ortens gamla huvudnring, jrnhantering, kommer till uttryck genom jrnmrkena. Skeppet har hmtats frn staden regrunds vapen.

 

stra Ginge

stra Ginge kommun, Kristianstads ln.

Registrerat 1975-12-12.

Skld delad av silver, vari tv korslagda, grna palmkvistar, och av grnt, vari tv korslagda hackor av silver

Vapnet r nykomponerat fr kommunen. I ett sigill fr stra Ginge hrad frn tiden efter att regionen blivit svensk finns tv korslagda palmkvistar. Dessa har verfrts till hradets vapen och sedermera till kommunvapnet. Frn Glimkra landskommuns vapen, som bl a innehller en hacka med ursprung i sockensigill frn r 1787, hrrr motivet i kommunvapnets andra flt.

 

verkalix

verkalix kommun, Norrbottens ln.

Registrerat 1973-10-01.

I flt av silver en upprest svart bjrn med bevring av guld, och med en yxa av guld i hgra framramen

Vapnet har tidigare frts av verkalix landskommun och tergr p ett sigill frn 1734 fr socknen med samma namn.

 

vertorne

vertorne kommun, Norrbottens ln.

Registrerat 1973-10-01.

I flt av silver en gende svart rv, med rd tunga, mellan tre sexuddiga rda stjrnor ordnade tv och en

Vapnet har tidigare frts av vertorne landskommun. Rven hrrr frn vertorne sockens sigill frn 1600-talet och syftar mhnda dr p den d viktiga handeln med svartrvsskinn.

 

 

Kommunvapen upphrda 1971–1994

 

Norsj (kommun) — O24002-93

Norsj kommun (1974–1982), Vsterbottens ln, nu Norsj och Mal kommuner.

Skld delad i guld, vari ett bltt gruvbloss med rd lga, och bltt, vari ett gyllene sdesax

Registrerat 1977-04-29, upphrt vid kommunens ombildning 1983-01-01.

Gruvbloss – kopparbergsbruket. Ax – jordbruket.

 

Upplands-Bro — O01001-93

Upplands-Bro kommun (1971–), Stockholms ln.

[I flt av silver en grn bild av den s k Ekhammarskrigaren]

Antaget 1971-03-15, ersatt 1983 med modifierat vapen (tinkturfrndring).

Ekhammarskrigaren – en 2,8 cm hg hjlmprydd svrd- och spjutbrare av brons frn jrnldern ptrffad 1968 vid arkeologisk underskning infr byggandet av europavg 18.

 

Vaggeryd (kommun, I) — O06001-93

Vaggeryds kommun (1971–), Jnkpings ln.

I skld, kluven av guld och grnt, en av sgskuror bildad bjlke av motsatta tinkturer

Registrerat 1973-10-01, ersatt 1989 med nykomponerat vapen, tidigare frt av Vaggeryds kping (1952–1970).

Grnt och sgskuror – skogen och skogsbruket.

 

Vaxholm — O02001-93

Vaxholms kommun (1974–1982), Stockholms ln, nu Vaxholms kommun.

I bltt en roslagsskuta av silver med svart brdgng samt vedlast av guld

Antaget 1974-02-25, ej registrerat, upphrt vid kommunens ombildning 1983-01-01, tidigare frt av sterkers kommun (1971–1973) och dessfrinnan sterkers landskommun (1967–1970) och sterkers landskommun (1952–1966), senare frt av sterkers kommun (1983–).

Fartyg – hav och skrgrd. Roslagsskuta – Stockholms norra skrgrd, dr roslagsskutan r typisk.

 

 

Kommuner upphrda 1971–1994 som frde vapen identiskt med stads, kpings eller landskommuns

 

Vapenfrande kommun                                  Enhet(er) som tidigare frt samma vapen                                                                  Ln

Faststllelse, registrering                                                                                                            Nuvarande kommun

 

Alfta kommun (1971–1973)                        Alfta landskommun (1863–1970)                                                                              Gvleborgs ln

faststllt 1971-02-05,                                                                                                                   Ovankers kommun

reg 1973-10-01, avfrt 1973-12-31         

 

Arbr kommun (1971–1973)                       Arbr landskommun (1869-04-23–1951)                                                                   Gvleborgs ln

reg 1973-10-01, avfrt 1973-12-31          och Arbr landskommun (1952–1970)                                                                              Bollns kommun

 

Bara kommun (1971–1976)                         Bara landskommun (1952–1970)                                                                              Malmhus ln

ej faststllt eller registrerat                          Svedala kommun

 

Bergsj kommun (1971–1973)                   Bergsj landskommun (1863–1970)                                                                              Gvleborgs ln

reg 1973-10-01, avfrt 1973-12-31                                                                                        Nordanstigs kommun

 

Bjrtr kommun (1971–1973)                     Bjrtr landskommun (1863–1970)                                                                              Vsternorrlands ln

reg 1973-10-01, avfrt 1973-12-31                                                                                        Kramfors kommun

 

Bollebygds kommun (1971–1973)           Bollebygds landskommun (1952–1970)                                                                              lvsborgs ln

reg 1973-10-01, avfrt 1973-12-31                                                                                        Bors kommun

 

Bollns kommun (1971–1973)                   Bollns stad (1942–1958)                                                                              Gvleborgs ln

reg 1973-10-01, avfrt 1973-12-31          och Bollns stad (1959–1970)                                                                              Bollns kommun

 

Bote kommun (1971–1973)                      Bote landskommun (1952–1970)                                                                              Vsternorrlands ln

reg 1973-10-01, avfrt 1973-12-31                                                                                        Sollefte och Kram-

                                                                                                                                                            fors kommuner

 

Burtrsks kommun (1971–1973)                Burtrsks landskommun (1863–1970)                                                                              Vsterbottens ln

reg 1973-10-01, avfrt 1973-12-31                                                                                        Skellefte kommun

 

Bygde kommun (1971–1973)                   Bygde landskommun (1863–1970)                                                                              Vsterbottens ln

reg 1973-10-01, avfrt 1973-12-31                                                                                        Robertsfors kommun

 

Daga kommun (1971–1973)                        Daga landskommun (1952–1970)                                                                              Sdermanlands ln

ej faststllt eller registrerat                                                                                                        Gnesta kommun

 

Dalsjfors kommun (1971–1973)              Toarps landskommun (1952–1966)                                                                              lvsborgs ln

ej faststllt eller registrerat                          och Dalsjfors landskommun (1967–1970)                                                                   Bors kommun

 

Dannemora kommun (1971–1973)           Dannemora landskommun (1952–1970)                                                                              Uppsala ln

reg 1973-10-01, avfrt 1973-12-31                                                                                        sthammars kommun

 

Dimbo kommun (1971–1973)                    Dimbo landskommun (1952–1970)                                                                              Skaraborgs ln

ej faststllt eller registrerat                                                                                                        Tidaholms och

                                                                                                                                                            Falkpings kommuner

 

Ekshrads kommun (1971–1973)               Ekshrads landskommun (1863–1970)                                                                              Vrmlands ln

reg 1973-10-01, avfrt 1973-12-31                                                                                        Hagfors kommun

 

Finnskoga-Dalby k:n (1971–1973)           Finnskoga-Dalby landskommun (1952–1970)                                                                   Vrmlands ln

reg 1973-10-01, avfrt 1973-12-31                                                                                        Torsby kommun

 

Fjllsj kommun (1971–1973)                   Fjllsj landskommun (1863–1951),                                                                              Vsternorrlands ln

reg 1973-10-01, avfrt 1973-12-31          Fjllsj landskommun (1952–1966)                                                                              Strmsunds kommun

                                                                              och Fjllsj landskommun (1967–1970)                                                                              i Jmtlands ln

 

Fors kommun (1971–1973)                          Fors landskommun (1863–1970)                                                                              Jmtlands ln

reg 1973-10-01, avfrt 1973-12-31                                                                                        Ragunda kommun

 

Fristads kommun (1971–1973)                   Fristads landskommun (1952–1970)                                                                              lvsborgs ln

reg 1973-10-01, avfrt 1973-12-31                                                                                        Bors kommun

 

Frostvikens kommun (1971–1973)           Frostvikens landskommun (1863–1970)                                                                              Jmtlands ln

reg 1973-10-01, avfrt 1973-12-31                                                                                        Strmsunds kommun

 

Frkinds kommun (1971–1973)                 Frkinds landskommun (1952–1970)                                                                              Skaraborgs ln

ej faststllt eller registrerat                                                                                                        Tidaholms kommun

 

Glimkra kommun (1971–1973)                Glimkra landskommun (1863–1970)                                                                              Kristianstads ln

reg 1973-10-01, avfrt 1973-12-31                                                                                        stra Ginge kommun

 

Gnarps kommun (1971–1973)                    Gnarps landskommun (1863–1970)                                                                              Gvleborgs ln

reg 1973-10-01, avfrt 1973-12-31                                                                                        Nordanstigs kommun

 

Gnesta kommun (1971–1973)                    Gnesta kping (1955–1970)                                                                              Sdermanlands ln

reg 1973-10-01, avfrt 1973-12-31                                                                                        Gnesta och Nykpings

                                                                                                                                                            kommuner

 

Gustavsbergs kommun (1971–1973)        Gustavsbergs landskommun (1952–1970)                                                                   Stockholms ln

reg 1973-10-01, avfrt 1973-12-31                                                                                        Vrmd kommun

 

Hammerdals kommun (1971–1973)          Hammerdals landskommun (1893–1951)                                                                   Jmtlands ln

reg 1973-10-01, avfrt 1973-12-31          och Hammerdals landskommun (1952–1970)                                                                   Strmsunds kommun

 

Harmngers kommun (1971–1973)           Harmngers landskommun (1952–1970)                                                                   Gvleborgs ln

reg 1973-10-01, avfrt 1973-12-31                                                                                        Nordanstigs kommun

 

Harplinge kommun (1971–1973)              Harplinge landskommun (1952–1970)                                                                              Hallands ln

reg 1973-10-01, avfrt 1973-12-31                                                                                        Halmstads kommun

 

Hassela kommun (1971–1973)                   Hassela landskommun (1863–1970)                                                                              Gvleborgs ln

reg 1973-10-01, avfrt 1973-12-31                                                                                        Nordanstigs kommun

 

Herrljunga kommun (1971–1973)            Herrljunga kping (1953–1970)                                                                              lvsborgs ln

reg 1973-10-01, avfrt 1973-12-31                                                                                        Herrljunga kommun

 

Holmsunds kommun (1971–1973)            Holmsunds kping (1947–1970)                                                                              Vsterbottens ln

reg 1973-10-01, avfrt 1973-12-31                                                                                        Ume kommun

 

Hllns kommun (1971–1973)                   Hllns landskommun (1863–1970)                                                                              Uppsala ln

reg 1973-10-01, avfrt 1973-12-31                                                                                        Tierps kommun

 

Hrnefors kommun (1971–1973)              Hrnefors landskommun (1914–1970)                                                                              Vsterbottens ln

reg 1973-10-01, avfrt 1973-12-31                                                                                        Ume kommun

 

Indals-Lidens kommun (1971–1973)       Indals-Lidens landskommun (1952–1970)                                                                   Vsternorrlands ln

reg 1973-10-01, avfrt 1973-12-31                                                                                        Sundsvalls kommun

 

Jmj kommun (1971–1973)                       Jmj landskommun (1963–1970)                                                                              Blekinge ln

reg 1973-10-01, avfrt 1973-12-31                                                                                        Karlskrona kommun

 

Kalls kommun (1971–1973)                        Kalls landskommun (1863–1970)                                                                              Jmtlands ln

reg 1973-10-01, avfrt 1973-12-31                                                                                        re kommun

 

Klarne kommun (1971–1973)                   Klarne landskommun (1952–1970)                                                                              Jmtlands ln

reg 1973-10-01, avfrt 1973-12-31                                                                                        Brcke kommun

 

Lvngers kommun (1971–1973)             Lvngers landskommun (1863–1970)                                                                              Vsterbottens ln

ej faststllt eller registrerat                                                                                                        Skellefte kommun

 

Matfors kommun (1971–1973)                   Matfors landskommun (1963–1970)                                                                              Vsternorrlands ln

reg 1973-10-01, avfrt 1973-12-31                                                                                        Sundsvalls kommun

 

Mrslils kommun (1971–1973)                  Mrsils landskommun (1952–1970)                                                                              Jmtlands ln

reg 1973-10-01, avfrt 1973-12-31                                                                                        re kommun

 

Njurunda kommun (1971–1973)               Njurunda landskommun (1863–1970)                                                                              Vsternorrlands ln

reg 1973-10-01, avfrt 1973-12-31                                                                                        Sundsvalls kommun

 

Norastrms kommun (1971–1973)            Norastrms landskommun (1952–1970)                                                                              Vsternorrlands ln

reg 1973-10-01, avfrt 1973-12-31                                                                                        Kramfors kommun

 

Norra Ny kommun (1971–1973)                Norra Ny landskommun (1873–1970)                                                                              Vrmlands ln

reg 1973-10-01, avfrt 1973-12-31                                                                                        Torsby kommun

 

Norra Rda kommun (1971–1973)            Norra Rda landskommun (1950–1951)                                                                              Vrmlands ln

reg 1973-10-01, avfrt 1973-12-31          och Norra Rda landskommun (1952–1970)                                                                   Hagfors kommun

 

Norsj kommun (1971–1973)                     Norsj landskommun (1863–1970)                                                                              Vsterbottens ln

reg 1973-10-01, avfrt 1973-12-31                                                                                        Norsj kommun

 

Nystra kommun (1971–1973)                   Nystra landskommun (1863–1970)                                                                              Vsterbottens ln

ej faststllt eller registrerat                                                                                                        Robertsfors kommun

 

Nttraby kommun (1971–1973)                 Nttraby landskommun (1888-05-01–1970)                                                                   Blekinge ln

reg 1973-10-01, avfrt 1973-12-31                                                                                        Karlskrona kommun

 

Offerdals kommun (1971–1973)                Offerdal landskommun (1863–1970)                                                                              Jmtlands ln

reg 1973-10-01, avfrt 1973-12-31                                                                                        Krokoms kommun

 

Olands kommun (1971–1973)                    Olands landskommun (1952–1966)                                                                              Uppsala ln

reg 1973-10-01, avfrt 1973-12-31          och Olands landskommun (1967–1970)                                                                              Uppsala och stham-

                                                                                                                                                            mars kommuner

 

Ore kommun (1971–1973)                          Ore landskommun (1863–1970)                                                                              Kopparbergs ln

reg 1973-10-01, avfrt 1973-12-31                                                                                        Rttviks kommun

 

Ovankers kommun (1971–1976)             Ovankers landskommun (1952–1970)                                                                              Gvleborgs ln

ej faststllt eller registrerat                                                                                                        Ovankers kommun

 

Ragunda kommun (1971–1973)                 Ragunda landskommun (1863–1970)                                                                              Jmtlands ln

reg 1973-10-01, avfrt 1973-12-31                                                                                        Ragunda kommun

 

Ramsele kommun (1971–1973)                 Ramsele landskommun (1863–1951)                                                                              Vsternorrlands ln

reg 1973-10-01, avfrt 1973-12-31          och Ramsele landskommun (1952–1970)                                                                   Sollefte kommun

 

Revsunds kommun (1971–1973)               Revsunds landskommun (1891–1951)                                                                              Jmtlands ln

reg 1973-10-01, avfrt 1973-12-31          och Revsunds landskommun (1952–1970)                                                                   Brcke kommun

 

Rnneslvs kommun (1971–1973)            Rnneslvs landskommun (1952–1970)                                                                              Hallands ln

faststllt 1971-02-05, ej registrerat                                                                                         Laholms kommun

 

Siljansns kommun (1971–1973)               Siljansns landskommun (1875-05-01–1970)                                                                   Kopparbergs ln

reg 1973-10-01, avfrt 1973-12-31                                                                                        Leksands kommun

 

Skanr med Falsterbo k:n (1971–1973)   Skanr med Falsterbo stad (1863–1970)                                                                              Malmhus ln

ej faststllt eller registrerat                                                                                                        Vellinge kommun

 

Smgens kommun (1971–1973)                Smgens landskommun (1924–1970)                                                                              Gteborgs o Bohus ln

ej faststllt eller registrerat                                                                                                        Sotens kommun

 

Sorunda kommun (1971–1973)                  Sorunda landskommun (1863–1970)                                                                              Stockholms ln

reg 1973-10-01, avfrt 1973-12-31                                                                                        Nynshamns kommun

 

Stegeborgs kommun (1971–1973)            Stegeborgs landskommun (1952–1970)                                                                              stergtlands ln

ej faststllt eller registrerat                                                                                                        Sderkpings kommun

 

Strms kommun (1971–1973)                     Strms landskommun (1863–1951)                                                                              Jmtlands ln

reg 1973-10-01, avfrt 1973-12-31          och Strms landskommun (1952–1970)                                                                              Strmsunds kommun

 

Stuguns kommun (1971–1973)                  Stuguns landskommun (1863–1951)                                                                              Jmtlands ln

reg 1973-10-01, avfrt 1973-12-31          och Stuguns landskommun (1952–1970)                                                                   Ragunda kommun

 

Stde kommun (1971–1973)                      Stde landskommun (1863–1970)                                                                              Vsternorrlands ln

reg 1973-10-01, avfrt 1973-12-31                                                                                        Sundsvalls kommun

 

Svedala kommun (1971–1973)                  Svedala kping (1950–1966)                                                                               Malmhus ln

reg 1973-10-01, avfrt 1973-12-31          och Svedala kping (1967–1970)                                                                              Svedala kommun

 

Svegs kommun (1971–1973)                      Svegs landskommun (1952–1966)                                                                              Jmtlands ln

reg 1973-10-01, avfrt 1973-12-31          och Svegs kping (1967–1970)                                                                              Hrjedalens kommun

 

Svars kommun (1971–1973)                      Svars landskommun (1925–1970)                                                                              Vsterbottens ln

reg 1973-10-01, avfrt 1973-12-31                                                                                        Ume kommun

 

Sderbrke kommun (1971–1973)           Sderbrke landskommun (1863–1951)                                                                               Kopparbergs ln

reg 1973-10-01, avfrt 1973-12-31          och Sderbrke landskommun (1952–1970)                                                                   Smedjebackens k:n

 

Sderfors kommun (1971–1973)               Sderfors landskommun (1863–1970)                                                                              Uppsala ln

reg 1973-10-01, avfrt 1973-12-31                                                                                        Tierps kommun

 

Tierps kommun (1971–1973)                      Tierps kping (1952–1970)                                                                              Uppsala ln

ej faststllt eller registrerat                                                                                                        Tierps kommun

 

Tierpsbygdens kommun (1971–1973)     Tierps landskommun (1952–1970)                                                                              Uppsala ln

ej faststllt eller regsitrerat                                                                                                        Tierps kommun

 

Tollarps kommun (1971–1973)                  Tollarps landskommun (1952–1970)                                                                              Kristianstads ln

reg 1973-10-01, avfrt 1973-12-31                                                                                        Kristianstads kommun

 

Tyringe kommun (1971–1973)                  Tyringe landskommun (1952–1970)                                                                              Kristianstads ln

reg 1973-10-01, avfrt 1973-12-31                                                                                        Hssleholms kommun

 

Tnns kommun (1971–1973)                     Tnns landskommun (1863–1970)                                                                              Jmtlands ln

reg 1973-10-01, avfrt 1973-12-31                                                                                        Hrjedalens kommun

 

Tcksmarks kommun (1971–1973)            Tckmarks landskommun (1952–1970)                                                                              Vrmlands ln

reg 1973-10-01, avfrt 1973-12-31                                                                                        rjngs kommun

 

Underskers kommun (1971–1973)          Underskers landskommun (1863–1970)                                                                   Jmtlands ln

reg 1973-10-01, avfrt 1973-12-31                                                                                        re kommun

 

Vagnhrads kommun (1971–1973)           Vagnhrads landskommun (1952–1970)                                                                              Sdermanlands ln

reg 1973-10-01, avfrt 1973-12-31                                                                                        Trosa kommun

 

Vinslvs kommun (1971–1973)                 Vinslvs landskommun (1952–1970)                                                                              Kristianstads ln

ej faststllt eller registrerat                                                                                                        Hssleholms kommun

 

Viskafors kommun (1971–1973)                Kinnarumma kommun (1863–1960)                                                                              lvsborgs ln

ej faststllt eller registrerat                          och Viskafors landskommun (1961–1970)                                                                   Bors kommun

 

Vittsj kommun (1971–1973)                    Vittsj landskommun (1952–1970)                                                                              Kristianstads ln

reg 1973-10-01, avfrt 1973-12-31                                                                                        Hssleholms och

                                                                                                                                                            Osby kommuner

 

Vstlands kommun (1971–1973)               Vstlands landskommun (1863–1970)                                                                              Uppsala ln

reg 1973-10-01, avfrt 1973-12-31                                                                                        Tierps kommun

 

Ytterlnns kommun (1971–1973)            Ytterlnns landskommun (1952–1970)                                                                              Vsternorrlands ln

reg 1973-10-01, avfrt 1973-12-31                                                                                        Kramfors kommun

 

ls kommun (1971–1973)                           ls landskommun (1863–1970)                                                                              Kopparbergs ln

reg 1973-10-01, avfrt 1973-12-31                                                                                        Leksands kommun

 

re kommun (1971–1973)                          re landskommun (1863–1970)                                                                              Jmtlands ln

reg 1973-10-01, avfrt 1973-12-31                                                                                        re kommun

 

rkeneds kommun (1971–1973)               rkeneds landskommun (1863–1970)                                                                              Kristianstads ln

reg 1973-10-01, avfrt 1973-12-31                                                                                        Osby kommun

 

sthammars kommun (1971–1973)           sthammars stad (1957-1966)                                                                              Stockholms ln

reg 1973-10-01, avfrt 1973-12-31          och sthammars stad (1967–1970)                                                                              sthammars kommun

                                                                                                                                                            i Uppsala ln

 

 

Tidigare antagna kommunvapen registrerade 1989–1994

 

Dorotea (kommun) — O24001-93

Dorotea kommun (1980–), Vsterbottens ln.

I flt av guld en rd bjrn med bl tunga och klor, och drver en rd ginstam belagd med en krona av guld

Registrerat 1989-04-07 (med obetydligt omformulerad blasonering), tidigare frt av Dorotea kommun (1971–1973) och dessfrinnan Dorotea landskommun (1863–1970).

Bjrn – Dorotea vid tiden fr vapnets tillkomst betraktad som en av de bjrnrikaste i landet. Krona – ortnamnets kungliga anknytning till Gustav IV Adolfs geml; fr att skilja vapnet frn andra med en bjrn som motiv.

 

Hrnsand — O22001-93

Hrnsands kommun (1971–), Vsternorrlands ln. Tidigare frt av Hrnsands stad.

I silverflt en svart bver med en svart gdda i munnen

Registrerat 1989-11-10, tidigare frt av Hrnsands stad (1969–1970) och dessfrinnan Hrnsands stad (1873–1968) och Hrnsands stad (1624–1872).

Svart bver med gdda i munnen – bilden i Hrnsands stads sigill, stadgat i stadens privilegiebrev 1586; traktens djurliv.

 

Kalix (kommun) — O25001-93

Kalix kommun (1971–), Norrbottens ln. Tidigare frt av Nederkalix landskommun.

I rtt flt en kalk av guld

Registrerat 1989-08-18, tidigare frt av Kalix landskommun (1967–1970) och dessfrinnan Nederkalix landskommun (1924–1966).

Kalk – bilden i Nederkalix sockens sigill, knt sedan 1640-talet; tolkning av ortnamnet som latinets calix med betydelsen kalk.

 

Tibro (kommun) — O16002-93

Tibro kommun (1971–), Skaraborgs ln. Tidigare frt av Tibro kping.

I rtt en likbent vinkelhake med spetsen uppt, drunder en stolpvis stlld timmeryxa, allt av guld

Registrerat 1990-10-26, tidigare frt (med obetydligt annorlunda blasonering) av Tibro kping (1947–1970).

Vinkelhake – det moderna nringslivet. Yxa – frn Kkinds hrads sigill frn 1568; ldre tiders nringsfng.

 

lvdalen (kommun) — O20001-93

lvdalens kommun (1971–), Kopparbergs ln. Tidigare frt av lvdalens landskommun.

I flt av silver ett rtt treberg, belagt med ett armborst av silver, och drver en av en vgskura bildad bl ginstam, belagd med en lie av silver

Registrerat 1991-05-17, tidigare frt av lvdalens landskommun (1863–1970).

Treberg – porfyrbergen. Vgskura – Dallven. Armborst – gngna tiders lvdalingar som grnsvaktare och skickliga bgskyttar. Lie – smideshantverket; frn bilden i lvdalens sockens sigill, knt frn 1697.

Komponerat av Ruben Hellman, Falun.

 

 

Kommunvapen antagna 1989–1994

 

Gnesta (kommun) — O04001-93

Gnesta kommun (1992–), Sdermanlands ln.

I grnt flt en bjrk av guld

Registrerat 1992-06-18.

Bjrk – kvist, tolkad som bjrk, i Daga hrads sigill, knt frn omkring 1600; vapnet fr Daga landskommun. Grnt och guld – till tskillnad frn andra vapen med trdmotiv.

 

Gullspng — O16001-93

Gullspngs kommun (1971–), Skaraborgs ln.

I bltt flt en hoppande lax, ovan tfljd av en smal upphjd bjlke, nedan av en krona, allt av guld

Registrerat 1989-12-22.

Bjlke av guld – ortnamnet. Lax – laxfisket. Krona – slaget vid Hova 1275, dr kung Valdemar frlorade kronan till sin bror Magnus laduls.

 

Trosa (kommun) — O04004-93

Trosa kommun (1992–), Sdermanlands ln.

I bltt flt en roddbt med tv par ror i guld och dr ver en bildad mne i silver

Registrerat 1992-01-17, tidigare frt av Trosa kommun (1971–1973) och dessfrinnan Trosa stad (medeltiden–1970).

Bt med tv par ror – det i Trosa stads privilegiebrev 1611 (i samband med att staden flyttades nrmare kusten) stadgade motivet i stadens sigill; strmmingsfisket. Bt med tv par ror samt mne – bilden i Trosa stads sigill frn 1600-talet.

 

Vaggeryd (kommun, II) — O06002-93

Vaggeryds kommun (1971–), Jnkpings ln.

I flt av guld ett vagnshjul bestende av svart hjulband och svart nav samt av rd hjulring i fyra delar och tio rda ekrar

Registrerat 1989-04-28, ersatt tidigare registrerat vapen.

Vagnshjul – vagnsindustrin och den drur utvecklade mbel- och metallindustrin.

Komponerat av konstnren Erik Klint.

 

 

Vapen fr kommundelar

 

Bollebygd (kommundel) — O15001-93

Bollebygds kommundel, Bors kommun (1974–), lvsborgs ln.

I svart flt en med grepe frsedd kanna av guld

Antaget 1990-05-17, registrerat 1991-01-11, tidigare frt av Bollebygdskommun (1971– 1973) och dessfrinnan Bollebygds landskommun (1952–1970).

Kanna (bolle) – bilden i Bollebygds hrads sigill, knt frn 1568; ortnamnets frled. Svart och guld – landskapet Vstergtlands vapen.

 

Dalsjfors (kommundel) — O15002-93

Dalsjfors kommundel, Bors kommun (1974–), lvsborgs ln.

I bltt flt en ginstam av guld, belagd med en bl skyttel, och frenad med en stolpe av guld, tfljd till hger av en skrddarsax och till vnster av en krve, allt av guld

Antaget 1990-05-17, registrerat 1991-05-17, tidigare frt av Dalsjfors kommun (1971– 1973) och dessfrinnan Dalsjfors landskommun (1952–1970), Toarps landskommun (1952–1966) och Toarps landskommun (1863–1951).

Ginstam frenad med stolpe – bokstaven T – ortnamnet Toarp. Skyttel – linneindustrin. Skrddarsax – konfektionen. Krve – jordbruket.

 

Fristad (kommundel) — O15003-93

Fristads kommundel, Bors kommun (1974–), lvsborgs ln.

Skld indelad i trekanter av grnt och av silver, ordnade p fyra rader

Antaget 1990-05-17, registrerat 1991-01-11, tidigare frt av Fristads kommun (1971– 1973) och dessfrinnan Fristads landskommun (1952–1970).

Trekanter – gator med militra tlt p lvsborgs regementes lgerplats Fristads hed.

 

Jrbo (kommundel) — O21001-93

Jrbo kommundel, Sandvikens kommun (1971–), Gvleborgs ln.

I bltt flt ett kors med tre tvrarmar, den mellersta med tv upptriktade, uttbjda och ver korset nende spetsar, allt av silver

Taget i bruk fr kommundelen utan srskilt beslut, ej registrerat, tidigare frt av Jrbo landskommun (1863–1970).

Kors med tre tvrarmar – bilden i jrnstmpel vid Jrbo vre hammare.

 

Mariefred (kommundel) — O04002-93

Mariefreds kommundel, Strngns kommun (1971–), Sdermanlands ln.

I bltt flt en krnt madonna med gloria och mandorla, brande p vnster arm barnet med gloria, allt av gult, och stende p en mnskra av silver

Antaget 1992-06-15, registrerat 1993-07-16, tidigare frt av Mariefreds stad (1952– 1970) och dessfrinnan Mariefreds stad (1605–1951).

Krnt madonna med Jesusbarnet p mnskra – bilden i Mariefreds stads sigill, tilldelat genom kungl brev 1649 och utfrt 1650; bilden i Mariefreds klosters sigill, knt frn 1525.

 

Ovansj (kommundel) — O21002-93

Ovansj kommundel, Sandvikens kommun (1971–), Gvleborgs ln.

I flt av silver en rd hjort, gende p rd stam, belagd med nio fembladiga blommor av silver, ordnade fem och fyra

Taget i bruk fr kommundelen utan srskilt beslut, ej registrerat, tidigare frt av Ovansj landskommun (1924–1970).

Hjort gende p stam – frn bilden i skld i Ovansj sockens sigill, daterat 1685. Fembladiga blommor – heraldisering av vxter p marken i sockensigillet.

 

Stallarholmen (kommundel) — O04003-93

Stallarholmens kommundel, Strngns kommun (1971–), Sdermanlands ln.

I flt av guld en svart selbge

Antaget 1992-06-15, registrerat 1993-07-16, tidigare frt av Stallarholmens landskommun (1952–1970).

Selbge – bilden i Selebo hrads sigill frn 1563; frleden i ortnamnet Selebo.

 

Viskafors (kommundel) — O15004-93

Viskafors kommundel, Bors kommun (1974–), lvsborgs ln.

I grnt flt ett vingdon av guld

Antaget 1990-05-17, registrerat 1991-05-17, tidigare frt av Viskafors kommun (1971– 1973) och dessfrinnan Viskafors landskommun (1961–1970) och Kinnarumma landskommun (1863–1960).

Vingdon – industrin, srskilt textilindustrin. Grnt – jord- och skogsbruket.

 

Vrfruberga (kommundel) — O04005-93

Vrfruberga kommundel, Strngns kommun (1971–), Sdermanlands ln

I grnt flt en som krumstav formad, uppvxande naturlig lilja med stngel av guld och kalk av silver

Antaget 1992-06-15, registrerat 1993-07-16, tidigare frt av Vrfruberga landskommun (1952–1970).

Liljestngel – symbol fr jungfru Maria, Vr fru – ortnamnets frled. Krumstav – stav fr abedissa – frn sigill fr abbedissan i Vrfruberga kloster frn 1278; det nunnekloster, helgat t jungfru Maria, varav socknen ftt sitt namn.

 

ker (kommundel) — O04006-93

kers kommundel, Strngns kommun (1971–), Sdermanlands ln.

I svart flt en kanon mellan tv sdesax, allt av guld

Antaget 1992-06-15, registrerat 1993-07-16, tidigare frt av kers landskommun (1952–1970).

Kanon – kers styckebruk. Sdesax – frn bilden i kers hrads sigill, knt frn 1569; jordbruket.

 

rsunda (kommundel) — O21003-93

rsunda kommundel, Sandvikens kommun (1971–), Gvleborgs ln.

I flt av silver en rd spets belagd med en kvarnsten av silver och tfljda av tv intvnda rda kilhackor

Taget i bruk fr kommundelen utan srskilt beslut, ej registrerat, tidigare frt av rsunda landskommun (1863–1970).

Kvarnsten och kilhacka – frn bilden i rsunda sockens sigill, knt frn 1682. Kvarnsten – tillverkningen av kvarnstenar som viktig binring fr bnderna omkring Storsjn. Kilhacka – gruvdriften.

 

sterfrnebo (kommundel) — O21004-93

sterfrnebo kommundel, Sandvikens kommun (1971–), Gvleborgs ln.

I flt av silver ett rtt sakramentsskp med drrbeslag av guld mellan tv ttauddiga rda stjrnor

Taget i bruk fr kommundelen utan srskilt beslut, ej registrerat, tidigare frt av sterfrnebo landskommun (1863–1970).

Sakramentsskp och stjrnor – bilden i Frnebo sockens sigill, knt sedan 1682.

Komponerat av stadsarkitekt Hans Schlyter, Sundsvall.

 

Svensk vapenbok fr kpingar, municipalsamhllen och landskommuner 1863–1970 : med stadsvapen ej vertagna av kommuner, kommunvapen upphrda 1971–1994 och kommunvapen nytillkomna 1989–1994. Mjlby, 1994. 176 sid. ISBN 91-87784-07-6.

Sveriges kommunvapen. Mjlby, 1983. 56 sid.

Heraldiska vapen i Sverige : Svensk heraldik och Sveriges kommunvapen. Mjlby, 1989. 112 sid, inb. ISBN 91-87784-00-9.

 

 

 

 

 

slekt.se/heraldik

Start Heraldiska vapen och flaggor

Start slekt.se

Kontakt

2022 Per Andersson