Heraldiska vapen och flaggor

Per Anderssons texter om heraldik, kommunvapen, nordiska korsflaggor m m

 

 

 

 

 

Sveriges kommunala vapen – Kommuner

 

Vapen fšrda av nuvarande kommuner och antagna 1989 eller tidigare

Kommunvapen upphšrda 1971–1994

Kommuner upphšrda 1971–1994 som fšrde vapen identiskt med stads, kšpings eller landskommuns

Tidigare antagna kommunvapen registrerade 1989–1994

Kommunvapen antagna 1989–1994

Vapen fšr kommundelar

 

 

Vapen fšrda av nuvarande kommuner och antagna 1989 eller tidigare

 

Ale

Ale kommun, €lvsborgs lŠn.

Kommunen saknar vapen.

 

AlingsŒs

AlingsŒs kommun, €lvsborgs lŠn.

Registrerat 1974-03-15.

I fŠlt av silver en pŒ gršn mark framfšr en uppvŠxande gršn ek gŒende ršd hjort med horn, tunga och klšvar av guld

Vapnet har tidigare fšrts av AlingsŒs stad, och dess motiv upptrŠder fšrst i stadens sigill frŒn Œr 1634.

 

Alvesta

Alvesta kommun, Kronobergs lŠn.

Registrerat 1973-10-01.

I gršnt fŠlt tre bin av guld, ordande tvŒ och ett, och dŠrunder en stam av guld, belagd med ett gršnt bevingat hjul

Vapnet har tidigare fšrts av Alvesta kšping. Flit och fšretagsamhet Šr bakgrunden till vapnets bin, medan det bevingade hjulet anspelar pŒ Alvesta som jŠrnvŠgsknut.

 

Aneby

Aneby kommun, Jšnkšpings lŠn.

Registrerat 1987-09-25.

I blŒtt en balkvis stŠlld stršm av silver, belagd med ett blŒtt topografiskt tecken fšr vattenfall

Vapnet Šr nykomponerat fšr kommunen. SkšldemŠrket symboliserar Anebys lŠge vid SvartŒn med fallet Stalpet.

 

Arboga

Arboga kommun, VŠstmanlands lŠn.

Registrerat 1973-10-01.

I fŠlt av silver en svart šrn med nŠbb, tunga och fštter ršda samt vardera vingknogen belagd med en sexuddig stjŠrna av guld

Vapnet har tidigare fšrts av Arboga stad, vars Šldsta sigill, kŠnt frŒn Œr 1330, visar bl a en šrn. Denna kom att utgšra stadens skšldemŠrke. Fšr att minska risken fšr fšrvŠxling med andra vapen innehŒllande samma motiv tillfšrdes stadsvapnet 1969 tvŒ stjŠrnor, vilka ocksŒ fšrekommer i nŠmnda sigill.

 

Arjeplog

Arjeplogs kommun, Norrbottens lŠn.

Registrerat 1973-10-01.

I gršnt fŠlt tre balkvis stŠllda strŠngar, Œtfšljda ovan av ett renhorn och nedan av en tilltagande mŒne, allt av silver

Vapnet har tidigare fšrts av Arjeplogs landskommun. StrŠngarna betecknar LaisŠlven, SkellefteŠlven och PiteŠlven. De bŒda švriga figurerna anspelar pŒ renskštsel respektive NasafjŠlls silvergruva.

 

Arvidsjaur

Arvidsjaurs kommun, Norrbottens lŠn.

Registrerat 1973-10-01.

I fŠlt av guld ett blŒtt renhuvud med ršd bevŠring, dŠrest dylik skall komma till anvŠndning, och dŠršver en blŒ ginstam med karlavagnens stjŠrnbild av guld

Vapnet har tidigare fšrts av Arvidsjaurs landskommun. Renhuvudet Šr en fšrkortning av VŠsterbottens landskapsvapen (vilket Šven ingŒr i vapnet fšr Norrbottens lŠn) och vill pŒminna om skogsrenens rikliga fšrekomst i trakten av Arvidsjaur. Karlavagnens stjŠrnbild fšrknippas med ortens nordliga belŠgenhet. Att denna bild inte tidigare tagits i ansprŒk i svensk kommunal heraldik fšrstŠrkte ytterligare motivvalet.

 

Arvika

Arvika kommun, VŠrmlands lŠn.

Registrerat 1973-10-01.

En hŠst av silver pŒ blŒtt fŠlt bestrštt med kugghjul av samma metall

Vapnet har tidigare fšrts av Arvika stad. HŠsthandel och industri symboliseras i vapnet. HŠsten har ocksŒ fšrknippats med en sŠgen om att nŠcken i VŠrmland visar sig pŒ land i skepnad av en vit hŠst.

 

Askersund

Askersunds kommun, …rebro lŠn.

Registrerat 1975-04-04.

I fŠlt av silver en naturfŠrgad smed, hŒllande med bŒda hŠnderna en svart slŠgga, och klŠdd i vit skjorta, blŒ byxor, gula strumpor, svarta skor och blŒ luva

Vapnet har tidigare fšrts av Askersunds stad. I det Œr 1643 utfŠrdade stadsprivilegieprevet fšr Askersund lŠmnas en beskrivning av bilden i stadens insegel, och denna har legat till grund fšr vapnet.

 

Avesta

Avesta kommun, Kopparbergs lŠn.

Registrerat 1973-10-01.

En skšld av silver med en bandvis stŠlld blŒ stršm Œtfšljd ovan av ett rštt jŠrnmŠrke och nedan av ett kopparmŠrke av samma fŠrg

Vapnet har tidigare fšrts av Avesta stad. Det erinrar dels om den forna kopparfšrŠdlingen och mynttillverkningen i Avesta, dels om den i tiden senare industriella jŠrn- och stŒlproduktionen, som alla fŒtt sin kraft frŒn DalŠlven, symboliserad av den blŒ stršmmen.

 

Bengtsfors

Bengtsfors kommun, €lvsborgs lŠn.

Registrerat 1979-09-07.

I rštt en uppskjutande, genomgŒende bro med tvŒ valv och dŠršver en merkuriestav, allt av silver

Vapnet har tidigare fšrts av Bengtsfors kšping. Bron syftar pŒ Stršmbron i Bengtsfors och Šven pŒ en Šldre bro, "Bengtsbroa", som givit namn Œt orten. Bengtsfors roll som handelscentrum framkommer genom merkuriestaven.

 

Berg

Bergs kommun, JŠmtlands lŠn.

Registrerat 1988-07-22.

I blŒtt fŠlt en frŒn ett treberg av silver uppskjutande lŒga av guld, till hšger Œtfšljd av en vŠnstervŠnd yxa och till vŠnster av en bšssa, bŒda av silver

Vapnet har tidigare fšrts av Bergs landskommun. BestŒndsdelarna i vapnet Œterspeglar hantverksyrkena timmerman och bšssmed med gamla anor inom kommunen. Elden symboliserar en vŒrdkase pŒ Hoversbergstoppen.

 

Bjurholm

Bjurholms kommun, VŠsterbottens lŠn.

Registrerat 1987-09-25.

I blŒtt fŠlt en av vŒgskuror bildad bjŠlke av guld, belagd med en gŒende svart bŠver med tunga, tŠnder och klor ršda

Vapnet har tidigare fšrts av Bjurholms landskommun. De Šlvar som flyter genom kommunen Šr anledning till den vŒgskureavdelade bjŠlken. BŠvern, som nu Œter finns i traktens fauna, anspelar pŒ kommunnamnets fšrsta led.

 

Bjuv

Bjuvs kommun, Malmšhus lŠn.

Registrerat 1974-05-03.

I svart fŠlt en stolpe av silver, belagd med ett svart gruvbloss med ršd lŒga

Vapnet har tidigare fšrts av Bjuvs kšping och vill visa ortens gruvdrift. Den silverne stolpen skall tolkas som ett gruvschakt, upplyst av ett gruvbloss.

 

Boden

Bodens kommun, Norrbottens lŠn.

Registrerat 1973-10-01.

En skšld av silver med en ršd krenelerad mur med porttorn

Vapnet har tidigare fšrts av Bodens stad. Den krenelerade muren tillhšr Bodens fŠstning, kring vars garnison Boden utvecklats.

 

BollnŠs

BollnŠs kommun, GŠvleborgs lŠn.

Registrerat 1976-07-16.

I blŒtt fŠlt en trana av silver med hjŠssa, ben och nŠbb ršda, vilken i sin upplyftade hšgra fot hŒller en ršd sten, stŒende ovanfšr tvŒ av vŒgskuror bildade strŠngar av silver

Vapnet Šr nykomponerat fšr kommunen. Tranan, som Œterfinns i BollnŠs stadsvapen stŒende pŒ ett bevingat hjul, symboliserande jŠrnvŠgen, har sitt ursprung i BollnŠs sockens sigill. FŠltet och tranan har i kommunvapnet samma tinkturer som i vapnet fšr staden. JŠrnvŠgen anses inte lŠngre spela samma framtrŠdande roll som tidigare fšr orten, varfšr det bevingade hjulet i stammen fŒtt lŠmna plats fšr en symbol fšr vattendragen Ljusnan och Voxnan, hŠmtad frŒn vapnet fšr Alfta landskommun med ursprung i tidiga sockensigill.

 

Borgholm

Borgholms kommun, Kalmar lŠn.

Registrerat 1982-10-08.

I blŒtt fŠlt en av en vŒgskura bildad stam och dŠršver en borg, allt av silver; portar och fšnster blŒ

Vapnet har tidigare fšrts av Borgholms stad. Med termen borg i blasoneringen fšrstŒs en bild av Borgholms slott. VŒgstammaen anger belŠgenheten vid havet.

 

BorlŠnge

BorlŠnge kommun, Kopparbergs lŠn.

Registrerat 1978-09-15.

Medelst vŒgskuror tvŒ gŒnger av blŒtt, silver och rštt styckad skšld, i fšrsta fŠltet ett jŠrnmŠrke och i tredje en balkvis stŠlld yxa, bŒda av silver

Vapnet har tidigare fšrts av BorlŠnge stad och dessfšrinnan av Domnarvets landskommun. Yxan hŠrršr frŒn Dalarnas Šldsta sigill frŒn 1435. Den anspelar pŒ frihetskampen under engelbrektstiden. Det fšr ortens utveckling centrala Domnarvets jŠrnverk representeras av jŠrnmŠrket. Stršmmen av silver symboliserar DalŠlven.

 

BorŒs

BorŒs kommun, €lvsborgs lŠn.

Registrerat 1974-05-03.

I rštt fŠlt tvŒ ullsaxar av silver, den hšgra stšrtad

Vapnet har tidigare fšrts av BorŒs stad. Ullsaxarna, vilka faststŠlldes som sigillmŠrke i privilegiebrev fšr staden Œr 1622, Šr icke symboler fšr textilindustrin utan torde erinra om smideskonsten.

 

Botkyrka

Botkyrka kommun, Stockholms lŠn.

Registrerat 1973-10-01 och 1983-01-28

I rštt fŠlt en stŒende, med gloria fšrsedd Sankt Botvidsbild av guld, hŒllande i hšgra handen en yxa och i den vŠnstra en fisk, bŒda av silver

Vapnet har tidigare fšrts av Botkyrka landskommun. Ortnamnet hŠrleds till traktens lokalhelgon S:t Botvid, vars bild har tagit plats i vapnet. Attributen anknyter till Botvidslegenden.

 

Boxholm

Boxholms kommun, …stergštlands lŠn.

Registrerat 1973-10-01.

Skšld kvadrerad: 1. och 4. i fŠlt av guld en halv upprest, ršd bock med blŒ bevŠring; 2. och 3. i rštt fŠlt ett jŠrnmŠrke av guld

Vapnet har tidigare fšrts av Boxholms kšping. Kommunnamnet hŠrleds till sŠteriet Bocksholm med anknytning till Štten Stenbock, vilken fŒtt bidraga med del av sitt skšldemŠrke till andra och tredje fŠlten i Boxholms vapen. JŠrnmŠrket erinrar om bruket frŒn mitten av 1700-talet.

 

Bromšlla

Bromšlla kommun, Kristianstads lŠn.

Registrerat 1974-11-01.

I blŒtt fŠlt en genomgŒende bro i ett spann šver ett kvarnhjul, bŒda i guld

Vapnet har tidigare fšrts av Bromšlla kšping. Vapenbilden syftar pŒ kommunens namn.

 

BrŠcke

BrŠcke kommun, JŠmtlands lŠn.

Registrerat 1975-01-31.

Skšld, tvŒ gŒnger delad av blŒtt, bestrštt med sexuddiga gyllene stjŠrnor, och av guld, vari en gŒende svart bjšrn med ršd tunga och ršda klor, samt av rštt, bildande en mur med fogar av guld

Vapnet har tidigare fšrts av BrŠcke landskommun. BrŠcke sockens sigill frŒn omkring Œr 1800 visar en pŒ en stenbro gŒende bjšrn och dŠršver en strŒlande stjŠrna. Detta motiv utgšr efter bearbetning kommunens vapen.

 

Burlšv

Burlšvs kommun, Malmšhus lŠn.

Registrerat 1973-10-01.

I rštt fŠlt en femuddig stjŠrna av silver šver en sockerbeta av silver med blad av guld

Vapnet har tidigare fšrts av Burlšvs landskommun. StjŠrnan symboliserar traktens speciella kulturcentrum, Hvilans folkhšgskola i karp, medan sockerbetan representerar en av kommunens stora industrier, Svenska sockerfabriksaktiebolaget i Arlšv, som liksom folkhšgskolan startade sin verksamhet i slutet av 1860-talet.

 

BŒstad

BŒstads kommun, Kristianstads lŠn.

Registrerat 1973-10-01.

I fŠlt av silver ett rštt tremastat kofferdifartyg med tre rŒsegel Œ de bŒda frŠmre masterna och ett latinmesansegel Œ mesanmasten, som har en naturfŠrgad svensk flagga pŒ toppen

Vapnet har tidigare fšrts av BŒstads kšping. Motivet ŒtergŒr pŒ sigill frŒn Œr 1783.

 

Dals-Ed

Dals-Eds kommun, €lvsborgs lŠn.

Vapnet ej registrerat.

Vapnet har tidigare fšrts av Dals-Eds landskommun. I vapnet Œterfinns en medelst en vŒgskura bildad stam, som delats i gršnt och blŒtt, och dŠršver ett silverne parti att liknas vid en hšjd, frŒn vars topp uppstiger en eldslŒga. De tre fŠlten av silver, gršnt och blŒtt uttrycker tre inslag i omrŒdets natur: berg, skog och vatten. VŒgskurans toppar, sex till antalet, representerar de forna socknarna inom kommunen. LŒgan, som Šr ršd i blŒtt fŠlt, symboliserar en vŒrdkase och anspelar pŒ Dals-Ed som en grŠnsbygd.

 

Danderyd

Danderyds kommun, Stockholms lŠn.

Registrerat 1973-10-01.

En silverspets i rštt fŠlt med en chef av silver, belagd med tre ršda rosor

Vapnet har tidigare fšrts av Djursholms stad. Godset Djursholm innehades under tre Œrhundraden av Štten BanŽr, vars skšldemŠrke upptar kommunvapnets stšrre del. Rosorna syftar pŒ Djursholm som trŠdgŒrdsstad.

 

Degerfors

Degerfors kommun, …rebro lŠn.

Registrerat 1973-10-01.

I fŠlt av silver en av vŒgskuror bildad blŒ balk, belagd med ett jŠrnmŠrke mellan tvŒ kugghjul, alla av silver

Vapnet har tidigare fšrts av Degerfors kšping. LetŠlven, som genomflyter kommunen, representeras av den blŒ stršmmen. Kugghjulen och jŠrnmŠrket erinrar om ortens jŠrnverk.

 

Dorotea

Dorotea kommun, VŠsterbottens lŠn.

Vapnet ej registrerat.

I fŠlt av guld en ršd bjšrn med blŒ bevŠring, dŠrest dylik skall komma till anvŠndning, och dŠršver en ršd ginstam belagd med en krona av guld

Vapnet har tidigare fšrts av Dorotea landskommun. Dorotea kommun betraktades vid tiden fšr vapnets tillkomst (1945) som en av de mest bjšrnrika i landet, varfšr vapnets huvudmotiv ansŒgs givet. Kronan har tillkommit fšr att skilja vapnet frŒn andra med en bjšrn som motiv och anknyter till Gustav IV Adolfs gemŒl, som givit namn Œt sŒvŠl Dorotea som de intilliggande socknarna Fredrika och Vilhelmina.

 

Eda

Eda kommun, VŠrmlands lŠn.

Registrerat 1973-10-01.

I blŒtt fŠlt en av en vŒgskura bildad stam och dŠršver en femuddig skans, allt av silver

Vapnet har tidigare fšrts av Eda landskommun och symboliserar den gamla befŠstningen Eda skans vid Bysjšn.

 

Ekerš

Ekerš kommun, Stockholms lŠn.

Registrerat 1985-02-15.

I fŠlt av silver ett balkvis stŠllt eklšv, lŠngs nerven delat i svart och gršnt, fšrenat med ett bjŠlkvis stŠllt ollon med gršn fruktbŠgare och gyllene frukt

Vapnet Šr nykomponerat fšr kommunen. Samtidigt som eklšvet anspelar pŒ en tolkning av kommunnamnet, har framhŒllits att eken Šr en symbol fšr styrka, mod och medborgaranda.

 

Eksjš

Eksjš kommun, Jšnkšpings lŠn.

Registrerat 1973-10-01.

I fŠlt av silver en gršn ek

Vapnet har tidigare fšrts av Eksjš stad och anknyter till ortnamnet. SkšldemŠrket bygger pŒ stadens sigill, kŠnt frŒn 1439.

 

Emmaboda

Emmaboda kommun, Kalmar lŠn.

Registrerat 1973-10-01.

I fŠlt av guld ett av kavlar bildat blŒtt gaffelkors, Œtfšljt upptill och pŒ vardera sidan av ett ospŠnt blŒtt armborst

Vapnet har tidigare fšrts av Emmaboda kšping. Emmaboda som knutpunkt fšr jŠrnvŠgsfšrbindelserna till Kalmar, Karlskrona och VŠxjš symboliseras av gaffelkorset. Vapnets armborst hŠrršr frŒn Sšdra Mšre hŠrads sigill, kŠnt frŒn 1568. Vapnet har komponerats av Svenska kommunalheraldiska institutet.

 

Enkšping

Enkšpings kommun, Uppsala lŠn.

Registrerat 1973-10-01.

En blŒ skšld med fyra korsformigt stŠllda liljor av guld

Vapnet har tidigare fšrts av Enkšpings stad. Motivet i stadens Šldsta kŠnda sigill frŒn 1327 har legat till grund fšr vapnet. Med liljan som Jungfru Marias attribut anknyter skšldemŠrket till VŒrfrukyrkan i Enkšping.

 

Eskilstuna

Eskilstuna kommun, Sšdermanlands lŠn.

Registrerat 1973-10-01.

I fŠlt av silver ett frŒn en av en vŒgskrura bildad blŒ stam uppskjutande svart stŠd med ršd sockel, šver vilket en ur ett blŒtt moln i švre vŠnstra skšldhšrnet framkommande ršd arm svingar en svart slŠgga

Vapnet har tidigare fšrts av Eskilstuna stad. Stammen markerar EskilstunaŒn. Genom skšldens švriga innehŒll framstŠlls smedyrket och erinras om staden som hantverks- och senare industriort. Motivet ŒtergŒr pŒ sigillet frŒn 1665 fšr Carl Gustafs stad, som Eskilstuna fordom kallades.

 

Eslšv

Eslšv kommun, Malmšhus lŠn.

Registrerat 1975-12-12.

En blŒ skšld med ett vingadt hjul och dŠršfver ett klšfverblad, allt af guld

Vapnet har tidigare fšrts av Eslšvs stad. Vapnets symboler anknyter till tvŒ viktiga faktorer fšr stadens tillkomst, handeln med jordbruksprodukter samt jŠnvŠgen.

 

Essunga

Essunga kommun, Skaraborgs lŠn.

Kommunen saknar vapen.

Kommunen anvŠnder som symbol ett som en skšld utformat mŠrke med kaveldun och en dubbelvalvsbro.

 

Fagersta

Fagersta kommun, VŠstmanlands lŠn.

Registrerat 1973-10-01.

Skšld: styckad av silver, vari ett blŒtt jŠrnmŠrke, och blŒtt, vari en lilja av silver, och dŠršver en av en vŒgskura bildad, blŒ ginstam belagd med ett bevingat hjul av silver

Vapnet har tidigare fšrts av Fagersta stad. Fagersta bruk Œterspeglas i vapnet genom tvŒ symboler, jŠrnmŠrket och liljan, vilken Šr ett av bruket anvŠnt emblem. VŒgskuran respektive det bevingade hjulet representerar tvŒ skilda fŠrdvŠgar och transportsŠtt, syftande pŒ Stršmsholms kanal och jŠrnvŠgen.

 

Falkenberg

Falkenbergs kommun, Hallands lŠn.

Registrerat 1973-10-01.

I fŠlt av silver en ršd falk stŒende pŒ ett gršnt treberg

Vapnet har tidigare fšrts av Falkenbergs stad. Vapnet Šr talande och har sitt ursprung i ett sigill fšr staden, kŠnt frŒn 1584. Av hŠvd ges falken blŒ bevŠring.

 

Falkšping

Falkšpings kommun, Skaraborgs lŠn.

Registrerat 1978-09-15.

I fŠlt av silver tre ršda torn med spetsig huv, bjŠlkvis ordnade

Vapnet har tidigare fšrts av Falkšpings stad. Dess ursprung Šr Falkšpings stadssigill, kŠnt frŒn 1441. Motivet fšrmodas syfta pŒ nŒgon form av befŠstningsverk eller stadsportar.

 

Falun

Falu kommun, Kopparbergs lŠn.

Registrerat 1988-01-29.

I fŠlt av guld en uppskjutande frŒn kant till kant gŒende krenelerad mur och dŠršver tre bjŠlkvis ordnade kopparsymboler, allt rštt

Vapnet har tidigare fšrts av Falu stad. Det grundar sig pŒ innehŒllet i stadens Šldsta sigill frŒn 1642. Sigillet visar bl a en stadsbild, som i vapnet fšrenklats till en mur, och ett koppartecken, syftande pŒ malmbrytningen.

 

Filipstad

Filipstads kommun, VŠrmlands lŠn.

Registrerat 1975-04-04.

I fŠlt av silver en riddare, klŠdd i blŒ rustning med uppfŠllt visir och med naturfŠrgat anskite samt sittande pŒ en gŒende ršd hŠst med bevŠring och mundering av guld

Vapnet har tidigare fšrts av Filipstads stad. Motivet i stadens Šldsta sigill, kŠnt frŒn 1634, har legat till grund fšr vapenkompositionen. Riddaren sŠgs fšrestŠlla hertig Karl Filip, som var Karl IX:s yngste son och efter vilken staden fŒtt sitt namn.

 

FinspŒng

FinspŒngs kommun, …stergštlands lŠn.

Registrerat 1973-10-01.

Skšld delad av rštt, vari ett jŠrnmŠrke av guld, och silver, vari fem kopplade, ršda, genomgŒende spetsrutor, den mellersta belagd med tre stolpvis ordnade liljor av guld

Vapnet har tidigare fšrts av FinspŒngs kšping. JŠrnhantering i industriliknande omfattning pŒbšrjades i FinspŒng fšr 400 Œr sedan. FrŒn denna huvudnŠring stammar jŠrnmŠrket i komunens vapen, och det nedre fŠltet utgšrs av Louis de Geers Šttevapen.

 

Flen

Flens kommun, Sšdermanlands lŠn.

Registrerat 1973-10-01.

I gršnt fŠlt ett andreaskors av guld och dŠršver en ginstam av guld, belagd med tre upprŠttstŒende gršna ekblad bredvid varandra

Vapnet har tidigare fšrts av Flens stad. JŠrnvŠgsknutpunkten Flen symboliseras av andreaskorset. Eklšven syftar pŒ ekar vid Stenhammars slott.

 

Forshaga

Forshaga kommun, VŠrmlands lŠn.

Registrerat 1979-03-30.

Medelst en vŒgskura styckad skšld i gršnt – vari ett flottningsmŠrke "krona med hack" av guld – och guld – vari en trebladig gršn lagerkvist

Vapnet har tidigare fšrts av Forshaga kšping. Forshaga delas av KlarŠlven i en industridel och en jordbruksdel. Den fšrstnŠmnda Šr i vapnet representerad av aktiebolaget Mšlnbacka-Trysils flottningsmŠrke fšr den fšr pappersindustrin viktiga sulfitveden. Lagerkvisten Šr hŠmtat frŒn vapnet fšr adliga Štten Lagerlšf, vars stamfader pŒ 1600-talet var bosatt pŒ Skived i jordbruksdelen.

 

FŠrgelanda

FŠrgelanda kommun, €lvsborgs lŠn.

Registrerat 1980-10-31.

I silver en svart fyrkantsharv med dragring i švre vŠnstra och nedre hšgra hšrnet

Vapnet har tidigare fšrts av Valbo hŠrad. Harven som symbol fšr den utprŠglade jordbruksbygden har hŠmtats frŒn hŠradets sigill frŒn 1759. €ven Šldre hŠradssigill, det Šldsta frŒn fšrra hŠlften av 1500-talet, har som motiv en harv.

 

Gagnef

Gagnefs kommun, Kopparbergs lŠn.

Registrerat 1974-05-03.

I rštt fŠlt ett av vŒgskuror bildat gaffelkors av guld

Vapnet har tidigare fšrts av Gagnefs landskommun. SkšldemŠrket ŒskŒdliggšr mštet mellan …ster- och VŠsterdalŠlvarna vid DjurŒs. Samma bakgrund har motivet i Gagnefs Šldsta kŠnda sockensigill frŒn 1664.

 

Gislaved

Gislaveds kommun, Jšnkšpings lŠn.

Registrerat 1974-01-01.

I rštt fŠlt ett topografiskt gŠstgiveritecken av guld, omgivet av en ring av silver

Vapnet har tidigare fšrts av Gislaveds kšping. Karttecknet fšr gŠstgiveri eller skjutsstation erinrar om den betydelse Gislaved haft genom sin gŠstgiveriršrelse vid Nissastigen mellan Jšnkšping och Halmstad. Ringen tolkas som symbol fšr sammanhŒllning och enighet inom kommunen.

 

Gnosjš

Gnosjš kommun, Jšnkšpings lŠn.

Registrerat 1976-07-16.

I gršnt fŠlt tvŒ bjŠlkvis stŠllda genomgŒende strŠngar mellan fem vattenhjul, ordnade tvŒ, tvŒ och ett, allt av silver

Vapnet har tidigare fšrts av Gnosjš landskommun. Vattenhjulen och strŠngarna symboliserar smŒindustrin, frŠmst trŒddrageriet. Antalet vattenhjul anspelar pŒ de fem socknarna inom kommunens omrŒde. FŠltets gršna fŠrg erinrar om, att tre gnosjšbor 1815 fšr uppfinningen att "draga stŒltrŒd vid vatten" erhšll en hedersmedalj att bŠras i Vasaordens gršna band. Vapnet har komponerats av Svenska kommunalheraldiska institutet.

 

Gotland

Gotlands kommun, Gotlands lŠn.

Registrerat 1987-11-13.

I rštt fŠlt en stŒende vŠdur av silver med bevŠring av guld, fšrande ett pŒ en korsstav av guld fŠstat rštt banŽr med bŒrd och fem flikar av guld

Vapnet Šr nykomponerat fšr kommunen. Denna omfattar samma territorium som landskapet och lŠnet med samma namn. Landskapets och lŠnets gemensamma vapen har efter fšrŠndring av fŠltets fŠrg frŒn blŒtt till rštt upptagits av kommunen. Den ršda fŠrgen har hŠmtats frŒn fŠltet i Visby stads snarlika vapen, innehŒllande ett silverne Guds lamm. Landskapsvapnet daterar sig till 1562 och ŒtergŒr pŒ bilden i Gotlands sigill frŒn 1200-talet.

 

Grums

Grums kommun, VŠrmlands lŠn.

Registrerat 1973-10-01.

I blŒtt fŠlt en kyrka av silver med korsprydd takryttare pŒ mitten och kors šver vardera gaveln samt med svarta fšnster; dŠršver en ginstam av silver belagd med tre blŒa cirkelsŒgklingor

Vapnet har tidigare fšrts av Grums kšping och visar Grums gamla kyrka, vilken ocksŒ Œterfinns som motiv i Grums hŠrads sigill, kŠnt frŒn 1617. SŒgklingorna uttrycker ortens trŠfšrŠdlingsindustri.

 

GrŠstorp

GrŠstorps kommun, Skaraborgs lŠn.

Registrerat 1981-02-06.

PŒ mitten delad av en gyllene stršm, nedtill i rštt fŠlt till dexter en gyllene handske med tummen Œt sinister och nedtill fšrsedd med bŒrd av ršda kvadrater, till sinister tvŒ i andreaskors satta gyllene pilar; upptill i svart fŠlt en knuten gyllene hand med till edgŒng uppstrŠckta fingrar, Œtfšljd till dexter av en mot dexter vŠnd, strŠnglšs gyllene bŒge, samt sinister av en gyllene pil

Vapnet Šr nykomponerat fšr kommunen. Fšrsta fŠltet innehŒller vapnet fšr se hŠrad, medan Viste hŠrads skšldemŠrke i nŒgot modifierade tinkturer utgšr kommunvapnets tredje fŠlt. HŠradsvapnen grundar sig bŒda pŒ motiv i sigill, kŠnda frŒn 1500-talet. Stršmmen symboliserar Nossan. Vapnet har komponerats av redaktšr Carl-Axel Rydholm, GrŠstorp.

 

GullspŒng

GullspŒngs kommun, Skaraborgs lŠn.

Kommunen saknar vapen.

 

GŠllivare

GŠllivare kommun, Norrbottens lŠn.

Registrerat 1973-10-01.

Skšld kvadrerad: 1. och 4. i rštt fŠlt en gŒende ren av guld med blŒ bevŠring, dŠrest dylik skall komma till anvŠndning; 2. och 3. i fŠlt av guld ett blŒtt jŠrnmŠrke

Vapnet har tidigare fšrts av GŠllivare landskommun. Det vill erinra om renskštsel och jŠrnmalmsbrytning i kommunen.

 

GŠvle

GŠvle kommun, GŠvleborgs lŠn.

Registrerat 1974-05-03.

I blŒtt fŠlt en av vŒgskuror bildad bjŠlke av silver, Œtfšljd ovanfšr av tvŒ och nedanfšr av ett ankare av guld

Vapnet har tidigare fšrts av GŠvle stad. Stršmmen motsvarar GavleŒn, och skšldens tre ankare symboliserar hamnstaden.

 

Gšteborg

Gšteborgs kommun, Gšteborgs och Bohus lŠn.

Registrerat 1973-10-01.

I blŒtt fŠlt tre av vŒgskuror bildade ginbalkar av silver, šverlagda med ett vŠnstervŠnt, gyllene, med sluten krona kršnt lejon med svansen kluven och tunga, tŠnder och klor ršda, svingande med hšgra framtassen ett gyllene svŠrd och hŒllande i den vŠnstra en blŒ skšld, vari tre gyllene kronor, ordnade tvŒ och en

Vapnet har tidigare fšrts av Gšteborgs stad. SkšldemŠrket har sitt ursprung i bestŠmmelserna om stadens vapen i 1621 Œrs stadsprivilegier. I vapnet har kombinerats fŠlten frŒn stora riksvapnets huvudskšld. Lejonet (Gšta lejon) i folkungavapnet (riksvapnets andra och tredje fŠlt) hŒller en skšld med de svenska tre kronorna (riksvapnets fšrsta och fjŠrde fŠlt). Tanken bakom kompositionen Šr Gšteborgs betydelse fšr rikets fšrsvar mot vŠster, av vilken anledning lejonet ocksŒ tillfšrts ett svŠrd. Genom en feltolkning har lejonet kommit att fšras vŠnt Œt vŠnster.

 

Gštene

Gštene kommun, Skaraborgs lŠn.

Registrerat 1973-10-01.

I rštt fŠlt en heraldisk kŠlla av silver och blŒtt samt dŠršver ett latinskt kors av silver mellan tvŒ stolpvis stŠllda svŠrd, likaledes av silver

Vapnet har tidigare fšrts av Gštene kšping. Skšldens innehŒll anknyter till Skara stifts och VŠstergštlands skyddshelgon S:ta Elin, vars attribut Šr ett svŠrd. Den heraldiska kŠllan och det latinska korset erinrar om en inom kommunen belŠgen, Œt S:ta Elin helgad kŠlla, som fordom var utmŠrkt med ett kors. Vapnet har komponerats av Svenska kommunalheraldiska institutet.

 

Habo

Habo kommun, Skaraborgs lŠn.

Registrerat 1986-11-28.

I skšld kluven av silver och gršnt en genomgŒende bjŠlkvis lagd gŠrdesgŒrd i motsatta tinkturer

Vapnet Šr nykomponerat fšr kommunen. Vapnet, som visar en inhŠgnad, anknyter till kommunens namn, som kan hŠrledas till 1300-talet och Šr bildat av bestŒndsdelarna haghi (inhŠgnad) och bodh (lada). InhŠgnaden avses ocksŒ uttrycka att kommunen Šr en grŠnsort med markerad sjŠlvstŠndighet.

 

Hagfors

Hagfors kommun, VŠrmlands lŠn.

Registrerat 1974-11-01.

I fŠlt av guld en frŒn en uppskjutande, genomgŒende, ršd tegelmur uppskjutande tegelmurad ršd bessemerskorsten, ur vilken blŒ lŒgor uppstiga

Vapnet har tidigare fšrts av Hagfors stad. SkšldemŠrket anspelar pŒ ortens mest betydelsefulla nŠringsgren, jŠrnindustrin.

 

Hallsberg

Hallsbergs kommun, …rebro lŠn.

Registrerat 1973-10-01.

I rštt fŠlt tre i byglarna hopkopplade med svarta nyckelhŒl fšrsedda hŠnglŒs av guld, bildande en pŒ spetsen stŠlld triangel

Vapnet har tidigare fšrts av Hallsbergs kšping. De fšrenade lŒsen Šr hŠmtade frŒn Hallsbergs gamla sockensigill, tidigast dokumenterat frŒn 1791, och ses som en sinnebild av sŠkerhet och trygghet genom enighet. SammanlŠnkningen Šr gjord sŒ att allt faller i sŠr om nŒgon av lŠnkarna brister. Sockensigillets motiv tros hŠrršra frŒn vapnet fšr frimurarlogen S:t Johannes i Gšteborg och ha šverfšrts av Martin Georg WallenstrŒle, som var kyrkoherde i Kumla och Hallsberg Œren 1783—1791 och vars far var biskop i Gšteborg. Tinkturerna hŠrstammar frŒn NŠrkes vapen.

 

Hallstahammar

Hallstahammars kommun, VŠstmanlands lŠn.

Registrerat 1986-02-28.

Skšld delad av silver, vari en bjŠlkvis stŠlld svart hammare, och av rštt, vari tre kugghjul av silver, stŠllda tvŒ och ett

Vapnet har tidigare fšrts av Hallstahammars kšping. Hammaren anspelar pŒ en Œr 1628 vid TrŒngforsen anlagd hammarsmedja som ursprunget till ortens i dag tre dominerande industrier, vilka i vapnet representeras av kugghjulen.

 

Halmstad

Halmstads kommun, Hallands lŠn.

Registrerat 1974-08-23.

Skšld: i blŒtt fŠlt en bjŠlke av silver, belagd med tre med šppna kronor av guld kršnta ršda hjŠrtan; hjŠlmtŠcke: invŠndigt av silver och utvŠndigt blŒtt; vulst: av silver och blŒtt samt som hjŠlmprydnad: tre sŠdeskŠrvar av guld vid sidan om varandra

Vapnet har tidigare fšrts av Halmstads stad. Det fullstŠndiga vapnet upptrŠder fšrst i ett sigill frŒn Œr 1603. Dock kan hjŠlm och hjŠlmprydnad spŒras till sigill frŒn 1300-talet. Det danska riksvapnet antas ha inspirerat till de tre kršnta hjŠrtana.

 

Hammarš

Hammarš kommun, VŠrmlands lŠn.

Registrerat 1973-10-01.

I fŠlt av silver en av karvskuror bildad blŒ bjŠlke, belagd med en stock av guld

Vapnet har tidigare fšrts av Hammarš kšping. Till grund fšr vapnet har legat Karlstads hŠrads sigill frŒn Œr 1643, vilket innehŒller en stršm, fšrmodligen syftande pŒ KlarŠlven. Stocken i vapnet symboliserar timmerflottning och sŒgverksindustri.

 

Haninge

Haninge kommun, Stockholms lŠn.

Registrerat 1985-09-06.

Skšld delad av guld, vari en ršd tjŠdertupp, och av blŒtt, vari ett ankare av guld

Vapnet Šr nykomponerat fšr kommunen. Samma motiv fšrdes som vapen av VŠsterhaninge landskommun, dock med tjŠdertuppen blŒ. TinkturfšrŠndringen innebŠr en anknytning till vapnet fšr …sterhaninge landskommun, bl a innehŒllande en ršd tjŠdertupp. Ortnamnet Haninge hŠrleds till ordet hane (tupp), mot vilken bakgrund de bŒda forna landskommunerna fŒtt en tjŠdertupp i sitt respektive vapen. Ankaret syftar pŒ flottbasen vid HŒrsfjŠrden, som Šr belŠgen inom kommunen.

 

Haparanda

Haparanda kommun, Norrbottens lŠn.

Registrerat 1977-03-04.

I fŠlt av silver en frŒn ett gršnt treberg mellan tvŒ uppvŠxande gršna aspar under en sol av guld uppskjutande riksgrŠnsstolpe av guld med ett blŒtt klot, belagt med tre kronor av guld och kršnt med ett kors av guld, lagd šver ett svŠvande, genomgŒende, nedtill rakt avskuret blŒtt treberg

Haparanda kšpings vapen Šr ursprunget till kommunvapnet. Vid faststŠllelsen av kšpingsvapnet 1828 angavs dock inga tinkturer. Vapnet, som ocksŒ kom att fšras av staden Haparanda, fšrsŒgs sedermera med en heraldiskt icke korrekt fŠrgsŠttning. Infšr registreringen av vapnet fšr den nybildade kommunen vidtogs vissa fšrŠndringar av stadsvapnets innehŒll och tinkturer. Motivet anknyter till den svenska betydelsen av ortnamnet, och vidare anspelas pŒ midnattssolen och belŠgenheten vid grŠnsen mot Finland.

 

Heby

Heby kommun, VŠstmanlands lŠn.

Registrerat 1980-02-01.

Skšld kvadrerad: fŠlt 1 och 4 tegelstensmšnstrat i rštt med fogar av silver, fŠlt 2 i silver en šppnad ršd hovtŒng med nitklinga pŒ hšgra skŠnkelspetsen och nŒddorn pŒ den vŠnstra, fŠlt 3 i silver tvŒ stolpvis stŠllda ršda skŠror, bladen korsande varandra tvŒ gŒnger

Vapnet Šr nykomponerat fšr kommunen. SkŠrorna Šr hŠmtade frŒn Nora landskommuns vapen, medan hovtŒngen tillhšr vapnet fšr …stervŒla kommun. Tegelstensmšnstret Šr nytt och anknyter till den anrika tegelstenstillverkningen pŒ orten.

 

Hedemora

Hedemora kommun, Kopparbergs lŠn.

Registrerat 1973-10-01.

I fŠlt av silver en gršn gran

Vapnet har tidigare fšrts av Hedemora stad. Den uppryckta granen ŒtergŒr pŒ staden Šldsta kŠnda sigill, och motivet finns beskrivet i ett privilegiebrev av Œr 1589.

 

Helsingborg

Helsingborgs kommun, Malmšhus lŠn.

Registrerat 1973-10-01.

I fŠlt av silver en frŒn en uppskjutande, genomgŒende, krenelerad mur uppskjutande borg med krenelerad kŠrna med en spetsig med ett utbšjt kors kršnt tornhuv, allt rštt

Vapnet har tidigare fšrts av HŠlsingborgs stad. Borgen, som Šr en symbol fšr den befŠsta staden och som ocksŒ kan sŠgas anspela pŒ ortnamnet, har sitt ursprung i stadens Šldsta bevarade sigill frŒn 1468.

 

Herrljunga

Herrljunga kommun, €lvsborgs lŠn.

Registrerat 1975-12-12.

I blŒtt fŠlt ett av kavlar bildat genomgŒende kors av silver, Œtfšljt i švre hšgra och i nedre vŠnstra fŠltet av en sŠdeskŠrve och i švre vŠnstra och i nedre hšgra fŠltet av en gŒs, allt guld

Vapnet Šr nykomponerat fšr kommunen. Herrljungas betydelse som jŠrnvŠgsknut illustreras med korset. I vapnet fšr Herrljunga kšping ingŒr fyra sŠdeskŠrvar med ursprung i det sedan 1756 brukade sigillet fšr Kullings hŠrad och tvŒ av kŠrvarna har tagit plats ocksŒ i kommunens vapen. GŠssen hŠrršr frŒn GŠsene hŠrads sigill, kŠnt frŒn 1571.

 

Hjo

Hjo kommun, Skaraborgs lŠn.

Registrerat 1979-03-30.

I blŒtt ett enmastat segelfartyg med korsprydd mast och tvŠrskuren flagga, allt av guld

Vapnet har tidigare fšrts av Hjo stad. Stadens Šldsta kŠnda sigill frŒn Œr 1628 har legat till grund fšr vapenkompositionen.

 

Hofors

Hofors kommun, GŠvleborgs lŠn.

Registrerat 1973-10-01.

I fŠlt av guld en svart blomma med Œtta runda kronblad

Vapnet har tidigare fšrts av Hofors landskommun. Blommans rundlar har tillkommit mot bakgrund av att det i Hofors produceras stŒl till svenska kullager. Samtidigt kan rundlarna anses hŠmtade frŒn GŠstriklands landskapsvapen, vars fŠlt Šr bestrštt med blŒ kulor. Dessutom visar Olaus Magnus beršmda Carta Marina frŒn 1537 pŒ det omrŒde som fŒr antas motsvara Hofors belŠgenhet grupper av fyllda cirklar som tecken fšr jŠrnmalmsfšrekomst. JŠrnet har ocksŒ givit skšldemŠrket sin svarta fŠrg. Vapnet har komponerats av stadsarkitekt Hans Schlyter, Sundsvall.

 

Huddinge

Huddinge kommun, Stockholms lŠn.

Registrerat 1973-10-01.

I fŠlt av guld en pŒ ett blŒtt treberg stŒende, svart, brinnande vŒrdkase med ršd lŒga

Vapnet har tidigare fšrts av Huddinge landskommun och erinrar om ortnamnet VŒrby med betydelsen vakthŒllningsbyn. SkšldemŠrket anknyter ocksŒ till det system av vŒrdkasar som strŠckte sig šver hela MŠlardalen.

 

Hudiksvall

Hudiksvalls kommun, GŠvleborgs lŠn.

Registrerat 1973-10-01.

I rštt fŠlt tre avhuggna bockhuvuden av silver, ordnade 2 och 1, med blŒ bevŠring

Vapnet har tidigare fšrts av Hudiksvalls stad. Motivet Šr kŠnt frŒn sigill som anvŠnts alltifrŒn stadens tillkomst 1582. Bockhuvudena hŠrleds till HŠlsinglands landskapsvapen.

 

Hultsfred

Hultsfreds kommun, Kalmar lŠn.

Registrerat 1982-10-08.

I blŒtt fŠlt en av vŒgskuror bildad bjŠlke, Œtfšljd ovan av tre bredvid varandra stŠllda granar och nedan av ett vattenhjul, allt i silver

Vapnet Šr nykomponerat fšr kommunen. FrŒn Virserums kšpings vapen har hŠmtats bjŠlken som symbol fšr EmŒn samt vattenhjulet, vilket erinrar om Virserums industri i gŒngen tid. De pŒ skogsbygden syftande granarna hŠrršr frŒn vapnet fšr Mšrlunda landskommun.

 

Hylte

Hylte kommun, Hallands lŠn.

Registrerat 1987-06-26.

Skšld av en vŒgskura delad i guld, vari ett uppskjutande rštt vattenhjul, och i blŒtt, vari tvŒ bjŠlkar av guld

Vapnet Šr nykomponerat fšr kommunen. I vapnet Œterspeglas traktens huvudnŠringar. Industrin representeras av vattenhjulet, och det gyllene fŠltet Šr ett uttryck fšr jordbruket. BjŠlkarna ses som stiliserade trŠstockar och utgšr en symbol fšr skogsnŠringen och trŠindustrin. De parallella bjŠlkarna syftar ocksŒ pŒ jŠrnvŠgen, som varit av stor betydelse fšr bygdens utveckling. De tre blŒ fŠlt som bildas i skšldens nedre hŠlft anspelar frŠmst pŒ Nissan men antalet minner ocksŒ om de kommunala enheter av vilka den nya kommunen har bildats. Kommunen delas av tvŒ landskap, vilket i vapnet visas av att skšldens švre del bŠr SmŒlands fŠrger och det andra fŠltet innehŒller blŒtt frŒn Hallands landskapsvapen. BlŒtt och gult respektive rštt ger den historiska anknytningen till att kommunens omrŒde fordom tillhšrde tvŒ skilda lŠnder, Sverige och Danmark. Vapnet har komponerats utifrŒn ett ursprungligt fšrslag utarbetat av Per Andersson, Mjšlby.

 

HŒbo

HŒbo kommun, Uppsala lŠn.

Registrerat 1978-12-15.

I rštt ett stŒende lamm, hŒllande med hšgra frambenet en ginbalkvis stŠlld korsprydd stŒng med ett femflikigt banŽr, allt av guld, banŽret belagt med ett rštt latinskt kors

Vapnet Šr nykomponerat fšr kommunen. Lammet Šr en gammal symbol fšr HŒbo, kŠnd frŒn sigillbild sedan 1560-talet. Vapnet har givits de tinkturer som fšrekommer i det upplŠndska landskapsvapnet.

 

HŠllefors

HŠllefors kommun, …rebro lŠn.

Registrerat 1973-10-01.

I fŠlt av silver ett blŒtt, brinnande treberg med ršd lŒga; berget, belagt med en av vŒgskuror bildad stolpe av silver, Šr Œtfšljt till hšger av en uppgŒende mŒne och till vŠnster av ett jŠrnmŠrke, allt blŒtt

Vapnet har tidigare fšrts av HŠllefors kšping. Vapenmotivet har hŠmtats frŒn HŠllefors bergslags sigill frŒn Œr 1685. MŒnen, som Šr symbol fšr silver, anspelar pŒ HŠllefors silververk, medan jŠrnmŠrket uttrycker ortens jŠrnhantering.

 

HŠrjedalen

HŠrjedalens kommun, JŠmtlands lŠn.

Vapnet ej registrerat.

I fŠlt av silver en framifrŒn sedd svart rŠckhammare med ršd skaftŠnda, Œtfšljd till hšger av en svart smidestŒng och till vŠnster av tvŒ stolpvis ordnade och stŠllda svarta smideshammare med ršda skaft, den švre stšrtad

Kommunvapnet utgšrs av HŠrjedalens landskapsvapen, vilket uppkom genom att bilden i HŠrjedalens sigill, kŠnt frŒn 1647, mot 1700-talets slut insattes i skšld. Vapenbildens bakgrund Šr myrjŠrnshanteringen i landskapet. RŠckhammaren visar myrjŠrnstackornas formande till stŒngjŠrn, som sedan bearbetas med hammare och tŒng.

 

HŠrnšsand

HŠrnšsands kommun, VŠsternorrlands lŠn.

Vapnet ej registrerat.

I silverfŠlt en svart bŠver med en svart gŠdda i munnen

Vapnet har tidigare fšrts av HŠrnšsands stad. I kungligt brev frŒn 1586 stadgas motivet i stadens sigill. Till detta anknyter vapnets innehŒll.

 

HŠrryda

HŠrryda kommun, Gšteborgs och Bohus lŠn.

Kommunen saknar vapen.

 

HŠssleholm

HŠssleholms kommun, Kristianstads lŠn.

Registrerat 1974-03-15.

En skšld av guld med ett gršnt andreaskors, Œtfšljt av fyra nštklasar av samma fŠrg

Vapnet har tidigare fšrts av HŠssleholms stad. Nštklasarna anspelar pŒ ortnamnets fšrsta led. JŠrnvŠgens betydelse fšr stadens tillkomst fšrmŠls genom andreaskorset.

 

HšganŠs

HšganŠs kommun, Malmšhus lŠn.

Registrerat 1979-09-07.

I silver tvŒ stolpvis stŠllda svarta facklor, med ršd lŒga, šverlagda med ett rštt ankare

Vapnet motsvaras av vapnet fšr HšganŠs stad med undantag av att facklorna i kommunvapnet bytt fŠrg frŒn rštt till svart. Ankaret och facklorna symboliserar de fordom huvudsakliga nŠringsgrenarna, sjšfart respektive gruvdrift.

 

Hšgsby

Hšgsby kommun, Kalmar lŠn.

Registrerat 1973-10-01.

I blŒtt fŠlt en ginstam av silver, nedtill med tre rundbŒgade valv

Vapnet har tidigare fšrts av Hšgsby landskommun. Hšgsby Šr belŠget vid landsvŠgen som korsar EmŒn, till vilket anknyter ginstammaen, som har formen av en bro, syftande pŒ Tingebro. Brons namn hŠrleds till Handbšrds hŠrads tingsstŠlle, som i historien varit en central plats i bygden.

 

Hšrby

Hšrby kommun, Malmšhus lŠn.

Registrerat 1973-10-01.

Skšld delad av rštt och silver, i švre fŠltet en vŒg upphŠngd pŒ spetsen av ett svŠrd, bŒda av silver, i nedre fŠltet ett rštt andreaskors

Vapnet har tidigare fšrts av Hšrby kšping. Handeln har sin symbol i vŒgen, och svŠrdet erinrar om det forna tingsstŠllet. Korset syftar pŒ att kommunens centrum Šr belŠget vid korsningen mellan europavŠg 66 och riksvŠg 13.

 

Hššr

Hššrs kommun, Malmšhus lŠn.

Registrerat 1973-10-01.

I rštt fŠlt en kvarnsten av silver och dŠršver en ginstam av silver belagd med tre ršda lŒgor

Vapnet har tidigare fšrts av Hššrs kšping och syftar pŒ den kvarnstenstillverkning som funnits i Šldre tider. LŒgorna symboliserar offereld och anknyter till en tolkning av namnet Hššr, som ger detta betydelsen offerplats.

 

Jokkmokk

Jokkmokk kommun, Norrbottens lŠn.

Registrerat 1973-10-01.

I fŠlt av silver tre till ett gaffelkors sammanstŠllda blŒ blixtar, Œtfšljda ovan av en ršd nyckel och pŒ vardera sidan av en ršd lapsk trumhammare

Vapnet har tidigare fšrts av Jokkmokks landskommun. Blixtarna symboliserar elkraft som utvinns ur LuleŠlven. Nyckeln ingŒr i sigill fšr LuleŒ socken, till vilken Jokkmokk hšrde intill 1673. Trumhamrarna anknyter till den samiska kulturen.

 

JŠrfŠlla

JŠrfŠlla kommun, Stockholms lŠn.

Registrerat 1977-10-28.

I gršnt fŠlt ett stŒende tillbakaseende lamm av silver med bevŠpning av guld, hŒllande med hšgra frambenet en ginbalkvis stŠlld, med dubbelkors med svagt utbšjda armar fšrsedd stŒng av guld

Vapnet har tidigare fšrts av JŠrfŠlla landskommun. Sollentuna hŠrads sigill, som Šr kŠnt frŒn Œr 1568, har legat till grund fšr vapenkompositionen. HŠradstinget har tidvis haft sitt sŠte inom kommunen. Vapnet har komponerats av Svenska kommunalheraldiska institutet.

 

Jšnkšping

Jšnkšpings kommun, Jšnkšpings lŠn.

Registrerat 1973-10-01.

I rštt fŠlt en frŒn en av en vŒgskura bildad blŒ stam uppskjutande krenelerad borg av silver med tre krenelerade torn, det mellersta hšgst, svarta fšnster, dšrrar och port samt upphissat portgaller av silver

Vapnet har tidigare fšrts av Jšnkšpings stad. Vapenbilden leder sitt ursprung till stadens sigill frŒn 1400-talet. Borgen Šr ett uttryck fšr den befŠsta staden.

 

Kalix

Kalix kommun, Norrbottens lŠn.

Vapnet ej registrerat.

I rštt fŠlt en kalk av guld

Vapnet har tidigare fšrts av Nederkalix landskommun. Vapenbilden, som understundom ansetts talande – det latinska ordet fšr kalk Šr calix – ŒtergŒr pŒ en gammal sigillbild.

 

Kalmar

Kalmar kommun, Kalmar lŠn.

Registrerat 1973-10-01.

I fŠlt av silver ett krenelerat, rštt borgtorn med port och fšnster av guld, uppskjutande frŒn en av en vŒgskura bildad, blŒ stam och pŒ bŒda sidor Œtfšljt av en sexuddig, ršd stjŠrna

Vapnet har tidigare fšrts av Kalmar stad. Stadsvapnet Šr Nordens Šldsta kŠnda. Borgtornet gŒr tillbaka pŒ stadens sigill frŒn 1200-talets mitt. I ett sigill frŒn 1302 Šr tornet omgivet av tvŒ stjŠrnor.

 

Karlsborg

Karlsborgs kommun, Skaraborgs lŠn.

Registrerat 1980-11-21.

I silver en av en vŒgskura bildad stam, dŠršver i blŒtt en frŒn kant till kant gŒende fŠstningsmur av silver, fšrsedd med ett trappstegsformat gotiskt porttorn och tre blŒ kvadratiska gluggar pŒ šmse sidor

Vapnet Šr nykomponerat fšr kommunen. Karlsborgs fŠstning har inspirerat vid valet av vapenbild. VŒgstammen anspelar pŒ lŠget vid VŠttern.

 

Karlshamn

Karlshamns kommun, Blekinge lŠn.

Registrerat 1973-10-01.

Skšld av en vŒgskura delad i guld, vari ett uppstigande svart lejon med ršd bevŠring, vilket med bŒda framtassarna hŒller ett stolpvis stŠllt svart ankare, samt i gršnt

Vapnet har tidigare fšrts av Karlshamns stad. Stadsvapnet faststŠlldes redan Œr 1666. DŒ staden uppkallats efter Karl XI kan lejonet mšjligen hŠrršra frŒn stamvapnet fšr den pfalziska Štten. Det nedre vŒgskureavdelade fŠltet jŠmte ankaret erinrar om belŠgenheten vid havet och staden som hamn.

 

Karlskoga

Karlskoga kommun, …rebro lŠn.

Registrerat 1973-10-01.

I blŒtt fŠlt tvŒ korslagda kanoner, i varje vinkel Œtfšljda av ett jŠrnmŠrke, allt av guld

Vapnet har tidigare fšrts av Karlskoga stad. Det innehŒller symboler fšr Karlskogas industri, frŠmst Bofors och dess tillverkning av fšrsvarsmateriel.

 

Karlskrona

Karlskrona kommun, Blekinge lŠn.

Registrerat 1974-07-05.

I blŒtt fŠlt ett med kunglig krona kršnt ankare, šverlagt med konung Carl XI:s spegelmonogram, allt av guld

Vapnet har tidigare fšrts av Karlskrona stad. SkšldemŠrket med ursprung i stadssigill frŒn 1682 syftar pŒ Karlskrona som flottstation samt pŒ stadens grundare, Karl XI.

 

Karlstad

Karlstads kommun, VŠrmlands lŠn.

Registrerat 1973-10-01.

I fŠlt av silver den hšgra hŠlften av en blŒ šrn med ršd bevŠring mellan tvŒ hšga, med spetsiga huvar fšrsedda ršda torn

Vapnet har tidigare fšrts av Karlstads stad. I privilegiebrev frŒn 1584 fšreskrivs om bilden i stadens insegel, vars motiv utgšr grunden fšr vapnet. …rnen har med all sannolikhet hŠmtats frŒn det vŠrmlŠndska landskapsvapnet.

 

Katrineholm

Katrineholms kommun, Sšdermanlands lŠn.

Registrerat 1974-02-22.

En ršd skšld, genom ett omvŠnt gaffelkors av guld delad i tre fŠlt; i fšrsta fŠltet en Mercuriestav, i andra en hammare och i tredje en ros, allt av sagda metall

Vapnet har tidigare fšrts av Katrineholms stad. Det stšrtade gaffelkorset avser visa att sšdra och vŠstra stambanorna sammanlšper i Katrineholm och fortsŠtter med gemensam strŠckning mot Stockholm. Merkurisestaven, hammaren och rosen symboliserar i nŠmnd ordning ortens handel, industri och trŠdgŒrdsskštsel.

 

Kil

Kils kommun, VŠrmlands lŠn.

Registrerat 1973-10-01.

I fŠlt av silver en blŒ kil

Vapnet har tidigare fšrts av Stora Kils landskommun. SkšldemŠrket anknyter till kommunens namn, som fšrmodas ursprungligen har betecknat en vik av sjšn Norra Hyn. Silver och blŒtt Šr de vŠrmlŠndska tinkturerna. Kilens blŒ fŠrg šverensstŠmmer ocksŒ med ortnamnets hŠrledning

 

Kinda

Kinda kommun, …stergštlands lŠn.

Registrerat 1975-08-29.

I rštt fŠlt inom en bŒrd av silver ett korsat kors av samma metall, vars samtliga armar sluta i utbšjda spetsar

Vapnet Šr nykomponerat fšr kommunen. FrŒn Kinda hŠrads sigill, kŠnt frŒn Œr 1568, hŠmtades motivet till hŠradets vapen, vars skšldemŠrke kommunen upptagit med tillŠgg av den sŠrskiljande bŒrden.

 

Kiruna

Kiruna kommun, Norrbottens lŠn.

Registrerat 1973-10-01.

Skšld delad av silver, vari ett blŒtt jŠrnmŠrke, och blŒtt, vari en fjŠllripa av silver med ršd bevŠring, dŠrest dylik skall fšrekomma

Vapnet har tidigare fšrts av Kiruna stad. JŠrnmŠrket anknyter till den betydelsefulla jŠrnmalmen. Kiirunavaara, som Šr ursprunget till kommunens namn har betydelsen fjŠllripberget, varfšr fjŠllripan fŒtt sin plats i vapnet.

 

Klippan

Klippans kommun, Kristianstads lŠn.

Registrerat 1974-02-22.

I skšld en fors av silver, utformad som en hšgerstrŒle, bildad ovan av en vŒgskura och nedan av en rak skura samt grŠnsande ovan mot blŒtt och nedan mot svart

Vapnet har tidigare fšrts av Klippans kšping. SkšldemŠrket syftar pŒ klipporna i den fors som Ršnne Œ bildar vid Klippans Œr 1573 grundade finpappersbruk. Av nŠmnda klippor har troligen ocksŒ ortnamnet uppkommit.

 

Kramfors

Kramfors kommun, VŠsternorrlands lŠn.

Registrerat 1984-02-17.

I fŠlt av silver en blŒ, genomgŒende bro i ett spann och dŠršver en blŒ flŠkt krŒka, med bevŠring av guld, dŠrest dylik skall komma till anvŠndning

Vapnet har tidigare fšrts av Kramfors stad. KrŒkan Šr hŠmtad frŒn det frŒn 1600-talets bšrjan kŠnda sigillet fšr GudmundrŒ socken, som 1947 blev Kramfors stad. KrŒkans fšrekomst fšrmodas ha att gšra med att gudmundrŒborna fordom gick under benŠmningen "krŒkor". Bakgrunden till vapnets andra figur Šr Sandšbron.

 

Kristianstad

Kristianstads kommun, Kristianstads lŠn.

Registrerat 1975-08-29.

I blŒtt fŠlt tvŒ mot varandra vŠnda, uppresta lejon mellan sig bŠrande ett kršnt monogram, C 4, allt av guld

Vapnet har tidigare fšrts av Kristianstads stad. Stadsvapnet tillkom 1622 under den danska tiden. Monogrammet Šr Kristian IV:s. Denne konung har grundlagt staden och givit den sitt namn.

 

Kristinehamn

Kristinehamns kommun, VŠrmlands lŠn.

Registrerat 1974-11-01.

I fŠlt av silver en ršd bojort med hissade segel, seglande pŒ en av en vŒgskura bildad blŒ stam

Vapnet har tidigare fšrts av Kristinehamns stad. SkšldemŠrket, som leder sitt ursprung till en beskrivning i 1642 Œrs privilegiebrev fšr den detta Œr grundade staden, erinrar om staden som skeppningsort fšr transporter frŒn Bergslagen ut till VŠnern.

 

Krokom

Krokoms kommun, JŠmtlands lŠn.

Registrerat 1977-10-07.

I fŠlt av silver en av vŒgskuror bildad dubbel blŒ sparre, sŠnkt och stšrtad, dŠršver en ršd gumse i hŠllristningsmanŽr

Vapnet Šr nykomponerat fšr kommunen och anknyter till en hŠllristning i GlšsabŠcken. Gumsen ingŒr i Ršdšns tingslagssigill av Œr 1658.

 

Kumla

Kumla kommun, …rebro lŠn.

Registrerat 1973-10-01.

I rštt fŠlt tvŒ korslagda skohammare šver ett treberg, allt av silver

Vapnet har tidigare fšrts av Kumla stad. Den fšr orten karaktŠristiska skoindustrin representeras av skohamrarna. Treberget anspelar pŒ kommunens namn.

 

Kungsbacka

Kungsbacka kommun, Hallands lŠn.

Registrerat 1974-07-05.

I blŒtt fŠlt en kvinnlig helgonfigur av silver, hŒllande i hšger hand en stav och i vŠnster en kalk, bŒda av guld

Vapnet har tidigare fšrts av Kungsbacka stad. Helgonfiguren, som Œterfinns i sigill med avtryck kŠnt frŒn 1548, identifieras som S:ta Gertrud, Œt vilken stadens kyrka helgades.

 

Kungsšr

Kungsšrs kommun, VŠstmanlands lŠn.

Registrerat 1973-10-01.

Skšld delad av blŒtt, vari en krona av guld, och silver, vari en av vŒgskuror bildad blŒ bjŠlke, šverlagd med en stolpvis stŠlld ršd kavle

Vapnet har tidigare fšrts av Kungsšrs kšping. Det vill ŒskŒdliggšra ortens belŠgenhet vid ett "konungarnas vadstŠlle".

 

KungŠlv

KungŠlvs kommun, Gšteborgs och Bohus lŠn.

Registrerat 1973-10-01.

I fŠlt av silver en av en vŒgskura bildad blŒ stam och dŠršver ett krenelerat porttorn med tvŒ valvbŒgar, Œtfšljt till hšger av ett svŠrd och till vŠnster av ett mot porttornet upprest lejon, alla ršda

Vapnet har tidigare fšrts av KungŠlvs stad. Stadsvapnet har tillkommit med bilden i stadens medeltida sigill som utgŒngspunkt. Lejonet torde ytterst hŠrršra frŒn Norges riksvapen.

 

KŠvlinge

KŠvlinge kommun, Malmšhus lŠn.

Registrerat 1975-04-04.

I gršnt fŠlt ett sexarmat kors av guld, bildat av en smal bjŠlke, en kavle och en ginkavle

Vapnet har tidigare fšrts av KŠvlinge kšping. Korset symboliserar de tidigare sex i KŠvlinge sammanstrŒlande jŠrnvŠgsstrŠckorna, av vilka tvŒ nedlagts.

 

Kšping

Kšpings kommun, VŠstmanlands lŠn.

Registrerat 1973-10-01.

I fŠlt av guld ett blŒtt, latinskt kors med de tre švre armarna korsade

Vapnet har tidigare fšrts av Kšpings stad. I skšlden Œterges korset i det sedan Œr 1349 kŠnda stadssigillet, som dessutom innehšll ett senare utmšnstrat K. Det korsade korset kan tŠnkas erinra om att staden under tidig medeltid innehaft nŒgon form av šverordnad kyrklig vŠrdighet.

 

Laholm

Laholms kommun, Hallands lŠn.

Registrerat 1973-10-01.

I blŒtt fŠlt tre bjŠlkvis šver varandra stŠllda laxar av silver med ršd bevŠring, dŠrest sŒdan skall komma till anvŠndning

Vapnet har tidigare fšrts av Laholms stad. Tre fiskar Šr kŠnda redan i staden sigill frŒn 1300-talet. Laxfisket i Lagan var fordom betydelsefullt fšr staden, varfšr fiskarna i vapnet utformats som laxar.

 

Landskrona

Landskrona kommun, Malmšhus lŠn.

Registrerat 1973-10-01.

Skšld: kvadrerad: I. i blŒtt fŠlt en kunglig krona av guld; II. i fŠlt av silver ett rštt kršnt lejon, hŒllande i hšgra framtassen ett rštt svŠrd och i den vŠnstra en gršn palmkvist; III. i fŠlt av silver ett Œt vŠnster mellan tvŒ ršda pelare seglande rštt skepp pŒ en av en vŒgskura bildad stam, fyra gŒnger av vŒgskuror delad av blŒtt och silver; IV. i blŒtt fŠlt ett ymnighetshorn av guld. Skšlden Šr kršnt med en šppen krona av guld, prydd med pŠrlor och Šdla stenar. SkšldhŒllare: till hšger Prudentia av silver, hŒllande i hšgra handen en orm och i den vŠnstra en spegel, bŒda av guld; till vŠnster Justitia av silver med šgonbindel av guld, hŒllande i hšgra handen ett svŠrd och i den vŠnstra en vŒg, bŒda av guld. Postament av guld. Fšrutom det fullstŠndiga vapnet med skšldhŒllare och postament, mŒ skšlden Šven brukas med eller utan krona

Vapnet har tidigare fšrts av Landskrona stad. Landskronas vapen tillkom 1663 efter att staden kommit i svensk besittning. En samtida rimmad vapenbeskrivning ger bakgrunden till skšldens innehŒll: "Av kronan ser vi hšghets fŠgnad / Av lejonet vŒr starka hŠgnad / Och skeppet i sin sŠkra hamn / Ger šverflšd uti vŒr famn." Den stora betydelse den nya svenska staden tillmŠttes framgŒr av att den i sitt vapen fšrŠrats sŒvŠl krona ovanpŒ skšlden som skšldhŒllare, de sistnŠmnda hŠrršrande frŒn Sveriges vid denna tid nytillkomna silvertron.

 

LaxŒ

LaxŒ kommun, …rebro lŠn.

Registrerat 1973-10-01.

I rštt fŠlt ett andreaskors, Œtfšljt i švre vinkeln av ett jŠrnmŠrke och i nedre vinkeln av en handske, allt av silver

Vapnet har tidigare fšrts av LaxŒ kšping. Korset Œsyftar LaxŒ som jŠrnvŠgsknut. Handsken utgšr mŠrket i Grimstens gamla hŠradssigill. Tanken bakom jŠrnmŠrket Šr LassŒna jŠrnbruk. Vapnet har givits de i NŠrkes vapen ingŒende tinkturerna.

 

Leksand

Leksands kommun, Kopparbergs lŠn.

Registrerat 1979-03-30.

I guld en ornamenterad svart nyckel

Vapnet har tidigare fšrts av Leksands landskommun. Leksands kyrka var ursprungligen vigd Œt S:t Peter, vars attribut Šr en nyckel. Detta motiv ingŒr i en skšld i Leksands sockensigill frŒn 1625.

 

Lerum

Lerums kommun, €lvsborgs lŠn.

Registrerat 1982-10-08.

I fŠlt av guld ett framŒtvŠnt svart oxhuvud med ršd tunga och dŠršver en ršd ginstam belagd med tre ekblad av guld

Vapnet Šr nykomponerat fšr kommunen. I VŠttle hŠrads sigill, bevarat frŒn 1563, avbildas en oxe, som efter heraldisk fšrkortning tagit plats i kommunvapnet som symbol fšr kreaturshandel. Var och en av de tre landskommuner, mellan vilka den nuvarande kommunens omrŒde fšre kommunsammanlŠggningen var delat, representeras av ett ekblad. Eken var fšrr ett vanligt fšrekommande trŠdslag i trakten.

 

Lessebo

Lessebo kommun, Kronobergs lŠn.

Registrerat 1986-12-19.

I rštt en bikupa av guld, dŠršver en ginstam av guld med tvŒ korslagda svarta glasblŒsarpipor med anfŒngad ršd glasmassa

Vapnet Šr nykomponerat fšr kommunen. Lessebo pappersbruk har som symbol en bikupa, som i vapnet representerar kšpingen Lessebo. GlasblŒsarpiporna Šr hŠmtade frŒn Hovmantorps kšpings vapen och anspelar pŒ en fšr trakten karaktŠristisk nŠringsgren.

 

Lidingš

Lidingš kommun, Stockholms lŠn.

Registrerat 1973-10-01.

En blŒ skšld med ett vikingaskepp av guld

Vapnet har tidigare fšrts av Lidingš stad. SkšldemŠrket bygger pŒ, det fšrmodligen felaktiga, antagandet att ortnamnet Lidingš skulle ha ursprung i ordet ledung.

 

Lidkšping

Lidkšpings kommun, Skaraborgs lŠn.

Registrerat 1973-10-01.

I fŠlt av guld en naturfŠrgad biskop med ršd klŠdnad och ršda handskar, sittande pŒ en ršd stol med hšgra handen vŠlsignande uppstrŠckt och med en ršd krŠkla i vŠnstra handen samt i stammen Œtfšljd av tre (1, 2) pŒ en ršd bok liggande ršda kulor

Vapnet har tidigare fšrts av Lidkšpings stad. Biskopen, som fšrekommer i stadens Šldsta sigill frŒn 1500-talet, fšrestŠller S:t Nikolaus, sjšfolkets och den medeltida sjšfartsstaden Lidkšpings skyddshelgon.

 

Lilla Edet

Lilla Edets kommun, €lvsborgs lŠn.

Registrerat 1979-06-21.

I fŠlt av guld frŒn en av en vŒgskura bildad stam av silver uppskjutande svart krenelerad portbyggnad med krenelerade, pŒ snedstŠvor vilande skyttegŒngar och med tvŒ krenelerade torn, vartdera avslutat med en kupol, kršnt med en lilja

Vapnet har tidigare fšrts av Lšdšse landskommun. SkšldemŠrket anknyter till Lšdšsehus, som var residens fšr hertig Erik Magnusson.

 

Lindesberg

Lindesbergs kommun, …rebro lŠn.

Registrerat 1975-01-31.

I fŠlt av silver en gršn lind uppvŠxande frŒn ett gršnt treberg

Vapnet har tidigare fšrts av Lindesbergs stad. SkšldemŠrket Šr talande och motsvaras av det Œr 1645 fšreskrivna motivet i stadens sigill.

 

Linkšping

Linkšpings kommun, …stergštlands lŠn.

Registrerat 1973-10-01.

I blŒtt fŠlt ett lejonansikte av guld med ršd bevŠring

Vapnet har tidigare fšrts av Linkšpings stad och Šr kŠnt frŒn Œren fšre 1300, dŒ det fšrekommer i stadens sigill. SkšldemŠrkets ursprung har fšrklarats vara en bildframstŠllning av stadsnamnets gamla latiniserade form, som šversŠtts med lejonkšping. Mera troligt har lejonansiktet anknytning till FolkungaŠttens vapen.

 

Ljungby

Ljungby kommun, Kronobergs lŠn.

Registrerat 1973-10-01.

I gršnt fŠlt en av vŒgskuror bildad bjŠlke av guld, Œtfšljd ovan av tre bjŠlkvis ordnade, stolpvis stŠllda hammare och under av en merkuriestav, samtliga av guld

Vapnet har tidigare fšrts av Ljungby stad. Stršmmen symboliserar Lagan. Merkuriestaven och hamrarna betecknar handel respektive hantverk och industri.

 

Ljusdal

Ljusdals kommun, GŠvleborgs lŠn.

Registrerat 1973-10-01.

I svart fŠlt ett avslitet bockhuvud av guld med horn, tunga och tŠnder ršda

Vapnet Šr nykomponerat fšr kommunnen. Ljusdals kšping fšrde samma skšldemŠrke, dock inom en bŒrd av guld. Bockhuvudet hŠrršr frŒn Ljusdals sockensigill och Šr fšrmodligen en fšrkortning av HŠlsinglands vapen.

 

Ljusnarsberg

Ljusnarsbergs kommun, …rebro lŠn.

Registrerat 1981-03-27.

I silver en stolpvis stŠlld blŒ stršm, Œtfšljd pŒ var sida av ett kopparmŠrke ovanfšr en lŒga, samtliga ršda

Vapnet har tidigare fšrts av Ljusnarsbergs kšping. Motivet Œterfinns fšrst i Nya Kopparbergs hŠrads sigill frŒn 1640.

 

Lomma

Lomma kommun, Malmšhus lŠn.

Registrerat 1973-10-01.

I rštt fŠlt ett ankare av guld och dŠrunder en uppskjutande, genomgŒende, krenelerad mur av guld med ršda fogar

Vapnet har tidigare fšrts av Lomma kšping. Lomma nŠmns fšrsta gŒngen 1085 och hade dŒ karaktŠr av stad, vilket muren vill visa. Muren anspelar ocksŒ pŒ tegelindustrin. Ankaret minner om den gamla hamnplats kring vilken orten utvecklats. Guld och rštt Šr Bara hŠrads och SkŒnes tinkturer. Vapnet har komponerats av fil doktor Jan Raneke, Lomma.

 

Ludvika

Ludvika kommun, Kopparbergs lŠn.

Registrerat 1973-10-01.

PŒ blŒtt fŠlt en bandvis stŠlld stršm av silver, belagd med en antik Œska av fŠltets fŠrg samt Œtfšljd pŒ vardera sidan av en lilja av guld

Vapnet har tidigare fšrts av Ludvika stad. Den med en Œska belagda stršmmen syftar pŒ Ludvika stršm och det dŠr uppfšrda kraftverket. skan Šr ocksŒ symbol fšr den elektriska industrin. Bruket i Ludvika har innehafts av bl a medlemmar av Štterna Lillie och Cedercreutz, frŒn vars vapen liljorna har hŠmtats.

 

LuleŒ

LuleŒ kommun, Norrbottens lŠn.

Registrerat 1974-09-06.

I fŠlt av silver tvŒ blŒ nycklar i kors, den vŠnstra stšrtad

Vapnet har tidigare fšrts av LuleŒ stad. LuleŒ sockenkyrka var helgad Œr aposteln Petrus, vars attribut, nyckeln, Œterfinns i socknens gamla sigill. Staden fick vid sin tillkomst 1621 som symbol socknens mŠrke i tvŒfaldigad form.

 

Lund

Lunds kommun, Malmšhus lŠn.

Registrerat 1975-08-29.

En skšld av silver, dŠruti en pŒ gršn mark stŒende krenelerad mur med ett krenelerat porttorn, varšver ett mindre torn samt ett torn pŒ var sida, allt rštt

Vapnet har tidigare fšrts av Lunds stad. Vapnet med den tornprydda stadsmuren gŒr tillbaka pŒ stadens Šldsta sigill frŒn 1300-talet.

 

Lycksele

Lycksele kommun, VŠsterbottens lŠn.

Registrerat 1973-10-01.

I blŒtt fŠlt en upprest, tillbakaseende varghund av silver med ršd bevŠring och dŠršver en av vŒgskura bildad ginstam, belagd med ett blŒtt besman

Vapnet har tidigare fšrts av Lycksele stad. Lycksele var tidigt ett centrum fšr handel i sšdra Lappland, pŒ vilket besmanet anspelar. Varghunden anknyter till landskapets vilda karktŠr. Ortens lŠge vid UmeŠlven visas genom vŒgskuran.

 

Lysekil

Lysekils kommun, Gšteborgs och Bohus lŠn.

Registrerat 1973-10-01.

I fŠlt av silver tvŒ stolpvis stŠllda blŒ fiskar med ryggarna mot varandra och dŠršver en blŒ ginstam, belagd med tre sexuddiga stjŠrnor av silver

Vapnet har tidigare fšrts av Lysekils stad. Fiskarna, som torde hŠrstamma frŒn StŒngenŠs hŠrads sigill, anknyter till fiske och fiskindustri. Eventuellt har skšldemŠrket ursprung i stadsgrundaren amiral Stršmstiernas Šttevapen, som visar bl a en fisk och en stjŠrna.

 

Malmš

Malmš kommun, Malmšhus lŠn.

Registrerat 1973-10-01.

I silverfŠlt ett rštt, med gyllene krona kršnt griphuvud. PŒ hjŠlmen samma bild samt i kronan ett knippe strutsfjŠdrar av silver

Vapnet har tidigare fšrts av Malmš stad. Det faststŠlldes 1437 av Erik av Pommern, och skšldemŠrket hŠmtades frŒn dennes eget vapen.

 

Malung

Malungs kommun, Kopparbergs lŠn.

Registrerat 1975-08-29.

I blŒtt fŠlt en hŠstsko och dŠršver en bjŠlkvis stŠlld klohammare, bŒda av guld

Vapnet har tidigare fšrts av Malungs kšping. Det utgšr en direkt heraldisering av Malungs tingslagssigill frŒn 1631. Tillverkning av hŠstskor betraktades i Šldre tider som en specialitet fšr vŠsterdalssocknarna.

 

MalŒ

MalŒ kommun, VŠsterbottens lŠn.

Registrerat 1984-12-07.

I rštt fŠlt en av en vŒgskura bildad stam och dŠršver tvŒ korslagda yxor, allt av silver

Vapnet har tidigare fšrts av MalŒ landskommun. Yxorna utmŠrker skogsbruket, och vŒgstammen Šr en symbol fšr MalŒn. Den ršda fŠrgen erinrar om kopparfyndigheter i trakten. Vapnet har komponerats av Svenska kommunalheraldiska institutet.

 

Mariestad

Mariestads kommun, Skaraborgs lŠn.

Registrerat 1976-07-16.

I fŠlt av guld en av vŒgskuror bildad, sŠnkt blŒ ginbalk och dŠršver en uppstigande ršd tjur

Vapnet har tidigare fšrts av Mariestads stad och har dennas Šldsta sigill frŒn 1583 som fšrebild. En sŠgen om skšldemŠrkets ursprung fšrmŠler, att hertig Karl (Karl IX) i det šgonblick han švervŠgde innehŒllet i stadens blivande vapen genom fšnstret fick se en tjur stiga upp ur ett vattendrag.

 

Mark

Marks kommun, €lvsborgs lŠn.

Registrerat 1974-08-23.

I svart fŠlt en stolpe av guld belagd med fyra svarta kulor och Œtfšljd till hšger av ett sŠdesax och till vŠnster av en vŠvskyttel, bŒda av guld

Vapnet Šr nykomponerat fšr kommunen. Kulorna, som ytterst hŠrršr frŒn ett sigill frŒn 1500-talet fšr Marks hŠrad, och vŠvskytteln som symbol fšr textilindustrin Šr hŠmtade frŒn Kinna kšpings vapen. SŠdesaxet anknyter till jordbruket.

 

Markaryd

Markaryds kommun, Kronobergs lŠn.

Registrerat 1973-10-01.

I fŠlt av guld en dansande blŒ trana med ršd hjŠssa och dŠršver en blŒ ginstam belagd med tvŒ posthorn av guld

Vapnet Šr nykomponerat fšr kommunen. De gyllene posthornen i blŒtt fŠlt symboliserar Markaryds betydelse i postalt hŠnseende och har šverfšrts frŒn Markaryds kšpings vapen. Tranan fšrdes i Traryds kšpings vapen som anknytning till kšpingens namn.

 

Mellerud

Melleruds kommun, €lvsborgs lŠn.

Registrerat 1973-10-01.

I fŠlt av silver en en blŒ stolpe, belagd med en liljekonvaljstŠngel av silver och Œtfšjd av tvŒ utŒtriktade blŒ stridsyxor

Vapnet har tidigare fšrts av Melleruds kšping. Melleruds sockenkyrkas skyddshelgon Šr S:t Olof. Yxan var dennes attribut, och i Nordals hŠrads medeltida sigill Œterfinns en man hŒllande en yxa. LiljekonvaljstŠngeln kommer frŒn vapnet fšr adliga Štten Stake.

 

Mjšlby

Mjšlby kommun, …stergštlands lŠn.

Registrerat 1978-12-01.

I rštt en balkvis stŠlld stršm, Œtfšljd av tvŒ kvarnhjul, allt av guld

Vapnet har tidigare fšrts av Mjšlby stad. Den gyllene stršmmen anspelar pŒ SvartŒn och dess fall. Kvarnhjulen minner om den fšr orten alltsedan tidig medeltid karaktŠristiska kvarndriften. I vapnet ges samtidigt en anknytning till ortnamnet, som har betydelsen kvarnby. Tinkturerna Šr hŠmtade frŒn …stergštlands lŠns- och landskapsvapen.

 

Mora

Mora kommun, Kopparbergs lŠn.

Registrerat 1973-10-01.

I rštt fŠlt en bild av Sankt Mikael och draken, allt av guld

Vapnet har tidigare fšrts av Mora kšping. SkšldemŠrket motsvarar motivet i Mora sockens frŒn Œr 1675 kŠnda sigill.

 

Motala

Motala kommun, …stergštlands lŠn.

Registrerat 1984-07-27.

I fŠlt av silver en blŒ balk, Œtfšljd ovanfšr av tvŒ emot varandra vŠnda nedŒtriktade svarta šrnvingar, vilka upptill utformats som markattehuvuden, och nedanfšr av en fyrbladig ršd propeller

Vapnet har tidigare fšrts av Motala stad. Motalas Šldsta vapen hŠrršr liksom stadsrŠttigheterna frŒn 1881. Detta vapen fšrŠndrades 1949 och fick den gestaltning kommunvapnet nu har. Den blŒ balken symboliserar Gšta kanal och propellern Motala verkstad, medan vingarna Šr hŠmtade frŒn stadens grundlŠggare Baltzar von Platens vapen.

 

Mullsjš

Mullsjš kommun, Skaraborgs lŠn.

Registrerat 1977-04-29.

I blŒ skšld en iskristall av silver och dŠršver en medelst grantoppskura bildad ginstam av silver

Vapnet Šr nykomponerat fšr kommunen och anknyter till Mullsjš som vintersportort samt traktens natur.

 

Munkedal

Munkedals kommun, Gšteborgs och Bohus lŠn.

Registrerat 1983-11-04.

I blŒtt en gŒspenna korsad med en pappersrulle, allt av silver

Vapnet Šr nykomponerat fšr kommunen. Vapenkompositionen erinrar om ortens anrika papperstillverkning. GŒspennan kan ses som en heraldisk fšrkortning av en munk, varvid vapnet ocksŒ Šr indirekt talande.

 

Munkfors

Munkfors kommun, VŠrmlands lŠn.

Registrerat 1973-10-01.

I fŠlt av silver en uppstigande blŒ munk och dŠršver en av en vŒgskura bildad blŒ ginstam, belagd med tvŒ lindar och mellan dem ett grekiskt kors, som i vardera vinkeln Šr Œtfšljt av ett lod, allt av silver

Vapnet har tidigare fšrts av Munkfors kšping och dessfšrinnan av RansŠters landskommun. Det anknyter till ett gammalt ortnamn, Munkerud. Hemmanet Munkerud tillhšrde Alvastra kloster. KorsmŠrket har tjŠnat som symbol fšr ett av jŠrnbruken vid RansŠter. LšvtrŠden anspelar pŒ skogen som karaktŠristiskt inslag i traktens natur. RanŒn har sin symbol i vŒgskuran.

 

Mšlndal

Mšlndals kommun, Gšteborgs och Bohus lŠn.

Registrerat 1973-10-01.

En ršd skšld med en bjŠlke av silver, Œtfšljd ovan av ett kvarnhjul och nedan av en skŠra, bŒda av nŠmnda metall

Vapnet har tidigare fšrts av Mšlndals stad. I vapnet finns symboler fšr jordbruket och fšr ortens kvarnar, som redan under medeltiden hŠmtade sin kraft frŒn MšlndalsŒn, representerad av bjŠlken.

 

MšnsterŒs

MšnsterŒs kommun, Kalmar lŠn.

Registrerat 1978-12-01.

Skšld, genom ett sŠnkt mantelsnitt, utformat som fjŠllskura, delad av rštt och av silver samt med ett johanniterkors av silver i det ršda fŠltet

Vapnet har tidigare fšrts av MšnsterŒs kšping. Kommunens namn leder sitt ursprung till den Œs, pŒ vilken MšnsterŒs kyrka och marknadsplats varit belŠgna sedan medeltiden och som i vapnet symboliseras av det sŠnkta mantelsnittet. Korset syftar pŒ KronobŠcks johanniterkloster.

 

MšrbylŒnga

MšrbylŒnga kommun, Kalmar lŠn.

Registrerat 1980-10-17.

I guld en av en vŒgskura bildad blŒ stam och dŠršver ett rštt skansmŠrke med fem uddar, varav en uppŒtriktad

Vapnet Šr nykomponerat fšr kommunen. Kommunen omges till stor del av vatten, vilket visas av den blŒ stammen. Den stiliserade skansen erinrar om fšrekomsten av fornborgar.

 

Nacka

Nacka kommun, Stockholms lŠn.

Registrerat 1974-05-03.

I blŒtt fŠlt ett kvarnhjul av silver

Vapnet har tidigare fšrts av Nacka stad. SkšldemŠrket symboliserar sŒvŠl den historiska som nutida kvarnnŠringen inom kommunen.

 

Nora

Nora kommun, …rebro lŠn.

Registrerat 1980-03-28.

I silver en stam med fem dŠrifrŒn uppvŠxande granar, varannan hšg, varannan lŒg, allt gršnt

Vapnet har tidigare fšrts av Nora stad. Motivet hŠrstammar frŒn den sigillbild som staden erhšll 1643. Denna bild bestŒr av ett berg bevŠxt med skog.

 

Norberg

Norbergs kommun, VŠstmanlands lŠn.

Registrerat 1973-10-01.

I blŒtt fŠlt tre vŠnsterhalvor av liljor, silver, bildande en triangel med spetsen uppŒt; dŠršver en ginstam av silver, vari ett blŒtt jŠrnmŠrke

Vapnet har tidigare fšrts av Norbergs landskommun. FrihetskŠmpen Engelbrekt Engelbrektssons vapen utgšr det nedre fŠltet i skšlden, medan jŠrnmŠrket anspelar pŒ jŠrnhantering.

 

Nordanstig

Nordanstigs kommun, GŠvleborgs lŠn.

Registrerat 1988-01-15.

Skšld delad av silver, vari en gŒende hŠlsingehŠst i svart, och blŒtt, vari ett av vŒgskuror bildat fisknŠt i silver med sex fullstŠndiga maskor

Vapnet Šr nykomponerat fšr kommunen. HŠsten ingŒr i vapnet som en symbol fšr kommunens inland med jord- och skogsbruk, medan nŠtet Šr en sinnebild fšr kustlandet och dess fiske. Maskorna erinrar genom sitt antal om de socknar som kommunen omfattar.

 

Nordmaling

Nordmalings kommun, VŠsterbottens lŠn.

Registrerat 1973-10-01.

I blŒtt fŠlt en gŠdda av silver med fenor av guld mellan tvŒ bjŠlkvis genomgŒende kŠttingar av guld

Vapnet har tidigare fšrts av Nordmalings landskommun. I vapnet erinras om kŠttingsmidet vid Olofsfors bruk samt Œterfinns en gŠdda med ursprung i sockensigill fšr Nordmaling.

 

Norrkšping

Norrkšpings kommun, …stergštlands lŠn.

Registrerat 1973-10-01.

I fŠlt av guld en pŒ en ršd tronstol sittande blŒklŠdd S:t Olofsbild med krona av guld och blŒ gloria, yxa och riksŠpple

Vapnet har tidigare fšrts av Norrkšpings stad. S:t Olof Šr Norrkšpings skyddshelgon och upptrŠder i stadens Šldsta sigill frŒn Œr 1367.

 

NorrtŠlje

NorrtŠlje kommun, Stockholms lŠn.

Registrerat 1973-10-01.

I fŠlt av silver ett stšrtat, svart ankare

Vapnet har tidigare fšrts av NorrtŠlje stad. Ankaret fšreskrivs som symbol i stadens privilegiebrev 1622 och anknyter till den fšr staden betydelsefulla sjšfarten.

 

Norsjš

Norsjš kommun, VŠsterbottens lŠn.

Registrerat 1987-02-27.

Skšld kluven av en vŒgskura i guld, vari en gršn gran, och i gršnt, vari ett gyllene kornax

Vapnet har tidigare fšrts av Norsjš landskommun. Granen och axet syftar pŒ huvudnŠringarna jordbruk och skogsbruk. VŒgskuran symboliserar vattendragen i kommunen.

 

Nybro

Nybro kommun, Kalmar lŠn.

Registrerat 1973-10-01.

I fŠlt av guld en frŒn kant till kant gŒende ršd stenbro i ett spann och dŠršver tvŒ svarta armborst med ršda pilspetsar

Vapnet har tidigare fšrts av Nybro stad. Ett armborst finns i Sšdra Mšre hŠrads sigill, det Šldsta kŠnt frŒn 1568. Bron anknyter till ortnamnets efterled.

 

Nykšping

Nykšpings kommun, Sšdermanlands lŠn.

Registrerat 1975-04-04.

I fŠlt av silver ett rštt borgtorn med krenelerad vŠktargŒng och spetsig tornhuv

Vapnet har tidigare fšrts av Nykšpings stad. SkšldemŠrket har sitt ursprung i stadens Šldsta sigill frŒn 1359. Tornet avsŒgs troligen anknyta till Nykšpingshus.

 

NynŠshamn

NynŠshamns kommun, Stockholms lŠn.

Registrerat 1977-10-07.

I fŠlt av silver ett svart ankare och dŠršver en av en vŒgskura bildad ršd ginstam, belagd med tre kugghjul av silver

Vapnet har tidigare fšrts av NynŠshamns stad. Industri och sjšfart som de fšr orten mest framtrŠdande nŠringsgrenarna symboliseras i vapnet.

 

NŠssjš

NŠssjš kommun, Jšnkšpings lŠn.

Registrerat 1973-10-01.

En skšld av guld med ett blŒtt kugghjul, dŠršver en blŒ chef med trenne grankottar av sagda metall

Vapnet har tidigare fšrts av NŠssjš stad. Grankottarna anspelar pŒ de rika skogarna, och kugghjulet pŒminner om NŠssjš som jŠrnvŠgsknut samt ortens industri.

 

Ockelbo

Ockelbo kommun, GŠvleborgs lŠn.

Registrerat 1985-03-15.

Skšld genom granskura kluven i silver, vari tre stolpvis stŠllda gršna ringar, och gršnt, vari en stolpvis stŠlld smideshammare i silver

Vapnet Šr nykomponerat fšr kommunen. Granskuran och den gršna fŠrgen erinrar om traktens natur och skogs- och trŠindustrin. Ortens jŠrnhantering har sin symbol i hammaren. De tre ringarna representerar de i kommunen ingŒende fšrsamlingarna mot, Lingbo och Ockelbo. Vapnet har delvis komponerats utifrŒn ett ursprungligt fšrslag utarbetat av Per Andersson, Mjšlby.

 

Olofstršm

Olofstršms kommun, Blekinge lŠn.

Registrerat 1973-10-01.

I fŠlt av guld en stolpvis stŠlld svart smideshammare, omgiven av elva i cirkel ordnade svarta rundlar

Vapnet har tidigare fšrts av Olofstršms kšping. Villands hŠrad fšrde i sitt sigill frŒn 1524 bl a en smideshammare, vilken šverfšrts till Olofstršms vapen. Rundlarna hŠrršr frŒn en sedan 1735 kŠnd jŠrnstŠmpel, som anvŠnts vid Petrefors bruk.

 

Orsa

Orsa kommun, Kopparbergs lŠn.

Registrerat 1973-10-01.

I fŠlt av guld tre ršda orsaslipstenar, ordnade tvŒ och en

Vapnet har tidigare fšrts av Orsa landskommun. Den fšr Orsa typiska slipstenstillverkningen Šr kŠnd frŒn 1600-talet, och en slipsten pryder Orsa sockensigill.

 

Orust

Orusts kommun, Gšteborgs och Bohus lŠn.

Registrerat 1984-06-29.

I blŒtt fŠlt en av vŒgskura bildad stam av silver och dŠrovan tre stolpvis stŠllda och bjŠlkvis ordnade lŒngor av silver och med krok av guld i munnen inom en sluten ekbladskrans av guld

Vapnet Šr nykomponerat fšr kommunen. Motivet hŠrršr frŒn Orusts hŠradssigill av Œr 1664 och 1710. I vapnet erinras om havet och fiskerinŠringen. Eklšvskransen, som tolkas som ortnamnets begynnelsebokstav, erinrar om den fordom rika fšrekomsten av ekar pŒ Orust, vilken hade stor betydelse fšr bl a bŒtbyggarnŠringen. Vapnet har komponerats av Svenska kommunalheraldiska institutet.

 

Osby

Osby kommun, Kristianstads lŠn.

Registrerat 1984-03-30.

I fŠlt av silver en gršn palmkvist och ett rštt gevŠr i kors

Vapnet har tidigare fšrts av Osby kšping. GevŠret, som anspelar pŒ snapphanestriderna, Šr hŠmtat frŒn ett Šldre vapen fšr kšpingen och utgšr en heraldisk fšrkortning av den gevŠrsfšrsedda snapphane i helfigur som detta rymmer. Palmkvisten hŠrršr ytterst frŒn …stra Gšinge hŠrads sigill frŒn tiden efter fredsslutet 1679, dŒ omrŒdet blev svenskt. I sigillet Œterfinns tvŒ korslagda palmkvistar, som utgšr symboler fšr freden. Detta motiv kom sedermera ocksŒ att ingŒ i hŠradets vapen. De tvŒ vapenfigurernas tinkturer Šr desamma som i det Šldre kšpingsvapnet och i hŠradsvapnet, vilkas fŠlt bŒda ocksŒ Šr av silver.

 

Oskarshamn

Oskarshamns kommun, Kalmar lŠn.

Registrerat 1973-10-01.

Skšld fyrstyckad: 1. i blŒtt fŠlt Hans Maj:t Konung Oskar I:s monogram av guld; 2. i fŠlt av guld ett blŒtt ankare; 3. i fŠlt av guld en blŒ merkuriestav; 4. i blŒtt fŠlt ett ymnighetshorn av guld

Vapnet har tidigare fšrts av Oskarshamns stad. InnehŒllet i skšlden syftar pŒ stadens grundlŠggare och huvudnŠringar.

 

OvanŒker

OvanŒkers kommun, GŠvleborgs lŠn.

Registrerat 1987-10-16.

I rštt fŠlt en sŒngsvan av silver med nŠbb av guld, simmande šver en av vŒgskuror bildad sŠnkt bjŠlke och ovan till vŠnster Œtfšljd av en šppen krona, bŒda av guld

Vapnet Šr nykomponerat fšr kommunen. Det utgšr en modifiering av vapnet fšr OvanŒkers landskommun, som i sitt fŠlt endast har en sŒngsvan med en krona omkring halsen. Svanen Šr en gammal sockensymbol fšr OvanŒker.

 

Oxelšsund

Oxelšsunds kommun, Sšdermanlands lŠn.

Registrerat 1973-10-01.

I blŒtt fŠlt en vŠnsterstrŒle, Œtfšljd ovan av ett jŠrnmŠrke och nedan av ett ankare, allt av silver

Vapnet har tidigare fšrts av Oxelšsunds stad. JŠrnmŠrket symboliserar jŠrntillverkning och malmexport, medan ankaret syftar pŒ Oxelšsund som hamnstad. StrŒlen utgšr skenet frŒn en fyr.

 

Pajala

Pajala kommun, Norrbottens lŠn.

Registrerat 1973-10-01.

Skšld: av en vŒgskura delad i silver och gršnt, vari tre bysantiner av silver, tvŒ och en stŠllda

Vapnet har tidigare fšrts av Pajala landskommun. VŒgskuran anspelar pŒ Torne och Muonio Šlvar. Bysantinerna, som Šr tecken fšr mynt, erinrar om att kopparmynt frŒn 1600-talet framstŠlldes av malm frŒn Svappavaara.

 

Partille

Partille kommun, Gšteborgs och Bohus lŠn.

Registrerat 1973-10-01.

Skšld, delad av blŒtt och guld, visande i švre fŠltet en klockstapel av guld och i nedre fŠltet ett uppskjutande blŒtt berg mellan tvŒ blŒ musslor med lŒset nedŒt

Vapnet har tidigare fšrts av Partille landskommun. InnehŒllet i skšldens nedre hŠlft har hŠmtats frŒn adliga Štten af Sandebergs vapen; direktšren fšr Ostindiska kompaniet David af Sandeberg var Šgare till det s k Slottet i Partille. Klockstapeln tillhšr Partille kyrka och symboliserade ursprungligen den kyrkliga kommunen.

 

Perstorp

Perstorps kommun, Kristianstads lŠn.

Registrerat 1973-10-01.

I blŒtt fŠlt tre bokfruktskŒlar av guld, ordnade tvŒ och en, och dŠršver en ginstam av guld, belagd med en blŒ karp med ršd bevŠring

Vapnet har tidigare fšrts av Perstorps kšping. I vapnet finns symboler fšr karpdammarna vid egendomen Gustavsberg samt bokskogarna i trakten.

 

PiteŒ

PiteŒ kommun, Norrbottens lŠn.

Registrerat 1973-10-01.

I fŠlt av silver ett rštt avhugget renhuvud med bevŠring av guld, dŠrest dylik skall komma till anvŠndning

Vapnet har tidigare fšrts av PiteŒ stad. Det utgšr en fšrkortning av VŠsterbottens landskapsvapen. Ett renhuvud som stadens mŠrke stadgas i PiteŒs stadsprivilegier av Œr 1621.

 

Ragunda

Ragunda kommun, JŠmtlands lŠn.

Registrerat 1973-10-01.

I fŠlt av silver en av en vŒgskura bildad stam, fyra gŒnger vŒgskuredelad av blŒtt och silver, samt dŠršver tvŒ framkommande, uppŒtriktade ršda blixtar i kors, šverlagda med en blŒ tall

Vapnet har tidigare fšrts av Fors landskommun. Blixtarna och vŒgskurorna symboliserar den kraft som utvinns ur IndalsŠlven. Skogsbruket representeras av tallen.

 

Robertsfors

Robertsfors kommun, VŠsterbottens lŠn.

Registrerat 1980-09-19.

I fŠlt av guld en stŒende svart trast med nŠbb, tunga och šga i rštt samt dŠršver en svart ginstam, belagd med tvŒ plogbillar av guld

Vapnet Šr nykomponerat fšr kommunen. BygdeŒ landskommuns vapen har legat till grund fšr kommunvapnet. Den i landskommunens vapen fšrekommande orren, som tillkommit genom felaktiga antaganden, har utbytts mot BygdeŒ sockens ursprungliga symbol, en trast, som fšrekommer i socknens gamla sigill. Plogbillarna symboliserar jordbruket.

 

Ronneby

Ronneby kommun, Blekinge lŠn.

Registrerat 1973-10-01.

En blŒ skšld bandevis delad af en silfverstršm. I det šfre fŠltet en sexuddig stjerna och i det nedre en nymŒne, bŒda likaledes af silver

Vapnet har tidigare fšrts av Ronneby stad. Stršmmen syftar pŒ RonnebyŒn, och fŠltets švriga tvŒ symboler hŠrstammar frŒn stadens Šldsta sigill frŒn 1542.

 

RŠttvik

RŠttviks kommun, Kopparbergs lŠn.

Registrerat 1979-11-16.

Skšld kvadrerad: fŠlt 1 och 4 i rštt en stolpvis stŠlld bila av guld, fŠlt 2 och 3 i guld tvŒ korslagda blŒ dalpilar

Vapnet har tidigare fšrts av RŠttviks landskommun. Kvadreringen Šr ett uttryck fšr den historiska indelningen av den forna RŠttviks socken i fjŠrdingarna VŠsterbygge, Sšrbygge, GŠrdsjš och Ovanhed. Bilan eller yxan Šr attribut fšr S:t Olof, Œt vilken RŠttviks kyrka under medeltiden helgades. Detta motiv Œterfinns ensamt i socknens Šldsta kŠnda sigill frŒn 1625. Pilarna, som utgšr skšldemŠrket i Dalarnas vapen, har en sŠrskild anknytning till hur rŠttvikskarlarna rŠddade Gustaf Vasa undan danskarna.

 

Sala

Sala kommun, VŠstmanlands lŠn.

Registrerat 1975-01-31.

I blŒtt fŠlt en bergsmansslŠgga och ett bergjŠrn i kors och dŠršver en tilltagande mŒne, allt av silver

Vapnet har tidigare fšrts av Sala stad. De korslagda verktygen Œterfinns i stadens sigill, kŠnt frŒn 1631, och symboliserar gruvdriften. MŒnen som tecken fšr silver hŠrstammar frŒn ett sigill frŒn Œr 1700 och syftar pŒ Sala silvergruva, till vilken ocksŒ vapnets metall anknyter.

 

Salem

Salems kommun, Stockholms lŠn.

Registrerat 1983-01-28.

I fŠlt av guld tre gršna murgršneblad, ordnade tvŒ och ett, samt dŠrunder en av en vŒgskura bildad gršn stam, belagd med en fisk av guld med ršda fenor

Vapnet har tidigare fšrts av Salems landskommun. Murgršnebladen syftar pŒ murgršnebestŒndet pŒ Korpberget i kommunen. Fisken har hŠmtats frŒn det Šldsta kŠnda sigillet fšr Svartlšsa hŠrad frŒn Œr 1571.

 

Sandviken

Sandvikens kommun, GŠvleborgs lŠn.

Registrerat 1975-04-04.

I blŒtt fŠlt en Œnghammare, pŒ vardera sidan Œtfšljd av ett i ginstammen placerat jŠrnmŠrke, allt av silver

Vapnet har tidigare fšrts av Sandvikens stad. Skšlden innehŒller en bild av Sandvikens jŠrnverks "storhammare" frŒn 1863, vilken en gŒng var den nŠst stšrsta Œnghammaren i Europa. Den stŒr nu i den s k Kontorsparken, dŠr den liksom i vapnet minner om de stora smiden som fšrr framstŠlldes vid jŠrnverket. JŠrnmŠrkena i vapnet fšrstŠrker anknytningen till jŠrn- och stŒlindustrin.

 

Sigtuna

Sigtuna kommun, Stockholms lŠn.

Registrerat 1973-10-01.

I blŒtt fŠlt en krona av guld mellan tre sexuddiga stjŠrnor av silver, ordnade tvŒ och en

Vapnet har tidigare fšrts av Sigtuna stad. Till grund fšr vapnet har legat stadens sigill frŒn Œr 1311. Kronan torde anspela pŒ traditionen om Sigtuna som kungasŠte.

 

Simrishamn

Simrishamns kommun, Kristianstads lŠn.

Registrerat 1979-11-16.

Skšld medelst en vŒgskura delad av guld, vari en ršd bŒt, och blŒtt, vari en fisk av guld med ršda fenor

Vapnet har tidigare fšrts av Simrishamns stad. Det Šr komponerat med utgŒngspunkt frŒn sigill som anvŠnts av staden under 1500- och 1600-talen.

 

Sjšbo

Sjšbo kommun, Malmšhus lŠn.

Registrerat 1975-12-12.

I fŠlt av guld ett avslitet svart bjšrnhuvud med tunga och tŠnder ršda och dŠršver en svart ginstam, belagd med en krona av guld

Vapnet har tidigare fšrts av Sjšbo kšping. Kommunens skšldemŠrke utgšr en fšrkortning av FŠrs hŠrads vapen, som innehŒller en gŒende svart bjšrn och dŠršver en krona.

 

Skara

Skara kommun, Skaraborgs lŠn.

Registrerat 1973-10-01.

I fŠlt av silver en ršd spŒntŠckt romansk kyrka med absid och tvŒ med korskršnta spetsiga huvar fšrsedda torn, det hšgra hšgst, samt med portar och fšnster av silver

Vapnet har tidigare fšrts av Skara stad. SkšldemŠrket utgšr bilden i stadens Šldsta sigill, kŠnt frŒn 1301. Mšjligen har domkyrkan utgjort motivets fšrebild.

 

SkellefteŒ

SkellefteŒ kommun, VŠsterbottens lŠn.

Registrerat 1988-01-15.

I blŒtt fŠlt en gyllene sol och dŠršver en genom vŒgskura bildad gyllene ginstam belagd med en blŒ antik blixt

Vapnet har tidigare fšrts av SkellefteŒ stad. Blixten uttrycker den elkraft som utvinns ur den med vŒgskuran symboliserade SkellefteŠlven. Solen som tecken fšr guld Œsyftar Bolidens guldproduktion.

 

Skinnskatteberg

Skinnskattebergs kommun, VŠstmanlands lŠn.

Registrerat 1973-10-01.

I fŠlt av silver tvŒ korslagda, med nackarna mot varandra vŠnda, ršda bergjŠrn med stoppsprintar pŒ skaften

Vapnet har tidigare fšrts av Skinnskattebergs landskommun. Det bygger pŒ ett sigill fšr Skinnskattebergs bergslag, som Šr kŠnt frŒn 1734 och troligen har som fšrebild ett sigill frŒn 1633.

 

Skurup

Skurups kommun, Malmšhus lŠn.

Registrerat 1987-03-27.

I fŠlt av silver en gršn tysk lšnn, nedan Œtfšljd av tre gršna rundlar, stŠllda en och tvŒ

Vapnet Šr nykomponerat fšr kommunen. Tinkturerna och rundlarna Šr hŠmtade frŒn Vemmenhšgs hŠrads vapen, som Šr kŠnt sedan 1600-talet. Den tyska lšnnen anspelar pŒ trŠdet pŒ den s k Zimmermans backe, som Šr en kŠnd utsiktsplats. Rundlarna fšrmodas syfta pŒ forngravar i omrŒdet. Vapnet har komponerats av konstnŠren …sten Nilsson.

 

Skšvde

Skšvde kommun, Skaraborgs lŠn.

Registrerat 1975-04-04.

I rštt fŠlt en under en baldakin av guld stŒende bild av Sancta Helena med klŠdnad av silver samt nimbus, stav och bok av guld, boken belagd med ett avhugget, naturfŠrgat finger; bilden Šr i stammen šverlagd med en mindre skšld, visande i fŠlt av guld ett rštt hjŠrta

Vapnet har tidigare fšrts av Skšvde stad. Vapenbilden, som visar Skšvdes skyddshelgon S:ta Elin, hŠrstammar frŒn stadens sigill, tidigast kŠnt i avtryck frŒn 1591.

 

Smedjebacken

Smedjebackens kommun, Kopparbergs lŠn.

Registrerat 1980-09-19.

Skšld delad, švre fŠltet silver, vari en ršd tvŒmastad segelbŒt med seglen tillsatta, undre fŠltet rštt, vari tre kugghjul av silver, ordnade tvŒ och ett

Vapnet har tidigare fšrts av Smedjebackens kšping. SegelbŒten erinrar om transportleden genom Stršmsholms kanal fram till MŠlaren. JŠrnindustrin pŒ orten symboliseras av kugghjulen.

 

SollefteŒ

SollefteŒ kommun, VŠsternorrlands lŠn.

Registrerat 1976-07-16.

En svart orrhane pŒ silverfŠlt

Vapnet har tidigare fšrts av SollefteŒ stad. Motivet, som šverfšrts frŒn SollefteŒ pastorats gamla sigill, anspelar pŒ den i Šldre tider fšrekommande handeln med skogsfŒgel vid marknaderna i SollefteŒ.

 

Sollentuna

Sollentuna kommun, Stockholms lŠn.

Registrerat 1973-10-01.

I blŒtt fŠlt en balk av guld, belagd med tre stolpvis stŠllda ršda vikingaskepp, stŒende pŒ rullar och fšrsedda med beslaget blŒtt segel, blŒ drakhuvuden och sju blŒ skšldar pŒ relingen samt blŒ vimpel

Vapnet har tidigare fšrts av Sollentuna kšping. SkšldemŠrket erinrar om Sollentunas betydelse under vikingatiden som handels- och omlastningsplats fšr sjštrafiken mellan Edsviken-Norrviken och MŠlaren.

 

Solna

Solna kommun, Stockholms lŠn.

Registrerat 1973-10-01.

I blŒtt fŠlt en sol av guld

Vapnet har tidigare fšrts av Solna stad. Solen anknyter till ortnamnet, som Œr 1305 skrevs Solnš (Solšn).

 

Sorsele

Sorsele kommun, VŠsterbottens lŠn.

Registrerat 1973-10-01.

Skšld, genom ett mantelsnitt i ginstammen delad av blŒtt och av silver, vari tvŒ korslagda blŒ skidor šverlagda av ett blŒtt vargspjut med ršd spets, varpŒ trŠtts en blŒ renhornsslida, samt med ršd skoning pŒ Šnden

Vapnet har tidigare fšrts av Sorsele landskommun. Tre karaktŠristika fšr trakten ingŒr i vapnet: fjŠll, skidor och vargspjut. Ett par skidor Œterfinns i ett fšrslag frŒn 1500-talets mitt till landskapsvapen fšr Lappland.

 

SotenŠs

SotenŠs kommun, Gšteborgs och Bohus lŠn.

Registrerat 1977-03-04.

I fŠlt av silver inom en blŒ bŒrd en ginbalkvis stŠlld stšrtad blŒ plattfisk

Vapnet Šr nykomponerat fšr kommunen. En plattfisk finns i ett sigill frŒn 1700-talet fšr SotenŠs hŠrad. Detta motiv har i kommunvapnet utškats med en bŒrd fšr att markera skillnaden mellan kommunen och hŠradet.

 

Staffanstorp

Staffanstorps kommun, Malmšhus lŠn.

Registrerat 1973-10-01.

I fŠlt av guld ett rštt lejon med huvudet skilt frŒn bŒlen och med tunga, tŠnder och klor blŒ

Vapnet har tidigare fšrts av Staffanstorps landskommun. Motivet Šr hŠmtat frŒn Bara hŠrads medeltida sigill.

 

Stenungsund

Stenungsunds kommun, Gšteborgs och Bohus lŠn.

Registrerat 1977-03-04.

I skšld av silver šver en av en vŒgskura bildad blŒ stam tre bjŠlkvis stŠllda genom svarta strŠngar fšrenade svarta rundlar, var och en ovan och nedan genom svarta strŠngar fšrenade med en ršd mindre rundel

Vapnet Šr nykomponerat fšr kommunen. Huvudsymbolen i skšlden Šr en avbildning av en modell av en kolvŠtemolekyl, vald som aknytning till den petrokemiska industrin i det moderna Stenungsund. Kommunens belŠgenhet vid havet framstŒr av den blŒ stammen.

 

Stockholm

Stockholms kommun, Stockholms lŠn.

Registrerat 1973-10-01.

I blŒtt fŠlt ett kršnt S:t Erikshuvud av guld

Vapnet har tidigare fšrts av Stockholms stad. Rikets huvudstad och konungasŠte har alltifrŒn 1376 i sitt vapen fšrt en bild av ett kungahuvud. Denna kom att uppfattas som en anspelning pŒ Sveriges skyddshelgon S:t Erik.

 

Storfors

Storfors kommun, VŠrmlands lŠn.

Registrerat 1973-10-01.

I fŠlt av guld tvŒ ršda tŠnger fšr lancashiresmide, den hšgra stšrtad, šverlagda med en delad, av silver och svart genom styckande skruor spetsrutad bjŠlke

Vapnet har tidigare fšrts av Storfors kšping. BjŠlken har hŠmtats frŒn vapnet fšr Štten Linroth med anknytning till Storforsverken. TŠngerna symboliserar lancashiresmidet.

 

Storuman

Storumans kommun, VŠsterbottens lŠn.

Registrerat 1985-10-04.

Skšld tre gŒnger delad i silver, blŒtt och gršnt. Den švre skuran oregelbunden, avbildande RyfjŠllets silhuett sedd frŒn nordvŠst, den mellersta rak, den undre formad som en granskura med tre toppar

Vapnet Šr nykomponerat fšr kommunen. SkšldemŠrket utgšr en vy som avser spegla kommunens karaktŠristika: fjŠll, vatten och skog.

 

StrŠngnŠs

StrŠngnŠs kommun, Sšdermanlands lŠn.

Registrerat 1977-03-04.

I fŠlt av guld S:t Petrus och S:t Paulus, sida vid sida, i ršd klŠdnad, med hy och nimbus av silver, med hŒr och skŠgg samt nyckel och svŠrd blŒ

Samma vapen, fast med helgonfigurernas mantlar gršna, har fšrts av StrŠngnŠs stad. Motivet hŠrstammar ursprungligen frŒn StrŠngnŠs domkapitels sigill frŒn 1298 och intogs sedermera i stadens sigill, kŠnt frŒn 1315.

 

Stršmstad

Stršmstads kommun, Gšteborgs och Bohus lŠn.

Registrerat 1973-10-01.

I blŒtt fŠlt ett flšjtskepp av guld flytande pŒ en av en vŒgskura bildad och med uppskjutande, svart treberg belagd stam av silver

Vapnet har tidigare fšrts av Stršmstads stad. SkšldemŠrket, som symboliserar ortens sjšfart, motsvarar det motiv som alltsedan 1681 ingŒtt i staden sigill.

 

Stršmsund

Stršmsunds kommun, JŠmtlands lŠn.

Registrerat 1979-09-07.

PŒ en delad skšld med den švre delen i rštt har placerats Stršmsundsbron i svart silhuett. PŒ skšldens undre del mot silverbotten blŒ vŒgor fšrestŠllande vatten i Stršms vattudal

Vapnet Šr nykomponerat fšr kommunen. Bakgrunden till vapnets innehŒll framgŒr av vapenbeskrivningen.

 

Sundbyberg

Sundbybergs kommun, Stockholms lŠn.

Registrerat 1973-10-01.

I silverskšld en ršd bjŠlke belagd med en Œska av samma metall samt Œtfšljd av trenne ršda kugghjul, tvŒ šver och ett under

Vapnet har tidigare fšrts av Sundbybergs stad och syftar pŒ ortens industri. Kugghjulen representerar den mekaniska medan Œskan Šr ett uttryck fšr den elektriska industrin.

 

Sundsvall

Sundsvalls kommun, VŠsternorrlands lŠn.

Registrerat 1974-02-22.

I fŠlt av silver en stormhatt šver tvŒ korslgda muskštgafflar, allt blŒtt

Vapnet har tidigare fšrts av Sundsvalls stad. Motivet upptrŠder fšrsta gŒngen i en beskrivning av stadens mŠrke i privilegiebrev fšr Sundsvall Œr 1624.

 

Sunne

Sunne kommun, VŠrmlands lŠn.

Registrerat 1973-10-01.

I blŒtt fŠlt en genomgŒende bro av silver i ett spann, Œtfšljd ovanfšr av tvŒ korslagda bŒtshakar šverlagda med en stolpvis stŠlld yxa och undertill av en framifrŒn sedd bŒt, allt av silver

Vapnet har tidigare fšrts av Sunne kšping. Brovalvet syftar pŒ ortnamnet Sunne, som Šr en dialektal form av ordet sund och syftande pŒ sundet mellan …vre Fryken och Mellanfryken. FšremŒlen i vapnet symboliserar delar av arbetslivet i den forna Sunne socken och ett i Šldre tider viktig kommunikationsmedel.

 

Surahammar

Surahammars kommun, VŠstmanlands lŠn.

Registrerat 1973-10-01.

Skšld genom en fjŠllskura delad av guld, vari tvŒ uppskjutande frŒn varandra vŠnda yxor med svarta huvuden och ršda skaft, och av svart

Vapnet har tidigare fšrts av Sura landskommun. Det Šldsta kŠnda sigillet fšr Snevringe hŠrad (avtryck 1571) innehŒler en yxa, som tjŠnat som fšrebild fšr yxorna i kommunvapnet. Skšldens svarta fŠlt anspelar pŒ en inom kommunen belŠgen fornborg.

 

Svalšv

Svalšvs kommun, Malmšhus lŠn.

Registrerat 1973-10-01.

I gršnt fŠlt en sŒningsman av guld

Vapnet har tidigare fšrts av Svalšvs landskommun. I skšlden Œterspeglas den verksamhet som gjort Svalšv bekant, dvs fšrŠdling, kontroll och marknadsfšring av utsŠden till jordbruket.

 

Svedala

Svedala kommun, Malmšhus lŠn.

Registrerat 1987-08-28.

I rštt fŠlt tre naverlšnnsblad av guld, ordnade tvŒ šver ett

Vapnet Šr nykomponerat fšr kommunen. Bladet frŒn naverlšnn hŠrršr frŒn Svedala  municipalsamhŠlles vapen, dŠr det fŒtt sin plats mot bakgrund av att trŠdet i Skandinavien endast vŠxer i Svedala. Tinkturerna Šr de som fšrekommer i vapnet fšr Bara landskommun och Šr dessutom SkŒnes fŠrger. OcksŒ Eriks av Pommern unionsvapen och Štten Thotts vapen bŠr dessa tinkturer – bŒda dessa vapenbŠrare har anknytning till omrŒdet. SkšldemŠrkets komposition – tvŒ figurer šver en – Šr densamma som lilla riksvapnets och alluderar pŒ talesŠttet med innebšrd att Svedala Šr synonymt med Sverige. Vapnet har komponerats av Stiftelsen Skandinavisk vapenrulla.

 

Svenljunga

Svenljunga kommun, €lvsborgs lŠn.

Vapnet ej registrerat.

I blŒtt fŠlt tvŒ korslagda hŒrknivar av silver, Œtfšljda ovan av ett oxhuvud av silver med ršda horn och ršd tunga samt nedan av en ljungblomma av silver

Vapnet har tidigare fšrts av Svenljunga kšping. Motivet anknyter till boskapsskštsel samt slakteri- och garverinŠringarna. Ljungblomman syftar pŒ ortnamnets senare led. Ljung Šr samtidigt VŠstergštlands landskapsblomma.

 

SŠffle

SŠffle kommun, VŠrmlands lŠn.

Registrerat 1973-10-01.

Av guld och blŒtt medelst en vŒgskura delad skšld, i vars švre fŠlt en uppstigande blŒ šrn med ršd nŠbb och tunga

Vapnet har tidigare fšrts av SŠffle stad. …rnen Šr hŠmtad frŒn landskapet VŠrmlands vapen, och det blŒ fŠltet Œsyftar SŠffle kanal.

 

SŠter

SŠter kommun, Kopparbergs lŠn.

Registrerat 1987-12-11.

I fŠlt av silver en pŒ svart mark stŒende smed – klŠdd i ršd luva, blŒ rock, svarta byxor och skor, strumpor av guld och med ansikte och armar i guld – hšjande ett blŒtt verktyg med svart skaft mot ett pŒ en upphšjning liggande rštt smidesŠmne

Vapnet har tidigare fšrts av SŠters stad. Skšldens innehŒll hŠrršr frŒn stadens fšrsta sigill, vars motiv, anspelande pŒ jŠrn- och kopparberarbetningen, stadgades i ett privilegiebrev av Œr 1642.

 

SŠvsjš

SŠvsjš kommun, Jšnkšpings lŠn.

Registrerat 1974-03-15.

Skšld delad, švre fŠltet av guld, undre fŠltet blŒtt, vari en fristŒende, krenelerad mur av guld, med tre tinnar

Vapnet har tidigare fšrts av SŠvsjš stad. Den av guld och blŒtt delade skšlden motsvarar den yngre StureŠttens (Natt och Dag) vapen. Muren som tillfšrts detta vapen syftar pŒ 1400-talsslottet EksjšhovgŒrd, som innehades av Štten Sture.

 

Sšderhamn

Sšderhamns kommun, GŠvleborgs lŠn.

Registrerat 1973-10-01.

I en skšld av silver en ršd pinass med dŠruti stŠllda tvenne korslagda muskšter av samma fŠrg

Vapnet har tidigare fšrts av Sšderhamns stad. Det grundar sig pŒ stadens sigill och beskrivningen av dess mŠrke i privilegiebrev frŒn 1620. Motivets bestŒndsdelar torde syfta pŒ skeppsbyggeri och vapentillverkning.

 

Sšderkšping

Sšderkšpings kommun, …stergštlands lŠn.

Registrerat 1975-04-04.

I blŒtt fŠlt tre balkar av silver, Œtfšljda av Œtta sexuddiga stjŠrnor av guld, ordnade 1.3.3.1

Vapnet har tidigare fšrts av Sšderkšpings stad. Skšldens motiv har hŠmtats frŒn ett sigill fšr staden, som Šr kŠnt i avtryck frŒn 1594.

 

SšdertŠlje

SšdertŠlje kommun, Stockholms lŠn.

Registrerat 1974-11-01 och 1983-01-14

I blŒtt fŠlt en bild av Sancta Ragnhild med klŠdnad av silver, krona, gloria och stav av guld samt ett rštt grekiskt kors pŒ bršstet

Vapnet har tidigare fšrts av SšdertŠlje stad. I stadens sigill upptrŠder Œr 1628 en bild av S:ta Ragnhild, som lŠr ha blivit begravd i staden.

 

Sšlvesborg

Sšlvesborgs kommun, Blekinge lŠn.

Registrerat 1973-10-01.

I fŠlt av guld ett rštt grekiskt kors Œrfšljt av fyra blŒ Œlar med ršd bevŠring, dŠrest sŒdan skall komma till anvŠndning, de bŒda till vŠnster vŠnstervŠnda och de bŒda undre stšrtade

Vapnet har tidigare fšrts av Sšlvesborgs stad. Stadens Šldsta sigill, kŠnt frŒn 1535, innehŒller ett kors Œtfšljt av fyra S-liknande figurer. MŒhŠnda har de tillkommit som bokstŠver och anspelat pŒ stadens namn, men dŒ bokstŠver ej bšr fšrekomma i vapen har man anslutit sig till en teori om att sigillets figurer Šr Œlar.

 

Tanum

Tanums kommun, Gšteborgs och Bohus lŠn.

Registrerat 1986-03-21.

Av guld och rštt delad skšld, i švre fŠltet hŠllristning en plšjande man med tvŒ oxar, allt rštt, i nedre fŠltet hŠllristning ett skepp av guld

Vapnet Šr nykomponerat fšr kommunen. I kommunen finns landets rikaste bestŒnd av hŠllristningar, och tvŒ exempel frŒn dessa har insatts i skšlden som symboler fšr forntiden och bygdens rika kulturarv. Den plšjande mannen med oxarna syftar pŒ kommunens inland och jordbruket, medan skeppet Šr en anspelning pŒ kustlandet, fiskerinŠringen och sjšfarten. Tinkturerna, som ocksŒ ingŒr i det norska riksvapnet, erinrar om regionens historiska tillhšrighet till Norge.

 

Tibro

Tibro kommun, Skaraborgs lŠn.

Vapnet ej registrerat.

I rštt fŠlt en likbent vinkelhake med spetsen uppŒt och dŠrunder en stolpvis stŠlld timmeryxa, bŒda av guld

Vapnet har tidigare fšrts av Tibro kšping. Vinkelhaken symboliserar ortens moderna nŠringsliv, medan yxan, som har sitt ursprung i KŒkinds frŒn 1568 kŠnda hŠradssigill, erinrar om Šldre tiders nŠringsfŒng.

 

Tidaholm

Tidaholms kommun, Skaraborgs lŠn.

Registrerat 1974-08-23.

En skšld av silver, dŠruti ett blŒtt eldsprutande berg, hŠršver en blŒ chef med en uggla mellan tvenne kugghjul, allt av silver

Vapnet har tidigare fšrts av Tidaholms stad. Den frŒn Štten von Essens vapen hŠmtade ugglan, kugghjulen och vulkanen anspelar i nŠmnd ordning pŒ stadens grundlŠggare, Tidaholms bruk respektive Vulcans tŠndsticksfabrik.

 

Tierp

Tierps kommun, Uppsala lŠn.

Registrerat 1977-10-07.

I rštt en humlekvist med ax och tvŒ blad, allt av guld

Vapnet Šr nykomponerat fšr kommunen och anknyter till vapnen fšr Tierps kšping och Tierps landskommun, som bŒda innehŒller en humlekvist fast i andra tinkturer.

 

TimrŒ

TimrŒ kommun, VŠsternorrlands lŠn.

Registrerat 1986-02-28.

I fŠlt av guld tvŒ ršda tallar uppvŠxande frŒn en av vŒgskuror bildad, sŠnkt blŒ bjŠlke

Vapnet Šr nykomponerat fšr kommunen. Det utgšr en modifikation av vapnet fšr TimrŒ kšping, vilket visar tvŒ ršda tallar i silverfŠlt šver en medelst en vŒgskura bildad blŒ stam. Detta motiv hŠrršr frŒn ett 1700-talssigill fšr TimrŒ socken, som innehŒller sju tallar i rad samt ett vattendrag, uppenbarligen anspelande pŒ IndalsŠlven. Tinkturerna i kommunvapnet Šr hŠmtade frŒn HŠssjš landskommuns vapen. Vapnet har komponerats av stadsarkitekt Hans Schlyter, Sundsvall.

 

Tingsryd

Tingsryds kommun, Kronobergs lŠn.

Registrerat 1982-07-23.

I rštt fŠlt inom en bŒrd av guld en femuddig stjŠrna med en kula i vardera vinkeln, allt av guld

Vapnet Šr nykomponerat fšr kommunen. SkšldemŠrket utan bŒrd har fšrts av Tingsryds kšping. Motivet hŠrršr frŒn Stenfors bruks stŠmpel.

 

Tjšrn

Tjšrns kommun, Gšteborgs och Bohus lŠn.

Registrerat 1979-02-16.

I av blŒtt och silver ginstyckad skšld en ginbalkvis stŠlld stšrtad hummer i motsatta tinkturer

Vapnet Šr nykomponerat fšr kommunen. Motivet, som fšrekommer redan i ett sigill fšr Tjšrns hŠrad 1664, ŒskŒdliggšr det fordom betydelsefulla hummerfisket. TinktursŠttningen anspelar pŒ havet.

 

Tomelilla

Tomelilla kommun, Kristianstads lŠn.

Kommunen saknar vapen.

 

Torsby

Torsby kommun, VŠrmlands lŠn.

Registrerat 1978-09-15.

I fŠlt av silver en roddbŒt fšr tvŒ par Œror och dŠršver tvŒ korslagda, uppŒtriktade Œror, allt blŒtt och inom en blŒ bŒrd

Vapnet har tidigare fšrts av FryksŠnde landskommun. Motivet Šr hŠmtat frŒn Fryksdals hŠrads sigill av Œr 1638. SkšldemŠrket har givits de vŠrmlŠndska tinkturerna. Vapnet har komponerats av Svenska kommunalheraldiska institutet.

 

TorsŒs

TorsŒs kommun, Kalmar lŠn.

Registrerat 1979-02-16.

Skšld, genom ett mantelsnitt delad av rštt och guld, vari en ršd torshammare med huvudet uppŒt

Vapnet har tidigare fšrts av TorsŒs landskommun. Kommunsymbolen Šr ett talande vapen med en hammare som symbol fšr guden Tor samt en Œs i form av ett mantelsnitt. Tinkturerna hŠrršr frŒn vapnet fšr landskapet SmŒland.

 

Tranemo

Tranemo kommun, €lvsborgs lŠn.

Registrerat 1973-10-01.

I gršnt fŠlt en stŒende trana av silver med ršd hjŠssa samt med lyftad vinge, hŒllande i hšger fot en nedŒtriktad glasblŒsarpipa av silver med anfŒngad ršd glasmassa

Vapnet Šr nykompnerat fšr kommunen. Det Šr talande genom tranan och det gršna fŠltet, vilket anknyter till ortnamnets senare led med betydelsen "stor och gammal barrskog, merendels pŒ sandbotten". OcksŒ traktens gamla glasindustri representeras i vapnet genom att tranan hŒller en glasblŒsarpipa.

 

TranŒs

TranŒs kommun, Jšnkšpings lŠn.

Registrerat 1973-10-01.

En skšld av guld med en trana i naturlig fŠrg stŒende pŒ ett gršnt berg

Vapnet har tidigare fšrts av TranŒs stad. Vapenbilden Šr en rebusframstŠllning av kommunnamnet, ett talande vapen, dŠr Œsen utgšrs av ett treberg. Tranan avbildas hŒllande en sten i den upplyftade klon.

 

Trelleborg

Trelleborgs kommun, Malmšhus lŠn.

Registrerat 1973-10-01.

I blŒ skšld en med kŠrna fšredd krenelerad borg, vars tvŠnne yttre kreneleringar Šro fšrsedda med flaggor. Borgen Œtfšljd av en halvmŒne till hšger och en sexuddig stjŠrna till vŠnster, allt av silver

Vapnet har tidigare fšrts av Trelleborgs stad. Vapenbilden, som bygger pŒ stadens Šldsta sigill frŒn 1471, anknyter till ortnamnet med betydelsen "trŠlarnas borg, en borg byggd av trŠlar".

 

TrollhŠttan

TrollhŠttans kommun, €lvsborgs lŠn.

Registrerat 1973-10-01.

I rštt fŠlt en balkvis gŒende silverstršm belagd med tvŒ svarta sparrar, dŠršver en chef av silver med en ršd, antik blixt

Vapnet har tidigare fšrts av TrollhŠttans stad. Blixten Šr en symbol fšr den elkraft som utvinns ur fallen i Gšta Šlv. Detta vattendrag representeras av stršmmen med de tvŒ sparrarna (karttecken fšr sluss), vilka syftar pŒ TrollhŠttans slussar.

 

Tyresš

Tyresš kommun, Stockholms lŠn.

Registrerat 1973-10-01.

I fŠlt av guld en av vŒgskuror bildad ršd ginbalk, belagd med tre vattenhjul av guld och ovan Œtfšljd av en ršd oxpanna med horn och šron

Vapnet har tidigare fšrts av Tyresš landskommun. Oxpannan hŠrršr frŒn stamvapnet fšr Štten Oxenstierna med anknytning till Tyresš och Tyresš slott, som pŒ 1600-talet uppfšrdes av Gabriel Gustafsson Oxenstierna. De pŒ stršmmen lagda vattenhjulen symboliserar de forsar vid vilka industrier anlades av Gabriel Oxenstiernas svŠrdotter Maria Sofia De la Gardie.

 

TŠby

TŠby kommun, Stockholms lŠn.

Registrerat 1973-10-01.

I blŒtt fŠlt ett korsat kors med avrundade armar av silver

Vapnet har tidigare fšrts av TŠby kšping. Med det frŒn en runsten vid Jarlabankes bro hŠmtade korset vill vapnet erinra om fšrekomsten av fornminnen i kommunen.

 

Tšreboda

Tšreboda kommun, Skaraborgs lŠn.

Registrerat 1973-10-01.

I fŠlt av guld en blŒ stolpe, šverlagd med ett par bjŠlkvis stŠllda svarta tvillingstrŠngar

Vapnet har tidigare fšrts av Tšreboda kšping. Det av enbart hŠroldsbilder sammansatta vapnet visar vŠstra stambanan korsande Gšta kanal i ett landskap av gyllene sŠdesfŠlt.

 

Uddevalla

Uddevalla kommun, Gšteborgs och Bohus lŠn.

Registrerat 1973-10-01.

I fŠlt av silver en gršn ek med ollon av guld mellan tvŒ gršna granar

Vapnet har tidigare fšrts av Uddevalla stad. I ett stadssigill, tillkommet 1622, upptrŠder fšr fšrsta gŒngen det motiv som ingŒr i vapnet. TrŠden torde syfta pŒ handeln med skogsprodukter.

 

Ulricehamn

Ulricehamns kommun, €lvsborgs lŠn.

Registrerat 1975-01-31.

I blŒtt fŠlt, bestrštt med klšverblad, ett med kunglig krona kršnt U, allt av guld

Vapnet har tidigare fšrts av Ulricehamns stad. Klšverbladen och idŽn med stadsnamnets begynnelsebokstav ŒtergŒr pŒ sigill frŒn 1489, dŒ staden hette Bogesund. NŠr staden 1741 antog det nuvarande namnet insattes drottning Ulrika Eleonoras monogram i skšlden.

 

UmeŒ

UmeŒ kommun, VŠsterbottens lŠn.

Registrerat 1979-03-30.

I blŒtt tre avskurna renhuvuden av silver, stŠllda tvŒ šver ett, med hornkrona och tunga ršda

Vapnet har tidigare fšrts av UmeŒ stad. Motivet Œterfinns i stadens sigill frŒn 1642. Vapenbilden kan fšras tillbaka pŒ renen i VŠsterbottens vapen, vilken blivit fšremŒl fšr heraldisk fšrkortning och trefaldigande.

 

Upplands-Bro

Upplands-Bro kommun, Stockholms lŠn.

Registrerat 1983-11-25.

I rštt fŠlt en hornprydd man hŒllande med hšger hand ett svŠrd om skidan och med vŠnster hand tvŒ korslagda stavar, allt i guld

Vapnet Šr nykomponerat fšr kommunen. Motivet Šr den s k Ekhammarskrigaren, en 2,8 cm hšg hjŠlmprydd svŠrd- och spjutbŠrare av brons frŒn jŠrnŒldern, som pŒtrŠffades 1968 vid en arkeologisk undersškning infšr byggandet av europavŠg 18. I en tidigare brukad variant av kommunvapnet avbildades krigaren gršn i fŠlt av silver.

 

Upplands VŠsby

Upplands VŠsby kommun, Stockholms lŠn.

Registrerat 1973-10-01.

I blŒtt fŠlt en med kors kršnt kyrka av silver, visande en med blŒtt spetsbŒgsfšnster fšrsedd gavel samt sakristia och vapenhus, och dŠršver en ginstam av silver belagd med tre blŒ kuggkransar

Vapnet har tidigare fšrts av Upplands VŠsby landskommun. Kuggkransarna anspelar pŒ det nutida nŠringslivet pŒ orten. Antalet kuggkransar erinrar om de kommunala enheter som sammanlades till Upplands VŠsby kommun. Fšrebild till kyrkan i vapnet Šr Hammarby kyrka.

 

Uppsala

Uppsala kommun, Uppsala lŠn.

Registrerat 1974-07-05 och 1986-01-10

I blŒtt fŠlt ett gŒende utŒtseende, kršnt lejon i gult med svart kontur och med ršd bevŠring, dŠrest dylik skall anvŠndas

Vapnet har tidigare fšrts av Uppsala stad. Vapenbilden, vars symbolik Šr okŠnd, hŠrršr frŒn av staden anvŠnda sigillstampar, tillverkade 1732. Kommunen švertog ursprungligen stadsvapnet ofšrŠndrat och inregistrerade 1974 detta som sitt med fšljande blasonering: I blŒtt fŠlt ett gŒende utŒtseende, kršnt lejon (leopard) av guld med ršd bevŠring, dŠrest dylik skall anvŠndas. 1986 lŠt kommunen i stŠllet registrera en ny variant av vapnet med ett icke heraldiskt tillŠgg om kontur kring lejonet.

 

Uppvidinge

Uppvidinge kommun, Kronobergs lŠn.

Registrerat 1976-07-16.

I fŠlt av guld inom en ršd bŒrd en tvŒbladig ršd šrt med klocklik kalk

Vapnet Šr nykomponerat fšr kommunen. SkšldemŠrket utan bŒrd utgšr Uppvidinge hŠrads vapen. …rten, som inte har kunnat identifieras botaniskt, hŠrršr frŒn hŠradets sigill, kŠnt frŒn 1568. BŒrden har tillkommit fšr att skilja de bŒda enheternas vapen Œt. FrŒn det smŒlŠndska landskapsvapnet har tinkturerna hŠmtats.

 

Vadstena

Vadstena kommun, …stergštlands lŠn.

Registrerat 1983-01-14.

I fŠlt av guld en S:ta Birgittagestalt – med gloria, dok, klŠdnad och skor av silver – sittande i en ršd stol, skrivande med en gŒspenna i en bok, bŒda av silver; ansikte och hŠnder av guld

Vapnet har tidigare fšrts av Vadstena stad. Vapnets motiv, S:ta Birgitta, Œterfinns i stadens sigill, som Šr kŠnt i avtryck frŒn Œr 1417.

 

Vaggeryd

Vaggeryds kommun, Jšnkšpings lŠn.

Registrerat 1973-10-01.

I skšld, kluven av guld och gršnt, en av sŒgskuror bildad bjŠlke av motsatta tinkturer

Vapnet har tidigare fšrts av Vaggeryds kšping. Vid utarbetande av vapen fšr kšpingen ansŒg man frŒn kommunalt hŒll inte kunna finna nŒgot fšr orten symboliskt motiv och šnskade ett vapen skapat genom blott delning av skšlden i olika fŠlt, varfšr skšldemŠrket saknar sŠrskild anknytning. Dock fšr den gršna fŠrgen och sŒgskurorna tankarna till skogsbruket.

 

Valdemarsvik

Valdemarsviks kommun, …stergštlands lŠn.

Registrerat 1978-12-15.

I gršnt ett ankare, ovan Œtfšljt av tvŒ stolpvis stŠllda, bjŠlkvis lagda garvknivar, allt av silver

Vapnet har tidigare fšrts av Valdemarsviks kšping. I vapnet knyts an till de mest utmŠrkande dragen i Valdemarsviks utveckling, dess roll som handelshamn samt lŠderindustrin.

 

Vallentuna

Vallentuna kommun, Stockholms lŠn.

Registrerat 1973-10-01.

Skšld delad av silver, vari en ršd šrn, och av gršnt, vari en bila av guld mellan tvŒ sexuddiga stjŠrnor likaledes av guld

Vapnet har tidigare fšrts av Vallentuna landskommun. …rnen i švre fŠltet kommer frŒn Vallentuna hŠrads sigill, medan bilans och stjŠrnornas ursprung Šr att finna i Seminghundra hŠrads sigill. BŒda sigillen Šr frŒn 1500-talets andra hŠlft.

 

Vansbro

Vansbro kommun, Kopparbergs lŠn.

Registrerat 1986-02-21.

I blŒtt fŠlt en yxa och ett svŠrd i kors, i švre korsvinkeln Œtfšljda av ett jŠrnmŠrke, allt av guld

Vapnet Šr nykomponerat fšr kommunen. SkšldemŠrket Šr bildat av bestŒndsdelar frŒn vapnen fšr de tre landskommuner som sammanlades till Vansbro kommun. SvŠrdet hŠrršr frŒn €ppelbos vapen och anspelar pŒ trakten som en gammal soldatbygd, yxan frŒn NŒs erinrar om skogsbruket, och jŠrnmalmshanteringen har sin symbol i jŠrnmŠrket frŒn JŠrna landskommuns vapen.

 

Vara

Vara kommun, Skaraborgs lŠn.

Registrerat 1981-02-13.

I blŒtt ett rštt andreaskors, belagt med sex i kors lagda sammanflŠtade vetestrŒn av guld, de yttersta tŠckande andreaskorsets skuror

Vapnet Šr nykomponerat fšr kommunen. Jordbrukets betydelse fšr kommunen symboliseras av skšldens vetestrŒn, som sammanflŠtats och lagts pŒ korset fšr att anspela pŒ fšreningen av omrŒdets tidigare kommuner och vŠgarnas mšte i centralorten Vara. Vapnet har komponerats av redaktšr Carl-Axel Rydholm, GrŠstorp.

 

Varberg

Varbergs kommun, Hallands lŠn.

Registrerat 1973-10-01.

I fŠlt av silver en frŒn ett gršnt treberg uppvŠxande gršn ek, Œtfšljd till hšger av ett pŒ berget stŒende, rštt torn med huv, till vŠnster av en likaledes pŒ berget stŒende upprest, ršd bock med bevŠring av guld

Vapnet har tidigare fšrts av Varbergs stad. Stadens sigill frŒn 1536 utgšr ursprunget till vapnet. En fšregŒngsstad till Varberg med namnet GetakŠrr var belŠgen pŒ den lšvskogsbevuxna Getteršn, pŒ vilken bocken och eken syftar. Tornet torde anknyta till de fšrsta delarna av fŠstningen i Varberg.

 

Vaxholm

Vaxholms kommun, Stockholms lŠn.

Registrerat 1988-07-22.

Skšld kluven av rštt och silver med en av en vŒgskura bildad stam av motsatta tinkturer samt i frŠmre hŠlften framstŠven av ett framkommande och pŒ stammen seglande skepp av silver samt i bakre hŠlften ett pŒ stammen stŒende rštt fŠstningstorn

Vapnet har tidigare fšrts av Vaxholms stad. Som symbol fšr den befŠsta staden ingŒr i vapnet en bild av det stentorn pŒ Vaxholmen som avbildas i stadens Šldsta sigill frŒn Œr 1690. Skeppet och vŒgstammen representerar sjšstaden Vaxholm.

 

Vellinge

Vellinge kommun, Malmšhus lŠn.

Registrerat 1975-04-04.

I blŒ skšld en genomgŒende trappgavel av silver, belagd med ett blŒtt mšllejŠrn och nedan Œtfšljd av tre sillar av silver, ordnade tvŒ och en

Vapnet Šr nykomponerat fšr kommunen. Fiskarna Šr hŠmtade frŒn vapnet fšr Skanšr med Falsterbo och erinrar om orten som centrum fšr det medeltida skŒnska sillfisket. Den blŒ stammen uttrycker kommunens lŠge vid havet. Trappgaveln anknyter till den fšr landsdelen karaktŠristiska arkitekturen. Jordbruk och fšrekomst av ett flertal gamla kvarnar symboliseras av ett mšllejŠrn, dvs ett beslag kring navet pŒ lšparstenen i en kvarn. MšllejŠrnets fyra "horn" kan tolkas som de fyra kommundelarna, och dess parvisa placering syftar pŒ initialbokstaven i kommunens namn. Vapnet har komponerats av jur kand Christer Bškwall, Falsterbo.

 

Vetlanda

Vetlanda kommun, Jšnkšpings lŠn.

Registrerat 1973-10-01.

En skšld av guld med en blŒ snedbjŠlke, belagd med ett veteax av nŠmnda metall

Vapnet har tidigare fšrts av Vetlanda stad. Stadsvapnet faststŠlldes pŒ grundval av en tradition om en medeltida stad, Withala, pŒ den plats Vetlanda nu ligger. Medeltidsstaden uppgavs ha anvŠnt ett sigill innehŒllande en skšld med en balk, belagd med ett veteax. Emellertid har ifrŒgasatts sŒvŠl riktigheten i uppgiften om denna stad som sigillets Škthet. Senare har anfšrts att kommunnamnet betyder veteland, varfšr det ocksŒ kan sŠgas vara frŒga om ett talande vapen.

 

Vilhelmina

Vilhelmina kommun, VŠsterbottens lŠn.

Registrerat 1981-09-18.

I silver tvŒ korslagda blŒ vargspjut, fšrsedda nedtill med skoning och upptill med renhornsslida šver spetsen, allt i rštt, under en med ršda bŒrder pŒ silver fšrsedd blŒ lappmšssa, med tre kilar synliga, och dŠršver en av en vŒgskura bildad blŒ ginstam, belagd med en šppen krona av silver

Vapnet har tidigare fšrts av Vilhelmina kšping. Kronan erinrar om Gustav IV Adolfs gemŒl, vars namn kommunen bŠr. Det nedre fŠltets innehŒll syftar pŒ traktens ursprungiga befolkning, samerna.

 

Vimmerby

Vimmerby kommun, Kalmar lŠn.

Registrerat 1974-08-23.

I fŠlt av silver en gršn ek med en i dess topp sittande ršd ekorre samt Carl IX:s monogram, desslikes rštt, fšrdelat pŒ bŒda sidor om ekens stam

Vapnet har tidigare fšrts av Vimmerby stad. Vapenbilden motsvarar motivet i det sigill frŒn 1610 vilket gavs staden av Karl IX.

 

Vindeln

Vindelns kommun, VŠsterbottens lŠn.

Registrerat 1973-10-01.

Skšld, karvskurestyckad av blŒtt, vari en balkvis stŠlld lax av silver med ršda fenor, och av silver, vari en balkvis stŠlld blŒ slaga

Vapnet har tidigare fšrts av Degerfors landskommun. FrŒn ett sigill fšr UmeŒ tingslag har hŠmtats en lax, som i kommunvapnet erinrar om laxfiskets historiska betydelse. Slagan Šr en symbol fšr jordbruket. De bŒda Šlvarna som rinner genom kommunen representeras av karvskuran.

 

VingŒker

VingŒkers kommun, Sšdermanlands lŠn.

Registrerat 1973-10-01.

Skšld: kluven av guld, vari en gršn ek, och gršnt, vari en humleranka av guld

Vapnet har tidigare fšrts av VŠstra VingŒkers landskommun. Eken Šr Oppunda hŠrads mŠrke. Den spridda fšrekomsten av humlegŒrdar i trakten visas av humlerankan.

 

VŒrgŒrda

VŒrgŒrda kommun, €lvsborgs lŠn.

Registrerat 1973-10-01.

I fŠlt av guld ett inbšjt blŒtt mantelsnitt, belagt med en sŠdeskŠrve av guld och Œtfšljt pŒ vardera sidan av ett avslitet blŒtt gŒshuvud med ršd nŠbb

Vapnet har tidigare fšrts av VŒrgŒrda landskommun. SŠdeskŠrvarna har sitt ursprung i Kullings hŠrads sigill frŒn 1563, medan gŒshuvudena hŠrršr frŒn sigillet fšr GŠsene hŠrad. Skšldens innehŒll uttrycker nŠringarna jordbruk och boskapsskštsel. Vapnet har komponerats av Svenska kommunalheraldiska institutet.

 

VŠnersborg

VŠnersborgs kommun, €lvsborgs lŠn.

Registrerat 1974-08-23.

I blŒtt fŠlt en bojort av guld med beslagna segel, flytande pŒ en av en vŒgskura bildad stam av silver. Bojorten har en naturfŠrgad svensk flagga pŒ masttoppen och en i aktern

Vapnet har tidigare fšrts av VŠnersborgs stad. SkšldemŠrket, som hŠrleds till en beskrivning av VŠnersborgs sigillbild i ett privilegiebrev fšr staden av Œr 1644, anknyter till handelssjšfarten och stadens lŠge vid VŠnern.

 

VŠnnŠs

VŠnnŠs kommun, VŠsterbottens lŠn.

Registrerat 1985-03-15.

I blŒtt fŠlt en genomgŒende bro med šverliggande bŒge av silver och dŠrunder tre stockar av guld, ordnade 2, 1 och bjŠlkvis stŠllda

Vapnet har tidigare fšrts av VŠnnŠs landskommun. FŠltets fŠrg anspelar pŒ UmeŠlven och VindelŠlven, som mšts i VŠnnŠs. Utšver bron šver Šlvarna rymmer skšldemŠrket ocksŒ tre stockar som symboler fšr den nu nedlagda timmerflottningen.

 

VŠrmdš

VŠrmdš kommun, Stockholms lŠn.

Registrerat 1979-09-07.

I blŒtt fŠlt tvŒ porslinsbrŠnnugnar av silver, i hela sin bredd stŠllda pŒ en ršd stam

Vapnet har tidigare fšrts av Gustavsbergs landskommun. Motivet syftar pŒ Gustavsbergs vŠlkŠnda porslinsindustri.

 

VŠrnamo

VŠrnamo kommun, Jšnkšpings lŠn.

Registrerat 1973-10-01.

En blŒ bjŠlkvis stŒende stršm pŒ guldfŠlt

Vapnet har tidigare fšrts av VŠrnamo stad. Stršmmen symboliserar Lagan, och fŠlten av guld pŒminner om flygsanden i trakten, den s k VŠrnamo sand.

 

VŠstervik

VŠsterviks kommun, Kalmar lŠn.

Registrerat 1973-10-01.

En blŒ skšld med ett enmastat skepp av guld

Vapnet har tidigare fšrts av VŠsterviks stad. Vapnet bygger pŒ bilden i ett stadssigill frŒn 1587.

 

VŠsterŒs

VŠsterŒs kommun, VŠstmanlands lŠn.

Registrerat 1973-10-01.

I fŠlt av silver ett blŒtt Mariamonogram, i stammen Œtfšljt av en ršd ros

Vapnet har tidigare fšrts av VŠsterŒs stad. De tvŒ bestŒndsdelarna i vapenbilden, som har sitt ursprung i ett stadssigill frŒn 1300-talet, Šr bŒda symboler fšr Jungfru Maria, Œt vilken VŠsterŒs domkyrka Šr helgad. Vapnet har ocksŒ kommit att uppfattas som talande med tanke pŒ ortnamnets forna form Aros, varvid Mariamonogrammet betraktas som ett A šver en ros.

 

VŠxjš

VŠxjš kommun, Kronobergs lŠn.

Registrerat 1974-11-01.

I fŠlt av silver en av en vŒgskrura bildad blŒ stam och dŠršver en naturfŠrgad bild av S:t Sigfrid, stŒende, klŠdd i ršd klŠdnad och med gloria av guld samt hŒllande i hšgra handen en krŠkla och i den vŠnstra en kyrka, bŒda av guld

Vapnet har tidigare fšrts av VŠxjš stad. Ett stadssigill frŒn 1489 innehŒller en bild av en biskop, som fšrmodas vara S:t Sigfrid. Detta motiv har i modifierad form upptagits i vapnet, dŠr helgonbilden ocksŒ hŒller VŠxjš kyrka. Den blŒ vŒgstammen anspelar pŒ Sigfrids dopverksamhet.

 

Ydre

Ydre kommun, …stergštlands lŠn.

Registrerat 1973-10-01.

I skšld, medelst vŒgskuror fyrstyckad av blŒtt och silver, ett svŠvande utbšjt kors av motsatta tinkturer

Vapnet har tidigare fšrts av Ydre landskommun. Korset hŠrršr frŒn Ydre hŠrads Šldsta kŠnda sigill frŒn 1555. Skšldens fyrstyckning har som bakgrund motivet i hŠradets sigill frŒn 1578, vilket framstŠller de bŒda genom ett smalt sund sammanhŠngande Sundsjšarna.

 

Ystad

Ystads kommun, Malmšhus lŠn.

Registrerat 1973-10-01.

I med ršda rosor bestrštt fŠlt av guld ett upprest kršnt, blŒtt lejon med ršd krona och bevŠring

Vapnet har tidigare fšrts av Ystads stad. SkšldemŠrket har hŠmtats frŒn stadens Šldsta sigill, som Šr kŠnt frŒn 1394. Troligen utgšr vapnet en fšrkortning av det danska riksvapnets fŠlt med tre lejon.

 

mŒl

mŒls kommun, €lvsborgs lŠn.

Registrerat 1973-10-01.

I fŠlt av silver (vitt) en nedtill av en vŒgskura avgrŠnsad, genomgŒende och med port fšrsedd mur, frŒn vilken en kyrka uppskjuter, i stammen Œtfšljd av en fisk, allt rštt

Vapnet har tidigare fšrts av mŒls stad. Dess fšrebild Šr en ritning av stadens sigillbild i privilegiebrevet fšr den 1643 tillkomna staden.

 

nge

nge kommun, VŠsternorrlands lŠn.

Registrerat 1973-10-01.

I rštt fŠlt ett tioekrat hjul av guld

Vapnet Šr nykomponerat fšr kommunen. Hjulet Šr resultatet av en fšrkortning av vapnet fšr nge kšping, varifrŒn ocksŒ kommunvapnets tinkturer hŠrršr. Vapnet har komponerats av stadsarkitekt Hans Schlyter, Sundsvall.

 

re

re kommun, JŠmtlands lŠn.

Registrerat 1978-12-01.

I blŒtt ett mantelsnitt av silver vari en ršd Šlghornkrona

Vapnet Šr nykomponerat fšr kommunen. Motivet anknyter till re som turist- och vintersportort, varvid mantelsnittet anspelar pŒ reskutan.

 

rjŠng

rjŠngs kommun, VŠrmlands lŠn.

Registrerat 1974-09-06.

I fŠlt av silver en upprest blŒ bjšrn, med tunga, tŠnder och klor ršda, inom en blŒ bŒrd, belagd med riksgrŠnstecken av silver

Vapnet Šr nykomponerat fšr kommunen. Del av kommunens grŠns sammanfaller med Sveriges grŠns mot Norge. Detta fšrhŒllande illustreras av bŒrden med riksgrŠnstecken, som hŠrršr frŒn Tšckmarks landskommuns vapen. Bjšrnen har hŠmtats frŒn vapnet fšr rjŠngs kšping och leder sitt ursprung till bjšrnen i Nordmarks hŠrads sigill, kŠnt sedan 1600-talets bšrjan. OcksŒ Tšckmarks vapen har motiv frŒn hŠradssigillet, ett bjšrnhuvud.

 

sele

sele kommun, VŠsterbottens lŠn.

Vapnet ej registrerat.

I rštt fŠlt ett framŒtvŠnt renhuvud och mellan dess horn blomman av en nŠckros (Nuphar Luteum), allt av guld

Vapnet har tidigare fšrts av sele kšping. Det anspelar pŒ renskštseln som en viktig nŠring. Den i trakten vanliga nŠckrosen har tillfšrts fšr att undvika fšrvŠxling med bl a …stersunds vapen.

 

storp

storps kommun, Kristianstads lŠn.

Vapnet ej registrerat.

Skšld, kluven av silver, vari en upprest svart bjšrn med tunga och klor av guld, och av svart, vari tvŒ stolpvis ordnade kugghjul av silver

Vapnet har tidigare fšrts av storps kšping. Samtidigt som bjšrnen erinrar om namnet pŒ en av kommunens socknar, Bjšrnekulla, har den en anknytning till Sšdra sbo hŠrads sigill, vars motiv felaktigt kommit att uppfattas som en bjšrn. Kugghjulen syftar pŒ ortens industri.

 

tvidaberg

tvidabergs kommun, …stergštlands lŠn.

Registrerat 1973-10-01.

I fŠlt av guld ett gršnt treberg, belagt med ett koppartecken av guld, och dŠršver en med en hyvel av guld belagd gršn ginstam

Vapnet har tidigare fšrts av tvidabergs kšping. Hyveln, koppartecknet och treberget lŒter ana ortens betydande nŠringsgrenar och de rikedomar koppargruvorna genom tiderna givit.

 

€lmhult

€lmhults kommun, Kronobergs lŠn.

Registrerat 1976-07-16.

Skšld delad av guld, vari tvŒ gršna almblad, och gršnt, vari en linnŽranka av guld

Vapnet har tidigare fšrts av €lmhults kšping. Carl von LinnŽ Šr fšdd inom kommunens omrŒde, av vilken anledning linnŽrankan tagit plats i vapnet. Almbladet anknyter till ortnamnet.

 

€lvdalen

€lvdalens kommun, Kopparbergs lŠn.

Vapnet ej registrerat.

I fŠlt av silver ett rštt treberg, belagt med ett armborst av silver, och dŠršver en av en vŒgskura bildad blŒ ginstam, belagd med en lie av silver

Vapnet har tidigare fšrts av €lvdalens landskommun. VŒgskuran och treberget Šr ett uttryck fšr traktens naturfšrhŒllanden och anspelar pŒ DalŠlven respektive porfyrbergen. Armborstet vill anknyta till gŒngna tiders Šlvdalingar som grŠnsvaktare och skickliga bŒgskyttar. Det smide som fšrekommit i trakten Šr bakgrunden till vapnets lie.

 

€lvkarleby

€lvkarleby kommun, Uppsala lŠn.

Registrerat 1973-10-01.

I blŒtt fŠlt en av vŒgskuror bildad bjŠlke av silver belagd med en blŒ lax med fenor av guld

Vapnet har tidigare fšrts av €lvkarleby landskommun. SkšldemŠrket hŠrršr frŒn ett sockensigill och anspelar pŒ laxfisket.

 

€lvsbyn

€lvsbyns kommun, Norrbottens lŠn.

Registrerat 1973-10-01.

I blŒtt fŠlt ett frŒn en av en vŒgskura bildad, blŒ stam uppskjutande, genomgŒende treberg av guld och šver detta en sol av samma metall

Vapnet har tidigare fšrts av €lvsbyns kšping. VŒgskuran och den blŒ stammen anspelar pŒ PiteŠlven, treberget pŒ Hundberget och solen pŒ den guldfyndort som omtalas av Olaus Magnus.

 

€ngelholm

€ngelholms kommun, Kristianstads lŠn.

Registrerat 1975-08-29.

I blŒtt fŠlt tvŒ korslagda laxar av silver under en krona av guld och dŠršver en kerub av silver

Vapnet har tidigare fšrts av €ngelholms stad. Motivet gŒr tillbaka pŒ stadens Šldsta kŠnda sigill, kŠnt frŒn 1693. Keruben anknyter till ortnamnets fšrsta led, medan laxarna erinrar om det fšrr betydelsefulla laxfisket i RšnneŒn.

 

…ckerš

…ckerš kommun, Gšteborgs och Bohus lŠn.

Registrerat 1979-11-16.

I blŒtt ett stim sillar av silver – ordnade tre, tvŒ, tre, tvŒ – och dŠršver en av en karvskura bildad ginstam av silver, belagd med en blŒ roddbŒt

Vapnet har tidigare fšrts av …ckerš landskommun. I vapnet ŒskŒdliggšrs det gamla sillfisket. Antalet sillar representerar de tio šar som tillhšr kommunen. Vapnet har komponerats av Svenska kommunalheraldiska institutet.

 

…deshšg

…deshšgs kommun, …stergštlands lŠn.

Registrerat 1973-10-01.

I rštt fŠlt en uppskjutande abbotstav, Œtfšljd till hšger av en uppgŒende mŒne och till vŠnster av en sexuddig stjŠrna, alla av guld

Vapnet har tidigare fšrts av Alvastra landskommun. Motivet anknyter till cistercienserklostret i Alvastra och Šr hŠmtat frŒn sigill fšr dess abbot frŒn 1300-talets fšrra hŠlft.

 

…rebro

…rebro kommun, …rebro lŠn.

Registrerat 1973-10-01.

I fŠlt av guld en till vŠnster seende svart šrn med nŠbb och fštter ršda, Œtfšljd till hšger om huvudet av en sexuddig stjŠrna och till vŠnster om detta en avtagande mŒne, bŒda blŒ

Vapnet har tidigare fšrts av …rebro stad. Vapenbilden har sitt ursprung i stadens Šldsta bevarade sigill frŒn 1331.

 

…rkelljunga

…rkelljunga kommun, Kristianstads lŠn.

Registrerat 1973-10-01.

I blŒtt fŠlt en balkvis stŠlld stšrtad kyrkklocka av silver šver en av vŒgskura bildad stam av silver

Vapnet Šr nykomponerat fšr kommunen. En sŠgen om …rkelljunga kyrkklocka ligger till grund fšr motivvalet.

 

…rnskšldsvik

…rnskšldsviks kommun, VŠsternorrlands lŠn.

Registrerat 1973-10-01.

I fŠlt av silver en av karvskura bildad blŒ stam och dŠršver en flygande svart šrn med fštter och nŠbb av guld, hŒllande i dessa en blŒ skšld med Oskar II:s kršnta namnchiffer av guld

Vapnet har tidigare fšrts av …rnskšldsviks stad och Šr talande. FrŒn landshšvdingen friherre Per Abraham …rnskšlds Šttevapen har hŠmtats šrnen och den av denna hŒllna skšlden, vilken i kommunvapnet Šr belagd med Oskar II:s monogram. Ortens lŠge vid havet framstŠlls med hjŠlp av vŒgstammen.

 

…stersund

…stersunds kommun, JŠmtlands lŠn.

Registrerat 1973-10-01.

I blŒtt fŠlt ett framŒtvŠnt Šlghuvud av silver

Vapnet har tidigare fšrts av …stersunds stad. Vapenbilden torde vara en fšrkortning av landskapsvapnet fšr JŠmtland. OcksŒ stadens sigill frŒn 1800-talets mitt visar huvudet av ett hjortdjur.

 

…sterŒker

…sterŒkers kommun, Stockholms lŠn.

Registrerat 1983-02-11.

I blŒtt en roslagsskuta av silver med svart brŠdgŒng samt vedlast av guld

Vapnet har tidigare fšrts av …sterŒkers landskommun. Med avsikten att ge ett intryck av hav och skŠrgŒrd har som motiv i vapnet valts den fšr Stockholms norra skŠrgŒrd typiska roslagsskutan.

 

…sthammar

…sthammars kommun, Uppsala lŠn.

Registrerat 1979-02-16.

I fŠlt av guld ett tremastat svart skepp med seglet beslaget pŒ mellersta masten samt dŠršver en ršd ginstam, belagd med tre jŠrnmŠrken av guld

Vapnet Šr nykomponerat fšr kommunen. Ortens gamla huvudnŠring, jŠrnhantering, kommer till uttryck genom jŠrnmŠrkena. Skeppet har hŠmtats frŒn staden …regrunds vapen.

 

…stra Gšinge

…stra Gšinge kommun, Kristianstads lŠn.

Registrerat 1975-12-12.

Skšld delad av silver, vari tvŒ korslagda, gršna palmkvistar, och av gršnt, vari tvŒ korslagda hackor av silver

Vapnet Šr nykomponerat fšr kommunen. I ett sigill fšr …stra Gšinge hŠrad frŒn tiden efter att regionen blivit svensk finns tvŒ korslagda palmkvistar. Dessa har šverfšrts till hŠradets vapen och sedermera till kommunvapnet. FrŒn GlimŒkra landskommuns vapen, som bl a innehŒller en hacka med ursprung i sockensigill frŒn Œr 1787, hŠrršr motivet i kommunvapnets andra fŠlt.

 

…verkalix

…verkalix kommun, Norrbottens lŠn.

Registrerat 1973-10-01.

I fŠlt av silver en upprest svart bjšrn med bevŠring av guld, och med en yxa av guld i hšgra framramen

Vapnet har tidigare fšrts av …verkalix landskommun och ŒtergŒr pŒ ett sigill frŒn 1734 fšr socknen med samma namn.

 

…vertorneŒ

…vertorneŒ kommun, Norrbottens lŠn.

Registrerat 1973-10-01.

I fŠlt av silver en gŒende svart rŠv, med ršd tunga, mellan tre sexuddiga ršda stjŠrnor ordnade tvŒ och en

Vapnet har tidigare fšrts av …vertorneŒ landskommun. RŠven hŠrršr frŒn …vertorneŒ sockens sigill frŒn 1600-talet och syftar mŒhŠnda dŠr pŒ den dŒ viktiga handeln med svartrŠvsskinn.

 

 

Kommunvapen upphšrda 1971–1994

 

Norsjš (kommun) — O24002-93

Norsjš kommun (1974–1982), VŠsterbottens lŠn, nu Norsjš och MalŒ kommuner.

Skšld delad i guld, vari ett blŒtt gruvbloss med ršd lŒga, och blŒtt, vari ett gyllene sŠdesax

Registrerat 1977-04-29, upphšrt vid kommunens ombildning 1983-01-01.

Gruvbloss – kopparbergsbruket. Ax – jordbruket.

 

Upplands-Bro — O01001-93

Upplands-Bro kommun (1971–), Stockholms lŠn.

[I fŠlt av silver en gršn bild av den s k Ekhammarskrigaren]

Antaget 1971-03-15, ersatt 1983 med modifierat vapen (tinkturfšrŠndring).

Ekhammarskrigaren – en 2,8 cm hšg hjŠlmprydd svŠrd- och spjutbŠrare av brons frŒn jŠrnŒldern pŒtrŠffad 1968 vid arkeologisk undersškning infšr byggandet av europavŠg 18.

 

Vaggeryd (kommun, I) — O06001-93

Vaggeryds kommun (1971–), Jšnkšpings lŠn.

I skšld, kluven av guld och gršnt, en av sŒgskuror bildad bjŠlke av motsatta tinkturer

Registrerat 1973-10-01, ersatt 1989 med nykomponerat vapen, tidigare fšrt av Vaggeryds kšping (1952–1970).

Gršnt och sŒgskuror – skogen och skogsbruket.

 

Vaxholm — O02001-93

Vaxholms kommun (1974–1982), Stockholms lŠn, nu Vaxholms kommun.

I blŒtt en roslagsskuta av silver med svart brŠdgŒng samt vedlast av guld

Antaget 1974-02-25, ej registrerat, upphšrt vid kommunens ombildning 1983-01-01, tidigare fšrt av …sterŒkers kommun (1971–1973) och dessfšrinnan …sterŒkers landskommun (1967–1970) och …sterŒkers landskommun (1952–1966), senare fšrt av …sterŒkers kommun (1983–).

Fartyg – hav och skŠrgŒrd. Roslagsskuta – Stockholms norra skŠrgŒrd, dŠr roslagsskutan Šr typisk.

 

 

Kommuner upphšrda 1971–1994 som fšrde vapen identiskt med stads, kšpings eller landskommuns

 

Vapenfšrande kommun                                  Enhet(er) som tidigare fšrt samma vapen                                                                  LŠn

FaststŠllelse, registrering                                                                                                            Nuvarande kommun

 

Alfta kommun (1971–1973)                        Alfta landskommun (1863–1970)                                                                              GŠvleborgs lŠn

faststŠllt 1971-02-05,                                                                                                                   OvanŒkers kommun

reg 1973-10-01, avfšrt 1973-12-31         

 

ArbrŒ kommun (1971–1973)                       ArbrŒ landskommun (1869-04-23–1951)                                                                   GŠvleborgs lŠn

reg 1973-10-01, avfšrt 1973-12-31          och ArbrŒ landskommun (1952–1970)                                                                              BollnŠs kommun

 

Bara kommun (1971–1976)                         Bara landskommun (1952–1970)                                                                              Malmšhus lŠn

ej faststŠllt eller registrerat                          Svedala kommun

 

Bergsjš kommun (1971–1973)                   Bergsjš landskommun (1863–1970)                                                                              GŠvleborgs lŠn

reg 1973-10-01, avfšrt 1973-12-31                                                                                        Nordanstigs kommun

 

BjŠrtrŒ kommun (1971–1973)                     BjŠrtrŒ landskommun (1863–1970)                                                                              VŠsternorrlands lŠn

reg 1973-10-01, avfšrt 1973-12-31                                                                                        Kramfors kommun

 

Bollebygds kommun (1971–1973)           Bollebygds landskommun (1952–1970)                                                                              €lvsborgs lŠn

reg 1973-10-01, avfšrt 1973-12-31                                                                                        BorŒs kommun

 

BollnŠs kommun (1971–1973)                   BollnŠs stad (1942–1958)                                                                              GŠvleborgs lŠn

reg 1973-10-01, avfšrt 1973-12-31          och BollnŠs stad (1959–1970)                                                                              BollnŠs kommun

 

BoteŒ kommun (1971–1973)                      BoteŒ landskommun (1952–1970)                                                                              VŠsternorrlands lŠn

reg 1973-10-01, avfšrt 1973-12-31                                                                                        SollefteŒ och Kram-

                                                                                                                                                            fors kommuner

 

BurtrŠsks kommun (1971–1973)                BurtrŠsks landskommun (1863–1970)                                                                              VŠsterbottens lŠn

reg 1973-10-01, avfšrt 1973-12-31                                                                                        SkellefteŒ kommun

 

BygdeŒ kommun (1971–1973)                   BygdeŒ landskommun (1863–1970)                                                                              VŠsterbottens lŠn

reg 1973-10-01, avfšrt 1973-12-31                                                                                        Robertsfors kommun

 

Daga kommun (1971–1973)                        Daga landskommun (1952–1970)                                                                              Sšdermanlands lŠn

ej faststŠllt eller registrerat                                                                                                        Gnesta kommun

 

Dalsjšfors kommun (1971–1973)              Toarps landskommun (1952–1966)                                                                              €lvsborgs lŠn

ej faststŠllt eller registrerat                          och Dalsjšfors landskommun (1967–1970)                                                                   BorŒs kommun

 

Dannemora kommun (1971–1973)           Dannemora landskommun (1952–1970)                                                                              Uppsala lŠn

reg 1973-10-01, avfšrt 1973-12-31                                                                                        …sthammars kommun

 

Dimbo kommun (1971–1973)                    Dimbo landskommun (1952–1970)                                                                              Skaraborgs lŠn

ej faststŠllt eller registrerat                                                                                                        Tidaholms och

                                                                                                                                                            Falkšpings kommuner

 

EkshŠrads kommun (1971–1973)               EkshŠrads landskommun (1863–1970)                                                                              VŠrmlands lŠn

reg 1973-10-01, avfšrt 1973-12-31                                                                                        Hagfors kommun

 

Finnskoga-Dalby k:n (1971–1973)           Finnskoga-Dalby landskommun (1952–1970)                                                                   VŠrmlands lŠn

reg 1973-10-01, avfšrt 1973-12-31                                                                                        Torsby kommun

 

FjŠllsjš kommun (1971–1973)                   FjŠllsjš landskommun (1863–1951),                                                                              VŠsternorrlands lŠn

reg 1973-10-01, avfšrt 1973-12-31          FjŠllsjš landskommun (1952–1966)                                                                              Stršmsunds kommun

                                                                              och FjŠllsjš landskommun (1967–1970)                                                                              i JŠmtlands lŠn

 

Fors kommun (1971–1973)                          Fors landskommun (1863–1970)                                                                              JŠmtlands lŠn

reg 1973-10-01, avfšrt 1973-12-31                                                                                        Ragunda kommun

 

Fristads kommun (1971–1973)                   Fristads landskommun (1952–1970)                                                                              €lvsborgs lŠn

reg 1973-10-01, avfšrt 1973-12-31                                                                                        BorŒs kommun

 

Frostvikens kommun (1971–1973)           Frostvikens landskommun (1863–1970)                                                                              JŠmtlands lŠn

reg 1973-10-01, avfšrt 1973-12-31                                                                                        Stršmsunds kommun

 

Frškinds kommun (1971–1973)                 Frškinds landskommun (1952–1970)                                                                              Skaraborgs lŠn

ej faststŠllt eller registrerat                                                                                                        Tidaholms kommun

 

GlimŒkra kommun (1971–1973)                GlimŒkra landskommun (1863–1970)                                                                              Kristianstads lŠn

reg 1973-10-01, avfšrt 1973-12-31                                                                                        …stra Gšinge kommun

 

Gnarps kommun (1971–1973)                    Gnarps landskommun (1863–1970)                                                                              GŠvleborgs lŠn

reg 1973-10-01, avfšrt 1973-12-31                                                                                        Nordanstigs kommun

 

Gnesta kommun (1971–1973)                    Gnesta kšping (1955–1970)                                                                              Sšdermanlands lŠn

reg 1973-10-01, avfšrt 1973-12-31                                                                                        Gnesta och Nykšpings

                                                                                                                                                            kommuner

 

Gustavsbergs kommun (1971–1973)        Gustavsbergs landskommun (1952–1970)                                                                   Stockholms lŠn

reg 1973-10-01, avfšrt 1973-12-31                                                                                        VŠrmdš kommun

 

Hammerdals kommun (1971–1973)          Hammerdals landskommun (1893–1951)                                                                   JŠmtlands lŠn

reg 1973-10-01, avfšrt 1973-12-31          och Hammerdals landskommun (1952–1970)                                                                   Stršmsunds kommun

 

HarmŒngers kommun (1971–1973)           HarmŒngers landskommun (1952–1970)                                                                   GŠvleborgs lŠn

reg 1973-10-01, avfšrt 1973-12-31                                                                                        Nordanstigs kommun

 

Harplinge kommun (1971–1973)              Harplinge landskommun (1952–1970)                                                                              Hallands lŠn

reg 1973-10-01, avfšrt 1973-12-31                                                                                        Halmstads kommun

 

Hassela kommun (1971–1973)                   Hassela landskommun (1863–1970)                                                                              GŠvleborgs lŠn

reg 1973-10-01, avfšrt 1973-12-31                                                                                        Nordanstigs kommun

 

Herrljunga kommun (1971–1973)            Herrljunga kšping (1953–1970)                                                                              €lvsborgs lŠn

reg 1973-10-01, avfšrt 1973-12-31                                                                                        Herrljunga kommun

 

Holmsunds kommun (1971–1973)            Holmsunds kšping (1947–1970)                                                                              VŠsterbottens lŠn

reg 1973-10-01, avfšrt 1973-12-31                                                                                        UmeŒ kommun

 

HŒllnŠs kommun (1971–1973)                   HŒllnŠs landskommun (1863–1970)                                                                              Uppsala lŠn

reg 1973-10-01, avfšrt 1973-12-31                                                                                        Tierps kommun

 

Hšrnefors kommun (1971–1973)              Hšrnefors landskommun (1914–1970)                                                                              VŠsterbottens lŠn

reg 1973-10-01, avfšrt 1973-12-31                                                                                        UmeŒ kommun

 

Indals-Lidens kommun (1971–1973)       Indals-Lidens landskommun (1952–1970)                                                                   VŠsternorrlands lŠn

reg 1973-10-01, avfšrt 1973-12-31                                                                                        Sundsvalls kommun

 

JŠmjš kommun (1971–1973)                       JŠmjš landskommun (1963–1970)                                                                              Blekinge lŠn

reg 1973-10-01, avfšrt 1973-12-31                                                                                        Karlskrona kommun

 

Kalls kommun (1971–1973)                        Kalls landskommun (1863–1970)                                                                              JŠmtlands lŠn

reg 1973-10-01, avfšrt 1973-12-31                                                                                        re kommun

 

KŠlarne kommun (1971–1973)                   KŠlarne landskommun (1952–1970)                                                                              JŠmtlands lŠn

reg 1973-10-01, avfšrt 1973-12-31                                                                                        BrŠcke kommun

 

LšvŒngers kommun (1971–1973)             LšvŒngers landskommun (1863–1970)                                                                              VŠsterbottens lŠn

ej faststŠllt eller registrerat                                                                                                        SkellefteŒ kommun

 

Matfors kommun (1971–1973)                   Matfors landskommun (1963–1970)                                                                              VŠsternorrlands lŠn

reg 1973-10-01, avfšrt 1973-12-31                                                                                        Sundsvalls kommun

 

Mšrslils kommun (1971–1973)                  Mšrsils landskommun (1952–1970)                                                                              JŠmtlands lŠn

reg 1973-10-01, avfšrt 1973-12-31                                                                                        re kommun

 

Njurunda kommun (1971–1973)               Njurunda landskommun (1863–1970)                                                                              VŠsternorrlands lŠn

reg 1973-10-01, avfšrt 1973-12-31                                                                                        Sundsvalls kommun

 

Norastršms kommun (1971–1973)            Norastršms landskommun (1952–1970)                                                                              VŠsternorrlands lŠn

reg 1973-10-01, avfšrt 1973-12-31                                                                                        Kramfors kommun

 

Norra Ny kommun (1971–1973)                Norra Ny landskommun (1873–1970)                                                                              VŠrmlands lŠn

reg 1973-10-01, avfšrt 1973-12-31                                                                                        Torsby kommun

 

Norra RŒda kommun (1971–1973)            Norra RŒda landskommun (1950–1951)                                                                              VŠrmlands lŠn

reg 1973-10-01, avfšrt 1973-12-31          och Norra RŒda landskommun (1952–1970)                                                                   Hagfors kommun

 

Norsjš kommun (1971–1973)                     Norsjš landskommun (1863–1970)                                                                              VŠsterbottens lŠn

reg 1973-10-01, avfšrt 1973-12-31                                                                                        Norsjš kommun

 

NysŠtra kommun (1971–1973)                   NysŠtra landskommun (1863–1970)                                                                              VŠsterbottens lŠn

ej faststŠllt eller registrerat                                                                                                        Robertsfors kommun

 

NŠttraby kommun (1971–1973)                 NŠttraby landskommun (1888-05-01–1970)                                                                   Blekinge lŠn

reg 1973-10-01, avfšrt 1973-12-31                                                                                        Karlskrona kommun

 

Offerdals kommun (1971–1973)                Offerdal landskommun (1863–1970)                                                                              JŠmtlands lŠn

reg 1973-10-01, avfšrt 1973-12-31                                                                                        Krokoms kommun

 

Olands kommun (1971–1973)                    Olands landskommun (1952–1966)                                                                              Uppsala lŠn

reg 1973-10-01, avfšrt 1973-12-31          och Olands landskommun (1967–1970)                                                                              Uppsala och …stham-

                                                                                                                                                            mars kommuner

 

Ore kommun (1971–1973)                          Ore landskommun (1863–1970)                                                                              Kopparbergs lŠn

reg 1973-10-01, avfšrt 1973-12-31                                                                                        RŠttviks kommun

 

OvanŒkers kommun (1971–1976)             OvanŒkers landskommun (1952–1970)                                                                              GŠvleborgs lŠn

ej faststŠllt eller registrerat                                                                                                        OvanŒkers kommun

 

Ragunda kommun (1971–1973)                 Ragunda landskommun (1863–1970)                                                                              JŠmtlands lŠn

reg 1973-10-01, avfšrt 1973-12-31                                                                                        Ragunda kommun

 

Ramsele kommun (1971–1973)                 Ramsele landskommun (1863–1951)                                                                              VŠsternorrlands lŠn

reg 1973-10-01, avfšrt 1973-12-31          och Ramsele landskommun (1952–1970)                                                                   SollefteŒ kommun

 

Revsunds kommun (1971–1973)               Revsunds landskommun (1891–1951)                                                                              JŠmtlands lŠn

reg 1973-10-01, avfšrt 1973-12-31          och Revsunds landskommun (1952–1970)                                                                   BrŠcke kommun

 

RŠnneslšvs kommun (1971–1973)            RŠnneslšvs landskommun (1952–1970)                                                                              Hallands lŠn

faststŠllt 1971-02-05, ej registrerat                                                                                         Laholms kommun

 

SiljansnŠs kommun (1971–1973)               SiljansnŠs landskommun (1875-05-01–1970)                                                                   Kopparbergs lŠn

reg 1973-10-01, avfšrt 1973-12-31                                                                                        Leksands kommun

 

Skanšr med Falsterbo k:n (1971–1973)   Skanšr med Falsterbo stad (1863–1970)                                                                              Malmšhus lŠn

ej faststŠllt eller registrerat                                                                                                        Vellinge kommun

 

Smšgens kommun (1971–1973)                Smšgens landskommun (1924–1970)                                                                              Gšteborgs o Bohus lŠn

ej faststŠllt eller registrerat                                                                                                        SotenŠs kommun

 

Sorunda kommun (1971–1973)                  Sorunda landskommun (1863–1970)                                                                              Stockholms lŠn

reg 1973-10-01, avfšrt 1973-12-31                                                                                        NynŠshamns kommun

 

Stegeborgs kommun (1971–1973)            Stegeborgs landskommun (1952–1970)                                                                              …stergštlands lŠn

ej faststŠllt eller registrerat                                                                                                        Sšderkšpings kommun

 

Stršms kommun (1971–1973)                     Stršms landskommun (1863–1951)                                                                              JŠmtlands lŠn

reg 1973-10-01, avfšrt 1973-12-31          och Stršms landskommun (1952–1970)                                                                              Stršmsunds kommun

 

Stuguns kommun (1971–1973)                  Stuguns landskommun (1863–1951)                                                                              JŠmtlands lŠn

reg 1973-10-01, avfšrt 1973-12-31          och Stuguns landskommun (1952–1970)                                                                   Ragunda kommun

 

Stšde kommun (1971–1973)                      Stšde landskommun (1863–1970)                                                                              VŠsternorrlands lŠn

reg 1973-10-01, avfšrt 1973-12-31                                                                                        Sundsvalls kommun

 

Svedala kommun (1971–1973)                  Svedala kšping (1950–1966)                                                                               Malmšhus lŠn

reg 1973-10-01, avfšrt 1973-12-31          och Svedala kšping (1967–1970)                                                                              Svedala kommun

 

Svegs kommun (1971–1973)                      Svegs landskommun (1952–1966)                                                                              JŠmtlands lŠn

reg 1973-10-01, avfšrt 1973-12-31          och Svegs kšping (1967–1970)                                                                              HŠrjedalens kommun

 

SŠvars kommun (1971–1973)                      SŠvars landskommun (1925–1970)                                                                              VŠsterbottens lŠn

reg 1973-10-01, avfšrt 1973-12-31                                                                                        UmeŒ kommun

 

SšderbŠrke kommun (1971–1973)           SšderbŠrke landskommun (1863–1951)                                                                               Kopparbergs lŠn

reg 1973-10-01, avfšrt 1973-12-31          och SšderbŠrke landskommun (1952–1970)                                                                   Smedjebackens k:n

 

Sšderfors kommun (1971–1973)               Sšderfors landskommun (1863–1970)                                                                              Uppsala lŠn

reg 1973-10-01, avfšrt 1973-12-31                                                                                        Tierps kommun

 

Tierps kommun (1971–1973)                      Tierps kšping (1952–1970)                                                                              Uppsala lŠn

ej faststŠllt eller registrerat                                                                                                        Tierps kommun

 

Tierpsbygdens kommun (1971–1973)     Tierps landskommun (1952–1970)                                                                              Uppsala lŠn

ej faststŠllt eller regsitrerat                                                                                                        Tierps kommun

 

Tollarps kommun (1971–1973)                  Tollarps landskommun (1952–1970)                                                                              Kristianstads lŠn

reg 1973-10-01, avfšrt 1973-12-31                                                                                        Kristianstads kommun

 

Tyringe kommun (1971–1973)                  Tyringe landskommun (1952–1970)                                                                              Kristianstads lŠn

reg 1973-10-01, avfšrt 1973-12-31                                                                                        HŠssleholms kommun

 

TŠnnŠs kommun (1971–1973)                     TŠnnŠs landskommun (1863–1970)                                                                              JŠmtlands lŠn

reg 1973-10-01, avfšrt 1973-12-31                                                                                        HŠrjedalens kommun

 

Tšcksmarks kommun (1971–1973)            Tšckmarks landskommun (1952–1970)                                                                              VŠrmlands lŠn

reg 1973-10-01, avfšrt 1973-12-31                                                                                        rjŠngs kommun

 

UndersŒkers kommun (1971–1973)          UndersŒkers landskommun (1863–1970)                                                                   JŠmtlands lŠn

reg 1973-10-01, avfšrt 1973-12-31                                                                                        re kommun

 

VagnhŠrads kommun (1971–1973)           VagnhŠrads landskommun (1952–1970)                                                                              Sšdermanlands lŠn

reg 1973-10-01, avfšrt 1973-12-31                                                                                        Trosa kommun

 

Vinslšvs kommun (1971–1973)                 Vinslšvs landskommun (1952–1970)                                                                              Kristianstads lŠn

ej faststŠllt eller registrerat                                                                                                        HŠssleholms kommun

 

Viskafors kommun (1971–1973)                Kinnarumma kommun (1863–1960)                                                                              €lvsborgs lŠn

ej faststŠllt eller registrerat                          och Viskafors landskommun (1961–1970)                                                                   BorŒs kommun

 

Vittsjš kommun (1971–1973)                    Vittsjš landskommun (1952–1970)                                                                              Kristianstads lŠn

reg 1973-10-01, avfšrt 1973-12-31                                                                                        HŠssleholms och

                                                                                                                                                            Osby kommuner

 

VŠstlands kommun (1971–1973)               VŠstlands landskommun (1863–1970)                                                                              Uppsala lŠn

reg 1973-10-01, avfšrt 1973-12-31                                                                                        Tierps kommun

 

YtterlŠnnŠs kommun (1971–1973)            YtterlŠnnŠs landskommun (1952–1970)                                                                              VŠsternorrlands lŠn

reg 1973-10-01, avfšrt 1973-12-31                                                                                        Kramfors kommun

 

ls kommun (1971–1973)                           ls landskommun (1863–1970)                                                                              Kopparbergs lŠn

reg 1973-10-01, avfšrt 1973-12-31                                                                                        Leksands kommun

 

re kommun (1971–1973)                          re landskommun (1863–1970)                                                                              JŠmtlands lŠn

reg 1973-10-01, avfšrt 1973-12-31                                                                                        re kommun

 

…rkeneds kommun (1971–1973)               …rkeneds landskommun (1863–1970)                                                                              Kristianstads lŠn

reg 1973-10-01, avfšrt 1973-12-31                                                                                        Osby kommun

 

…sthammars kommun (1971–1973)           …sthammars stad (1957-1966)                                                                              Stockholms lŠn

reg 1973-10-01, avfšrt 1973-12-31          och …sthammars stad (1967–1970)                                                                              …sthammars kommun

                                                                                                                                                            i Uppsala lŠn

 

 

Tidigare antagna kommunvapen registrerade 1989–1994

 

Dorotea (kommun) — O24001-93

Dorotea kommun (1980–), VŠsterbottens lŠn.

I fŠlt av guld en ršd bjšrn med blŒ tunga och klor, och dŠršver en ršd ginstam belagd med en krona av guld

Registrerat 1989-04-07 (med obetydligt omformulerad blasonering), tidigare fšrt av Dorotea kommun (1971–1973) och dessfšrinnan Dorotea landskommun (1863–1970).

Bjšrn – Dorotea vid tiden fšr vapnets tillkomst betraktad som en av de bjšrnrikaste i landet. Krona – ortnamnets kungliga anknytning till Gustav IV Adolfs gemŒl; fšr att skilja vapnet frŒn andra med en bjšrn som motiv.

 

HŠrnšsand — O22001-93

HŠrnšsands kommun (1971–), VŠsternorrlands lŠn. Tidigare fšrt av HŠrnšsands stad.

I silverfŠlt en svart bŠver med en svart gŠdda i munnen

Registrerat 1989-11-10, tidigare fšrt av HŠrnšsands stad (1969–1970) och dessfšrinnan HŠrnšsands stad (1873–1968) och HŠrnšsands stad (1624–1872).

Svart bŠver med gŠdda i munnen – bilden i HŠrnšsands stads sigill, stadgat i stadens privilegiebrev 1586; traktens djurliv.

 

Kalix (kommun) — O25001-93

Kalix kommun (1971–), Norrbottens lŠn. Tidigare fšrt av Nederkalix landskommun.

I rštt fŠlt en kalk av guld

Registrerat 1989-08-18, tidigare fšrt av Kalix landskommun (1967–1970) och dessfšrinnan Nederkalix landskommun (1924–1966).

Kalk – bilden i Nederkalix sockens sigill, kŠnt sedan 1640-talet; tolkning av ortnamnet som latinets calix med betydelsen kalk.

 

Tibro (kommun) — O16002-93

Tibro kommun (1971–), Skaraborgs lŠn. Tidigare fšrt av Tibro kšping.

I rštt en likbent vinkelhake med spetsen uppŒt, dŠrunder en stolpvis stŠlld timmeryxa, allt av guld

Registrerat 1990-10-26, tidigare fšrt (med obetydligt annorlunda blasonering) av Tibro kšping (1947–1970).

Vinkelhake – det moderna nŠringslivet. Yxa – frŒn KŒkinds hŠrads sigill frŒn 1568; Šldre tiders nŠringsfŒng.

 

€lvdalen (kommun) — O20001-93

€lvdalens kommun (1971–), Kopparbergs lŠn. Tidigare fšrt av €lvdalens landskommun.

I fŠlt av silver ett rštt treberg, belagt med ett armborst av silver, och dŠršver en av en vŒgskura bildad blŒ ginstam, belagd med en lie av silver

Registrerat 1991-05-17, tidigare fšrt av €lvdalens landskommun (1863–1970).

Treberg – porfyrbergen. VŒgskura – DalŠlven. Armborst – gŒngna tiders Šlvdalingar som grŠnsvaktare och skickliga bŒgskyttar. Lie – smideshantverket; frŒn bilden i €lvdalens sockens sigill, kŠnt frŒn 1697.

Komponerat av Ruben Hellman, Falun.

 

 

Kommunvapen antagna 1989–1994

 

Gnesta (kommun) — O04001-93

Gnesta kommun (1992–), Sšdermanlands lŠn.

I gršnt fŠlt en bjšrk av guld

Registrerat 1992-06-18.

Bjšrk – kvist, tolkad som bjšrk, i Daga hŠrads sigill, kŠnt frŒn omkring 1600; vapnet fšr Daga landskommun. Gršnt och guld – till Œtskillnad frŒn andra vapen med trŠdmotiv.

 

GullspŒng — O16001-93

GullspŒngs kommun (1971–), Skaraborgs lŠn.

I blŒtt fŠlt en hoppande lax, ovan Œtfšljd av en smal upphšjd bjŠlke, nedan av en krona, allt av guld

Registrerat 1989-12-22.

BjŠlke av guld – ortnamnet. Lax – laxfisket. Krona – slaget vid Hova 1275, dŠr kung Valdemar fšrlorade kronan till sin bror Magnus ladulŒs.

 

Trosa (kommun) — O04004-93

Trosa kommun (1992–), Sšdermanlands lŠn.

I blŒtt fŠlt en roddbŒt med tvŒ par Œror i guld och dŠr šver en bildad mŒne i silver

Registrerat 1992-01-17, tidigare fšrt av Trosa kommun (1971–1973) och dessfšrinnan Trosa stad (medeltiden–1970).

BŒt med tvŒ par Œror – det i Trosa stads privilegiebrev 1611 (i samband med att staden flyttades nŠrmare kusten) stadgade motivet i stadens sigill; stršmmingsfisket. BŒt med tvŒ par Œror samt mŒne – bilden i Trosa stads sigill frŒn 1600-talet.

 

Vaggeryd (kommun, II) — O06002-93

Vaggeryds kommun (1971–), Jšnkšpings lŠn.

I fŠlt av guld ett vagnshjul bestŒende av svart hjulband och svart nav samt av ršd hjulring i fyra delar och tio ršda ekrar

Registrerat 1989-04-28, ersatt tidigare registrerat vapen.

Vagnshjul – vagnsindustrin och den dŠrur utvecklade mšbel- och metallindustrin.

Komponerat av konstnŠren Erik Klint.

 

 

Vapen fšr kommundelar

 

Bollebygd (kommundel) — O15001-93

Bollebygds kommundel, BorŒs kommun (1974–), €lvsborgs lŠn.

I svart fŠlt en med grepe fšrsedd kanna av guld

Antaget 1990-05-17, registrerat 1991-01-11, tidigare fšrt av Bollebygdskommun (1971– 1973) och dessfšrinnan Bollebygds landskommun (1952–1970).

Kanna (bolle) – bilden i Bollebygds hŠrads sigill, kŠnt frŒn 1568; ortnamnets fšrled. Svart och guld – landskapet VŠstergštlands vapen.

 

Dalsjšfors (kommundel) — O15002-93

Dalsjšfors kommundel, BorŒs kommun (1974–), €lvsborgs lŠn.

I blŒtt fŠlt en ginstam av guld, belagd med en blŒ skyttel, och fšrenad med en stolpe av guld, Œtfšljd till hšger av en skrŠddarsax och till vŠnster av en kŠrve, allt av guld

Antaget 1990-05-17, registrerat 1991-05-17, tidigare fšrt av Dalsjšfors kommun (1971– 1973) och dessfšrinnan Dalsjšfors landskommun (1952–1970), Toarps landskommun (1952–1966) och Toarps landskommun (1863–1951).

Ginstam fšrenad med stolpe – bokstaven T – ortnamnet Toarp. Skyttel – linneindustrin. SkrŠddarsax – konfektionen. KŠrve – jordbruket.

 

Fristad (kommundel) — O15003-93

Fristads kommundel, BorŒs kommun (1974–), €lvsborgs lŠn.

Skšld indelad i trekanter av gršnt och av silver, ordnade pŒ fyra rader

Antaget 1990-05-17, registrerat 1991-01-11, tidigare fšrt av Fristads kommun (1971– 1973) och dessfšrinnan Fristads landskommun (1952–1970).

Trekanter – gator med militŠra tŠlt pŒ €lvsborgs regementes lŠgerplats Fristads hed.

 

JŠrbo (kommundel) — O21001-93

JŠrbo kommundel, Sandvikens kommun (1971–), GŠvleborgs lŠn.

I blŒtt fŠlt ett kors med tre tvŠrarmar, den mellersta med tvŒ uppŒtriktade, utŒtbšjda och šver korset nŒende spetsar, allt av silver

Taget i bruk fšr kommundelen utan sŠrskilt beslut, ej registrerat, tidigare fšrt av JŠrbo landskommun (1863–1970).

Kors med tre tvŠrarmar – bilden i jŠrnstŠmpel vid JŠrbo švre hammare.

 

Mariefred (kommundel) — O04002-93

Mariefreds kommundel, StrŠngnŠs kommun (1971–), Sšdermanlands lŠn.

I blŒtt fŠlt en kršnt madonna med gloria och mandorla, bŠrande pŒ vŠnster arm barnet med gloria, allt av gult, och stŒende pŒ en mŒnskŠra av silver

Antaget 1992-06-15, registrerat 1993-07-16, tidigare fšrt av Mariefreds stad (1952– 1970) och dessfšrinnan Mariefreds stad (1605–1951).

Kršnt madonna med Jesusbarnet pŒ mŒnskŠra – bilden i Mariefreds stads sigill, tilldelat genom kungl brev 1649 och utfšrt 1650; bilden i Mariefreds klosters sigill, kŠnt frŒn 1525.

 

Ovansjš (kommundel) — O21002-93

Ovansjš kommundel, Sandvikens kommun (1971–), GŠvleborgs lŠn.

I fŠlt av silver en ršd hjort, gŒende pŒ ršd stam, belagd med nio fembladiga blommor av silver, ordnade fem och fyra

Taget i bruk fšr kommundelen utan sŠrskilt beslut, ej registrerat, tidigare fšrt av Ovansjš landskommun (1924–1970).

Hjort gŒende pŒ stam – frŒn bilden i skšld i Ovansjš sockens sigill, daterat 1685. Fembladiga blommor – heraldisering av vŠxter pŒ marken i sockensigillet.

 

Stallarholmen (kommundel) — O04003-93

Stallarholmens kommundel, StrŠngnŠs kommun (1971–), Sšdermanlands lŠn.

I fŠlt av guld en svart selbŒge

Antaget 1992-06-15, registrerat 1993-07-16, tidigare fšrt av Stallarholmens landskommun (1952–1970).

SelbŒge – bilden i Selebo hŠrads sigill frŒn 1563; fšrleden i ortnamnet Selebo.

 

Viskafors (kommundel) — O15004-93

Viskafors kommundel, BorŒs kommun (1974–), €lvsborgs lŠn.

I gršnt fŠlt ett vingdon av guld

Antaget 1990-05-17, registrerat 1991-05-17, tidigare fšrt av Viskafors kommun (1971– 1973) och dessfšrinnan Viskafors landskommun (1961–1970) och Kinnarumma landskommun (1863–1960).

Vingdon – industrin, sŠrskilt textilindustrin. Gršnt – jord- och skogsbruket.

 

VŒrfruberga (kommundel) — O04005-93

VŒrfruberga kommundel, StrŠngnŠs kommun (1971–), Sšdermanlands lŠn

I gršnt fŠlt en som krumstav formad, uppvŠxande naturlig lilja med stŠngel av guld och kalk av silver

Antaget 1992-06-15, registrerat 1993-07-16, tidigare fšrt av VŒrfruberga landskommun (1952–1970).

LiljestŠngel – symbol fšr jungfru Maria, VŒr fru – ortnamnets fšrled. Krumstav – stav fšr abedissa – frŒn sigill fšr abbedissan i VŒrfruberga kloster frŒn 1278; det nunnekloster, helgat Œt jungfru Maria, varav socknen fŒtt sitt namn.

 

ker (kommundel) — O04006-93

kers kommundel, StrŠngnŠs kommun (1971–), Sšdermanlands lŠn.

I svart fŠlt en kanon mellan tvŒ sŠdesax, allt av guld

Antaget 1992-06-15, registrerat 1993-07-16, tidigare fšrt av kers landskommun (1952–1970).

Kanon – kers styckebruk. SŠdesax – frŒn bilden i kers hŠrads sigill, kŠnt frŒn 1569; jordbruket.

 

rsunda (kommundel) — O21003-93

rsunda kommundel, Sandvikens kommun (1971–), GŠvleborgs lŠn.

I fŠlt av silver en ršd spets belagd med en kvarnsten av silver och Œtfšljda av tvŒ inŒtvŠnda ršda kilhackor

Taget i bruk fšr kommundelen utan sŠrskilt beslut, ej registrerat, tidigare fšrt av rsunda landskommun (1863–1970).

Kvarnsten och kilhacka – frŒn bilden i rsunda sockens sigill, kŠnt frŒn 1682. Kvarnsten – tillverkningen av kvarnstenar som viktig binŠring fšr bšnderna omkring Storsjšn. Kilhacka – gruvdriften.

 

…sterfŠrnebo (kommundel) — O21004-93

…sterfŠrnebo kommundel, Sandvikens kommun (1971–), GŠvleborgs lŠn.

I fŠlt av silver ett rštt sakramentsskŒp med dšrrbeslag av guld mellan tvŒ Œttauddiga ršda stjŠrnor

Taget i bruk fšr kommundelen utan sŠrskilt beslut, ej registrerat, tidigare fšrt av …sterfŠrnebo landskommun (1863–1970).

SakramentsskŒp och stjŠrnor – bilden i FŠrnebo sockens sigill, kŠnt sedan 1682.

Komponerat av stadsarkitekt Hans Schlyter, Sundsvall.

 

Svensk vapenbok fšr kšpingar, municipalsamhŠllen och landskommuner 1863–1970 : med stadsvapen ej švertagna av kommuner, kommunvapen upphšrda 1971–1994 och kommunvapen nytillkomna 1989–1994. Mjšlby, 1994. 176 sid. ISBN 91-87784-07-6.

Sveriges kommunvapen. Mjšlby, 1983. 56 sid.

Heraldiska vapen i Sverige : Svensk heraldik och Sveriges kommunvapen. Mjšlby, 1989. 112 sid, inb. ISBN 91-87784-00-9.

 

 

 

 

 

slekt.se/heraldik

Start Heraldiska vapen och flaggor

Start slekt.se

© 2022 Per Andersson