Heraldiska vapen och flaggor

Per Anderssons texter om heraldik, kommunvapen, nordiska korsflaggor m m

 

 

 

 

 

Fšrslag till lag om heraldiska vapen

 

Definition

 

1 Ett heraldiskt vapen Šr ett sŠrskiljande kŠnnetecken i bildform fšr sin bŠrare och en bildmŠssig motsvarighet till hans verbala namn eller firma.

BŠrare av ett vapen kan vara riket, en statlig myndighet, en kommun, en fysisk person, en slŠkt, ett fšretag, en ideell fšrening, en stiftelse eller ett trossamfund eller dŠrinom ett stift, en fšrsamling eller annan liknande enhet. Vapen kan ocksŒ finnas fšr geografiskt avgrŠnsade menigheter enligt historisk indelning, sŒsom landskap, hŠrader och socknar.

 

2 Ett vapen bestŒr av ett skšldemŠrke och eventuellt tillkommande attribut. SkšldemŠrket kan anbringas pŒ olika slags ytor, sŒsom en skšld eller en flaggduk.

SkšldemŠrket Šr uppbyggt av fŠlt i kontrasterande kulšrer.

Ett vapen Šr fixerat till sitt innehŒll (komposition) men ej till sin form (avbildning). Fixeringen sker genom en beskrivning (blasonering) av vapnets bildidŽ.

 

BestŒndsdelar

 

3 DŒ skšldemŠrket anbringas pŒ en skšld, kan vapnet dŠrutšver bestŒ av en ovanpŒ skšlden vilande hjŠlm av silver med hjŠlmtŠcke, hjŠlmbindel och hjŠlmprydnad.

HjŠlmtŠcket utfšrs i skšldemŠrkets dominerande fŠrg utvŠndigt och metall invŠndigt. I samma tinkturer utfšrs hjŠlmbindeln.

HjŠlmprydnaden bestŒr av skšldemŠrkets viktigaste bild eller av annat motiv.

BŠrare med lŠgst adelsmans vŠrdighet brukar šppen hjŠlm med byglar samt fŒr ersŠtta hjŠlmbindeln med en hjŠlmkrona. …vriga bŠrare brukar sluten hjŠlm.

Den som innehar friherrlig vŠrdighet fŒr fšra tvŒ och den som innehar grevlig vŠrdighet tre hjŠlmar.

 

4 Den som har rŠtt att anvŠnda en rangkrona fŒr i stŠllet fšr hjŠlm med tillbehšr anbringa en skšldkrona vilande ovanpŒ skšlden.

Kronor Šr kunglig, kronprinslig, arvfurstlig, grevlig, friherrlig och adlig samt murkrona.

PŒ rikets och statliga myndigheters vapenskšldar brukas kunglig krona. PŒ landskaps och landstingskommuners skšldar fŒr brukas arvfurstlig krona och pŒ primŠrkommuners skšldar murkrona.

Svenska kyrkans biskopar fŒr kršna skšlden med en mitra.

 

5 Till kungliga, grevliga och friherrliga vapen fŒr brukas skšldhŒllare, som skall stŒ pŒ ett postament.

Rikets vapen och vapen fšr medlemmar av det kungliga huset fŒr omslutas av en vapenmantel, kršnt med vederbšrande rangkrona.

 

6 Statliga myndigheter, Svenska kyrkans enheter och innehavare av hšgre statliga och kyrkliga Šmbeten fŒr till skšlden foga emblem som symboliserar verksamheten. SŒdant emblem skall vara godkŠnt av regeringen efter yttrande av Riksarkivets heraldiska nŠmnd.

Kommunala nŠmnder och deras fšrvaltningar fŒr pŒ motsvarande sŠtt komplettera kommunens vapen med ett emblem fšr sin verksamhet, vilket godkŠnts av Riksarkivets heraldiska nŠmnd.

 

7 Om vapnets bŠrare innehar en svensk statlig ordensutmŠrkelse, fŒr ordenstecken tillfšras vapnet i anslutning till skšlden.

 

8 Till varje vapen fŒr fogas ett devisband nedanfšr skšlden med bŠrarens valsprŒk.

 

SkšldemŠrkets komposition

 

9 Ett vapen fŒr ej komponeras sŒ att det blir identiskt eller fšrvŠxlingsbart med ett redan existerande vapen.

Varje skšldemŠrke som antas skall utmŠrkas av enkelhet och tydlighet.

Som skšldemŠrke fŒr endast fšrekomma sŒdan komposition som kan formas med de heraldiska grundbegrepp som sedan medeltiden vunnit hŠvd och som ŒtergŒr pŒ den heraldiska symbolformens sŠrart.

 

10 De bilder som fšrekommer i ett skšldemŠrke Šr en eller flera hŠroldsbilder eller en eller flera allmŠnna bilder eller en kombination dŠrav.

En hŠroldsbild Šr en geometrisk indelning av skšldemŠrket i tvŒ eller flera fŠlt. HŠroldsbilder kan utformas med olika slags delningslinjer, skuror.

En allmŠn bild kan vara varje generellt fšrekommande slag av fšremŒl frŒn naturen, mŠnsklig verksamhet eller fantasins vŠrld, som tydligt skiljer sig frŒn andra slag av fšremŒl och med bibehŒllen karaktŠristik kan Œterges strikt tvŒdimensionellt samt som inte prŠglas av stark tidsbundenhet.

 

11 Metallerna guld och silver samt fŠrgerna blŒtt, rštt, svart och gršnt Šr de tinkturer som fŒr komma till anvŠndning vid framstŠllning av skšldemŠrken.

Metall fŒr ej grŠnsa till annan metall och fŠrg ej till annan fŠrg. Mindre sŒdana tinkturmšten fŒr dock fšrekomma, om det finns sŠrskilda skŠl.

 

12 Ett skšldemŠrke bšr innehŒlla sŒ fŒ bilder och sŒ fŒ tinkturer som mšjligt.

Enkla och tydliga allmŠnna bilder bšr vŠljas framfšr komplicerade motiv.

Som allmŠnna bilder bšr inte fšrekomma bokstŠver, siffror och liknande tecken.

 

13 Ett skšldemŠrke fŒr ej komponeras sŒ att det kan uppfattas i nŒgot fŠlt innehŒlla ett redan befintligt skšldemŠrke, om det inte Šr frŒga om en fšrening enligt 24–30 €€.

Inget annat vapen Šn vapen fšr riket, statlig myndighet eller medlem av det kungliga huset fŒr innehŒlla ett fŠlt med tre kronor i nŒgon formering.

 

Blasonering

 

14 I blasoneringen uttrycks vapnets komposition entydigt och uttšmmande.

Vapnets bestŒndsdelar redovisas i fšljande ordning:

1. skšldemŠrke,

2. hjŠlm med hjŠlmtŠcke, hjŠlmbindel och hjŠlmprydnad alternativt skšldkrona,

3. švriga attribut,

4. valsprŒk.

I beskrivningen av skšldemŠrket skall framkomma fšrekomsten av hŠroldsbilder och allmŠnna bilder samt alla fŠlts tinkturer. Om utformningen av bilder inte framstŒr som den normala eller minst ofšrvanskade, skall ocksŒ anges bildernas vridning och belŠgenhet i fšrhŒllande till varandra och till skšldemŠrkets ytterkanter. AnvŠndning av andra skuror Šn raka skall anges.

 

Avbildning

 

15 Avbildning av ett vapen gšrs genom tolkning av blasoneringen.

 

16 SkšldemŠrkets alla bilder utfšrs tvŒdimensionellt.

AllmŠnna bilder utfšrs i en stiliserad form som framhŠver det karaktŠristiska hos motivet.

 

17 Bild som inte Šr genomgŒende avbildas sŒ stor att den maximalt fyller ut sitt utrymme i fŠltet utan att uppfattas vara fŠstad vid fŠltets kant.

SkšldemŠrket fyller ut hela den yta pŒ vilken det anbringas.

 

18 Av varje tinktur anvŠnds endast den maximala nyansen.

Metallerna guld och silver kan ersŠttas med gult respektive vitt.

 

19 Ett vapens bestŒndsdelar bšr inbšrdes šverensstŠmma i stil.

Vapnet bšr utfšras i samma stil som den omgivning dŠr det skall placeras.

 

RŠtt till vapen

 

20 Varje rŠttssubjekt enligt 1 € 2 st har rŠtt att antaga och fšra ett heraldiskt vapen, under fšrutsŠttning att ingen annans rŠtt krŠnks.

 

21 Ett vapen som registrerats i Patent- och registreringsverket fŒr inte brukas av annan Šn dess Šgare.

Detta skydd mot otillbšrlig anvŠndning av vapnet kvarstŒr Šven efter att dess Šgare upphšrt att existera.

 

22 € Om rikets vapen finns fšreskrivet i lag (1982:268) om Sveriges riksvapen.

 

23 Varje statlig myndighet skall fšra ett vapen, om vars komposition regeringen beslutar.

Vapen fšr en statlig myndighet skall vara det lilla riksvapnet, enbart eller med ett sŠrskiljande emblem som symboliserar verksamheten lagt bakom skšlden. Vapen fšr myndighet med sŠrskild regional anknytning och vapen fšr militŠrt fšrband fŒr ha ett annat skšldemŠrke Šn det lilla riksvapnets.

 

24 Varje landstingskommun och primŠrkommun skall antaga och lŒta registrera ett vapen.

Vid fšrŠndrad kommunal indelning fŒr skšldemŠrket fšr en upphšrd kommun upptagas ofšrŠndrat av en nybildad kommun, om denna omfattar mer Šn hŠlften av omrŒdet fšr den upphšrda kommunen. Om det ingŒende omrŒdet Šr mindre, fŒr den upphšrda kommunens vapen upptagas efter fšrŠndring (brisering) eller i fšrening med annat eller andra skšldemŠrken.

Vid mindre vidgning eller minskning av en kommun fŒr befintligt vapen behŒllas utan nytt beslut och ny registrering.

 

25 Som vapen fšr kommunalfšrbund eller kyrklig samfŠllighet fŒr antagas en fšrening av skšldemŠrkena fšr ingŒende enheters vapen, dock med beaktande av 12 € 1 st.

 

26 I skšldemŠrke fšr fšrsamling inom Svenska kyrkan eller fšr socken fŒr ingŒ skšldemŠrke fšr hŠrad, kontrakt, pastorat eller samfŠllighet som fšrsamlingen eller socknen tillhšr eller har tillhšrt.

 

27 Antagande, fšrvŠrv och bruk av slŠktvapen grundas pŒ den agnatiska slŠktprincipen. Agnatisk medlem av en slŠkt Šr en pŒ obruten manslinje hŠrstammande manlig eller kvinnlig avkomling till slŠktens stamfader.

Ett slŠktvapen fŒr fšras av de agnatiska Šttlingarna till den eller de som antagit vapnet samt av andra agnatiska medlemmar av slŠkten efter tillstŒnd frŒn švriga Šgare.

Den som Šr gift fŒr fšra sin makes eller makas skšldemŠrke i fšrening med sitt eget. Denna rŠtt upphšr om Šktenskapet upplšses genom Šktenskapsskillnad.

 

28 En person fŒr fšrutom sitt eget slŠktvapen fšra ett anvapen, som i en och samma skšld fšrenar tvŒ eller flera slŠktvapens skšldemŠrken.

Varje ingŒende slŠktvapen skall tillhšra en agnatisk slŠkt frŒn vilken anvapnets Šgare hŠrstammar i rakt nedstigande led.

AvstŒndet till den nŠrmaste medlemmen av varje agnatisk slŠkt frŒn anvapnets Šgare fŒr inte vara lŠngre Šn fyra generationer. Varje slŠktvapens andel av skšldytan fŒr inte vara stšrre Šn slŠktens andel av anorna i en generation.

 

29 Svenska kyrkans biskopar fŒr fšrena stiftets och sin slŠkts skšldemŠrke till ett Šmbetsvapen.

 

30 Vid ombildning av fšretag, ideella fšreningar eller stiftelser fŒr behšrig fšretrŠdare fšr ett subjekt som upphšr medge skriftligen att dess vapen švertas av ett annat av ombildningen beršrt subjekt, med eller utan brisering eller fšrening med annat skšldemŠrke.

 

Registrering

 

31 Registrering av ett heraldiskt vapen sker efter skriftlig anmŠlan i register, som fšrs fšr hela riket av Patent- och registreringsverket (registreringsmyndigheten).

 

32 Registrering fŒr ske endast om Riksarkivets heraldiska nŠmnd har avgivit yttrande och dŠrvid funnit att

1. kŠnnetecknet uppfyller kriterierna fšr att vara ett heraldiskt vapen,

2. kompositionen Šr unik och ej fšrvŠxlingsbar med annat redan existerande vapen till vilket annan har bŠttre rŠtt,

3. vapnet inte strider mot bestŠmmelserna i denna lag om ett vapens bestŒndsdelar och ett skšldemŠrkes komposition,

4. blasoneringen entydigt och uttšmmande uttrycker vapnets komposition,

5. den ingivna avbildningen šverensstŠmmer med blasoneringen.

NŠmnden fŒr uttaga en avgift, som faststŠllts av regeringen, fšr varje yttrande šver ett vapen. Om nŠmndens godkŠnnande kan ske efter mindre justeringar i det ingivna materialet, skall inte ny avgift uttagas vid en fšrnyad granskning efter att justeringar gjorts.

 

33 AnmŠlan om registrering gšrs hos registreringsmyndigheten av vapnets Šgare.

I frŒga om statlig myndighets vapen gšrs anmŠlan av regeringen.

Vapen fšr landskap och hŠrader anmŠls av lŠnsstyrelsen i det lŠn inom vilket hela eller stšrsta delen av omrŒdet Šr belŠget. €r omrŒdet belŠget inom mer Šn ett lŠn, skall samrŒd fšre anmŠlan ske med varje ytterligare beršrd lŠnsstyrelse.

En kommuns vapen anmŠls av kommunens beslutande fšrsamling.

I frŒga om slŠktvapen gšrs anmŠlan av den eller de slŠktmedlemmar som antagit vapnet, av en eller flera slŠktmedlemmar som bŠr vapnet eller av en slŠktfšrening.

 

34 Till anmŠlningshandlingen skall fogas

1. blasonering av vapnet,

2. avbildning av det fullstŠndiga vapnet med skšld, som har en hšjd av 14 cm eller 9 cm, om vapnet har flera bestŒndsdelar Šn skšld, skšldkrona, emblem bakom skšlden och valsprŒk, i tre exemplar i fŠrg och tre exemplar som ofŠrgad linjeteckning,

3. avbildning av skšldemŠrket anbringat pŒ en kvadratisk flaggduk med sidan 11 cm, i tre exemplar i fŠrg och tre exemplar som ofŠrgad linjeteckning,

4. bestyrkt kopia av beslut om antagande av vapnet,

5. person- eller registreringsbevis fšr Šgaren, om inte anmŠlan gšrs av en myndighet,

6. identifikationsuppgifter fšr Šgaren och, om det Šr frŒga om ett slŠktvapen, en slŠktredogšrelse,

7. fšrklaring till vapnets komposition med uppgift om skšldemŠrkets och eventuella andra bestŒndsdelars ursprung, bakgrund och symbolik,

8. yttrande av Riksarkivets heraldiska nŠmnd.

Vid anmŠlan skall till registreringsmyndigheten erlŠggas en avgift, som faststŠllts av regeringen.

 

35 Registreringsmyndigheten fšr diarium šver inkomna anmŠlningar.

 

36 Det av registreringsmyndigheten fšrda registret skall innehŒlla

1. anteckning om dagen fšr registreringen,

2. blasonering av vapnet,

3. avbildning av vapnet,

4. uppgift om fšr vilken bŠrare vapnet registrerats,

5. ett registreringsnummer, som vapnen tilldelas i den ordning de registreras och som fšregŒs av en bokstavsbeteckning fšr den kategori av vapenbŠrare som vapnet tillhšr.

 

37 NŠr registrering skett, utfŠrdar registreringsmyndigheten bevis dŠrom och publicerar registrets uppgifter om vapnet i Registreringstidning fšr varumŠrken, del C.

 

38 Vapen fšr en pŒ Riddarhuset introducerad Štt Šger samma skydd som registrerat vapen.

Detsamma gŠller vapen som registrerats enligt 1 € lagen (1970:498) om skydd fšr vapen och vissa andra officiella beteckningar.

 

39 Beslut av Patent- och registreringsverket eller Riksarkivets heraldiska nŠmnd i frŒga om registrering av heraldiskt vapen eller yttrande fšre registrering fŒr šverklagas till KammarrŠtten av den vars rŠtt Šr beršrd.

 

40 UtlŠnning fŒr fšra sitt vapen i Sverige, om det inte strider mot denna eller annan svensk lag.

 

––––––––

 

1. Genom lagen upphŠvs kungšrelsen (1973:686) om registrering av svenska kommunala vapen.

2. Vapen som fšre denna lags ikrafttrŠdande tilldelats eller faststŠllts av Konungen eller regeringen, registrerats enligt lagen (1970:498) om skydd fšr vapen och vissa andra officiella beteckningar eller fšrts med lŒngvarig hŠvd, fŒr fortsatt fšras av sin Šgare Šven om dess komposition strider mot bestŠmmelse i denna lag.

 

Fšrslag till lag om heraldiska vapen. Svenska heraldiska fšreningen: Vapenbilden, Œrg 26, nr 51, 2001. Sid 6 och 14–16.

 

 

 

 

slekt.se/heraldik

Start Heraldiska vapen och flaggor

Start slekt.se

© 2022 Per Andersson