Heraldiska vapen och flaggor Per Anderssons texter om heraldik, kommunvapen, nordiska korsflaggor m m
	Sveriges kommunala vapen – Städer Stadsvapen övertagna av nuvarande kommuner Stadsvapen ej övertagna av nuvarande kommuner Stadsvapen övertagna av nuvarande kommuner Se avdelning Kommuner Stadsvapen ej övertagna av nuvarande kommuner Arboga — K19001-93 Arboga stad (medeltiden–1946) och Arboga stad (1947–1970), Västmanlands län. I fält av silver en svart örn med röd näbb och röda ben Ej fastställt av Kungl Maj:t, ersatt 1969 med modifierat vapen (örnens vardera vingknoge belagd med en sexuddig stjärna av guld, för att minska risken för förväxling med andra vapen med örnmotiv). Örn – från bilden i Arboga stads sigill, känt från 1330. Bollnäs (stad) — K21001-93 Bollnäs stad (1942–1958) och Bollnäs stad (1959–1970), Gävleborgs län, nu Bollnäs kommun. I blått fält en trana av silver med röd sten och beväring (därest dylik skall komma till användning), stående på ett bevingat hjul av silver Fastställt av Kungl Maj:t 1943-07-29, upphört vid stadens ombildning 1971-01-01, senare fört av Bollnäs kommun (1971–1973). Trana – från bilden i Bollnäs socken sigill. Bevingat hjul – järnvägsknutpunkten. Gränna — K06001-93 Gränna stad (1652–1951) och Gränna stad (1952–1970), Jönköpings län, nu Jönköpings kommun. I blått fält två liljor och därunder en sexuddig stjärna, allt av guld Återgivet i stadens privilegiebrev 1693, fastställt av Kungl Maj:t 1940-02-09, upphört vid stadens ombildning 1971-01-01. Liljor – förmodligen från greve Per Brahes vapen. Huskvarna — K06002-93 Huskvarna stad (1911–1966) och Huskvarna stad (1967–1970), Jönköpings län, nu Jönköpings kommun. En blå sköld med en bandvis ställd ström, åtföljd på hvardera sidan af en musköt och en vinge, allt af silfver Fastställt av Kungl Maj:t 1911-09-15, upphört vid stadens ombildning 1971-01-01. Ström – läget vid Huskvarnaån. Musköt – vapentillverkningen. Vinge – från vapnet för ätten Tham, vars medlemmar haft stor betydelse för ortens uteckling. Mariefred (stad) — K04001-93 Mariefreds stad (1605–1951) och Mariefreds stad (1952–1970), Södermanlands län, nu Strängnäs kommun samt Södertälje kommun, Stockholms län. I blått fält en krönt madonna med gloria och mandorla, bärande på vänster arm barnet med gloria, allt av gult, och stående på en månskära av silver Fastställt av Kungl Maj:t 1951-09-20, upphört vid stadens ombildning 1971-01-01, senare fört av Mariefreds kommundel inom Strängnäs kommun (1971–). Krönt madonna med Jesusbarnet på månskära – bilden i Mariefreds stads sigill, tilldelat genom kungl brev 1649 och utfört 1650; bilden i Mariefreds klosters sigill, känt från 1525. Marstrand — K14001-93 Marstrands stad (1200-talet–1970), Göteborgs- och Bohus län, nu Kungälvs kommun. I blått fält tre fiskar i ring kring en sexuddig stjärna, alla av silver Belagt i sigillavtryck från 1716, ej fastställt av Kungl Maj:t, upphört vid stadens ombildning 1971-01-01. Tre fiskar kring en stjärna – bilden i Marstrands stads sigill, känt från 1700-talet. Fisk – stadens betydelse som fiskeläge. Skanör med Falsterbo — K12001-93 Skanör med Falsterbo stad (1200-talet–1970), Malmöhus län, nu Vellinge kommun. I fält av silver en röd tretornad borg uppskjutande från en av vågskura bildad blå stam, belagd med fem fiskar av silver, ordnade tre och två Ej fastställt av Kungl Maj:t, upphört vid stadens ombildning 1971-01-01, senare fört av Skanör med Falsterbo kommun (1971–1973). Borg uppskjutande från en vågskureavdelad stam – bilden i Skanörs stads sigill från 1608. Borg – bilden i Skanörs stads sigill från 1421. Fisk – Skanör och Falsterbo som huvudorter för det medeltida skånska sillfisket. Skänninge — K05001-93 Skänninge stad (ca 1200–1543), Skänninge (1570–1951) och Skänninge stad (1952– 1970), Östergötlands län, nu Mjölby kommun. I blått fält en stående naturfärgad madonna med klädnad av silver samt krona och gloria av guld, bärande barnet på vänstra armen och en liljestav av guld i högra handen samt på vardera sidan åtföljd av ett Mariamonogram av guld. Barnet är likaledes naturfärgat med klädnad av silver och gloria av guld Fastställt av Kungl Maj:t 1942-06-12, upphört vid stadens ombildning 1971-01-01. Madonna åtföljd av Mariamonogram – bilden i Skänninge stads sigill, känt från 1302. Torshälla — K04002-93 Torshälla stad (före 1317–1970), Södermanlands län, nu Eskilstuna kommun. I fält av silver en med blå krona krönt röd Sankt Olofsbild, hållande i höger hand en yxa och i vänster hand ett riksäpple, båda blå, och stående i ett med utåtvända drakhuvuden försett rött skepp på en av vågskura bildad blå stam Fastställt av Kungl Maj:t 1949-10-21, upphört vid stadens ombildning 1971-01-01. Sankt Olofsbild stående i skepp – bilden i Torshälla stads sigill, känt från 1378. Trosa (stad) — K04003-93 Trosa stad (medeltiden–1970), Södermanlands län, nu Trosa kommun. I blått fält en roddbåt med två par åror i guld och där över en bildad måne i silver Fastställt av Kungl Maj:t 1934-05-31, upphört vid stadens ombildning 1971-01-01, senare fört av Trosa kommun (1971–1973) och därefter Trosa kommun (1992–). Båt med två par åror – det i Trosa stads privilegiebrev 1611 (i samband med att staden flyttades närmare kusten) stadgade motivet i stadens sigill; strömmingsfisket. Båt med två par åror samt måne – bilden i Trosa stads sigill från 1600-talet. Visby — K09001-93 Visby stad (1200-talet–1935) och Visby (1936–1970), Gotlands län, nu Gotlands kommun. I rött fält en agnus dei av silver med blå beväring, därest dylik skall komma till användning, och gloria av guld, bärande på en korsstång av guld en fana av silver, vari ett rött kors, och åtföljd av en framför lammet stående kalk av guld, i vilken blod av guld sprutar Fastställt av Kungl Maj:t 1943-05-14, upphört vid stadens ombildning 1971-01-01. Agnus dei framför korsstång med korsfana samt kalk – bilden i Visbys gotländska menighets sigill från 1288–1340. Öregrund — K02001-93 Öregrunds stad (1863–1951) och Öregrunds stad (1952–1966), Stockholms län, nu Östhammars kommun, Uppsala län. I fält av silver en tremastad röd karavel med seglen beslagna på mellersta masten och seglande på en av en vågskura bildad blå stam Fastställt av Kungl Maj:t 1948-12-30, upphört vid stadens ombildning 1967-01-01. Karavel – bidlen i Öregrunds stads sigill från 1589. Vågskureavdelad stam – belägenheten vid havet. Östhammar — K02002-93 Östhammars stad (1368–1956), Östhammars stad (1957-1966) och Östhammars stad (1967–1970), Stockholms län, nu Östhammars kommun, Uppsala län. I fält av silver ett fisknät, täckande övre hälften, och därunder en fisk, båda gröna Fastställt av Kungl Maj:t 1960-02-19, upphört vid stadens ombildning 1971-01-01, senare fört av Östhammars kommun (1971–1973). Fisknät över fisk – bilden i Östhammars stads sigill från 1607. Svensk vapenbok för köpingar, municipalsamhällen och landskommuner 1863–1970 : med stadsvapen ej övertagna av kommuner, kommunvapen upphörda 1971–1994 och kommunvapen nytillkomna 1989–1994. Mjölby, 1994. 176 sid. ISBN 91-87784-07-6. Sveriges kommunvapen. Mjölby, 1983. 56 sid. Heraldiska vapen i Sverige : Svensk heraldik och Sveriges kommunvapen. Mjölby, 1989. 112 sid, inb. ISBN 91-87784-00-9.	slekt.se/heraldik Start Heraldiska vapen och flaggor ➤ Start slekt.se ➤ © 2022 Per Andersson