Heraldiska vapen och flaggor

Per Anderssons texter om heraldik, kommunvapen, nordiska korsflaggor m m

 

 

 

 

 

Sveriges kommunala vapen – StŠder

 

Stadsvapen švertagna av nuvarande kommuner

Stadsvapen ej švertagna av nuvarande kommuner

 

 

Stadsvapen švertagna av nuvarande kommuner

 

Se avdelning Kommuner

 

 

Stadsvapen ej švertagna av nuvarande kommuner

 

Arboga — K19001-93

Arboga stad (medeltiden–1946) och Arboga stad (1947–1970), VŠstmanlands lŠn.

I fŠlt av silver en svart šrn med ršd nŠbb och ršda ben

Ej faststŠllt av Kungl Maj:t, ersatt 1969 med modifierat vapen (šrnens vardera vingknoge belagd med en sexuddig stjŠrna av guld, fšr att minska risken fšr fšrvŠxling med andra vapen med šrnmotiv).

…rn – frŒn bilden i Arboga stads sigill, kŠnt frŒn 1330.

 

BollnŠs (stad) — K21001-93

BollnŠs stad (1942–1958) och BollnŠs stad (1959–1970), GŠvleborgs lŠn, nu BollnŠs kommun.

I blŒtt fŠlt en trana av silver med ršd sten och bevŠring (dŠrest dylik skall komma till anvŠndning), stŒende pŒ ett bevingat hjul av silver

FaststŠllt av Kungl Maj:t 1943-07-29, upphšrt vid stadens ombildning 1971-01-01, senare fšrt av BollnŠs kommun (1971–1973).

Trana – frŒn bilden i BollnŠs socken sigill. Bevingat hjul – jŠrnvŠgsknutpunkten.

 

GrŠnna — K06001-93

GrŠnna stad (1652–1951) och GrŠnna stad (1952–1970), Jšnkšpings lŠn, nu Jšnkšpings kommun.

I blŒtt fŠlt tvŒ liljor och dŠrunder en sexuddig stjŠrna, allt av guld

tergivet i stadens privilegiebrev 1693, faststŠllt av Kungl Maj:t 1940-02-09, upphšrt vid stadens ombildning 1971-01-01.

Liljor – fšrmodligen frŒn greve Per Brahes vapen.

 

Huskvarna — K06002-93

Huskvarna stad (1911–1966) och Huskvarna stad (1967–1970), Jšnkšpings lŠn, nu Jšnkšpings kommun.

En blŒ skšld med en bandvis stŠlld stršm, Œtfšljd pŒ hvardera sidan af en muskšt och en vinge, allt af silfver

FaststŠllt av Kungl Maj:t 1911-09-15, upphšrt vid stadens ombildning 1971-01-01.

Stršm – lŠget vid HuskvarnaŒn. Muskšt – vapentillverkningen. Vinge – frŒn vapnet fšr Štten Tham, vars medlemmar haft stor betydelse fšr ortens uteckling.

 

Mariefred (stad) — K04001-93

Mariefreds stad (1605–1951) och Mariefreds stad (1952–1970), Sšdermanlands lŠn, nu StrŠngnŠs kommun samt SšdertŠlje kommun, Stockholms lŠn.

I blŒtt fŠlt en kršnt madonna med gloria och mandorla, bŠrande pŒ vŠnster arm barnet med gloria, allt av gult, och stŒende pŒ en mŒnskŠra av silver

FaststŠllt av Kungl Maj:t 1951-09-20, upphšrt vid stadens ombildning 1971-01-01, senare fšrt av Mariefreds kommundel inom StrŠngnŠs kommun (1971–).

Kršnt madonna med Jesusbarnet pŒ mŒnskŠra – bilden i Mariefreds stads sigill, tilldelat genom kungl brev 1649 och utfšrt 1650; bilden i Mariefreds klosters sigill, kŠnt frŒn 1525.

 

Marstrand — K14001-93

Marstrands stad (1200-talet–1970), Gšteborgs- och Bohus lŠn, nu KungŠlvs kommun.

I blŒtt fŠlt tre fiskar i ring kring en sexuddig stjŠrna, alla av silver

Belagt i sigillavtryck frŒn 1716, ej faststŠllt av Kungl Maj:t, upphšrt vid stadens ombildning 1971-01-01.

Tre fiskar kring en stjŠrna – bilden i Marstrands stads sigill, kŠnt frŒn 1700-talet. Fisk – stadens betydelse som fiskelŠge.

 

Skanšr med Falsterbo — K12001-93

Skanšr med Falsterbo stad (1200-talet–1970), Malmšhus lŠn, nu Vellinge kommun.

I fŠlt av silver en ršd tretornad borg uppskjutande frŒn en av vŒgskura bildad blŒ stam, belagd med fem fiskar av silver, ordnade tre och tvŒ

Ej faststŠllt av Kungl Maj:t, upphšrt vid stadens ombildning 1971-01-01, senare fšrt av Skanšr med Falsterbo kommun (1971–1973).

Borg uppskjutande frŒn en vŒgskureavdelad stam – bilden i Skanšrs stads sigill frŒn 1608. Borg – bilden i Skanšrs stads sigill frŒn 1421. Fisk – Skanšr och Falsterbo som huvudorter fšr det medeltida skŒnska sillfisket.

 

SkŠnninge — K05001-93

SkŠnninge stad (ca 1200–1543), SkŠnninge (1570–1951) och SkŠnninge stad (1952– 1970), …stergštlands lŠn, nu Mjšlby kommun.

I blŒtt fŠlt en stŒende naturfŠrgad madonna med klŠdnad av silver samt krona och gloria av guld, bŠrande barnet pŒ vŠnstra armen och en liljestav av guld i hšgra handen samt pŒ vardera sidan Œtfšljd av ett Mariamonogram av guld. Barnet Šr likaledes naturfŠrgat med klŠdnad av silver och gloria av guld

FaststŠllt av Kungl Maj:t 1942-06-12, upphšrt vid stadens ombildning 1971-01-01.

Madonna Œtfšljd av Mariamonogram – bilden i SkŠnninge stads sigill, kŠnt frŒn 1302.

 

TorshŠlla — K04002-93

TorshŠlla stad (fšre 1317–1970), Sšdermanlands lŠn, nu Eskilstuna kommun.

I fŠlt av silver en med blŒ krona kršnt ršd Sankt Olofsbild, hŒllande i hšger hand en yxa och i vŠnster hand ett riksŠpple, bŒda blŒ, och stŒende i ett med utŒtvŠnda drakhuvuden fšrsett rštt skepp pŒ en av vŒgskura bildad blŒ stam

FaststŠllt av Kungl Maj:t 1949-10-21, upphšrt vid stadens ombildning 1971-01-01.

Sankt Olofsbild stŒende i skepp – bilden i TorshŠlla stads sigill, kŠnt frŒn 1378.

 

Trosa (stad) — K04003-93

Trosa stad (medeltiden–1970), Sšdermanlands lŠn, nu Trosa kommun.

I blŒtt fŠlt en roddbŒt med tvŒ par Œror i guld och dŠr šver en bildad mŒne i silver

FaststŠllt av Kungl Maj:t 1934-05-31, upphšrt vid stadens ombildning 1971-01-01, senare fšrt av Trosa kommun (1971–1973) och dŠrefter Trosa kommun (1992–).

BŒt med tvŒ par Œror – det i Trosa stads privilegiebrev 1611 (i samband med att staden flyttades nŠrmare kusten) stadgade motivet i stadens sigill; stršmmingsfisket. BŒt med tvŒ par Œror samt mŒne – bilden i Trosa stads sigill frŒn 1600-talet.

 

Visby — K09001-93

Visby stad (1200-talet–1935) och Visby (1936–1970), Gotlands lŠn, nu Gotlands kommun.

I rštt fŠlt en agnus dei av silver med blŒ bevŠring, dŠrest dylik skall komma till anvŠndning, och gloria av guld, bŠrande pŒ en korsstŒng av guld en fana av silver, vari ett rštt kors, och Œtfšljd av en framfšr lammet stŒende kalk av guld, i vilken blod av guld sprutar

FaststŠllt av Kungl Maj:t 1943-05-14, upphšrt vid stadens ombildning 1971-01-01.

Agnus dei framfšr korsstŒng med korsfana samt kalk – bilden i Visbys gotlŠndska menighets sigill frŒn 1288–1340.

 

…regrund — K02001-93

…regrunds stad (1863–1951) och …regrunds stad (1952–1966), Stockholms lŠn, nu …sthammars kommun, Uppsala lŠn.

I fŠlt av silver en tremastad ršd karavel med seglen beslagna pŒ mellersta masten och seglande pŒ en av en vŒgskura bildad blŒ stam

FaststŠllt av Kungl Maj:t 1948-12-30, upphšrt vid stadens ombildning 1967-01-01.

Karavel – bidlen i …regrunds stads sigill frŒn 1589. VŒgskureavdelad stam – belŠgenheten vid havet.

 

…sthammar — K02002-93

…sthammars stad (1368–1956), …sthammars stad (1957-1966) och …sthammars stad (1967–1970), Stockholms lŠn, nu …sthammars kommun, Uppsala lŠn.

I fŠlt av silver ett fisknŠt, tŠckande švre hŠlften, och dŠrunder en fisk, bŒda gršna

FaststŠllt av Kungl Maj:t 1960-02-19, upphšrt vid stadens ombildning 1971-01-01, senare fšrt av …sthammars kommun (1971–1973).

FisknŠt šver fisk – bilden i …sthammars stads sigill frŒn 1607.

 

Svensk vapenbok fšr kšpingar, municipalsamhŠllen och landskommuner 1863–1970 : med stadsvapen ej švertagna av kommuner, kommunvapen upphšrda 1971–1994 och kommunvapen nytillkomna 1989–1994. Mjšlby, 1994. 176 sid. ISBN 91-87784-07-6.

Sveriges kommunvapen. Mjšlby, 1983. 56 sid.

Heraldiska vapen i Sverige : Svensk heraldik och Sveriges kommunvapen. Mjšlby, 1989. 112 sid, inb. ISBN 91-87784-00-9.

 

 

 

 

 

slekt.se/heraldik

Start Heraldiska vapen och flaggor

Start slekt.se

Kontakt

© 2022 Per Andersson