Heraldiska vapen och flaggor

Per Anderssons texter om heraldik, kommunvapen, nordiska korsflaggor m m

 

 

 

 

 

…stgštsk vapenbok – Regioner

 

Landskapet …stergštland — G05001-98

…stergštland, landskap mellan VŠttern och …stersjšn med Linkšping som centralort, tillika titulŠrt hertigdšme fšr medlemmar av kungahuset.

1884: I ršd skšld upprŠtt grip med drakvinge och draksvans, guld; i hvart af skšldens hšrn en fembladig ros, silfver

1972: I rštt fŠlt en gyllene grip med drakvinge och draksvans samt med blŒ draktunga och bevŠpning, i vart av skšldens hšrn Œtfšljd av en ros av silver

Vapnet kan fšras med en hertiglig skšldkrona.

FaststŠllt av Kungl Maj:t 1884-01-18 respektive 1972-05-19, registrerat 1973-10-01, Šven fšrt av …stergštlands lŠn.

r 1560 representerades …stergštland av tvŒ vapen, ett fšr vardera VŠstan- och …stanstŒng. NŠr det sammanhŒllna landskapet pŒ Johan III:s tid i en del sammanhang bšrjade upptrŠda under ett enda vapen, anvŠndes vapenbilden fšr VŠstanstŒng; denna landskapsdel rymmer bŒde Linkšpings och Vadstena stŠder, var och en residens fšr ett lŠn inom landskapet. Utvecklingen av …stergštlands vapen Šr vacklande eller oviss i fyra avseenden: švergŒngen frŒn skilda vapen fšr landskapsdelarna till ett gemensamt fšr landskapet, fabeldjurets "artbestŠmning", fšrekomst av bitecken samt dessas tinktur. PŒ 1590-talet fick draken alltmer formen av en grip – šverdelen av en šrn och nederdelen av ett lejon – fšrsedd med drakvingar och draksvans. Man skulle kunna se denna transformering av VŠstanstŒngsvapnet till dagens landskapsvapen som en kombination av inslag frŒn de bŒda landskapsdelarnas vapen. FrŒn VŠstanstŒng medfšrdes ett rštt fŠlt, metallen guld pŒ vapnets huvudfigur samt drakvinge, šrnklor och fyra rosor, en i vardera skšldhšrnet. …stanstŒng bidrog med nederdelen av sitt lejon samt – enligt dess Šldre fŠrgsŠttning – samma tinkturer. Det nya fabeldjuret mellan fyra silverrosor faststŠlldes 1884 som landskapsvapen. I den praktiska tillŠmpningen fšrekom dessfšrinnan ibland en annan placering av rosorna – en šver, en under och en pŒ vardera sidan av gripen – och i ett tidigt skede till och med total avsaknad av bitecken. Genom ett fšrbiseende vid formgivningen 1686 av šstgštaregementenas fanor kom šstgštagripen pŒ dessa att fšrses med fjŠdervingar och lejonsvans i stŠllet fšr motsvarande frŒn en drake. I samband med 1900-talets revision av landskapsvapnen och deras blasoneringar fanns fšresprŒkare fšr en ŒtergŒng till en drake eller lindorm som symbol fšr …stergštland. Detta fšrsenade šstgštavapnets fšrnyade faststŠllelse till 1972, dŒ 1884 Œrs vapen ansŒgs ha vunnit hŠvd och gick segrande ur vapenstriden. I blasoneringen frŒn 1972 fšrsŒgs gripen med blŒ bevŠring. Det fŠrgvalet Šr naturligt fšr en vapenfigur av metall i rštt fŠlt, och det hade tillŠmpats redan dessfšrinnan nŠr bevŠring skulle fšrekomma. €ven om det šstgštska landskapsvapnets bevŠring inte som brukligt Šr fakultativ enligt blasoneringen, kan gripen alltjŠmt avbildas utan blŒ fŠrg pŒ tunga, framben och klor.

 

…stergštlands lŠn — D05001-98

…stergštlands lŠn, omfattande landskapet …stergštland samt mindre delar av sydvŠstra Sšdermanland, nordšstra SmŒland och sydšstra NŠrke. LŠnsvapnet fšrs av lŠnsstyrelsen samt har tidigare Šven fšrts av …stergštlands lŠns landsting.

I rštt fŠlt en gyllene grip med drakvinge och draksvans samt med blŒ draktunga och bevŠpning, i vart av skšldens hšrn Œtfšljd av en ros av silver

Vapnet fšrs med en kunglig skšldkrona, nŠr det representerar lŠnsstyrelsens myndighet.

FaststŠllt av Kungl Maj:t 1972-05-19, registrerat 1973-10-01, Šven fšrt av landskapet …stergštland.

LŠnsvapnet Šr identiskt med vapnet fšr landskapet …stergštland och bšrjade fšras av lŠnsstyrelsen pŒ 1700-talet.

 

Linkšpings stift — I02001-98

Linkšpings stift, omfattande …stergštlands lŠn, nordšstra delen av Jšnkšpings lŠn och norra delen av Kalmar lŠn.

I rštt fŠlt tvŒ korslagda nycklar av silver, šverlagda en stolpvis stŠlld krŠkla av guld

Taget i bruk 1962.

TvŒ korslagda nycklar šverlagda en stolpvis stŠlld krŠkla – bilden i Linkšpings domkapitels kontrasigill, kŠnt frŒn 1294. Korslagda nycklar – attribut fšr Petrus som tillsammans med Paulus Šr domkyrkans skyddspatron. KrŠkla – biskopen och stiftet. Rštt fŠlt samt allmŠnna bilder av guld och silver – fŠrgsŠttningen av landskapet …stergštlands vapen.

 

VŠstanstŒng — G05002-98

VŠstanstŒng, delen vŠster om StŒngŒn av landskapet …stergštland.

1560-talet: En fšrgylt drake vdi ett rštt field

1560-talet: Medt en fšrgylt flygande drake pŒŒ en rššdt fŠŠll

[I rštt fŠlt en drake av guld, Œtfšljd av fyra rosor av silver, en i vardera skšldhšrnet]

KŠnt sedan Gustav I:s liktŒg 1560, efter hand ur bruk efter det šstgštska hertigdšmets indragning.

Huvudfiguren i VŠstanstŒngs vapen har ansetts vara en drake eller lindorm. Dessa snarlika fabeldjur har kropp frŒn en šdla eller orm, vingar frŒn en fladdermus, tvŒ eller fyra fštter frŒn šrn eller lejon samt kamm och man. Odjuret har hullingar pŒ stjŠrt och tunga, dvs de slutar i en spjutspets. Den Šldsta bevarade avbildningen – i en handskrift frŒn 1562 fšrvarad i Nationalbiblioteket i Paris – visar ett upprŠttstŒende fabeldjur med ett lejons fram- och bakben och i švrigt drakens attribut. Snarlik Šr vapenbilden i hertig Magnus Œr 1563 huggna vapen šver porten till Vadstena slott. Infšr Johan III:s kršning 1569 reviderades de svenska provinsvapnen, och dŠrefter blev VŠstanstŒngsvapnets karaktŠr av drake tydligare. Anledningen till valet av vapenmotiv Šr oviss. Draken har en lŒng tradition i bŒde Europa och Asien, och i Norden Šr den och lindormen kŠnda frŒn vikingatidens bildvŠrld. Inom heraldiken fšrekommer draken som symbol fšr det slaviska Venden, som upptagits i den svenska kungatiteln: Sveriges, Gštes och Vendes konung. SkšldemŠrket fšr VŠstanstŒng har ocksŒ varierat genom bitecken. 1562 saknades helt sŒdana, men pŒ 1570-talet Œtfšljdes draken av fyra rosor, en i varje hšrn av skšlden, och dessutom en sexuddig stjŠrna i skšldfoten. Antalet rosor har skiftat mellan tvŒ (placerade ovanfšr draken), fyra, fem och Œtta. FrŒn slutet av 1500-talet finns Šven en avbildning med sju sjuuddiga stjŠrnor i rosornas stŠlle. UngefŠr samtidigt bšrjade vapnet Œnyo sakna tillŠgg runt fabeldjuret, men pŒ 1600-talet permanentades fyra rosor. Rosorna gavs ofta blŒ fŠrg – i strid med tinkturregeln – men fšrekom ocksŒ i silver.

 

…stanstŒng — G05003-98

…stanstŒng, delen šster om StŒngŒn av landskapet …stergštland.

1560-talet: Ett leijon fšrdelt i rštt och golt

1560-talet: Medt ett fšrgylt leon offwan och nedan pŒŒ en halff fšrgyllt fŠŠll

[I fŠlt, delat i rštt (alternativt blŒtt) och guld, ett lejon av motsatta tinkturer]

KŠnt sedan Gustav I:s liktŒg 1560, efter hand ur bruk efter det šstgštska hertigdšmets indragning.

Lejon och guld – mšjligen med anknytning till vapnet fšr den kungliga FolkungaŠtten och till Sšderkšpings Šldre stadsvapen. I den kolorerade handskrift frŒn 1562, dŠr vapnets Šldsta bevarade avbildning finns, Šr vapnets fŠrg ršd, medan senare Šven blŒ fŠrg fšrekommer.

 

…stgštsk vapenbok : Territoriella heraldiska vapen i …stergštland fšr landskap, lŠn, stift, landskapsdelar, hŠrader, kommuner, stŠder, kšpingar, landskommuner, pastorat och fšrsamlingar. Mjšlby, 1998. 76 sid. ISBN 91-87784-09-2.

 

 

 

 

 

slekt.se/heraldik

Start Heraldiska vapen och flaggor

Start slekt.se

Kontakt

© 2022 Per Andersson