Sveriges kungaslŠkt

Per Anderssons kartlŠggning av Šttlingar till arvmonarkins grundare Gustav Vasa

 

 

 

 

 

Redovisningssystem

SlŠktskapens logik

SlŠktskap fšreligger mellan personer som har gemensamt ursprung. En persons slŠktingar tillhšr nŒgon av fšljande tre kategorier: anor (anfŠder, anmšdrar, anfšrŠldrar, fšrfŠder, ascendenter) som personen hŠrstammar frŒn (t ex far, mormors farmor), Šttlingar (avkomlingar, descendenter) som hŠrstammar frŒn personen (t ex dotter, sonsons dotterson) och anŠttlingar som Šr de som i švrigt hŠrstammar frŒn nŒgon av personens anor (t ex bror, fars kusin, sjumŠnnings dotterdotter).

En slŠkt bestŒr av de Šttlingar som hŠrstammar frŒn en gemensam ana, som dŒ kallas slŠktens stamfader eller stammoder (stamfšrŠldrar). Ett trŠngre och traditionellt begrepp Šr agnatisk slŠkt, som begrŠnsar medlemskretsen till de mŠn och kvinnor som hŠrstammar pŒ obruten manslinje, vilket bland annat var utgŒngspunkt fšr arv av slŠktnamn fšre 1983. Kognatisk slŠkt avser samtliga som hŠrstammar frŒn en stamfšrŠlder.

De Šttlingar som Šr slŠkt pŒ samma avstŒnd till en stamfšrŠlder tillhšr en gemensam generation (slŠktled). Vid en numrering frŒn 0 fšr stamfšrŠlderns generation motsvarar generationsnumret antalet bestŒndsdelar i slŠktskapsordet fšr Šttlingarna, sŒsom 4 fšr en dotterdotters sonson. Motsvarande kan tillŠmpas pŒ anor, med exempelvis utgŒngspersonens morfars mor i generation 3.

Det finns tvŒ huvudtyper av grafiska šversikter fšr att schematiskt ŒskŒdliggšra slŠktskap. En redovisning av en persons anor kallas antavla och en motsvarande fšr Šttlingar stamtavla eller slŠkttavla. Varje individ har teoretiskt ett bestŠmt antal anor i varje generation. (PŒ en antavla brukar utgŒngspersonen ges nummer 1, hans eller hennes far 2, mor 3, farfar 4 osv. Det innebŠr att manliga anor fŒr jŠmna nummer och kvinnliga udda. Om man fšrdubblar en persons nummer fŒr man faderns och med tillŠgg av 1 moderns nummer.)

Om tvŒ av en persons anor Šr slŠkt med varandra, dvs har gemensamt ursprung, uppkommer anfšrlust, som innebŠr att samma anor Œterfinns pŒ mer Šn en plats pŒ antavlan. PŒ en stamtavla fšr en sŒdan ana fšrekommer den ifrŒgavarande personen som Šttling pŒ tvŒ eller flera stŠllen, innebŠrande Šttlingsfšrlust eller stamfšrlust.

System fšr redovisning av Šttlingar

I syfte att entydigt och šverskŒdligt beskriva slŠktskapen mellan Šttlingar och den helhet dessa utgšr, Šr slŠktens talrika personkrets ordnad och presenterad enligt ett system fšr redovisning av genealogisk information i en sŠrskild form av stamtavla och med systematiska individbeteckningar, som Per Anderssons utarbetat 1977–1982 och dŠrefter stegvis utvecklat. Systemet, som fšrklaras i det fšljande, har nŠrmare behandlats i uppsatsen Systema Genealogi¾ (i SlŠkt och HŠvd 1986:2) och i bšckerna Sveriges slŠkter (1988) och …stgštsk och smŒlŠndsk slŠktbok (2008).

Systemets grundlŠggande enhet Šr individen – slŠktens byggsten – och alla Šttlingar till stamfadern behandlas enligt samma principer. HŠrtill kvalificerar endast det faktum att personen Šr avkomling till stamfadern. Till skillnad frŒn mŒnga andra genealogiska framstŠllningsformer Šr hŠr alla švriga omstŠndigheter ovidkommande, sŒsom individens kšn, tillhšrighet till agnatisk slŠkt, vilket namn han eller hon bŠr, inom- eller utomŠktenskaplig bšrd, innehav av nŒgon Šrftlig vŠrdighet eller egendom, civilstŒnd, Œlder eller social stŠllning.

Kretsen av enheter i slŠktkartlŠggningen avgrŠnsas sŒlunda genom ett kognatiskt urval med gemensam utgŒngspunkt, dvs utgšrs av den totala mŠngden av alla efterkommande till stamfadern fram till dags dato, kvinnor sŒvŠl som mŠn och oavsett om de hŠrstammar via mŠn eller kvinnor.

Den struktur vari enheterna ges inbšrdes ordningsfšljd inleds med stamfadern, varefter hans och varje Šttlings barn redovisas i fšdelsetidsordning. Det Šldsta barnet fšljer alltid som fšrsta Šttling efter sin fšrŠlder, sŒ att en Šldre slŠktlinje fullbordas innan nŠrmast yngre linje fšljer efter, s k lineal primogenitur. En persons alla barn, barnbarn osv upptas alltsŒ fšre hans eller hennes yngre syskon. Samhšrigheter – ingifta, samboende osv – infogas direkt efter den Šttling som de hšr samman med.

Vid gifte eller motsvarande mellan tvŒ personer som hŠrstammar pŒ var sin linje frŒn stamfadern blir deras gemensamma barn Šttlingar till denne pŒ tvŒ hŒll, dvs en stamfšrlust uppkommer. Barnen och deras efterkommande upptas dŒ pŒ den ena slŠktlinjen, medan hŠnvisning sker vid den andra. I valet mellan mšderne- och fŠdernesidan har det bedšmts att tydligheten i framstŠllningen gynnas av att dels en och samma av dessa anvŠnds konsekvent fšr alla fall av dubbelŠttlingar, dels fŠdernesidan vŠljs, av det enda skŠlet att de slŠktnamn som personerna betecknas med har Šrvts pŒ huvudsakligen denna sida under Œrhundradena.

€ven adoptivbarn redovisas, liksom deras samhšrigheter, men adoptivbarnens efterkommande fšljs inte vidare.

Om varje enhet – person – efterstrŠvas vŠrden pŒ variabler som beskrivs nedan.

Individbeteckningar

Varje Šttling har i redovisningen en unik individbeteckning, en bokstavskombination som exakt anger hans eller hennes plats bland de švriga medlemmarna av den stora slŠkt som utan dessa kŠnnetecken skulle te sig mycket svŒršverskŒdlig. UtgŒngspunkt fšr tilldelningen av individbeteckningar Šr stamfadern. Fšr varje generation efter honom tillŠggs en bokstav till och med den Šttling som ska betecknas. Bokstavens plats i alfabetet motsvarar individens ordningsfšljd i syskonskaran. En man anges med stor bokstav och en kvinna med liten. BokstŠverna ordnas i grupper om tre frŒn vŠnster. Exempel: stamfaderns Šldsta barn, om det Šr en dotter, fŒr beteckningen a, denna dotters tredje barn, som Šr en son, aC osv. Systemet Šr till fullo utbyggbart och stšrs inte – vilket en lšpande numrering av Šttlingarna gšr – av att nya individer fšds mitt i slŠkten. I varje familj ges utrymme fšr lika mŒnga barn som antalet bokstŠver i alfabetet. Ytterligare exempel:

Stamfader             stamfader

A                          . son (barn 1)

b                          . dotter (barn 2)

bA                        . . dotterson

bb                        . . dotterdotter

bc                         . . dotterdotter

C                          . son (barn 3)

CA                       . . sonson

CAA                    . . . sonsons son

CAA A                 . . . . sonsons sonson

CAA Aa               . . . . . sonsons sonsons dotter

Beteckningen kan ses som en koncentrerad stamtavla som visar Šttlingens hŠrstamning frŒn stamfadern. DŠrur kan man utlŠsa individens kšn och plats bland syskon och andra slŠktingar. Antalet bokstŠver i den fšr en Šttling anger vilken generation han eller hon tillhšr, rŠknat frŒn stamfadern i generation 0. Beteckningen kan ocksŒ utlŠsas som en slŠktskapsbenŠmning, dŠr stor bokstav ersŠtts med son och liten med dotter; t ex Šr CFc sonsons dotter till stamfadern. SlŠktmedlemmar med samma antal bokstŠver i beteckningen tillhšr samma generation. Genom skillnaden mellan stora och smŒ bokstŠver Šr det ocksŒ mšjligt att utlŠsa vilken ana stamfadern utgšr fšr en Šttling, t ex att EDa e har stamfadern som sin morfars farfar. Den lineala primogenituren innebŠr att slŠktmedlemmarna upptas i alfabetisk ordning efter individbeteckningen.

SlŠktskapet mellan tvŒ slŠktmedlemmar kan utlŠsas vid jŠmfšrelse av deras beteckningar. Man bortser frŒn den del i bšrjan av beteckningen som Šr lika hos bŒda personerna. Fšr Šttlingar i samma generation (s k kollateraler) gŠller att det antal bokstŠver som dŒ ŒterstŒr i varje beteckning direkt kan insŠttas i det s k mŠnningsystemet fšr att uttrycka deras inbšrdes slŠktskap. Exempelvis Šr HaA och Hab, som pŒ en bokstav nŠr har identiska beteckningar, enmŠnningar, dvs syskon. SlŠktskapsbenŠmningarna dŠrefter Šr: tvŒmŠnningar (kusiner), tremŠnningar (sysslingar), fyrmŠnningar (bryllingar), femmŠnningar osv. €ven om slŠktingarna inte befinner sig i samma generation efter stamfadern, framstŒr slŠktskapet tydligt, t ex att gaB AA Šr kusinbarn till gac A. Om man tar bort sista bokstaven i individbeteckningen fšr en Šttling, fŒr man beteckningen fšr den av hans eller hennes fšrŠldrar som slŠktlinjen till stamfadern gŒr via. Genom att ta bort en bokstav i taget, Šr det enkelt att generation fšr generation fšlja slŠktledningen frŒn en Šttling tillbaka till stamfadern.

Om en Šttling leder sitt ursprung till stamfadern pŒ mer Šn ett hŒll avslutas beteckningen med det totala antalet hŠrstamningar frŒn stamfadern efter kolon, exempelvis DkA bAH:3.

€ttlingars adoptivbarn redovisas pŒ liknande sŠtt som biologiska Šttlingar, men individbeteckningen innehŒller markeringen / vid det generationsskifte dŠr adoptionen Šgt rum, t ex dAC bG/a. Vid mer Šn en hŠrstamning (varav en kan vara biologisk och en annan genom adoption) anges bŒde antalet biologiska linjer och det totala antalet, t ex fHc/B:0/3, AAi D:1/2.

Med en Šttling samhšriga personer, sŒsom make/maka (gemŒl) och samboende, anges med Šttlingens beteckning Œtfšljd av respektive g, g1, g2, sb, sb1, sb2 osv efter bindestreck, nŠr de omnŠmns fristŒende, t ex Eh-g.

Uppgifter om slŠktmedlemmarna

Strukturen av beslŠktade mŠnniskor – helheten och relationerna mellan individerna – Šr det primŠra fšremŒlet fšr slŠkthistorisk kunskap. DŠrfšr efterstrŠvas inte nŒgon nŠrmare biografisk skildring av de enskilda slŠktmedlemmarna. Detta vore inte heller mšjligt med ett sŒ stort antal personer. FramstŠllningen om var och en av Šttlingarna Šr sŒledes koncentrerad till en handfull centrala variabler med avsikt att ge svar pŒ frŒgorna: vem (namn), vad (yrke/titel), var (ort), nŠr (fšdelse, dšd) och hur (slŠktrelationerna bakŒt, i sidled och framŒt).

Personnamnet utgšr den term med vilken individen identifieras. En yrkesuppgift eller titel ger anvisning om personens sociala hemvist och en bostadsort om den geografiska. Med fšdelse- och dšdsdatum framstŒr den tidsmŠssiga inplaceringen. En slŠktmedlems plats i det totala slŠktsammanhanget definieras av relationerna till de beslŠktade och besvŒgrade personerna i švrigt. Detta uttrycks dels genom den systematiska individbeteckningen, dels genom redovisning av Šttlingarnas samhšrigheter, med alternativen ingift, registrerad partner, trolovad, samboende och i švrigt andra fšrŠlder till barn. En central funktion fšr medtagande av samhšrigheter Šr att varje Šttling sŒ lŒngt mšjligt ska ha bŒda sina fšrŠldrar med i slŠktredogšrelsen.

Uppgifterna om varje individ Šr i normalfallet komprimerade till att uppta en rad i redovisningen och Œterges fšrdelade pŒ sju kolumner: 1) individbeteckning, 2) andra fšrŠlder, 3) identifikationsuppgifter i form av namn och yrke/titel, 4) bostadsort, 5) fšdelsedatum, 6) dšdsdatum och 7) antal barn alternativt att barn saknas eller eventuella Šttlingar Šr outforskade. Uppgifterna i kolumn 3 tar sin bšrjan efter indrag som motsvarar personens generationstillhšrighet. Hšgst upp och lŠngst ned pŒ varje sida av slŠktredovisningen finns generationssiffror utsatta, och de markerar de positioner dŠr personuppgifterna om respektive generations slŠktmedlemmar finns inplacerade.

Uppgifter fšr alla personer

Fšrnamn och tilltalsnamn. Identifikationsuppgifterna om en person inleds med fšrnamnets fullstŠndiga lydelse enligt namngivningen i anslutning till fšdelsen. Tilltalsnamn utmŠrks med versaler: "ANNA Maria". Som ett av fšrnamnen kan personer i vŒr tid ha ett fadersnamn (patronymikon), t ex Eriksdotter, en namntyp som ursprungligen hade karaktŠren av personligt efternamn. Om tilltalsnamnet Šr ett annat Šn nŒgot av de i folkbokfšringen registrerade fšrnamnen, anges det inom parentes och sist bland fšrnamnen, dock fšre ett eventuellt fadersnamn, t ex "Christina Sofia (STINA) Svensdotter". Om personen har ett allmŠnt brukat smeknamn men ŠndŒ skriver sig med ett tilltalsnamn bland de egentliga fšrnamnen, kan smeknamnet – dock restriktivt – anges inom parentes och med gemener samtidigt som det mer officiella tilltalsnamnet utmŠrks med versaler, t ex "Karl SVEN-OLOF Lennart (Olle)". Om det kan finnas risk fšr att det sista i en uppsŠttning fšrnamn uppfattas som ett mellannamn, tillŠggsnamn, efternamn eller slŠktnamn alternativt det fšrsta av namn inom dessa senare kategorier som ett fšrnamn, markeras Œtskillnad mellan fšrnamnen och de švriga med en punkt, exempelvis "ADAM Leander.Skog", "ERIK.Werner Svensson" och det mindre sannolika men enligt namnlagen fullt mšjliga "PER Persson.Persson Persson". NŠr en person har bytt fšrnamn, anges den nya lydelsen sŒ som beskrivs under Efternamn nedan. Personnamn Œterges enligt folkbokfšringens stavning.

Efternamn. Beroende pŒ gŠllande namnrŠtt och namnskick vid en viss tidpunkt kan ett efternamn – i vid mening – bestŒ av en eller tvŒ namnenheter, nŠmligen dels ett fadersnamn (om det inte Šr ett fšrnamn), tillŠggsnamn eller mellannamn, dels ett personligt tillnamn (sŒsom ett soldatnamn), slŠktnamn eller efternamn. Exempel: "Nilsdotter", "Strand", "Persdotter Berg", "Holmgren", "Stršm Jonzon". (Bindestreck ska inte fšrekomma mellan mellannamn och efternamn, inte heller mellan fadersnamn och slŠktnamn, men fŒr fšrekomma mellan de tvŒ likstŠllda efternamn som infšrdes med personnamnslagen den 1 juli 2017 och avlšste uppdelningen pŒ mellannamn och efternamn.) Fšr en person som har bytt namn, t ex vid gifte, anges alla burna namnuppsŠttningar efter varandra i tidsordning och Œtskilda med ett lodrŠtt streck (omgivet av mellanslag). Om fšrnamnet Šr ofšrŠndrat upprepas inte detta, men om det har Šndrats Œterges personens nya namn i sin fullstŠndiga form efter det lodrŠta strecket (dock med den fšrkortning av upprepade efternamn som beskrivs nedan). Exempel: "IDA LinnŽa Strand | Berg", "Eva BRITA Jšnsson | J Berg", "CARIN Maria Lind | CAJSA Maria L", "Ture ANDERS Svensson | Ture Anders MALCOLM Svenander".

Ett slŠktnamn, efternamn, tillŠggsnamn, mellannamn eller personligt tillnamn sŒsom soldatnamn som burits av en Šttling markeras med fet stil fšrsta gŒngen det fšrekommer i en obruten generationsfšljd. Namn av samma slag som endast burits av en samhšrighet Œterges i kursiv stil.

I en post, omfattande Šttlingen och hans eller hennes samhšrighet(er), skrivs varje slŠkt-, efter-, tillŠggs-, mellan- eller tillnamn ut i sin helhet dŠr det kronologiskt upptrŠder fšrst. DŒ namnet upprepas i posten fšrkortas det med versal begynnelsebokstav, om det kan ske utan risk fšr oklarhet. Exempel: "HUGO Nilsson | B" (gift med LISA Berg), "Eva BRITA Jšnsson | J H" (gift med SVEN Holm), "HULDA Nilsson | N" (gift med JOHAN Nord), "MARIA HŒrd af Segerstad | L | H af S" (varit gift med KNUT Lund och Œtertagit sitt namn som ogift) men "STINA Stršm | Almberg" (gift med BENGT Andersson | Almberg).

Inom hakparentes efter ett efternamn kan fšrekomma precisering av bŠrarens slŠkttillhšrighet, t ex en pŒ Riddarhuset introducerad Štts nummer eller hŠnvisning till ŒrgŒng i Svenska slŠktkalendern.

Yrke/titel. Fšr flertalet personer Šr det uttšmmande att ange endast en yrkesuppgift, t ex murare, hemmansŠgare, soldat, byrŒsekreterare eller civilingenjšr. Endast det sista eller senaste steget i en och samma yrkeskarriŠr tas med. Det finns dock utrymme fšr olika titeltyper samtidigt: bšrds-, utbildnings-, yrkes-, tjŠnstetitel, bisysselsŠttning sŒsom reservofficer, viktigare fšrtroendeuppdrag sŒsom riksdagsman, samt vissa officiella utmŠrkelser (framfšr allt Serafimerorden). Ett sŠrskilt omfattande exempel: "greve, filosofie doktor, ambassadšr, lšjtnant res, riksdagens talman, KMO". SlŠktframstŠllningen Šr historisk – inte en presenskalender – och dŠrfšr anges inte "f d", "emeritus" etc vid yrken och tjŠnster som inte lŠngre utšvas eller innehas. Titlar beroende av Œlder eller civilstŒnd, t ex "pensionŠr" och "fru", tas inte med, vilket Šven gŠller "studerande" till och med gymnasienivŒ samt bšrdstitel fšrvŠrvad genom Šktenskap. I den komprimerade framstŠllningen ryms inte uppgift om arbetsgivare, Šmnesspecificering av examina, fšreningsuppdrag, ledamotskap i nŠmnder m m. Yrken och titlar fšrkortas regelmŠssigt genom uteslutande av Šndelser sŒsom -are, -ska, -erska, -inna, -arinna, -ande och -ing. Fšrkortningar gšrs i švrigt enligt fšrkortningslistan och allmŠnna regler.

Bšrdstitlar anges med fšrkortning (Gr fšr greve, Fr fšr friherre osv), direkt efter namnet fšr dem som tillhšr en svensk eller finlŠndsk Štt och fšre slŠktnamnet och eventuellt adelsprefix fšr švriga, t ex "PER Brahe Gr" respektive "JOHANN Gr von Bismarck". Vid fšrŠndring redovisas Œrtal och om den skett genom utnŠmning (ut) eller succession (su), exempelvis "Nils CARL von Borg Fr | 1789 ut Gr". €ven fšr kvinnliga medlemmar av en svensk grevlig eller friherrlig Štt (upphšjd senast 1809) utmŠrks deras bšrd med samma titelfšrkortning, om Šn bruket Šr att titeln inte anvŠnds av den som Šr ogift.

Fastighet fšr jordbrukare. I agrarsamhŠllet, dŒ de flesta saknade slŠktnamn, anvŠndes ofta gŒrdens eller torpets namn fšr att benŠmna en person; exempelvis kallades en Sven Nilsson (som hette Sven och var Nils son) fšr Sven i Hult. Fšr att komplettera allmogens sŠllan sŠrskiljande fšrnamn och fadersnamn, anges fastighet som en sŠrskild uppgift fšr jordbrukare av olika slag inom parentes efter yrkes- eller titeluppgiften. Samtidigt ger detta mšjlighet att fšlja innehav av slŠktgŒrdar. Namnet pŒ fastigheten Œterges i nominativform (dvs utan eventuellt genitiv-s). I fšrekommande fall kompletteras detta med en efterfšljande gŒrdsuppgift (i vanliga fall med fšrkortning, sŒsom "sgd" fšr sšdergŒrd). Om fastigheten Šr ett torp eller liknande under en gŒrd anges namnet pŒ detta allra fšrst, fšljt av fšrkortningen u fšr under. Innehavare av stšrre egendomar har i mŒnga fall inte haft jordbruket som yrke och anvŠnde inte nŒgon till detta kopplad titel, medan benŠmningar som godsŠgare och possessionat Šr fšrhŒllandevis sentida (vanligare Šr att denna typ av jordŠgare omtalats som exempelvis major N N, Šger och bebor alternativt Šger och brukar egendomen X). DŠrfšr anvŠnds fšr denna typ av fastighetsinnehav genomgŒende benŠmningen Šgare (fšrkortat Šg). Exempel: "bonde (Hult i SkŒ A)", "arr (Berga ngd i Bo T)", "torp (Smedstugan u Ryd mgd i Borg E)", "Šg (Sšdraholm i Hov R)". Ortnamn skrivs enligt nutida normalstavning.

Fšdelsedatum. Datum anges i formen 19340930, dvs Œr, mŒnad och dag, utan Œtskiljande tecken eller mellanslag. Om uppgift endast finns om Œr eller Œr och mŒnad, Œterges den informationen tillsammans med tre punkter som utelŠmningstecken fšr den saknade informationen, t ex "1934É" respektive "193409É". Tidsangivelse som inte kunnat preciseras till exakt datum eller Œrtal anges med tillŠgg av fšrkortningar fšr cirka, senast eller tidigast, t ex "1662c", "1778s" respektive "17140622t".

Dšdsdatum. terges pŒ motsvarande sŠtt som fšdelsedatum.

SŠrskild slŠkttillhšrighet. Den som i egen rŠtt (dvs inte genom gifte) tillhšr ett hus eller en Štt inom det monarkiska systemet utmŠrks enligt fšljande: Sveriges kungahus ×, utlŠndskt furstehus ^ och Sveriges adel *. Tecknet ¡ anges vid Šttlingar till det nuvarande kungahusets stamfader Carl XIV Johan. Personer som ingŒr i en slŠktlinje frŒn arvmonarkins grundare Gustav Vasa till Sveriges nuvarande kung betecknas med à.

Uppgifter endast fšr Šttlingar

Individbeteckning. Se sŠrskild redogšrelse fšr denna ovan.

Andra fšrŠlder. Fšr att ange vem av en Šttlings samhšrigheter – om det finns mer Šn en – som Šr andra fšrŠlder till ett barn, anges samhšrighetens relationstyp och eventuella ordningsnummer pŒ barnets rad (enligt lydelsen fšrst bland relationsuppgifterna pŒ den andra fšrŠlderns rad). Om det bara finns en samhšrighet och den Šr andra fšrŠlder, lŠmnas tomt. Vid ensamadoption anges "0" pŒ platsen fšr andra fšrŠlder, om en eller flera samhšrigheter till adoptanten redovisas.

Bostadsort. Fšr nu levande anges den nuvarande bostadsorten och fšr avlidna den ort som personen under lŠngst tid har varit huvudsakligen bosatt pŒ eller Šr mest fšrknippad med. Som ort kan fšrekomma stad, kšping, socken (motsvarande distrikt frŒn och med 2016) eller postadressort. Fšr boende i tŠtorter anges postadresorten; om tŠtorten inte Šr egen postadressort kan bŒda dessa anges i nŠmnd ordning, t ex ÓVillshŠrad, GullbrandstorpÓ. Sockennamn, fšr dem med hemvist pŒ landsbygden, Œtfšljs av lŠnsbokstavskod ("Bettna D") enligt fšr varje tid gŠllande lŠnsindelning, dock med fortsatt uppdelning pŒ de fem lŠn som lades samman till SkŒne lŠn 1997 respektive VŠstra Gštalands lŠn 1998. UtlŠndska orter fšljs av landskod ("Roskilde DK"), i Australien, Kanada och USA Šven med delstatsfšrkortning eller motsvarande ("Albany NY USA"). I de fall en Šttling inte fšljts Šnda till sin dšd eller till nutid men en senaste flyttningsuppgift finns, anges den dŒ kŠnda bostadsorten fšljd av flyttningsŒr och destination, t ex "FŠrgaryd F 1890 NAm" (emigrerat till Nordamerika). Fšr att ange var en person enligt senast kŠnda uppgift var bosatt utsŠtts Œrtal fšr uppgiften efter orten, t ex "S Hestra F 1892".

Antal barn vid ensamadoption respektive Šttlingar saknas eller Šr inte kŠnda. I den kolumn dŠr antalet barn Œterfinns pŒ raden fšr en samhšrighet anges pŒ en Šttlings rad det antal barn som denne adopterat ensam. Vid avlidna Šttlingar utan samhšrighet och barn utmŠrks dŠr med tecknet ¿ (tom mŠngd) att inga efterkommande finns. €ttlingar vars eventuella barn inte har utretts fullstŠndigt markeras i stŠllet med <.

Uppgifter endast fšr samhšrigheter

Samhšrighet – typ och ordningsnummer. Uppgifterna om en samhšrighet inleds med relationens typ: g fšr gift, rp fšr registrerad partner, tr fšr trolovad (enligt gŠllande rŠtt fšre 1973), sb fšr samboende (som kan avse Šven "sŠrbo" och liknande relationer), bp (fšrkortning fšr barns fšrŠlder, "parent") fšr andra fšrŠlder till barn fštt utom Šktenskap, trolovning eller sambofšrhŒllande. Om det finns mer Šn en relation av samma typ sŠtts ett ordningsnummer omedelbart efter fšrkortningen, t ex g1, g2, sb1, sb2.

Vigseldatum eller samboende frŒn Œr. Tidsuppgift anges pŒ samma sŠtt som beskrivits fšr fšdelsedatum. Datum anges fšr vigsel och registrering av partnerskap. NŠr ett sambofšrhŒllande eller en trolovning bšrjade anges med Œrtal. Fšr barns fšrŠlder i švrigt anges ingen tidsuppgift. Om en relationstyp švergŒtt till en annan, t ex sambofšrhŒllande blivit Šktenskap, anges inte tidpunkt fšr den rŠttsligt svagare relationen.

Skild datum eller samboende till Œr. I fšrekommande fall anges datum dŒ Šktenskapsskillnad – eller motsvarande fšr registrerat partnerskap – vann laga kraft alternativt Œr fšr sambofšrhŒllandes eller trolovnings upphšrande.

Antal barn i relationen. Som sista uppgift pŒ raden fšr en samhšrighet anges det antal barn som Šttlingen har med denna samhšrighet (dvs inte samhšrighetens alla barn, om han eller hon har barn ocksŒ i annan relation). Vid en adopterads samhšrighet anges i stŠllet tecknet "-" eftersom deras barn inte fšljs vidare.

Individbeteckning vid slŠktgifte och motsvarande. I de fall bŒda parter Šr Šttlingar till stamfadern gšrs hŠnvisning till den samhšriges egen plats i slŠkten genom hans eller hennes beteckning efter ett likhetstecken i fšrsta kolumnen. Om en samhšrighet inte sjŠlv Šr Šttling men fšrekommer som samhšrighet pŒ mer Šn en plats, anges korsvisa hŠnvisningar med likhetstecken och beteckningar satta inom parentes.

Uppgifter endast fšr adoptivbarn

Adoption. Uppgifterna om ett adoptivbarn till en Šttling inleds med fšrkortningen ad, som ocksŒ anvŠnds vid annan form av icke biologiskt fšrŠldraskap enligt fšrŠldrabalken.

Fšr en Šttling som blivit bortadopterad anges uppgift om adoptionen inom hakparentes efter hans eller hennes efternamn som adopterad, fšljt av individbeteckningen fšr adoptanten om denne ocksŒ Šr en slŠktmedlem. Exempel: "Jan OLOF Kvist | Nilsson [ad av EbC aA]".

Saknade uppgifter

Uppgifter som saknas om fšreteelser, som hŠnfšr sig till en period dŒ ifrŒgavarande person Šr kŠnd, markeras med tre punkter. Exempelvis anges "É" pŒ platsen fšr yrkesuppgift, om det kan antas att personen har eller har haft ett yrke eller en titel. Avsaknad av information om vilket av flera fšrnamn som Šr tilltalsnamn utmŠrks inte sŠrskilt. Se Šven under Fšdelsedatum ovan betrŠffande skrivsŠtt vid ofullstŠndigt datum.

Register šver slŠktnamn och ortnamn

Fšr sškning i det omfattande personmaterialet kompletteras den systematiska slŠktredogšrelsen av tvŒ alfabetiska register, šver slŠktnamn respektive ortnamn.

SlŠktnamnsregistret upptar i strikt alfabetisk ordning (innefattande Šven prefix sŒsom af, von, zu och de) 33 450 i slŠktredovisningen fšrekommande slŠktnamn, efternamn, tillŠggsnamn, mellannamn, personliga tillnamn (t ex soldatnamn) samt landsnamn (utan prefix) i titlar fšr dem som tillhšr ett nu eller tidigare suverŠnt furstehus och i allmŠnhet saknar slŠktnamn (t ex Norge fšr det norska kungahusets medlemmar). HŠnvisning sker till den sida i bokverket dŠr namnet fšrekommer fšrsta gŒngen i en sammanhŠngande framstŠllning, dvs dŠr namnet anges med fet eller kursiv stil. Personer med namnet kan sŒledes finnas Šven pŒ flera av de fšljande sidorna. Om en person har ett vanligt slŠktnamn rekommenderas sškning pŒ ett mer sŠrprŠglat namn som bŠrs eller burits av nŒgon slŠkting i nŠrheten (exempelvis moderns namn som ogift eller ett syskons namn som gift) eller pŒ ett ortnamn.

Ortnamnsregistret upptar likaledes i alfabetisk ordning 8 750 bostadsorter som finns angivna fšr Šttlingarna i slŠktredovisningen. HŠnvisning sker till sida fšr varje fšrekomst av ortnamnet.

 

 

 

 

slekt.se/kung

Start Sveriges kungaslŠkt

Start slekt.se

© 2022 Per Andersson