…stgštska och smŒlŠndska slŠkter

Per Anderssons kartlŠggning av sina 32 anslŠkter

 

 

 

 

 

QuarnslŠkten frŒn Kvarnarp

SlŠktfšreningen Quarn samlar Šttlingarna till Šgaren av Kvarnarp i LinderŒs socken (mellan TranŒs och GrŠnna) Anders August Andersson (1825–1906) och hans hustru Hedda Christina Lago (1831–1919). Medlemmarna hŠrstammar frŒn nŒgot av deras 10 barn och 46 barnbarn.

 

August Andersson (1825-1906) och Hedda Lago (1831-1919)

Kvarnarp i LinderŒs F

︎↓

10 barn

           1                         2                      3                       4                        5                        6            7           8                         9                     10

        Carl                    Sofia              Emma             Augusta               David               Johanna       Helga             Wilhelmina         Oskar               Hilma

   Andersson        g Pettersson   g Johansson     g Petersson       Andersson         g Carlson     g Johansson           g Andersson    Andersson          g Lange

   1852-1924          1854-1936      1857-1920        1859-1939         1862-1934             1864- 1867-1927 1869-1946     1874-1946      1876-1965

    Mjerdevid           Kvarnarp         Ljungby            Ingelsbo              SŠtuna              Chicago     Bromma            Linkšping        Linkšping         New York

  i Hogstad E        i LinderŒs F      i Ekeby E         i Adelšv F           i Kaga E              IL USA        i Motala E                       E                     E                 NY USA

           ︎↓                         ︎↓                     ︎↓                       ︎↓                        ︎↓                        ︎↓           ︎↓           ︎↓                                                ︎↓

       9 barn                 6 barn             9 barn               5 barn                7 barn                2 barn       2 barn 5 barn                                       1 barn

        Carl                   Jenny                Elin                 Ester               Victoria                 Edit     Ingeborg                Ebba                                      William

   1883-1950          g SundŽen      1877-1949     g Gustafsson     g Johansson          g Miller      g Strooper                  g KŒhre                                  1911-1975

      Hilding             1875-1937         Mauritz          1878-1913         1887-1955            (USA)   1898-1978          1889-1959                                   (USA)

   1884-1971             (USA)          1879-1967             Carl                   Erik                   18É     Signhild                 Lilly

        Josef                   Anna               Signe            1880-1923         1888-1975            Agnes       g Karlson                   g Geijer

   1887-1918        g Andersson    g Carlsson             Ruth                  Hugo                  18É 1900-1981 1891-1981

        Bror               1879-1955      1881-1961        1883-1975         1890-1976            (USA)                (USA)

   1889-1963             Sigfrid            Ragnar                 Set                  Sigrid                                          Birger

        Elsa               1882-1911      1884-1885        1896-1978      g Samuelsson                                  Wosse

  g Wennberg         Frideborg            Elna                 Caleb             1892-1977                                  1894-1981

   1891-1972           g Nilsson       1887-1905        1903-1907             Josef                                          Ragnar

       Signe              1885-1970        Gertrud                                    1897-1941                                     Wosse

      g Holm                 Ebba           1889-1989                         Bror Herbert Ragnar                          1896-1968

   1892-1972             g Friis               Erik                                       1897-1898                                      Greta

       David              1891-1929      1891-1953                                     Melker                                    g Anderson

   1894-1971             (USA)               Elsa                                       1899-1947                                  1899-1987

       Einar                   Edith           1894-1978

   1896-1986          1895-1914         Harald

         Rut                                        Senneryd

     g Edman                                   1900-1992

   1901-1983

 

 

En av sšnerna var ogift och tvŒ av dšttrarna emigrerade till USA. Med deras bŒda grenar fšrlorade slŠkten i Sverige kontakten efter att de tvŒ sista syskonen hŠr avlidit 1946. PŒ 1970-talet inleddes sškande fšr att Œterfinna de amerikanska slŠktgrenarna. Efter 35 Œr av utebliven framgŒng lyckades det till sist 2011 att hitta det yngsta syskonet Hilmas efterkommande, och senare har Šven Šttlingar till systern Johanna spŒrats.

Det sista av August och Heddas barnbarn, vilka var fšdda mellan 1875 och 1911, avled 1992. Den sista Šttlingen i livet som trŠffat stammodern var hennes dotterdotters dotter Solveig Carlsson (1916–2014), som vid sin bortgŒng var slŠktens Šldsta medlem.

Alla kŠnda Šttlingar till stamfšrŠldrarna har redovisats i tryck fem gŒnger: QuarnslŠkten (1983), SlŠktmatrikel (1987), SlŠkten Quarn (1995), SlŠkten Lago frŒn GrŠnna (2003) och …stgštsk och smŒlŠndsk slŠktbok (2008). I den sistnŠmnda Œterfinns ocksŒ de efterkommande till Augusts far- och morfšrŠldrar (hela slŠkten Quarn frŒn LinderŒs respektive senslŠkten frŒn Adelšv) och till Heddas far- och morfšrŠldrar (slŠkten Wikman-Lago-Tšrnqvist frŒn Bottnaryd och GrŠnna respektive slŠkten Berggren frŒn Asby och GrŠnna). Boken BesserydsslŠkten Berggren (2004) upptar Šnnu mer avlŠgsna slŠktingar pŒ Heddas mormors sida.

SlŠktmšten och SlŠktfšreningen Quarn

Den 21 augusti 1983 samlades 75 efterkommande till August och Hedda pŒ initiativ av deras barnbarns barnbarn Per Andersson (fšdd 1961) till ett fšrsta slŠktmšte och bildade SlŠktfšreningen Quarn. Det skedde pŒ dagen 100 Œr efter att stamfšrŠldrarnas Šldsta barn Carls Šldsta barn, som ocksŒ hette Carl, fšddes i Kvarnarp. BŒda dessa blev med tiden hemmansŠgare och kommunalmŠn i Hogstad pŒ …stgštaslŠtten, och den sistnŠmnde tillhšrde den femte generationen av slŠkten Quarn i Kvarnarp.

Med vid det fšrsta slŠktmštet var tre av stamfšrŠldrarnas fyra barnbarn som fanns i livet och som alla hade minnen av sina far- respektive morfšrŠldrar August och Hedda. Alla de sju svenska slŠktgrenarna var representerade nŠr slŠkten dŒ Œterfšrenades. Den Šldsta deltagaren var Gertrud Johansson (1889–1989), som senare utnŠmndes till fšreningens hedersledamot pŒ sin hundraŒrsdag. Ytterligare en av Šttlingarna har blivit 100 Œr, den nŠmnde Šldre Carls Šldsta barnbarn Sonja Gustavsson fšdd Andersson (1909–2009).

SlŠktfšreningen ska enligt stadgarna samlas till ordinarie slŠktmšte vart femte Œr. Fšljande slŠktmšten har hŒllits: 21 augusti 1983 i SŠby, LinderŒs och GrŠnna, 19 maj 1985 pŒ …stgštaslŠtten i Hov, Hogstad, Hšgby, Normlšsa, Kaga och Linkšping (extra slŠktmšte), 15 maj 1988 i Ekeby, SŠby och Sommen, 23 maj 1993 i Vadstena, 29 augusti 1998 i LinderŒs, Ršttle och VŠstanŒ, 7 september 2003 i Asby, Norra Vi och …sterbymo, 7 september 2008 i GrŠnna, …lmstad och …rserum samt 8 september 2013 i LinderŒs och GrŠnna.

Stamfadern Magnus Quarn soldat i Kvarnarp

Till Kvarnarp (Šldre stavning Quarnarp och senare Qvarnarp) kom slŠkten Œr 1791. DŒ tilltrŠdde August Anderssons farfar Magnus (1764–1833) som soldat vid Norra Vedbo kompani av Jšnkšpings regemente och bosatte sig pŒ sitt tilldelade knekttorp nummer 54 i byn Kvarnarps šstra utkant. Han blev en av inte mindre Šn 33 samtidiga soldater i LinderŒs socken och den elfte i raden av soldater i Kvarnarp sedan regementet indelades 1675. Efter gŒrden fick han soldatnamnet Quarn. DŠr skulle slŠkten komma att stanna i 117 Œr. De tvŒ sista av mŒnga slŠktmedlemmar i Kvarnarp under fem generationer flyttade dŠrifrŒn 1908. I LinderŒs var slŠkten jŠmngammal med den nuvarande kyrkan, som hšll pŒ att uppfšras nŠr Magnus Quarn kom till socknen. Byggnaden stod klar 1793 och ersatte en romansk stenkyrka som funnits pŒ samma plats sedan tidig medeltid. Magnus var fšdd i grannsocknen SŠby, dŠr han vŠxte upp som ende son i stugan VŠnnersten pŒ Norra Vedbo hŠradsallmŠnning upp emot šstgštagrŠnsen. Hemmet var fattigt och vid 5–10 Œrs Œlder nšdgades han bege sig ut "att tigga utan bricka", dvs utan erforderligt tillstŒnd.

Kvarnarp ligger vid sjšn Noens nordšstra strand, halvvŠgs pŒ landsvŠgen mellan GrŠnna och TranŒs (lŠnsvŠg 133) som lšper rakt igenom byn. I Kvarnarp fanns fšrr fem enheter, som alla kom att Šgas och bebos av slŠkten: VŠstergŒrden, …stergŒrden, Kvarnen, Knekt- eller soldattorpet som senare kallades Lilla Kvarnarp, samt de tvŒ backstugorna Sjšbacka och Dammstugan. Med tiden har ytterligare fastigheter med naturskšna lŠgen invid sjšn styckats av och bebyggts pŒ Kvarnarps marker. HŠr tillkom ocksŒ en numera nedlagd lanthandel och en trŠindustri som alltjŠmt Šr i drift.

Kvarnarp Šgdes till godset Sšdraholm i Adelšvs socken, belŠget pŒ andra sidan sjšn. I VŠstergŒrden bodde ingen annan Šn drŠngar och pigor som arbetade med gŒrdens bruk; under nŒgra fŒ Œr frŒn 1834 fanns dŠr ocksŒ en inspektor eller rŠttare. I …stergŒrden, dit kvarnen hšrde, fanns en bonde och tillika mjšlnare. PŒ den senare gŒrdens mark lŒg ocksŒ soldattorpet och backstugorna.

Under QuarnslŠktens tid fram till August Anderssons kšp av hela Kvarnarp ingick byn i ett stort godsinnehav med fyra herrgŒrdar kring sjšn Noen: NŠs och Sšdraholm i Adelšv och Botorp och Sjštorp i LinderŒs. Det bildades av den hallŠndske prŠstsonen Hans Hummel (1694–1772), som gjorde ŠmbetsmannakarriŠr, adlades med namnet Hummelhielm 1743, blev landshšvding i Halland, fšreslogs till riksrŒd men undanbad sig samt avled pŒ sin sŠtesgŒrd NŠs. Sšdraholm och dŠrmed Kvarnarp Šrvdes av hans dotter Agneta (1733–1795), som var gift Hammarberg men dog barnlšs. Genom hennes bror, ryttmŠstaren Hans Hummelhielm (1741–1800), och hans dotter Anna Elisabeth (1767–1858) švergick Šgandet till Štten Ribbing. Hon var gift med kapten Per Ribbing (1750–1829). Efter hennes dšd pŒ Sšdraholm Šrvdes detta sŠteri och Kvarnarp av sonen kapten Bengt (1789–1866), efter hans dšd Šnkan Augusta fšdd Schmiterlšw (1802–1890) och senare deras son major Carl (1826–1899).

Det var inte ovanligt att en soldat švertog sin fšretrŠdares soldatnamn, sŠrskilt om det var hŠrlett frŒn namnet pŒ den gŒrd som torpet tillhšrde. SŒ hette Magnus nŠrmaste fšregŒngare Kvarnarp Jacob Quarn, utan att de var slŠkt med varandra.

Annandag jul sitt fšrsta Œr i Kvarnarp gifte sig Magnus (som omvŠxlande i kŠllorna skrivs MŒns) i sin fšdelsesocken SŠby med Stina Larsdotter (1768–1833) frŒn gŒrden VŠtinge dŠr. I knekttorpet fšddes deras Œtta barn: Stina (1792–1792), Greta (1794–1866), Anders (1796–1856), Anna Maja (1799–1870), Hedvig (1801–1802), Stina (1803–1804), Eva (1805–1883) och Brita Stina (1810–1811). HŠlften av dem dog alltsŒ i spŠd Œlder. Av de švriga kom Greta, Anders och Anna Maja att vara bosatta i Kvarnarp, medan Eva hamnade i Flisby socken, dŠr hon var gift med hemmansŠgaren Carl Andersson i Lidhult.

Systrarna Greta och Anna Maja MŒnsdšttrar blev tjŠnstefolk hos kapten Ribbing i VŠstergŒrden. Greta gifte sig 1813, annandag jul som fšrŠldrarna, i LinderŒs med mjšlnaren i Kvarnarps kvarn Johannes Bengtsson (1785–1834). Sju av deras Œtta barn fšddes dŠr, innan familjen 1831 flyttade till Adelšv. Anna Maja ŒtervŠnde 1818 till fšrŠldrarna i soldattorpet, innan hon Œret dŠrpŒ tog tjŠnst i Adelšv.

1818 beviljades Magnus avsked frŒn regementet och bosatte sig dŠrefter med hustrun och yngsta dottern Eva i en nybyggd backstuga pŒ Kvarnarps Šgor, som efter sitt lŠge vid sjšn och nedanfšr en hšjd fick namnet Sjšbacka. EftertrŠdare i knekttorpet blev en soldat Johannes Freijer (som var fšdd i SŠby 1797 och efter sitt avsked 1859 ocksŒ flyttade till en nybyggd backstuga under Kvarnarp, kallad Johannisberg, vilken efter hans dšd 1872 inte fick nŒgon ny invŒnare). Eva lŠmnade fšrŠldrahemmet 1822, dŒ ocksŒ hon i likhet med Anna Maja bšrjade tjŠna i Adelšv. Under Œret dŠrefter hade Magnus och Stina en piga i Sjšbacka. Vid den tiden antecknas Stina som "brŠcklig", men senare upphšr den noteringen. FortsŠttningsvis levde de utan tjŠnstefolk. Efter sitt avsked blev Quarn gratialist vid Vadstena krigsmanshus, dvs han fick soldatpension. Efter nŠrmare 42 Œr i Kvarnarp var 1833 bŒde Stinas och Magnus liv utmŠtta, och de gick bort i juli med korts tids mellanrum, hon den 6 av "pleuresie" (lunginflammation) och han den 18 av bršstfeber. De begravdes sšndagarna efter varandra, den 14 respektive 21 juli.

Magnus Quarn var 5 fot och 8 tum lŒng, dvs 166 cm. Av hans regemente kommenderades hšsten 1805 en fŠltbataljon till Stralsund fšr tvŒ Œrs garnisonstjŠnst och kom Œter i oktober 1808. Samma Œr begav sig regementet till SkŒne fšr att mšta en vŠntad landstigning frŒn Danmark. NŒgon sŒdan genomfšrdes aldrig men i stŠllet landsteg en rysk styrka och besatte Gotland den 22 april 1808. DŠrfšr sŠndes en bataljon av regementet dit och ankom till …stergarn den 14 maj, varefter ryssarna lŠmnade šn. r 1809, i slutskedet av finska kriget, deltog regementet i striderna vid SŠvar och Ratan i VŠsterbotten. 1813 hade fšrbandet fšrflyttats till Pommern fšr att delta i svensk-rysk-preussiska operationer mot Napoleon. Inga egentliga strider fšrekom och man fick bland annat gšra garnisonstjŠnst i Bryssel. Sommaren 1814 ingick regementet i fŠlttŒget mot Norge och ŒtervŠnde i november. DŠrefter var Jšnkšpings regemente inte involverat i nŒgot krigsfšretag. I stŠllet var krigsfolket med och byggde Gšta och TrollhŠtte kanaler och diverse befŠstningar. En annan syssla var fŒngbevakning. Regementets švningsplats fanns i Skillingaryd. Det har inte klarlagts vilka av de nŠmnda operationerna som Magnus Quarn deltog i, men det Šr kŠnt att han var kommenderad till Karlskrona 1812.

Sonen Anders Magnusson kvarnfšrestŒndare i Kvarnarp

TvŒ Œr fšre Magnus och Stinas dšd ŒtervŠnde den ende sonen Anders Magnusson (Šven skriven Magnison och MŒnsson) till Kvarnarp, dŠr han eftertrŠdde svŒgern som mjšlnare och blev fšrestŒndare fšr kvarnen. (NŠr Anders dšptes 1796 hade hans dŒvarande fšregŒngare som mjšlnare i Kvarnarp, Jonas Jonsson, varit en av faddrarna.) Under de 15 Œr som gŒtt frŒn det att han lŠmnade fšrŠldrahemmet i knekttorpet 1816 till Œterkomsten 1831 hade han till stšrsta delen tjŠnstgjort vid olika kvarnar. Fšrst blev han drŠng i Mjšlarps kvarn, belŠgen i Adelšv pŒ andra sidan sjšn Noen frŒn Kvarnarp och Šgd till NŠs sŠteri. Efter en kortare tid dŠr tjŠnade han pŒ Sšdraholm. DŠrifrŒn flyttade han 1819 till GrŠnna stad fšr att under tvŒ Œr vara kusk hos major RidderstŒhl, boende i borgmŠstare Hjertstršms hus i vŠstra byggningsraden lŠngs huvudgatan. 1821–1822 var han drŠng i Kvarnarps kvarn hos sin syster och svŒger, innan blev mjšlnare i Knapparps kvarn i Norra Solberga socken. Samma Œr som han kom dit gifte han sig den 13 september i Adelšv med Anna Greta Larsdotter (1801–1876), och "hennes fader gaf mundteligen sitt giftomannabifall". Vid hennes fšdelse i Adelšv var han torpare i HorsnŠs under Sšdraholm och fršken Wilhelmina Hummelhielm stod fadder. Senare blev han hemmansŠgare i sens sšdergŒrd i Adelšv.

Under tiden i Knapparps kvarn fšddes makarnas alla sšner, de tre Šldsta av sex barn: Lars Magnus (1823–1900), vŒr anfader Anders August (1825–1906) och Johan David (1827–1883). Alla dessa blev med tiden mjšlnare och senare hemmansŠgare. 1830–1831 var Anders Magnusson mjšlnare i Kvarntorpet, med kvarn och sŒg, i NŠssjš socken, innan han ŒtervŠnde till Kvarnarp. DŠr fšddes de tre dšttrarna Hedda Stina (1834–), Sofia Maria (1837–1875) och Anna Wilhelmina (1841–1852). De bŒda som nŒdde vuxen Œlder har inte lŠngre nŒgra efterkommande i Sverige men fšrmodligen i Amerika. Dit flyttade Hedda Stina med familj och Sofia Marias man emigrerade efter hustruns dšd, liksom deras barn utom en son som blev tobakshandlare i Stockholm och avled ogift och barnlšs dŠr 1961.

Efter 18 Œr som kvarnfšrestŒndare i Kvarnarp lŠmnade Anders Magnusson Œter sin fšdelsegŒrd fšr Mjšlarp i Adelšv 1849. Sšnerna hade nyligen flyttat hemifrŒn, men den yngste hade ŒtervŠnt och fšljde nu med fšrŠldrarna och alla systrarna. Fšr fšrsta gŒngen pŒ 35 Œr fanns inte lŠngre nŒgon medlem av QuarnslŠkten i kvarnen, men vŠl i Sjšbacka (se nedan). En ny och obeslŠktad mjšlnare trŠdde till. FrŒn 1856 blev det en nyordning fšr bruket av …ster- och VŠstergŒrdarna, som dŒ fšr fšrsta gŒngen utarrenderades av Ribbings (till en Anders Olofsson frŒn Adelšv).

I Mjšlarps kvarn och sŒg, som Šgdes av landshšvding BergenstrŒhle pŒ NŠs, blev Anders Magnusson mjšlnare i tvŒ Œr, fšr att 1851 flytta till det som skulle bli hans sista bostad, Torrarpsstugan under sergeantbostŠllet Torrarp i Adelšv. DŠr var han torpare i nŠrmare fem Œr fram till sin dšd den 22 maj 1856. Han begravdes den 1 juni. €nkan Anna Greta var fortsatt skriven dŠr till sin dšd tjugo Œr senare, den 2 augusti 1876. Kyrkoboksanteckningar tyder dock pŒ att hon Œtminstone Œr 1870 vistades pŒ annat hŒll i socknen, eventuellt i Ršdjarp.

Sonsonen August Andersson Šgare till hela Kvarnarp

Anders Magnussons son August Andersson lŠmnade fšrŠldrarna i Kvarnarp som 22-Œring 1847 fšr att under fem Œr tjŠna som drŠng, fšrst 1847–1850 i GlassŒs norrgŒrd i LinderŒs och sedan 1850–1852 i Falla i Adelšv. DŠr var han bosatt nŠr han den 19 mars 1852 i GrŠnna gifte sig med Hedda Andersdotter Lago frŒn Jakobstorp dŠr. Hennes fšrŠldrar var soldaten Anders Lago, som ocksŒ drev skrŠdderiršrelse, och hans hustru Beata Israelsdotter Berggren. Fadern hade "lemnat skriftligt bifall till fšreningen". De nygifta bosatte sig i Hulutorp i Adelšv, dŠr August tilltrŠdde som brukare (gŒrden Šgdes av en Samuel Magnus Samuelsson). Deras fšrsta barn, sonen Carl (1852–1924), fšddes i Jakobstorp och det andra barnet, dottern Sofia (1854–1936) i Hulutorp. 1856 flyttade familjen till Ribbings gods Sšdraholm, dŠr August blev rŠttare under Œren 1856–1859. DŒ fšddes det tredje barnet, Emma (1857–1920).

Efter 12 Œr ŒtervŠnde August till Kvarnarp 1859 och blev, som tidigare hans far, mjšlnare och fšrestŒndare fšr kvarnen. 1861 švertog han ocksŒ arrendet av bŒde VŠstergŒrden och …stergŒrden (efter den Anders Olofsson som varit arrendator sedan 1856). HŠr fšddes alla ŒterstŒende barn: Augusta (1859–1939), David (1862–1934), Johanna (1864–, kallad Hanna), Helga (1867–1927), Wilhelmina (1869–1946, kallad Mina), Oskar (1874–1946) och Hilma (1876–1965). Den fšrsta att fšdas hŠr i den femte generationen av slŠkten i Kvarnarp var Augustas dotter Ester (1878–1913). DrŠng pŒ gŒrden frŒn 1859 var hustruns bror Israel Andersson Lago (1827–1905). Han begav sig 1864 till Amerika och kom genom sin framgŒng dŠr att inspirera flera andra slŠktingar att emigrera; nŠr han Œterkom till Sverige skrevs han i kyrkbšckerna "kapitalist". (Endast en familj i slŠkten hade utvandrat fšre honom: hans morbror Sven Israelsson Berggren med hustru och barn redan 1853.) I Kvarnarp tjŠnade ocksŒ en av Heddas brorsdšttrar Œren 1868–1870, Šven hon med namnet Hedda Lago (1851–1942, Šttlingar till henne hamnade i …deshšg dŠr barnbarnsbarnet Bruno Lago blev kommunalrŒd). Kring 1870 var Augusts arrende till Ribbings 1 800 riksdaler Œrligen fšr Kvarnarp, som omfattade 2 mantal och var en betydligt stšrre gŒrd Šn genomsnittet och dessutom fšrsedd med kvarn.

Driften av Kvarnarp synes ha varit en lšnsam verksamhet fšr August, och vid mitten av 1870-talet utškade han den med att bruka ocksŒ den intilliggande TŠrenŠs šstergŒrd. Han lyckades samla sŒ mycket kapital att han kunde kšpa en egen gŒrd, Hubbarp i sin farfars fšdelsesocken SŠby. DŠr bosatte han sig 1880 med hustrun och de fyra yngsta barnen Helga, Wilhelmina, Oskar och Hilma. Arrendet av Kvarnarp švertogs av sonen Carl, som 1882 gifte sig med hemmansŠgardottern Anna Lovisa Johansdotter (1859–1944) frŒn KroxhŠlla i Vireda socken. I Kvarnarp fšddes den 21 augusti 1883 deras fšrsta barn, som fick samma fšrnamn som sin far. PŒ Hubbarps marker har nu TranŒs stadsbebyggelse brett ut sig och manbyggnaden Šr belŠgen vid den sšdra infarten till tŠtorten, pŒ vŠgen frŒn SŠby kyrka och LinderŒs.

Efter fyra Œr i Hubbarp sŒldes gŒrden och familjen ŒtervŠnde i april 1884 till Kvarnarp. August hade dŒ frŒn familjen Ribbing fšrvŠrvat hela egendomen med de bŒda gŒrdarna, kvarnen, soldattorpet och backstugorna. Bland gŒrdens drŠngar och pigor fanns sonen David, dšttrarna Johanna och Helga samt kusinbarnet Gustaf Albin Brolin (1864–). Barnen Wilhelmina, Oskar och Hilma bodde fortfarande hos fšrŠldrarna. NŠr August avlšste sonen Carl i Kvarnarp flyttade denne med familj till Mjerdevid pŒ …stgštaslŠtten i Hogstads socken, dŠr han efter hand blev Šgare till flera gŒrdar. Johanna flyttade till Amerika 1885 och Helga till …deshšg 1896.

Sofia, som gifte sig 1874 och med sin familj under flera Œr varit bosatt i šstgštasocknarna Ekeby, Rinna och Trehšrna, Œterkom 1891, dŒ hennes man Gustaf Pettersson (1850–1897) švertog jordbruket i Kvarnarp som arrendator hos sin svŠrfar August. I familjen fanns makarnas sex barn, som alla fštts under tiden i …stergštland: Jenny (1875–1937), Anna (1879–1955), Sigfrid (1882–1911), Frideborg (1885–1970), Ebba (1891–1929) och Edith (1895–1914). Gustaf avled efter sex Œr i Kvarnarp.

Egendomen fortsatte dock att drivas inom QuarnslŠkten. Som drŠng i Kvarnarp hade sonen David 1887 gift sig med Anna Lšf (1862–1942) och under tiden hŠr fšddes deras tre fšrsta barn: Victoria (1887–1955), Erik (1888–1975) och Hugo (1890–1976). Efter nŒgra Œr i Adelšv, dŠr barnen Sigrid (1892–1977), Josef (1897–1941) och Bror Herbert Ragnar (1897–1898) fšddes, ŒtervŠnde David med familj 1898 fšr att eftertrŠda sin bortgŒngne svŒger Gustaf som arrendator. De stannade i tvŒ Œr och lŠmnade Kvarnarp Œr 1900 fšr Stora by socken i …stergštland.

DŒ hade August Andersson hunnit bli 75 Œr och inte sjŠlv brukat sitt alltjŠmt Šgandes Kvarnarp pŒ nŠstan ett decennium. Han tog dŒ steget att sŠlja egendomen till en Anders August Johansson frŒn Sjšarps norrgŒrd i LinderŒs. €gare till kvarnen och Šven soldattorpet blev efter en tid mjšlnaren Anders David Andersson frŒn Vireda (vars Šttlingar alltjŠmt finns i Kvarnarp och driver trŠindustrin dŠr). Ingen av de nya Šgarna var befryndad med QuarnslŠkten. Efter fšrsŠljningen bosatte sig August och Hedda tillsammans med barnen Oskar och Hilma pŒ undantag i farfaderns knekttorp, som nu kallades Lilla Kvarnarp och hade varit obebott sedan den siste soldaten, vid namn Bragd, flyttade 1885. Hilma begav sig 1902 till Stockholm och tog tjŠnst hos fšrst en greve af Ugglas och sedan en kapten Lagercrantz, bŒda boende kring Karlaplan pŒ …stermalm, innan hon 1907 flyttade till Gšteborg och 1910 dŠrifrŒn till Amerika. August slutade sina dagar i Lilla Kvarnarp den 12 februari 1906 i fšljd av ett slaganfall och begravdes den 24 i samma mŒnad. Kvar dŠr fanns Hedda och Oskar. 1908 flyttade han som drŠng till brodern Carl i Mjerdevid. Hedda fšrblev skriven i Lilla Kvarnarp livet ut men kom att vistas hos olika barn i …stergštland, fšrst hos Helga i Hulje, belŠget i Hšgby socken strax utanfšr Mjšlby municipalsamhŠlle, och till sist hos Wilhelmina i Linkšping, dit dŒ ocksŒ Oskar flyttat. DŠr avled hon av Œlderdomssvaghet den 27 februari 1919. Hon jordfŠstes i Linkšping den 9 mars och gravsattes dŠrefter vid sin man pŒ LinderŒs kyrkogŒrd (kvarter D, plats 785–786). Hon kallades vid dopet Hedda, och det var sŠkerligen det namn som oftast anvŠndes under hennes livstid, om Šn ocksŒ namnformen Hedvig fšrekommer, sŒsom i fšrŠldrarnas bouppteckning (hon hade blivit uppkallad efter sin mormor Hedvig Christina Bergstedt). PŒ Šldre dar skrivs hon Hedda Kristina, exempelvis i LinderŒs fšrsamlings dšdbok, och i hennes dšdsannons och pŒ gravstenen Šr fšrnamnet enbart Kristina. MŒhŠnda hade det annars stŒndsmŠssiga Hedvig vid det nya seklets bšrjan kommit att uppfattas som Œlderdomligt och i trivialformen Hedda alltfšr allmogeanstruket.

Kusiner i Sjšbacka och Dammstugan

Efter Magnus Quarns och hans hustru Stina Larsdotters dšd flyttade 1834 dottern Anna Maja in i deras Sjšbacka. Hon ŒtervŠnde frŒn Adelšv och hade under sina 15 Œr borta frŒn Kvarnarp hunnit fŒ fyra barn och gifta sig med Gustaf Abrahamsson Brolin (1797–1868), som var fšdd i StrŒ pŒ …stgštaslŠtten. Till skillnad frŒn hennes bror kvarnfšrestŒndaren Anders och hans sšner vilade armod och elŠnde šver familjen i backstugan Sjšbacka, dŠr ytterligare fyra barn fšddes. Ett av dem rycktes bort i tioŒrsŒldern. Mannen Gustaf var ofŠrdig och fick fattigunderstšd frŒn socken. Som fattighjon dog makarna dŠr, han 1868 och hon 1870. Efter hans dšd flyttade sonen Carl August Brolin (1833–1899) med sin familj in i Sjšbacka som backstugusittare. OcksŒ han Šr noterad som fattig, och 1871 begav han sig ensam till Amerika men ŒtervŠnde senare. Sedan barnen efter hand flyttat ivŠg, flera till Amerika, dog han i Sjšbacka 1899, varefter ocksŒ Šnkan emigrerade. r 1900 švertogs Sjšbacka av en obeslŠktad Šnka med en hemmason och QuarnslŠktens tid dŠr var slut.

Anna Maja MŒnsdotters Šldsta son var Claes Johan Enstršm (1825–1907). Han gifte sig 1855 och flyttade med sin familj in i en nyuppfšrd backstuga, som fick namnet Dammstugan, invid fšrdŠldrahemmet. Hustrun dog redan 1863 och han gifte om sig Œret dŠrpŒ. Backstugusittare Enstršm var krympling och utfattig. Tidvis verkade han som skomakare, och fšr att bidra till fšrsšrjningen tog han och hustrun emot fosterbarn. Av hans fyra egna barn dog de bŒda Šldsta tidigt. 1885 flyttade familjen till LinderŒs fattigstuga, dŠr hustrun tjŠnade som fattigskšterska. DŠr blev han Œnyo Šnkling 1891 och gick sjŠlv bort 1907. Till Dammstugan kom inga nya boende fšrrŠn 1888 dŒ en icke beslŠktad familj flyttade in frŒn Adelšv och efter tio Œr ŒtervŠnde dit, varpŒ stugan pŒ nytt stod obebodd till 1901.

August Andersson hade alltsŒ en jŠmngammal kusin i vardera backstugan, nŠr han kšpte Kvarnarp 1884, Brolin i Sjšbacka och Enstršm i Dammstugan.

Stammoderns fŠderneslŠkt Lago och mšderneslŠkt Berggren i GrŠnna

Stammodern Hedda tillhšrde GrŠnnaslŠkten Lago, vars fšrsta namnbŠrare var hennes far Anders Lago (1798–1867). Han antogs i oktober 1818 som soldat vid Vista kompani av Jšnkšpings regemente, fick sitt soldatnamn och flyttade pŒ det nya Œret till soldattorp nummer 93 under Reaby brŒnsgŒrd i GrŠnna frŒn sin fšdelsesocken Bottnaryd pŒ andra sidan Jšnkšping invid vŠstgštagrŠnsen. DŠr var hans far Abraham ryttare vid SmŒlands kavalleriregemente med namnet Wikman, antaget efter gŒrden Viken dŠr hans ryttartorp KŠrret var belŠget. Vid inmšnstringen uppmŠttes Lago till en lŠngd av 5 fot och 9 tum, dvs 174 cm.

r 1823 gifte han sig med Beata Maria Israelsdotter Berggren (1798–1883). 1826 fick "Šrlige och manhaftige" soldaten Anders Lago fšrflyttning inom GrŠnna till soldattorp nummer 108 under Anneberg, dŠr han kvarstannade till dess han begŠrde och den 20 juni 1850 fick avsked, med vitsordet att han "tjŠnt vŠl" under sina drygt 31 tjŠnsteŒr. ret dŠrpŒ flyttade han till en backstuga under Jakobstorp i samma socken. DŠr bodde och verkade han fram till sin dšd som skrŠddare, en nŠring som han givit sig in pŒ redan under soldattiden och som kom att gŒ i arv bland hans Šttlingar. Inom beklŠdnadsbranschen har medlemmar av slŠkten varit verksamma under hittills sju generationer. Anders dog av lungsot den 21 december 1867, nŒgra dagar efter att han fyllt 69 Œr, och begravdes den 5 januari. Hustrun Beata šverlevde sin man med drygt halvannat decennium och avled i sitt 85:e levnadsŒr den 1 augusti 1883 pŒ Jšnkšpings lasarett till fšljd av krŠfta i levern. Han fick sin grav i GrŠnna, hon i Jšnkšping.

NŠr Anders Lago antogs som krigsman hade Sveriges lŒnga och Šnnu bestŒende era av fred inletts och han deltog aldrig i strid, om Šn han med sitt fšrband var kommenderad till Gotland 1845 och till SkŒne 1848 med anledning av oro i omvŠrlden och en mšjlig krigsrisk. …vningar och fredskommenderingar upptog i stŠllet hans mŒnga Œr vid regementet, och i likhet med andra soldater togs han i ansprŒk fšr de stora kanalbyggnaderna. Under Œren 1820–1832 var han i flera omgŒngar kommenderad till arbete pŒ Gšta kanal och 1840 pŒ TrollhŠtte kanal.

Det soldatnamn, som Anders 1818 antog – eller tilldelades – och som sedan blev ett Šrftligt slŠktnamn, fšr kanske i fšrstone tankarna till italienskans ord fšr sjš, som i hans fall skulle kunna sammankopplas med fšrleden 'vik' i faderns tillnamn (pŒ liknande sŠtt som en korpral Bolls son kallades Kula nŠr han blivit soldat). Exotiska inslag finns fšrvisso i den svenska soldatnamnsfloran, men i detta fall ska ursprunget nog visa sig vara inhemskt. Det finns skŠl att anta att soldatnamnet hŠrršr frŒn fšrnamnet Lago, som har medeltida rštter och oftare fšrekommer i formen Lage. Det ŒtergŒr pŒ ordet 'lag' och syftar pŒ en person i en grupp, ett lag. Lago – som kan uppfattas som en bšjningsform eller en latinisering – pŒtrŠffas som arvfšrnamn inom adliga Štten von Wernstedt, dŠr Šven Lage noteras i nŒgra fall. Den fšrste bŠraren av namnet Lago inom Štten var Abraham Lago von Wernstedt (1706–1781), kvartermŠstare vid SmŒlands kavalleriregemente. Namnet Šrvdes av en sonson till honom, sedermera šverstelšjtnanten Gustaf Lago von Wernstedt (1786–1875). Han tjŠnstgjorde, med bšrjan 1813, under mŒnga Œr vid Jšnkšpings regemente, frŒn 1815 som regementskvartermŠstare. (Efter sin aktiva tid vid regementet var han postmŠstare i GrŠnna 1850–1874.) Sannolikt Šr att Anders Lago 1818 tog eller fick namnet efter sin regementskvartermŠstare. Ett sŒdant fšrhŒllande skulle ocksŒ kunna fšrklara de ytterligare fall under de fšljande decennierna dŒ soldater vid samma regemente – dŠr och veterligen ingen annanstans – anlade namnet Lago, utan slŠktskap med Anders. Mšjligen fšrstŠrktes Anders Lagos namnval av att hans far, ryttaren Abraham, hade sŒvŠl fšrnamn som regemente gemensamt med Gustaf Lago von Wernstedts farfar Abraham Lago. Denne hade fšrmodligen fŒtt arvnamnet i fšljd av att hans farfars syster var gift med Lage Yxkull, senare friherre Meijendorff von Yxkull (fšr švrigt barnbarns barn till hertig Magnus [1542–1595] av …stergštland, Gustav Vasas son). Lage Yxkull hade i sin tur Šrvt namnet – via sin morbror Lage Olofsson Oxehufvud – av sin mormors far, hŠradshšvdingen Lage Axelsson Posse. Dennes farfars far var Jšns Lage Posse (kŠnd 1434), den Šldste med sŠkerhet kŠnde stamfadern fšr Štterna Posse (hans namn skrivs omvŠxlande Lage, Laga, Lagha). Vid denna tid var det ytterst ovanligt med mer Šn ett fšrnamn, och mšjligen var Lage ursprungligen ett tillnamn avsett att karaktŠrisera denne Jšns av Štten Posse.

Beata Israelsdotter Berggren – Anders Lagos hustru och Heddas mor – tillhšrde en rusthŒllar- och nŠmndemannaslŠkt frŒn šstgštasocknen Asby i Ydre hŠrad vid sjšn Sommens sšdra strand. Hon var fšdd pŒ slŠktgŒrden Besseryd dŠr, som varit i slŠktens Šgo sedan 1500-talet och Šr sŒ alltjŠmt. Hennes fšrŠldrar var sŠteriarrendatorn Israel Andersson Berggren (1763–1845) pŒ NŠs i GrŠnna och hans hustru Hedvig Christina Andersdotter Bergstedt (1775–1847). Hon var i sin tur dotter till inspektor Anders Bergstedt och hans hustru Maria Larsdotter, som fšdda i Sšdermanland tjŠnstgjorde hos friherre Fredrik Ulrik Hamilton af Hageby (1735–1797) – landshšvding i Jšnkšpings lŠn 1778–1795 – och fšljde honom till hans herresŠten StavsŠter i Vist sšder om Linkšping, Ryhov i Ljunga­rum vid Jšnkšping och slutligen …stanŒ i GrŠnna.

Israel Berggren var under Œren 1792–1796 mjšlnare i Ršttle šstergŒrds kvarn, Šven kallad Rasmus kvarn. DŒ fanns flera kvarnar vid den "rytande forsen" (ortnamnet skrevs lŠngre tillbaka Rytlofors) men idag Šr endast denna och ytterligare en bevarade. Under tiden hŠr gifte han sig den 13 september 1793 med "Jungfru Hedwig Bergstedt pŒ …stanŒ" (jungfru i stŠllet fšr piga som beteckning pŒ en ogift kvinna visade att familjen tillhšrde ett skikt av ofrŠlse stŒndspersoner, medan fršken var fšrbehŒllet adelsmŠns dšttrar). Enligt slŠkttraditionen ska Israel Berggren ha rŠddat en kunglig person som hšll pŒ att drunkna, och fšr detta fick han nŒgon form av belšning. Det Šr ovisst vem det kan ha varit, men det Šr kŠnt att Gustav IV Adolf besškte GrŠnna den 26 maj 1795.

 

 

 

 

 

slekt.se/anor

Start …stgštska och smŒlŠndska slŠkter

Start slekt.se

Kontakt

© 2022 Per Andersson