Om Per Andersson

En kort biografi

 

 

 

 

 

Per Andersson

Fšdd 1961, utbildad i statsvetenskap, historia, nationalekonomi, juridik, pedagogik, vetenskapsteori m m, militŠr utbildning till vŠrnpliktig officer, under drygt tre decennier verksam inom utbildningssystemet som bland annat gymnasierektor, censor, statlig utbildningsinspektšr, undervisningsrŒd och sakkunnig i regeringskansliet, fšrfattare till bšcker inom frŠmst genealogi, heraldik och kommunalhistoria, hedersledamot av Almqvistska slŠktfšreningen, Tolfska slŠktfšreningen och SlŠktfšreningen RŒsberg, 2013 tilldelad Svenska heraldiska fšreningens fšrtjŠnstmedalj i guld fšr "insatser inom det historiska fŠltet" och "stora insatser fšr heraldiken i Sverige", tidigare ordfšrande fšr Mjšlbygymnasisternas fšrening, Mjšlbyhistoriska sŠllskapet, Fšreningen Norden i Mjšlby, SlŠktfšreningen Jehander, SlŠktfšreningen Quarn och SlŠktfšreningen RŒsberg.

 

Om Per Anderssons historiska arbeten

Per Andersson Šr fšdd 1961 i Mjšlby stad av gammal mjšlbyslŠkt och har i likhet med staden sina rštter i bŒde kvarnarna och jŠrnvŠgen. Han blev trettonde generationen frŒn sin Šldste kŠnde anfader i kommunen, Œttonde i fšrsamlingen och femte i tŠtorten. PŒ Mjšlby nya kyrkogŒrd vilar femton av hans nŠrmaste fŠderne- och mšderneanor, fšrutom dem som dessfšrinnan jordats vid kyrkan.

I Mjšlby och den intilliggande kvarnorten …jebro har fem av hans svŠrdsanor efter varandra verkat inom kvarndriften vid SvartŒns fall, frŒn farfars farfars farfar till farfar. MšderneslŠkten Šr nŠra fšrknippad med jŠrnvŠgen genom Per Anderssons morfar, som var stationsmŠstare vid Mjšlby–HŠstholmens jŠrnvŠg och vars morbror var ingenjšren, byggmŠstaren, bruksŠgaren, industrimannen och riksdagsmannen Carl Jehander, kallad JŠrnvŠgskungen, som byggde mer Šn 200 mil av Sveriges jŠrnvŠgsnŠt. I jordbruksnŠringen som det nšdvŠndiga underlaget fšr kvarnorten har Per Andersson ursprung nŠrmast genom sin mormors familj, som Šgde och brukade gŒrdar pŒ slŠtten utanfšr Mjšlby. €ven pŒ mšdernet finns anknytning till kvarnindustrin i Mjšlby genom slŠktfšrbindelser med den gamla kvarn- och godsŠgarslŠkten Salomonsson i Mjšlby norrgŒrd med kvarnar. Per Anderssons farmor tillhšrde en byggmŠstarslŠkt frŒn ett annat samhŠlle vid SvartŒn, Aneby, som grundades av en av hennes slŠktingar.

Per Andersson Šr utbildad i statsvetenskap, historia, nationalekonomi, juridik, pedagogik, vetenskapsteori m m vid universiteten i Linkšping och Stockholm. Under drygt tre decennier har han varit verksam inom utbildningssystemet som bland annat gymnasierektor, censor, statlig utbildningsinspektšr, undervisningsrŒd och sakkunnig i regeringskansliet. Under 20 Œr, 1979–1998, var han anstŠlld vid Mjšlby gymnasium, de sista fyra Œren som rektor och chef fšr den gymnasieskola dŠr han sjŠlv fŒtt sin utbildning.

Han har ocksŒ i mer Šn fyra decennier varit fšrfattare till bšcker inom frŠmst genealogi, heraldik och kommunalhistoria. Flera av hans bšcker har blivit standardverk och han finns refererad i exempelvis Nationalencyklopedin. Ett allsidigt urval av hans produktion publicerades 2009 i den nŠrmare tusensidiga antologin Texter – Tryckta skrifter 1974–2009 i urval om heraldiska vapen, svenskt namnskick, šstgštsk och smŒlŠndsk slŠkt- och personhistoria, Mjšlbys lokalhistoria, konstitutionella frŒgor, utbildningsvŠsen m m.

PŒ det lokalhistoriska omrŒdet har Per Andersson varit verksam sedan 16-ŒrsŒldern. Han var ledamot av Mjšlby kommuns hembygdsrŒd 1978–1982 och sekreterare i Mjšlby hembygdsfšrening 1979–1982. r 1992 bildade han Mjšlbyhistoriska sŠllskapet med uppgift att pŒ vetenskaplig grund skapa och sprida kunskap om Mjšlbybygdens historia, och han var dess ordfšrande i Œtta Œr till 2000. 1980 grundade han Mjšlby kommuns hembygdsrŒds Œrsbok och 1993 Mjšlbyhistorisk tidskrift, och han var redaktšr fšr dem till 1982 respektive 1999. Under Œrens lopp har han initierat och lett ett flertal mjšlbyhistoriska dokumentations- och forskningsprojekt samt delgivit mjšlbyborna kunskap om den lokala historien genom bšcker, tidskriftsuppsatser, tidningsartiklar, fšredrag, exkursioner och kurser.

Per Andersson har publicerat nŠrmare hundratalet arbeten om Mjšlbyortens historia. Bland dem finns hans bŒda fšrsta bšcker SevŠrdheter i Mjšlby kommun (1979) och Mjšlby hembygdsfšrening och hembygdsgŒrd (1979), den fšrsta šversikten av ortens historia pŒ decennier kallad Mjšlbyminnen (1980), de biografiska uppslagsbšckerna Mjšlbybor (1981) och Mjšlbys studenter 1962–1991 (1991) samt Mjšlbys gatunamn genom tiderna (1999), som berŠttar stadens historia speglad i dess drygt 400 gatunamn och Šr resultatet av den stšrsta forskningsuppgift som nŒgonsin utfšrts inom Mjšlbys historia. Den behandlar hur Mjšlby har uppkommit och utvecklats frŒn en medeltida kvarnby, via 1800-talets jŠrnvŠgssamhŠlle till dagens kommuncentrum, och den fšrmedlar kunskap om mŒnga av lokalsamhŠllets bestŒndsdelar, sŒsom naturfšrutsŠttningar, befolkningsutveckling, bebyggelse, kommunikationer, nŠringsliv, politik, fšrvaltning, religion, kulturliv, ortnamn, dialekt, personer och slŠkter. Per Anderssons senaste bok pŒ omrŒdet Šr Mjšlbyhistoria – Den kungliga kvarnbyn vid SvartŒn som fick jŠrnvŠg och blev sydvŠstra …stergštlands centrum (2011), som tar ett helhetsgrepp om den lokala historien och baseras pŒ hans forskningar frŒn 1970- till 2010-talet.

HŠrutšver har Per Andersson genomfšrt specialundersškningar av olika inslag i Mjšlbys historia, fšrutom ortnamnshistoria och slŠkt- och personhistoria exempelvis indelningsfšrhŒllanden, allmŠnna val, massmedier och den lokala heraldiken. I fšrsta utgŒvan av Mjšlbyhistorisk tidskrift drog han upp de teoretiska och metodiska huvudlinjerna fšr en forskning kring Mjšlbys historia prŠglad av helhetssyn och orsakssammanhang. GrundlŠggande fšr den lokala historieskrivningen Šr ocksŒ uppsatsen Vad Šr Mjšlby? – Olika Mjšlbybegrepp och territoriella indelningar i MjšlbyomrŒdet genom tiderna (Mjšlbyhistorisk tidskrift 1/1993). Ett nytt perspektiv pŒ ortens historia anlade han i Var Mjšlby Sveriges huvudstad? – Konung Magnus ladulŒs residens Konungsberg i Mjšlby socken (Mjšlbyhistorisk tidskrift 2/1994). Rapporten Politiker och demokrati i Mjšlby kommun (1995) redovisar resultatet av Mjšlbyortens egen maktutredning, ett forskningsprojekt som Per Andersson bedrivit under fyra Œrs tid med elever vid Mjšlby gymnasium.

Med bšrjan 1981 har Per Andersson ocksŒ arbetat med att upprŠtta en matrikel šver alla kommunala fšrtroendeuppdrag och deras innehavare i Mjšlby kommun och dess 26 fšregŒngare. FrŒn 1986 och fram till 1999 sysselsatte han omkring 40 personer, avlšnade av arbetsmarknadsverket, i detta och ytterligare excerperingsprojekt, som han organiserade och ledde ideellt. Ett annat sŒdant projekt fšr arbetslivsutveckling var uppbyggnad av en databas omfattande invŒnarna i Mjšlby kommuns socknar fram till sekelskiftet 1900.

Ett exempel pŒ Per Anderssons initiativ fšr att fšra ut lokalhistorisk kunskap Šr den Mjšlbyhistoriska dag som han anordnade i Mjšlby den 21 mars 1993, samtidigt som den nationella satsningen Den svenska historien invigdes i Stockholm. Som en praktisk tillŠmpning av kunskapen om Mjšlbys historia har Per Andersson medverkat vid namngivning av flera gator i tŠtorten, bland annat GymnasievŠgen anspelande pŒ den gymnasieskola som han var rektor fšr.

I Mjšlby har Per Andersson ocksŒ varit verksam inom Fšreningen Norden. Han tillhšrde styrelsen 1980–1998 och var ordfšrande frŒn 1992. Fšr att upprŠtthŒlla banden mellan dem som genomgŒtt Mjšlby gymnasium tog han 1990 initiativet till bildandet av kamratfšreningen Mjšlbygymnasisternas fšrening, som kom att rŠkna tusentalet medlemmar, och var 1990–2000 dess ordfšrande. Under dessa Œr var han ocksŒ redaktšr fšr kamratfšreningens Œrsskrift Mjšlbygymnasisten.

I boken Sveriges kommunindelning 1863–1993 (1993) har Per Andersson redovisat sin kartlŠggning av alla stŠders, kšpingars, municipalsamhŠllens, landskommuners, storkommuners och nutida kommuners "slŠkttrŠd", som fšrgrenat sig genom indelningsreformer och andra sammanlŠggningar, delningar osv. Mer Šn 5 000 kommunala enheter fšljs dŠr framŒt respektive bakŒt i "antavlor" fšr kommunerna.

Per Andersson har ocksŒ sedan mitten av 1970-talet utforskat olika šstgštska och smŒlŠndska slŠkter. Han har bland annat kartlagt de 32 slŠkter som utgŒr frŒn hans anor i sjŠtte generationen (totalt ca 80 000 personer), redovisade i boken …stgštsk och smŒlŠndsk slŠktbok (2008). DŠrutšver har han utrett avkomlingarna till fem 1600-talsfšrfŠder pŒ olika ansidor i form av stšrre kognatiska slŠkter knutna till var sin flerhundraŒrig slŠktgŒrd: DršgshultsslŠkten frŒn Nykil (farfars far och mor), BjšrnarydsslŠkten frŒn Lommaryd (farmors far och mor), LŒngarydsslŠkten (morfars far och mor, gŒrden KrŒkŒs), BesserydsslŠkten frŒn Asby (mormors far, rusthŒllar- och nŠmndemannaslŠkten Berggren) och …lmstadsslŠkten (mormors mor, gŒrden LŒngeberg, prŠst- och ŠmbetsmannaslŠkten Almqvist). Dessa har ocksŒ redovisats i bokform (1982–2014). LŒngarydsslŠkten, som han tillhšr pŒ fyra linjer, har frŒn 1988 noterats i Guinness rekordbok som den stšrsta kartlagda slŠkten.

Per Anderssons stšrsta slŠkthistoriska forskningsuppgift Šr hans kartlŠggning av drygt 275 000 efterkommande till arvmonarkins grundare Gustav Vasa, som har framhŒllits som den person genom tiderna som haft allra stšrst betydelse fšr svenskarna, bŒde samtidens och eftervŠrldens, och 1544 gjorde Sverige Šrftligt inom sin slŠkt. Forskningens resultat har redovisats i bokverket Sveriges kungaslŠkt (3 band, 2019). En stor del av Per Anderssons morfars slŠktingar, pŒ bŒde fŠdernet och mšdernet, tillhšr kungaslŠkten, nŠrmast genom dennes mormor, som i sitt fšrsta Šktenskap blev mor till fyra kungaŠttlingar och anmoder till medlemmar av Šnnu regerande furstehus, medan Per Andersson hŠrstammar i hennes andra gifte med sin kusin. Projektet, som pŒgŒtt under nŠrmare ett halvsekel och varit sŠrskilt intensivt de sista elva Œren, har tagit i ansprŒk drygt 36 000 dokumenterade arbetstimmar, motsvarande 21 Œrs heltidsarbete.

Fšr att hantera en stšrre mŠngd slŠktingar och presentera dem pŒ ett šverskŒdligt sŠtt, har Per Andersson 1977–1982 konstruerat och dŠrefter stegvis vidareutvecklat ett genealogiskt redovisningssystem med bland annat unika individbeteckningar fšr Šttlingar och en sŠrskild typ av stamtavla (beskrivet i Systema genealogi¾ i SlŠkt och HŠvd 1986:2, Sveriges slŠkter [1988], …stgštsk och smŒlŠndsk slŠktbok [2008] och Sveriges kungaslŠkt [2019]). Metodiska synpunkter av principiellt intresse fšr genealogin har han ocksŒ framfšrt i bland annat En svensk slŠktkalender i tiden – ett nationellt intresse (SlŠkt och hŠvd 1990:2) och Logik fšr redovisning av innehav och slŠktskap (Mjšlbyhistorisk tidskrift 4/1995).

Fšrutom ett 30-tal slŠkthistoriska bšcker har Per Andersson medverkat i Svenska slŠktkalendern, Svenska antavlor, SlŠkthistoriskt forum, SlŠkt och hŠvd och andra tidskrifter och tidningar. Exempel pŒ biografiska framstŠllningar Šr levnadsteckningarna šver hans farfars farfars mor Ann-Cajsa i Ybro (Mjšlby kommuns hembygdsrŒds Œrsbok 1990), hans morfars morbror JŠrnvŠgskungen Carl Jehander (bland annat …stgšta Correspondenten 1980-05-03) och hans farmors fŠderneanor (SmŒlandsslŠkten RŒsberg 2003) samt ett antal in memoriam 1981–2007.

Som kursledare frŒn 1979 har han utbildat hundratals personer i slŠktforskning och som rektor infšrde han kurser i slŠktforskning och lokalhistoria i gymnasieutbildningen. Han har Šven varit handledare fšr mŒnga gymnasisters specialarbeten inom dessa ŠmnesomrŒden. Vidare har han under mer Šn 40 Œr hŒllit fšrelŠsningar och lett exkursioner inom slŠkt- och lokalhistoria samt sedan 1982 anordnat ett 30-tal slŠktmšten. LŒngarydsslŠktens Œterfšrening i ursprungssocknen den 5 maj 1991 med 2 510 deltagare noterades som rekord av Guinness och vid en slŠktsamling 2007 ŒtervŠnde uppemot 7 000 slŠktmedlemmar, fšrdelade pŒ tvŒ dagar, till LŒngaryd.

Fšr en mer organiserad slŠktsammanhŒllning har Per Andersson grundat tre slŠktfšreningar, som han sedan starten ocksŒ varit ordfšrande fšr: SlŠktfšreningen RŒsberg 1982, SlŠktfšreningen Quarn 1983 och SlŠktfšreningen Jehander 1984. Fšr var och en av dessa har han ocksŒ utgivit en Œrsskrift: Meddelanden frŒn SlŠktfšreningen RŒsberg, Quarn respektive Jehander. Han har vidare utnŠmnts till hedersledamot av Almqvistska slŠktfšreningen (1993), Tolfska slŠktfšreningen (2001) och SlŠktfšreningen RŒsberg (2007).

Per Anderssons arbeten ršrande personnamn har framfšr allt kretsat kring den rŠttsliga regleringen av namnskicket och analys av personnamnets struktur. Han har framlagt fšrslag till en ny lag om personnamn, som presenterats i bland annat sex artiklar i …stgšta Correspondenten 1983–1988, begreppsanalysen SlŠkt och slŠktnamn (SlŠkt och hŠvd 1986:3–4), AngelŠgna Šndringar i namnlagen (SlŠkt och hŠvd 1988:3–4), en riksdagsmotion, boken Lagskyddade namntraditioner (1989) och uppsatsen Ett oskick av namn utan mening (SlŠkthistoriskt forum 2007:4). I Lagskyddade namntraditioner framfšrde han ocksŒ ett fšrslag till ny namnsdagslŠngd, som han utarbetat Œren dessfšrinnan, med mer Šn 1 000 namn och grundad pŒ fšrnamnens etymologiska slŠktskap.

LŠngre Šn bŒde slŠkt- och lokalhistoria har Per Andersson Šgnat sig Œt heraldiken med dess enkla, fŠrgkontrasterande och traditionsfyllda kŠnnetecken, som han fŒngades av redan i tioŒrsŒldern. Inom denna disciplin mšts mŒnga av hans andra intresseomrŒden: namnskick (vapnet Šr fšr šgat vad namnet Šr fšr šrat), genealogi, lokalhistoria, statsvetenskap (stater, kommuner och andra offentliga vapenbŠrare), juridik, sprŒkvetenskap, praktisk konstutšvning, grafisk formgivning, nordism (den nordiska korsflaggsfloran) samt ett estetiskt substansideal som han bekŠnner sig till. Hans heraldiska arbetsomrŒden frŒn nŠrmare ett halvsekel Šr utspridda i spŠnningsfŠltet mellan teoretisk vapenkunskap och praktisk vapenkonst. Med Sveriges kommunvapen (1983) publicerade han den fšrsta redogšrelsen nŒgonsin fšr landets alla i kraft varande kommunala vapen. Han har ocksŒ fšrfattat den fšrsta allmŠnna svenska handledningen i heraldik pŒ Œrtionden, Svensk heraldik (1985, 2 uppl 1988). En fortsŠttning pŒ dessa bŒda arbeten Šr boken Heraldiska vapen i Sverige (1989), som tillsammans med Svensk vapenbok fšr kšpingar, municipalsamhŠllen och landskommuner 1863–1970 (1994) upptar alla svenska kommunala vapen genom tiderna, totalt omfattande omkring 950 bŠrare. Inom heraldisk teori har han frŠmst Šgnat sig Œt kodifiering av det heraldiska regelsystemet. Hans teser finns redovisade bland annat i Kvalitetsbedšmning av heraldiska vapen (Svenska heraldiska fšreningens tidskrift Vapenbilden 27/1989), handboken Heraldik – lŠran om vapenmŠrken (1993) och Fšrslag till lag om heraldiska vapen (Vapenbilden 51/2001). RŠttsliga aspekter pŒ heraldiken har han ocksŒ framfšrt i SlŠktvapenrŠtt grundad pŒ logik och funktion (Vapenbilden 65/2006). Genom sina bšcker, tidskrifts- och tidningsartiklar, fšredrag och utstŠllningar har Per Andersson verkat fšr att sprida kunskap om heraldiken och praktiskt bruk av vapenmŠrken i det moderna samhŠllet.

Per Andersson har ocksŒ komponerat vapen fšr slŠkter, organisationer, de bŒda kommunerna Hylte och Ockelbo, …stergštlands hŠrader och landskapets alla omkring 170 socknar (Ockelbos vapen har sedan bildat grund fšr prins Daniels vapen). Den mest omfattande regionala vapenredovisningen Šr …stgštsk vapenbok – Territoriella heraldiska vapen i …stergštland fšr landskap, lŠn, stift, landskapsdelar, hŠrader, kommuner, stŠder, kšpingar, landskommuner, pastorat och fšrsamlingar (1998). Den lokala och regionala heraldiken har han behandlat i ett flertal ytterligare arbeten, sŒsom Kommunsymboler i …stergštlands lŠn (Mjšlby kommuns hembygdsrŒds Œrsbok 1982), Heraldiska vapen i Mjšlby (Mjšlby kommuns hembygdsrŒds Œrsbok 1989), Sockenvapen i MjšlbyomrŒdet (Mjšlbyhistorisk tidskrift 4/1995), Kommunala vapen inom Mjšlby kommun (Vapenbilden 40/1996) och Nya sockenvapen inom …stergštlands lŠn (Vapenbilden 44/1998). En ingŒende analys av ett vapenomrŒde Šr Kvarnhjulsheraldiken i Mjšlby – En stadssymbols 75-Œriga vŠg genom vapenstrider till internationell fšrebild (Mjšlbyhistorisk tidskrift 3/1994). Exempel pŒ tidningsartiklar om heraldiken Šr VŒra vapen (…stgšta Correspondenten 1981-11-28), Vapnet Šr fšr šgat vad namn Šr fšr šrat (…stgšta Correspondenten 1986-07-29) och tvŒ debattartiklar om den nya regionen VŠstra Gštalands vapen och flagga (Gšteborgs-Posten 1997-12-09 och 1998-01-07). Per Andersson har vidare medverkat i šversŠttning, komplettering och anpassning till svenska fšrhŒllanden av John Foleys bok Tecken, mŠrken och symboler (1995).

En annan symbolform som Per Anderson Šgnat sŠrskild uppmŠrksamhet Šr kretsen av uppemot 50-talet flaggor med skandinaviskt korsmotiv i olika fŠrgkonstellationer. Den fšrsta samlade redovisningen dŠrav var Kors sŒ mŒnga olika flaggor! (…stgšta Correspondenten 1991-11-01), fšljd av bšckerna Nordiska korsflaggor (1992) och Under nordisk flagg – Nordens historia, samtid och framtid speglade i korsflaggor (1994), vilken samtidigt Šr en studie i nordiska enhets- och sŠrartstendenser. Han har ocksŒ sŠrskilt behandlat den svenska flaggans och nationaldagens historia, bland annat i …stgšta Correspondenten (1995-06-03) och i flera hšgtidstal pŒ Svenska flaggans dag och Sveriges nationaldag, fšrsta gŒngen 1980 pŒ Mjšlby hembygdsgŒrd. Genom sitt initiativ att Œrligen den 25 juni – pŒ den astronomiska Œrsdagen av Eriks av Pommern kršning till fšrste kung šver det enade Norden 1397 – fira Nordens dag, vilket skedde fšrsta gŒngen 1991 och Šven detta pŒ Mjšlby hembygdsgŒrd, har Per Andersson medverkat till att Œteruppta bruket av Nordens gul-ršda korsflagga med ursprung i Kalmarunionen. Med fšrebild i SkŒnelands flagga har han fšr flera olika kulturregioner utarbetat nya korsflaggor som efter hand kommit i bruk, bland annat fšr Norrland, VŠstsverige och SmŒland. Per Anderssons fšrsšk att introducera en gul-gršn korsflagga fšr Gotland kom till uttryck i tre artiklar i Gotlands tidningar (1992-02-11, 1992-03-06 och 1992-04-02).

Per Andersson tilldelades 2013 Svenska heraldiska fšreningens fšrtjŠnstmedalj i guld fšr "insatser inom det historiska fŠltet" och "stora insatser fšr heraldiken i Sverige".

 

 

 

 

slekt.se/per

Start Om Per Andersson

Start slekt.se

Kontakt

© 2022 Per Andersson

 


 

 

Av Per Andersson har utgivits bland annat

SevŠrdheter i Mjšlby kommun (1979)

Mjšlby hembygdsfšrening och hembygdsgŒrd (1979)

Mjšlby kommuns hembygdsrŒds Œrsbok 1980 (1980)

Mjšlbyminnen (1980)

Mjšlby kommuns hembygdsrŒds Œrsbok 1981 (1981)

Mjšlbybor (1981)

Mjšlby kommuns hembygdsrŒds Œrsbok 1982 (1982)

SlŠkten RŒsberg (1982)

QuarnslŠkten (1983)

Sveriges kommunvapen (1983)

SlŠktkunskap (1984)

Svensk heraldik (1985)

SlŠktmatrikel 1988 – Per Anderssons tvŒtusen nŠrmaste anfšrvanter (1987)

LŒngarydsŠttlingar (1988)

LŒngarydsŠttlingar (andra upplagan 1988)

Sveriges slŠkter (1988)

Nya LŒngarydsŠttlingar (1988)

…stgštsk och smŒlŠndsk slŠktkalender 1988 (1988)

…stgštaŠttlingar (1989)

Heraldiska vapen i Sverige (1989)

Svensk heraldik (andra upplagan 1989)

Lagskyddade namntraditioner (1989)

LommarydsŠttlingar (1989)

…lmstadsŠttlingar (1989)

LŒngarydsslŠkten (1990)

Mjšlbygymnasisten 1–7 (1990–2000)

Mjšlbys studenter 1962–1991 (1991)

Nordiska korsflaggor (1992)

SmŒlandsslŠkten RŒsberg (1992)

SmŒlandsslŠkten Almqvist (1992)

Sveriges kommunindelning 1863–1993 (1993)

Heraldik – LŠran om vapenmŠrken (1993)

Mjšlbyhistorisk tidskrift 1–6 (1993–1999)

Svensk vapenbok fšr kšpingar, municipalsamhŠllen och landskommuner 1863–1970 (1994)

Under nordisk flagg – Nordens historia, samtid och framtid speglade i korsflaggor (1994)

SlŠkten Jehander (1994)

…lmstadsŠttlingar (del 2 1994)

SlŠkten Quarn (1995)

Politiker och demokrati i Mjšlby kommun (1995)

Utbildningshandbok fšr Mjšlby gymnasium (1995, andra upplagan 1996, tredje upplagan 1997)

Matrikel fšr Mjšlby gymnasium (1995, andra upplagan 1996, tredje upplagan 1997)

…stgštsk vapenbok – Territoriella heraldiska vapen i …stergštland fšr landskap, lŠn, stift, landskapsdelar, hŠrader, kommuner, stŠder, kšpingar, landskommuner, pastorat och fšrsamlingar (1998)

LŒngarydsslŠkten (andra upplagan 1998)

Mjšlbys gatunamn genom tiderna (1999)

…lmstadsslŠkten (1999)

Utbildning pΠentreprenad РNationella kvalitetsgranskningar 2000 (2001)

LŒngarydsslŠkten – Sju nyutforskade grenar (2002)

SmŒlandsslŠkten RŒsberg (tredje upplagan 2002)

Tid fšr lŠrande – Nationella kvalitetsgranskningar 2001–2002 (2003)

…lmstadsslŠkten (del 2 2003)

SlŠkten Lago frŒn GrŠnna (2003)

BesserydsslŠkten Berggren (2004)

LŒngarydsslŠkten (4 band, sjunde utgŒvan 2006)

…stgštsk och smŒlŠndsk slŠktbok (2008)

Texter – Tryckta skrifter 1974–2009 i urval om heraldiska vapen, svenskt namnskick, šstgštsk och smŒlŠndsk slŠkt- och personhistoria, Mjšlbys lokalhistoria, konstitutionella frŒgor, utbildningsvŠsen m m (2009)

LŒngarydsslŠkten – VŒthultsstammen (2010)

Mjšlbyhistoria – Den kungliga kvarnbyn vid SvartŒn som fick jŠrnvŠg och blev sydvŠstra …stergštlands centrum (2011)

LŒngarydsslŠkten – Simonsstammen (2014)

Sveriges kungaslŠkt – €ttlingar till arvmonarkins grundare Gustav Vasa (3 band, 2019)