Sveriges kungasläkt Per Anderssons kartläggning av ättlingar till arvmonarkins grundare Gustav Vasa
	Om Per Andersson Född 1961, utbildad i statsvetenskap, historia, nationalekonomi, juridik, pedagogik, vetenskapsteori m m, militär utbildning till värnpliktsofficer, under drygt tre decennier verksam inom utbildningssystemet som bland annat gymnasierektor, censor, statlig utbildningsinspektör, undervisningsråd och sakkunnig i regeringskansliet, författare till böcker inom främst genealogi, heraldik och kommunalhistoria, ordförande för Släktföreningen Råsberg, Släktföreningen Quarn och Släktföreningen Jehander, hedersledamot av Almqvistska släktföreningen, Tolfska släktföreningen och Släktföreningen Råsberg, 2013 tilldelad Svenska heraldiska föreningens förtjänstmedalj i guld för "insatser inom det historiska fältet" och "stora insatser för heraldiken i Sverige". Under många år har han ägnat sig åt att utforska Gustav Vasas ättlingar, vilket resulterat i bokverket Sveriges kungasläkt (3 band, 2019) med drygt 275 000 personer. En stor del av hans morfars släktingar, på både fädernet och mödernet, tillhör kungasläkten, närmast genom dennes mormor, som i sitt första äktenskap blev mor till fyra kungaättlingar och anmoder till medlemmar av ännu regerande furstehus, medan Per Andersson härstammar i hennes andra gifte med sin kusin. Per Anderssons intresse för kungasläkten väcktes redan i slutet av 1960-talet, då han uppmärksammade hur alla svenska monarker efter Gustav Vasa tillhörde dennes kognatiska släkt. Egen forskning om ättlingarna i primärkällor påbörjade han som 14-åring 1976. Projektet, som alltså pågått under ett halvsekel, var särskilt intensivt de sista elva åren fram till bokutgivningen 2019 och har tagit i anspråk drygt 36 000 dokumenterade arbetstimmar, motsvarande 21 års heltidsarbete. För att hantera en större mängd släktingar och presentera dem på ett överskådligt sätt, har Per Andersson konstruerat ett redovisningssystem med unika individbeteckningar och en särskild typ av stamtavla. Per Andersson har också kartlagt de 32 släkter som utgår från hans anor i sjätte generationen (totalt ca 80 000 personer), redovisade i boken Östgötsk och småländsk släktbok (2008). Därutöver har han utrett avkomlingarna till fem 1600-talsförfäder på olika ansidor i form av större kognatiska släkter knutna till var sin flerhundraårig släktgård: Drögshultssläkten från Nykil (farfars far och mor), Björnarydssläkten från Lommaryd (farmors far och mor), Långarydssläkten (morfars far och mor, gården Kråkås), Besserydssläkten från Asby (mormors far, rusthållar- och nämndemannasläkten Berggren) och Ölmstadssläkten (mormors mor, gården Långeberg, präst- och ämbetsmannasläkten Almqvist). Dessa har också redovisats i bokform (1982–2014). Långarydssläkten, som han tillhör på fyra linjer, har från 1988 noterats i Guinness rekordbok som den största kartlagda släkten. Förutom ett 30-tal släkthistoriska böcker har Per Andersson medverkat i Svenska släktkalendern, Svenska antavlor, Släkthistoriskt forum, Släkt och hävd och andra tidskrifter och tidningar. Som kursledare från 1979 har han utbildat hundratals personer i släktforskning och som rektor införde han kurser i släktforskning och lokalhistoria i gymnasieutbildningen. Han har även varit handledare för många gymnasisters specialarbeten inom dessa ämnesområden. Vidare har han under 40 år hållit föreläsningar och lett exkursioner inom släkt- och lokalhistoria, anordnat ett 30-tal släktmöten och grundat tre släktföreningar (för sin farmors släkt Råsberg, morfars Jehander och mormors Quarn). Långarydssläktens återförening i ursprungssocknen den 5 maj 1991 med 2 510 deltagare noterades som rekord av Guinness och vid en släktsamling 2006 återvände uppemot 7 000 släktmedlemmar, fördelade på två dagar, till Långaryd. Inom heraldiken har Per Andersson bl a utgivit böckerna Sveriges kommunvapen (1983), Heraldiska vapen i Sverige (1989), Nordiska korsflaggor (1992), Heraldik – Läran om vapenmärken (1993), Svensk vapenbok för köpingar, municipalsamhällen och landskommuner 1863–1970 (1994), Under nordisk flagg – Nordens historia, samtid och framtid speglade i korsflaggor (1994) och Östgötsk vapenbok – Territoriella heraldiska vapen i Östergötland för landskap, län, stift, landskapsdelar, härader, kommuner, städer, köpingar, landskommuner, pastorat och församlingar (1998). I boken Sveriges kommunindelning 1863–1993 (1993) har Per Andersson redovisat sin kartläggning av alla städers, köpingars, municipalsamhällens, landskommuners, storkommuners och nutida kommuners "släktträd", som förgrenat sig genom indelningsreformer och andra sammanläggningar, delningar osv. Drygt 5 000 kommunala enheter följs där framåt respektive bakåt i "antavlor" för kommunerna. På det lokalhistoriska området har Per Andersson publicerat sina forskningsresultat i form av flera böcker (1979–2011) och uppemot hundratalet uppsatser och artiklar samt grundat och varit redaktör för års- och tidskrifter. En allsidig samling av vad han skrivit finns i den närmare tusensidiga antologin Texter – Tryckta skrifter 1974–2009 i urval om heraldiska vapen, namnskick, släkt- och personhistoria, lokalhistoria, konstitutionella frågor, utbildningsväsen m m (2009).	slekt.se/kung Start Sveriges kungasläkt ➤ Start slekt.se ➤ © 2022 Per Andersson