Ölmstadssläkten Per Anderssons kartläggning av ättlingarna till smålandssläkten Almqvists stamfader
	Släkten från Grännabygden med 100 000 medlemmar Ölmstadssläkten omfattar ättlingarna till den småländska präst- och ämbetsmannasläkten Almqvists stamfader, häradsdomaren Måns Haraldsson (1585–1642). Han var ägare till Södra Långeberg i Ölmstads socken av Vista härad i norra Jönköpings län, vid Vätterns strand söder om Gränna. Släktnamnet antogs senast 1679 av hans sonson Harald Månsson Almqvist (1657–1711), kyrkoherde på Visingsö och teologie lektor vid Per Brahes gymnasium där. Gården övertogs av hans bror Jon Månsson (1667–1745) och är fortfarande i släktens ägo i den 14:e generationen. Släkten har sin utbredning särskilt kring södra Vättern i Småland, Östergötland och Västergötland, men ättlingar finns spridda över hela Sverige och även utomlands, inte minst i Nordamerika. En av Harald Almqvists söner var kyrkoherden, kontraktsprosten och riksdagsmannen Sven Almqvist (1699–1780), som var präst i Södra Unnaryd i närmare 54 år och dessutom samlade ett ansenligt godsinnehav i Småland, som vidareförts inom släkten. I tre generationer och 95 år, 1778–1873, innehade släktmedlemmar utan avbrott prostämbetet i Vista härads kontrakt: den sistnämndes son, kyrkoherden och teologie lektorn på Visingsö Johannes Almqvist (1731–1816), samt dennes son och sonson, båda hovpredikanter och riksdagsmän, Sven Johan Almqvist (1769–1843), kallad biskopen i Gränna, och Johan Magnus Almqvist (1799–1873), kallad biskopen i Skärstad. Alla tre beklädde sitt kyrkoherdeämbete i var sin församling i Vista under mer än 40 år. En annan son till Sven Johan, Ludvig Almqvist (1818–1884), var Sveriges justitieminister och civilminister, president i Svea hovrätt och vice talman i riksdagens första kammare, statsråd i regeringen under tre kungar och utnämnd till justitieråd i Högsta domstolen tre gånger. Han erbjöds adelskap vid blivande kung Gustaf V:s dop 1858, men avböjde, blev juris hedersdoktor 1868 och tilldelades rikets högsta utmärkelse, Serafimerorden, 1882. Hans äldsta dotter var gift med statsminister Erik Gustaf Boström. Ludvigs son Robert Almqvist (1857–1938) var en av grundarna till Almqvist & Wiksells tryckeri och bokförlag, med bland annat ensamrätten att trycka almanackor i Sverige 1904–1972 och uppdraget att utge Sveriges statskalender. Den sistnämndes son, översten och filosofie hedersdoktorn Sven Almqvist (1903–1990), tog initiativ till bildande av Almqvistska släktföreningen 1952 och var sedermedera dess ordförande. Föreningens nuvarande ordförande är hans dotter Carola Almqvist (född 1943), tidigare rektor för Franska skolan i Stockholm och Svenska skolan i Paris. Med positioner i det offentliga Sverige finns inom Ölmstadssläkten flera statsråd, riksdagsledamöter, justitieråd, regeringsråd, biskopar, landshövdingar, ambassadörer, generaldirektörer, statssekreterare, överstar, kammarherrar, borgmästare och kommunalråd. Bland släktens forskare märks en nobelpristagare, professor Arvid Carlsson. Släkten rymmer också välkända journalister, författare, konstnärer, arkitekter, skådespelare, idrottsproffs och några av Sveriges främsta sångartister: Björn Afzelius, Titti Sjöblom, Agnetha Fältskog, Peter Lundblad, Niklas Strömstedt, Rigmor Gustafsson och Viktoria Tolstoy. En särskilt månfacetterad kulturpersonlighet i släkten är Tage Danielsson. Exempel på ledande kommunpolitiker i släkten är tre kommunstyrelseordförande efter varandra i Mjölby: Ann-Marie Sjöö (M) 1991–1994, Jörgen Oskarsson (S) 1994–2006 och Monica Gideskog (M) 2006–2010. Till släkten hör också Mjölbys riksdagsledamot 1996–2006, Bernt Sköldestig (S). Släkten har sedan 1976 kartlagts av ättlingen och Almqvistska släktföreningens hedersledamot Per Andersson (född 1961), som redovisat resultatet i bokform 1989 med tillägg av nya grenar 1994, 1999 och 2003. Han har fortsatt forskningen också därefter och antalet belagda släktmedlemmar inklusive ingifta uppgår i dag till över 100 000, att jämföras med 13 000 i den första boken. (Vissa släktgrenar har också presenterats i hans böcker Smålandssläkten Almqvist 1992, Östgötsk och småländsk släktbok 2008, Långarydssläkten 1988–2014, Besserydssläkten Berggren 2004 och Sveriges kungasläkt 2019.) Förutom hela den tidigare kända släkten i uppdaterad form rymmer släktkartläggningen nu både nyfödda under de senaste decennierna och ett stort antal nyutforskade grenar. Dessutom har uppgifterna om varje person gjorts utförligare med fullständiga datum för födelse, äktenskap och död (tidigare angavs endast årtal) och många uppgiftsluckor har fyllts igen. Släktnamnet Almqvist valdes förmodligen efter ursprungssocknen Ölmstad, varvid sockennamnets förled härleddes till ordet alm, på latin ulmus (varav andra släkter från socknen har bildat namn som Ulmstadius, Ulmstedt, Ulmgren och Ulmbergh). En emigrerad gren av släkten Almqvist översatte förleden till engelska och kallade sig Elm. En brorson till Harald Almqvist upptog också namnet Almqvist, medan en annan brors son valde namnformen Almgren. Även om den moderna språkforskningen inte stöder 1600-talets etymologiska tolkning av ortnamnet, vilket i det äldsta bevarade belägget från 1296 skrivs Ylmstadhe, kvarstår den allitteration som ölm, ylm, ulm, alm och elm uppvisar och kanske var tillräcklig för släktnamnsantagaren. Huruvida efterleden qvist valts med tanke på häradsnamnet Vista, är ovisst. Som bildmässigt kännetecken har släktmedlemmar under mer än 300 år fört ett talande heraldiskt vapen med en almkvist i skölden.	slekt.se/olmstad Start Ölmstadssläkten ➤ Start slekt.se ➤ Kontakt ➤ © 2022 Per Andersson