…lmstadsslŠkten

Per Anderssons kartlŠggning av Šttlingarna till smŒlandsslŠkten Almqvists stamfader

 

 

 

 

 

SlŠkten frŒn GrŠnnabygden med 100 000 medlemmar

…lmstadsslŠkten omfattar Šttlingarna till den smŒlŠndska prŠst- och ŠmbetsmannaslŠkten Almqvists stamfader, hŠradsdomaren MŒns Haraldsson (1585–1642). Han var Šgare till Sšdra LŒngeberg i …lmstads socken av Vista hŠrad i norra Jšnkšpings lŠn, vid VŠtterns strand sšder om GrŠnna. SlŠktnamnet antogs senast 1679 av hans sonson Harald MŒnsson Almqvist (1657–1711), kyrkoherde pŒ Visingsš och teologie lektor vid Per Brahes gymnasium dŠr. GŒrden švertogs av hans bror Jon MŒnsson (1667–1745) och Šr fortfarande i slŠktens Šgo i den 14:e generationen. SlŠkten har sin utbredning sŠrskilt kring sšdra VŠttern i SmŒland, …stergštland och VŠstergštland, men Šttlingar finns spridda šver hela Sverige och Šven utomlands, inte minst i Nordamerika.

En av Harald Almqvists sšner var kyrkoherden, kontraktsprosten och riksdagsmannen Sven Almqvist (1699–1780), som var prŠst i Sšdra Unnaryd i nŠrmare 54 Œr och dessutom samlade ett ansenligt godsinnehav i SmŒland, som vidarefšrts inom slŠkten. I tre generationer och 95 Œr, 1778–1873, innehade slŠktmedlemmar utan avbrott prostŠmbetet i Vista hŠrads kontrakt: den sistnŠmndes son, kyrkoherden och teologie lektorn pŒ Visingsš Johannes Almqvist (1731–1816), samt dennes son och sonson, bŒda hovpredikanter och riksdagsmŠn, Sven Johan Almqvist (1769–1843), kallad biskopen i GrŠnna, och Johan Magnus Almqvist (1799–1873), kallad biskopen i SkŠrstad. Alla tre beklŠdde sitt kyrkoherdeŠmbete i var sin fšrsamling i Vista under mer Šn 40 Œr. En annan son till Sven Johan, Ludvig Almqvist (1818–1884), var Sveriges justitieminister och civilminister, president i Svea hovrŠtt och vice talman i riksdagens fšrsta kammare, statsrŒd i regeringen under tre kungar och utnŠmnd till justitierŒd i Hšgsta domstolen tre gŒnger. Han erbjšds adelskap vid blivande kung Gustaf V:s dop 1858, men avbšjde, blev juris hedersdoktor 1868 och tilldelades rikets hšgsta utmŠrkelse, Serafimerorden, 1882. Hans Šldsta dotter var gift med statsminister Erik Gustaf Bostršm. Ludvigs son Robert Almqvist (1857–1938) var en av grundarna till Almqvist & Wiksells tryckeri och bokfšrlag, med bland annat ensamrŠtten att trycka almanackor i Sverige 1904–1972 och uppdraget att utge Sveriges statskalender. Den sistnŠmndes son, šversten och filosofie hedersdoktorn Sven Almqvist (1903–1990) tog initiativ till bildande av Almqvistska slŠktfšreningen 1952 och var sedermedera dess ordfšrande. Fšreningens nuvarande ordfšrande Šr hans dotter Carola Almqvist (fšdd 1943), tidigare rektor fšr Franska skolan i Stockholm och Svenska skolan i Paris.

Med positioner i det offentliga Sverige finns inom …lmstadsslŠkten flera statsrŒd, riksdagsledamšter, justitierŒd, regeringsrŒd, biskopar, landshšvdingar, ambassadšrer, generaldirektšrer, statssekreterare, šverstar, kammarherrar, borgmŠstare och kommunalrŒd. Bland slŠktens forskare mŠrks en nobelpristagare, professor Arvid Carlsson. SlŠkten rymmer ocksŒ vŠlkŠnda journalister, fšrfattare, konstnŠrer, arkitekter, skŒdespelare, idrottsproffs och nŒgra av Sveriges frŠmsta sŒngartister: Bjšrn Afzelius, Titti Sjšblom, Agnetha FŠltskog, Peter Lundblad, Niklas Stršmstedt, Rigmor Gustafsson och Viktoria Tolstoy. En sŠrskilt mŒnfacetterad kulturpersonlighet i slŠkten Šr Tage Danielsson.

Exempel pŒ ledande kommunpolitiker i slŠkten Šr tre kommunstyrelseordfšrande efter varandra i Mjšlby: Ann-Marie Sjšš (M) 1991–1994, Jšrgen Oskarsson (S) 1994–2006 och Monica Gideskog (M) 2006–2010. Till slŠkten hšr ocksŒ Mjšlbys riksdagsledamot 1996–2006, Bernt Skšldestig (S).

SlŠkten har sedan 1976 kartlagts av Šttlingen och Almqvistska slŠktfšreningens hedersledamot Per Andersson (fšdd 1961), som redovisat resultatet i bokform 1989 med tillŠgg av nya grenar 1994, 1999 och 2003. Han har fortsatt forskningen ocksŒ dŠrefter och antalet belagda slŠktmedlemmar inklusive ingifta uppgŒr i dag till šver 100 000, att jŠmfšras med 13 000 i den fšrsta boken. (Vissa slŠktgrenar har ocksŒ presenterats i hans bšcker SmŒlandsslŠkten Almqvist 1992, …stgštsk och smŒlŠndsk slŠktbok 2008, LŒngarydsslŠkten 1988–2014, BesserydsslŠkten Berggren 2004 och Sveriges kungaslŠkt 2019.) Fšrutom hela den tidigare kŠnda slŠkten i uppdaterad form rymmer slŠktkartlŠggningen nu bŒde nyfšdda under de senaste decennierna och ett stort antal nyutforskade grenar. Dessutom har uppgifterna om varje person gjorts utfšrligare med fullstŠndiga datum fšr fšdelse, Šktenskap och dšd (tidigare angavs endast Œrtal) och mŒnga uppgiftsluckor har fyllts igen.

SlŠktnamnet Almqvist valdes fšrmodligen efter ursprungssocknen …lmstad, varvid sockennamnets fšrled hŠrleddes till ordet alm, pŒ latin ulmus (varav andra slŠkter frŒn socknen har bildat namn som Ulmstadius, Ulmstedt, Ulmgren och Ulmbergh). En emigrerad gren av slŠkten Almqvist šversatte fšrleden till engelska och kallade sig Elm. En brorson till Harald Almqvist upptog ocksŒ namnet Almqvist, medan en annan brors son valde namnformen Almgren. €ven om den moderna sprŒkforskningen inte stšder 1600-talets etymologiska tolkning av ortnamnet, vilket i det Šldsta bevarade belŠgget frŒn 1296 skrivs Ylmstadhe, kvarstŒr den allitteration som šlm, ylm, ulm, alm och elm uppvisar och kanske var tillrŠcklig fšr slŠktnamnsantagaren. Huruvida efterleden qvist valts med tanke pŒ hŠradsnamnet Vista, Šr ovisst. Som bildmŠssigt kŠnnetecken har slŠktmedlemmar under mer Šn 300 Œr fšrt ett talande heraldiskt vapen med en almkvist i skšlden.

 

 

 

 

slekt.se/olmstad

Start …lmstadsslŠkten

Start slekt.se

Kontakt

© 2022 Per Andersson