LŒngarydsslŠkten

SmŒlandsslŠkten med en kvarts miljon medlemmar

 

 

 

 

 

Uppfinnaren, industrimagnaten och mecenaten Vincent Bendix (1882–1945) [daC iEA:2]

Av Paul Andersson   [daC idc C:2]

PŒ en mindre gŒrd i Kambo i smŒlandssocknen FŠrgaryd fšddes 1849 en pojke som fick namnet Bengt Johan. Hemmet var fattigt och skolundervisningen knapp. Som yngling nŠrde han en šnskan om att bli prŠst. DŒ det inte syntes vara mšjligt fšr honom hŠr hemma reste han till Amerika. Han blev dŠr omvŠnd till metodismen och hade lyckan att fŒ en arbetsgivare som insŒg hans begŒvning och ambition. Denne beslšt att bekosta Bengt Johans studier. SŒ blev han pastor i Moline, Illinois, och slutligen biskop i Metodistsamfundet. Han var systerson till Gunilla Benedictidotter Jehander (1810–1892) och dŠrmed kusin till hennes son JŠrnvŠgskungen Carl Jehander (1833–1911). I USA blev Bengt Johans tilltalsnamn John och han antog slŠktnamnet Bendix efter sin morfar, rusthŒllaren Benedictus Ambišrnsson (1758–1838) som var Šgare till KrŒkŒs i LŒngaryd. Biskop John Bendix gifte sig med en svensk flicka och de fick tre barn.

Det Šldsta av dessa, Vincent, avbršt sina studier vid 16 Œrs Œlder och reste till New York, allt mot fšrŠldrarnas vilja. Men det blev inte sŒ lŠtt att bšrja dŠr. En tid var han hisspojke.

Vincent hade en obetvinglig lust fšr allt mekaniskt och maskinellt och fann snart att fšr att komma nŒgonstans mŒste han ha mera skolning. Han bšrjade studera mekanik och juridik. DŠrefter gav han sig pŒ att konstruera och kom i lag med andra som hade planer pŒ att tillverka bilar, dŒ i seklets fšrsta Œr. Vincent var helt švertygad om att detta skulle bli den verkliga framtiden.

Omkring 1906 hade han konstruerat en egen bil, bildade bolag och bšrjade tillverka. Det gick i tvŒ Œr. DŒ ca 7 000 bilar tillverkats gick bolaget omkull. Men Vincent Bendix arbetade ofšrtrutet vidare. Han bildade en ingenjšrsfirma fšr konstruktioner och tillverkning. Under dessa Œr uppfann han den elektriska sjŠlvstarten fšr bilar, som sedan blev oslagbar i hela vŠrlden. Fšrut mŒste man dra igŒng motorn med en vev. Detta var mŠnga gŒnger arbetsamt och besvŠrligt och dessutom farligt. Ofta slog motorn back vid startfšrsšket, vilket kunde resultera i en bruten arm. Med Bendix startapparat kunde man lugnt sitta i bilen, trycka pŒ en knapp och motorn startade. Denna genialt enkla startapparat bšrjade 1916 monteras pŒ allt flera bilmŠrken i hela vŠrlden.

NŠr Vincent Bendix gjort startern var det stora problemet att kunna stanna bilen pŒ ett effektivt sŠtt. De bromsar som fanns var inte bra. Bendix reste omkring i bŒde Amerika och Europa och fann till slut i Frankrike en idŽ, som han kšpte och vidareutvecklade. Det blev "Bendix fyrhjulsbromsar".

Han omorganiserade sitt bolag, som nu fick heta Bendix Brake Company. Han byggde sin stšrsta fabrik i South Bend, Indiana, strax sšder om Chicago. Produktionen vŠxte lavinartat i kapp med efterfrŒgan. Det blev snart filialfabriker och Bendix švertog andra fabriker och tillverkningsrŠttigheter. Bland annat exploaterade han den fšrnŠmliga fšrgasaren ÓStromberg-Carlson CarboratorÓ, som blev ett stort tillverkningsobjekt. Han gick nu helt in fšr att tillverka specialdelar som kunde anvŠndas pŒ alla bilar och motorer.

SjŠlv gjorde Bendix stŠndigt nya uppfinningar. Hans mekaniska geni var ovanligt. Han fick idŽerna snabbt och ofta, och nya konstruktioner tog stŠndigt form. Vincent Bendix rŠknades pŒ 1920-talet som en av topparna inom den amerikanska bilindustrin. Hans produkter sŒldes šver hela vŠrlden. Han upptrŠdde Šven som konstsamlare och mecenat. Av bršderna Studebaker kšpte han ett magnifikt residens i South Bend.

1922 gifte Vincent Bendix sig med Elizabeth Channon, en dam ur Chicagos societet. VŒr svenske konstnŠr Anders Zorn befann sig dessa Œr i Chicago. Bendix uppdrog Œt Zorn att mŒla ett portrŠtt av sin hustru i naturlig storlek.

Bendix hade ocksŒ blivit god vŠn med Sven Hedin och stšdde honom i hans forskning. Hedin bodde hos Bendix ett Œr. Med Hedins hjŠlp och fšrmedling bekostade Bendix kšp och šverfšrande av ett kinesiskt Buddhatempel frŒn Tibet till Chicago. Detta skŠnkte Bendix till Chicago.

r 1929 begav sig Bendix och hans hustru ut pŒ resa till Europa. Han skulle dit fšr att grundlŠgga dotterfšretag i England och Frankrike men ocksŒ fšr att besška Sverige, hans fšrŠldrars barndomsland. I Sverige var de gŠster hos Sven Hedin. De blev ocksŒ mottagna pŒ Kungl Slottet av kung Gustaf V, som dŠrvid utnŠmnde Bendix till kommendšr av NordstjŠrneorden. I gengŠld skŠnkte Bendix en replik, en miniatyr, av nŠmnda Buddhatempel till Stockholms stad. Den finns numera i Ostasiatiska museets samlingar. Stockholmstidningarna hade reportage om ÓsvenskŠttlingen och hisspojkenÓ som blivit miljonŠr.

Det var ocksŒ upplagt fšr ett besšk i FŠrgaryd under vistelsen i Sverige. DŠr skulle de hŠlsa pŒ Vincents faster. Emellertid lade affŠrerna hinder i vŠgen.

Bendixkoncernen utvecklades alltjŠmt. I slutet av 1930-talet kom flyget och behšvde massor av utrustning fšr bŒde luft- och marktjŠnst. Bolaget hette nu Bendix Aviation Corporation.

1932 begŠrde BendixÕ hustru skilsmŠssa och nŠr domen avkunnades tilldšmdes hon inemot tvŒ miljoner dollar. Bendix fick begŠra sig i personlig konkurs fšr att klara av detta och bland annat avyttra en stor konst- och boksamling som han skaffat under Œren. Denna gick nu fšr en spottstyver jŠmfšrt med vad den kostat honom. Hustrun gifte om sig tvŒ veckor efter att domen avkunnats.

Bolaget beršrdes dock inte alls av konkursen. Det gick bara framŒt. Specialdelar till flygplan, radar och marina tillbehšr togs upp pŒ tillverkningsprogrammet, liksom radioteknisk materiel, tvŠtt- och kylmaskiner och mycket annat. I slutet av 1930-talet innehade bolaget rŠtten till 5 500 patent, och personalen uppgick till 60 000 anstŠllda. rsomsŠttningen tangerade en miljard dollar. Bendix var hela tiden ordfšrande i styrelsen och tillika chefsmanager. Han blev kallad som medlem i en mŠngd bil-, flyg- och andra organisationer, bŒde in- och utlŠndska. 1931 valdes han till ordfšrande i Society of Automotive Engineers, den kanske mest exklusiva i sitt slag.

1939 blev Bendix stŠmd som betalningsansvarig fšr obligationer i ett annat bolag, som han och nŒgra andra gŒtt i borgen fšr. Federala domstolen dšmde honom, att betala ut nŠrmare tre miljoner dollar. ter fick han begŠra sig i konkurs, men Bendix Aviation CorporationÕs affŠrer beršrdes inte heller denna gŒng.

1942 hade General Motors kommit in i Bendixkoncernen som Šgare till 25 procent av aktiestocken. Som chef fšrde Bendix en hŒrd kamp mot detta stora bolag. Det ledde till att han i mars 1943 begŠrde sitt uttrŠde ur styrelsen fšr Bendix Aviation Corporation och avstod frŒn vidare samband med detta. Han skulle nu Šgna sig Œt utvecklingsfŠltet. Bendix medarbetare sšrjde šver hans avgŒng. Han hade alltid varit den store optimisten i fšretagen – han skydde aldrig nŒgra svŒrigheter.

Kort hŠrefter startade han Bendix Helicopter Inc fšr tillverkning och vidareutveckling av helikopterflyg. Han var redan mycket starkt pŒ uppgŒng med detta fšretag, dŒ han i mars 1945 drabbades av hjŠrtinfarkt och avled, 63 Œr gammal. Han efterlŠmnade inga barn.

Bendix var, som fšrut framgŒtt, ett otroligt geni. Han hade ibland kallats Óbromsarnas trollkarlÓ. Hans organisatoriska affŠrsbegŒvning var oomtvistad. Men hans mŒnga finansiella transaktioner, hans extravaganta smak och hšga fordringar kombinerat med generositet gjorde att det gick bŒde upp och ned fšr honom.

Vincent Bendix gav ofta pŒkostade mottagningar fšr finans- och affŠrsvŠnner. De frŠmsta internationella bilfšrare och flygare i hela vŠrlden fick njuta av hans generositet. Som exempel pŒ hans gŠstfrihet kan nŠmnas att dŒ svenska olympiatruppen var pŒ Œterresa frŒn spelen i Los Angeles 1932 stannade de till i Chicago, dŠr Bendix bjšd samtliga pŒ stor middag. ÓDet var det bŠsta mottagande vi fick ršna pŒ hela olympiaturnŽnÓ, berŠttade brottaren Johan Richthoff som var med.

I det stora bolag Bendix grundade finns nu bara hans namn kvar. Men bolaget rankas som det fjŠrde stšrsta i USA. NŠr president Carter bildade sin regering hŠmtade han med det fšrsta sin finansminister frŒn Bendix Corporation.

Staden South Bend hyllar Šnnu idag Vincent Bendix som sin store man. Hans industrier blev grundlŠggande fšr stadens utveckling. En stad i New Jersey, dŠr Bendix hade en stor del av sin verksamhet bytte namn efter Bendix bortgŒng. Den kallas nu Vincenttown.

Fšdd, uppvuxen och verksam hela sitt liv i USA var Vincent Bendix ŠndŒ av helsvensk stam. I det stora bokverk som Swedish Council of America gav ut 1976 till firandet av Fšrenta staternas 200-Œrsjubileum finns hans gŠrning nedtecknad. Han nŠmns dŠr vara ÓAmerikas stšrsta geni pŒ mekanikens omrŒdeÓ.

Hyltebruk, Hylte kommuns centralort, i SmŒland Šr delvis utbyggt pŒ Kambo bys Šgor, och har uppkallat en gata – Bendixgatan intill Jehandergatan – till minne av FŠrgarydsbygdens son och sonson, vilkas namn blivit vŠrldsbekant genom uppfinnaren och industrimagnaten Vincent Bendix och det sŒ kallade bendixdrevet.

- - -

Bland de projekt som uppfinnaren, industrimagnaten och mecenaten Vincent Bendix bekostade var pŒ 1920-talet flyttning till Sverige av ett kinesiskt tempel frŒn kejsarstaden Jehol, nordost om Peking, dŠr det uppfšrts pŒ 1700-talet. Samtidigt med flyttningen gjordes en exakt kopia av templet avsett fšr Bendix' hemstad Chicago. Denna senare version kšptes och transporterades till Sverige 1986, och templets 28 000 bestŒndsdelar placerades i ett nedlagt militŠrfšrrŒd i Fršsundavik. Avsikten var att Gyllene templet, som det kallas efter sina fšrgyllda kopparplattor till tak, skulle Œteruppfšras invid Brunnsviken i Solna, dŠr den nu befintliga anlŠggningen Fršsundavik med hotell, restauranger och kontor dŒ projekterades. BendixÕ tempel Šr dock alltjŠmt nedpackat.

 

 

 

 

slekt.se/langaryd

Start LŒngarydsslŠkten

Start slekt.se

© 2004–2022 Per Andersson, Johan Lindhardt och respektive angiven fšrfattare