Uppfinnaren, industrimagnaten och
mecenaten Vincent Bendix (1882–1945) [daC iEA:2]
Av
Paul Andersson [daC idc C:2]
PŒ en mindre gŒrd
i Kambo i smŒlandssocknen FŠrgaryd fšddes 1849 en pojke som fick namnet Bengt
Johan. Hemmet var fattigt och skolundervisningen knapp. Som yngling nŠrde han
en šnskan om att bli prŠst. DŒ det inte syntes vara mšjligt fšr honom hŠr
hemma reste han till Amerika. Han blev dŠr omvŠnd till metodismen och hade
lyckan att fŒ en arbetsgivare som insŒg hans begŒvning och ambition. Denne
beslšt att bekosta Bengt Johans studier. SŒ blev han pastor i Moline,
Illinois, och slutligen biskop i Metodistsamfundet. Han var systerson till
Gunilla Benedictidotter Jehander (1810–1892) och dŠrmed kusin till
hennes son JŠrnvŠgskungen Carl Jehander (1833–1911). I USA blev Bengt
Johans tilltalsnamn John och han antog slŠktnamnet Bendix efter sin morfar,
rusthŒllaren Benedictus Ambišrnsson (1758–1838) som var Šgare till
KrŒkŒs i LŒngaryd. Biskop John Bendix gifte sig med en svensk flicka och de
fick tre barn.
Det Šldsta av
dessa, Vincent, avbršt sina studier vid 16 Œrs Œlder och reste till New York,
allt mot fšrŠldrarnas vilja. Men det blev inte sŒ lŠtt att bšrja dŠr. En tid
var han hisspojke.
Vincent hade en
obetvinglig lust fšr allt mekaniskt och maskinellt och fann snart att fšr att
komma nŒgonstans mŒste han ha mera skolning. Han bšrjade studera mekanik och
juridik. DŠrefter gav han sig pŒ att konstruera och kom i lag med andra som
hade planer pŒ att tillverka bilar, dŒ i seklets fšrsta Œr. Vincent var helt
švertygad om att detta skulle bli den verkliga framtiden.
Omkring 1906
hade han konstruerat en egen bil, bildade bolag och bšrjade tillverka. Det
gick i tvŒ Œr. DŒ ca 7 000 bilar tillverkats gick bolaget omkull. Men Vincent
Bendix arbetade ofšrtrutet vidare. Han bildade en ingenjšrsfirma fšr
konstruktioner och tillverkning. Under dessa Œr uppfann han den elektriska
sjŠlvstarten fšr bilar, som sedan blev oslagbar i hela vŠrlden. Fšrut mŒste
man dra igŒng motorn med en vev. Detta var mŠnga gŒnger arbetsamt och
besvŠrligt och dessutom farligt. Ofta slog motorn back vid startfšrsšket,
vilket kunde resultera i en bruten arm. Med Bendix startapparat kunde man
lugnt sitta i bilen, trycka pŒ en knapp och motorn startade. Denna genialt
enkla startapparat bšrjade 1916 monteras pŒ allt flera bilmŠrken i hela
vŠrlden.
NŠr Vincent
Bendix gjort startern var det stora problemet att kunna stanna bilen pŒ ett
effektivt sŠtt. De bromsar som fanns var inte bra. Bendix reste omkring i
bŒde Amerika och Europa och fann till slut i Frankrike en idŽ, som han kšpte
och vidareutvecklade. Det blev "Bendix fyrhjulsbromsar".
Han
omorganiserade sitt bolag, som nu fick heta Bendix Brake Company. Han byggde
sin stšrsta fabrik i South Bend, Indiana, strax sšder om Chicago.
Produktionen vŠxte lavinartat i kapp med efterfrŒgan. Det blev snart
filialfabriker och Bendix švertog andra fabriker och
tillverkningsrŠttigheter. Bland annat exploaterade han den fšrnŠmliga
fšrgasaren ÓStromberg-Carlson CarboratorÓ, som blev ett stort
tillverkningsobjekt. Han gick nu helt in fšr att tillverka specialdelar som
kunde anvŠndas pŒ alla bilar och motorer.
SjŠlv gjorde
Bendix stŠndigt nya uppfinningar. Hans mekaniska geni var ovanligt. Han fick
idŽerna snabbt och ofta, och nya konstruktioner tog stŠndigt form. Vincent
Bendix rŠknades pŒ 1920-talet som en av topparna inom den amerikanska
bilindustrin. Hans produkter sŒldes šver hela vŠrlden. Han upptrŠdde Šven som
konstsamlare och mecenat. Av bršderna Studebaker kšpte han ett magnifikt
residens i South Bend.
1922 gifte
Vincent Bendix sig med Elizabeth Channon, en dam ur Chicagos societet. VŒr
svenske konstnŠr Anders Zorn befann sig dessa Œr i Chicago. Bendix uppdrog Œt
Zorn att mŒla ett portrŠtt av sin hustru i naturlig storlek.
Bendix hade
ocksŒ blivit god vŠn med Sven Hedin och stšdde honom i hans forskning. Hedin
bodde hos Bendix ett Œr. Med Hedins hjŠlp och fšrmedling bekostade Bendix kšp
och šverfšrande av ett kinesiskt Buddhatempel frŒn Tibet till Chicago. Detta
skŠnkte Bendix till Chicago.
r 1929 begav
sig Bendix och hans hustru ut pŒ resa till Europa. Han skulle dit fšr att
grundlŠgga dotterfšretag i England och Frankrike men ocksŒ fšr att besška
Sverige, hans fšrŠldrars barndomsland. I Sverige var de gŠster hos Sven
Hedin. De blev ocksŒ mottagna pŒ Kungl Slottet av kung Gustaf V, som dŠrvid
utnŠmnde Bendix till kommendšr av NordstjŠrneorden. I gengŠld skŠnkte Bendix
en replik, en miniatyr, av nŠmnda Buddhatempel till Stockholms stad. Den
finns numera i Ostasiatiska museets samlingar. Stockholmstidningarna hade
reportage om ÓsvenskŠttlingen och hisspojkenÓ som blivit miljonŠr.
Det var ocksŒ
upplagt fšr ett besšk i FŠrgaryd under vistelsen i Sverige. DŠr skulle de
hŠlsa pŒ Vincents faster. Emellertid lade affŠrerna hinder i vŠgen.
Bendixkoncernen
utvecklades alltjŠmt. I slutet av 1930-talet kom flyget och behšvde massor av
utrustning fšr bŒde luft- och marktjŠnst. Bolaget hette nu Bendix Aviation
Corporation.
1932 begŠrde
BendixÕ hustru skilsmŠssa och nŠr domen avkunnades tilldšmdes hon inemot tvŒ
miljoner dollar. Bendix fick begŠra sig i personlig konkurs fšr att klara av
detta och bland annat avyttra en stor konst- och boksamling som han skaffat
under Œren. Denna gick nu fšr en spottstyver jŠmfšrt med vad den kostat
honom. Hustrun gifte om sig tvŒ veckor efter att domen avkunnats.
Bolaget
beršrdes dock inte alls av konkursen. Det gick bara framŒt. Specialdelar till
flygplan, radar och marina tillbehšr togs upp pŒ tillverkningsprogrammet,
liksom radioteknisk materiel, tvŠtt- och kylmaskiner och mycket annat. I
slutet av 1930-talet innehade bolaget rŠtten till 5 500 patent, och
personalen uppgick till 60 000 anstŠllda. rsomsŠttningen tangerade en
miljard dollar. Bendix var hela tiden ordfšrande i styrelsen och tillika
chefsmanager. Han blev kallad som medlem i en mŠngd bil-, flyg- och andra
organisationer, bŒde in- och utlŠndska. 1931 valdes han till ordfšrande i
Society of Automotive Engineers, den kanske mest exklusiva i sitt slag.
1939 blev
Bendix stŠmd som betalningsansvarig fšr obligationer i ett annat bolag, som
han och nŒgra andra gŒtt i borgen fšr. Federala domstolen dšmde honom, att
betala ut nŠrmare tre miljoner dollar. ter fick han begŠra sig i konkurs,
men Bendix Aviation CorporationÕs affŠrer beršrdes inte heller denna gŒng.
1942 hade
General Motors kommit in i Bendixkoncernen som Šgare till 25 procent av
aktiestocken. Som chef fšrde Bendix en hŒrd kamp mot detta stora bolag. Det
ledde till att han i mars 1943 begŠrde sitt uttrŠde ur styrelsen fšr Bendix
Aviation Corporation och avstod frŒn vidare samband med detta. Han skulle nu
Šgna sig Œt utvecklingsfŠltet. Bendix medarbetare sšrjde šver hans avgŒng.
Han hade alltid varit den store optimisten i fšretagen – han skydde
aldrig nŒgra svŒrigheter.
Kort hŠrefter
startade han Bendix Helicopter Inc fšr tillverkning och vidareutveckling av
helikopterflyg. Han var redan mycket starkt pŒ uppgŒng med detta fšretag, dŒ
han i mars 1945 drabbades av hjŠrtinfarkt och avled, 63 Œr gammal. Han
efterlŠmnade inga barn.
Bendix var, som
fšrut framgŒtt, ett otroligt geni. Han hade ibland kallats Óbromsarnas
trollkarlÓ. Hans organisatoriska affŠrsbegŒvning var oomtvistad. Men hans
mŒnga finansiella transaktioner, hans extravaganta smak och hšga fordringar
kombinerat med generositet gjorde att det gick bŒde upp och ned fšr honom.
Vincent Bendix
gav ofta pŒkostade mottagningar fšr finans- och affŠrsvŠnner. De frŠmsta internationella
bilfšrare och flygare i hela vŠrlden fick njuta av hans generositet. Som
exempel pŒ hans gŠstfrihet kan nŠmnas att dŒ svenska olympiatruppen var pŒ
Œterresa frŒn spelen i Los Angeles 1932 stannade de till i Chicago, dŠr
Bendix bjšd samtliga pŒ stor middag. ÓDet var det bŠsta mottagande vi fick
ršna pŒ hela olympiaturnŽnÓ, berŠttade brottaren Johan Richthoff som var med.
I det stora
bolag Bendix grundade finns nu bara hans namn kvar. Men bolaget rankas som
det fjŠrde stšrsta i USA. NŠr president Carter bildade sin regering hŠmtade
han med det fšrsta sin finansminister frŒn Bendix Corporation.
Staden South
Bend hyllar Šnnu idag Vincent Bendix som sin store man. Hans industrier blev
grundlŠggande fšr stadens utveckling. En stad i New Jersey, dŠr Bendix hade
en stor del av sin verksamhet bytte namn efter Bendix bortgŒng. Den kallas nu
Vincenttown.
Fšdd, uppvuxen
och verksam hela sitt liv i USA var Vincent Bendix ŠndŒ av helsvensk stam. I
det stora bokverk som Swedish Council of America gav ut 1976 till firandet av
Fšrenta staternas 200-Œrsjubileum finns hans gŠrning nedtecknad. Han nŠmns
dŠr vara ÓAmerikas stšrsta geni pŒ mekanikens omrŒdeÓ.
Hyltebruk,
Hylte kommuns centralort, i SmŒland Šr delvis utbyggt pŒ Kambo bys Šgor, och
har uppkallat en gata – Bendixgatan intill Jehandergatan – till
minne av FŠrgarydsbygdens son och sonson, vilkas namn blivit vŠrldsbekant
genom uppfinnaren och industrimagnaten Vincent Bendix och det sŒ kallade
bendixdrevet.
- - -
Bland de
projekt som uppfinnaren, industrimagnaten och mecenaten Vincent Bendix
bekostade var pŒ 1920-talet flyttning till Sverige av ett kinesiskt tempel
frŒn kejsarstaden Jehol, nordost om Peking, dŠr det uppfšrts pŒ 1700-talet.
Samtidigt med flyttningen gjordes en exakt kopia av templet avsett fšr Bendix'
hemstad Chicago. Denna senare version kšptes och transporterades till Sverige
1986, och templets 28 000 bestŒndsdelar placerades i ett nedlagt
militŠrfšrrŒd i Fršsundavik. Avsikten var att Gyllene templet, som det kallas
efter sina fšrgyllda kopparplattor till tak, skulle Œteruppfšras invid
Brunnsviken i Solna, dŠr den nu befintliga anlŠggningen Fršsundavik med
hotell, restauranger och kontor dŒ projekterades. BendixÕ tempel Šr dock
alltjŠmt nedpackat.
|