Lngarydsslkten Smlandsslkten med
en kvarts miljon medlemmar |
||||
|
||||
|
||||
|
||||
|
Slktvapen fr Lngarydsslkten Av Per
Andersson Fr Lngarydsslkten antogs 1998 ett heraldiskt slktvapen med fljande beskrivning, s k blasonering: I flt av guld
ett bltt kors, tfljt ovan av tv rda lejonhuvuden med bl bevring,
drest sdan skall komma till anvndning, och nedan av tv rda kvarnhjul Vapnet r komponerat och formgivet av Per Andersson och antaget av slktens huvudman – den ldsta ttlingen till stamfadern p den ldsta knda fortlevande manslinjen – bergsingenjr Bengt hrn, sonsons sonsons sonsons son till lnsmannen. Det heraldiska vapnet fr anvndas som slktvapen av alla manliga och kvinnliga agnatiska ttlingar till stamfadern samt som symbol fr den kognatiska Lngarydsslkten av alla efterkommande till lnsmannen. Slktens krnomrde ryms huvudsakligen inom Hylte kommun, frn vars vapen (som Per Andersson ocks givit upphov till) slktvapnet har ftt sina tre tinkturer guld, rtt och bltt. Frn kommunvapnet hrrr ocks slktvapnets kvarnhjul, som symboliserar de fr slktens medlemmar allt viktigare industriella nringarna, allt ifrn vattenkvarnsdrift till modern industri, bl a Hylte bruk som givit namn t kommunen och dess centralort Hyltebruk. Industrins frmsta kraftklla r Nissan, som genomflyter bygden och i bde slkt- och kommunvapnet ftt sin symbol i den bl frgen. Korset anspelar p frsamlingen Lngaryd, dr slkten har sitt ursprung och varefter slkten blivit uppkallad. Samtidigt kan korset ses som en sinnebild fr en jrnvgskorsning och drmed anspela p jrnvgens betydelse fr bygden och slkten. De fyra gyllene flten erinrar om dels jordbruket som traktens och slktens huvudnring till lngt fram i tiden, dels ortnamnets efterled med betydelsen 'rjning', illustrerat med odlade ppningar i det annars skogsbekldda landskapet. Lngaryds socken tillhr Vstbo hrad i "smlandet" Finnveden. Detta framhlls i slktvapnet genom en frkortning av Smlands landskapsvapen i form av ett rtt lejonhuvud i flt av guld. Likt Hylte kommun frdelar sig Lngarydsslktens nrmaste utbredningsomrde p bda sidor om grnsen mellan Smland och Halland, vilken sammanfaller med Lngaryds vstra sockengrns och med den forna riksgrnsen mellan Sverige och Danmark. Sedan 1974 ligger Lngaryd och hela den d bildade Hylte kommun i Hallands ln, efter att dess omrde tidigare varit frdelat ven p Jnkpings ln (dribland Lngaryd) och till en mindre del Kronobergs ln; dessutom vidtar en mil norrut Vstergtland och Vstra Gtalands ln (tidigare lvsborgs ln). Slunda kan korset ocks tolkas som ett grnstecken och drmed en symbol fr den svensk-danska grnsbygden. Frekomsten av tv lejonhuvuden minner om dels Smland och Halland, dels Sverige och Danmark, som alla har lejon i sitt respektive vapen. Frutom Smlands vapentinkturer finns i slktvapnet bltt frn Hallands vapen samt det svenska riksvapnets bltt och guld och det danskas guld, bltt och rtt. Ett bltt kors i gult flt r Gtalands flagga och anger i slktvapnet att sjlva Lngaryd emellertid alltid varit en del av denna svenska landsdel. Lejonet r en symbol fr den svenska statsmakten, och slktens stamfader var som lnsman lokal representant fr statens regionala fretrdare, Kungl Maj:ts befallningshavande och lnsfrvaltning i Jnkping. Guld och rtt kan vidare ses hmtade frn furstetten Oldenburg, som under lngre tid n ngon annan regerat ver Hylteomrdet – p Danmarks tron sedan 1448 och alltjmt samt p Sveriges under Kalmarunionen till och med Kristian II och drtill ren 1751–1818. Samma tinkturer terfinns ven i stamvapnet fr furstehuset Liechtenstein, vari ingr medlemmar av Lngarydsslkten. S r ven fallet med vapnet fr slkten Jehander, till vilken hrde jrnvgskungen Carl Jehander och hans brder, som med sina jrnvgsbyggnader prglat bygden och slkten mer n de flesta enskilda slktmedlemmar; med detta slktvapen har Lngarydsslktens vapen ocks korset gemensamt som dominerande motiv. De gyllene flten anspelar ven p huvudmannagrenens slktnamn, hrn, som kan hrledas till ortnamnet kershult i Lngaryd och samtidigt har likhet med slktnamnet Florn som antogs av stamfaderns brder. |
|
slekt.se/langaryd Start Lngarydsslkten ➤ Start
slekt.se ➤ ©
2004–2022 Per Andersson, Johan Lindhardt och respektive angiven
frfattare |
|