Långarydssläkten Smålandssläkten med en kvarts miljon medlemmar
	Släktens ursprung i Våthult Av Per Andersson & Johan Lindhardt Långarydssläkten har sitt ursprung i de två socknarna Våthult och Långaryd, båda belägna i Nissadalen i småländska Västbo härad. Utgångspunkten för utforskningen av släkten var till att börja med länsman Anders Jönsson i Långaryd och hans hustru Ingrid Nilsdotter. Senare forskning har visat att Ingrid Nilsdotters föräldrar var bonden Nils Andersson på gården Askebo i Våthult och hans hustru Börta (en lokal namnvariant av Brita). Våthult är en liten socken nära Gislaved och vid gränsen mot Västergötland. Dessa är stamföräldrar till alla de personer som nu omfattas av Långarydssläkten. Nils Andersson avled i Askebo 1717. I dödboken skrev prästen ”d 26 maj begrofs ehrlig och redelige dannemannen Nils Andersson i Askebo, lefvat gudeligen och wäl allan sin tijd uthi 97 åhr och några dagar, gud gifve honom en fröjdefull upståndelse”. Hustrun Börta avled 30 november 1705, 74 år gammal. Om uppgifterna i dödboken stämmer var alltså Nils född 1620 och Börta omkring 1631. Nils Andersson var även kyrkvärd och sexman, det vill säga en av sex män i socknen som utgjorde dess styrelse, den så kallade socken- eller kyrkonämnden. På 1690-talet ansvarade han en tid för räkenskaperna i Våthults församling. Andra uppgifter för en sexman kunde vara att tillse att beslut verkställdes, övervaka kyrkotukten och vara prästen behjälplig i allehanda ärenden. Föräldrar till Nils Andersson var bonden i Askebo Anders Månsson (troligen död tidigast 1664 och senast 1669) och hans hustru Ingeborg Jonsdotter(troligen död tidigast 1659 och senast 1663). De var sannolikt födda i slutet av 1500-talet. Enligt domboken 1620 var Anders och Ingeborg redan då gifta och bosatta i Askebo. Nils Andersson hade två systrar, Anna och Gunnel Andersdöttrar. Anna hade två barn, Anders och Jöns Simonssöner. I en domboksnotis från vintertinget i Västbo härad 1669 framgår det att bröderna inför rätten anklagade sin moster Gunnel för att hon hemma hos sig skulle ha undanhållit arvegods efter sin mor Ingeborg, som i domböckerna också kallades för Böja eller Boja (jämför vår tids Bojan). Boja kom från byn Gräfthult i Våthults socken, där fadern Jon var bonde. Enligt domboken 1619 hette även Jons hustru Ingeborg. På Västbo härads sommarting 1636 nämns Bojas två bröder och tre systrar: Lars Jonsson i Kallset i Kulltorps socken, Håkan Jonsson i Öreryds socken, Brita Jonsdotter i Lanna i Kulltorps socken (gift med Jöns), Ebba Jonsdotter i Mossebo i Våthults socken samt Anna Jonsdotter. Bojas syster Anna Jonsdotter (ca 1606–1690) och hennes man Simon Jönsson tog över gården i Gräfthult, som sedan ärvdes av deras dotter Ingegerd Simonsdotter (ca 1628–1718), gift med Torkel Björnsson (ca 1630–1708). Efter dem finns många ättlingar. Nils Andersson och Börta hade fem barn: 1. Gunnel Nilsdotter (ca 1658–1712), jordegumma (den tidens barnmorska). Gift med bonden i Snärebo, Våthult, sexmannen Jöns Håkansson (ca 1651–1718). De fick flera barn, men inga sentida ättlingar är kända. 2. Peter Ackerman (ca 1661–1732), tullnär i Vimmerby. Återvände som 60-åring med sin familj till fädernegården Askebo, som 1721 delades mellan honom och brodern Nils. Gift med adelsfröken Maria Elisabeth Mörner (död 1736). De fick minst sju barn av vilka två har en stor mängd kända ättlingar. 3. Ingeborg Nilsdotter (ca 1664–1744). Gift med bonden i Tånga, Jälluntofta socken, Måns Eriksson (ca 1642–1728). De fick fem barn, varav fyra överlevde och har ättlingar som lever i dag. Två av dessa bosatte sig i Långaryd, där också Ingeborg själv avled. 4. Nils Nilsson (ca 1668–1723), bonde i Askebo, Våthult. Gift med kaptensdottern Malin Nilsdotter Sandahl (ca 1676–1732). De fick sex gemensamma barn av vilka tre har kända sentida ättlingar. 5. Ingrid Nilsdotter (1676–1753). Gift med bonden och länsmannen Anders Jönsson i Långaryd (ca 1662–1716). De fick åtta barn, varav sex överlevde till vuxen ålder. Alla dessa sex har en mycket stor mängd sentida ättlingar. Sammanlagt har Anders och Ingrid genom åren fått mer än 150 000 efterkommande. Till Nils och Börtas barn hör sannolikt också den Anders Nilsson som avled i Askebo redan den 29 oktober 1687 och som ”lefvat i 18 år gudeligen och väl”.	slekt.se/langaryd Start Långarydssläkten ➤ Start slekt.se ➤ © 2004–2022 Per Andersson, Johan Lindhardt och respektive angiven författare