LŒngarydsslŠkten

SmŒlandsslŠkten med en kvarts miljon medlemmar

 

 

 

 

 

SlŠktens ursprung i LŒngaryd

Av Per Andersson & Johan Lindhardt

LŠnsmannen Anders Jšnssons fšrŠldrar var bonden Jšns Andersson (dšd pŒ vŒren 1676) och hans hustru Elin Larsdotter (fšdd omkring 1641 och dšd 2 maj 1718) i Hšljeryd, LŒngaryd. Jšns Andersson tjŠnstgjorde som nŠmndeman i VŠstbo hŠrad frŒn 1662 fram till sin dšd. Han var ocksŒ sexman, ett fšrtroendeuppdrag som sex bšnder i varje socken innehade. En sexman var ledamot av kyrkonŠmnden och var kyrkoherden behjŠlplig i allehanda Šrenden.

Anders Jšnssons farfar hette Anders Svensson och var Šven han bonde i Hšljeryd samt nŠmndeman och sexman liksom sin son. Han utgšr den Šldsta av slŠktens 16 kŠnda generationer. Det inflytelserika uppdraget som nŠmndeman innehade han frŒn 1654 fram till sommartinget 1662, dŒ han pŒ egen begŠran Ófšr sin lŒngliga tienst och hšga ŒlderÓ trŠdde tillbaka till fšrmŒn fšr sin son. Han dog senare samma Œr, strax innan den efter honom uppkallade sonsonen fšddes. Anders Svensson var gift med Kerstin Jšnsdotter som var Anders Jšnssons farmor.

MantalslŠngder och dombšcker visar att Anders Svensson hade minst fem barn: Britta, Sven den Šldre, Sven den yngre, Jšns och Karin. Sven Andersson den Šldre blev bonde i Sšdra Ekeryd i LŒngaryd och avled i april 1687. Efter att Anders Jšnsson och hans syskon blev faderlšsa 1676 var det Sven Andersson i Ekeryd som blev deras fšrmyndare. PŒ 1680- och 1690-talen pŒgick en schism om det arv efter Jšns som Sven fšrvaltade fšr sina brorsbarns rŠkning och som dessa inte fick se mycket av, ens Œren efter Svens dšd. Vart Jšns Anderssons švriga syskon tog vŠgen Šr Šnnu inte kŠnt.

I Sven Anderssons fšrsta Šktenskap med Kerstin Svensdotter (dotter till bonden Sven MŒnsson i Sšdra Ekeryd) fšddes sonen Anders Svensson den yngre (ca 1666–1719), bonde i Sšdra Ekeryd. Dombšckerna avslšjar att Anders Svensson erkŠnde att han hade haft intimt umgŠnge med en soldathustru Œr 1701. De var bŒda gifta pŒ var sitt hŒll och dŠrmed skyldiga till vad lagen kallade Ódubbelt horÓ, ett brott fšr vilket man oftast dšmdes till dšden. De bŒda flydde till Danmark fšr att undgŒ straff. Anders kom dock senare tillbaka och Œterfšrenades med sin hustru. Hon bšnfšll infšr rŠtten att han skulle benŒdas, vilket bidrog till att han slapp dšdsstraff.

Halvbror till Anders Svensson den yngre var Sven Svensson (1680–1766), bonde i Borgen i LŒngaryd och son till Sven Andersson och hans andra hustru Elin Svensdotter. BŒda halvbršderna har en hel del Šttlingar som kan fšljas till nutid. En sondotter till Anders Svensson var Ingegerd MŒnsdotter (1730–1800), som gifte sig med sin fyrmŠnning, lŠnsman Anders Jšnssons dotterson Johan Andersson (aD). Alla de omkring 20 000 Šttlingarna (redovisade i slŠktboksverkets band ett) till dessa makar hŠrstammar alltsŒ pŒ minst tvŒ sŠtt frŒn stamfadern Anders Svensson den Šldre.

LŠnsmansmodern Elin Larsdotter var enligt en domboksuppgift syster till bonden Nils Larsson i Holmen, en grannby till Hšljeryd. Deras fšrŠldrar var bonden Lars MŒnsson i Holmen, dšd i oktober 1686, och hans hustru Ingegerd. Lars och Ingegerd hade ocksŒ ett tredje barn, en dotter med okŠnt namn som fšrekommer i mantalslŠngden 1664 och 1665.

Holmen var en frŠlsegŒrd, som Šgdes av syskonen Brita och Knut Lilliehššk. Eftersom Nils Larsson inte ville skriva in sig som soldat fšrdrev Šgarna honom frŒn gŒrden sommaren 1682. Nils blev av med hela sin egendom i form av djur, sŠd och hš. Fšr detta stŠmde Nils syskonen Lilliehššk vid hŠradsrŠtten och historien slutade nŒgra Œr senare med att Nils fick komma tillbaka till Holmen. Nils avled vid 60 Œrs Œlder 1704. Hans hustru Gunnel Persdotter levde till 1748 och blev hela 98 Œr gammal, enligt dšdboken.

€ttlingarna till Nils och Gunnel redovisas i band 6 (2014) av bokverket om slŠkten. Nils och Gunnel hade tre barn. Deras Šldsta dotter Ingegerd [S-Ba] fšdde nio barn, men hennes slŠktgren har inte gŒtt att fšlja lŠngre Šn till 1796, dŒ hennes barnbarn Sven Svensson avled. Nils och Gunnels andra barn, Per Nilsson [S-BB], gifte sig med Brita MŒnsdotter [V-cb], som tillhšrde VŒthultsstammen. Deras efterkommande (ungefŠr 13 000 personer) finns dŠrfšr redan publicerade i band 5 och Œterfinns inte i band 6. Det tredje barnet, Anna Nilsdotter [S-Bc], har šver 20 000 kŠnda efterkommande, som alla kommer med i bokband 6.

Lars MŒnssons far var MŒns Persson, ocksŒ bonde i Holmen. Han fšddes i slutet av 1500-talet och avled 1663 eller strax dŠrefter. Hans hustru hette Elin. Fšrutom sonen Lars nŠmns ocksŒ en son Per i mantalslŠngden 1643. I domboken 1624 framgŒr alla MŒns sju syskon. Fyra av dem var bosatta i nŠrheten: Knut Persson och Jakob Persson, bŒda i Kambo i FŠrgaryds socken, Britta Persdotter, gift med Sven Jšnsson i Lintalund i FŠrgaryd samt MŠrit Persdotter i (Sšdra) Fagerhult i LŒngaryd. De tre švriga syskonen hade alla flyttat mŒnga mil, till de nordšstra delarna av Jšnkšpings lŠn: Kerstin Persdotter bodde i VŠrneslŠtt i Mellby socken och Gunnel Persdotter i Lunneholmen i BŠlaryds socken. Brodern Anders Persson var troligen redan dšd 1624, men han hade flera barn och sonen MŒns Andersson var bosatt i Gevelhester, som ligger i Skede socken.

Fadern till MŒns Persson och hans mŒnga syskon hette Per Simonsson och var bonde i Kambo i FŠrgaryds socken. Han fšddes i mitten av 1500-talet och levde fortfarande 1625. I domboken detta Œr framgŒr det att hans far Simon hade Šgt en gŒrd kallad Fagralt, som fšrmodligen avser Sšdra Fagerhult i LŒngaryds socken, en grannby till Kambo. Simon var fšdd i bšrjan av 1500-talet och var alltsŒ lŠnsman Anders Jšnssons morfars farfars far. Han hade med sin fšrsta hustru dottern Bšrta och med sin andra barnen Per, Sven och Kerstin.

LŒngarydsslŠkten rŠknar totalt 19 generationer frŒn Simon till de yngsta lŠngst ut pŒ stamtrŠdet.

LŠnsman Anders Jšnsson hade tre syskon. Systern Elisabeth Jšnsdotter gifte sig i december 1694 med uppbšrdsmannen Nils Jonsson i Sšdra Tunnerbohult i Sšdra Hestra socken. Nils var fšdd 1664 och avled 1717 (begravd 12 april). Elisabeth avled 17 januari 1705 i Tunnerbohult. Hennes Œlder var enligt dšdboken 36 Œr och hon var alltsŒ fšdd omkring 1668. Hon dog i barnsŠng, fyra dagar efter nedkomsten av en dotter som fick sin mors namn. Dottern Elisabeth avled ett Œr gammal. Makarna hade Šven sonen Johan, fšdd 1701 och troligen dšd som ung, samt dšttrarna Anna, fšdd 1695, dšd 1709, och Brita Nilsdotter [S-acb], fšdd 1696. Brita gifte sig 1720 med MŒns Gunnesson (1695–1768), bonde i Hornaberg i Gryteryds socken. Brita avled 1780 hos sin Šldsta dotter Elisabeth i hallŠndska Krogsered. Hon och MŒns fick Œtta barn, tre sšner och fem dšttrar. TvŒ av sšnerna dog barnlšsa, den tredje fick barn, som alla dog barnlšsa. Fyra av de fem dšttrarna hamnade sŒ smŒningom i Halland och ytterligare en generation senare hade hela denna tidigare smŒlŠndska slŠktgren blivit hallŠndsk. Britas fem dšttrar har alla en stor mŠngd Šttlingar, framfšr allt i Falkenbergs kommun. Dessa medlemmar av LŒngarydsslŠkten redovisas i band 6 (2014) av bokverket om slŠkten.

Anders och Elisabeths bror Sven Florenius fšddes i LŒngaryd omkring Œr 1669. Han fšrekom Šven under namnformerna Florman och Floreen. Sven blev rustmŠstare vid Hallands regemente och senare tullvisitšr i Halmstad samt avled dŠr den 19 januari 1736. Han ingick tvŒ Šktenskap, bŒda i Halmstad, fšrsta gŒngen den 16 april 1721 med Šnkan Boel Hansdotter, som avled redan den 20 november samma Œr, och andra gŒngen den 27 april 1722 med Petronella Andersdotter Berg.

Brodern Per Florenius fšddes i LŒngaryd 1663 och avled redan som 30-Œring, den 18 mars 1693, i Uppsala efter en tvŒŒrig elakartad febersjukdom, fšrmodligen malaria, enligt det biografiska uppslagsverket Smolandi Upsalienses (som behandlar smŒlŠndska studenter i Uppsala). Varken Sven eller Per tycks ha fŒtt nŒgra barn.

BŒda bršderna Florenius gick i skola i VŠxjš pŒ 1670-talet, nŒgot som var mycket ovanligt fšr bygdens sšner vid den hŠr tiden. Per omskrivs som mycket studiebegŒvad men hindrades i sina studier av fattigdom. Den ekonomiska situationen tycks dock senare ha fšrbŠttrats, eftersom de bŒda bršderna blev inskrivna vid SmŒlands nation vid Uppsala universitet, Per 1686 och Sven 1694. Per Florenius fšrordnades 1690 till nationens notarie och hade en tid tjŠnst som informator i Uppsala.

 

 

 

 

slekt.se/langaryd

Start LŒngarydsslŠkten

Start slekt.se

© 2004–2022 Per Andersson, Johan Lindhardt och respektive angiven fšrfattare