LŒngarydsslŠkten

SmŒlandsslŠkten med en kvarts miljon medlemmar

 

 

 

 

 

Redovisningssystem

Av Per Andersson

I syfte att entydigt och šverskŒdligt beskriva slŠktskapen mellan Šttlingarna och den helhet dessa utgšr, Šr slŠktens talrika personkrets ordnad och presenterad enligt ett system fšr redovisning av genealogisk information i en sŠrskild form av stamtavla och med systematiska individbeteckningar, som Per Andersson utarbetat 1977–1982 och dŠrefter stegvis utvecklat. Systemet, som fšrklaras i det fšljande, behandlas nŠrmare i Per Anderssons uppsats Systema Genealogi¾ (i SlŠkt och HŠvd 1986:2) och i hans bok Sveriges slŠkter (1988).

Systemets grundlŠggande enhet Šr individen – slŠktens byggsten – och alla Šttlingar till stamfadern behandlas enligt samma principer. HŠrtill kvalificerar endast det faktum att personen Šr avkomling till stamfadern. Till skillnad frŒn mŒnga andra genealogiska framstŠllningsformer Šr hŠr alla švriga omstŠndigheter ovidkommande, sŒsom individens kšn, tillhšrighet till agnatisk slŠkt (dvshŠrstamning pŒ obruten manslinje), vilket namn han eller hon bŠr, inom- eller utomŠktenskaplig bšrd, innehav av nŒgon Šrftlig vŠrdighet eller egendom, civilstŒnd, Œlder eller social stŠllning.

Kretsen av enheter i slŠktkartlŠggningen avgrŠnsas sŒlunda genom ett kognatiskt urval med gemensam utgŒngspunkt, dvs utgšrs av den totala mŠngden av alla efterkommande till stamfadern fram till dags dato, kvinnor sŒvŠl som mŠn och oavsett om de hŠrstammar via mŠn eller kvinnor.

Den struktur vari enheterna ges inbšrdes ordningsfšljd inleds med stamfadern, varefter dennes och varje Šttlings barn redovisas i fšdelsetidsordning. Det Šldsta barnet fšljer alltid som fšrsta Šttling efter sin fšrŠlder, sŒ att en Šldre slŠktlinje fullbordas innan nŠrmast yngre linje fšljer efter, s k lineal primogenitur. En persons alla barn, barnbarn osv upptas alltsŒ fšre hans eller hennes yngre syskon. Samhšrigheter – ingifta, samboende osv – infogas direkt efter den Šttling som de hšr samman med.

Vid gifte eller motsvarande mellan personer som bŒda hŠrstammar frŒn stamfadern, leder deras Šttlingar sitt ursprung till stamfadern pŒ mer Šn ett hŒll, innebŠrande s k anfšrlust fšr Šttlingen och stamfšrlust eller Šttlingsfšrlustfšr stamfadern. €ttlingarna upptas dŒ pŒ den ena slŠktlinjen medan hŠnvisning sker vid den andra.

Om varje enhet – person – efterstrŠvas vŠrden pŒ variabler som beskrivs nedan.

Individbeteckningar

Varje Šttling har i boken en unik individbeteckning, en bokstavskombination som exakt anger hans eller hennes plats bland de švriga medlemmarna av den stora slŠkt som utan dessa kŠnnetecken skulle te sig mycket svŒršverskŒdlig. UtgŒngspunkt fšr tilldelningen av individbeteckningen Šr stamfadern. Fšr varje generation efter honom tillŠggs en bokstav till och med den Šttling som skall betecknas. Bokstavens plats i alfabetet motsvarar individens ordningsfšljd i syskonskaran. En man anges med stor bokstav och en kvinna med liten. BokstŠverna ordnas i grupper om tre frŒn vŠnster. Exempel: stamfaderns Šldsta barn, om det Šr en dotter, fŒr beteckningen a, denna dotters tredje barn, som Šr en son, aC osv. Systemet Šr till fullo utbyggbart och stšrs inte – vilket en lšpande numrering av Šttlingarna gšr – av att nya individer fšds mitt i slŠkten. I varje familj ges utrymme fšr lika mŒnga barn som antalet bokstŠver i alfabetet. Ytterligare exempel:

Stamfader   stamfader
A                  son                                       (barn 1)
b                   dotter                                   (barn 2)
bA                     dotterson
bb                     dotterdotter
bc                     dotterdotter
C                  son                                       (barn 3)
CA                    sonson
CAA                      sonsons son
CAA A                       sonsons sonson
CAA Aa                         sonsons sonsons dotter

Beteckningen kan ses som en koncentrerad stamtavla som visar Šttlingens hŠrstamning frŒn stamfadern. DŠrur kan man utlŠsa individens kšn och plats bland syskon och andra slŠktingar. Antalet bokstŠver i den fšr en Šttling anger vilken generation han eller hon tillhšr, rŠknat frŒn stamfadern i generation 0. Beteckningen kan ocksŒ utlŠsas som en slŠktskapsbenŠmning, dŠr stor bokstav ersŠtts med son och liten med dotter; t ex Šr CFc sonsons dotter till stamfadern. SlŠktmedlemmar med samma antal bokstŠver i beteckningen tillhšr samma generation. Genom skillnaden mellan stora och smŒ bokstŠver Šr det ocksŒ mšjligt att utlŠsa vilken ana stamfadern utgšr fšr en Šttling, t ex att EDa e har stamfadern som sin morfars farfar. Den lineala primogenituren innebŠr att slŠktmedlemmarna upptas i alfabetisk ordning efter individbeteckningen.

SlŠktskapet mellan tvŒ slŠktmedlemmar kan utlŠsas vid jŠmfšrelse av deras beteckningar. Man bortser frŒn den del i bšrjan av beteckningen som Šr lika hos bŒda personerna. Fšr Šttlingar i samma generation (s k kollateraler) gŠller, att det antal bokstŠver som dŒ ŒterstŒr i varje beteckning direkt kan insŠttas i det s k mŠnningsystemet fšr att uttrycka deras inbšrdes slŠktskap. Exempelvis Šr HaA och Hab, som pŒ en bokstav nŠr har identiska beteckningar, enmŠnningar, dvs syskon. SlŠktskapsbenŠmningarna dŠrefter Šr: tvŒmŠnningar (kusiner), tremŠnningar (sysslingar), fyrmŠnningar (bryllingar), femmŠnningar osv. €ven om slŠktingarna inte befinner sig i samma generation efter stamfadern, framstŒr slŠktskapet tydligt, t ex att gaB AA Šr kusinbarn till gac A. Om man tar bort sista bokstaven i individbeteckningen fšr en Šttling, fŒr man beteckningen fšr den av hans eller hennes fšrŠldrar som slŠktlinjen till stamfadern gŒr via. Genom att ta bort en bokstav i taget, Šr det enkelt att generation fšr generation fšlja slŠktledningen frŒn en Šttling tillbaka till stamfadern.

Om en Šttling leder sitt ursprung till stamfadern pŒ mer Šn ett hŒll avslutas beteckningen med det totala antalet hŠrstamningar frŒn stamfadern efter kolon, exempelvis DkA bAH:3.

€ttlingars adoptivbarn och deras efterkommande redovisas pŒ liknande sŠtt som biologiska Šttlingar, men individbeteckningarna fšr dessa personer innehŒller markeringen / vid det generationsskifte dŠr adoptionen Šgt rum, t ex dAC bG/A.

Med en Šttling samhšriga personer, sŒsom gemŒl och samboende, anges med Šttlingens beteckning Œtfšljd av respektive g, g1, g2, sb, sb1, sb2 osv efter bindestreck, nŠr de omnŠmns fristŒende, t ex Eh-g.

Uppgifter om slŠktmedlemmarna

Strukturen av beslŠktade mŠnniskor – helheten och relationerna mellan individerna – Šr fšremŒlet fšr slŠkthistorisk kunskap. DŠrfšr efterstrŠvas inte nŒgon nŠrmare biografisk skildring av de enskilda slŠktmedlemmarna. Detta vore inte heller mšjligt med ett sŒ stort antal personer. FramstŠllningen om var och en av Šttlingarna Šr sŒledes koncentrerad till en handfull centrala variabler med avsikt att ge svar pŒ frŒgorna: vem (namn), vad (yrke/titel), var (ort), nŠr (fšdelse, dšd) och hur (slŠktrelationerna bakŒt, i sidled och framŒt).

Personnamnet utgšr den term med vilken individen identifieras. En yrkesuppgift eller titel ger anvisning om personens sociala hemvist och en bostadsort om den geografiska. Med fšdelse- och dšdsdatum framstŒr den tidsmŠssiga inplaceringen. En slŠktmedlems plats i det totala slŠktsammanhanget definieras av relationerna till de beslŠktade och besvŒgrade personerna i švrigt. Detta uttrycks dels genom den systematiska individbeteckningen, dels genom redovisning av Šttlingarnas samhšrigheter, med alternativen ingift, registrerad partner, trolovad, samboende och i švrigt andra fšrŠlder till barn. En central funktion fšr medtagande av samhšrigheterŠr att varje Šttling sŒ lŒngt mšjligt skall ha bŒda sina fšrŠldrar med i slŠktredogšrelsen.

Uppgifterna om varje individ Šr i normalfallet komprimerade till att uppta en rad i boken och Œterges fšrdelade pŒ sju kolumner: 1) individbeteckning, 2) andra fšrŠlder, 3) identifikationsuppgifter i form av namn och yrke/titel, 4) bostadsort, 5) fšdelsedatum, 6) dšdsdatum och 7) antal barn alternativt att barn saknas eller eventuella Šttlingar Šr outforskade. Uppgifterna i kolumn 3 tar sin bšrjan efter indrag som motsvarar personens generationstillhšrighet. Hšgst upp och lŠngst ned pŒ varje sida av slŠktredovisningen finns generationssiffror utsatta, och de markerar de positioner dŠr personuppgifterna om respektive generations slŠktmedlemmar finns inplacerade.

Uppgifter fšr alla personer

Fšrnamn och tilltalsnamn. Identifikationsuppgifterna om en person inleds med fšrnamnets fullstŠndiga lydelse enligt namngivningen i anslutning till fšdelsen. Tilltalsnamn utmŠrks med versaler: ÓANNA MariaÓ. Som ett av fšrnamnen kan personer i vŒr tid ha ett fadersnamn (patronymikon), t ex Eriksdotter, som ursprungligen hade karaktŠren av personligt efternamn. Om tilltalsnamnet Šr ett annat Šn nŒgot av de egentliga fšrnamnen, anges det inom parentes och sist bland fšrnamnen, dock alltid fšre ett eventuellt fadersnamn, t ex ÓChristina Sofia (STINA) SvensdotterÓ. Om personen har ett allmŠnt brukat smeknamn men ŠndŒ skriver sig med ett tilltalsnamn bland de egentliga fšrnamnen, kan smeknamnet – dock restriktivt – anges inom parentes och med gemener samtidigt som det mer officiella tilltalsnamnet utmŠrks med versaler, t ex ÓKarl SVEN-OLOF Lennart (Olle)Ó. Om en person har bytt fšrnamn, anges den nya lydelsen sŒ som beskrivs under Efternamn nedan.

Efternamn. Beroende pŒ gŠllande namnrŠtt och namnskick vid en viss tidpunkt, kan ett efternamn – i vid mening – bestŒ av en eller tvŒ namnenheter, nŠmligen dels ett fadersnamn (om det inte Šr ett fšrnamn), tillŠggsnamn eller mellannamn, dels ett personligt tillnamn (sŒsom ett soldatnamn), slŠktnamneller efternamn. Exempel: ÓNilsdotterÓ, ÓStrandÓ, ÓNilsdotter BergÓ, ÓHolmgrenÓ, ÓStršm JonzonÓ. (Bindestreck skall inte fšrekomma mellan mellannamn och efternamn, inte heller mellan fadersnamn och slŠktnamn.) Fšr en person som har bytt namn, t ex vid gifte, anges alla burna namnuppsŠttningar efter varandra i tidsordning och Œtskilda med ett lodrŠtt streck (omgivet av mellanslag). Om fšrnamnet Šr ofšrŠndrat upprepas inte detta, men om det har Šndrats Œterges personens nya namn i sin fullstŠndiga form efter det lodrŠta strecket. Exempel: ÓIDA LinnŽa Strand | BergÓ, ÓEva BRITA Jšnsson | Jšnsson BergÓ, ÓCARIN Maria Lind | CAJSA Maria LindÓ, ÓTure ANDERS Svensson | Ture Anders MALCOLM SvenanderÓ.

NŠr ett efternamn (eller slŠktnamn eller personligt tillnamn) upptrŠder fšr fšrsta gŒngen i en sammanhŠngande fšljd av personer utmŠrks det med framhŠvd typografi. En post i slŠktboken utgšrs av Šttlingen och hans eller hennes samhšrighet(er), och namnmarkeringen gšrs vid den person inom posten dŠr namnet kronologiskt fšrekommer fšrst. Varje namn som bŠrs av en Šttling med full namnrŠtt (dvs inte har fšrvŠrvats genom gifte och dŠrmed inte kan fšras vidare obehindrat) introduceras i fetstil och švriga i kursiv stil. Den 1 januari 1983 infšrdes den nuvarande namnlagen, varvid principerna fšr fšrvŠrv av namn Šndrades i grunden och bl a begreppen slŠktnamn och tillŠggsnamn ersattes med efternamn respektive mellannamn. Med utgŒngspunkt i det namnskick som gŠllde dessfšrinnan anges genomgŒende manliga samhšrigheters egna efter-, slŠkt- och tillnamn med fetstil och kvinnligas med kursiv; i en renodlad traditionell ordning har medlemmarna av en agnatisk slŠkt ett slŠktnamn och tillfšrs Šttlingarna nya slŠktnamn genom ingifta mŠn. Ett helt nyantaget namn fšr en Šttling Œterges ocksŒ med fetstil fšrsta gŒngen, liksom i švrigt namn som bŠrs av en Šttling och inte Šr fšrvŠrvat genom gifte, t ex dŒ barn bŠr namn efter sin mor och hon Šr ingift eller motsvarande i slŠkten. TillŠggsnamn och mellannamn, vilka har lŠgre namnrŠttslig rang Šn bŒde fšrnamn och slŠktnamn respektive efternamn, Šr personliga och markeras inte med avvikande stil.

Varje slŠkt-, efter-, tillŠggs-, mellan- eller tillnamn skrivs inom en post ut i sin helhet dŠr det kronologiskt upptrŠder fšrst. DŒ namnet upprepas i posten fšrkortas det med versal begynnelsebokstav, om det kan ske utan risk fšr oklarhet. Exempel: ÓHUGO Nilsson | BÓ (gift med LISA Berg), ÓEva BRITA Jšnsson | J BÓ (gift med SVEN Berg), ÓHULDA Nilsson | NÓ (gift med JOHAN Nord), ÓMARIA HŒrd af Segerstad | L | H af SÓ (varit gift med KNUT Lund och Œtertagit sitt namn som ogift) men ÓSTINA Stršm | AlmbergÓ (gift med BENGT Andersson | Almberg).

Inom hakparentes efter ett efternamn kan fšrekomma precisering av bŠrarens slŠkttillhšrighet, t ex en pŒ Riddarhuset introducerad Štts nummer eller hŠnvisning till ŒrgŒng i Svenska slŠktkalendern.

Yrke/titel. Fšr flertalet personer Šr det uttšmmande att ange endast en yrkesuppgift, t ex murare, hemmansŠgare, soldat, byrŒsekreterare eller fil mag. Endast det sista eller senaste steget i en och samma yrkeskarriŠr tas med. Det finns dock utrymme fšr olika titeltyper samtidigt: bšrds-, utbildnings-, yrkes-, tjŠnstetitel, bisysselsŠttning sŒsom reservofficer, viktigare fšrtroendeuppdrag sŒsom riksdagsman, officiella utmŠrkelser sŒsom statsordnar. Ett fullstŠndigt men sŠllsynt omfattande exempel: Ógreve, med doktor, departementsrŒd, lšjtnant res, riksdagens talman, RNOÓ. SlŠktframstŠllningen Šr historisk – inte en presenskalender – och dŠrfšr anges inte Óf dÓ, ÓemeritusÓ etc vid yrken och tjŠnster som inte lŠngre utšvas eller innehas. Titlar beroende av Œlder eller civilstŒnd, t ex ÓpensionŠrÓ och ÓfruÓ, tas inte med, vilket Šven gŠller ÓstuderandeÓ till och med gymnasienivŒ samt bšrdstitel fšrvŠrvad genom Šktenskap. Yrken och titlar fšrkortas regelmŠssigt genom uteslutande av Šndelser sŒsom -are, -ska, -erska, -inna, -arinna och -ande. Fšrkortningar gšrs i švrigt enligt bokens fšrkortningslista och enligt allmŠnna regler.

Fastighet fšr jordbrukare. I agrarsamhŠllet, dŒ de flesta saknade slŠktnamn, anvŠndes ofta gŒrdens eller torpets namn fšr att benŠmna en person, exempelvis kallades en Sven Nilsson (som hette Sven och var Nils son) fšr Sven i Hult. Fšr att komplettera allmogens sŠllan sŠrskiljande fšrnamn och fadersnamn, anges fastighet som en sŠrskild uppgift fšr jordbrukare av olika slag, inom parentes efter yrkes- eller titeluppgiften. Samtidigt ger detta mšjlighet att fšlja innehav av slŠktgŒrdar. I fastighetsuppgiften Œterges den stšrsta enhetens egennamn – i de flesta fall namnet pŒ en by eller en icke byansluten gŒrd – understruket och i nominativform (dvs utan genitiv-s). I fšrekommande fall kompletteras detta med en efterfšljande gŒrdsuppgift (i vanliga fall med fšrkortning, sŒsom ÓsgdÓ fšr sšdergŒrd). Om fastigheten Šr ett torp eller liknande under en gŒrd anges namnet pŒ detta allra fšrst, fšljt av fšrkortningen u fšr under. Exempel: Óbonde (Hult)Ó, Óarr (Berga ngd)Ó, ÓgodsŠg (Sšdraholm sŠteri)Ó, Ótorp (Smedstugan u Ryd mgd)Ó. UnderfšrstŒtt Šr fastigheten belŠgen pŒ den ort – i den socken – som anges som bostadsort fšr Šttlingen i posten, i annat fall anges socken och lŠn efter prepositionen i: ÓhemŠg (KrŒkŒs i LŒngaryd F)Ó.

Fšdelsedatum. Datum anges i formen 19340930, dvs Œr, mŒnad och dag hopskrivet, utan Œtskiljande tecken eller mellanslag. Om uppgift endast finns om Œr eller Œr och mŒnad, Œterges den informationen tillsammans med tre punkter som utelŠmningstecken fšr den saknade informationen, t ex Ó1934ÉÓ respektive Ó193409ÉÓ.

Dšdsdatum. terges pŒ motsvarande sŠtt som fšdelsedatum.

Uppgifter endast fšr Šttlingar

Individbeteckning. Se sŠrskild redogšrelse fšr denna ovan.

Andra fšrŠlder. Fšr att ange vem av en Šttlings samhšrigheter – om det finns mer Šn en – som Šr andra fšrŠlder till ett barn, anges samhšrighetens relationstyp och eventuella ordningsnummer pŒ barnets rad (enligt lydelsen fšrst bland relationsuppgifterna pŒ den andra fšrŠlderns rad). Om det bara finns en samhšrighet och den Šr andra fšrŠlder, lŠmnas tomt.

Bostadsort. Fšr nu levande anges den nuvarande bostadsorten och fšr avlidna den ort som personen under lŠngst tid har varit huvudsakligen bosatt pŒ eller Šr mest fšrknippad med. Som ort kan fšrekomma stad, kšping, socken eller postadressort. Fšr boende i tŠtorter anges postadresorten; om tŠtorten inte Šr egen postadressort kan bŒda dessa anges i nŠmnd ordning, t ex ÓVillshŠrad, GullbrandstorpÓ. Sockennamn, fšr dem som har sin hemvist pŒ landsbygden, Œtfšljs alltid av lŠnsbokstavskod (ÓBettna DÓ). UtlŠndska orter inom Europa fšljs av landskod (ÓRoskilde DKÓ) och i švriga vŠrlden av landsnamn, i Australien, Canada och USA Šven med delstatsfšrkortning eller motsvarande (ÓAlbany NY USAÓ). I de fall dŒ en Šttling inte fšljts Šnda till sin dšd eller till nutid men dŒ en senaste flyttningsuppgift Šr kŠnd, anges senast kŠnda bostadsort fšljd av flyttningsŒr och destination, t ex ÓFŠrgaryd F 1890 NAmÓ (emigrerat till Nordamerika).

Barn finns inte eller eventuella Šttlingar Šr outforskade. I samma kolumn som antalet barn anges pŒ samhšrigheternas rader, tillfšrs fšr Šttlingar i vissa fall ett tecken pŒ att Šttlingar inte finns eller inte Šr kŠnda. Fšr en ogift – dvs aldrig gift – Šttling som inte heller har barn eller nŒgon annan redovisad samhšrighet anges og (dock inte fšr nu levande personer). NŠr en person avlidit som barn – och dŠrmed inte har nŒgra Šttlingar – men dšdstidpunkten inte Šr kŠnd, noteras du (dšd ung). Fšr Šttlingar vars eventuella efterkommande inte har utretts fullstŠndigt utsŠtts tecknet >.

Uppgifter endast fšr samhšrigheter

Samhšrighet – typ och ordningsnummer. Uppgifterna om en samhšrighet inleds med relationens typ: g fšr gift, rp fšr registrerad partner, tr fšr trolovad (enligt gŠllande rŠtt fšre 1973), sb fšr samboende (som kan avse Šven ÓsŠrboÓ och liknande relationer), bp (fšrkortning fšr barns fšrŠlder, 'parent') fšr andra fšrŠlder till barn fštt utom Šktenskap, trolovning eller sambofšrhŒllande. Om det finns mer Šn en relation av samma typ sŠtts ett ordningsnummer omedelbart efter fšrkortningen, t ex g1, g2, sb1, sb2. Fšr personer ingifta i slŠkten fšre Œr 1900 som sjŠlva varit gifta mer Šn en gŒng anges dessutom inom parentes det aktuella Šktenskapets ordningsnummer fšr den ingifte, t ex g1(2).

Vigseldatum eller samboende frŒn Œr. Tidsuppgift anges pŒ samma sŠtt som beskrivits fšr fšdelsedatum. Datum anges fšr vigsel och registrering av partnerskap. NŠr ett sambofšrhŒllande eller en trolovning bšrjade, anges med Œrtal. Fšr barns fšrŠlder i švrigt anges ingen tidsuppgift. Om en relationstyp švergŒtt till en annan, t ex sambofšrhŒllande blivit Šktenskap, anges inte tidpunkt fšr den rŠttsligt svagare relationen.

Skild datum eller samboende till Œr. I fšrekommande fall anges datum dŒ Šktenskapsskillnad – eller motsvarande fšr registrerat partnerskap – vann laga kraft alternativt Œr fšr sambofšrhŒllandes eller trolovnings upphšrande.

Antal barn i relationen. Som sista uppgift pŒ raden fšr en samhšrighet anges det antal barn som Šttlingen har med denna samhšrighet (dvs inte samhšrighetens alla barn, om han eller hon har barn ocksŒ i annan relation).

Individbeteckning vid slŠktgifte. I de fall bŒda parter Šr Šttlingar till stamfadern, gšrs hŠnvisning till den samhšriges egen plats i slŠkten genom hans eller hennes beteckning efter ett likhetstecken i fšrsta kolumnen.

Uppgifter endast fšr adoptiv- och fosterbarn

Adoptiv- eller fosterbarn. Uppgifterna om ett adoptivbarn till en Šttling inleds med fšrkortningen ad och Œr fšr adoptionen, t ex Óad 2003Ó. Fšr fosterbarn anvŠnds fšrkortningen fo.

Fšr en Šttling som blivit bortadopterad anges uppgift om adoptionen inom hakparentes efter hans eller hennes efternamn som adopterad, fšljt av individbeteckningen fšr adoptanten om denne Šr en slŠktmedlem. Exempel: ÓJan OLOF Kvist | Nilsson [ad av EbC aA]Ó.

Saknade uppgifter

Uppgifter som saknas om fšreteelser, som hŠnfšr sig till en period dŒ ifrŒgavarande person Šr kŠnd, markeras med tre punkter. Exempelvis anges ÓÉÓ pŒ platsen fšr yrkesuppgift, om det kan antas att personen har eller har haft ett yrke eller en titel. Avsaknad av information om vilket av flera fšrnamn som Šr tilltalsnamn utmŠrks dock inte sŠrskilt. Se Šven under Fšdelsedatum ovan betrŠffande skrivsŠtt vid ofullstŠndigt datum.

 

 

 

 

slekt.se/langaryd

Start LŒngarydsslŠkten

Start slekt.se

Kontakt Johan Lindhardt

Kontakt Per Andersson

© 2004–2022 Per Andersson, Johan Lindhardt och respektive angiven fšrfattare