LŒngarydsslŠkten

SmŒlandsslŠkten med en kvarts miljon medlemmar

 

 

 

 

 

Per Andersson

Per Andersson Šr medlem av LŒngarydsslŠkten pŒ fyra linjer, alla genom sin morfar. Dennes farfar, morfar och mormor tillhšrde alla pŒ obruten manslinje slŠkten Jehander-Wennberg, som hŠrstammar frŒn Šgaren av slŠktgŒrden KrŒkŒs i LŒngaryd, rusthŒllaren Ambišrn Larsson (1726–1786) och hans hustru Anna Regina Persdotter [da]. €ven mormors mor till Per Anderssons morfar tillhšrde LŒngarydsslŠkten [FbC a].

Per Andersson har Šgnat sig Œt forskning kring sina slŠktfšrhŒllanden sedan han var 14 Œr. Han fšddes 1961 i Mjšlby, dŠr hans olika anlinjer efter hand lšpt samman. Han blev trettonde generationen frŒn sin Šldste kŠnde anfader i kommunen, Œttonde i fšrsamlingen och femte i tŠtorten. PŒ Mjšlby nya kyrkogŒrd vilar inte mindre Šn femton av hans nŠrmaste fŠderne- och mšderneanor. Vid universiteten i Linkšping och Stockholm har han genomgŒtt administrativ, pedagogisk och vetenskaplig utbildning med huvudinriktning pŒ statsvetenskap, nationalekonomi och historia.

I mer Šn tre decennier Per Andersson varit verksam inom utbildningssystemet, bland annat som rektor vid Mjšlby gymnasium, statlig utbildningsinspektšr, undervisningsrŒd i Statens skolverk och Statens skolinspektion, censor vid internationella studentexamen i Paris och Stockholm samt sakkunnig i Regeringskansliet. Under drygt trettio Œr har han varit bosatt i Stockholm, som sjunde generationen frŒn den fšrsta av hans anor i huvudstaden och femte generationen lŠngs samma gatuaxel pŒ …stermalm.

Sedan mitten av 1970-talet har Per Andersson bedrivit forskning pŒ det historiska omrŒdet, inom bl a genealogi, lokalhistoria och heraldik, Šven om hans forskarutbildning Šr statsvetenskaplig. Sin fšrsta bok utgav han som 17-Œring, varefter han publicerat ett 40-tal bšcker och omkring trehundra andra tryckta skrifter.

Per Andersson har sina rštter i ett omrŒde som omfattar de šstgštska bygderna sšder om Mjšlby och Linkšping samt de norra och vŠstra delarna av Jšnkšpings lŠn. FšrfŠderna har framfšr allt haft sin hemvist i socknarna Mjšlby, Herrberga, VŠstra Harg, Gammalkil, Nykil, VŒrdnŠs, TjŠrstad, tvid, GŠrdserum, Asby, Lommaryd, LinderŒs, Vireda, Flisby, GrŠnna, …lmstad och LŒngaryd. Hans farfar tillhšrde en mjšlnarslŠkt frŒn Mjšlby (Andersson), farmor en byggmŠstarslŠkt frŒn Lommaryd (RŒsberg), morfar en jŠrnvŠgsbyggmŠstarslŠkt frŒn LŒngaryd som var verksam i Stockholm (Jehander-Wennberg) och mormor en jordŠgarslŠkt pŒ …stgštaslŠtten med ursprung i LinderŒs (Quarn), alla redovisade i Svenska slŠktkalendern 1989. NŒgra generationer tillbaka formerar sig nŠstan uteslutande allmogeanor, alltifrŒn bondearistokrati som nŠmnde-, lŠns- och riksdagsmŠn till soldater och torpare, men merendels šstgštska och smŒlŠndska skatte- och frŠlsebšnder.

Fšrutom sjŠlva anorna har slŠktforskningen inriktats pŒ att kartlŠgga Šttlingarna till sjŠtte generationens anor (fšrdelade pŒ 32 slŠkter), sŒ avlŠgset som det visat sig kunna finnas ett spŒr av naturligt erfaren slŠktskap mellan nutida efterkommande. DŠrutšver har Per Andersson arbetat med att utreda avkomlingarna till fem 1600-talsfšrfŠder pŒ olika ansidor i form av kognatiska slŠkter knutna till var sin flerhundraŒrig slŠktgŒrd: DršgshultsslŠkten frŒn Nykil (ff f och m), BjšrnarydsslŠkten frŒn Lommaryd (fm f och m), LŒngarydsslŠkten (gŒrden KrŒkŒs, mf f och m), BesserydsslŠkten frŒn Asby (mm f) och …lmstadsslŠkten (gŒrden LŒngeberg, mm m). Den mest talrika av dessa Šr LŒngarydsslŠkten, som 1988 noterades i Guinness rekordbok som den stšrsta kartlagda och som nu rŠknar omkring en kvarts miljon medlemmar inklusive ingifta, spridda till 289 av 290 kommuner i Sverige och alla 50 stater i USA. MŒnga andra personer har verksamt bidragit i forskningsarbetet, och i fallet LŒngarydsslŠkten har Johan Lindhardts insatser de senaste Œren varit avgšrande fšr det stora antalet.

Fšrutom redan nŠmnda agnatiska slŠkter har Per Andersson ocksŒ utforskat bl a soldat- och skrŠddarslŠkten Lago-Tšrnqvist i GrŠnna, nŠmndemanna- och rusthŒllarslŠkten Berggren i Asby och GrŠnna, prŠst- och ŠmbetsmannaslŠkten Almqvist frŒn …lmstad samt rusthŒllarslŠkten Hjelm-Wahlsten frŒn Gammalkil.

Resultat av slŠktforskningen har publicerats i bl a fšljande bšcker: LŒngarydsslŠkten (nio utgŒvor 1988–2014), …lmstadsslŠkten (fyra utgŒvor 1989–2003), LommarydsŠttlingar (1989), …stgštaŠttlingar (1989), SlŠktmatrikel – Per Anderssons tvŒtusen nŠrmaste anfšrvanter (1987), SmŒlandsslŠkten RŒsberg (1982, 1992, 2002), SmŒlandsslŠkten Almqvist (1992), SlŠkten Jehander (1994), SlŠkten Quarn (1983, 1995), SlŠkten Lago (2003), BesserydsslŠkten Berggren (2004) och …stgštsk och smŒlŠndsk slŠktbok (2008). HŠrtill kommer ett par personhistoriska uppslagsbšcker: Mjšlbybor (1981) och Mjšlbys studenter 1962–1991 (1991). Per Andersson har ocksŒ medverkat i Svenska slŠktkalendern, Svenska antavlor, SlŠkthistoriskt forum och SlŠkt och hŠvd.

Per Anderssons stšrsta slŠkthistoriska forskningsuppgift Šr hans kartlŠggning av drygt 275 000 efterkommande till arvmonarkins grundare Gustav Vasa, som har framhŒllits som den person genom tiderna som haft allra stšrst betydelse fšr svenskarna, bŒde samtidens och eftervŠrldens, och 1544 gjorde Sverige Šrftligt inom sin slŠkt. Forskningens resultat har redovisats i bokverket Sveriges kungaslŠkt (3 band, 2019). En stor del av Per Anderssons morfars slŠktingar, pŒ bŒde fŠdernet och mšdernet, tillhšr kungaslŠkten, nŠrmast genom dennes mormor, som i sitt fšrsta Šktenskap blev mor till fyra kungaŠttlingar och anmoder till medlemmar av Šnnu regerande furstehus, medan Per Andersson hŠrstammar i hennes andra gifte med sin kusin. Projektet, som pŒgŒtt under nŠrmare ett halvsekel och varit sŠrskilt intensivt de sista elva Œren, har tagit i ansprŒk drygt 36 000 dokumenterade arbetstimmar, motsvarande 21 Œrs heltidsarbete.

I skŠrningspunkten mellan genealogi och statsvetenskap har Per Andersson uppmŠrksammat den svenska tronfšljden som ett uttryck fšr sambandet mellan makt och slŠkt. Han har redogjort fšr sina teser bl a i ett antal artiklar pŒ DN Debatt och i olika TV-sammanhang.

Fšr att hantera en stšrre mŠngd slŠktingar och presentera dem pŒ ett šverskŒdligt sŠtt, har Per Andersson 1977–1982 konstruerat och dŠrefter stegvis vidareutvecklat ett genealogiskt redovisningssystem med bland annat unika individbeteckningar fšr Šttlingar och en sŠrskild typ av stamtavla (beskrivet i Systema genealogi¾ i SlŠkt och HŠvd 1986:2, Sveriges slŠkter [1988], …stgštsk och smŒlŠndsk slŠktbok [2008] och Sveriges kungaslŠkt [2019]).

Som kursledare 1979–1994 har Per Andersson utbildat mŒnga personer i slŠktforskningens teori, kŠllor och metoder, och som rektor infšrde han kurser i slŠktforskning och lokalhistoria i gymnasieutbildningen. ren 1991–1995 var han dessutom handledare fšr Œtskilliga gymnasisters specialarbeten inom dessa ŠmnesomrŒden. Sedan 1979 har han genomfšrt slŠkt- och lokalhistoriska fšrelŠsningar och exkursioner samt sedan 1982 anordnat ett 25-tal slŠktmšten. LŒngarydsslŠktens Œterfšrening 1991 med 2 510 deltagare noterades som rekord av Guinness.

Fšr en mer organiserad slŠktsammanhŒllning har Per Andersson grundat tre slŠktfšreningar, som han sedan starten varit ordfšrande fšr: SlŠktfšreningen RŒsberg 1982, SlŠktfšreningen Quarn 1983 och SlŠktfšreningen Jehander 1984. Han Šr hedersledamot av Almqvistska slŠktfšreningen, Tolfska slŠktfšreningen och SlŠktfšreningen RŒsberg.

PŒ det angrŠnsande lokalhistoriska omrŒdet blev Per Andersson som 16-Œring 1978 ledamot av Mjšlby kommuns hembygdsrŒd och Œret dŠrpŒ sekreterare i Mjšlby hembygdsfšrening. 1992 tog han initiativet till Mjšlbyhistoriska sŠllskapet med uppgift att pŒ vetenskaplig grund skapa och sprida kunskap om Mjšlbybygdens historia, och han var dess ordfšrande i Œtta Œr. 1980 grundade han hembygdsrŒdets Œrsbok och 1993 Mjšlbyhistorisk tidskrift. Under Œrens lopp har han initierat och lett ett flertal mjšlbyhistoriska dokumentations- och forskningsprojekt samt delgivit mjšlbyborna kunskap om den lokala historien genom bšcker, tidskriftsuppsatser, tidningsartiklar, fšredrag, exkursioner och kurser. Han har lett ideella projekt att upprŠtta lokal- och personhistoriska databaser med ett 40-tal anstŠllda inom arbetsmarknadsŒtgŠrder 1986–1999. Till hans ordfšrandeskap med anknytning till Mjšlby hšr Šven Mjšlbygymnasisternas fšrening (kamratfšrening fšr Mjšlbys studenter som han grundade 1990), inom vilken han utgav den personhistoriska boken om gymnasiets dittills tretusen studenter. I Mjšlby var Per Andersson under Œren 1980–1998 ocksŒ sekreterare och ordfšrande i Fšreningen Norden.

LŠngre Šn bŒde slŠkt- och lokalhistoria har Per Andersson Šgnat sig Œt heraldiken, lŠran om vapenmŠrken, som han fŒngades av redan i tioŒrsŒldern. Han har utgivit flera bšcker om svensk heraldik som blivit standardverk och han finns refererad i bl a Nationalencyklopedin. Arbetena har sŠrskilt inriktats pŒ heraldisk teori och kommunala vapen: Sveriges kommunvapen (1983), Svensk heraldik (1985 och 1989), Heraldiska vapen i Sverige (1989), Heraldik – LŠran om vapenmŠrken (1993), Svensk vapenbok fšr kšpingar, municipalsamhŠllen och landskommuner 1863–1970 (1994) och …stgštsk vapenbok (1998). En beslŠktad symbolform Šr flaggor, som Per Andersson omskrivit i bl a bšckerna Nordiska korsflaggor (1992) och Under nordisk flagg – Nordens historia, samtid och framtid speglade i korsflaggor (1994), och han har komponerat de korsflaggor som kommit i bruk fšr bland annat Norrland och VŠstsverige. Han har ocksŒ utarbetat vapen fšr slŠkter, kommuner, hŠrader, organisationer och …stergštlands alla omkring 170 socknar. Som kŠnnetecken fšr sin bŠrare Šr det heraldiska vapnet fšr šgat vad namnet Šr fšr šrat, och Per Andersson har i bokform Šven uppmŠrksammat bruket av sŒvŠl personnamn (bl a Lagskyddade namntraditioner, 1989) som ortnamn (bl a Mjšlbys gatunamn genom tiderna, 1999). 2013 tilldelades han Svenska heraldiska fšreningens fšrtjŠnstmedalj i guld Ófšr sina insatser inom det historiska fŠltetÓ och Ófšr stora insatser fšr heraldiken i SverigeÓ.

I boken Sveriges kommunindelning 1863–1993 (1993) har Per Andersson redovisat de svenska kommunernas ÓslŠkttrŠdÓ, som fšrgrenat sig genom indelningsreformer och andra sammanlŠggningar, delningar osv. Mer Šn 5 000 kommunala enheter fšljs dŠr framŒt respektive bakŒt i ÓantavlorÓ fšr kommunerna. Han har ocksŒ skrivit bšcker pŒ utbildningsomrŒdet.

 

 

 

 

slekt.se/langaryd

Start LŒngarydsslŠkten

Start slekt.se

Kontakt Johan Lindhardt

Kontakt Per Andersson

© 2004–2022 Per Andersson, Johan Lindhardt och respektive angiven fšrfattare