LŒngarydsslŠkten

SmŒlandsslŠkten med en kvarts miljon medlemmar

 

 

 

 

 

SlŠktmšten

Av Per Andersson

 

¥ VŠrldens stšrsta slŠktmšte i LŒngaryd den 5 maj 1991

¥ AvtŠckning av minnessten šver LŒngarydsslŠktens stamfšrŠldrar i LŒngaryd den 22 augusti 1999

¥ LŒngaryds marknad med slŠktboksutgivning i LŒngaryd den 8 september 2002

¥ Utgivning av det nya bokverket i LŒngaryd 7–8 juli 2006

¥ LŒngaryds marknad med slŠktboksutgivning i LŒngaryd den 12 september 2010

¥ Jehanderska slŠktmštet pŒ Hšrle slott den 13 maj 1984

¥ Hilda Werners 100-Œrsdag i Stockholm den 23 juni 1985

¥ Jehanderska slŠktmštet i Stockholm den 7 maj 1989

¥ Jehanderska slŠktmštet i Mjšlby den 15 maj 1994

¥ Samling med LŒngarydsŠttlingar pŒ Lidingš den 23 mars 1999

¥ SlŠktmšte med šstgštska LŒngarydsŠttlingar i Linkšping den 26 september 1999

¥ Jehanderska slŠktmštet i Helsingborg den 23 maj 2004

 

VŠrldens stšrsta slŠktmšte i LŒngaryd den 5 maj 1991

VŠrldens genom tiderna stšrsta slŠktmšte – dŠr alla deltagande Šr slŠkt med varandra (dvs Šttlingar i rakt nedstigande led frŒn en och samme stamfader samt med dem ingifta och samboende) och det dessutom Šr kŠnt pŒ vilket sŠtt de Šr befryndade – hšlls med LŒngarydsslŠkten sšndagen den 5 maj 1991. DŒ var 2 510 efterkommande till lŠnsman Anders Jšnsson (1662–1716) i LŒngaryd samlade i och utanfšr smŒlandssocknen LŒngaryds kyrka i nuvarande Hallands lŠn, norr om Hyltebruk. Deltagarna kom frŒn hela landet, det švriga Norden och frŒn Italien, Irland och USA.

SlŠktmštet inleddes klockan 14 i LŒngaryds kyrka, dŒ initiativtagaren Per Andersson hŠlsade de tvŒ och ett halvt tusen frŠnderna vŠlkomna till LŒngaryd och vad som redan i detta skede kunde konstateras som vŠrldens stšrsta slŠktmšte. Kyrkan, som rymmer nŠrmare tusentalet sittande, var fylld till sista stŒplats med 1 300 personer. Ett par hundra personer fšljde slŠktmštesprogrammet frŒn fšrsamlingshemmet och det ŒterstŒende tusendet frŒn kyrkogŒrden genom hšgtalaranlŠggningar. Fullsatt lŠr LŒngaryds kyrka bara ha varit en gŒng fšrut, nŠr kyrkoherden och missionŠren Janne Lange, som ocksŒ tillhšrde lŠnsmannens slŠkt, ŒtervŠnde till sin hemfšrsamling och predikade dŠr fšr 120 Œr sedan.

€ttlingar hade bšrjat stršmma till redan pŒ fšrmiddagen, och klockan 13 samlades de slŠktmedlemmar som tillhšr den jehanderska slŠktgrenen och SlŠktfšreningen Jehander fšr ett nŒgot utvidgat program; bland annat besšktes byggmŠstarna Sven Anders Jehanders och Johan Anders Wennbergs gravar pŒ LŒngaryds kyrkogŒrd. Under samlingen timmarna fšre kl 14 fšrsŒgs alla slŠktmštesdeltagare med namnskyltar, som i allmŠnhet ocksŒ upplyste om Šttlingens unika individbeteckning enligt slŠktboken. DŠrigenom var det mšjligt fšr var och en att identifiera sina otaliga slŠktingar och enkelt rŠkna ut sitt slŠktskap till dem.

Program fšr den fšljande hšgmŠssan och det švriga slŠktmštet utdelades vid ingŒngen i kyrkan genom kyrkvŠrdarnas fšrsorg. Utanfšr kyrkan fanns en informationsdisk, bemannad med sakkunniga slŠktkŠnnare som kunde vŠgleda intresserade Šttlingar till sina frŠnder pŒ olika grenar. DŠr var ocksŒ sjukvŒrdspersonal tillgŠnglig och dŠr fšrsŒldes sockenkartor och hembygdsbšcker.

Under ledning av kontraktsprosten Bjšrn Berggren deltog lŠnsmansŠttlingarna i hšgmŠssa i LŒngaryds kyrka, sŒ som deras fšrfŠder under Œrhundraden samlats till gudstjŠnst pŒ just denna plats. LŒngaryds och Landeryds kyrkokšrer Švensom solister medverkade, och avslutningsvis talade Per Andersson šver den gemensamma slŠktens historia. Mellan klockan 15 och 16 direktsŠnde Radio Jšnkšping frŒn slŠktmštet.

HŠrefter vidtog samfŠlld fotografering i PrŠstgŒrdens stora park. DŠrtill hade infunnit sig ett stort pressuppbŒd, ocksŒ innefattande TV 4 som i sin sena nyhetssŠndning pŒ sšndagskvŠllen hade ett lŠngre inslag frŒn slŠktmštet.

PŒ grund av det kyliga och blŒsiga vŠdret fick ett planerat kyrkkaffe i det gršna med medhavda kaffekorgar flyttas inomhus, till fšrsamlingshemmet och sjŠlva kyrkan. OcksŒ LŒngaryds bygdegŒrd och NTO-lokal fanns tillgŠngliga. I fšrsamlingshemmet fšrsŒlde Kyrkans ungdom kaffe och bršd till fšrmŒn fšr sin verksamhet.

Den nŠrmaste timman efter kyrkkaffet fanns utrymme i programmet fšr dem som sŒ šnskade att Œka och bese slŠktens ursprungsplats i socknen, lŠnsmannens gŒrd Hšljeryd, och Šven LŒngaryds hembygdsgŒrd i Jansberg, den riksintressanta befŠstningen Nissaryds skans och LŒngaryds marknadsplats. Tiondeboden invid kyrkan, dŠr ett hembygdsmuseum Šr under uppbyggnad, hšlls ocksŒ šppen. I Jansberg och Hšljeryd fanns guider. Eftersom det naturligtvis var omšjligt att ordna en samlad fŠrd med alla slŠktmštesdeltagare till dessa platser, hade i stŠllet framstŠllts kartor šver LŒngaryds fšrsamling med utfŠrdsmŒlen inprickade och beskrivna tillsammans med en historik šver LŒngaryds socken och kyrka.

Under slŠktmštet – framfšr allt i samband med kyrkkaffet – gavs rikliga tillfŠllen fšr deltagarna att bekanta sig med varandra. Det noterades mŒnga kŠra Œterseenden av kusiner och sysslingar som inte mštts sedan barnaŒren. Tillsammans Šr ju alla de som deltog i slŠktmštet faktiskt en enda stor familj, och fšr mŒnga var det inte svŒrt att ocksŒ inleda nya bekantskaper. Vart man Šn sŒg sŒ var dŠr slŠktingar, slŠktingar och Œter slŠktingar.

SlŠktmštesdagens sista inslag var en musikgudstjŠnst under medverkan av kyrkokšrerna, sŒng- och flšjtsolister och med musik frŒn LŒngaryds fšrnŠma kyrkorgel. MusikgudstjŠnsten pŒgick mellan klockan 17 och 18 och samlade en nŠrmast fullsatt kyrka. Denna slŠktmštesdagens andra gudstjŠnst avslutades med unison sŒng av psalmen 513 (nummer 454 i 1937 Œrs psalmbok), Nu vilans dag fšrflutit. Den Šr fšrfattad av lŠnsmansŠttlingen Lars Johan Nyblom (1844–1908), kyrkoherde i Spekeršds fšrsamling av Gšteborgs stift.

SlŠktfšreningen Jehanders medlemmar fortsatte hŠrefter sin del av slŠktmštet med en bilfŠrd genom trakten. Den ledde fšrbi Nissaryds skans och brukspatron Nils Jehanders gŒrd i Nissaryd till Hyltebruk, dŠr man besškte Jehandergatan. JehanderŠttlingarna avslutade med middag klockan 19 pŒ Restaurant Karins Krog i Hyltebruk.

Dagens kyrkokollekt tillfšll LŒngaryds fšrsamling och kyrka, och den blev en riklig gengŒva frŒn slŠktmedlemmarna fšr de omfattande arrangemang som fšrsamlingen gjort infšr slŠktmštet. Tillsammans med den kollekt som upptogs till fšrsamlingens musikverksamhet vid musikgudstjŠnsten senare pŒ dagen uppgick lŠnsmansŠttlingarnas offer till den fšrsamling som Šr deras fšrfŠders till ca 16 000 kronor. Under slŠktmštet genomfšrdes ocksŒ en insamling till en minnesvŒrd pŒ LŒngaryds kyrkogŒrd šver lŠnsmannen och hans slŠkt. Denna inbringade drygt 4 000 kronor.

RekordsŠttningen

I och fšr fšrsšket att nŒ rekordet vŠrldens stšrsta slŠktmšte, genomfšrdes rŠkning av slŠktmštesdeltagarna i enlighet med Guinness anvisningar. RŠkningen utfšrdes tvŒ gŒnger, varvid olika metoder anvŠndes. PŒ grund av den synnerligen stora tillstršmningen av deltagare lyckades det skriftliga av de bŒda fšrfaringssŠtten inte fŒnga riktigt alla nŠrvarande, varfšr resultatet av de bŒda parallella rŠkningarna avviker nŒgot frŒn varandra.

Genom fem oberoende kontrollanters fšrsorg rŠknades slŠktmštets deltagare genom observation av personerna. De som befann sig i kyrkan rŠknades i och med att de passerade ut genom nŒgon av kyrkans utgŒngar nŠr kyrkan tšmdes, och de deltagare som fšljde slŠktmštesprogrammet via hšgtalare utanfšr kyrkan rŠknades under det pŒgŒende kyrkoprogrammet. Denna rŠkning gav totalt 2 510 deltagare.

Under det att slŠktmštet pŒgick i kyrkan fick varje slŠktmštesdeltagare tillika Šttling eller ingift ocksŒ underteckna en deltagarlista och dŠrvid Šven ange namnfšrtydligande och bostadsort. DŠrigenom mšjliggjordes kontroll i slŠktens slŠktfšrteckning av att en person som underskrivit verkligen Šr behšrig slŠktmedlem. FullstŠndiga anvisningar och villkor fšr underskrivandet lŠmnades dels muntligen infšr de fšrsamlade deltagarna, varvid de i fšrsamlingshemmet och utanfšr kyrkan nŒddes genom hšgtalare, dels skriftligen pŒ varje deltagarlista. Signeringen av deltagarlistorna švervakades av kontrollanter, som sedan samlade in listorna innan programmet i kyrkan var slut.

SammanrŠkning av antalet deltagare som skrivit sitt namn pŒ deltagarlistorna utfšrdes av de  fem oberoende kontrollanterna. Dessa, som inte sjŠlva tillhšr slŠkten, har betygat att rekordfšrsšket utfšrts korrekt pŒ beskrivet sŠtt, att antalet uppgivna deltagare šverensstŠmmer med vad rŠkningen utvisat och att sŒvitt de kunnat finna ingen utšver dem som tillhšr slŠkten har blivit inrŠknade. Den skriftligen dokumenterade rŠkningen infŒngade 2 117 av slŠktmštesdeltagarna.

 

AvtŠckning av minnessten šver LŒngarydsslŠktens stamfšrŠldrar i LŒngaryd den 22 augusti 1999

Vid LŒngarydsslŠktens stora slŠktmšte 1991 genomfšrdes en insamling av medel till en minnesvŒrd šver slŠktens stamfader lŠnsman Anders Jšnsson (1662–1716) och hans hustru Ingrid Nilsdotter (1676–1753). tta Œr senare var en minnessten – hŠmtad frŒn stamfaderns gŒrd Hšljeryd och fšrsedd med inskription – fŠrdig att avtŠckas pŒ LŒngaryds kyrkogŒrd. Detta skedde vid ett slŠktmšte den 22 augusti 1999. SlŠktens vapenflagga var hissad pŒ fšrsamlingshemmets stora flaggstŒng och 300-talet deltagare hade slutit upp.

Klockan 12.30 inleddes en minnesstund šver slŠktens stamfšrŠldrar i LŒngaryds kyrka. Psalmer sjšngs, fšrsamlingens prŠst Roland Johansson talade och Per Andersson blickade tillbaka i slŠktens historia. DŠrefter samlades deltagarna pŒ kyrkogŒrden, dŠr minnesvŒrden avtŠcktes av Per AnderssonbitrŠdd av Johan Lindhardt och Birgitta HolmŽn.

En friluftsgudstjŠnst hšlls klockan 14 i LŒngaryds hembygdsgŒrd i Jansberg, dit lŠnsmannens efterkommande hade fšrflyttat sig frŒn kyrkbyn. GudstjŠnsten fšljdes av kaffe i det gršna och tillfŠlle fšr slŠktingarna att umgŒs i det vackra sensommarvŠdret. TillfŠlle gavs ocksŒ till rundvandring i hembygdsgŒrden.

I anslutning till invigningen av minnesstenen hšll SlŠktfšreningen Jehander ordinarie slŠktmšte, som Šger rum vart femte Œr. SlŠktmštesfšrhandlingar genomfšrdes i kyrkan med bšrjan klockan 11.30, varefter nŒgra slŠktmedlemmars gravplatser pŒ kyrkogŒrden besšktes. Jehandrarna avslutade dagen med middag pŒ Hotell Hyltes restaurang i Hylte kommuns centralort Hyltebruk.

Per Anderssons tal vid minnesstunden i LŒngaryds kyrka

KŠra slŠktingar och medlemmar av vŠrldens stšrsta kartlagda slŠkt!

Alla vi medlemmar av LŒngarydsslŠkten har det gemensamt att vi hŠrstammar frŒn lŠnsmannen Anders Jšnsson och hans hustru Ingrid Nilsdotter. De bodde pŒ gŒrden Hšljeryd i LŒngaryd. Han avled 1716 54 Œr gammal (fšdd omkring 1662) och hon 1753 i en Œlder av 77 Œr (fšdd omkring 1676).

Det Šr med anledning av Anders och Ingrid som vi Šttlingar i dag Œtersamlas hŠr i LŒngaryd. Om vŒra stamfšrŠldrar vet vi inte mycket, men desto mera om deras 75 000 efterkommande.

LŠnsmannen levde under den svenska stormaktstiden. Han fšddes under Karl XI:s fšrmyndarregering och tjŠnstgjorde som lŠnsman under Karl XII. VŒr anfader var just en kungamaktens representant i LŒngaryd, under landshšvdingen i Jšnkšpings lŠn.

Bara fyra Œr innan Anders Jšnsson fšddes hade Kinnared och LŒngaryds švriga grannsocknar i Halland definitivt blivit en del av Sverige, genom freden i Roskilde 1658. I dag tŠnker vi knappast pŒ LŒngarydstrakten som en grŠnsbygd, Šven om detta slŠktens kŠrnomrŒde delas mellan inte mindre Šn fyra olika lŠn.

NŠr …resundsbrons sista del kom pŒ plats fšr en vecka sedan, sades det att man fšr fšrsta gŒngen pŒ 7 000 Œr kunde ta sig torrskodd mellan Sverige och Danmark. Men vid LŒngaryds vŠstra sockengrŠns – bl a vid Eskeryd – var detta mšjligt Šnda till freden i Bršmsebro 1645, dŒ Halland blev svenskt pŒ 30 Œr.

Anders och Ingrid fick sju barn under en 20-Œrsperiod. Till skillnad frŒn vad som dŒ var vanligt, dog endast ett barn i spŠd Œlder, och efter alla de švriga sex fortlever Šttlingar. De har nŒtt en utbredning šver vŠrlden som nŠppeligen lŠnsmannen och hans hustru kunnat vŠntat sig. I 282 av Sveriges 289 kommuner finns Šttlingar; de ŒterstŒende 7 ligger alla i VŠster- och Norrbotten. I USA finns slŠktmedlemmar i 47 av de 50 delstaterna (ej Delaware, West Virginia, Mississippi). Totalt Šr slŠkten spridd till ett 50-tal lŠnder. I Halland Šr tŠckningen allra stšrst: det fšrekommer Šttlingar i 93 av 94 fšrsamlingar, alla utom Idala.

FrŒn lŠnsmannens far, som ocksŒ Šr kŠnd (Jšns Andersson), omfattar slŠkten 14 generationer. TvŒ tredjedelar av alla slŠktmedlemmar Šr alltjŠmt i livet, och de spŠnner i dag faktiskt šver hŠlften av generationerna.

MŒnga frŒgar vad det Šr fšr sŠrskilt med denna slŠkt, vilket medfšrt den blivit sŒ utredd. Svaret blir: egentligen inget, fšrutom att den blivit vŠrldens stšrsta.

Det hela startade fšr mer Šn 20 Œr sedan. Som 15-Œring bšrjade jag kartlŠgga mina rštter bl a i LŒngaryd, som Šr min morfars slŠkt. Snart gjorde jag tvŒ upptŠckter, som skulle bli avgšrande: dels att jag hŠrstammar frŒn lŠnsmannen pŒ fyra olika linjer, dels att mŒnga andra i bygden ocksŒ leder sitt ursprung till honom. Anders Jšnsson framstod dŠrmed som en gynnsam utgŒngspunkt fšr att gšra en total kartlŠggning av en slŠkt och dŠrmed Œstadkomma en vŠrdefull helhetsbild som en avspegling av den svenska historien under tre Œrhundraden. NŠr jag fŒtt ihop tusen Šttlingar trodde jag att mŒlet var nŠra, och fšga anade jag att det en dag skulle bli 75 000 personer!

Inte heller mina fyra hŠrstamningar skulle visa sig vara nŒgot mŠrkvŠrdigt. I dag kŠnner vi till en Šttling som rŠknar hela 11 linjer till stamfšrŠldrarna (Mikael Johansson i LŒngaryd, f 1991), och tvŒ bršder hŠrstammar frŒn alla deras sex barn (Bjšrn och Marcus Carlberg i Unnaryd, f 1983 och 1987).

I kartlŠggningen av LŒngarydsslŠkten har frŒn fšrsta bšrjan en mycket betydelsefull roll spelats av Anna qvist i Eskeyd. Med sin stora kunskap om bygden och dess slŠktskapsfšrhŒllanden har hon varit min frŠmsta kontakt i slŠktens ursprungsomrŒde, och utan hennes 20-Œriga insatser hade LŒngarydsslŠkten aldrig blivit vŠrldens stšrsta kartlagda slŠkt.

HŠrutšver har tusentals personer kommit att medverka i arbetet, och mŒnga skulle vara vŠrda ett sŠrskilt omnŠmnande. Av praktiska skŠl tvingas jag dock hŠr inskrŠnka mig till ett kollektivt, men inte desto mindre varmt tack till Er alla!

Den fšrsta boken med redovisning av slŠkten utkom 1988. Efter att den fjŠrde versionen (i rštt band) givits ut 1990, har arbetet under nŠstan hela detta decennium haft en sŠrskild kraft i Johan Lindhardt. Han har tagit sig an att systematiskt fšlja upp alla tidigare outforskade grenar och fortsŠtter alltjŠmt med detta arbete. Att mŠngden kŠnda slŠktmedlemmar nu nŒtt ett sŒ svindlande antal Šr till mycket stor del Johans fšrtjŠnst.

Dagsnoteringen av antalet efterkommande till lŠnsmannen genom tiderna motsvarar nŠrmare 1 procent av dagens svenskar. Ett mŒhŠnda inte orealistiskt mŒl fšr slŠktarbetet Šr att var hundrade svensk skall vara medlem av lŠnsmannens slŠkt – LŒngarydsslŠktens 1-procentmŒl.

I vissa trakter švertrŠffas den ambitionen med rŒge. I Hylte kommun Šr i dag nŠrmare 50 procent slŠktmedlemmar, och i Halmstad finns just nu omkring 8 000 personer som tillhšr Anders Jšnssons och Ingrid Nilsdotters efterkommande, dvs var tionde invŒnare.

Inte nog med att lŠnsmannens slŠkt Šr den stšrsta som kartlagts. Den har ocksŒ samlats till vŠrldens stšrsta slŠktmšte. Det skedde hŠr i LŒngaryds kyrka sšndagen den 5 maj 1991. DŒ deltog inte mindre Šn 2 510 efterkommande i en festgudstjŠnst i kyrkan, fšrsamlingshemmet och pŒ kyrkbacken.

OcksŒ fšr LŒngaryds fšrsamling blev detta ett rekord, som fšrryckte hela Œrsstatistiken šver antalet kyrkobesškare. Det gŠller ocksŒ trafikstatistiken: aldrig fšrut hade 900 bilar varit parkerade runt LŒngaryds kyrka!

BŒde Anders Jšnsson och Ingrid Nilsdotter Šr begravda i LŒngaryd. NŒgon gravsten finns inte bevarad, och ingen kŠnner lŠngre platsen fšr deras vilorum. Fšr att ŠndŒ bevara minnet av den stora slŠktens utgŒngspunkt, insamlades vid slŠktmštet pengar till en minnessten att resas pŒ LŒngaryds kyrkogŒrd.

I dag stŒr denna fŠrdig att avtŠckas, tack vare ovŠrderliga arbetsinsatser frŒn Birgitta HolmŽn – med make Gšte och svŒger Bertil – som ocksŒ ansvarade fšr de omfattande arrangemangen vid det stora slŠktmštet fšr Œtta Œr sedan. Stenen har hŠmtats frŒn lŠnsmannens gŒrd Hšljeryd och fraktats till stenhuggeri i Halmstad fšr bearbetning och anbringande av en plŒt med inskription. Tack fšr Era insatser! Tack ocksŒ till alla som lŠmnade bidrag till minnesvŒrden pŒ slŠktmštet 1991!

Som Ni fšrmodligen lagt mŠrke till, samlas vi i dag under en egen flagga fšr LŒngarydsslŠkten, hissad utanfšr kyrkan. Motivet Šr det slŠktvapen, som ocksŒ finns pŒ slŠktbokens pŠrm.

Vapnet tillkom efter att flera slŠktingar under slŠktforskningsarbetet hšrt av sig med fšrslag om att slŠkten skulle ha en samlande bildsymbol. Eftersom jag sjŠlv under mŒnga Œr Šgnat mig Œt heraldik – skrivit nŒgra bšcker om bl a vŒra kommunvapen och komponerat exempelvis Hylte kommuns vapen – var det naturligt att utarbeta ett traditionsriktigt heraldiskt vapen.

Intresset fšr att anvŠnda vapnet har varit mycket stort, och mŒnga slŠktingar har utfšrt vapnet i en rad olika tillŠmpningar, alltifrŒn flaggor till visitkort och mŠssingssmide. En sŠrskild insats har gjorts av Kerstin Kjellman i Linkšping. Hon har dels tillsammans med slŠktingar bestŠllt den stora flaggan och skŠnkt den till kusinen Helmer Svensson i Nissaryd, som i dag lŒnat ut den till hela slŠkten. Kerstin har ocksŒ lŒtit tillverka broderade mŠrken, dekaler, rockslagsmŠrken (pins), slipsnŒlar och manschettknappar. Allt har hon och hennes Arne Tšrnered besvŠret att tillhandahŒlla till sjŠlvkostnadspris, till hela slŠktens glŠdje.

Programmet i kyrkan rymmer musik av en av vŒra slŠktingar: Lena Carlberg Nielsen pŒ tvŠrflšjt. Senare under friluftstjŠnsten blir det musik av Ulrika och Emma Svensson och Marie Carlsson. Vi Šr mycket tacksamma fšr att Ni velat fšrgylla vŒr slŠktsamling med Ert vŠlljud!

Vi skall om en stund samlas pŒ planen mellan kyrkporten och kyrkogŒrdsgrinden fšr att avtŠcka minnesstenen. DŠrefter hŠlsas alla vŠlkomna till friluftsgudstjŠnst i LŒngaryds hembygdsgŒrd i Jansberg klockan 14.00. DŠr ges ocksŒ tillfŠlle till kaffe i det gršna och att besška hembygdsstugan. VŠgbeskrivning finns i form av en karta pŒ programbladet.

Avslutningsvis vill jag tacka alla Er som i dag kommit till LŒngaryd fšr att hedra vŒra stamfšrŠldrar. Ett varmt tack riktas ocksŒ till LŒngaryds fšrsamling, som lŒtit oss resa minnesstenen och i dag Œtersamlas i kyrkan, den naturliga platsen fšr Œtersamling av Šttlingarna till lŠnsmannen och hans hustru.

 

LŒngaryds marknad med slŠktboksutgivning i LŒngaryd den 8 september 2002

LŒngaryds hembygdsfšrening och fyra andra samverkande fšreningar i socknen ŒteruppvŠckte Œr 2002 traditionen att hŒlla marknad i LŒngaryd. Den Šgde rum sšndagen den 8 september.

Marknadsdagen inleddes med gammaldags gudstjŠnst i LŒngaryds kyrka klockan 11–12. TornblŒsare kallade samman sockenbor och gŠstande. VŠl inne i kyrkan sŒg kyrkstšten till att alla hšll sig vakna. Utanfšr kyrkporten satt en sockenbo - fšrmodligen medlem av LŒngarydsslŠkten - i skamstocken.

Framfšr kyrkan, till hšger innanfšr kyrkogŒrdsgrinden, kunde besškarna bese den minnessten šver LŒngarydsslŠktens stamfader Anders Jšnsson (1662–1716) och hans hustru som Šttlingarna reste 1999.

Efter gudstjŠnsten bšrjade sjŠlva marknaden pŒ LŒngaryds gamla marknadsplats (belŠgen invid vŠgen mellan LŒngaryd och Sšdra Unnaryd, 1 kmfrŒn LŒngaryds kyrka, i byn Gassljunga). Arrangšrerna hade gjort allt fšr att marknaden skall fŒ en tidstrogen prŠgel, sŒ som den kunde gestalta sig fšr omkring 100 Œr sedan. Den som bar Œlderdomlig klŠdedrŠkt blev extra uppskattad.

SŠrskilt utvalda knallar kom till marknaden med genuina, handgjorda varor. Fšr barnen ordnades allehanda gamla lekar och ponnyridning. FjŠrdingsman upprŠtthšll ordningen och det gavs underhŒllning med dragspel och skillingtryck. Enklare fšrtŠring fanns att tillgŒ.

Gott och vŠl hŠlften av alla invŒnare i LŒngaryd tillhšr LŒngarydsslŠkten, och ett stort antal andra slŠktmedlemmar i fšrskingringen hade tagit sig till till fšrfŠdernas bygd pŒ marknadsdagen. Sammantaget utgjorde 1700-talslŠnsmannen Anders Jšnssons efterkommande fšrmodligen en betydande majoritet av de 3 000–4 000 marknadsbesškarna.

Per Andersson och Johan Lindhardt, som arbetat med att kartlŠgga slŠkten, fanns i hembygdsfšreningens stŒnd, den gamla marknadsboden, och lŠmnade ut den nyutkomna boken om LŒngarydsslŠkten.

 

Jehanderska slŠktmštet pŒ Hšrle slott den 13 maj 1984

Sšndagen den 13 maj 1984 var ett femtiotal efterkommande till fru Gunilla Jehander (1810–1892) samlade i VŠrnamotrakten till ett slŠktmšte som inleddes med hšgmŠssa i Fryele kyrka klockan 11. DŠrefter fick JehanderŠttlingarna lyssna till en tillbakablick i slŠktens trehundraŒriga historia av Per Andersson, som hade tagit initiativet till slŠktmštet. Sedan intogs kyrkkaffe i Fryele fšrsamlingshem.

Klockan 14.30 lŠmnade slŠktingarna Fryele fšr ett besšk pŒ Hšrle slott, dŠr de har sitt gemensamma ursprung. Fil dr Ingrid Bšhn-Jullander berŠttade om brukets historia och visade runt i 1700-talsherrgŒrden. DŠrpŒ fšljde en promenad till den s k Hšrle domkyrka, en naturlig amfiteater som Carl Jehander anlade och dŠr hšll prŠstmšten med flera tusen deltagare frŒn hela Norden. Hšrle bruk var i slŠkten Jehanders Šgo till 1901.

SlŠktmštet avslutades med middag klockan 17 pŒ VŠrnamo stadshotell. I anslutning till denna visades nŒgra av de samlingar av portrŠttfotografier som finns i slŠktmedlemmars Šgo.

De fšrsamlade JehanderŠttlingarna beslutade under slŠktmštet vid konstituerande sammantrŠde i Fryele kyrka att bilda en slŠktfšrening och antog samtidigt stadgar fšr denna. Fšreningen gavs namnet SlŠktfšreningen Jehander. Som dess uppgifter utstakades att fšra aktuellt slŠktregister šver Šttlingarna till slŠktens stammoder, fortsŠtta forskningen i slŠktens historia, anordna ytterligare slŠktmšten vart femte Œr och i švrigt verka for sammanhŒllning inom slŠkten och ta till vara gemensamma slŠktintressen samt sprida kunskap och material om slŠkten till fšreningens medlemmar. Som sista punkt pŒ slŠktmštesprogrammet hšll styrelsen sitt fšrsta sammantrŠde.

 

Hilda Werners 100-Œrsdag i Stockholm den 23 juni 1985 

SlŠkten Jehanders genom tiderna Šldsta medlem och stammoderns enda barnbarn i livet, fru Hilda Werner f Jehander, hšgtidlighšll den 23 juni 1985 sin 100-Œrsdag i Stockholm. Jubileumsfirandet samlade mŒnga JehanderŠttlingar och formades till ett slŠktmšte.

Dagen inleddes med uppvaktningar i jubilarens vŒning pŒ RŒdmansgatan – samma gata dŠr hon och fšddes ett sekel tidigare – och senare bjšds till middag pŒ WŠrdshuset Godthem pŒ DjurgŒrden, alldeles intill Villa Fjeldstuen som fru Werners fšrŠldrar och Šldre syskon bebodde till 1880-talets bšrjan. SlŠktfšreningen Jehander representerades av ordfšranden Per Andersson, som šverlŠmnade blommor och en adress, undertecknad av var och en av de sex slŠktgrenarnas styrelseledamšter, varigenom hundraŒringen utsŒgs till fšreningens hedersledamot.

 

Jehanderska slŠktmštet i Stockholm den 7 maj 1989

Sšndagen den 7 maj 1989 hšll SlŠktfšreningen Jehander ordinarie slŠktmšte i Stockholm med deltagande av sextiotalet efterkommande till fru Gunilla Jehander (1810–1892), som hade fšljande sju barn: Susanna (1831–1871), gift med folkskollŠraren och kantorn Gustaf Nordlander, byggmŠstaren, industrimannen, bruksŠgaren, riksdagsmannen och ingenjšren Carl (1833–1911), byggmŠstaren och brukspatronen Nils (1835–1896), byggmŠstaren och ingenjšren Sven (1843–1915), Elise (1847–1940), gift med sin kusins son tillika sin fyr- och sexmŠnning byggmŠstaren Johan Anders Wennberg, byggmŠstaren Malcolm (1852–1914) samt byggmŠstaren Johan (1858–1916).

SlŠktmštet inleddes klockan 10 i Rikssalen pŒ Stockholms slott. DŠr talade slŠktfšreningens ordfšrande Per Andersson šver slŠkten Jehanders verksamhet i Stockholm under 1880- och 1890-talen. DŠrpŒ fšljde slŠktfšreningssammantrŠde i Rikssalen och hšgmŠssa i Slottskyrkan. Kyrkkaffe intogs pŒ CafŽ Stršmparterren med utsikt šver Norrstršm och de murverk vid Operan och Riksdagshuset som utfšrts av ingenjšr Sven Jehander. Han var den ende byggmŠstaren i Stockholm vid 1800-talets slut som var utrustad med dykare, varfšr han anlitades fšr det stora arbetet att utfšra grunden till dessa bŒda byggnader.

Ett besšk gjordes i den s k JŠrnvŠgskungen ingenjšr Carl Jehanders fastighet vid Kammakargatan 12, som han lŠt uppfšra Œren 1884–86 och dŠr han med sin familj bodde den del av Œret som de inte vistades pŒ Hšrle slott i SmŒland. Carl Jehander var jŠrnvŠgs-, vŠg- och vattenbyggmŠstare och ansvarade fšr byggandet av mer Šn 200 mil av Sveriges jŠrnvŠgar under fšretrŠdesvis 1800-talets sista fjŠrdedel. Han var ocksŒ ledamot av riksdagens fšrsta kammare och Šgare till bruksegendomen Hšrle. I Kammakargatan 12, dŠr Šven Carls moder Gunilla Jehander hade en vŒning, samlades hela slŠkten Œrligen vid jultid, dŒ ocksŒ prins Oscar Bernadotte alltid var nŠrvarande.

NŠsta anhalt under slŠktmštet var fastigheten StrandvŠgen 9, som beboddes av Nils Jehanders enda dotter Inez (1866–1921) och hennes man grosshandlaren Carl Werner (1865–1913) av GšteborgsslŠkten (bror till industrimannen och donatorn Gustaf Werner). Rakt šver StrandvŠgen frŒn detta hus ligger vid Nybrovikens kajplats 17 en av de prŒmar som Malcolm Jehanders son ingenjšren och direktšren Hilding Jehander (1882–1948) Šgde och anvŠnde fšr att frakta sand och grus frŒn MŠlaršarna inom det Šnnu fortlevande AB Jehanders Grus. Denna prŒm hette Jehander III och Šr nu ombyggd till Eriks Fiskrestaurang.

PŒ DjurgŒrden besšktes Villa Fjeldstuen med sin vackra utsikt šver DjurgŒrdsbrunnsviken. DŠr bodde Sven Jehander med familj frŒn 1876. Villan uppfšrdes 1835 fšr den norske statsministern i Stockholm. JehanderŠttlingarna vandrade sedan šver LejonslŠtten till GalŠrvarvet fšr att bese den av Carl Jehander och under medverkan av hans bror Sven uppfšrda GalŠrvarvsdockan, som var ett fšr sin tid omfattande vattenbyggnadsarbete. Den djupa dockan rymmer nu Vasaskeppet och det nya Vasamuseet kommer att invigas dŠr 1990. SlŠktmštet avslutades med middag pŒ Restaurang Amiralen.

 

Jehanderska slŠktmštet i Mjšlby den 15 maj 1994

Sšndagen den 15 maj 1994 hšll SlŠktfšreningen Jehander ordinarie slŠktmšte, som enligt stadgarna skall Šga rum vart femte Œr. FrŒn slŠktfšreningens bildande 1984 har ytterligare tre slŠktmšten arrangerats: Hšrle slott och Fryele kyrka (1984), Stockholms slott och DjurgŒrden (1989) samt LŒngaryd (1991 med 2 510 deltagare frŒn hela LŒngarydsslŠkten).

Platsen denna gŒng var Mjšlby, belŠget halvvŠgs frŒn ursprungssocknen LŒngaryd till Stockholm, som Šr Jehandrarnas andra och i senare tid dominerande hemvist. Trots att slŠktens ursprung Šr genuint smŒlŠndskt har kvarn- och jŠrnvŠgsstaden Mjšlby mŠrkligt nog flerfaldig anknytning till stammodern Gunilla Jehanders (1810–1892) Šttlingar, vars barn Šr utgŒngspunkt fšr var sin slŠktgren:

a) Susanna Jehanders (1831–1871) son, kyrkoherde August Nordlander (1851–1910), var gift med Selma Salomonsson (1862–1900). Hon tillhšrde en gammal vŠlkŠnd MjšlbyslŠkt och var dotter till godsŠgaren och kvarnŠgaren Frans Salomonsson (1821–1890), som Šgde stora delar av det som nu Šr centrala Mjšlby, dŠribland ocksŒ den idyllsika š i SvartŒn – NorrgŒrds holme – som hyser Mjšlby hembygdsgŒrd med ett 20-tal byggnader.

b) JŠrnvŠgskungen, bruksŠgaren, riksdagsmannen m m Carl Jehanders (1833–1911) dotter Almina Jehander (1867–1933) var gift med en kusin till den betydande jŠrnvŠgsknutpunkten Mjšlbys stationsinspektor Gustaf Hškerberg (1874–1957). 

c) OcksŒ brukspatron Nils Jehanders (1835–1896) slŠktgren kom att fŒ Mjšlbyanknytning genom ett av hans barnbarns barn, flygvapengeneralen Cla‘s-Henrik Nordenskišld (f 1917), som var gift med Maj Dahlstršm (f 1912), dotter till fabrikšr K W Dahlstršm (1878–1966) i Mjšlby.

d) Den enda av slŠktens sex grenar som inte har nŒgon direkt anknytning till Mjšlby – men vŠl till andra delar av …stergštland – Šr byggmŠstare Sven Jehanders (1843–1915).

e) Brita Lisa (Elise) Jehander (1847–1940), gift med sin kusins son byggmŠstaren Johan Anders Wennberg (1852–1927), hade sonen Axel Wennberg (1879–1962), som blev stationsmŠstare vid Mjšlby–HŠstholmens jŠrnvŠg. OcksŒ Elise Wennberg bodde sina sista Œr i Mjšlby och avled dŠr 93 Œr gammal som det sista av Gunilla Jehanders barn.

f) ByggmŠstaren i Stockholm Malcolm Jehander (1852–1914) var ocksŒ ingift i MjšlbyslŠkten Salomonsson; hans hustru Hulda Salomonsson (1854–1928) var brorsdotter till Frans Salomonsson. I Mjšlby Šgde Malcolm Jehander bl a Lundby storgŒrd.

SlŠktmštet inleddes med samling vid Mjšlby kyrka fšr hšgmŠssa dŠr klockan 11. Efter denna gav slŠktfšreningens ordfšrande Per Andersson en tillbakablick i Mjšlby historia och berŠttade om Jehandrarnas anknytning till orten. FrŒn kyrkan fšrflyttade sig deltagarna till fots till Mjšlby norrgŒrds manbyggnad, som nu Šgs av kommunen och rymmer barndaghem. Efter en rundvandring i och omkring byggnaden fortsatte promenaden genom Mjšlby till hembygdsgŒrden pŒ NorrgŒrds holme i SvartŒn. PŒ dess servering, inrymd i en ditflyttad grindstuga som efter sin form kallas ttakanten, bjšd slŠktfšreningen pŒ kaffe. Hembygdsfšreningens intendent visade delar av hembygdsgŒrden.

DŠrefter lŠmnade JehanderŠttlingarna de centrala delarna av staden och begav sig med bil sšderut. Man stannade till vid platsen fšr Malcolm Jehanders Lundby storgŒrd samt pŒ Sšrby šdekyrkogŒrd, dŠr en mŠrklig runsten med spegelvŠnd inskrift finns rest.

SlŠktmštet avslutades med middag pŒ Mjšlby golfrestaurang. DŠr hšlls ocksŒ slŠktfšreningssammantrŠde enligt stadgarna och till sist konstituerande mšte med slŠktfšreningens styrelse.

 

Samling med LŒngarydsŠttlingar pŒ Lidingš den 23 mars 1999

Ett lokalt slŠktmšte med medlemmar av LŒngarydsslŠkten Šgde rum i Lidingš stadsbibliotek den 23 mars 1999. LŒngarydsŠttlingen Cecilia Brandt Kjellin och henns man Anders Kjellin hade tagit initativ till sammankomsten och svarade fšr arrangemangen. Inbjudan hade utgŒtt dels till allmŠnheten pŒ Lidingš, dels genom personliga brev till alla de omkring 50 efterkommande till stamfadern lŠnsman Anders Jšnsson. Ett 15-tal slŠktmedlemmar och ytterligare ett femtiotal personer slšt upp.

Anders Kjellin inledde slŠktmštet, varefter Per Andersson berŠttade om arbetet med att utforska LŒngarydsslŠkten. DŠrefter delade deltagarna upp sig pŒ tvŒ stationer: en dŠr Anders Kjellin fšrelŠste om sina slŠkt- och personhistoriska forskningar och en annan dŠr framfšr allt LŒngarydsŠttlingarna fick tillfŠlle att talas vid nŠrmare.

 

SlŠktmšte med šstgštska LŒngarydsŠttlingar i Linkšping den 26 september 1999

LŒngarydsŠttlingen Kerstin Kjellman och hennes man Arne Tšrnered tog 1999 initiativet att samla slŠktmedlemmar som hamnat i šstgštska trakter. PŒ friluftsgŒrden SŠtravallen sšder om Linkšping arrangerade de ett slŠktmšte den 26 september. 62 slŠktingar deltog.

 

Jehanderska slŠktmštet i Helsingborg den 23 maj 2004

JŠmnt tvŒ decennier efter att SlŠktfšreningen Jehander bildades, samlades slŠkten i Helsingborg till ordinarie slŠktmšte, som enligt fšreningens stadgar skall hŒllas vart femte Œr.

SlŠktmšten har hŒllits pŒ platser dŠr slŠktmedlemmar bott och verkat: Hšrle slott 1984, Stockholm 1989, LŒngaryd 1991, Mjšlby 1994 och Œter slŠktens ursprungssocken LŒngaryd 1999. Efter dessa Šr Helsingborg den ort som Šr mest fšrknippad med JehanderŠttlingarna. Var och en av slŠktens sex grenar har nŒgon anknytning till staden. Helsingborg kan ocksŒ sŠgas idag vara vad LŒngaryd var fšre Bršmsebrofreden 1645, dŒ Halland blev svenskt pŒ 30 Œr: en sista svensk utpost nŠr man Šr pŒ vŠg till Danmark och kontinenten, nu šver …resund och dŒ šver grŠnsbŠcken vid Eskeryds by.

SlŠktmštet inleddes med samling klockan 10.15 pŒ Dunkers kulturhus trappor mot havet. Deltagarna promenerade sedan gemensamt lŠngs kajen i Helsingborgs hamn, som utbyggdes av JŠrnvŠgskungen Carl Jehander pŒ 1860-talet, via Stortorget till Gamla stan och den medeltida Mariakyrkan, dŠr man deltog i hšgmŠssan. DŠrefter begav sig slŠktingarna pŒ en liten stadsvandring och passerade nŒgra av stadens minnesmŠrken och platser med slŠktanknytning. Sedan fšljde lunch hos slŠktfšreningsordfšranden Per Andersson i hans sommarbostad i hamnen. I det intilliggande kulturhuset gavs klockan 14 en guidad visning av utstŠllningen om Helsingborgs historia och dŠr besŒgs ocksŒ portrŠttutstŠllningen "LŠttklŠdda damer och mustaschprydda mŠn" med verk av mŒnga framstŒende svenska konstnŠrer. 

Sedan lŠmnade JehanderŠttlingarna Helsingborg och fŠrdades norrut under den jŠrnvŠgsviadukt som ursprungligen uppfšrts pŒ 1880-talet av Carl Jehander, som anlade flera jŠrnvŠgslinjer ocksŒ i SkŒne. Turen gick vidare till Krapperups slott, dŠr de gyllenstiernska gemaken fšrevisades. SlŠktmštet avslutades med middag pŒ Grand H™tel i Mšlle, dŠr ocksŒ slŠktfšreningsfšrhandlingar hšlls.

 

Utgivning av det nya bokverket i LŒngaryd 7–8 juli 2006

Aldrig tidigare har sŒ mŒnga efterkommande till LŒngarydsslŠktens stamfšrŠldrar ŒtervŠnt till ursprungssocknen som den 7 och 8 juli 2006. Dessa bŒda dagar gavs slŠktens medlemmar mšjlighet att komma till LŒngaryd fšr att hŠmta det nyutkomna bokverket i fyra band om slŠkten. MŒnga bokhŠmtare tog hela familjen med sig, och LŒngarydsfšreningar i samverkan hade pŒ olika sŠtt ordnat sŒ att besškarna skulle kŠnna sig vŠlkomna och fŒ en blick pŒ bygden. Uppskattningsvis 6 000 personer kom till LŒngaryd under de bŒda dagarna, och en del slŠktingar šverraskades av att mšta gamla bekanta som visade sig vara deras slŠktingar.

En av ortens fšretagare hade stŠllt sina lokaler invid bron šver Nissan till fšrfogande. DŠr fanns de bŒda upphovsmŠnnen till slŠktverket, Per Anderssonoch Johan Lindhardt, pŒ plats och lŠmnade ut slŠktbšcker, pŒ fredagen klockan 11–19 och lšrdagen 10–18. SlŠktmedlemmen Helmer Svensson med familj, som tillhandahŒller mŠrken och andra fšremŒl med LŒngarydsslŠktens slŠktvapen till sjŠlvkostnadspris, betjŠnade ocksŒ intresserade slŠktingar under de bŒda dagarna.

€ven vid LŒngaryds kyrka var full aktivitet genom arrangemang av LŒngarydsfšreningarna under ledning av Birgitta HolmŽn, som ocksŒ tillhšr slŠkten. De flesta slŠktingar tog tillfŠllet att besška fŠdernas kyrka och minnesstenen šver stamfšrŠldrarna utanfšr kyrkan. DŠr fanns ocksŒ ett informationstŠlt med bland annat en fotoutstŠllning och utdelning av sockenkartor med vars hjŠlp slŠktingarna kunde resa runt i bygden och se stamfšrŠldrarnas gŒrd Hšljeryd m m. I fšrsamlingshemmet serverades kaffe och lunch. PŒ lšrdagen klockan 15 hšlls en gudstjŠnst i kyrkan.

UppmŠrksamheten i olika massmedier var stor. Sveriges television var pŒ plats och sŠnde inslag i Aktuellt och Rapport pŒ sšndagskvŠllen, liksom TV4 Halland-…resund fredag och mŒndag. Radio Halland och Radio Jšnkšping gjorde ocksŒ var sitt inslag frŒn LŒngaryd och det senare sŠndes Šven i det rikstŠckande programmet P4 Extra. Fem lokaltidningar hade sŠnt reportrar till LŒngaryd: BorŒs Tidning, Hallands Nyheter, Hallandsposten, Jšnkšpings-Posten och VŠrnamo Nyheter. €ven tidningen Land, GT, SmŒlŠnningen och Radio SjuhŠrad uppmŠrksammade LŒngarydsslŠkten i samband med utgivningen av de nya slŠktbšckerna.

 

 

 

 

slekt.se/langaryd

Start LŒngarydsslŠkten

Start slekt.se

Kontakt Johan Lindhardt

Kontakt Per Andersson

© 2004–2022 Per Andersson, Johan Lindhardt och respektive angiven fšrfattare