Långarydssläkten Smålandssläkten med en kvarts miljon medlemmar
	Släktmöten Av Per Andersson • Världens största släktmöte i Långaryd den 5 maj 1991 • Avtäckning av minnessten över Långarydssläktens stamföräldrar i Långaryd den 22 augusti 1999 • Långaryds marknad med släktboksutgivning i Långaryd den 8 september 2002 • Utgivning av det nya bokverket i Långaryd 7–8 juli 2006 • Långaryds marknad med släktboksutgivning i Långaryd den 12 september 2010 • Jehanderska släktmötet på Hörle slott den 13 maj 1984 • Hilda Werners 100-årsdag i Stockholm den 23 juni 1985 • Jehanderska släktmötet i Stockholm den 7 maj 1989 • Jehanderska släktmötet i Mjölby den 15 maj 1994 • Samling med Långarydsättlingar på Lidingö den 23 mars 1999 • Släktmöte med östgötska Långarydsättlingar i Linköping den 26 september 1999 • Jehanderska släktmötet i Helsingborg den 23 maj 2004 Världens största släktmöte i Långaryd den 5 maj 1991 Världens genom tiderna största släktmöte – där alla deltagande är släkt med varandra (dvs ättlingar i rakt nedstigande led från en och samme stamfader samt med dem ingifta och samboende) och det dessutom är känt på vilket sätt de är befryndade – hölls med Långarydssläkten söndagen den 5 maj 1991. Då var 2 510 efterkommande till länsman Anders Jönsson (1662–1716) i Långaryd samlade i och utanför smålandssocknen Långaryds kyrka i nuvarande Hallands län, norr om Hyltebruk. Deltagarna kom från hela landet, det övriga Norden och från Italien, Irland och USA. Släktmötet inleddes klockan 14 i Långaryds kyrka, då initiativtagaren Per Andersson hälsade de två och ett halvt tusen fränderna välkomna till Långaryd och vad som redan i detta skede kunde konstateras som världens största släktmöte. Kyrkan, som rymmer närmare tusentalet sittande, var fylld till sista ståplats med 1 300 personer. Ett par hundra personer följde släktmötesprogrammet från församlingshemmet och det återstående tusendet från kyrkogården genom högtalaranläggningar. Fullsatt lär Långaryds kyrka bara ha varit en gång förut, när kyrkoherden och missionären Janne Lange, som också tillhörde länsmannens släkt, återvände till sin hemförsamling och predikade där för 120 år sedan. Ättlingar hade börjat strömma till redan på förmiddagen, och klockan 13 samlades de släktmedlemmar som tillhör den jehanderska släktgrenen och Släktföreningen Jehander för ett något utvidgat program; bland annat besöktes byggmästarna Sven Anders Jehanders och Johan Anders Wennbergs gravar på Långaryds kyrkogård. Under samlingen timmarna före kl 14 försågs alla släktmötesdeltagare med namnskyltar, som i allmänhet också upplyste om ättlingens unika individbeteckning enligt släktboken. Därigenom var det möjligt för var och en att identifiera sina otaliga släktingar och enkelt räkna ut sitt släktskap till dem. Program för den följande högmässan och det övriga släktmötet utdelades vid ingången i kyrkan genom kyrkvärdarnas försorg. Utanför kyrkan fanns en informationsdisk, bemannad med sakkunniga släktkännare som kunde vägleda intresserade ättlingar till sina fränder på olika grenar. Där var också sjukvårdspersonal tillgänglig och där försåldes sockenkartor och hembygdsböcker. Under ledning av kontraktsprosten Björn Berggren deltog länsmansättlingarna i högmässa i Långaryds kyrka, så som deras förfäder under århundraden samlats till gudstjänst på just denna plats. Långaryds och Landeryds kyrkokörer ävensom solister medverkade, och avslutningsvis talade Per Andersson över den gemensamma släktens historia. Mellan klockan 15 och 16 direktsände Radio Jönköping från släktmötet. Härefter vidtog samfälld fotografering i Prästgårdens stora park. Därtill hade infunnit sig ett stort pressuppbåd, också innefattande TV 4 som i sin sena nyhetssändning på söndagskvällen hade ett längre inslag från släktmötet. På grund av det kyliga och blåsiga vädret fick ett planerat kyrkkaffe i det gröna med medhavda kaffekorgar flyttas inomhus, till församlingshemmet och själva kyrkan. Också Långaryds bygdegård och NTO-lokal fanns tillgängliga. I församlingshemmet försålde Kyrkans ungdom kaffe och bröd till förmån för sin verksamhet. Den närmaste timman efter kyrkkaffet fanns utrymme i programmet för dem som så önskade att åka och bese släktens ursprungsplats i socknen, länsmannens gård Höljeryd, och även Långaryds hembygdsgård i Jansberg, den riksintressanta befästningen Nissaryds skans och Långaryds marknadsplats. Tiondeboden invid kyrkan, där ett hembygdsmuseum är under uppbyggnad, hölls också öppen. I Jansberg och Höljeryd fanns guider. Eftersom det naturligtvis var omöjligt att ordna en samlad färd med alla släktmötesdeltagare till dessa platser, hade i stället framställts kartor över Långaryds församling med utfärdsmålen inprickade och beskrivna tillsammans med en historik över Långaryds socken och kyrka. Under släktmötet – framför allt i samband med kyrkkaffet – gavs rikliga tillfällen för deltagarna att bekanta sig med varandra. Det noterades många kära återseenden av kusiner och sysslingar som inte mötts sedan barnaåren. Tillsammans är ju alla de som deltog i släktmötet faktiskt en enda stor familj, och för många var det inte svårt att också inleda nya bekantskaper. Vart man än såg så var där släktingar, släktingar och åter släktingar. Släktmötesdagens sista inslag var en musikgudstjänst under medverkan av kyrkokörerna, sång- och flöjtsolister och med musik från Långaryds förnäma kyrkorgel. Musikgudstjänsten pågick mellan klockan 17 och 18 och samlade en närmast fullsatt kyrka. Denna släktmötesdagens andra gudstjänst avslutades med unison sång av psalmen 513 (nummer 454 i 1937 års psalmbok), Nu vilans dag förflutit. Den är författad av länsmansättlingen Lars Johan Nyblom (1844–1908), kyrkoherde i Spekeröds församling av Göteborgs stift. Släktföreningen Jehanders medlemmar fortsatte härefter sin del av släktmötet med en bilfärd genom trakten. Den ledde förbi Nissaryds skans och brukspatron Nils Jehanders gård i Nissaryd till Hyltebruk, där man besökte Jehandergatan. Jehanderättlingarna avslutade med middag klockan 19 på Restaurant Karins Krog i Hyltebruk. Dagens kyrkokollekt tillföll Långaryds församling och kyrka, och den blev en riklig gengåva från släktmedlemmarna för de omfattande arrangemang som församlingen gjort inför släktmötet. Tillsammans med den kollekt som upptogs till församlingens musikverksamhet vid musikgudstjänsten senare på dagen uppgick länsmansättlingarnas offer till den församling som är deras förfäders till ca 16 000 kronor. Under släktmötet genomfördes också en insamling till en minnesvård på Långaryds kyrkogård över länsmannen och hans släkt. Denna inbringade drygt 4 000 kronor. Rekordsättningen I och för försöket att nå rekordet världens största släktmöte, genomfördes räkning av släktmötesdeltagarna i enlighet med Guinness anvisningar. Räkningen utfördes två gånger, varvid olika metoder användes. På grund av den synnerligen stora tillströmningen av deltagare lyckades det skriftliga av de båda förfaringssätten inte fånga riktigt alla närvarande, varför resultatet av de båda parallella räkningarna avviker något från varandra. Genom fem oberoende kontrollanters försorg räknades släktmötets deltagare genom observation av personerna. De som befann sig i kyrkan räknades i och med att de passerade ut genom någon av kyrkans utgångar när kyrkan tömdes, och de deltagare som följde släktmötesprogrammet via högtalare utanför kyrkan räknades under det pågående kyrkoprogrammet. Denna räkning gav totalt 2 510 deltagare. Under det att släktmötet pågick i kyrkan fick varje släktmötesdeltagare tillika ättling eller ingift också underteckna en deltagarlista och därvid även ange namnförtydligande och bostadsort. Därigenom möjliggjordes kontroll i släktens släktförteckning av att en person som underskrivit verkligen är behörig släktmedlem. Fullständiga anvisningar och villkor för underskrivandet lämnades dels muntligen inför de församlade deltagarna, varvid de i församlingshemmet och utanför kyrkan nåddes genom högtalare, dels skriftligen på varje deltagarlista. Signeringen av deltagarlistorna övervakades av kontrollanter, som sedan samlade in listorna innan programmet i kyrkan var slut. Sammanräkning av antalet deltagare som skrivit sitt namn på deltagarlistorna utfördes av de  fem oberoende kontrollanterna. Dessa, som inte själva tillhör släkten, har betygat att rekordförsöket utförts korrekt på beskrivet sätt, att antalet uppgivna deltagare överensstämmer med vad räkningen utvisat och att såvitt de kunnat finna ingen utöver dem som tillhör släkten har blivit inräknade. Den skriftligen dokumenterade räkningen infångade 2 117 av släktmötesdeltagarna. Avtäckning av minnessten över Långarydssläktens stamföräldrar i Långaryd den 22 augusti 1999 Vid Långarydssläktens stora släktmöte 1991 genomfördes en insamling av medel till en minnesvård över släktens stamfader länsman Anders Jönsson (1662–1716) och hans hustru Ingrid Nilsdotter (1676–1753). Åtta år senare var en minnessten – hämtad från stamfaderns gård Höljeryd och försedd med inskription – färdig att avtäckas på Långaryds kyrkogård. Detta skedde vid ett släktmöte den 22 augusti 1999. Släktens vapenflagga var hissad på församlingshemmets stora flaggstång och 300-talet deltagare hade slutit upp. Klockan 12.30 inleddes en minnesstund över släktens stamföräldrar i Långaryds kyrka. Psalmer sjöngs, församlingens präst Roland Johansson talade och Per Andersson blickade tillbaka i släktens historia. Därefter samlades deltagarna på kyrkogården, där minnesvården avtäcktes av Per Anderssonbiträdd av Johan Lindhardt och Birgitta Holmén. En friluftsgudstjänst hölls klockan 14 i Långaryds hembygdsgård i Jansberg, dit länsmannens efterkommande hade förflyttat sig från kyrkbyn. Gudstjänsten följdes av kaffe i det gröna och tillfälle för släktingarna att umgås i det vackra sensommarvädret. Tillfälle gavs också till rundvandring i hembygdsgården. I anslutning till invigningen av minnesstenen höll Släktföreningen Jehander ordinarie släktmöte, som äger rum vart femte år. Släktmötesförhandlingar genomfördes i kyrkan med början klockan 11.30, varefter några släktmedlemmars gravplatser på kyrkogården besöktes. Jehandrarna avslutade dagen med middag på Hotell Hyltes restaurang i Hylte kommuns centralort Hyltebruk. Per Anderssons tal vid minnesstunden i Långaryds kyrka Kära släktingar och medlemmar av världens största kartlagda släkt! Alla vi medlemmar av Långarydssläkten har det gemensamt att vi härstammar från länsmannen Anders Jönsson och hans hustru Ingrid Nilsdotter. De bodde på gården Höljeryd i Långaryd. Han avled 1716 54 år gammal (född omkring 1662) och hon 1753 i en ålder av 77 år (född omkring 1676). Det är med anledning av Anders och Ingrid som vi ättlingar i dag återsamlas här i Långaryd. Om våra stamföräldrar vet vi inte mycket, men desto mera om deras 75 000 efterkommande. Länsmannen levde under den svenska stormaktstiden. Han föddes under Karl XI:s förmyndarregering och tjänstgjorde som länsman under Karl XII. Vår anfader var just en kungamaktens representant i Långaryd, under landshövdingen i Jönköpings län. Bara fyra år innan Anders Jönsson föddes hade Kinnared och Långaryds övriga grannsocknar i Halland definitivt blivit en del av Sverige, genom freden i Roskilde 1658. I dag tänker vi knappast på Långarydstrakten som en gränsbygd, även om detta släktens kärnområde delas mellan inte mindre än fyra olika län. När Öresundsbrons sista del kom på plats för en vecka sedan, sades det att man för första gången på 7 000 år kunde ta sig torrskodd mellan Sverige och Danmark. Men vid Långaryds västra sockengräns – bl a vid Eskeryd – var detta möjligt ända till freden i Brömsebro 1645, då Halland blev svenskt på 30 år. Anders och Ingrid fick sju barn under en 20-årsperiod. Till skillnad från vad som då var vanligt, dog endast ett barn i späd ålder, och efter alla de övriga sex fortlever ättlingar. De har nått en utbredning över världen som näppeligen länsmannen och hans hustru kunnat väntat sig. I 282 av Sveriges 289 kommuner finns ättlingar; de återstående 7 ligger alla i Väster- och Norrbotten. I USA finns släktmedlemmar i 47 av de 50 delstaterna (ej Delaware, West Virginia, Mississippi). Totalt är släkten spridd till ett 50-tal länder. I Halland är täckningen allra störst: det förekommer ättlingar i 93 av 94 församlingar, alla utom Idala. Från länsmannens far, som också är känd (Jöns Andersson), omfattar släkten 14 generationer. Två tredjedelar av alla släktmedlemmar är alltjämt i livet, och de spänner i dag faktiskt över hälften av generationerna. Många frågar vad det är för särskilt med denna släkt, vilket medfört den blivit så utredd. Svaret blir: egentligen inget, förutom att den blivit världens största. Det hela startade för mer än 20 år sedan. Som 15-åring började jag kartlägga mina rötter bl a i Långaryd, som är min morfars släkt. Snart gjorde jag två upptäckter, som skulle bli avgörande: dels att jag härstammar från länsmannen på fyra olika linjer, dels att många andra i bygden också leder sitt ursprung till honom. Anders Jönsson framstod därmed som en gynnsam utgångspunkt för att göra en total kartläggning av en släkt och därmed åstadkomma en värdefull helhetsbild som en avspegling av den svenska historien under tre århundraden. När jag fått ihop tusen ättlingar trodde jag att målet var nära, och föga anade jag att det en dag skulle bli 75 000 personer! Inte heller mina fyra härstamningar skulle visa sig vara något märkvärdigt. I dag känner vi till en ättling som räknar hela 11 linjer till stamföräldrarna (Mikael Johansson i Långaryd, f 1991), och två bröder härstammar från alla deras sex barn (Björn och Marcus Carlberg i Unnaryd, f 1983 och 1987). I kartläggningen av Långarydssläkten har från första början en mycket betydelsefull roll spelats av Anna Åqvist i Eskeyd. Med sin stora kunskap om bygden och dess släktskapsförhållanden har hon varit min främsta kontakt i släktens ursprungsområde, och utan hennes 20-åriga insatser hade Långarydssläkten aldrig blivit världens största kartlagda släkt. Härutöver har tusentals personer kommit att medverka i arbetet, och många skulle vara värda ett särskilt omnämnande. Av praktiska skäl tvingas jag dock här inskränka mig till ett kollektivt, men inte desto mindre varmt tack till Er alla! Den första boken med redovisning av släkten utkom 1988. Efter att den fjärde versionen (i rött band) givits ut 1990, har arbetet under nästan hela detta decennium haft en särskild kraft i Johan Lindhardt. Han har tagit sig an att systematiskt följa upp alla tidigare outforskade grenar och fortsätter alltjämt med detta arbete. Att mängden kända släktmedlemmar nu nått ett så svindlande antal är till mycket stor del Johans förtjänst. Dagsnoteringen av antalet efterkommande till länsmannen genom tiderna motsvarar närmare 1 procent av dagens svenskar. Ett måhända inte orealistiskt mål för släktarbetet är att var hundrade svensk skall vara medlem av länsmannens släkt – Långarydssläktens 1-procentmål. I vissa trakter överträffas den ambitionen med råge. I Hylte kommun är i dag närmare 50 procent släktmedlemmar, och i Halmstad finns just nu omkring 8 000 personer som tillhör Anders Jönssons och Ingrid Nilsdotters efterkommande, dvs var tionde invånare. Inte nog med att länsmannens släkt är den största som kartlagts. Den har också samlats till världens största släktmöte. Det skedde här i Långaryds kyrka söndagen den 5 maj 1991. Då deltog inte mindre än 2 510 efterkommande i en festgudstjänst i kyrkan, församlingshemmet och på kyrkbacken. Också för Långaryds församling blev detta ett rekord, som förryckte hela årsstatistiken över antalet kyrkobesökare. Det gäller också trafikstatistiken: aldrig förut hade 900 bilar varit parkerade runt Långaryds kyrka! Både Anders Jönsson och Ingrid Nilsdotter är begravda i Långaryd. Någon gravsten finns inte bevarad, och ingen känner längre platsen för deras vilorum. För att ändå bevara minnet av den stora släktens utgångspunkt, insamlades vid släktmötet pengar till en minnessten att resas på Långaryds kyrkogård. I dag står denna färdig att avtäckas, tack vare ovärderliga arbetsinsatser från Birgitta Holmén – med make Göte och svåger Bertil – som också ansvarade för de omfattande arrangemangen vid det stora släktmötet för åtta år sedan. Stenen har hämtats från länsmannens gård Höljeryd och fraktats till stenhuggeri i Halmstad för bearbetning och anbringande av en plåt med inskription. Tack för Era insatser! Tack också till alla som lämnade bidrag till minnesvården på släktmötet 1991! Som Ni förmodligen lagt märke till, samlas vi i dag under en egen flagga för Långarydssläkten, hissad utanför kyrkan. Motivet är det släktvapen, som också finns på släktbokens pärm. Vapnet tillkom efter att flera släktingar under släktforskningsarbetet hört av sig med förslag om att släkten skulle ha en samlande bildsymbol. Eftersom jag själv under många år ägnat mig åt heraldik – skrivit några böcker om bl a våra kommunvapen och komponerat exempelvis Hylte kommuns vapen – var det naturligt att utarbeta ett traditionsriktigt heraldiskt vapen. Intresset för att använda vapnet har varit mycket stort, och många släktingar har utfört vapnet i en rad olika tillämpningar, alltifrån flaggor till visitkort och mässingssmide. En särskild insats har gjorts av Kerstin Kjellman i Linköping. Hon har dels tillsammans med släktingar beställt den stora flaggan och skänkt den till kusinen Helmer Svensson i Nissaryd, som i dag lånat ut den till hela släkten. Kerstin har också låtit tillverka broderade märken, dekaler, rockslagsmärken (pins), slipsnålar och manschettknappar. Allt har hon och hennes Arne Törnered besväret att tillhandahålla till självkostnadspris, till hela släktens glädje. Programmet i kyrkan rymmer musik av en av våra släktingar: Lena Carlberg Nielsen på tvärflöjt. Senare under friluftstjänsten blir det musik av Ulrika och Emma Svensson och Marie Carlsson. Vi är mycket tacksamma för att Ni velat förgylla vår släktsamling med Ert välljud! Vi skall om en stund samlas på planen mellan kyrkporten och kyrkogårdsgrinden för att avtäcka minnesstenen. Därefter hälsas alla välkomna till friluftsgudstjänst i Långaryds hembygdsgård i Jansberg klockan 14.00. Där ges också tillfälle till kaffe i det gröna och att besöka hembygdsstugan. Vägbeskrivning finns i form av en karta på programbladet. Avslutningsvis vill jag tacka alla Er som i dag kommit till Långaryd för att hedra våra stamföräldrar. Ett varmt tack riktas också till Långaryds församling, som låtit oss resa minnesstenen och i dag återsamlas i kyrkan, den naturliga platsen för återsamling av ättlingarna till länsmannen och hans hustru. Långaryds marknad med släktboksutgivning i Långaryd den 8 september 2002 Långaryds hembygdsförening och fyra andra samverkande föreningar i socknen återuppväckte år 2002 traditionen att hålla marknad i Långaryd. Den ägde rum söndagen den 8 september. Marknadsdagen inleddes med gammaldags gudstjänst i Långaryds kyrka klockan 11–12. Tornblåsare kallade samman sockenbor och gästande. Väl inne i kyrkan såg kyrkstöten till att alla höll sig vakna. Utanför kyrkporten satt en sockenbo - förmodligen medlem av Långarydssläkten - i skamstocken. Framför kyrkan, till höger innanför kyrkogårdsgrinden, kunde besökarna bese den minnessten över Långarydssläktens stamfader Anders Jönsson (1662–1716) och hans hustru som ättlingarna reste 1999. Efter gudstjänsten började själva marknaden på Långaryds gamla marknadsplats (belägen invid vägen mellan Långaryd och Södra Unnaryd, 1 kmfrån Långaryds kyrka, i byn Gassljunga). Arrangörerna hade gjort allt för att marknaden skall få en tidstrogen prägel, så som den kunde gestalta sig för omkring 100 år sedan. Den som bar ålderdomlig klädedräkt blev extra uppskattad. Särskilt utvalda knallar kom till marknaden med genuina, handgjorda varor. För barnen ordnades allehanda gamla lekar och ponnyridning. Fjärdingsman upprätthöll ordningen och det gavs underhållning med dragspel och skillingtryck. Enklare förtäring fanns att tillgå. Gott och väl hälften av alla invånare i Långaryd tillhör Långarydssläkten, och ett stort antal andra släktmedlemmar i förskingringen hade tagit sig till till förfädernas bygd på marknadsdagen. Sammantaget utgjorde 1700-talslänsmannen Anders Jönssons efterkommande förmodligen en betydande majoritet av de 3 000–4 000 marknadsbesökarna. Per Andersson och Johan Lindhardt, som arbetat med att kartlägga släkten, fanns i hembygdsföreningens stånd, den gamla marknadsboden, och lämnade ut den nyutkomna boken om Långarydssläkten. Jehanderska släktmötet på Hörle slott den 13 maj 1984 Söndagen den 13 maj 1984 var ett femtiotal efterkommande till fru Gunilla Jehander (1810–1892) samlade i Värnamotrakten till ett släktmöte som inleddes med högmässa i Fryele kyrka klockan 11. Därefter fick Jehanderättlingarna lyssna till en tillbakablick i släktens trehundraåriga historia av Per Andersson, som hade tagit initiativet till släktmötet. Sedan intogs kyrkkaffe i Fryele församlingshem. Klockan 14.30 lämnade släktingarna Fryele för ett besök på Hörle slott, där de har sitt gemensamma ursprung. Fil dr Ingrid Böhn-Jullander berättade om brukets historia och visade runt i 1700-talsherrgården. Därpå följde en promenad till den s k Hörle domkyrka, en naturlig amfiteater som Carl Jehander anlade och där höll prästmöten med flera tusen deltagare från hela Norden. Hörle bruk var i släkten Jehanders ägo till 1901. Släktmötet avslutades med middag klockan 17 på Värnamo stadshotell. I anslutning till denna visades några av de samlingar av porträttfotografier som finns i släktmedlemmars ägo. De församlade Jehanderättlingarna beslutade under släktmötet vid konstituerande sammanträde i Fryele kyrka att bilda en släktförening och antog samtidigt stadgar för denna. Föreningen gavs namnet Släktföreningen Jehander. Som dess uppgifter utstakades att föra aktuellt släktregister över ättlingarna till släktens stammoder, fortsätta forskningen i släktens historia, anordna ytterligare släktmöten vart femte år och i övrigt verka for sammanhållning inom släkten och ta till vara gemensamma släktintressen samt sprida kunskap och material om släkten till föreningens medlemmar. Som sista punkt på släktmötesprogrammet höll styrelsen sitt första sammanträde. Hilda Werners 100-årsdag i Stockholm den 23 juni 1985 Släkten Jehanders genom tiderna äldsta medlem och stammoderns enda barnbarn i livet, fru Hilda Werner f Jehander, högtidlighöll den 23 juni 1985 sin 100-årsdag i Stockholm. Jubileumsfirandet samlade många Jehanderättlingar och formades till ett släktmöte. Dagen inleddes med uppvaktningar i jubilarens våning på Rådmansgatan – samma gata där hon och föddes ett sekel tidigare – och senare bjöds till middag på Wärdshuset Godthem på Djurgården, alldeles intill Villa Fjeldstuen som fru Werners föräldrar och äldre syskon bebodde till 1880-talets början. Släktföreningen Jehander representerades av ordföranden Per Andersson, som överlämnade blommor och en adress, undertecknad av var och en av de sex släktgrenarnas styrelseledamöter, varigenom hundraåringen utsågs till föreningens hedersledamot. Jehanderska släktmötet i Stockholm den 7 maj 1989 Söndagen den 7 maj 1989 höll Släktföreningen Jehander ordinarie släktmöte i Stockholm med deltagande av sextiotalet efterkommande till fru Gunilla Jehander (1810–1892), som hade följande sju barn: Susanna (1831–1871), gift med folkskolläraren och kantorn Gustaf Nordlander, byggmästaren, industrimannen, bruksägaren, riksdagsmannen och ingenjören Carl (1833–1911), byggmästaren och brukspatronen Nils (1835–1896), byggmästaren och ingenjören Sven (1843–1915), Elise (1847–1940), gift med sin kusins son tillika sin fyr- och sexmänning byggmästaren Johan Anders Wennberg, byggmästaren Malcolm (1852–1914) samt byggmästaren Johan (1858–1916). Släktmötet inleddes klockan 10 i Rikssalen på Stockholms slott. Där talade släktföreningens ordförande Per Andersson över släkten Jehanders verksamhet i Stockholm under 1880- och 1890-talen. Därpå följde släktföreningssammanträde i Rikssalen och högmässa i Slottskyrkan. Kyrkkaffe intogs på Café Strömparterren med utsikt över Norrström och de murverk vid Operan och Riksdagshuset som utförts av ingenjör Sven Jehander. Han var den ende byggmästaren i Stockholm vid 1800-talets slut som var utrustad med dykare, varför han anlitades för det stora arbetet att utföra grunden till dessa båda byggnader. Ett besök gjordes i den s k Järnvägskungen ingenjör Carl Jehanders fastighet vid Kammakargatan 12, som han lät uppföra åren 1884–86 och där han med sin familj bodde den del av året som de inte vistades på Hörle slott i Småland. Carl Jehander var järnvägs-, väg- och vattenbyggmästare och ansvarade för byggandet av mer än 200 mil av Sveriges järnvägar under företrädesvis 1800-talets sista fjärdedel. Han var också ledamot av riksdagens första kammare och ägare till bruksegendomen Hörle. I Kammakargatan 12, där även Carls moder Gunilla Jehander hade en våning, samlades hela släkten årligen vid jultid, då också prins Oscar Bernadotte alltid var närvarande. Nästa anhalt under släktmötet var fastigheten Strandvägen 9, som beboddes av Nils Jehanders enda dotter Inez (1866–1921) och hennes man grosshandlaren Carl Werner (1865–1913) av Göteborgssläkten (bror till industrimannen och donatorn Gustaf Werner). Rakt över Strandvägen från detta hus ligger vid Nybrovikens kajplats 17 en av de pråmar som Malcolm Jehanders son ingenjören och direktören Hilding Jehander (1882–1948) ägde och använde för att frakta sand och grus från Mälaröarna inom det ännu fortlevande AB Jehanders Grus. Denna pråm hette Jehander III och är nu ombyggd till Eriks Fiskrestaurang. På Djurgården besöktes Villa Fjeldstuen med sin vackra utsikt över Djurgårdsbrunnsviken. Där bodde Sven Jehander med familj från 1876. Villan uppfördes 1835 för den norske statsministern i Stockholm. Jehanderättlingarna vandrade sedan över Lejonslätten till Galärvarvet för att bese den av Carl Jehander och under medverkan av hans bror Sven uppförda Galärvarvsdockan, som var ett för sin tid omfattande vattenbyggnadsarbete. Den djupa dockan rymmer nu Vasaskeppet och det nya Vasamuseet kommer att invigas där 1990. Släktmötet avslutades med middag på Restaurang Amiralen. Jehanderska släktmötet i Mjölby den 15 maj 1994 Söndagen den 15 maj 1994 höll Släktföreningen Jehander ordinarie släktmöte, som enligt stadgarna skall äga rum vart femte år. Från släktföreningens bildande 1984 har ytterligare tre släktmöten arrangerats: Hörle slott och Fryele kyrka (1984), Stockholms slott och Djurgården (1989) samt Långaryd (1991 med 2 510 deltagare från hela Långarydssläkten). Platsen denna gång var Mjölby, beläget halvvägs från ursprungssocknen Långaryd till Stockholm, som är Jehandrarnas andra och i senare tid dominerande hemvist. Trots att släktens ursprung är genuint småländskt har kvarn- och järnvägsstaden Mjölby märkligt nog flerfaldig anknytning till stammodern Gunilla Jehanders (1810–1892) ättlingar, vars barn är utgångspunkt för var sin släktgren: a) Susanna Jehanders (1831–1871) son, kyrkoherde August Nordlander (1851–1910), var gift med Selma Salomonsson (1862–1900). Hon tillhörde en gammal välkänd Mjölbysläkt och var dotter till godsägaren och kvarnägaren Frans Salomonsson (1821–1890), som ägde stora delar av det som nu är centrala Mjölby, däribland också den idyllsika ö i Svartån – Norrgårds holme – som hyser Mjölby hembygdsgård med ett 20-tal byggnader. b) Järnvägskungen, bruksägaren, riksdagsmannen m m Carl Jehanders (1833–1911) dotter Almina Jehander (1867–1933) var gift med en kusin till den betydande järnvägsknutpunkten Mjölbys stationsinspektor Gustaf Hökerberg (1874–1957). c) Också brukspatron Nils Jehanders (1835–1896) släktgren kom att få Mjölbyanknytning genom ett av hans barnbarns barn, flygvapengeneralen Claës-Henrik Nordenskiöld (f 1917), som var gift med Maj Dahlström (f 1912), dotter till fabrikör K W Dahlström (1878–1966) i Mjölby. d) Den enda av släktens sex grenar som inte har någon direkt anknytning till Mjölby – men väl till andra delar av Östergötland – är byggmästare Sven Jehanders (1843–1915). e) Brita Lisa (Elise) Jehander (1847–1940), gift med sin kusins son byggmästaren Johan Anders Wennberg (1852–1927), hade sonen Axel Wennberg (1879–1962), som blev stationsmästare vid Mjölby–Hästholmens järnväg. Också Elise Wennberg bodde sina sista år i Mjölby och avled där 93 år gammal som det sista av Gunilla Jehanders barn. f) Byggmästaren i Stockholm Malcolm Jehander (1852–1914) var också ingift i Mjölbysläkten Salomonsson; hans hustru Hulda Salomonsson (1854–1928) var brorsdotter till Frans Salomonsson. I Mjölby ägde Malcolm Jehander bl a Lundby storgård. Släktmötet inleddes med samling vid Mjölby kyrka för högmässa där klockan 11. Efter denna gav släktföreningens ordförande Per Andersson en tillbakablick i Mjölby historia och berättade om Jehandrarnas anknytning till orten. Från kyrkan förflyttade sig deltagarna till fots till Mjölby norrgårds manbyggnad, som nu ägs av kommunen och rymmer barndaghem. Efter en rundvandring i och omkring byggnaden fortsatte promenaden genom Mjölby till hembygdsgården på Norrgårds holme i Svartån. På dess servering, inrymd i en ditflyttad grindstuga som efter sin form kallas Åttakanten, bjöd släktföreningen på kaffe. Hembygdsföreningens intendent visade delar av hembygdsgården. Därefter lämnade Jehanderättlingarna de centrala delarna av staden och begav sig med bil söderut. Man stannade till vid platsen för Malcolm Jehanders Lundby storgård samt på Sörby ödekyrkogård, där en märklig runsten med spegelvänd inskrift finns rest. Släktmötet avslutades med middag på Mjölby golfrestaurang. Där hölls också släktföreningssammanträde enligt stadgarna och till sist konstituerande möte med släktföreningens styrelse. Samling med Långarydsättlingar på Lidingö den 23 mars 1999 Ett lokalt släktmöte med medlemmar av Långarydssläkten ägde rum i Lidingö stadsbibliotek den 23 mars 1999. Långarydsättlingen Cecilia Brandt Kjellin och henns man Anders Kjellin hade tagit initativ till sammankomsten och svarade för arrangemangen. Inbjudan hade utgått dels till allmänheten på Lidingö, dels genom personliga brev till alla de omkring 50 efterkommande till stamfadern länsman Anders Jönsson. Ett 15-tal släktmedlemmar och ytterligare ett femtiotal personer slöt upp. Anders Kjellin inledde släktmötet, varefter Per Andersson berättade om arbetet med att utforska Långarydssläkten. Därefter delade deltagarna upp sig på två stationer: en där Anders Kjellin föreläste om sina släkt- och personhistoriska forskningar och en annan där framför allt Långarydsättlingarna fick tillfälle att talas vid närmare. Släktmöte med östgötska Långarydsättlingar i Linköping den 26 september 1999 Långarydsättlingen Kerstin Kjellman och hennes man Arne Törnered tog 1999 initiativet att samla släktmedlemmar som hamnat i östgötska trakter. På friluftsgården Sätravallen söder om Linköping arrangerade de ett släktmöte den 26 september. 62 släktingar deltog. Jehanderska släktmötet i Helsingborg den 23 maj 2004 Jämnt två decennier efter att Släktföreningen Jehander bildades, samlades släkten i Helsingborg till ordinarie släktmöte, som enligt föreningens stadgar skall hållas vart femte år. Släktmöten har hållits på platser där släktmedlemmar bott och verkat: Hörle slott 1984, Stockholm 1989, Långaryd 1991, Mjölby 1994 och åter släktens ursprungssocken Långaryd 1999. Efter dessa är Helsingborg den ort som är mest förknippad med Jehanderättlingarna. Var och en av släktens sex grenar har någon anknytning till staden. Helsingborg kan också sägas idag vara vad Långaryd var före Brömsebrofreden 1645, då Halland blev svenskt på 30 år: en sista svensk utpost när man är på väg till Danmark och kontinenten, nu över Öresund och då över gränsbäcken vid Eskeryds by. Släktmötet inleddes med samling klockan 10.15 på Dunkers kulturhus trappor mot havet. Deltagarna promenerade sedan gemensamt längs kajen i Helsingborgs hamn, som utbyggdes av Järnvägskungen Carl Jehander på 1860-talet, via Stortorget till Gamla stan och den medeltida Mariakyrkan, där man deltog i högmässan. Därefter begav sig släktingarna på en liten stadsvandring och passerade några av stadens minnesmärken och platser med släktanknytning. Sedan följde lunch hos släktföreningsordföranden Per Andersson i hans sommarbostad i hamnen. I det intilliggande kulturhuset gavs klockan 14 en guidad visning av utställningen om Helsingborgs historia och där besågs också porträttutställningen "Lättklädda damer och mustaschprydda män" med verk av många framstående svenska konstnärer. Sedan lämnade Jehanderättlingarna Helsingborg och färdades norrut under den järnvägsviadukt som ursprungligen uppförts på 1880-talet av Carl Jehander, som anlade flera järnvägslinjer också i Skåne. Turen gick vidare till Krapperups slott, där de gyllenstiernska gemaken förevisades. Släktmötet avslutades med middag på Grand Hôtel i Mölle, där också släktföreningsförhandlingar hölls. Utgivning av det nya bokverket i Långaryd 7–8 juli 2006 Aldrig tidigare har så många efterkommande till Långarydssläktens stamföräldrar återvänt till ursprungssocknen som den 7 och 8 juli 2006. Dessa båda dagar gavs släktens medlemmar möjlighet att komma till Långaryd för att hämta det nyutkomna bokverket i fyra band om släkten. Många bokhämtare tog hela familjen med sig, och Långarydsföreningar i samverkan hade på olika sätt ordnat så att besökarna skulle känna sig välkomna och få en blick på bygden. Uppskattningsvis 6 000 personer kom till Långaryd under de båda dagarna, och en del släktingar överraskades av att möta gamla bekanta som visade sig vara deras släktingar. En av ortens företagare hade ställt sina lokaler invid bron över Nissan till förfogande. Där fanns de båda upphovsmännen till släktverket, Per Anderssonoch Johan Lindhardt, på plats och lämnade ut släktböcker, på fredagen klockan 11–19 och lördagen 10–18. Släktmedlemmen Helmer Svensson med familj, som tillhandahåller märken och andra föremål med Långarydssläktens släktvapen till självkostnadspris, betjänade också intresserade släktingar under de båda dagarna. Även vid Långaryds kyrka var full aktivitet genom arrangemang av Långarydsföreningarna under ledning av Birgitta Holmén, som också tillhör släkten. De flesta släktingar tog tillfället att besöka fädernas kyrka och minnesstenen över stamföräldrarna utanför kyrkan. Där fanns också ett informationstält med bland annat en fotoutställning och utdelning av sockenkartor med vars hjälp släktingarna kunde resa runt i bygden och se stamföräldrarnas gård Höljeryd m m. I församlingshemmet serverades kaffe och lunch. På lördagen klockan 15 hölls en gudstjänst i kyrkan. Uppmärksamheten i olika massmedier var stor. Sveriges television var på plats och sände inslag i Aktuellt och Rapport på söndagskvällen, liksom TV4 Halland-Öresund fredag och måndag. Radio Halland och Radio Jönköping gjorde också var sitt inslag från Långaryd och det senare sändes även i det rikstäckande programmet P4 Extra. Fem lokaltidningar hade sänt reportrar till Långaryd: Borås Tidning, Hallands Nyheter, Hallandsposten, Jönköpings-Posten och Värnamo Nyheter. Även tidningen Land, GT, Smålänningen och Radio Sjuhärad uppmärksammade Långarydssläkten i samband med utgivningen av de nya släktböckerna.	slekt.se/langaryd Start Långarydssläkten ➤ Start slekt.se ➤ © 2004–2022 Per Andersson, Johan Lindhardt och respektive angiven författare