LŒngarydsslŠkten

SmŒlandsslŠkten med en kvarts miljon medlemmar

 

 

 

 

 

Godsfšrvaltare MŒrten Hškerberg 
(1860–1953) [daC hBc:3-g]

Av Bertil Hškerberg   [daC hBc A:3]

Hšsten 1888 tilltrŠdde min far MŒrten Hškerberg (1860–1953) befattningen som fšrvaltare och disponent vid Hšrle bruk, som Šgdes av min morfar, Sveriges stšrste jŠrnvŠgsbyggare Carl Jehander. Totala arealen var ca 4 500 hektar, varav 500 utgjorde Œkerjord, 250 Šngsmark och resten skogsmark och mossar. Far kom att fŒ skšta sitt arbete pŒ Hšrle mycket sjŠlvstŠndigt, dŒ morfars tid frŠmst upptogs av jŠrnvŠgsbyggen pŒ mer eller mindre lŒnga avstŒnd frŒn Hšrle. Till fšrvaltarens fšrfogande stod en mycket trevlig fšrvaltarbostad om 12 rum och kšk. Ett rum i fšrvaltarbostaden var brukskontor. NŠr far som ungkarl och utan mšbler kom till Hšrle, hade han till att bšrja med ingen anvŠndning av en stor och tom fšrvaltarbostad utan mottogs och ingick som medlem i den jehanderska familjen.

Fars fšrsta ŒtgŠrd pŒ Hšrle blev att skaffa sig en bra ridhŠst fšr att snabbt kunna komma runt till brukets utgŒrdar fšr att dŠr leda och švervaka rŠttarnas verksamhet samt till snickerifabriken och sŒgverksršrelsen vid Carlsfors, som Carl Jehander amlagt sedan han 1886 blivit ensam Šgare till Hšrle. I fabriken tillverkades dšrrar och fšnsterkarmar, bl a fšr export till frŠmst England, Sydafrika och Tyskland. SŠndningar pŒ 10 000 dšrrar var inte ovanliga. HŠr kom mamma med i brukets affŠrsverksamhet. Hon var den enda som hyggligt behŠrskade engelska sprŒket, och det blev hon som ensam fick skšta en ganska omfattande utlandskorrespondens.

FšrhŒllandet mellan far och underlydande personal mŒste ha varit mycket gott. Jag lŒter en smŒlandstidning nŠrmare belysa fšrhŒllandet: "De strider, som i vŒra dagar sŒ ofta fšrekommer mellan arbetare och arbetsgivare, ha ej gjort sig fšrmŠrkta Œ Hšrle bruk. Dess disponent har genom sin utprŠglade omdšmesfšrmŒga, ovanliga rŠttvisa och folkliga sŠtt fšrmŒtt skapa ett fšr vŒr tid hšgst ovanligt fšrtroende mellan sig och brukets underlydande." En gŒng frŒgade jag far, hur mŒnga personer som sammanlagt fanns, stora som smŒ, pŒ bruket. Svaret blev: "Jag tror omkring 400."

Det dršjde inte lŠnge fšrrŠn far erbjšds offentliga uppdrag och fšrtroendeposter av olika slag. Han valdes till ordfšrande i VŠrnamo landsfšrsamlings kommunalnŠmnd, ett uppdrag som varade mer Šn 20 Œr. Han beklŠdde dŠrjŠmte vice ordfšrandeposterna i kommunens kommunalstŠmma och skolrŒd samt i …stbo hŠrads hushŒllsgille. En fšljd av fars kommunala uppdrag blev att mor och vi barn satt runt matsalsbordet pŒ vŒr fritid och skrev debetsedlar. r 1902 invaldes far i Jšnkšpings lŠns landsting, vilket ledamotskap upphšrde fšrst 1914, dŒ far lŠmnade Hšrle. Vid 1910 Œrs riksdagsmannaval blev han av …stbo hŠrads valmansfšrening uppsatt som dess kandidat men ansŒg sig ej kunna taga emot fšrtroendet pŒ grund av det krŠvande arbetet som disponent pŒ Hšrle. Av sina meningsfrŠnder i landstinget erbjšds han Šven mandat i Fšrsta kammaren men ansŒg sig av samma skŠl bšra avstŒ.

Den fria andliga verksamheten fick tidigt fast fot i SmŒland. SŒ smŒningom bildades en egen Hšrle missionsfšrening med Hšrle syfšrening som stšdorganisation fšr att skaffa fram medel fšr den inre och yttre missionsverksamheten. DŒ fars intressen sammanfšll med missionsfšrsamlingens, ledde han som ordfšrande under Œren 1902–1913 dess verksamhet och bidrog i hšg grad till att hŒlla det religišsa livet levande pŒ bruket. Syfšreningens verksamhet leddes under flera Œr fšre 1903 av min mormor Hulda och fšrestods dŠrefter under ett tiotal Œr av min mor Almina.

I den jehanderska familjen fanns fyra flickor. Den Šldsta, Mathilda, var sedan ett par Œr gift. Almina kom dŠrnŠst och var sju Œr yngre Šn MŒrten. Det var en Œldersskillnad som far tyckte passade bra och han beslšt sig fšr att stŠlla in siktet pŒ henne. Almina hade 1890 kommit hem till Hšrle efter sprŒkstudier i Frankrike och England. Samvaron dem emellan blev allt fšrtroligare och sšndagen den 30 augusti 1891 tog far mod till sig och friade. Vad svaret blev fšrtŠljer icke mors dagbok, men antagligen blev det svŠvande. Fšr nŠr Almina efter en sšmnlšs natt talade om fšr sin mor att MŒrten friat fick hon bekrŠftat att det var flera, som var ute i samma Šrende och att hon mŒste betŠnka sig noga. Framfšr allt gŠllde det nu att švertala fadern, som fšr tillfŠllet var borta pŒ jŠrnvŠgsbyggen. Resultatet av dagens alla funderingar blev att hon pŒ kvŠllen "bad MŒrten vŠnta tvŒ mŒnader". Pappan hade tydligen andra planer fšr sin dotter, fšr hans svar blev ett klart nej. DŠrmed bšrjade dragkampen. Far fick sŒ smŒningom švriga medlemmar av slŠkten Jehander šver pŒ sin sida och morfar fick ge efter. Den 5 mars 1892 Šgde trolovning med hšgtidlig ringvŠxling rum i stora salongen pŒ Hšrle.

PŒ hšsten samma Œr lŠmnade familjen Jehander Hšrle och flyttade šver till stockholmsvŒningen Kammakaregatan 12. Far blev ensam i den stora fšrvaltarbostaden. Julen tillbringade han i Stockholm och vid nŠsta stšrre helg, pŒsken, gifte han sig. Bršllopet Šgde rum onsdagen den 5 april 1893 i det jehanderska hemmet. Som vanligt hade far svŒrt att lŠngre tid vara borta frŒn sitt arbete. Bršllopsresan mŒste dŠrfšr stŠllas till Hšrle. DŠr blev mottagandet av de nygifta bŒde glatt och hšgtidligt.

Visiter och bjudningar av olika slag avlšste varandra pŒ Hšrle. Julkalasens mŒngfald, dŠr varje gŒrd hade sin bestŠmda dag och dŠr Šven vi barn fick vara med, framstŒr som verkliga ljuspunkter i tillvaron. Mors kalasdag var den 28 december. Att resa till Hšrle vid stšrre helger och framfšr allt pŒ sommaren var populŠrt och mycket uppskattat av slŠkten i Stockholm. NŒgon sommar utan besšk av "stockholmare" upplevde vi aldrig.

r 1902 mŒste Hšrle bruk sŠljas. Orsakerna var stora fšrluster, som morfar under senare Œr gjort pŒ sina jŠrnvŠgsbyggen. Felaktiga hŒllfasthetsberŠkningar ledde till att jŠrnvŠgsbankar sjšnk eller fšrskšt sig. De olika bandelarna byggdes dessutom pŒ entreprenad, vilket krŠvde tillgŒng till stora kontanta belopp.

Det blev tjugo kšpenhamnsfamiljer, som fšr 500 000 svenska kronor blev de nya Šgarna. Aktiebolaget Hšrle bruk bildades och en verkstŠllande kommittŽ med W Fussing som ordfšrande utsŒgs. I oktober 1902 lŠmnade familjen Jehander Hšrle och flyttade till €ngelholm. Danskarna vistades pŒ Hšrle endast under somrarna och vid stšrre helger, och fšr far blev fšrŠndringarna knappast mŠrkbara. Den danska tiden varade i tio Œr, och den 3 juli 1912 kom telegram att norrmŠn kšpt Hšrle. Det stod snart klart att stora fšrŠndringar planerades, bl a skulle bruket upphšra med jordbruksdrift.

Mors dagbok fredagen den 13 juni 1913: "Den dagen glšmmer vi aldrig. MŒrten fick rekbrev frŒn Kristiania frŒn Hšie, som sade upp MŒrten frŒn platsen hŠr med detta Œrs utgŒng". I september blev det klart att far frŒn den 14 mars 1914 och tio Œr framŒt skulle arrendera Yxtaholm, 4 km nordost om Flen. Avskedsfest fšr oss Šgde rum den 22 februari 1914, och mor skriver i sin dagbok: "Vi fingo sŒ mŒnga bevis pŒ huru varmt vi voro Šlskade pŒ Hšrle." "Avskedsfesten i Bšnsalen glšmma vi aldrig."

 

 

 

 

slekt.se/langaryd

Start LŒngarydsslŠkten

Start slekt.se

Kontakt Johan Lindhardt

Kontakt Per Andersson

© 2004–2022 Per Andersson, Johan Lindhardt och respektive angiven fšrfattare