Långarydssläkten Smålandssläkten med en kvarts miljon medlemmar
	Släktgårdar Av Per Andersson & Johan Lindhardt Några gårdar i Våthult och Långaryd har gått i arv under flera generationer inom Långarydssläkten. Här visas ägarlängder för ett par av de gårdar som varit längst i släkten. Askebo Kyrkvärden Nils Andersson (ca 1620–1717), var på slutet av 1600-talet den enda bonden i byn Askebo i Våthults socken, liksom hans far Anders hade varit före honom. Efter Nils Anderssons död delades gården 1721 mellan sönerna Peter Ackerman (ca 1661–1732) och Nils Nilsson (ca 1668–1723). Snart tog deras söner över och byns två bönder var då kusinerna Anders Persson (1700–1767) och Per Nilsson (1708–1777). I slutet av 1700-talet var deras respektive söner, sysslingarna Hans Andersson (1736–1798) och Anders Persson (1742–1812) Askebos bönder. Genom ytterligare en delning ökade antalet gårdar till tre. Fram till 1816 var alla tre bönderna i Askebo ättlingar till Nils Andersson. Därefter flyttade det in annat folk i byn. Redan 1831 var alla de då fyra bondfamiljerna i byn icke-ättlingar. I gengäld var alla fem torparfamiljerna i byn från 1834 släktmedlemmar, vilket illustrerar proletariseringen inom släkten vid denna tid. I slutet av 1800-talet börjar Ackermanättlingarna återigen dominera även bland bönderna i Askebo. Än i dag lever åtminstone tre familjer i Askebo som tillhör släkten efter Nils Andersson. Kråkås Rusthållet Kråkås i Långaryds socken har under minst ett kvarts årtusende brukats av den släkt som blivit kallad Kråkåsraden. Denna kan beläggas som innehavare av gården sedan åtminstone 1680-talet. Efter att ha ingått i ätterna Lilliesparres och Gyllenswärds förlänade frälsegods drogs gården in till kronan vid reduktionen och formerades inom indelningsverket till rusthåll, vilket kom att ägas inom Kråkåsraden i flera generationer. Som den förste med säkerhet belagde släktmedlemmen på gården framträder Anders Persson (ca 1650–1724). Efter honom var sonen Per Andersson (ca 1680–1733) rusthållare och ägare till Kråkås. Han gifte sig 1725 med Ingeborg Andersdotter (1704–1782), vars far var Långarydssläktens stamfader länsman Anders Jönsson. Som änka gifte hon om sig med fänriken och handelsmanen i Borås Lars Larssson Örberg (1702–1768), som därigenom blev näste rusthållare. Kråkås övergick sedan till Per Anderssons och Ingeborg Andersdotters dotter Anna Regina Persdotter (1731–1779), som utmärkte sig bland tidens allmoge i Långaryd genom att ha fått två förnamn. Gift 1752 med rusthållaren Ambiörn Larsson (1726–1786) blev hon mor till nästa generations ägare av Kråkås, rusthållaren Benedictus Ambiörnsson (1758–1838). Bland dennes elva barn, alla födda i Kråkås, fanns Anders Benedictison (1794–1880), Sven Benedictison (1799–1854), Pernilla Benedictidotter (1804–1872), Gunilla Benedictidotter (1810–1892), Inga Maja Benedictidotter (1814–1853) och Brita Lisa Benedictidotter (1817–1905). Sven blev näste ägare till Kråkås, följd av Brita Lisa och hennes båda män Carl Nilsson (1819–1847) och Peter Nilsson (1815–1888). De efterträddes av sonen i första giftet Johan Anders Carlsson (1842–1924). Dennes dotter Alma Levina Johansdotter (1877–1925) och hennes man Axel Herman Gustafsson (1873–1934) blev de sista ägarna inom Kråkåsraden innan släktgården såldes till ett skogsbolag på 1930-talet. Inga Majas son blev biskop i USA och bildade släktnamn efter morfadern Benedictus: John Bendix (1849–1925). Dennes son var industrimagnaten Vincent Bendix (1882–1945), som bland tusentals patent hade sin uppfinning Bendixdrevet varmed bilar kunde startas med nyckel i stället för vev. Pernillas sonsons dotterson var professor Carl-Gustaf Andrén (1922–2018), Lunds universitets rektor och Sveriges universitetskansler. Gunilla var gift med sin farbror Lars Ambiörnssons (1755–1834) sonson Anders Ambiörnsson (1813–1860) och antog tillsammans med sina barn släktnamnet Jehander. Äldste son var Järnvägskungen Carl Jehander (1833–1911), som byggde mer än 200 mil järnväg, ägde Hörle bruk i Värnamo och var ledamot av Riksdagens första kammare. Bland de efterkommande till den näst äldste sonen, byggmästaren och brukspatronen Nils Jehander (1835–1896), finns prinsar och prinsessor av Liechtenstein. Gunillas dotter Brita Lisa Jehander (1846–1940) var gift med Anders Benedictisons sonson, byggmästaren Johan Anders Wennberg (1852–1927), och deras enda barn var Axel Wennberg (1879–1962). Dennes dotterson Per Andersson (f 1961) började 1976 utforska Långarydssläkten och är alltså trefaldig ättling till sin namne Per Andersson i Kråkås. Jehandergatan och Bendixgatan i Hyltebruk minner om Kråkåsättlingarna. Kråkås hade när det såldes tillhört Långarydssläktens gren d under minst 200 år och sex generationer. 1. PER Andersson (ca 1681–1733), hemmansägare Kråkås, g 1725 INGEBORG Andersdotter [d] (1704–1782) Hennes andre man: 2. LARS Larsson Örberg (1702–1768), fänrik, handelsman Borås, hemmansägare Kråkås, g 1735 INGEBORG Andersdotter [d] (1704–1782) Hennes dotter i första giftet: 3. Anna REGINA Persdotter [da] (1731–1779), g 1752 AMBIÖRN Larsson (1726–1786), rusthållare och hemmansägare Kråkås Deras son: 4. BENEDICTUS Ambiörnsson [daC] (1758–1838), rusthållare och hemmansägare Kråkås Hans son: 5. SVEN Benedictison [daC D] (1799–1854), hemmansägare Kråkås Hans halvsyster: 6. Brita Elisabeth (BRITA LISA) Benedictidotter [daC j:2] (1817–1905), g1 1839 CARL Nilsson [Gfc E] (1819–1847), hemmansägare Kråkås, g2 1851 PETER Nilsson (1815–1888), hemmansägare Kråkås Hennes son i första giftet: 7. JOHAN Anders Carlsson [daC jB:3] (1842–1924), hemmansägare Kråkås Hans dotter: 8. ALMA Levina Johansdotter [daC jBf:4] (1877–1925), g 1898 AXEL Herman Gustafsson (1873–1934), hemmansägare Kråkås	slekt.se/langaryd Start Långarydssläkten ➤ Start slekt.se ➤ © 2004–2022 Per Andersson, Johan Lindhardt och respektive angiven författare