LŒngarydsslŠkten

SmŒlandsslŠkten med en kvarts miljon medlemmar

 

 

 

 

 

SlŠktfšreningar

Av Per Andersson

 

SlŠktfšreningen Jehander

En gren av LŒngarydsslŠkten utgšrs av slŠkten Jehander. Dess medlemmar hŠrstammar frŒn fru Gunilla Benedictidotter Jehander (1810–1892). Hon tillhšrde den agnatiska slŠkt med ursprung i LŒngaryd, vars medlemmar pŒ olika grenar skriver sig med slŠktnamnen Jehander, Wennberg, Lejonberg, Tillander, Thelander, BŠckman, qvist, Stršmberg respektive LinnŽr och vilken Šven benŠmns AmbišrnsslŠkten och KrŒkŒsraden (slŠkten redovisad i Svenska slŠktkalendern 1982 och 1989). Till samma slŠkt hšrde Gunilla Jehanders andre make Anders Ambišrnsson (1813–1860), liksom deras dotter Brita Lisa (Elise) Jehanders (1847–1940) make Johan Anders Wennberg (1852–1927).

Den agnatiska slŠkten kan ledas tillbaka till 1600-talet. En son till den Šldste med sŠkerhet kŠnde stamfadern MŒns Jšnsson i LŒngaryd var hemmansŠgaren dŠr Lars MŒnsson (1686–1766). Dennes son Ambišrn Larsson d Š (1726–1786), rusthŒllare och hemmansŠgare pŒ slŠktgŒrden KrŒkŒs i LŒngaryd, hade fem sšner med sin hustru Anna Regina Persdotter (1731–1779), som var dotterdotter till LŒngarydsslŠktens stamfader lŠnsman Anders Jšnsson (1662–1716): Lars (1755–1834), Benedictus (1758–1838), Anders (1765–1834), Lars Magnus (1769–1835) och Peter (1773–1859) Ambišrnssšner, alla hemmansŠgare i LŒngaryd. Benedictus Ambišrnsson var Gunilla Jehanders fader. Efter tre av de fem bršderna fortlever Šttlingar pŒ manssidan, medan Peter enbart hade dšttrar och Anders var barnlšs men hade en fosterdotter, med vilken Benedictus Šldste son Anders Benedictison (1794–1880) blev gift. I detta Šktenskap fšddes Christian Andersson (1822–1908), som blev fader till Gunilla Jehanders svŠrson Johan Anders Wennberg. Lars Ambišrnssons son var rusthŒllaren och hemmansŠgaren i LŒngaryd Ambišrn Larsson d y (1788–1858), svŠrfader till Gunilla.

BŒde Gunilla Jehanders fader och hennes moder Ingegerd Bengtsdotter (1786–1853) – liksom Gunillas andre make, den nŠmnde svŠrsonen och sonen Carl Jehanders (1833–1911) bŒda hustrur – var medlemmar av LŒngarydsslŠkten.

Gunilla Jehanders fšrste make, hemmansŠgaren och jŠrnhandlaren Sven Svensson (1804–1838), tillhšrde en slŠkt som vid Œtskilliga tillfŠllen ingŒtt Šktenskapsallianser med Gunillas blodsfrŠnder. Genom sin farmor Ulrica Leijonflycht (1737–1803) var han Šttling i tionde led till kung Gustav av VasaŠtten.

SlŠktnamnet Jehander anlades pŒ 1850- och 1860-talen av Gunilla Benedictidotter och hennes barn i sŒvŠl fšrsta som andra Šktenskapet; namnet antogs fšrst av den Šldste sonen Carl Jehander, den s k JŠrnvŠgskungen. NamnbŠrare fortlever nu endast bland descendenterna i Gunillas senare gifte, av vilka manliga agnater ej lŠngre finns efter andra barn Šn sonen Sven Jehander (1843–1915). SlŠktnamnet fšrekommer dessutom alltjŠmt i firman Jehanders Grus AB, som grundades JŠrnvŠgskungen och hans nŠst yngste bror Malcolm Jehander (1852–1914) samt senare leddes av den sistnŠmndes son Hilding Jehander (1882–1948).

Under Œren 1851–1853 levde samtidigt fem generationer i rakt nedstigande led med JehanderŠttlingarnas stammoder som dotterdotter och mormoder: 1) Bengt Jšnsson (1764–1855), 2) Ingegerd Bengtsdotter (1786–1853), 3) Gunilla Benedictidotter Jehander (1810–1892), 4) Susanna Nordlander f Jehander (1831–1871) och 5) August Nordlander (1851–1910).

Gunilla Jehanders efterkommande omfattar hittills sex generationer, varav fyra med nu levande slŠktmedlemmar. Det sammantagna antalet Šttlingar Šr drygt 300, varav ett 70-tal har avlidit. Hšgst Œlder, nŠrmare 103 Œr, har uppnŒtts av stammoderns sondotter Hilda Werner f Jehander (1885–1988).

Allt sedan stammodern sjŠlv Šr de flesta JehanderŠttlingarna bosatta i StockholmsomrŒdet. …vriga finns framfšr allt spridda pŒ olika orter i sšdra Sverige men Šven i Norge, Danmark, Tyskland, Storbritannien, Belgien, Frankrike, Schweiz, Spanien, USA, Canada, Cuba och Singapore.

I samband med slŠktmšte pŒ Hšrle slott den 13 maj 1984 stiftades pŒ initiativ av Gunilla Jehanders barnbarns barnbarn Per Andersson (f 1961) SlŠktfšreningen Jehander. Den stŒr šppen fšr alla Šttlingar till Gunilla Jehander. Medlemskap erhŒlls genom betalning av Œrsavgift eller avgift fšr stŠndigt medlemskap. Ordinarie slŠktmšte hŒlls vart femte Œr. Styrelsen utger Meddelanden frŒn SlŠktfšreningen Jehander, som bl a innehŒller uppdatering av slŠktmatrikelns uppgifter.

Vart femte Œr hŒlls enligt slŠktfšreningens stadgar ordinarie slŠktmšte. DŒ ges vi efterkommande till den gemensamma anmodern tillfŠlle att Œterse varandra och nŒgon plats dŠr fšrfŠderna verkat.

Hittills har sex slŠktmšten Šgt rum. Fšrsta gŒngen Œterfšrenades Šttlingarna 1984 i Fryele kyrka och pŒ JŠrnvŠgskungen Carl Jehanders Hšrle slott vid VŠrnamo, varvid slŠktfšreningen bildades. 1989 Œrs slŠktmšte hšlls i Stockholm med mštesfšrhandlingar i Rikssalen pŒ Kungl Slottet och hšgmŠssa i Slottskyrkan. DŒ besŒgs ocksŒ Sven Jehanders byggnadsverk vid Riksdagshuset och Operan, den av Carl Jehander uppfšrda, Šgda och bebodda fastigheten Kammakargatan 12 (dŠr ocksŒ Gunilla Jehander hade en vŒning), Inez Werners f Jehander bostad pŒ StrandvŠgen 9, en av Hilding Jehanders sandprŒmar "Jehander III" (ombyggd till Erik Lallerstedts fiskrestaurang), Sven Jehanders Villa Fjeldstuen vid DjurgŒrdsbrunnsviken samt den av Carl Jehander byggda GalŠrvarvsdockan med fšrhandsvisning av det dŠri slutligen inseglade Vasaskeppet (museet invigdes Œret dŠrpŒ). 1991 var JehanderŠttlingarna inbjudna att delta i vŠrldens stšrsta slŠktmšte i LŒngaryd, som samlade 2510 efterkommande till Gunilla Jehanders farmors morfar. DŠrefter besšktes nŒgra gŒrdar som under lŠngre tid varit i slŠktens Šgo. Den ort som efter LŒngaryd och Stockholm har mest anknytning till JehanderŠttlingarna Šr Mjšlby. Till denna har fem av slŠktens sex grenar sŠrskilda band. DŠrfšr anordnades dŠr 1994 Œrs slŠktmšte, med bl a hšgmŠssa i Mjšlby kyrka, besšk i den med Jehandrarna flerfaldigt befryndade gods- och kvarnŠgarslŠkten Salomonssons manbyggnad och pŒ dess Šgandes š i SvartŒn, dŠr Mjšlby hembygdsgŒrd Šr naturskšnt belŠgen. Under en efterfšljande rundtur bland historiska begivenheter i trakten var Malcolm Jehanders Lundby storgŒrd en av anhalterna. 1999 Œrs ordinarie slŠktmšte var samordnat med avtŠckningen av en minnessten šver LŒngarydsslŠktens stamfader pŒ LŒngaryds kyrkogŒrd. Det sjŠtte slŠktmštet hšlls 2004 i Helsingborg, dit var och en av slŠktens sex grenar har nŒgon anknytning. Bland annat har Carl Jehander haft en nyckelroll i stadens expansion genom sina hamn- och jŠrnvŠgsbyggnader dŠr.

Ordfšrande frŒn slŠktfšreningens bildande har varit Per Andersson.

 

SlŠktfšreningen Quarn

SlŠkten Quarn har sitt sŠrnamn frŒn soldaten vid Jšnkšpings regemente och sedermera gratialisten vid Vadstena krigsmanshus Magnus Quarn (1764–1833) i Kvarnarps soldattorp i LinderŒs socken av Jšnkšpings lŠn, nu TranŒs kommun. Hans far var Olof Hansson (1730–), farfar Hans Olofsson (1693–1769) och farfars far Olof Hansson (omkring 1656–1728), alla i grannsocknen SŠby. Magnus Quarn hade en son, kvarnfšrestŒndaren Anders Magnusson(1796–1856) i Kvarnarp, som blev far till Anders August Andersson (1825–1906) var Šgare till Kvarnarps gŒrd, belŠgen vid sjšn Noen.

Fšr de efterkommande till denne och hans hustru Hedda Christina av GrŠnnaslŠkten Lago har SlŠktfšreningen Quarn tillkommit pŒ initiativ av deras barnbarns barnbarn Per Andersson (f 1961).

Fšreningen bildades vid ett slŠktmšte i bl a Kvarnarp med deltagare frŒn slŠktens samtliga sju fortlevande svenska grenar den 21 augusti 1983, pŒ dagen 100 Œr efter att Hedda Christinas och Anders Augusts Šldsta barn Carl August Anderssons (1852–1924) Šldsta barn Carl W Andersson (1883–1950) fšddes i Kvarnarp; sistnŠmnda far och son var bŒda hemmansŠgare och kommunalmŠn i Hogstad pŒ …stgštaslŠtten. Sonen, som ocksŒ var kyrkvŠrd, tillhšrde som Magnus Quarns sonsons sonson den femte och sista generationen av slŠkten Quarn i Kvarnarp, dit slŠkten kom 1791. Hans syster Elsa g Wennberg (1891–1972) var ingift i LŒngarydsslŠkten, som alltsŒ alla hennes efterkommande tillhšr.

SlŠktfšreningen skall enligt stadgarna samlas till ordinarie slŠktmšte vart femte Œr. Fšljande slŠktmšten har hŒllits: 21 augusti 1983 i SŠby, LinderŒs och GrŠnna, 19 maj 1985 pŒ …stgštaslŠtten i Hov, Hogstad, Hšgby, Normlšsa, Kaga och Linkšping (extra slŠktmšte), 15 maj 1988 i Ekeby, SŠby och Sommen, 23 maj 1993 i Vadstena, 29 augusti 1998 i LinderŒs, Ršttle och VŠstanŒ samt 7 september 2003 i Asby, Norra Vi och …sterbymo.

Ordfšrande frŒn slŠktfšreningens bildande har varit Per Andersson.

 

 

 

 

slekt.se/langaryd

Start LŒngarydsslŠkten

Start slekt.se

© 2004–2022 Per Andersson, Johan Lindhardt och respektive angiven fšrfattare