Anna qvist (1918-2000) – In
memoriam [daC BCc Ba]
Av Per
Andersson
En Lngarydsbo av urgammal Lngarydsstam och med en alldeles
srskild betydelse fr den stora Lngarydsslkten har gtt ur tiden. Anna
qvist har avlidit i sitt hem p slktgrden i Norra Eskeryd, dr hon ocks
fddes 1918.
Annas roll har
varit avgrande fr att Lngaryd ftt en plats p vrldskartan – som utgngspunkt
fr vrldens strsta kartlagda slkt. Om inte jag som ung gymnasist under
senare delen av 1970-talet genom vnliga ortsbors frmedling ftt frmnen
att gra Annas bekantskap och allt sedan dess dra nytta av hennes enastende
orts- och personknnedom, hade skerligen aldrig kartlggningen av de nu 80
000 knda slktmedlemmarna kommit till stnd.
Med Anna som
sakkunnig ciceron fick jag tidigt tillflle att resa runt i trakten bland
flerhundrariga slktgrdar och knyta forskningskontakter med
nutida anfrvanter. I det allt mera omfattande arbetet med att utreda
Lngarydsslkten blev Anna centralpunkten i ursprungsbygden. Hon kombinerade
en overtrffad kunskap om slktens olika frgreningar med en skarp
kllkritisk blick. Genom hennes forskarmda, kontakter och samordning
tillfrdes slkttrdet en stor mngd nyfunna grenar. Alltid var hon lika
angelgen om att rttmtigt framhlla var och en av de tusentals
slktmedlemmar och forskare som genom strre eller mindre tillskott bidrog
till att teckna den allt fullstndigare bilden av slkten. Hon vinnlade sig
om att ra den som ras borde och visade sjlv hellre tacksamhet ver att f
hjlpa till n att ÓskrppaÓ ver sina insatser, hur betydelsefulla de n
var.
tskilliga r
de slktingar som i jakten p sina rtter ftt del av Annas aldrig sinande
hjlpsamhet. Vare sig de kom till Eskeryd frn en grannby eller frn andra
sidan Atlanten stllde hon generst sitt kunnande till frfogande. Mnga har
vittnat om den gldje som Anna berett dem genom att spra deras slktlinjer
och ppna drren till en vrld av nya anfrvanter.
Anna var rikt
begvad och bildad p mnga omrden. Bde hon sjlv och samhllet borde ha
beklagat att hennes ungdoms jordbrukssamhlle inte hade frmgan att genom
hgre utbildning ta till vara sina kvinnliga medlemmars intellektuella
tillgngar. Trots – eller tack vare – detta fick Anna sknka sin
bygd vrdefulla bidrag. Hennes insatser fr Lngarydsslkten r ett exempel,
hennes kommunalpolitiska engagemang ett annat.
Ocks i det moderna
mediesamhllet fann sig Anna vl till rtta. Hon hade en mycket god hantering
av sitt modersml, bde i tal och skrift. Som en utmrkt ambassadr fr
Lngarydsbygden framtrdde hon skickligt i svl radio som TV.
Inom
Slktfreningen Jehander, som knyter samman min nrmaste del av
Lngarydsslkten, hade vi flera gnger njet att se Anna som uppskattad gst.
Hon personifierade lnken mellan vra fders smlndska och hallndska bygder
och oss som i jrnvgsbyggandets spr lmnat trakten sedan generationer.
Parallellt med
Lngarydsslkten hade jag frmnen att f std av Anna i arbetet med att
kartlgga ett annat slkttrd: alla ttlingar till Sveriges kungar frn
Gustav Vasa. Anna var en av de mnga i Vstbotrakten som hrstammar frn Erik
XIV. Senast ett par dagar fre hennes bortgng talades vi vid p telefon,
efter att jag ftt en av hennes otaliga sndningar med nytt slktmaterial. Nu
finns inte lngre Anna fr att ge sina kunniga svar p mina och andra
slktintresserades frgor.
Anna framhll
ofta den gldje som hon knde ver att f vara i Lngarydsslktens tjnst.
Alla vi drygt 50 000 slktmedlemmar som alltjmt r livet har anledning
att knna stor tacksamhet fr hennes mngriga vrv till slktens fromma, och
bland de talrika ttlingarna kommer hon alltid att ha en hedersplats.
Fr mig, som
under nrmare ett kvartssekel haft frmnen att samarbeta med Anna, lmnar
hon ett stort och ofyllbart tomrum, i lika hg grad efter sitt kunnande som
efter sin godhjrtade vnfasthet.
|