Sveriges kommunindelning

Per Anderssons kartlŠggning av landets 5 000 kommunala enheters slŠkttrŠd

 

 

 

 

 

Territoriella kommunnamn

Vad sŠgs om att ge hela Sverige namnet Stockholm? Det skulle vŠl vara praktiskt att ha samma namn pŒ landet och huvudstaden, fšr att effektivisera marknadsfšringen vŠrlden šver. Nja, skŒningar, vŠstgštar, gutar, nŠrkingar, dalkullor, jŠmtar och norrbottningar skulle nog inte sŒ lŠttvindigt ge upp sin provinsidentitet.

Men faktum Šr att det var precis sŒ det gick till nŠr vŒra nuvarande kommuner bildades fšr omkring 35 Œr sedan. NŠr bygderna dŒ slogs samman fick de nya enheterna i de allra flesta fall namn efter sin "huvudstad", enligt den centralortsteori som reformen byggde pŒ. Inte fšr inte talade man om inkorporering nŠr det egentligen var frŒga om sammanlŠggning av tvŒ eller flera fullvŠrdiga kommuner.

Tidigare hade alla kommuner namn som var representativa fšr hela territoriet. StŠderna och kšpingarna omfattade bara det tŠtbebyggda omrŒdet. Landskommunerna sammanfšll med de i grunden medeltida socknarna, vars namn alltid betecknat hela den bygd dŠr mŠnniskorna sškte sig till en gemensam kyrka. Vid den fšrsta av vŒra tvŒ kommunindelningsreformer, som genomfšrdes pŒ nyŒret 1952, uppstod en namngivningsproblematik i och med att det inte fanns etablerade namn fšr stšrre delen av de strax šver 1 000 nybildade omrŒden som ersatte 2 500 urgamla enheter. En tŠtort eller den stšrsta av ingŒende socknar fick dŒ i de flesta fall ge namn, och mer Šn tusentalet gamla bygdeidentiteter sattes pŒ undantag. Dšdsstšten mot omrŒdesnamnen sattes in nŠr den fšrsta av dessa principer fick dominera vid nŠsta reform, som sŠnkte antalet kommuner till under 300. Dessa sammanlŠggningar inleddes sŒ smŒtt pŒ 1960-talet och genomfšrdes huvudsakligen 1971 men i mŒnga fall fšrst 1974.

Centralorten, den stšrsta tŠtorten och den tŠtort som haft hšgst kommunalrŠttslig rang (i ordningen stad, kšping, municipalsamhŠlle) har entydigt dominerat uppkallandet av dagens kommuner, och ofta sammanfaller alla de tre egenskaperna hos namngivaren. Ett exempel pŒ historiens tyngd Šr att Sigtuna inte fŒtt namn efter centralorten MŠrsta. Inom nŒgra kommuner ryms mer Šn en fšrutvarande stad. Med ett undantag har dŒ den stšrsta, som inte alltid Šr den Šldsta, bidragit med kommunnamnet: …sthammar (…regrund), Eskilstuna (TorshŠlla), StrŠngnŠs (Mariefred), Mjšlby (SkŠnninge), KungŠlv (Marstrand) samt Jšnkšping (Huskvarna och GrŠnna), medan Vellinge kommun inte fŒtt namn efter nŒgon av sina fšr lŠnge sedan fšrenade stŠder Skanšr och Falsterbo. Det finns ocksŒ ett antal kommuner, alla utom en i SmŒland, som namngivits efter en kšping och samtidigt rymmer en annan: Gislaved (Anderstorp), Hultsfred (Virserum), Lessebo (Hovmantorp), Markaryd (Traryd), Tingsryd (Ryd), Vaggeryd (Skillingaryd) samt skŒnska KŠvlinge (Furulund). DŠremot har kšpingarna seda och Lenhovda fšrenats i Uppvidinge kommun och Kinna och Skene kšpingar i Marks kommun. Det finns ocksŒ nŒgra kommuner som bildats av bŒde en fšrutvarande stad och kšping, alltid under stadens namn. Avvikelser frŒn normaliteten med den stšrsta orten som centralort Šr Gagnef (DjurŒs centralort men MockfjŠrd stšrst), Lessebo (Lessebo centralort men Hovmantorp stšrst), MšrbylŒnga (MšrbylŒnga centralort men FŠrjestaden stšrst), Vellinge (Vellinge centralort medan bŒde Hšllviken och Skanšr-Falsterbo stšrre) och …stra Gšinge (Broby centralort men Knislinge stšrst).

Rangskillnaden mellan rikets kommunala enheter – de olika kommuntyperna stad, kšping och landskommun samt de icke sjŠlvstŠndiga kommunerna municipalsamhŠlle och municipalkšping – avskaffades i och med att ny kommunallag trŠdde i kraft med ingŒngen av 1971. RŠtten att kalla sig stad fšljde sŒledes av uttryckligt givna stadsprivilegier, som inte lŠngre finns. Trots frŒnvaron av laglig grund kallar sig idag 13 av landets kommuner i stŠllet fšr stad, nŠmligen de tre storstadskommunerna och i švrigt, med ett undantag, kommuner i deras nŠrhet: Stockholm med regiongrannarna Lidingš, Solna, Sundbyberg, Vaxholm och VŠsterŒs, Gšteborg med BorŒs, Mšlndal och TrollhŠttan, Malmš med Helsingborg samt dŠrutšver Haparanda. Av dessa Šr det bara de fyra fšrsta och den sistnŠmnda dŠr hela kommunen nŒgonsin haft stadsprivilegier, varmed de švriga inte ens kan Œberopa nŒgot slags sedvanerŠtt fšr att upptrŠda som stad. Termen stad dršjer sig kvar pŒ annat sŠtt i tvŒ andra fall. Lycksele marknadsfšr sig som "Staden i Lappland" men betecknar sig ofšrŠndrat som kommun. Mjšlby har inte heller bytt ut kommunbeteckningen men beslutat om att ge tvŒ av sina tre stšrsta tŠtorter rang av stad: Mjšlby respektive SkŠnninge (som dock Šr mindre Šn den ŒterstŒende Mantorp). DŠremot har Šnnu ingen kommun kommit pŒ idŽn att utmŠrka sig med epitetet kšping. NŠrmast till hands vore Hammarš, Munkfors, Sollentuna och TŠby, som Šr de enda som i sin helhet haft kšpingsrŠttigheter (bortsett frŒn elva enheter under en švergŒngsperiod vid den senaste stora kommunsammanlŠggningen).

Av vŒra nu 290 kommuner har endast 35 namn som inte sammanfaller med centralortens (inom parentes efter kommunnamnet): Ale (Nšdinge-Nol), Berg (Svenstavik), Botkyrka (Tumba), Burlšv (Arlšv), Danderyd (Djursholm), Eda (Charlottenberg), Essunga (Nossebro), Gagnef (DjurŒs), Gotland (Visby), Hammarš (Skoghall), Haninge (Handen), HŒbo (BŒlsta), HŠrjedalen (Sveg), HŠrryda (Mšlnlycke), JŠrfŠlla (Jakobsberg), Kinda (Kisa), Lekeberg (Fjugesta), Ljusnarsberg (Kopparberg), Mark (Kinna), Nordanstig (Bergsjš), Orust (HenŒn), OvanŒker (Edsbyn), Ragunda (Hammarstrand), Salem (Ršnninge), Sigtuna (MŠrsta), SotenŠs (Kungshamn), Tjšrn (SkŠrhamn), Upplands-Bro (KungsŠngen), Uppvidinge (seda), VŠrmdš (Gustavsberg), Ydre (…sterbymo), re (JŠrpen), €lvkarleby (SkutskŠr), …sterŒker (kersberga) och …stra Gšinge (Broby). DŠrutšver finns tvŒ kommuner som har tvŒ centralorter, varav den ena heter som kommunen – GullspŒng (Hova) och Vaggeryd (Skillingaryd) – samt tre kommuner uppkallade genom modifiering av tŠtortens namn: Dals-Ed (Ed), Hylte (Hyltebruk) och Tanum (Tanumshede).

Att en kommun har ett annat namn Šn centralorten betyder dock inte att benŠmningen bottnar i hela kommunomrŒdet. Det gŠller sjŠlvfallet dŒ en annan tŠtort fŒtt ge namn men ocksŒ i ett antal fall dŠr kommunen kallas vid ett sockennamn som bara tŠcker en del av kommunen. OmvŠnt finns, sŠrskilt i Norr- och VŠsterbotten, kommuner vars namn sammanfaller med centralortens men dŠr denna i sin tur uppkallats efter kommunens enda socken.

Sedan tidig medeltid har Sverige fšr olika offentliga funktioner varit pŒfallande stabilt indelat pŒ tre nivŒer, i landskap, hŠrader och socknar. Namnen pŒ dessa Šr en central del av kulturarvet och har bevarats in i vŒr tid. Ingen av indelningstyperna har dock lŠngre en offentligrŠttslig stŠllning. Redan pŒ 1600-talet švergavs landskapen – till fšrmŒn fšr lŠnen – men alltjŠmt dominerar de svenskarnas provinsidentitet. Landskapsnamnen har bevarats i benŠmningen pŒ en stor del av lŠnen och nyligen till och med stŠrkt sin stŠllning med SkŒne och Dalarnas lŠn, men frŒgan Šr vad som vŠntar nŠr storregioner fšrr eller senare trŠder i stŠllet. Socknarna dršjde kvar lŠngst i rikets indelningar, i form av fšrsamlingar som kyrkliga primŠrkommuner fram till Œtskillnaden mellan kyrka och stat vid millennieskiftet. Nu fšrvaltar Svenska kyrkan ensamt sockenarvet – trots skilsmŠssan ocksŒ fšr folkbokfšringens rŠkning – och utslŠcker det ena tusenŒra arvet efter det andra genom att slŒ samman fšrsamlingar fšr att kostnadseffektivisera. Genom tingsrŠttsreformen pŒ nyŒret 1971, dŒ hŠradsrŠtterna avskaffades och domsagornas anpassning till de borgerliga kommunerna fullbordades, fšrpassades frŒn indelningskartan den mest hotade – och samtidigt fšrmodligen Šldsta – av de tre urgamla typerna, hŠradet.

Genom kommunreformen kring 1971 nŒdde indelningen en finmaskighet i paritet med hŠraderna. Det hade dŒ varit naturligt att vid namngivningen av de nya storkommunerna ta fasta pŒ hŠradsnamnen, men historielšshet och centralortstŠnkande gav tŠtorterna favšren. DŠrmed saknar idag merparten av kommunerna namn som Šr representativa fšr hela ytan, och samtidigt har nŠstan hela bestŒndet av hŠradsnamn fšrpassats bort frŒn svenskarnas medvetande.

I floran av nutida kommunnamn finns emellertid nŒgra fšredšmliga undantag frŒn centralortsnamngivningen. Det kanske tydligaste exemplet Šr Gotlands kommun, som illustrerar hur otŠnkbart det hade varit att namnge efter centralorten: "Visby kommun". €nnu ett landskap har "kommunaliserats": HŠrjedalen med centralorten Sveg. Fšljande kommuner bŠr hŠradsnamn: Ale, Bollebygd, Grums, HŒbo, Karlskoga, Kinda, Mark, Skinnskatteberg, Sollentuna, SotenŠs, Tjšrn, Uppvidinge, Vallentuna, Ydre och …stra Gšinge. Med utgŒngspunkt i jŠmbšrdiga indelningstyper har dessutom VŠrmdš namn efter skeppslag, Norberg efter bergslag och fšljande efter tingslag: BollnŠs, Hedemora, Leksand, Mora och RŠttvik. Nordanstig hŠrršr frŒn ett kyrkligt kontrakt.

En mindre del av Sveriges kommuner har fšrblivit ofšrŠndrat indelade alltsedan sockentiden och andra har ŒterfŒtt samma omfattning som en tidigare socken. Kommuner som dŠrigenom bŠr ett sockennamn Œterfinns framfšr allt i tvŒ kontraster, den mest tŠtbefolkade storstadsregionen och švre Norrlands glesbygd: i StockholmsomrŒdet Danderyd, Huddinge, JŠrfŠlla, Lidingš, Salem, Solna, Tyresš och TŠby, i VŠsterbotten Bjurholm, Dorotea, Lycksele, MalŒ, Nordmaling, Norsjš, Sorsele, Vilhelmina och VŠnnŠs, i Norrbotten Arjeplog, Arvidsjaur, GŠllivare, Jokkmokk, Pajala, PiteŒ, €lvsbyn, …verkalix och …vertorneŒ samt dessutom Burlšv, Hammarš, Ljusnarsberg, Ockelbo, Orsa, Partille, TorsŒs, VingŒker, €lvkarleby och …ckerš.

Naturnamn, som inte tagit omvŠgen att beteckna nŒgon tidigare administrativ enhet, har blivit kommunnamn i fallen Orust och Lekeberg (efter LekebergsŒsen). Det finns annars flera exempel pŒ redan etablerad namn- och ytšverensstŠmmelse mellan indelnings- och naturenheter. …ar har en given plats som sŠrskilt fullŠndade fall, sŒsom landskapet Gotland, hŠradet Tjšrn och socknen Hammarš.

NŒgot av en egen kategori bildar Hylte och Tanum, som bŒda nŠrmast Šr att betrakta som fšrkortningar av centralortens namn, Hyltebruk respektive Tanumshede. Tanum Šr ocksŒ bŒde hŠrads- och sockennamn, men ytterligare tvŒ hŠrader (Kville och Bullaren) ryms inom kommunen och gšr kommunnamnet inte helt representativt. €ven kortformen Hylte har en marginell referens, nŠmligen den by nedstršms vilken bruket en gŒng anlades. Det kan tyckas vŠl blygsamt fšr den kommun som fšrenar inte bara tvŒ landskap utan tvŒ forna lŠnder; inom kommunen passerar Nissastigen den dansk-svenska grŠnsbŠcken likt en fšregŒngare till …resundsbron.

NŒgra kommuner, vars yta nŠrmast helt och hŒllet upptas av tŠtbebyggelse, passar bŠst att vara benŠmnda med just ett tŠtortsnamn. Det gŠller de tre storstadskommunerna Stockholm, Gšteborg och Malmš (Šven om Oxie hŠrad vŠl sammanfaller med den sistnŠmnda) samt Sundbyberg och Oxelšsund, som bŒda en gŒng brutits ut som tŠtort ur en annan kommun och aldrig rymt nŒgon egen socken.

Fšrutom dessa lyckade namngivningar finns ocksŒ fšr de flesta ŒterstŒende kommuner lšsningar, som kan ge en benŠmning som Šr representativ fšr hela kommunens omrŒde och dessutom rŠdda en betydande skatt av gamla bebyggelsenamn undan fšrgŠngelsen. Mšjligheten fšr kommunerna att byta namn har just šppnats genom att Malung efter regeringens beslut blivit Malung-SŠlens kommun. DŠrmed blev denna ocksŒ fšrst ut med ett dubbelnamn bildat av tvŒ geografiska namn inom kommunen.

I jakten pŒ mer passande kommunnamn Šr det, i likhet med de redan befintliga namn som švertagits frŒn en historiskt etablerad territoriell enhet, sŒ gott som aldrig mšjligt att nŒ exakt šverensstŠmmelse mellan den forna och nuvarande geografiska grŠnsdragningen. I bland kan det vara nšdvŠndigt att kombinera tvŒ namn eller gšra Œtskillnad med hjŠlp av vŠderstrecksmarkering eller liknande (sŒdana finns redan i …stra Gšinge och Lilla Edet). Fšrutom de redan iansprŒktagna indelningstyperna finns inspiration att hŠmta ocksŒ bland folkland och grevskap.

Vilket territoriellt namn som bŠst svarar mot kommunmedlemmarnas identitetskŠnsla kan dessa naturligtvis endast sjŠlva avgšra. Med den utgŒngspunkten fŒr fšljande fšrslag frŒn den historisk-geografiska fataburen vŠrderas.

Av uppsvenska och smŒlŠndska folklandsnamn skulle fšljande kunna komma till anvŠndning (nuvarande kommunnamn inom parentes): Tiundaland (Uppsala), Roden (NorrtŠlje), FjŠrdhundra (Enkšping), Nordvedbo (TranŒs), Mellanvedbo (Aneby), Sydvedbo (Eksjš), VŠstra Finnveden (Hylte), Sšdra Finnveden (Markaryd), VŠstra Njudung (SŠvsjš), …stra Njudung (Vetlanda), VŠrend (VŠxjš), VŠstra Mšre (Nybro), …stra Mšre (Kalmar), Aspeland (Hultsfred) och Tjust (VŠstervik). Efter det braheska grevskapet kunde Visingsborg bli namn pŒ den vidstrŠckta Jšnkšpings kommun.

DŠr hŠrader saknas eller Šr fšr smŒ enheter kan landskapsdelar vara lšsningen: Norra …land (Borgholm), Sšdra …land (MšrbylŒnga), …stra Blekinge (Karlskrona), Norra VŠrmland (Torsby), MellannŠrke (…rebro), …stra GŠstrikland (GŠvle), …stra Medelpad (Sundsvall), VŠstra Medelpad (nge), Sšdra ngermanland (HŠrnšsand), …stra ngermanland (Kramfors), VŠstra ngermanland (SollefteŒ), Norra ngermanland (…rnskšldsvik), Sšdra JŠmtland (Berg), Sydšstra JŠmtland (BrŠcke), …stra JŠmtland (Ragunda), VŠstra JŠmtland (re), NordvŠstra JŠmtland (Krokom), Norra JŠmtland (Stršmsund) och MellanjŠmtland (…stersund).

De allra flesta territoriella bebyggelsenamn som kan passa fšr en kommun finns ŠndŒ bland hŠraderna: Allbo (Alvesta), Aska-Boberg (Motala), Barne-Viste (Essunga), BjŠre (BŒstad), BjŠrke-Kulling (AlingsŒs), Bro (Upplands-Bro), BrŠkne (Karlshamn), Daga (Gnesta), Dal (Vadstena), FaurŒs-rstad (Falkenberg), FinspŒngalŠn (FinspŒng), FjŠre (Kungsbacka), Folkare (Avesta), FŠrnebo (Filipstad), FŠrs (Sjšbo), Gillberg-NŠs (SŠffle), GŠrds-Villand (Kristianstad), GŠsene (Herrljunga), Gšstring (Boxholm), Halmstad-Tšnnersjš (Halmstad), Hammarkind (Sšderkšping), Handbšrd (Hšgsby), Harjager (KŠvlinge), Herrestad-Ljunits (Ystad), Hšk (Laholm), Hšlebo (Trosa), Ingelstad-Albo (Tomelilla), Inlands Nordre (Stenungsund), Inlands Sšdre (KungŠlv), JŠrrestad-Albo (Simrishamn), Jšsse (Arvika), Kinne (Gštene), Konga-Kinnevald (Tingsryd), KŒlland (Lidkšping), Lane-FrŠkne (Uddevalla), Lysing (…deshšg), Medelstad (Ronneby), Mellanvadsbo (Tšreboda), Nora-Hjulsjš (Nora), Nordal (Mellerud), Nordmark (rjŠng), Nordvadsbo (GullspŒng), Norra Bara (Staffanstorp), Norra Frosta (Hššr), Norra Gšinge (Osby), Norra Lister (Olofstršm), Norra Snevringe (Surahammar), Norra Vartofta (Tidaholm), Norra kerbo (Kšping), Norra sbo (…rkelljunga), Norra …stbo (Vaggeryd), Onsjš-Frosta (Eslšv), Oppunda (Katrineholm), Rekarne (Eskilstuna), Ršnš-JšnŒker (Nykšping), Sevede (Vimmerby), StŒngenŠs (Lysekil), Sundbo (Askersund), Sunnerbo (Ljungby), Svartlšsa (Botkyrka), SŠvedal (HŠrryda), Sšdra Frykdal (Sunne), Sšdra Lister (Sšlvesborg), Sšdra Snevringe (Hallstahammar), Sšdra Stranda (MšnsterŒs), Sšdra Vartofta (Mullsjš), Sšdra sbo (storp), Sšdra …stbo (VŠrnamo), Torna (Lund), Torpe-Ale (Lilla Edet), Tunge-Sšrbygden (Munkedal), Tšssbo (mŒl), Valbo (FŠrgelanda), Valle-SkŒning (Skara), Vemmenhšg-Ljunits (Skurup), Vette (Stršmstad), Vifolka (Mjšlby), VillŒttinge (Flen), Viske-Himle (Varberg), VŒla (Heby), VŠne-Flundre (TrollhŠttan), VŠnervadsbo (Mariestad), VŠne-Sundal (VŠnersborg), VŠstbo-Mo (Gislaved), VŠstra Gšinge (HŠssleholm), VŠstra Kil (Kil), VŠstra Kind (Svenljunga), VŠstra Ršnneberg (Landskrona), VŠstra Skytts (Vellinge), VŠstra Sotholm (NynŠshamn), VŠstra Vedbo (Dals-Ed), VŠstra sbo (€ngelholm), VŠtterkŒkind (Hjo), VŠttervadsbo (Karlsborg), VŠttle (Lerum), ker-Selebo (StrŠngnŠs), se-Viste (GrŠstorp), …knebo (SšdertŠlje), …lme-Visnum (Kristinehamn), …stra Frosta (Hšrby), …stra Kil (Forshaga), …stra Kind (Tranemo), …stra Luggude (Bjuv), …stra Sotholm (Haninge), …stra Vartofta (Habo), …stra Vedbo (Bengtsfors), …stra Villand (Bromšlla), …stra sbo (Klippan) samt …vertjurbo (Sala). Till dessa kommer frŒn skeppslag ker (…sterŒker) och frŒn tingslag NŒs (Vansbro), VŠstra HŠlsingland (Ljusdal) och Ala (Sšderhamn).

€ven nŒgra sockennamn svarar mot kravet pŒ ytmŠssighet: Turinge-Taxinge (Nykvarn), Kyrkefalla-Ransberg (Tibro), RansŠter (Munkfors), Stora Tuna (BorlŠnge), Gagnef-Floda (Gagnef), BŠrke (Smedjebacken), TorsŒker (Hofors), BygdeŒ-NysŠtra (Robertsfors), Stensele (Storuman), UmeŒ-SŠvar (UmeŒ), Degerfors (Vindeln), Fredrika-sele (sele), …verluleŒ (Boden), NedertorneŒ (Haparanda), Nederkalix (Kalix), JukkasjŠrvi-Karesuando (Kiruna) och NederluleŒ (LuleŒ).

I nŒgra fall sšker sig namngivningen med bŠttre framgŒng till naturnamn: Billingen (Skšvde), BrŒviken (Norrkšping), Falbygden (Falkšping), Hšgland (NŠssjš), Kullen (HšganŠs), Ljusnan (Hudiksvall), MŠlarš (Ekerš), SšderslŠtt (Trelleborg), Tiveden (LaxŒ) och Voxnan (OvanŒker). I fallet BrŒviken anspelar namnet ocksŒ pŒ BrŒbo hŠrad och pŒ Vikbolandet, fšrutom den …stersjšvik som kommunen utbreder sig kring.

NŠr historiska namnetiketter skall klistras pŒ moderna konstruktioner, blir en del fšrslag mer konstlade Šn andra. Fšljande namn, som troget sškt sin fšrankring i hŠraderna krets, kanske har sŠmre utsikter att falla befolkningen i smaken: Bankekind (tvidaberg), FršsŒker-Oland (…sthammar), Grimsten-Skšllersta (Hallsberg), HŠllefors-Grythyttan (HŠllefors), Laske-Barne (Vara), Norra Kumla (Kumla), Norra Onsjš (Svalšv), RedvŠg-s (Ulricehamn), Stranda-TunalŠn (Oskarshamn), Veden-s (BorŒs), VŠse-Nyed (Karlstad), VŠstra Luggude (Helsingborg), €rling-LŒnghundra (Knivsta), €rling-Seming­hundra (Sigtuna), …rbyhus-Oland (Tierp) och …stra Kulling (VŒrgŒrda). Att kalla VŠsterŒs MellanvŠstmanlands kommun och Sandviken VŠstra GŠstriklands kommun fŒr bokfšras bland nšdlšsningar. Fšr att ška tŠckningsgraden fšr €lvdalens kommunnamn skulle det kunna kombineras med ett annat sockennamn till SŠrna-€lvdalen, men dŒ saknas ŠndŒ Idre. Efter sockenbasen fšr nuvarande Degerfors kommun skulle namnet bli Nysund, och lika principtroget skulle Vindelns kommun byta till sitt sockennamn Degerfors, dock en rockad nŠra det utsiktslšsas grŠns. Om just det mest trŠffande territoriella namnet skall efterstrŠvas, ligger Malung-SŠlens šde i att ŒtervŠnda till tingslagsnamnet Malung. NŒgra naturnamn, som i och fšr sig skulle rŒda bot pŒ geografiska slagsida, Šr mŒhŠnda fšr djŠrva: Mšckeln (€lmhult), Saltsjš (Nacka), StŒngŒ (Linkšping) och VŠsterbergslagen (Ludvika).

I nŒgra fall av otillrŠckligt representativa kommunnamn visar det sig svŒrt att alls finna rimliga ersŠttare. Det gŠller Eda, som visserligen utgšr sockennamn men bara tŠcker en del av kommunen, samt fšljande tŠtortsnamn: Arboga, Emmaboda, Fagersta, Falun, Gnosjš, Hagfors, Kungsšr, Lessebo, Lindesberg, Lomma, Mšlndal, SkellefteŒ, Storfors, Svedala, SŠter, Tanum, TimrŒ och Vaxholm.

Sedan kommunindelningsreformen 1952 Šr alla kommunnamn unika. Tidigare gŠllde detta inom lŠnet och dessfšrinnan hŠradet. DŒ det inte finns nŒgra konkurrenter bland de nuvarande kommunerna kan Upplands VŠsby och Upplands-Bro (det ena med och det andra utan bindestreck) befrias frŒn sin landskapsbestŠmning, analogt med att det annars vanliga namnet Berg redan saknar sŒdant epitet. Sak samma skulle gŠlla dalslŠndska Dals-Ed, men dŠr fšreslŒs ett helt annat namn. Teknikutvecklingen pŒkallar samtidigt en annan typ av differentiering sŒ att vŒr tids kommunnamn blir unika Šven utan prickar och ringar, vilket Habo och HŒbo fŒtt kŠnnas vid.

 

Ge vŒra kommuner neutrala namn. Blekinge LŠns Tidning, 2008-05-01. Sid 39.

Dšp om kommunen till hŠradsnamnet Tjust. VŠsterviks-Tidningen, 2008-05-02. Sid É.

Byt namn pΠkommunerna! Katrineholms-Kuriren, 2008-06-06. Sid 2.

Byt namn pŒ kommunerna! VŠstmanlands LŠns Tidning, 2008-05-09. Sid 8.

 

 

 

 

slekt.se/kommun

Start Sveriges kommunindelning

Start slekt.se

Kontakt

© 2022 Per Andersson