Sveriges kommunindelning

Per Anderssons kartlŠggning av landets 5 000 kommunala enheters slŠkttrŠd

 

 

 

 

 

…stergštlands territoriella indelning

BŒde fšr den lokala och regionala sjŠlvstyrelsen och fšr centralmaktens styrning har Sverige allt sedan sin tillkomst varit geografiskt indelat i mindre enheter. Historiskt betingade indelningar fšrekommer framfšr allt pŒ tre nivŒer, representerande landskap, hŠrad och socken. Till dem ansluter rikets ecklesiastika, judiciella, statligt administrativa, militŠra och borgerligt kommunala indelningar genom tiderna.

PŒ den regionala indelningsnivŒn utgšr …stergštland en urgammal enhet. "…stgšterna" omtalas av historieskrivare pŒ 500-talet som en bland mellan dussinet och tjoget skandinaviska folkstammar. …stgštarnas land – en gŒng utpost vid Europas nordkust nŠr det befolkades fšr tiotusen Œr sedan – Šr naturligt avgrŠnsat: en slŠttbygd mellan VŠttern och …stersjšn samt skogar och obygder i norr och sšder. Mitt i detta landskap ligger Linkšping, centrum fšr regionala indelningar. Den šstgštska regionen hšr till de mest bestŠndiga i Sverige, vilket emellertid inte hindrat variationer i indelningen under Œrhundradenas lopp vad gŠller bŒde den yttre avgrŠnsningen och temporŠra uppdelningar av territoriet.

Det finns inga belŠgg fšr att …stergštland skulle ha utgjort en egen statsbildning. NŠr det svenska riket bšrjade ta form via ett slags federation av landskap var dock …stergštland en av Sveriges halvdussinet halvsuverŠna bestŒndsdelar, och dŠr hade de svenska kungarna sin bas under Sverkers- och FolkungaŠtternas regering. …stgštarnas folkland var underlag fšr en lagsaga med egen landskapslag (nedtecknad i bšrjan av 1300-talet) och land(skap)sting i Linkšping. Det omrŒde dŠr …stgštalagen gŠllde, …stgšta lagsaga, innefattade fšrutom "egentliga" …stergštland betydande delar av SmŒland, de norra och šstra. FrŒn 1300-talet Šr en kunglig hšvitsman šver …stergštland kŠnd.

PŒ den betydelsefulla andliga maktens omrŒde var Linkšping senast vid 1100-talets bšrjan biskopssŠte i ett stift som omfattade …stergštland, SmŒland, …land och Gotland. Detta bestod under hela medeltiden med undantag av att en mindre del av SmŒland bršts ut fšr att bilda VŠxjš stift. €nnu i dag finns vŠrldsliga smŒlŠnningar som Šr andliga šstgštar i det att Linkšpings stift utšver …stergštlands lŠn rymmer nordšstra delen av Jšnkšpings lŠn och norra delen av Kalmar lŠn. r 1152 fanns planer att gšra Linkšping till Sveriges ŠrkesŠte, och stiftet intar den frŠmsta rangplatsen efter Uppsala.

FšrŠndringar under medeltiden i den militŠra organisationen, det ekonomiska systemet och den politiska maktutšvningen i riktning mot en stŠrkt centralmakt fšranledde kungamakten att inrŠtta provinsiella organ fšr rikets administration och dŠrmed en indelning av Sverige i lŠn, som trŠngde undan de hŠvdvunna landskapen. Genom 1634 Œrs regeringsform tillkom systemet med landshšvdingar som konungens stŠllfšretrŠdare ute i landet, en i varje lŠn (Šven kallat hšvdingedšme). Denna lŠnsindelning bestŒr i grunden alltjŠmt, Šven om den de senaste Œren bšrjat revideras i form av sammanlŠggning till stšrre enheter (SkŒne lŠn 1997 och VŠstra Gštalands lŠn 1998).

Lagsagorna var, liksom de efterfšljande lŠnen, indelade i mindre omrŒden, i Gštaland benŠmnda hŠrader (i Svealand hundare), med ett eget ting, hŠradsting.

OmrŒdet fšr det nuvarande …stergštland sšnderfaller traditionellt i fyra geografiska huvuddelar, relaterade till den klyvande StŒngŒn och skogsbygderna i norr och sšder: 1) VŠstanstŒng (hŠraderna Hanekind, Gullberg, Valkebo, Boberg, Vifolka, Gšstring, Lysing, Dal och Aska samt stŠderna Linkšping, SkŠnninge och Vadstena; inom VŠstanstŒng ryms ocksŒ de nya stŠderna Motala och Mjšlby samt HŠstholmen, som under medeltiden mšjligen hade karaktŠr av stad), 2) …stanstŒng (hŠraderna kerbo, Bankekind, Hammarkind, SkŠrkind, BrŒbo, Memming och pŒ Vikbolandet Lšsing, Bjšrkekind och …stkind samt stŠderna Sšderkšping och Norrkšping), 3) …stgšta bergslag (FinspŒnga lŠns hŠrad, som tidigare varit uppdelat i merendels sockenvisa bergs- och tingslag) samt 4) de tvŒ smŒlŠndska folklanden Kinda och Ydre (hŠrader med samma namn). Uppdelningen i VŠstan- och …stanstŒng med vardera nio hŠrader ŒtergŒr pŒ en indelning i tvŒ prosterier, som Šr kŠnd frŒn slutet av 1200-talet och som Šven tillŠmpades i vissa vŠrldsliga sammanhang. €nnu vid 1800-talets bšrjan levde uppdelningen kvar genom tvŒ av de s k divisionerna inom stiftet fšr val av riksdagsmŠn i prŠstestŒndet.

Den administrativa och juridiska regionindelningen i …stergštland har vid olika tider inneburit en uppdelning pŒ tvŒ eller till och med flera delar. Fšrutom huvuddelen med Linkšping som centrum har ofta vŠstra …stergštland utgjort ett eget lŠn. Detta kan ledas tillbaka till en fšrlŠning under medeltiden av Hovs lŠn (Hovs kungsgŒrd, invid sjšn TŒkern), omfattande VŠstanstŒng utom dess tre šstligaste hŠrader (Hanekind, Gullberg och Valkebo; Boberg och Aska tillfšrdes lŠnet senare Šn švriga hŠrader). Detta drogs in till kronan 1543, det dramatiska Œr dŒ ocksŒ Dackes bondeuppror drabbade trakten – med bl a slaget vid Mjšlby – och vŠstra …stergštlands Šldsta stad SkŠnninge fšrlorade sina stadsprivilegier. Vid sidan av Hov fanns ytterligare tvŒ residens fšr kronans fogdar i …stergštland: Ringstadholm (pŒ en š i Motala stršm nŠra Norrkšping) och StŠkeborg (pŒ en š i SlŠtbaken, fšregŒngare till Stegeborg). Som administrativt centrum fšr vŠstra …stergštland avlšstes Hov av Vadstena, dŠr slott bšrjade byggas Œr 1544 efter Dackefejdens slut. Vid 1500-talets mitt fanns i landskapet tre lŠn: Linkšpings, Vadstena och Stegeborgs.

Under vasatiden togs …stergštland i ansprŒk som hertigdšme. Genom Gustav I:s testamente fšrlŠnades Œr 1565 hela VŠstanstŒng utom Hanekind och Valkebo samt dŠrtill tvŒ hŠrader av …stanstŒng och Norrkšpings stad Œt sonen Magnus (1542–1595), som residerade pŒ Vadstena slott och Šr begravd i Vadstena klosterkyrka. Hertig Magnus fšrlŠning indrogs 1569 men gavs 1606 Œt Johan III:s son Johan (1589–1618), gift med sin kusin, Karl IX:s dotter Maria Elisabeth, samt begravd i Linkšpings domkyrka. Detta hertigdšme, som 1608 utškades med Stegeborgs lŠn, Œtergick till kronan efter lŠntagarens dšd. I det šstgštska hertigdšmet ingick Šven hŠraderna Kinda och Ydre, som sedan dess har rŠknats till landskapet …stergštland. FinspŒnga lŠns hŠrad inrŠttades som en fšljd av en fšrlŠning av en uppsŠttning kronohemman till hertig Johan d Š, sedermera konung Johan III.

Fšr att skŠnka glans Œt den nya arvmonarkin och minska rangavstŒndet mellan Œ ena sidan sina bršder, som var hertigar, och Œ den andra rikets adelsmŠn, infšrde Erik XIV efter kontinental fšrebild grevar och friherrar och Œt dem grevskap och friherrskap – trots att det europeiska feodalsystemets tid var fšrbi och vasatiden kŠnnetecknades av utveckling mot en stark centralmakt. De svenska fšrlŠningarna var kortvariga och hade lŒngt ifrŒn den sjŠlvstŠndiga stŠllning som exempelvis sina tyska motsvarigheter, som var fšrankrade i en mycket djupare feodal tradition. …stergštland beršrdes – i mindre omfattning – av Visingsborgs respektive Stegeborgs grevskap samt Kungslena friherrskap.

NŠr den moderna svenska statsfšrvaltningen organiserades under Gustav II Adolf blev …stergštland ett lŠn med en stŒthŒllare. Det hindrade dock inte att delar dŠrav som fšrlŠningar – alla mindre bestŠndiga – var undandragna kronans fšrvaltning. Stegeborgs lŠn lŠmnades fšr Œren 1622–1689 som pant till Pfalziska huset; pfalzgreven och hertigen av Stegeborg Johan Kasimir var gift med Gustav II Adolfs syster samt far till Karl X Gustav. Gustav II Adolfs Šnkedrottning Maria Eleonoras livgeding utgjordes av ett lŠn omfattande Linkšping, Norsholm, BrŒborg och Kungsbro med underlydande. Till dottern drottning Kristinas underhŒll efter abdikationen 1654 avdelades Norrkšping. SkŠnninge, som 1570 ŒterfŒtt sina privilegier, var under Œren 1654–1662 grevskap fšr fŠltmarskalken och riksrŒdet Robert Douglas.

Under stormaktstiden frŒnkopplades pŒ nytt den vŠstligaste delen frŒn švriga …stergštland som ett eget lŠn, och man gjorde Œtskillnad mellan Vadstena lŠn och Linkšpings lŠn. Det fšrra utgjorde 1678–1719 Karl X Gustavs Šnkedrottning Hedvig Eleonoras livgeding och bestod av stŠderna Vadstena och SkŠnninge samt hŠraderna Aska, Dal, Lysing och Gšstring. €nda till 1700-talets mitt kvarstod i rikets judiciella indelning tvŒ lagmansdšmen inom …stergštland: FjŠrde lagmansdšmet (Linkšpings lŠn) och Femte lagmansdšmet (Vadstena lŠn). Sedan 1719 Šr …stergštland Œter ett sammanhŒllet lŠn, Šven om den officiella benŠmningen Šnda till mitten av 1800-talet var …stergštlands med Vadstena lŠn.

Gustav III, som vurmade fšr huset Vasa, infšrde den Šnnu bestŒende ordningen att utse successionsberŠttigade medlemmar av kungahuset till titulŠra hertigar av svenska landskap. Kungens bror Fredrik Adolf (1750–1803) utnŠmndes till hertig av …stergštland. Hertigdšmet tilldelades senare blivande Oskar II (1829–1907) och dŠrefter hans sonson, numera prins Carl Bernadotte (fšdd 1911), som fram till sin fšrlust av arvsrŠtten till den svenska kronan 1937 var den femte i raden av hertigar av …stergštland.

…stergštlands lŠn av i dag, som Šnnu inte beršrts av en eventuellt fortgŒende storlŠnsreform, Šr nŒgot stšrre Šn landskapet. Avvikelser har funnits i grŠnserna mot alla tre omgivande landskap och fyra lŠn. Sedan šverensstŠmmelse – stegvis och med bšrjan under 1800-talet – ordnats mellan grŠnserna fšr lŠn, hŠrad och socken, kom skillnaden att bestŒ i Kvarsebo socken, som rŠknas till landskapet Sšdermanland. I samband med den senaste allomfattande reformeringen av Sveriges kommunindelning tillfšrdes lŠnet 1971 de nordligaste fšrsamlingarna i Kalmar lŠn. …stergštlands lŠn omfattar sŒlunda landskapet med samma namn, del av sydšstra Sšdermanland, nordšstligaste delen av SmŒland samt dŠrtill en obefolkad del av sydšstra NŠrke.

I fšljd av Sveriges kristnande skapades pŒ 1000- och 1100-talen indelningsenheten socken. Ordet Šr beslŠktat med verbet 'sška' och betecknade den menighet som sškte sig till gemensam kyrka. Antalet socknar i …stergštland har kretsat kring 170. Socknen som den lokala sjŠlvstyrelsens ram svarade fšr bŒde andliga och vŠrldsliga uppgifter fram till Œr 1863, dŒ det pŒ landsbygden skedde en uppdelning pŒ tvŒ lokala organisationer med socknen som territorium: den kyrkliga fšrsamlingen och den borgerliga kommunen, Šven kallad landskommun. Genom den stora kommunalreformen, som genomfšrdes nŠmnda Œr, inrŠttades ocksŒ en borgerlig sekundŠrkommun, landstinget. Dess territorium motsvarar i grunden lŠnet, men under en tidsperiod utnyttjade Norrkšping mšjligheten fšr stšrre stŠder att stŒ utanfšr landstingskommunen.

Skarpt avgrŠnsade mot landsbygden var stŠderna, som hade privilegium att hysa de s k stadsnŠringarna. De fšrsta regelrŠtta stŠderna kom till pŒ 1200-talet. Genom att staden hade bŒde egen jurisdiktion och kommunalstyrelse var den en parallell till bŒde hŠradet och socknen (under 1900-talet fšrekom dock stŠder lagda under landsrŠtt). Fram till stadsprivilegiernas avskaffande pŒ nyŒret 1971 rŠknade …stergštland sju stŠder. Alla utom tvŒ hade tillkommit under medeltiden. Under 1200-talet fanns Linkšping, SkŠnninge och Sšderkšping, vartill senast 1384 kom Norrkšping och Œr 1400 Vadstena; mšjligen skall till denna rad ocksŒ lŠggas HŠstholmen fšr en kortare period under medeltiden. I industrialiseringens spŒr gavs stadsrŠttigheter Œt Motala 1881 och Mjšlby 1920.

FšrŠndringar i det ekonomiska systemet och en fortgŒende urbanisering gav upphov till kommunala former mellan stŠderna och landskommunerna. Det fšrsta exemplet i …stergštland var – pŒ grŠnsen till Kalmar lŠn – handelshamnen Valdemarsvik, som senast 1664 hade karaktŠr av municipalkšping, dvs dŠr fick bedrivas handel men kšpingen var inte en egen kommun. Den fšrsta fullvŠrdiga kšpingskommunen i …stergštlands lŠn blev Motala kšping 1823. Under 1900-talet fšljdes den av Valdemarsvik (bildad av Ringarums landskommun) 1914 samt bruksorterna FinspŒng (Risinge) 1942, Boxholm (Ekeby) och tvidaberg (tvid), bŒda 1947. En mindre utvecklad form av organisation fšr smŒ tŠtorter, municipalsamhŠllen, inrŠttades i tilltagande antal frŒn slutet av 1800-talet fšr att successivt avvecklas under efterkrigstiden. Under municipalsamhŠllenas hundraŒrsperiod fanns i …stergštland fšljande sŒdana, vilka i likhet med municipalkšpingarna ingick i en eller flera landskommuner: Borensberg, Borgs villastad, Boxholm, Kisa, KolmŒrden, Mjšlby, Norrkšpings norra fšrstad, Sankt Lars, tvidaberg och …deshšg.

Som en fšljd av allehanda demografiska och ekonomiska fšrŠndringar har under olika tider gjorts revideringar av den territoriella indelningen, framfšr allt vad gŠller fšrsamlingar och kommuner. Sporadiska justeringar – nybildning, delning, sammanlŠggning, grŠnsfšrskjutning – har skett i flera fall under Œrhundradena. Avfolkning av landsbygden, tillkomst och tillvŠxt av tŠtorter samt expansion av kommunernas uppgifter har pŒkallat stšrre och mera bŠrkraftiga enheter. 1952 genomfšrdes en fšrsta universell kommunindelningsreform, som nedbringade det totala antalet kommuner i landet frŒn ca 2 500 till drygt 1 000. Redan ett decennium dŠrefter inleddes en ny reform med sammanlŠggningar vid olika tidpunkter till slutligen omkring 280 kommuner. De flesta av indelningsŠndringarna skedde 1971, dŒ ocksŒ en enhetlig kommunbeteckning, kommun, ersatte de tidigare begreppen stad, kšping och landskommun samt de sista municipalsamhŠllena upphšrde. Den kommunalrŠttsliga Œtskillnaden mellan stad och land upphŠvdes, och samtidigt fšrsvann rŒdhus- och hŠradsrŠtterna till fšrmŒn fšr tingsrŠtter med domsagor som definieras utifrŒn kommunindelningen. Ett fšrhŒllandevis stort antal kommunsammanlŠggningar dršjde till 1974, varfšr en del stŠder, kšpingar och landskommuner i vŠntan pŒ att bli fšremŒl fšr indelningsreformen fšr en treŒrsperiod fšrblev territoriellt ofšrŠndrade men bytte kommuntyp. Fšrutom dagens 13 šstgštska kommuner har sŒledes ocksŒ funnits fšljande med den enhetliga beteckningen: Aska, Norra Kinda, Stegeborg, Sšdra Kinda, TjŠllmo, Vikbolandet och VŠstra Kinda samt Vadstena fšre dess nu upphšrda tillhšrighet till Motala. HŠrefter har kommunernas numerŠr i landet škat nŒgot genom ett mindre antal kommundelningar. I …stergštland delades 1980 Motala kommun, varvid Vadstena kommun nybildades.

TŠtorterna och deras utveckling har haft inverkan ocksŒ pŒ den kyrkliga indelningen. Landsortssocknarnas kyrkliga motsvarighet i stŠderna var stadsfšrsamlingar, en eller flera i varje stad. De Šldre stŠderna hade i allmŠnhet dŠrtill en landsfšrsamling, ofta namngiven efter ett helgon och med landskyrkan belŠgen inom staden: Linkšping – Sankt Lars, Norrkšping – Sankt Johannes, SkŠnninge – Allhelgona och Vadstena – Sankt Per, medan Sšderkšpings stadsfšrsamling bŠr namnet Sankt Laurentii och har Drothems kyrka inom sina grŠnser. Den kraftiga befolkningsškningen i tŠtorter, inte minst i de stšrre av de fšrutvarande stŠderna, har lett till nybildning av flera fšrsamlingar, ocksŒ efter stadsbegreppets upphšrande. I Linkšping finns sŒlunda fšrutom Domkyrkofšrsamlingen och Sankt Lars Šven Berga, Johannelund, Ryd och SkŠggetorp. Norrkšping upptas av de traditionella stadsfšrsamlingarna Sankt Olai (Olof), Hedvig (Tyska) och Matteus (Norra), de med staden efter hand infšrlivade landsfšrsamlingarna Sankt Johannes, …stra Eneby och Borg samt de nybildade SvŠrtinge och Vrinnevi i tŠtortens ytteromrŒden. I de mindre och nyare stŠderna har utvecklingen gŒtt i motsatt riktning. Sankt Per och Allhelgona saknar numera kyrka, och den fšrra har uppgŒtt i Vadstena medan den senare har gemensam kyrka med SkŠnninge. I Motala fanns vid sidan av kšpingen och senare staden en Motala landskommun men ingen sŠrskild landsfšrsamling; dock har Vinnerstads fšrsamling haft en snarlik karaktŠr och uppgŒtt i Motala fšrsamling. LŠnets yngsta stad Mjšlby bildades av omrŒdet fšr den likabenŠmnda landskommunen tillika fšrsamlingen, vari redan tidigare uppgŒtt Sšrby fšrsamling.

En eller flera fšrsamlingar som har gemensam kyrkoherde bildar ett pastorat. Indelningen i pastorat, liksom i den nŠrmast stšrre kyrkliga enheten kontrakt, har pŒ de flesta hŒll skiftat flera gŒnger. Under 1900-talet har det blivit vanligt att flera fšrsamlingar gŒr samman i en samfŠllighet fšr att skšta vissa uppgifter, framfšr allt av ekonomisk natur, gemensamt.

 

…stergštlands lŠns indelning i stŠder, kšpingar, municipalsamhŠllen, socknar, hŠrader, storkommuner och nuvarande kommuner. Mjšlbyhistoriska sŠllskapet: Mjšlbyhistorisk tidskrift, nr 4, 1995 maj. Sid 194–196. ISSN 1103-8705.

…stgštsk vapenbok : Territoriella heraldiska vapen i …stergštland fšr landskap, lŠn, stift, landskapsdelar, hŠrader, kommuner, stŠder, kšpingar, landskommuner, pastorat och fšrsamlingar. Mjšlby, 1998. 76 sid. ISBN 91-87784-09-2.

 

 

 

 

slekt.se/kommun

Start Sveriges kommunindelning

Start slekt.se

Kontakt

© 2022 Per Andersson