S V E R I G E S   K U N G A S L € K T

 

P E R   A N D E R S S O N S   K A R T L € G G N I N G   A V   € T T L I N G A R   T I L L   A R V M O N A R K I N S   G R U N D A R E   G U S T A V   V A S A

 

 

 

 

 

slekt.se

Start

 

Stamtavla

SlŠktens utbredning

Tronfšljden

KŠnda Šttlingar

SlŠktnamn

Ortnamn

6 juni

 

Forskning och kŠllor

Bokverk med Šttlingarna

Hitta rŠtt i slŠkten

Redovisningssystem

Hur mycket slŠkt

Fšrkortningar

Om personuppgifter

RŠttelser

Efterlysningar

Svara pŒ slŠktbrev

 

Kontakt

Om Per Andersson

 

UpphovsrŠtt/Copyright

© 2018 Per Andersson

Uppdaterad 2018-01-01

 

SlŠktens utbredning

                                                     

Gustav Vasa var gift tre gŒnger, fšrst med hertiginnan Catharina von Sachsen-Lauenburg, sedan Margareta Eriksdotter (Leijonhufvud) och slutligen den andra hustruns systerdotter Catharina Gustafsdotter (Stenbock). Han hade elva barn, ett i fšrsta och švriga i andra giftet: Erik XIV, Johan III, Catharina, Cecilia, Magnus, Sten, Anna, Carl, Sofia, Elisabeth och Carl IX. Sten och den Šldre Carl dog som barn, och Annas efterkommande har utslocknat.

File source: http://commons.wikimedia.org/wiki/File:Slottet_Tre_Kronor_1661.jpg

Stockholms slott Tre kronor, varifrŒn Gustav Vasa styrde Sverige och dŠr han dog 1560. MŒlning av Govret Camphuysen 1661

 

De nu levande Šttlingarna hŠrstammar frŒn de švriga Œtta barnen och fšrdelar sig pŒ tvŒ kategorier: huvudsakligen utlŠndska inom och via europeiska furstehus respektive huvudsakligen svenska inom och via svensk adel. De utlŠndska utgŒr frŒn Catharina (Ostfriesland), Cecilia (Baden), Elisabeth (Mecklenburg) och Carl IX. Carl XVI Gustafs alla hŠrstamningar fšrdelar sig pŒ dessa fyra.

De svenska Šttlingarna leder sitt ursprung till de fyra ŒterstŒende barnen och, i ett mindre antal, till Carl IX. De utgŒr frŒn Œtta furstliga frillobarn, som alla inlemmades i den svenska adeln: Erik XIV:s dšttrar Virginia (Hand) och Constantia (Frankelin), Johan III:s dotter Sofia (De la Gardie), hertig Magnus dšttrar Lucretia (Warnstedt) och Helena (Yxkull), Sofias son hertig Gustaf von Sachsen-Lauenburgs sšner Magnus och Gustaf Rutencrantz samt Carl IX:s son Gustaf II Adolfs son greve Gustaf Gustafsson af Wasaborg. Bland alla frillobarn fanns fyra kungasšner, fšrutom den just nŠmnde ocksŒ Johan III:s Julius Johansson Gyllenhielm, Carl IX:s friherre Carl Carlsson Gyllenhielm och Carl X Gustafs greve Gustaf Carlsson, vilka alla tre var ogifta och barnlšsa. (Uppgifter fšrekommer om ytterligare en dotter till Erik XIV, Margareta, men švertygande bevisning i bevarade kŠllor saknas.)

Inom den svenska aristokratin fanns ocksŒ ett fŒtal legitima kungaŠttlingar i de tidigaste generationerna (Šktenskapsallianser ingicks med Štterna Bielke, Brahe, De la Gardie, Gyllenstierna, Marschalk, Natt och Dag, Oxenstierna, Ribbing och Tott, fšrutom de nŠmnda Leijonhufvud och Stenbock) men alla dessa linjer har utslocknat. Dessfšrinnan knšts en legitim och en illegitim linje samman genom giftet mellan Carl X Gustafs syster pfalzgrevinnan Maria Eufrosyne och Johan III:s dottersonson greve Magnus Gabriel De la Gardie. HŠrutšver finns tvŒ legitima grenar med nu levande icke-furstliga medlemmar i Sverige, dels Oscar II:s Šttlingar efter dem som blivit utnŠmnda till grevar af Wisborg och efter nuvarande kungens systrar, dels inom slŠkten Luhr efter ett barnbarns barn till Carl IX.

TvŒ av Gustav Vasas barnbarn gifte sig med varandra: hertig Johan av …stergštland (son till Johan III och hans andra drottning Gunilla Bielke) och prinsessan Maria Elisabeth (Carl IX:s dotter), men dessa kusiners Šktenskap var barnlšst. TvŒ gŒnger avsade sig hertigen rŠtten att bli kung, till fšrmŒn fšr sin farbror Carl IX 1604 och sin kusin Gustaf II Adolf 1611.

Ett fŒtal Šttlingar hŠrstammar pŒ bŒde inhemska och utlŠndska linjer, till fšljd av gifte mellan ett furstehus och en svensk adelsŠtt. Den stšrsta av sŒdana grenar utgŒr frŒn drottning Victorias syssling greve Ludvig Douglas, som blev svensk riksmarskalk, utrikesminister och landshšvding.

Fortfarande skiljer sig kungaŠttlingarnas genomsnitt i socialt hŠnseende tydligt frŒn befolkningen i švrigt. Grovhugget och otidsenligt uttryckt hŠrstammar fint folk i Sverige frŒn Gustav Vasa, ju finare desto fler gŒnger. Men spridningen i den vŠxande skaran Šr mycket stor, allt ifrŒn kungen sjŠlv till svenskar i allmŠnhet. Den sociala ršrligheten i slŠkten under fem Œrhundraden Šr pŒtaglig och den generšsa utdelningen av ekonomiska, politiska och sociala privilegier frŒn svenska staten till kungafrŠnderna har ingalunda rŠckt till skyddsnŠt fšr alla Šttlingar. SlŠkten rymmer sŒledes allt frŒn furstar till fattighjon.

Gustav Vasas maktinnehav kunde ha blivit bara ytterligare en i den rad parenteser dŠr flera av hans slŠktingar inom hšgfrŠlset under nŠrmare hundra Œr utmanat den medeltida svenska kungaslŠkten, som genom Šktenskapspolitik och utslocknanden blivit gemensamt svensk-dansk-norsk och som Šnnu idag sitter pŒ Danmarks och Norges troner. Men han švertrŠffade alla sina fšregŒngare genom att skapa en starkare kungamakt Šn nŒgonsin tidigare och gšra Sverige Šrftligt inom sin slŠkt. Fšga kunde han ana att hans samhŠllsbygge och hans avkomlingars maktstŠllning pŒ mŒnga sŠtt skulle bestŒ Šnnu efter ett halvt millennium. €ven i namnfloran har han satt bestŒende spŒr, sŒsom Vasaloppet, Vasaskeppet, Vasaorden, Vasa stad i Finland, Gustav Vasa fšrsamling i Stockholm, Vasa fšrsamling i Gšteborg samt Vasastaden, Vasagatan, VasavŠgen, Vasaplatsen och Vasaplan pŒ flera orter.

SlŠkten som utgŒr frŒn Gustav Vasa och rymmer hans barn, barnbarn och sŒ vidare fram till i dag rŠknar 20 generationer. Antalet dokumenterade slŠktmedlemmar uppgŒr till mer Šn 250 000, varav drygt tvŒ tredjedelar Šr Šttlingar och švriga samhšrigheter sŒsom ingifta och samboende. NŠrmare 75 procent eller uppemot 190 000 personer Šr alltjŠmt i livet. Huvuddelen av dessa Šr bosatta i Sverige och utgšr dŠr cirka 1,8 procent av befolkningen.

Omkring 6 000 av Gustav Vasas Šttlingar har gift sig (eller motsvarande) med en annan Šttling. Som en fšljd dŠrav hŠrstammar omkring 70 000 personer pŒ mer Šn ett sŠtt frŒn stamfadern. Antalet utskott pŒ ett tŠnkt slŠkttrŠd, dŠr man rŠknar slŠktmedlemmarnas alla fšrekomster, Šr uppemot 400 000 exklusive samhšrigheterna och drygt 570 000 inklusive dessa.

Stšrst antal hŠrstamningar frŒn Gustav Vasa, 198, har Greklands kronprins Pavlos (fšdd 1967) och hans fyra syskon. De svenskar som leder sitt ursprung pŒ flest hŒll, 105, Šr Estelle De Geer (fšdd 2000) och hennes tvŒ bršder, som Šr sysslingar till prinsessan Estelle (fšdd 2012) och hennes bror med 91 anlinjer till den fšrste vasakungen.

SlŠkten uppvisar stor geografisk spridning bŒde i Sverige och utomlands, naturligt nog sŠrskilt till angrŠnsande nordiska och nŠrliggande vŠsteuropeiska lŠnder, men Šttlingar Œterfinns Šven i švriga vŠrldsdelar. Redan Gustav Vasas alla fem dšttrar blev bortgifta i det tyska sprŒkomrŒdet, dŠr en stor mŠngd efterkommande finns efter sŒvŠl dem som deras bror Carl IX. Grenar efter kungarna Erik, Johan och Carl och hertigarna Magnus och Gustaf fšrdelade sig tidigt šver vitt skilda delar av Sverige och det dŠri ingŒende Finland.

Om slŠkten efter Gustav Vasa fŒtt ett geografiskt betingat namn hade det kanske varit VŠrtaslŠkten. Med hŠnsyn till slŠktens andel av befolkningen Šr den, inte minst i dag, šverrepresenterad i stamfaderns egna hemtrakter, i Danderyds skeppslag lŠngs Stora och Lilla VŠrtan frŒn Rydboholms slott, dŠr han vŠxte upp och kanske Šven fšddes, till Stockholms slott, dŠr han regerade och dog: TŠby, Danderyds och Lidingš kommuner samt …stermalm och DjurgŒrden i Stockholm.