Mjšlbyhistoria

Den kungliga kvarnbyn vid SvartŒn som fick jŠrnvŠg och blev sydvŠstra …stergštlands centrum

Per Anderssons forskning och texter om Mjšlbys historia

 

 

 

 

 

VerksamhetsberŠttelse fšr Mjšlby gymnasium Kungshšgaskolan 1997

 

Rektor fšr Mjšlby gymnasium Kungshšgaskolan fŒr hŠrmed, den 24 augusti 1997, till chefen fšr Mjšlby kommuns utbildningsfšrvaltning avge berŠttelse šver sin tjŠnsteutšvning under tiden frŒn 1 juli 1995 till 30 juni 1997, dvs Mjšlby gymnasiums 37:e och 38:e verksamhetsŒr.

VerksamhetsberŠttelsens bestŒndsdelar

1. VerksamhetsberŠttelse avseende lŠsŒret 1995/96 och Œterstoden av budgetŒret 1996, avgiven den 13 februari 1997

2. Supplement till fšregŒende verksamhetsberŠttelse, upptagande fšrhŒllanden under Œterstoden av lŠsŒret 1996/97 (februari–juni 1997) som inte fšrekommer redan i den fšrra redogšrelsen

3. Redogšrelser fšr verksamheten under lŠsŒret 1996/97 inom respektive ansvarsomrŒde, upprŠttade av var och en av organisationens sex sektorchefer tillika program- och grenansvariga respektive var och en av specialfunktionŠrerna inom staben (inges separat)

1. Uppdraget

Gymnasieskolans švergripande uppdrag Šr att "ge eleverna kunskaper och fŠrdigheter samt, i samarbete med hemmen, frŠmja deras harmoniska utveckling till ansvarskŠnnande mŠnniskor och samhŠllsmedlemmar". Gymnasieskolan skall vara grund fšr fortsatt utbildning pŒ hšgskolenivŒ och fšr yrkesverksamhet. Vid Mjšlby gymnasium Kungshšgaskolan skall detta uppdrag utfšras pŒ de utbildningsvŠgar som beslutats av gymnasieskolans styrelse, Mjšlby kommuns utbildningsnŠmnd. Den yttersta mŒlsŠttning som rektor uppstŠllt fšr sin verksamhet Šr att inom ramen fšr uppdraget tillhandahŒlla utbildning av sŒ hšg kvalitet som mšjligt med utgŒngspunkt i lŠroplanens krav.

Rektor leder enligt skollagen 2 kap 2 ¤ 1 st verksamheten vid skolan och har enligt lŠroplan fšr de frivilliga skolformerna 2 kap 6 mom det švergripande ansvaret fšr att verksamheten som helhet inriktas pŒ att nŒ de mŒl som fšljer av skolans uppdrag. Rektor fšr Mjšlby gymnasium Kungshšgaskolan tillsŠtts av utbildningsnŠmnden och Šr direkt understŠlld chefen fšr utbildningsfšrvaltningen. Fšr att fullgšra skolans uppdrag fšrfogar rektor šver och Šr chef fšr lŠrare och annan personal. LŠroplanen fšreskriver att rektor har ansvar fšr skolans resultat och Šr pedagogisk ledare fšr skolan, och han skall enligt skollagen 2 kap 2 ¤ 1 st ha pedagogisk insikt, fšrvŠrvad genom utbildning och erfarenhet. Rektor har att fatta beslut med anledning av de rŠttigheter och skyldigheter som eleverna har enligt skollag, gymnasiefšrordning, lŠroplan och andra utbildningsfšrfattningar. Rektor fattar ocksŒ beslut som fšljer med skolan som en offentligrŠttslig fšrvaltningsorganisation samt beslut i enlighet med delegerad rŠtt.

De grundlŠggande instruktionerna fšr gymnasieskolans och rektors uppdrag Šr givna av riksdagen, regeringen, statens skolverk, kommunfullmŠktige, utbildningsnŠmnden respektive genom šverenskommelser mellan arbetsmarknadens parter centralt eller lokalt samt finns huvudsakligen formulerade i fšljande styrdokument: skollag, gymnasiefšrordning, lŠroplan fšr de frivilliga skolformerna, programmŒl fšr nationella program, kursplaner fšr kŠrnŠmnen, kursplaner fšr karaktŠrsŠmnen, skolverkets tillŠmpningsfšreskrifter, kommunens skolplan, programmŒl fšr specialutformat program, kursplaner fšr lokala kurser, utbildningsnŠmndens och utbildningschefens delegationsordningar samt avtal om bl a arbetstider. Till bestŠmmelser som styr verksamheten hšr ocksŒ lagstiftning som inte gŠller enbart utbildningsvŠsendet, t ex fšrvaltningslagen, tryckfrihetsfšrordningen, sekretesslagen, brottsbalken (om personalens tjŠnsteansvar), lagen om anstŠllningsskydd, arbetstidslagen, semesterlagen, lagen om sjuklšn, lagen om offentlig anstŠllning, lagen om medbestŠmmande i arbetslivet, arbetsmiljšlagen och jŠmstŠlldhetslagen.

Under den ifrŒgavarande verksamhetsperioden har den legala regleringen av gymnasieskolan Šndrats i nŒgra avseenden. Den 1 september 1995 upphšrde mšjligheten fšr elever i gymnasieskolan att genomgŒ pršvning fšr hšgre betyg i en kurs, om de tidigare nŒtt lŠgst betygssteget GodkŠnd. Skollagens timplan fšr gymnasieskolan har justerats med giltighet fšr elever som pŒbšrjar sin utbildning den 1 juli 1995 eller senare, sŒ att omfattningen av respektive program reducerats med 30 gymnasiepoŠng, fšrdelade pŒ 20 fšr lokalt tillŠgg och 10 fšr specialarbete. Ytterligare fšrŠndringar har beslutats fšr genomfšrande under 1997, sŒsom mšjlighet till arbetsplatsfšrlagd utbildning Šven pŒ studiefšrberedande program, minskning till endast ett betyg i kurser inom Šmnet svenska och ersŠttande av begreppet garanterad undervisningstid.

KommunfullmŠktige i Mjšlby kommun har den 29 oktober 1996 antagit en ny skolplan, gemensam fšr utbildningsnŠmndens och skolnŠmndens verksamhetsomrŒden. Ett nytt centralt avtal – innefattande bl a reglerad arbetstid, individuell lšnesŠttning och Œtaganden fšr skolutveckling – med giltighet frŒn 1 juli 1996 har ingŒtts mellan Svenska kommunfšrbundet och de bŒda arbetstagarorganisationerna LŠrarnas riksfšrbund och LŠrarfšrbundet. Det centrala avtalet har fšljts av ett nytt lokalt avtal mellan parternas lokala fšretrŠdare med gemensamt innehŒll fšr dels hela kommunens utbildnings- och skolvŠsende, dels utbildningsfšrvaltningens omrŒde.

Fšr att fullgšra uppdrag i ett mŒlstyrt och decentraliserat utbildningssystem, har rektor inom hela organisationen pŒbjudit tillŠmpning av fšljande styrningsmodell i fyra steg frŒn mŒl till mŒluppfyllelse. Avsikten Šr att den skall tillŠmpas pŒ verksamheten som helhet och alla dess delar och delprocesser pŒ olika nivŒer.

1. Uppdrag. Rektors och den švriga personalens arbete Šr ett uppdrag av stat och kommun, dvs ytterst givet av medborgarna i demokratisk ordning. Uppdraget – de mŒl som skall uppnŒs – formuleras i styrdokument som uttrycker vilka krav uppdragsgivaren stŠller pŒ skolan, vilka krav och fšrvŠntningar eleverna kan ha pŒ skolan och vilka krav skolan stŠller pŒ eleverna.

2. Planering. Rektor, lŠraren eller annan befattningshavare tar emot sitt uppdrag genom styrdokumenten och har till uppgift att omsŠtta det i praktisk handling. I en handlingsplan eller arbetsplan skall uppdragstagaren – genom att ange delmŒl och medel – klargšra hur han eller hon avser att konkret gšra fšr att nŒ mŒlen. I denna planering skall man beakta mŒlen i alla styrdokument. Planens innehŒll skall vara uttryckt sŒ konkret att det direkt kan anvŠndas fšr utvŠrdering av verksamheten.

3. Genomfšrande. Med syftet att nŒ mŒlen genomfšrs det som planerats. Det sker framfšr allt i form av undervisning, dvs det arbete som lŠrare och elever bedriver tillsammans fšr att eleverna skall skaffa sig kunskaper och fŠrdigheter.

4. UtvŠrdering. Efter att en kurs eller ett annat inslag i verksamheten genomfšrts jŠmfšr man utfallet mot de uppstŠllda mŒlen, som gjorts konkreta och mŠtbara i arbetsplanen. Om šverensstŠmmelsen med fšrvŠntningarna har brister, blir nŠsta steg att fšrŠndra metoderna fšr hur man fšrsšker nŒ mŒlen eller – pŒ lŠngre sikt – verka fšr att mŒlen justeras.

Efter analys av sitt uppdrag har rektor i sin tur givit upphov till styrdokument i syfte att forma uppdragen fšr organisationens švriga medarbetare, bl a generell arbetsplan, speciella arbetsplaner, Œrlig verksamhetsplan, delegationsordning, befattningsbeskrivningar, tillŠmpningsfšreskrifter, utbildningshandbok, tjŠnstefšrdelning, schema samt konkreta beslut och order som registreras i expeditioner, protokoll eller informationsmaterial, t ex veckoblad.

Den fšreliggande verksamhetsberŠttelsens struktur Œterspeglar organisation och verksamhet vid Kungshšgaskolan i ett funktions- och processperspektiv. GrundlŠggande fšr verksamheten Šr det uppdrag som rektor mottar fšr sin organisation. Fšr att fullgšra uppdraget fordras – sŠrskilt nŠr detta till stora delar Šr nytt – ett uppbyggnadsarbete, genom vilket strukturer och processer formas fšr att effektivt nŒ en hšg grad av mŒluppfyllelse. De resurser som stŠlls till fšrfogande fšr att utfšra uppdraget omsŠtts i en ŠndamŒlsenlig organisation av produktionsfaktorer. Den produktion som organisationen tillhandahŒller utgšrs av skolans utbildningsutbud, vars avnŠmare Šr eleverna. Utbildningsverksamheten inplaceras i tiden under dagar, veckor, undervisningsperioder, Œr och elevernas totala utbildningstid. Mšjligheten att fullgšra uppdraget Šr beroende av tillfšrsel av resurser och hanteringen av organisationens ekonomi. Den allt šverskuggande produktionsfaktorn Šr skolans personal, som – liksom eleverna – fšr sina resultat Šr avhŠngiga av en god arbetsmiljš. Fšr att genomfšra utbildningsverksamheten fordras ocksŒ lokaler och undervisningsmateriel. Med Œrlig eller annan periodicitet upprŠttas verksamhetsplanering fšr tid och rum. Fšr organisationens funktionsduglighet behšvs ett effektivt flšde av information. FrŒn elevens utgŒngspunkt inleds utbildningsprocessen med en studieplanering, varigenom studiernas mŒl och dŠrav fšljande sammansŠttning i kurser klargšrs. Den kunskap som eleven har fšr avsikt att skaffa sig inhŠmtas under olika former av pedagogiskt arbete och utfallet undergŒr bedšmning och betygssŠttning. Utšver sjŠlva kursundervisningen anordnas under utbildningstiden allehanda sŠrskilda aktiviteter. Fšr att nŒ verksamhetsmŒlen sker extern samverkan med aktšrer inom och utom utbildningsvŠsendet, i Sverige och utomlands. En grundpelare fšr gymnasieskolan Šr att eleverna har ett reellt inflytande pŒ sin utbildning. Detta och goda elevsociala fšrhŒllanden frŠmjar elevernas mšjlighet till framgŒng i studierna. Fšr att svara mot ett fšrŠnderligt samhŠlles krav pŒ kunskaper, bedrivs kontinuerligt och pŒ alla fronter ett utvecklingsarbete kring utbildningens innehŒll och form. Ett sŠrskilt inslag dŠri Šr personalens kompetensutveckling. I syfte att sŠkerstŠlla att verksamheten effektivt leder till att uppdragets mŒl nŒs utfšrs utvŠrderingar, vars resultat anvŠnds som utgŒngspunkt fšr att fšrŠndra processer, strukturer och eventuellt Šven mŒl.

2. Uppbyggnadsarbete

Hela verksamhetsperioden om 1,5 Œr har prŠglats av uppbyggnads- och utvecklingsarbete. Detta fšrhŒllande Šr dels en fšljd av att ny rektor tilltrŠtt ledningen fšr skolan, dels att den genomgripande gymnasiereformen bŒde nŒtt kulmen och fullbordats under perioden. Den inneboende dynamik som prŠglar den nya gymnasieskolan medfšr ocksŒ ett stŠndigt pŒgŒende nybyggnadsarbete.

Det nya mŒlstyrda gymnasiesystemet har genomfšrts i olika steg med bšrjan Œr 1992: utbildningsvŠgar i form av program, kursutformning av undervisningen och ett mŒlrelaterat bokstavsbetygssystem, vartill kommer betydande innehŒllsliga fšrŠndringar med utgŒngspunkt i 1994 Œrs nya lŠroplan. Allt har fordrat en lokal uppbyggnad frŒn grunden fšr att finna formerna fšr att nŒ de nationellt faststŠllda mŒlen. Under verksamhetsperioden har de s k mellanŒrsprogrammen med ŠmnesavgrŠnsad undervisning och ett mŒlrelaterat sifferbetygssystem passerat. Den fšrsta Œrskullen av elever i detta system slutfšrde sin utbildning 1995 och den sista 1996. Det fullt genomfšrda kursutformade programgymnasiets fšrsta elever pŒbšrjade sin utbildning 1994 och kommer att slutfšra den 1997. De sista eleverna pŒ linjer i den Šldre gymnasieordningen lŠmnade skolan 1995.

Skolans organisation har renodlats och klargjorts utifrŒn ett helhetsperspektiv, styrt av de olika funktioner som kan identifieras i det uppdrag som tillkommer Kungshšgaskolan. En tydlig ledningsstruktur har utvecklats, varvid bl a sektorchefsrollen klargjorts och konsoliderats. Ett uttalat programansvar har tillagts sektorcheferna med frŠmsta syfte att Œstadkomma en helhetssyn pŒ elevernas utbildning, framfšr allt genom samverkan mellan lŠrare i olika kurser pŒ samma program.

Ett stort antal ŒtgŠrder har vidtagits fšr att skapa klarhet, medvetenhet, kunskap, fšrstŒelse, acceptans och handlingsberedskap hos personal och elever infšr det nya utbildningssystemet och det arbete som skall bedrivas inom detta.

Efter hand som uppbyggnadsarbetet fortskridit har en fšrskjutning skett frŒn organisatoriska frŒgor till fokusering pŒ innehŒllslig utveckling och pedagogisk fšrŠndring. Resultatet vid verksamhetsperiodens slut Šr ett i sina huvuddrag vŠl fungerande och accepterat utbildningssystem, som har rutiner fšr att hantera de mŒngskiftande krav som uppdraget stŠller, dŠribland en kontinuerlig utveckling.

Till de uppbyggnadsfšretag som genomfšrts hšr bl a:

¥ Rektorsuppdraget

¥ Sektorchefsuppdraget

¥ LŠraruppdraget

¥ Befattningsanalyser fšr stabspersonal

¥ Delegationsordning fšr Mjšlby gymnasium Kungshšgaskolan

¥ Utbildningshandbok fšr Mjšlby gymnasium Kungshšgaskolan

¥ Arbetsplan fšr Mjšlby gymnasium Kungshšgaskolan

¥ Verksamhetsplan fšr rektors ledning varje lŠsŒr

¥ Arbetsplan fšr varje sektor och dess program och grenar (av respektive sektorchef)

¥ Arbetsplan fšr vissa stabsfunktionŠrer (av respektive befattningshavare)

¥ Kursplaner fšr lokala kurser

¥ Arbetsplaner fšr samtliga kurser, enligt anvisningar utarbetade av rektor

¥ Ramarbetsplan fšr specialarbete

¥ Plan fšr IG-problematiken och pršvning

¥ Arbetsplaner fšr sŠrskilda projekt eller insatser

¥ TillŠmpningsfšreskrifter fšr t ex betygssŠttning och frŒnvarohantering

¥ Internkontrollplan fšr arbetsmiljšn

¥ Revision av utbildningsutbud

¥ Ny tjŠnstefšrdelningsprocess

¥ Ny budgetstruktur och reviderad budgetprocess

¥ Processmodell och mŒlbank fšr utvŠrderingar

¥ Rutiner fšr studieplanering och Šndring av individuell studieplan

¥ Rutiner fšr ledighetsgivning

Uppbyggnads- och utvecklingsarbetet har utfšrts vid sidan av allt lšpande arbete och den kontinuerliga ledningen av verksamheten, som inte minst innefattat ekonomiska frŒgor och elev- och personalŠrenden, inom rektorsomrŒdet. En stor del av rektors arbete har ocksŒ upptagits av den konkreta planeringen av nŠsta lŠsŒr.

3. Organisation

En fšrnyad organisation med tydliggjorda ledningsfunktioner och -strukturer har utformats av rektor inom ramen fšr de fšrutsŠttningar som fšljt med det kommunala uppdraget.

Kungshšgaskolan har omkring 800 heltidsstuderande elever i Œldern 16–19 Œr. Antalet anstŠllda personer Šr ca 100. NŠrmast under rektor finns sju sektorer med var sin sektorchef, som Šr ansvarig fšr en grupp av Šmnen och fšr program/grenar som har sin tyngdpunkt i Šmnesgruppen. (I rektors frŒnvaro intrŠder sektorcheferna Lars-Olof Larsson och Lars Jacobsson i nŠmnd ordning fšr att upprŠtthŒlla lšpande rektorsfunktioner.) Skolans omkring 90 lŠrare Šr fšrdelade pŒ sektorerna utifrŒn vilka Šmnen de undervisar i. LŠrarna tjŠnstgšr ocksŒ som klassfšrestŒndare; klassfšrestŒndarskap har fšrdelats pŒ alla lŠrare med minst 50 procents tjŠnstgšring, dock ej lŠrare i idrott och hŠlsa.

Vid sidan av denna linjeorganisation har rektor till sitt fšrfogande en stab om tiotalet personer, som betjŠnar hela skolan. Fšr den Œrliga planeringen av lŠrarnas tjŠnstgšring och fšr schemalŠggning av undervisningen finns en halvtidstjŠnst som schemaplanerare. Vid rektorsexpeditionen tjŠnstgšr tvŒ assistenter, som ocksŒ betjŠnar skolans reception. Skolans elevvŒrdspersonal bestŒr av specialpedagog (frŒn lŠsŒret 1996/97), kurator, studie- och yrkesvŠgledare samt skolskšterska. …vrig personal till stšd fšr utbildningen Šr bibliotekarie, dataansvarig och datatekniker (till och med lŠsŒret 1995/96 institutionstekniker). Intagning och lšneadministration Šr gemensamma fšr utbildningsfšrvaltningen och handhas av personal direkt understŠlld utbildningschefen. VaktmŠsteri, lokalvŒrd, skolmŒltid och kafeteria vid Kungshšgaskolan sorterar under andra fšrvaltningar inom kommunen. Till skolan Šr ocksŒ knutna skollŠkare och skolprŠst.

Infšr lŠsŒret 1995/96 genomfšrdes en fšrstŠrkning av sektorsorganisationen med ett tydligare och mera omfattande ledarskap fšr sektorcheferna. I sektorchefsuppdraget ingŒr ansvar bŒde fšr lŠrarpersonalen inom en Šmnesgrupp och fšr utbildningen pŒ ett eller flera program eller grenar. Uppdraget har under verksamhetsperioden utvecklats i riktning mot att allt mera sjŠlvstŠndigt bŒde lŒng- och kortsiktigt leda och fšrdela arbetet inom sektorn och att ta olika initiativ fšr att utveckla utbildningen inom Šmnen och pŒ program. Infšr nŠmnda lŠsŒr genomfšrdes en sammanlŠggning av de tidigare sektorerna fšr barn och fritid respektive idrott och hŠlsa. Samtidigt Šndrades den dittillsvarande Kultursektorns namn till Svensksektorn. I februari 1996 tillfšrdes chefen fšr denna ansvaret fšr det nya Medieprogrammet, varvid namnet byttes till Mediesektorn. 1995 fixerades ocksŒ namnen Naturvetenskaplig respektive SamhŠllsvetenskaplig sektor efter att flera varianter av benŠmningar fšrekommit parallellt.

Rektor har i delegationsordning av den 19 januari 1997 beslutat delegera viss beslutanderŠtt som tillkommer rektor enligt fšrfattning eller genom delegation frŒn utbildningsnŠmnden via utbildningschefen. Delegater Šr sektorchef, klassfšrestŒndare, lŠrare respektive elevregisteransvarig.

Fora fšr ordergivning, information och samverkan. Rektor har regelbundet – vanligen varannan tisdag fšrmiddag pŒ utbildningskontoret – deltagit i mšten med ledningsgruppen fšr Mjšlby gymnasium, bestŒende av utbildningschefen och fšrvaltningsomrŒdets fyra rektorer (intill 1 oktober 1996 tre rektorer och en studierektor) med utbildningssekreteraren som sekreterare. Ledningsgrupp fšr Kungshšgaskolan bestŒr av rektor och de sju sektorcheferna, som hŒllit sektorchefskonferens varje mŒndag eftermiddag. Vid konferenserna fšrs minnesanteckningar, varvid en sektorchef Œt gŒngen fungerar som sekreterare. Ett nytt inslag under lŠsŒret 1996/97 Šr att varje sektorchefskonferens fšregŒs av tillfŠlle till kollegial diskussion mellan sektorcheferna med mšjlighet till erfarenhetsutbyte och šmsesidigt stšd i utfšrandet av snarlika arbetsuppgifter. En gŒng per termin har utbildningschefen kallat till gemensam sektorchefskonferens fšr fšrvaltningens alla rektorer och sektorchefer. All lŠrarpersonal har varje tisdagseftermiddag samlats till sektorsmšten. Den personal som inte tillhšr linjeorganisationen samlas till stabsmšte varje mŒndag fšrmiddag (under lŠsŒret 1995/96 eftermiddag). LŠsŒret 1995/96 infšrdes programkonferenser som forum fšr att anlŠgga ett helhetsperspektiv pŒ elevens utbildning och skapa mšjligheter till samverkan šver kursgrŠnser mellan lŠrare. Programkonferenser hšlls under det fšrsta lŠsŒret endast en gŒng per termin men har under lŠsŒret 1996/97 inplanerats var fjŠrde vecka. Rektor har vid tvŒ tillfŠllen hŒllit programrŒd fšr Barn- och fritidsprogrammet, vari deltagit fšretrŠdare fšr lŠrare, elever och yrkeslivet. Ansvaret fšr programrŒd har infšr lŠsŒret 1996/97 šverfšrts till respektive sektorchef, som ocksŒ hŒller Šmneskonferenser. Klasskonferenser Šger rum pŒ kallelse av klassfšrestŒndare nŠr det anses pŒkallat. Rektor har enligt gymnasiefšrordningen 4 kap 1 ¤ kallat till elevvŒrdskonferens vid ett flertal tillfŠllen fšr behandling av olika elevŠrenden. En nyordning med en mera decentraliserad hantering av elevvŒrdsŠrenden har genomfšrts under lŠsŒret 1996/97. En central roll spelar dŠrvid elevvŒrdsgruppen, som bestŒr av samtliga fyra elevvŒrdsfunktionŠrer och sedan december 1996 mšts varje mŒndag. Dessfšrinnan sammantrŠdde gruppen under rektors ledning var tredje vecka. Personalkonferens har hŒllits tre gŒnger per lŠsŒr, vid lŠsŒrets bšrjan och slut samt vid slutet av hšstterminen.

Det hšgsta organet fšr samverkan mellan skolledning, lŠrare, švrig personal och elever Šr skolkonferensen. Ordfšrande Šr enligt gymnasiefšrordningen 4 kap 7 ¤ rektor, men inom Mjšlby gymnasium har hŒllits gemensam skolkonferens fšr Kungshšgaskolan, Dackeskolan o individuella program under ledning av utbildningschefen; rektor har deltagit som adjungerad ledamot. Eleverna har sin sŠrskilda representation i elevkommunen, vars beslutande fšrsamling, elevfullmŠktige, har sammantrŠtt ungefŠr en gŒng i mŒnaden. I varje klass finns ett klassrŒd, och tid fšr šverlŠggningar i detta forum har schemalagts varje torsdag eller fredag.

Tidsutrymme har skapats fšr att ge fšrutsŠttningar fšr samarbete och samverkan mellan lŠrare. Vid tvŒ tillfŠllen per vecka har all personal haft gemensam arbetstid i syfte att underlŠtta fšr lŠrarna att fullgšra den del av lŠraruppdraget som inte bestŒr av undervisning. Gemensam tid har infallit dels pŒ tisdagar (lŠsŒret 1995/96 klockan 14.00–17.00 och 1996/97 14.00–16.30), dels pŒ torsdagar (lŠsŒret 1995/96 klockan 16.00–17.00 och 1996/97 15.00–16.30). Under lŠsŒret 1996/97 har denna tid tagits i ansprŒk fšr fyra regelbundet Œterkommande fora fšr intern samverkan och utveckling: sektorsmšten fšr information och administrativ samverkan pŒ tisdagar, Šmnesseminarier fšr didaktisk och Šmnesteoretisk utveckling pŒ torsdagar i udda veckor, programkonferenser fšr helhetssyn pŒ elevens utbildning med lŠrare i olika Šmnen pŒ samma program fšrsta undervisningstorsdagen i mŒnaden i jŠmn vecka samt klasskonferenser pŒ klassfšrestŒndares kallelse švriga torsdagar.

Ett biblioteksrŒd har ŒterinrŠttats. Det bestŒr av skolbibliotekarien, som Šr sammankallande, och en representant fšr varje sektor. Dess uppgift Šr att behandla principiella frŒgor ršrande gymnasieskolans bibliotek och vara delaktig i nyfšrvŠrv av litteratur och andra informationsbŠrare till biblioteket.

Till skolans dataansvarige har knutits en referensgrupp fšr datafrŒgor, bestŒende av en kontaktperson per sektor. Kontaktpersonen har till uppgift att kanalisera sektorns kontakter med den dataansvarige och bitrŠda denne med test av Šmnesspecifik programvara m m.

Rektor skall enligt skollagen 2 kap 2 ¤ 1 st hŒlla sig fšrtrogen med det dagliga arbetet i skolan. SŒlunda har rektor genomfšrt besšk hos skolans sju sektorer i flera omgŒngar, bl a planmŠssigt hos varje sektor en gŒng per termin: oktober–november 1995, mars–maj och september–oktober 1996. Kontakt med elever och personal har framfšr allt odlats vid ett stort antal dagliga spontana eller planerade samtal. Rektor har ocksŒ hŒllit organiserade utvecklingssamtal med ett 20-tal anstŠllda (samtal med švriga anstŠllda har hŒllits av respektive sektorchef). Infšr vŒrterminen 1997 har rektor planerat att programvis och Šmnesvis fšlja undervisningen och i samband dŠrmed genomfšra samtal med elever och lŠrare.

4. Utbildningsutbud

Vid Kungshšgaskolan ges utbildning pŒ fšljande nationella program, de bŒda fšrstnŠmnda studiefšrberedande och švriga yrkesfšrberedande, och pŒ angivna grenar i de fall programmen Šr uppdelade:

Naturvetenskapsprogrammet (NV)

Naturvetenskaplig gren (N)

Teknisk gren (T)

SamhŠllsvetenskapsprogrammet (SP)

SamhŠllsvetenskaplig gren (S)

Humanistisk gren (H)

Ekonomisk gren (E)

Estetiska programmet (ES)

Gren konst och formgivning (K)

Gren musik (M)

Barn- och fritidsprogrammet (BF)

Handels- och administrationsprogrammet (HP)

Medieprogrammet (MP)

Gren information och reklam

Vid Dackeskolan inom Mjšlby gymnasium finns Bygg-, El-, Fordons-, Hantverks-, Hotell- och restaurang- samt Industriprogrammet. Fšr undervisningen i samtliga kŠrnŠmnen pŒ dessa sex nationella program svarar Kungshšgaskolans lŠrare, som ocksŒ i viss utstrŠckning tas i ansprŒk fšr undervisning pŒ komvux och individuella program.

Barn- och fritidsprogrammet, Handels- och administrationsprogrammet och Estetiska programmet startades 1992, de bŒda studiefšrberedande 1993 och Medieprogrammet 1996. Infšr 1997 Œrs intagningen till gymnasieskolan erbjuds pŒ Kungshšgaskolan ett specialutformat program under namn av SmŒfšretagarprogrammet, fšr vilket programmŒl faststŠllts av utbildningsnŠmnden. I form av specialutformat program har nŒgra elever, som intagits pŒ Barn- och fritidsprogrammet och i huvudsak fšljt undervisningen pŒ detta, lŠst en teoretisk komplettering inom ramen fšr individuellt val och valbara kurser, fšr att skaffa sig behšrighet till vissa hšgskoleutbildningar. Infšr lŠsŒret 1995/96 erbjšds eleverna pŒ SamhŠllsvetenskapsprogrammet att vŠlja samhŠllsvetenskaplig gren med en sŠrskild medieinriktning. TillrŠckligt antal sškande uppnŒddes dock ej, och utbildningen har inte kommit till stŒnd. Till fšljd av att Medieprogrammet infšrts har inriktningen inte fortsŠttningsvis erbjudits.

Under lŠsŒren 1995/96 och 1996/97 har undervisning genomfšrts i omkring 180 olika kurser. Av dessa har ett 30-tal varit lokala kurser, utvecklade inom Kungshšgaskolan och faststŠllda av utbildningsnŠmnden.

Utbudet av kurser fšr elevernas individuella val om 190 gymnasiepoŠng har stegvis fšrŠndrats i riktning frŒn en stšrre mŠngd lokala kurser till i huvudsak de nationella kurser som ges inom Mjšlby gymnasium. Valfšrfarandet har fšrŠndrats frŒn ett helt obundet val av ett stort utbud av kurser i tvŒ valomgŒngar till en pŒ fšrhand uppgjord utlŠggning i tiden av kurser som under gŒngna Œr frekvent valts av eleverna (samt en mšjlighet att dessutom šnska vilken ytterligare kurs som helst inom kommunen, fšr att uppfylla gymnasiefšrordningens bestŠmmelser om utbud). Avsikten med denna nyordning Šr att ška den reella valfriheten fšr eleverna; ett helt ostrukturerat val har visat sig i hšg grad ge upphov till kurskombinationer som inte Šr genomfšrbara, eftersom varje elevs val tenderar att bli en unik kurssammansŠttning med fšljden att eleven i en andra valomgŒng tvingats vŠlja bland en restpost av kurser som han eller hon inte har intresse av. Det paradoxala intrŠffar att elevernas mšjligheter att fŒ sina šnskemŒl realiserade škar vid ett mera koncentrerat och stramare formerat utbud infšr valet.

PŒ liknande sŠtt och med samma motiv har utbud och val av valbara kurser omorganiserats i form av studiegŒngar eller fixerade kombinationsmšjligheter.

Inom ramen fšr utbildningsnŠmndens rambeslut har det lokala tillŠgget faststŠllts fšr de olika programmen och grenarna efter den reduktion med 20 gymnasiepoŠng som riksdagen beslutat. Samtliga elever ges som lokalt tillŠgg Datakunskap – grundkurs 30 poŠng, om denna inte fšrekommer i elevens utbildning pŒ annan plats. I švrigt tas det lokala tillŠgget i ansprŒk fšr att fšrstŠrka programmets eller grenens karaktŠristik.

5. Elever

Det totala antalet elever som samtidigt bedrivit studier pŒ Kungshšgaskolans nationella program har under de bŒda aktuella lŠsŒren varierat endast obetydligt och uppgŒtt till omkring 800.

Antalet elevplatser pŒ Barn- och fritidsprogrammet har frŒn 1995/96 till 1996/97 minskats frŒn 60 till 45. Medieprogrammets infšrande 1996/97 har tillfšrt 16 utbildningsplatser.

Elevernas šnskemŒl skall vara styrande fšr vilken utbildning som ges. Elevernas mšjligheter att vŠlja hur deras studier sŠtts samman av kurser strŠcker sig ocksŒ till fšrŠndring av studieplanen under pŒgŒende utbildning. FšrŠndringar har beviljats i antal enligt fšljande: avgŒng frŒn utbildningen 10 lŠsŒret 1995/96 (6 hšstterminen 1996), studieuppehŒll 9 (2), utškat program 0 (3), upphšrande med utškat program 1 (0), reducerat program 0 (15), upphšrande med reducerat program 0 (1), byte av program 29 (11), byte av gren inom samma program 1 (1), byte av sprŒk 9 (8), byte av alternativkurs 0 (0), byte av valbar kurs 1 (2) samt Šndring av individuellt val 56 (96). Antalet fullbordade ansškningar som avslagits har varit 9 (19).

AvgŒng under studietiden har varit pŒtagligt frekvent pŒ Estetiska programmet. Intresset fšr den humanistiska grenen pŒ SamhŠllsvetenskapsprogrammet har varit konstant lŒgt; som minst har i en Œrskurs funnits en enda elev.

De elever som antagits till gymnasieskolan fšrdelas inom respektive program i klasser med ungefŠr 30 elever i varje. PŒ de program som delas i grenar sker efter ett Œr en ny klassindelning utifrŒn elevernas val av gren och eventuellt andra inriktningar. StrŠvan Šr att placera elever med likartad inriktning pŒ utbildningen i samma klass. LŠsŒret 1996/97 har fšrsšk gjorts pŒ Naturvetenskapsprogrammet att bibehŒlla den ursprungliga indelningen, varmed elever pŒ naturvetenskaplig respektive teknisk gren fšrekommer blandade i samma klass.

Varje klass utser tvŒ av eleverna till kontaktmŠn fšr en tid av ett Œr. KontaktmŠnnen skall framfšr allt svara fšr att information till och frŒn klassen nŒr fram. I uppdraget ingŒr bland annat att till varje lektion medfšra klassboken, minst en gŒng om dagen tšmma klassens postfack samt samla in och vidarebefordra ifyllda blanketter och liknande som eleverna i klassen fŒtt i uppgift att lŠmna. Arbetsuppgifterna fšrdelas mellan de bŒda kontaktmŠnnen sŒ som klassen eller kontaktmŠnnen sjŠlva bestŠmmer. NŠr en kontaktman Šr frŒnvarande, ersŠtter i fšrsta hand kontaktmŠnnen varandra. Om bŒda Šr frŒnvarande intrŠder i stŠllet den nŠrvarande elev i klassen som stŒr fšrst i klasslistans alfabetiska ordning. DŠrmed finns det alltid en tjŠnstgšrande kontaktman sŒ lŠnge det finns en elev i klassen.

Ett faddersystem har infšrts under lŠsŒret 1996/97. Det innebŠr att eleverna sammanfšrs i grupper om tre frŒn olika Œrskurser, varvid det frŠmsta syftet Šr att ge eleverna i lŠgre Œrskurser stšd. De program- och grenansvariga sektorcheferna har haft i uppdrag att inom respektive utbildningsvŠg vŠlja de mest ŠndamŒlsenliga formerna fšr fadderverksamheten.

En av Kungshšgaskolans elever avled till fšljd av olyckshŠndelse under sommarlovet 1995. Rektor deltog vid jordfŠstningen i Mjšlby kyrka, och en tyst minut hšlls pŒ skolan den fšrsta undervisningsdagen pŒ det nya lŠsŒret, den 15 augusti.

6. Tider

Med frŠmsta syftet att mšjliggšra koncentrationslŠsning av kurser har varje lŠsŒr, som i normalfallet utgšr en tredjedel av elevens gymnasietid, indelats i tre undervisningsperioder, innebŠrande att utbildningen fšrdelas šver sammantaget nio perioder. En period omfattar 11–12 effektiva veckor, och ett nytt schema upprŠttas fšr varje period.

LŠsŒrstider. LŠsŒret 1995/96 inleddes fšr sektorcheferna och nyanstŠllda tisdagen den 8 augusti 1995. LŠrarpersonalen tjŠnstgjorde under planeringsdagar den 9, 10 och 11 augusti, varefter eleverna i samtliga Œrskurser inledde sitt arbetsŒr mŒndagen den 14 augusti med upprop och grundlŠggande information. Hšstterminen 1995 avslutades onsdagen den 20 december med sŠrskilt julprogram. VŒrterminen 1996 tog sin bšrjan med studiedag fšr personalen den 8 januari. Eleverna startade med lŠsning enligt ordinarie schema den 9 januari. LŠsŒrsavslutning med sŠrskilt avslutningsprogram var fšrlagd till fredagen den 7 juni 1996. Fšr lŠsŒret 1996/97 har faststŠllts fšljande tider: start fšr sektorchefer och nyanstŠllda tisdagen den 13 augusti, planeringsdagar fšr lŠrare 14, 15 och 16 augusti, upprop fšr elever i Œrskurs 1 fredagen den 16, start fšr švriga elever mŒndagen den 19 med kort information och dŠrefter lŠsning enligt ordinarie schema, hšstterminsavslutning med julprogram fredagen den 20 december, terminsstart enligt ordinarie schema fšr personal och elever tisdagen den 7 januari 1997 samt lŠsŒrsavslutning fredagen den 13 juni (eventuellt avslutning fšr Œrskurs 1 och 2 under den sista undervisningsdagens eftermiddag den 12 juni).

Lov. Under ett lŠsŒr har eleverna en sammanlagd lovtid om 16 veckor, medan lŠrarnas ferier har varit ungefŠr en vecka kortare. Lov utšver sommar- och jullov har varit respektive kommer att vara fšljande: hšstlov 30 oktober–3 november 1995, sportlov 19–23 februari 1996, pŒsklov 9–12 april, enstaka lovdag 17 maj, hšstlov 28 oktober–1 november, sportlov 17–21 februari 1997, pŒsklov 1–4 april samt enstaka lovdagar 2 och 9 maj.

Dagar och timmar till fšrfogande (DTF respektive TTF). Fšr sŠrskilda aktiviteter med elever eller personal eller bŒda kategorierna tillsammans har fšljande dagar under lŠsŒren frilagts frŒn undervisning enligt ordinarie schema: 7 september 1995, 8 november, 30 januari 1996, 28 mars, 16 september, 13 november, 28 januari 1997, 8 april (byte frŒn 26 mars) och 7 maj. Fšr samma syfte har varje tisdagseftermiddag klockan 14–16 kunnat anvŠndas fšr icke kursbunden verksamhet.

Studiedagar har inplacerats den 26 september 1995, 27 oktober, 8 januari 1996, 4 mars, 24 april, 20 september och 13 februari 1997. Kompetensutvecklingsdagar enligt 1996 Œrs avtal infaller efter lŠsŒrets slut den 16–18 juni 1997.

PŒ grund av snšovŠder stŠlldes all undervisning in fredagen den 17 november 1995 efter beslut av rektor, som gav information dŠrom via regionalradion till elever och personal.

7. Ekonomi

Med rektors uppdrag fšljer tilldelning av ekonomiska resurser i form av rambudgetanslag genom utbildningsnŠmndens beslut. Kungshšgaskolans huvudanslag uppgick 1995 till 35,6 Mkr (utfall 38,9 Mkr) och 1996 till 38,6 Mkr (utfall 38,9 Mkr). Den dominerande kostnadsposten Šr lšner till lŠrarpersonal och dŠrnŠst lokalkostnader. Fšr nŠrmare information om rektorsomrŒdets och de olika sektorernas ekonomi hŠnvisas till Œrsbokslut och budget.

Rektor har utarbetat nya rutiner fšr den ekonomiska styrningsprocessen inom rektorsomrŒdet, sŒsom fšr budgetering, redovisning och kostnadskontroll. En ny budgetdisposition har upprŠttats i syfte att budgetens poster skall motsvara olika faktiska kostnadsomrŒden, som representerar naturligt avgrŠnsade grenar av verksamheten, och šverensstŠmma med redovisningssystemets uppbyggnad. Genom denna nyordning har mšjligheterna till uppfšljning av resursanvŠndningen škats.

BeslutsrŠtt šver respektive sektors lŠromedelsanslag har delegerats till sektorchefen. Delegationen innebŠr rŠtt att fšrdela beviljade budgetanslag och att gšra inkšp och upphandling av varor och tjŠnster inom ramen fšr beviljade budgetanslag och sektorchefens ansvarsomrŒde. Till den delegerade rŠtten hšr ocksŒ fšrsŠljning av utrangerade lŠrobšcker inom sektorchefens ansvarsomrŒde.

Fšr medelstilldelningen inom rektorsomrŒdet har utvecklats metoder fšr analys av olika verksamhetsomrŒdens behov, bl a genom berŠkning av nyckeltal. I denna process deltar sektorcheferna aktivt, och dessa preciserar inledningsvis sitt planerade behov i dels en anslagsframstŠllan avseende lŠromedelsanslag, dels en investeringsplan. Tilldelning av medel fšr sŠrskilda utvecklingsprojekt fšljer sŠrskild ordning med ansškan som inges tjŠnstevŠgen via sektorchef och resulterar i ett sŠrskilt resurstilldelningsbeslut av rektor.

Kommunens ekonomikontor har fšr hela kommunfšrvaltningen pŒbjudit striktare regler fšr inkšp, fakturaattestering m m, vilka nya regler omgŒende infšrts inom Kungshšgaskolan. Redovisningsrutiner har setts šver och fakturahanteringen har pŒ grund av personalfšrŠndringar inom rektorsomrŒdets stab fšrts šver till annan befattningshavare. Rektor har vidare givit sektorcheferna i uppdrag att utveckla former fšr en effektiv ekonomisk styrning och kostnadskontroll.

Kungshšgaskolan har Œlagts att genomfšra besparingar till fšljd av minskat anslag till utbildningsfšrvaltningen. Detta har uppfyllts genom rationaliseringar grundade pŒ en total šversyn av undervisningsorganisationen som rektor utfšrt. En minskning av antalet undervisningstimmar har Œstadkommits bl a genom att undervisningen i smŒ grupper samordnats, delningar fšr laborationer minimerats, utbudet av kurser koncentrerats och lŠgsta elevantal fšr att genomfšra en kurs hšjts.

Fšr lŠsŒret 1995/96 inrŠttades en sŠrskild ekonomisk resurs fšr administrativt stšd till sektorchefernas fšrfogande. Den har inneburit en extra mšjlighet att arvodera lŠrarpersonal fšr arbetsuppgifter som utfšrs utšver det egentliga lŠraruppdraget, t ex institutionsansvar. Den administrativa resursen upphšrde infšr lŠsŒret 1996/97 till fšljd av det nya arbetstidsavtalet, som mšjliggšr att motsvarande arbetsuppgifter utfšrs inom den reglerade arbetstiden.

Till fšljd av stora centrala kostnader fšr personalens fortbildning under budgetŒret 1995 och samtidigt betydande sektorsvisa šverskott fšr samma ŠndamŒl, minskades fortbildningsanslagen till sektorerna kraftig 1996.

Extra medel fšr investeringar har anslagits av utbildningschefen under bŒde 1995 och 1996, vilket fšranlett omfattande genomgŒngar utfšrda av rektor och sektorcheferna fšr att Œstadkomma en lŒngsiktig uppbyggnad av utrustning fšr det pedagogiska arbetet. SŠrskilda satsningar har gjorts pŒ utbyggnad av datorer och annan informationsteknologi.

8. Personal

Det totala antalet heltidstjŠnster vid Kungshšgaskolan uppgŒr vid utgŒngen av 1996 till ca 85. Antalet samtidigt anstŠllda personer Šr nŠrmare 100, och den sammanlagda numerŠren av arbetstagare under verksamhetsperioden har varit 123, vartill kommer ett 20-tal personer tillhšrande andra fšrvaltningar men med sin tjŠnstgšring fšrlagd till Kungshšgaskolan, ett antal korttidsvikarier samt praktikanter av olika kategorier.

Infšr och under verksamhetsperioden har en omfattande nyrekrytering av personal genomfšrts, framfšr allt som en fšljd av fullbordandet av gymnasiereformen och en dŠrav betingad ny lokal organisation. SŠrskilt intensiv har rekryteringsprocessen varit under vŒr och sommar sŒvŠl 1995 som 1996. Rektor har ansvarat fšr nyanstŠllning av 30-talet personer. Vid de anstŠllningsintervjuer som fšregŒtt varje anstŠllning har i allmŠnhet ocksŒ beršrd sektorchef deltagit. SamrŒd fšre beslut om anstŠllning har enligt delegationsordning skett med utbildningschefen.

Till personalfšrŠndringarna vid Mjšlby gymnasium Kungshšgaskolan hšr att Per Andersson tilltrŠdde tjŠnsten som rektor den 1 juli 1995 efter att ha varit tillfšrordnad pŒ befattningen sedan den 8 november 1994. Fšrutvarande rektor É švergick infšr lŠsŒret 1995/96 till en kombinationstjŠnst, fšrdelad med 50 procent vardera som schemaplanerare och som lŠrare i svenska och engelska.

LedningsnivŒn under rektor har klargjorts och givits en fastare och mera utvecklad form frŒn lŠsŒret 1995/96. Organisation och funktioner har definierats, sektorchefsuppdragen har utvidgats och nybesŠttning av dessa befattningar har skett med fšrordnanden pŒ tre Œr. I processen fšr rekrytering av sektorchefer, som pŒgŒtt under tiden maj–juni 1995, har rektor deltagit. Fšljande sektorchefer har erhŒllit fšrnyat fšrordnande: É (naturvetenskap), É (ekonomi) och É (svenska, senare media). É, som tidigare varit ansvarig fšr idrottssektorn, fšrordnades som chef fšr en sammanslagen sektor fšr barn, fritid och idrott. Nya innehavare av sektorchefsbefattningar blev É (samhŠllsvetenskap), É (frŠmmande sprŒk) och É (estetisk sektor).

Mjšlby gymnasiums gemensamma kurator É slutade sin befattning den 16 februari 1996, varefter barn- och fritidslŠraren É vikarierade under Œterstoden av lŠsŒret. Till det nya lŠsŒret rekryterades som ny innehavare av kuratorstjŠnsten i en omfattning av 50 procent av heltid É, som dock Šnnu inte tilltrŠtt tjŠnsten. Som vikarie har sedan den 25 november 1996 tjŠnstgjort É.

En befattning som specialpedagog har inrŠttats fšr Mjšlby gymnasium som helhet och besatts med É, som efter genomgŒngen specialpedagogutbildning i sin tjŠnst upprŠtthŒller detta uppdrag till en omfattning av 50 procent vid sidan av sektorchefsskap och lŠrartjŠnstgšring.

Befattningen som dataansvarig vid Kungshšgaskolan, vilken innehas av É, har utškats till 40 procent.

Institutionstekniker É, som tjŠnstgjort sedan den 1 november 1994, lŠmnade sin befattning under sommaren 1996, varefter vakansen transformerats till en tjŠnst som datatekniker pŒ heltid fšr hela Mjšlby gymnasium. PŒ tjŠnsten har fšrordnats É, som tilltrŠdde den 18 november 1996.

Assistent É, som innehade halvtidstjŠnst vid Kungshšgaskolan, var tjŠnstledig frŒn denna sedan vŒrterminen 1996 och švergick vid hšstterminens bšrjan detta Œr till annan befattning inom kommunen. Assistentens sŠrskilda uppgifter var fakturahantering, administration av pršvning samt redigering av Kungshšgaskolans veckoblad. Fakturahanteringen har fšrlagts till motsvarande assistent vid Dackeskolan, pršvningen har p g a Šndrade examinations- och betygssystem inordnats i den allmŠnna elevregisterhanteringen fšr dem som Šr elever vid Kungshšgaskolan, medan utomstŒendes pršvning šverfšrts till komvux. Veckobladet hanteras av švrig personal pŒ expeditionen.

FrŒn lŠsŒret 1996/97 studerar en rullstolsburen elev vid skolan och fšr hennes stšd har en elevassistent, É, anstŠllts med 80 procents tjŠnstgšring och fšrordnande fšr hšstterminen 1996, senare fšrlŠngt till Œterstoden av lŠsŒret. PŒ tid utšver den som Šgnas eleven tjŠnstgšr elevassistenten pŒ expeditionen.

Anskaffningen av platser fšr arbetsplatsfšrlagd utbildning har tillfšrts studie- och yrkesvŠgledarens arbetsuppgifter frŒn att tidigare med nedsŠttning i tjŠnsten ha utfšrts av lŠraren É avseende Barn- och fritidsprogrammets elever och mot ersŠttning i mindre omfattning av olika lŠrare avseende Handels- och administrationsprogrammet.

Till fšljd av en organisationsminskning uppstod švertalighet av lŠrarpersonal inom tre sektorer infšr lŠsŒret 1996/97. Genom ett erbjudande frŒn kommunen om fšrtida pensionsuttag kunde fšljande personer pŒ egen begŠran lŠmna sina anstŠllningar och minska švertaligheten: É.

Genom omplaceringar inom organisationen och omfšrdelning av tjŠnstgšringsunderlag har uppsŠgningar kunnat undvikas i alla fall utom ett. BildlŠraren É har uppsagts frŒn sin anstŠllning p g a arbetsbrist med verkan den 9 mars 1997. Hon har under uppsŠgningstiden beretts tillfŠlle till utbildning samt erhŒllit anstŠllning i Linkšpings kommun i en stegvis škande omfattning. UppsŠgningsfšrfarandet har beretts under maj mŒnad 1996 av rektor enligt lagen om anstŠllningsskydd och lagen om medbestŠmmande i arbetslivet, medan fšrhandlingar med arbetstagarens fackliga organisation enligt utbildningsnŠmndens delegationsordning fšrts av utbildningschefen.

Med Œlderspension slutade É sin anstŠllning vid lŠsŒrsslutet 1995 men bereddes tillfŠlle att under ett Œrs tid avveckla sin verksamhet och Šven vara handledare fšr ett antal specialarbeten. Efter en lŠngre tids tjŠnstledighet avgick É med fšrtidspension under vŒrterminen 1996.

PŒ egen begŠran fšr att tilltrŠda annan tjŠnst har fšljande lŠrare slutat sin anstŠllning: É Vid utgŒngen av lŠsŒret 1996/97 kommer É att švergŒ till annan tjŠnst i kommunen.

Som lŠrare med tillsvidarefšrordnande har anstŠllts É

TvŒ tidigare visstidsfšrordnade lŠrare har erhŒllit tillsvidareanstŠllning: É

Sedan 12 mŒnaders provanstŠllning infšrts genom 1996 Œrs lŠraravtal har fšljande lŠrare anstŠllts pŒ dessa villkor, alla infšr lŠsŒret 1996/97: É. Fšr varje provanstŠlld lŠrare har utsetts en mentor och fšr švriga nyanstŠllda en handledare bland skolans tidigare anstŠllda lŠrare.

VisstidsanstŠllda lŠrare har varit: É, vilkas tjŠnstgšring alltjŠmt pŒgŒr, samt É, vilkas visstidsfšrordnanden utgŒtt. De bŒda sistnŠmnda fortsŠtter sin tjŠnstgšring i form av tillsvidareanstŠllning respektive vikariat.

Som timlŠrare har tjŠnstgjort: É.

LŠrare med tjŠnstledighet under hela eller delar av verksamhetsperioden har varit: É.

LŠrare som tillhšr Kungshšgaskolans sektorsorganisation men haft sin huvudsakliga tjŠnstgšring fšrlagd till komvux Šr: É.

Vikarier under lŠrares tjŠnstledighet: É

Skolan har under vissa perioder tagit emot praktikanter inom ramen fšr olika arbetsmarknadsprojekt, genom kommunens sysselsŠttningsenhet Sezam. Praktikanter har varit placerade pŒ Barn-, fritids- och idrottssektorn, Estetisk sektor, expeditionen, vaktmŠsteriet samt hos skolans datoransvarige.

Byte av personalsignaturer har genomfšrts enligt fšljande: É

Nytt arbetstids- och lšneavtal. Den lokala tillŠmpningen av lŠrarorganisationernas arbetstidsavtal gŠllande lŠsŒret 1995/96 har inneburit uttag av hšgst 5 h arbetsplatsfšrlagd tid per vecka med veckan som avrŠkningsperiod. I normalfallet har 3 h uttagits i form av gemensam arbetstid fšr all lŠrarpersonal pŒ tisdag eftermiddag, 0,5 h som klassfšrestŒndartid och vid behov 1 h pŒ torsdag eftermiddag. I de veckor dŒ dag till fšrfogande (DTF) infallit har under sŒdan uttagits upp till 5 h av den arbetsplatsfšrlagda tiden och tidsuttaget fšr švriga aktiviteter minskats i motsvarande omfattning.

Det nya centrala lŠraravtal som tecknats infšr lŠsŒret 1996/97 har inneburit mera genomgripande fšrŠndringar av lŠrarnas arbetstider. Enligt det lokala arbetstidsavtal, som under sommaren 1996 ingŒtts mellan utbildningschefen och arbetstagarorganisationerna LŠrarnas riksfšrbund och LŠrarfšrbundet, fšrdelas den totala reglerade arbetstiden under lŠsŒret 1996/97 pŒ 187 dagar (i stŠllet fšr 194 dagar som det centrala avtalet anger), varav 175 Šr undervisningsdagar. rets reglerade arbetstid Šr fšr lŠrare med sin huvudsakliga tjŠnstgšring i allmŠnna Šmnen 1 250 h och fšr švriga lŠrare 1 360 h (endast 1 290 h uttas enligt det lokala avtalet). Fšrtroendetid, avsedd fšr enskilt fšr- och efterarbete till lektion, motsvarar Œterstoden av den totala arbetstiden om 1 767 h, dvs 517 h respektive 477 h. Vid fšrdelning pŒ Œrets undervisningsdagar utgšr detta ca 3 h per dag. Den reglerade arbetstidens anvŠndning regleras nŠrmare av arbetsledningen i form av respektive sektorchef samt fšrutsŠtts i hšg grad vara beroende av den enskilde arbetstagarens initiativ till samarbete och utveckling.

Rektor har fšr tillŠmpningen vid Kungshšgaskolan utfŠrdat fšrenklade anvisningar fšr lŠrares utlŠggning av sin reglerade arbetstid. Varje lŠrare markerar pŒ sitt veckoschema den reglerade arbetstiden under perioden enligt fšljande: Totalt 33,5 h (fšr 504-lŠrare) respektive 34,5 h (fšr 648-lŠrare) lŠggs ut (proportionell reduktion fšr deltidsanstŠllda). Arbetstiden fšrdelas inom intervallet klockan 07.30–17.00. Varje dag inplaceras lunchrast om minst 30 minuter (som inte inrŠknas i arbetstiden). Alla skall delta i den gemensamma tiden pŒ tisdagar klockan 14.00–16.30 och torsdagar klockan 15.00–16.30. Fšrutom dagens start- och sluttider markeras pŒ schemat tider fšr: lunchrast, 2 mottagningstider fšr elever om vardera 1 h mellan klockan 08.00 och 16.00, dock ej pŒ den gemensamma tiden pŒ tisdagar och torsdagar och ej heller pŒ undervisningstid, samt klassrŒdstid om 30 minuter pŒ torsdag eller fredag, fšr den klass dŠr lŠraren Šr klassfšrestŒndare. Ifyllt schema inlŠmnas via sektorchefen till rektorsexpeditionen fšre varje periodstart.

RŠtt att medge tillfŠllig omfšrdelning av reglerad arbetstid och tillfŠllig flyttning av lektion utan att ledighet under hel arbetsdag uppkommer har delegerats till sektorcheferna.

Rektor har tillsammans med švriga rektorer deltagit i utbildningschefens inledande šverlŠggningar med arbetstagarorganisationerna om ett nytt lokalt arbetstidsavtal men inte i sjŠlva fšrhandlingarna eller avtalsslutandet.

Enligt det lokala arbetstidsavtalet tillsŠtts en partssammansatt grupp fšr att utarbeta kriterier fšr en bestŠmning av undervisningsskyldigheten som grundar sig pŒ andra faktorer Šn kursers Šmnestillhšrighet, t ex elevgruppsstorlek och antal repetitioner av samma kurs. Rektor har fšreslagit en grundmodell fšr att systematisera den argumentation som avses leda fram till en principiell vŠrdering som kan tillŠmpas pŒ varje kurs och dess genomfšrande i olika elevgrupper.

Det nya centrala lŠraravtalet innehŒller, fšrutom reglering av arbetstids- och lšnefrŒgor, ocksŒ en framskjuten utvecklingsdel, kallad "En satsning till 2000", genom vilken parterna pŒtar sig ett ansvar fšr att utveckla formerna fšr att nŒ den reformerade gymnasieskolans mŒl. I enlighet med detta har rektor initierat diskussioner i sektorerna fšr att frammana idŽer om nya utvecklingsvŠgar. En del initiativ har dessutom redan framkommit frŒn olika lŠrare; exempelvis har lŠrare organiserat lŠxhjŠlp inom den reglerade arbetstiden utšver undervisningen.

Individuell lšnesŠttning fšr lŠrare infšrdes frŒn lŠsŒret 1996/97 med fšrsta lšneutbetalning efter avslutade fšrhandlingar i december 1996. Rektor har medverkat i utformningen av kriterier fšr lšnesŠttningen, vilka utgŒr frŒn regleringen i det centrala lŠraravtalet:

1. Utvecklingsbidrag. Vad har du gjort fšr att utveckla undervisningsmetoder fšr att nŒ den nya gymnasieskolans mŒl?

2. MŒlengagemang. Vilka initiativ har du tagit och vad har du aktivt gjort fšr att bidra till att genomfšra gymnasiereformens mŒlsŠttningar?

3. Samverkan. Vilka initiativ har du tagit och vad har du aktivt gjort fšr att samverka med andra lŠrare och fšr att dela med dig av utvecklingsresultat?

4. Pedagogisk skicklighet/effektivitet. Vad har du gjort fšr att stimulera elevernas kunskapsinhŠmtning, sŒ att de i sŒ hšg grad som mšjligt nŒr lŠroplanens och kursplanernas mŒl?

5. Elevmedverkan. Vad har du gjort fšr att utveckla ett elevdemokratiskt arbetssŠtt?

6. Kompetensansvar. Vad har du gjort fšr att hšja din kompetens fšr att bŠttre nŒ lŠroplanens och kursplanernas mŒl?

Med olika stabsanstŠllda har rektor trŠffat šverenskommelser om arbetstidens fšrlŠggning. Rektor har upprŠttat en sammanstŠllning av gŠllande arbetstidsregler fšr samtliga personalkategorier och Šven utarbetat nya rutiner fšr dokumentation av flextid, švertid, omfšrdelning av arbetstid m m.

Det nya arbetstidsavtalet har ocksŒ inneburit mšjlighet till nya former fšr vikariat och vikarieanskaffning. Som en fšljd dŠrav har frŒn bšrjan av lŠsŒret 1996/97 tillŠmpats ett system dŠr vikariatsfrŒgan Šr en gemensam angelŠgenhet fšr respektive sektors medlemmar. Rektor har givit sektorcheferna i uppdrag att organisera vikarieanskaffningen bland personalen pŒ det sŠtt som bŠst passar sektorns fšrutsŠttningar inom ramen fšr den reglerade arbetstiden. Till sektorcheferna har delegerats rŠtten att beordra redan anstŠlld personal att tjŠnstgšra som vikarier. Vid anstŠllning av extern korttidsvikarie, vilket bšr ske endast i undantagsfall, skall dock samrŒd ske med rektor.

En sŠrskild introduktionsdag fšr all nyanstŠlld personal har sedan lŠsŒret 1995/96 hŒllits omedelbart fšre lŠsŒrsstarten under ledning av rektor och beršrda sektorchefer. PŒ programmet har bl a stŒtt en presentation av Mjšlby gymnasium och Kungshšgaskolan, skolans idŽgrund, lŠraruppdraget, grundlŠggande rutiner enligt utbildningshandboken, Œrsplanering m m samt mera ingŒende information om sektorsvisa fšrhŒllanden. De nyanstŠllda har presenterats fšr sina blivande kolleger vid lŠsŒrets fšrsta gemensamma samling med personalen.

Personliga utvecklingssamtal om vardera 1–3 timmar har under hšstterminen 1996 genomfšrts med all personal. Fšr ŠndamŒlet har rektor och sektorchefer genomgŒtt en sŠrskild utbildning i att fšra utvecklingssamtal. Rektor har genomfšrt samtalen med sektorcheferna och de stabsanstŠllda. Sektorcheferna har genomfšrt samtalen med lŠrarpersonalen inom sin sektor. Utvecklingssamtalen har tagit upp samtliga aspekter pŒ den anstŠlldes arbetssituation, sŠrskilt i ett helhetsperspektiv, som den anstŠllde eller chefen funnit angelŠgna av behandla. Samtalen har speciellt inriktats pŒ att kartlŠgga eventuella brister i arbetsmiljšn, relationer till kolleger, chefer och eventuellt understŠllda samt den anstŠlldes trivsel och arbetsglŠdje i stort. Stor tonvikt har lagts vid att bygga upp och genomfšra en samtals- och kartlŠggningsmodell dŠr omstŠndigheterna kring varje fšrhŒllande, som den anstŠllde šnskat ta upp, fšljs upp fullt ut. I detta ingŒr, fšrutom att konstatera och allsidigt analysera olika tillstŒnd, ocksŒ att ingŒende samtala kring orsaker, fšrŠndringsriktning, fšrslag till lšsningar, graden av šverensstŠmmelse mellan individens och organisationens mŒl, olika parters ansvar och delaktighet. Vid samtalen har ocksŒ behandlats den anstŠlldes kompetensutveckling.

Ett stort antal personalvŒrdsŠrenden har under verksamhetsperioden hanterats av rektor. Formerna har varierat frŒn enskilda samtal och gruppsamtal under rektors ledning till anlitande av lŠkare och psykolog vid FšretagshŠlsovŒrdscentralen. Rehabiliteringsutredningar har genomfšrts i samverkan med fšretagshŠlsovŒrden fšr fyra anstŠllda.

Ett flertal trivselaktiviteter fšr personalen har anordnats. Rektor arrangerade och ledde den 18 maj 1995 en heldagsutfŠrd i vŠstra …stergštland pŒ historiskt tema fšr all personal, varvid skolan bjšd pŒ lunch och kaffe. I anslutning till lŠsŒrsstarten 1995 anordnades fšrevisningar fšr personalen av pŒgŒende arkeologiska undersškningar i skolans nŠromrŒde. Den 21 maj 1996 genomfšrdes Šnnu en historisk exkursion fšr alla anstŠllda, denna gŒng under en halvdag till SkŠnninge, dŠr skolan ocksŒ bjšd pŒ kaffe. En ny utfŠrd pŒ naturvetenskapligt och litterŠrt tema planeras till den 27 maj 1997. Hela personalen bjšds av utbildningschefen till julfest pŒ Dackeskolan den 18 december 1995 med mat, kaffe och dans. Fšrberedelser pŒgŒr fšr en trivseleftermiddag med medeltida musik, mat och andra kulturyttringar den 13 mars 1997. Vid ett antal tillfŠllen har personalen bjudits pŒ kaffe, bl a vid varje lŠsŒrsstart, under flera studiedagar, vissa tisdagar fšr den gemensamma arbetstiden, pŒ FN-dagen, varje 13 december efter luciahšgtiden i Mjšlby kyrka fšr elever och personal och infšr fšrsta advent den 28 november 1996. All personal serverades kaffe och tŒrta till sŒngunderhŒllning efter personalkonferensen den 17 december 1996 och till fšljd av riklig bestŠllning Šven fšrmiddagen dŠrpŒ. Sektorcheferna har vidtagit olika trivselŒtgŠrder fšr sina respektive personalgrupper, vilket ocksŒ rektor gjort fšr sektorchefsgruppen och stabspersonalen. En personalrumskommittŽ har tillsatts fšr att fšrbŠttra miljšn i personalrummen. Detta har bl a lett till nyinkšp och utbyte av mšbler i det stora personalrummet och inkšp av ytterligare utrustning till personalrummets pentry, sŒsom mikrovŒgsugn och kylskŒp. Den fšr hela Mjšlby gymnasium gemensamma personalfšreningen GP har inte bedrivit nŒgon verksamhet sedan vŒrterminen 1995.

En ny minnesgŒva fšr avtackning av pensionŠrer och uppvaktning pŒ 50-Œrsdagar har framtagits fšr utbildningsfšrvaltningens verksamhetsomrŒde i samarbete med Mantorps glasbruk och efter utformning av rektor. Fšljande anstŠllda har avtackats vid pensionsavgŒng: É. PŒ 50-Œrsdagen har uppvaktats É och pŒ 60-Œrsdagen É. Rektor uppvaktades pŒ sin 35-Œrsdag den 1 september 1996 av bl a sektorchefsgruppen och stabspersonalen.

Rektor har deltagit vid begravning av tvŒ tidigare anstŠllda vid Kungshšgaskolan: musiklŠraren Birger NorŽn den 5 september 1996 i Mjšlby kyrka och studierektorn Gerd Fagergren den 8 januari 1997 i Mjšlby gravkapell.

Rektors samverkan med fšretrŠdare fšr personalens fackliga organisationer har skett vid information och fšrhandlingar enligt lagen om medbestŠmmande i arbetslivet, som hŒllits 4 oktober och 25 oktober 1995 samt 31 januari, 17 april, 15 maj och 4 juni 1996. I bšrjan av 1997 planeras en švergŒng till samverkansgrupper. De fackliga ombuden har vid flera tillfŠllen givits tillfŠlle att pŒ arbetstid hŒlla informationsmšten eller šverlŠggningar med sina medlemmar. €ven rektor har vid Œterkommande tillfŠllen informerat hela personalen i frŒgor som ršr anstŠllningsfšrhŒllanden, t ex om planeringen infšr kommande lŠsŒr den 12 mars 1996.

9. Arbetsmiljš

Rektor ansvarar enligt lŠroplanen fšr att arbetsmiljšn i skolan utformas sŒ att eleverna fŒr tillgŒng till handledning och lŠromedel av god kvalitet samt andra hjŠlpmedel fšr att sjŠlva kunna sška och utveckla kunskaper, bl a bibliotek, datorer och andra tekniska hjŠlpmedel. Enligt arbetsmiljšlagen har rektor ocksŒ ansvar fšr en tillfredsstŠllande arbetsmiljš i trŠngre mening fšr anstŠllda och elever.

GrundlŠggande fšr arbetsmiljšarbetet vid Kungshšgaskolan Šr den internkontrollplan som rektor utarbetat under lŠsŒret 1995/96 och faststŠllt den 15 maj 1996 efter samrŒd med sektorchefer, skyddsombud, fšretrŠdare fšr personalorganisationerna och elevkommunen samt en sŠrskilt tillkallad sakkunnig i arbetsmiljšfrŒgor. Planen har under lŠsŒret 1996/97 omsatts i verksamheten och tagits upp till behandling i sektorerna fšr en konstruktiv diskussion med utgŒngspunkt i arbetsgivarens skyldigheter och alla arbetstagares enskilda och gemensamma ansvar fšr att Œstadkomma goda arbetsfšrhŒllanden.

Arbetsmiljšansvar och internkontroll av arbetsmiljš hšr till de beslutsomrŒden som inom Kungshšgaskolan delegerats till sektorcheferna fšr deras respektive ansvarsomrŒden.

En omfattande och djupgŒende totalundersškning av arbetsmiljšn och de anstŠlldas trivsel, den stšrsta som nŒgonsin gjorts pŒ arbetsplatsen, har genomfšrts under hšstterminen 1996 i form av individuella utvecklingssamtal, som beskrivits ovan.

Rektor har Œterupptagit den del av arbetsmiljšarbetet som bestŒr i regelbundet genomfšrande av skyddsronder. SŒdana har Šgt rum den 17 oktober 1995 och den 22 maj 1996. tgŠrder har vidtagits avseende alla ŒterstŒende anmŠrkningar frŒn tidigare skyddsronder och avseende nya iakttagelser som gjorts. Rektor har deltagit i den fšr utbildnings- och skolfšrvaltningarnas verksamhetsomrŒde gemensamma skyddskommittŽns mšte den 2 december 1996. Genom det samverkansavtal som ingŒtts mellan arbetsgivar- och arbetstagarparterna kommer skyddskommittŽns funktioner 1997 att švertas av samverkansgrupp pŒ fšrvaltningsnivŒ.

Arbetstagarorganisationernas huvudskyddsombud har beretts tillfŠlle att uppmŠrksamma arbetsmiljšfrŒgor infšr all personal vid en sŠrskild samling den 12 oktober 1995. Fšr att ta till vara elevernas intressen i arbetsmiljšfrŒgor vŠljer elevfullmŠktige elevskyddsombud. Dessa har givits utbildning fšr sina uppdrag genom huvudskyddsombudet.

Skolledningen har under verksamhetsperioden vidtagit en rad ŒtgŠrder fšr att frŠmja personalens arbetsfšrhŒllanden och fšrbŠttra fšrutsŠttningarna fšr att fullgšra arbetet. En del av dessa insatser beskrivs pŒ annan plats i verksamhetsberŠttelsen, sŒsom trivselaktiviteter, utškad lokaltillgŒng, inrŠttande av lŠrararbetsplatser, upprustning av personalrum, utškning av antalet telefoner, nyfšrvŠrv av datorer till lŠrare, datorutbildning och annan kompetensutveckling, inrŠttande av en administrativ stšdresurs samt utrymme inom den reglerade arbetstiden fšr samverkan mellan lŠrare.

Fšr flera anstŠllda har sŠrskilda insatser gjorts fšr att fšrbŠttra arbetssituationen. Bl a har utbildningschefen anslagit medel fšr vidareutbildning av idrottslŠrare, fšr att mšjliggšra švergŒng till delvis andra arbetsuppgifter och dŠrmed minska de pŒfrestningar som undervisning i idrottsŠmnet innebŠr. IdrottslŠrarnas arbetsbelastning har ocksŒ minskats genom att de undantagits frŒn klassfšrestŒndarskap och dessutom tilldelats ett stšrre antal undervisningstimmar Šn timplanen fšreskriver fšr varje undervisningsgrupp i syfte att nedbringa antalet olika elevgrupper som varje lŠrare mšter i undervisningen.

Sektorcheferna har fŒtt en utškad omfattning av sina tjŠnster, bl a fšr att kunna fullgšra bŒde lednings-, personalvŒrds- och andra uppgifter till gagn fšr personalens arbetsfšrhŒllanden. Rektor har tagit initiativ till att personalvŒrd intagits som en av uppgifterna i sektorchefernas befattningsbeskrivning, vilket ocksŒ fullfšljts genom rektors delegationsordning. Sektorchefer har givits i uppdrag att arbeta med relationsfrŒgor i sina respektive personalgrupper och det ankommer pŒ sektorchefen att fšrsška ge uppmuntran och stšd till personalen i dess engagemang fšr sitt uppdrag. Utbildning av sektorchefer har genomfšrts i syfte att dessa Šnnu bŠttre skall kunna utšva sin arbetsledande funktion i respektive personalgrupp och dŠrvid bl a fullgšra sina personalvŒrdande uppgifter. I sektorchefsgruppen har bedrivits arbete med ett studiematerial kring arbetsfšrhŒllanden vilket ocksŒ bšrjat tillŠmpas i sektorerna.

Fysisk arbetsmiljš. Rektor har tagit initiativ till ett flertal ventilationskontroller och andra ŒtgŠrder fšr att identifiera eventuella brister i den fysiska arbetsmiljšn. En vittgŒende ergonomisk šversyn av personalens arbetsfšrhŒllanden har gjorts och bl a medfšrt utbyte av arbetsstolar, skrivbord och belysningsanordningar. Ljudisolering har skett av vŠggar, tak och dšrrar till musiksalar, och ljudisolerade švningsrum har byggts i kŠllaren. En vatten- och mšgelskada i en yttervŠgg har ŒtgŠrdats.

PersonalfriskvŒrd, i vilken deltagit anstŠllda frŒn hela utbildningsfšrvaltningens omrŒde, har Šgt rum under ledning av tvŒ idrottslŠrare pŒ mŒndagar och onsdagar sedan lŠsŒret 1995/96.

Psykosocial arbetsmiljš. Fšr att ytterligare fšrbŠttra den psykiska och sociala arbetsmiljšn, som vid utfšrda undersškningar visat sig vara i allt vŠsentligt mycket god, har en rad ŒtgŠrder vidtagits. Tidigare har nŠmnts allehanda trivselŒtgŠrder, hantering av enskilda personalvŒrdsfall, ŒtgŠrder fšr att fšrbŠttra fšrutsŠttningarna fšr att utfšra arbetet samt de ingŒende utvecklingssamtal som hŒllits enskilt med varje anstŠlld.

AnstrŠngningar har gjorts fšr att skapa ett meningsutbyte inom skolan prŠglat av saklighet, i syfte att minimera mŠngden konflikter och lšsa uppkomna sŒdana pŒ ett rationellt sŠtt. En stor del av rektors arbetstid har Šgnats Œt informella samtal med enskilda anstŠllda. Mycket tid har ocksŒ anslagits till att behandla och lšsa konflikter mellan anstŠllda och problem med anknytning till enskilda arbetstagare. Rektor har enligt uppgjord plan genomfšrt besšk hos samtliga sektorer, fšr att ta del av sektorsmedlemmarnas synpunkter och fšr att diskutera frŒgor som kŠnns angelŠgna fšr lŠrarpersonalen, allt i en strŠvan efter lyhšrdhet fšr personalens uppfattningar. Med stabspersonalen har liknande samtal skett varje vecka genom de regelbundna arbetsplatstrŠffarna pŒ mŒndagar. Vid ett flertal tillfŠllen har rektor besškt sektorer fšr att klargšra och utbyta information i sŠrskilda frŒgor.

Rektor har tagit initiativet till att inom varje sektor och bland stabspersonalen genomfšra diskussioner om arbetsglŠdje utifrŒn en processmall som rektor utarbetat under hšstterminen 1996.

Samtliga anstŠllda har under vŒrterminen 1996 beretts tillfŠlle att delta i en utvŠrdering av helt valfria aspekter pŒ verksamheten vid Mjšlby gymnasium och dŠrvid givits mšjlighet att fšrutsŠttningslšst komma med synpunkter och ge fšrslag till fšrbŠttringar.

Rektor ansvarar enligt lŠroplanen fšr att alla former av trakasserier och mobbning bland elever och anstŠllda motverkas. Plan fšr hanteringen av olika former av krŠnkande sŠrbehandling har intagits i internkontrollplanen fšr arbetsmiljšn. DŠrutšver har rektor initierat utarbetande av en sŠrskild mobbningsplan, i vilket arbete elevstyrelsen och elevfullmŠktiges utbildningsutskott engagerats.

Under hšstterminen 1996 ingavs en anonym anmŠlan om pŒstŒdda brister i den psykosociala arbetsmiljšn vid Kungshšgaskolan till Yrkesinspektionen, vilket kom till skolledningens kŠnnedom den 5 november 1996. AnmŠlan fšranledde Yrkesinspektionen att inhŠmta information frŒn fackliga fšretrŠdare och dŠrefter upplysa Mjšlby kommun och skolledningen om att anmŠlan skett och att en inspektion riktad mot Mjšlby kommuns skulle fšretas. Rektor informerade all personal hŠrom den 7 november. Inspektion genomfšrdes pŒ stadshuset den 25 november, varvid den granskande myndigheten inte kunde pŒvisa att arbetsgivaren brustit i sitt ansvar fšr arbetsmiljšn enligt arbetsmiljšlagen. Rektor informerade personalen om den fšretagna inspektionens resultat och om skolledningens syn pŒ arbetsmiljš och arbetsmiljšarbete vid en gemensam samling den 3 december.

MiljšvŒrd. Miljšarbete med utgŒngspunkt i Agenda 21 har pŒbšrjats i alla sektorer under hšstterminen 1996 med syfte att medvetandegšra miljšaspekten i all verksamhet och utarbeta lšsningar till ett mera miljšvŠnligt fšrhŒllningssŠtt i undervisning m m.

Under lŠsŒret 1995/96 anslogs projektmedel till lŠraren Sven-Inge Bergsten fšr att undersška miljšaspekter pŒ olika kurser inom gymnasieskolan.

PŒ rektors uppfordran har arbetet inom kursen Miljškunskap pŒ Naturvetenskapsprogrammet lŠsŒret 1995/96 inriktats pŒ att kartlŠgga Kungshšgaskolans lokaler och verksamhet utifrŒn miljšsynpunkt. Detta har resulterat i en miljšutredning med ŒtgŠrdsfšrslag utarbetad av klass N 3.

Elevkommunen har tagit initiativ till ett miljšarbete utfšrt av eleverna. ElevfullmŠktige har inrŠttat ett sŠrskilt miljšutskott, vars medlemmar bl a organiserat och utfšrt insamling av returpapper inom hela Kungshšgaskolan fšr Œtervinning.

SŠkerhet. En vŒg av inbrott och stšlder drabbade Kungshšgaskolan under hšstterminen 1995, varvid framfšr allt datorutrustning fšr stora belopp tillgreps. Till fšljd hŠrav har under tiden oktober–december 1995 genomfšrts ett omfattande och kostnadskrŠvande utbyte av Kungshšgaskolans sŠkerhetssystem med nya larmanordningar, nya yttre och inre lŒssystem med sektorsindelade nyckelkretsar respektive magnetkortslŒs och nya rutiner fšr šppethŒllande och sŠkerhetskontroller, vilket medfšrt ett avsevŠrt fšrbŠttrat skydd fšr skolans, personalens och elevernas material frŒn stšld och fšrstšrelse. Sedan polisen gripit fšršvarna vid ett inbrott och sŠkerhetssystemet blivit fullt utbyggt har inga ytterligare inbrott Šgt rum.

Stšlder ur elevernas personliga skŒp har skett vid nŒgra tillfŠllen och utan att skŒpen brutits upp. Fšr att undvika risken att kopierade nycklar finns i omlopp, har rektor beslutat byta samtliga elevskŒps lŒs till ett bygelsystem dŠr eleverna fŒr anvŠnda ett personligt hŠnglŒs. Arbetet har hittills utfšrts till en tredjedel och kommer att fortsŠtta i samband med elevernas lov. OcksŒ i idrottshallens omklŠdningsrum har stšlder skett vid olika tillfŠllen. RegelmŠssigt har alla stšlder polisanmŠlts.

Fšr sŒvŠl all personal som eleverna i olika Œrskurser har anordnats utbildning i brandskydd, fšr eleverna Šven ABC, genom anlitande av rŠddningstjŠnstens personal. Flera utrymningsšvningar har genomfšrts, sŒvŠl planerade som ofrivilliga.

10. Lokaler

Omfattande omdisposition av skolans lokaler har skett i olika omgŒngar, framfšr allt vid bšrjan av de bŒda lŠsŒren 1995/96 respektive 1996/97. En fšrbŠttring av lokaltillgŒngen fšr bŒde det pedagogiska arbetet med eleverna och personalens arbetsplatser Œstadkoms genom flyttning av komvuxundervisningen till helt nya lokaler i centrala Mjšlby med bšrjan infšr lŠsŒret 1995/96, varefter belŠggningsgraden fšr Kungshšgaskolans lokaler har minskats stegvis.

En total šversyn av lŠrarpersonalens och stabspersonalens arbetsplatser utfšrdes under september 1995, vilket resulterat i att flera nya arbetsrum och Œtskilliga nya arbetsplatser skapats, bl a genom att grupprum och i nŒgot fall lektionssal tagits i ansprŒk. I denna helhetslšsning har ocksŒ ingŒtt betydande nyinvesteringar i mšbler m m. Sedan ytterligare utrymmen frigjorts genom den sista fasen i flyttningen av komvux skedde ytterligare omdisposition av lokaler i september 1996. Framfšr allt kunde dŒ en rad smŒarbetsrum ges nya anvŠndningsomrŒden, bl a elevarbetsplatser och elevfšreningslokaler.

Utbildningskontoret, som inrŠttats den 1 juli 1994 och sedan dess varit samlokaliserat med Kungshšgaskolan, flyttade vid lŠsŒrsslutet 1995 till nya lokaler pŒ Kullabergsgatan. Komvuxadministrationen lŠmnade sina sista lokaler pŒ Kungshšgaskolan infšr sommaren 1996. Till fšljd av dessa fšrŠndringar har lokalerna i Kungshšgaskolans stabskorridor omdisponerats. Rektor har švertagit utbildningschefens tjŠnsterum och rektors tidigare tjŠnsterum har gjorts till sammantrŠdesrum. Fšr schemaplaneraren och studie- och yrkesvŠgledaren har tagits i ansprŒk de tjŠnsterum som lŠmnats av tvŒ av utbildningskontorets anstŠllda. Studie- och yrkesvŠgledarens fšrutvarande lokal har gjorts om till reception. Den tidigare receptionen har gjorts till fšrsŠljningslokal fšr KNEG ekonomisk fšrening. Ett nytt telefax- och kopieringsrum fšr stabspersonalen har inrŠttats. I tvŒ av komvux tidigare tjŠnsterum har inrŠttats arbetsplatser fšr sektorcheferna, vilket samtidigt fšrbŠttrat lokalfšrhŒllandena fšr švriga lŠrare pŒ sektorerna. I de tvŒ ŒterstŒende arbetsrum som disponerats av komvux har inrymts arbetsplatser fšr barn- och fritidslŠrarna.

Fšr elevernas datoranvŠndning har ytterligare lokaler inrŠttats. Fyra sŠrskilda arbetsrum med elevdatorer som eleverna har tillgŒng till under hela skoldagen finns i form av lokalerna 106, 109, 305 och 329. DŠrtill kommer de sedan tidigare befintliga datorsalarna 129, 230 och 232. Inom samhŠllsvetenskaplig sektors lokaler har inretts en nya datorsal, sal 308, och fšr sprŒkundervisningen har salarna 221 och 222 sammanslagits till ett sprŒklaboratorium, vars ena hŠlft utgšrs av en datorsal.

Inom estetisk sektor har iordningstŠllts nya undervisningslokaler: en ny musiksal, en ny skulptursal och en ny mŒlerisal. Fšr det nya Medieprogrammet har sal 117 gjorts till huvudsaklig undervisningssal, fullt utrustad med datorer. Den intilliggande sal 116 har reserverats fšr inredning till redaktionslokal m m. Fšr att kompensera det bortfall av lokalkapacitet fšr undervisningen i svenska och frŠmmande sprŒk som iansprŒkstagandet av sal 117 medfšrt, har de mindre salarna 113 och 114 slagits samman till en ny sal.

Chefen fšr estetisk sektor har haft rektors uppdrag att utreda mšjligheterna att inrŠtta ett gemensamt arbetsrum fšr den sektorns samtliga lŠrare, men Šnnu har ingen lšsning genomfšrts.

PŒ rektors uppdrag har gjorts en total genomgŒng och upprustning av samtliga lokalers fasta utrustning, t ex mšrklŠggningsgardiner, persienner och filmdukar. I varje sal har den svarta krittavlan bytts mot whiteboard.

En salsansvarig fšr varje undervisningssal har utsetts inom den sektor vars undervisning huvudsakligen Šr fšrlagd till salen. Sektorcheferna har ocksŒ haft i uppdrag att utse ansvariga fšr de olika mindre datorrum som hšr till respektive sektor. Till uppgifterna hšr att regelbundet švervaka ordningen i lokalerna och att rapportera fel.

11. Undervisningsmateriel

Under verksamhetsperioden har skett betydande investeringar i flera omgŒngar fšr att fšrstŠrka utrustningen fšr det pedagogiska arbetet. Parallella institutioner fšr undervisningen i kŠrnŠmnen pŒ Dackeskolan har ocksŒ byggts upp.

En sektorsvis inventering av all utrustning, som inte Šr fšrbrukningmateriel, har pŒbšrjats. Den inventariefšrteckning som hŒller pŒ att upprŠttas kommer att datoriseras.

SŒvŠl personalens som elevernas mšjligheter till kopiering har utškats. En ytterligare stor snabbkopiator, vid sidan av den redan befintliga, har inkšpts, och fšr privat kopiering har en av skolans kopiatorer pŒ elevkommunens fšrslag placerats i skolbiblioteket och kommer att fšrses med en myntautomat.

Under hšstterminen 1995 utškades antalet telefoner och telefonabonnemang fšr att underlŠtta personalens arbete och fšr att tillgodose škade behov fšr elevernas undersškande arbetssŠtt. En ny telefonhytt har byggts i personalkapprummet. Fšr att ška sŠkerheten vid lŠgerverksamhet och liknande inslag i utbildningen, har en mobiltelefon inkšpts med fšrvaring pŒ B-sektorn.

Utrustning fšr inspelning av radio- och TV-program har under vŒrterminen 1996 installerats i rum 212.

Det mest kostnadskrŠvande investeringsprojektet har varit en omfattande utbyggnad av skolans datorkraft. DatornŠtverket har expanderats till merparten av skolans undervisnings- och arbetsutrymmen. FšrvŠrv av datorer fšr komplettering till stšrre antal eller utbyte av Šldre utrustning har gjorts till framfšr allt datasalar, elevdatorrum, sprŒklaboratorium och allmŠnna undervisningssalar. Ett betydande inslag i satsningen har varit inkšp av datorer till lŠrarnas arbetsplatser med mŒlsŠttningen att datortŠtheten skall vara lŠgst en dator per tvŒ anstŠllda. Sektorchefer och stabsanstŠllda har en dator vardera. Skolans datorer har anslutits till internet, varvid varje anstŠlld och elev fšrsetts med en egen e-mailadress och Mjšlby gymnasium har utvecklat en egen hemsida. I utbyggnaden av ett kommunalt datornŠt tjŠnar gymnasieskolan som fšrtrupp. Datorutvecklingen fšljer den IT-plan fšr Mjšlby kommun som antogs av kommunfullmŠktige den 24 september 1996. Arbete har inletts med en IT-plan fšr var och en av Kungshšgaskolans sektorer, och fšr vissa av dem har det ocksŒ slutfšrts. I den revision av arbetsplanen fšr varje kurs som kontinuerligt pŒgŒtt under lŠsŒret 1996/97 har lŠrarna haft i uppgift att ange hur modern informationsteknologi pŒ ett naturligt sŠtt skall kunna integreras i undervisningen.

Varje ny elev ges utbildning i datoranvŠndning i form av kursen Datakunskap – grundkurs. Fšr att dŠrefter fŒ anvŠnda skolans datorutrustning mŒste eleven sedan vŒrterminen 1996 skriftligen acceptera att fšlja de regler som dŒ utarbetats fšr att garantera driftssŠkerhet, integritet m m. Fšr brott mot reglerna har ett mindre antal elever av rektor avstŠngts frŒn datoranvŠndningen.

Kungshšgaskolans biblioteket som Mjšlby gymnasiums informationscentrum har i takt med informationsteknologins utveckling tillfšrts nya mšjligheter till databaserad informationssškning. Biblioteket har utrustats med multimediadatorer anslutna till CD-rom och internet.

AnstrŠngningar har gjorts fšr att utvidga lŠrarnas och elevernas mšjligheter att sjŠlvstŠndigt utnyttja biblioteket fšr ett undersškande arbetssŠtt. Rektor har Œlagt den undervisande lŠraren att avgšra vilka former det pedagogiska arbetet i biblioteket skall anta. Bibliotekariens uppgift Šr att bistŒ pŒ lŠrarens eller elevens initiativ och stšdet skall inriktas pŒ anvisningar om metoder och material sŒ att eleven sjŠlv kan sška sig fram till den sškta informationen.

Nya rutiner har infšrts fšr fšrvŠrv av litteratur till biblioteket, innebŠrande att bibliotekarien upprŠttar ett skriftligt inkšpsfšrslag med titlarna ordnade sektors- och Šmnesvis och remitterar det till sektorcheferna fšr yttrande. BiblioteksrŒdet svarar fšr en švergripande nyfšrvŠrvspolicy och medverkar vid den Œrliga fixeringen av tidnings- och tidskriftsabonnemang. En gallring bland dessa har gjorts 1996 under medverkan av sektorerna, efter att en undersškning bland och av elever visat att ett flertal tidskrifter har inga eller mycket fŒ lŠsare. Till fšljd av kraftigt šverskridande av biblioteksanslaget fšr budgetŒret 1995 har inkšpen under 1996 varit minimala.

12. Verksamhetsplanering

Ett centralt inslag i skolledningens arbete har varit planering i tid och rum av verksamheten fšr det nŠrmast fšljande lŠsŒret. Planeringsprocessen har pŒbšrjats redan under hšstterminen lŠsŒret fšre.

Rektor har utarbetat en ny processmodell fšr den Œrliga verksamhetsplaneringen med rutiner fšr revision av utbildningsutbud, fixering av planeringsfšrutsŠttningar, tjŠnstefšrdelning, schemalŠggning och kontinuerlig dokumentation. Det nya systemet, som bŠr en pŒtaglig prŠgel av decentralisering till sektorchefsnivŒn och som tillŠmpats fšrsta gŒngen infšr planeringen av lŠsŒret 1996/97, rymmer fšljande moment:

1. Revision av utbildningsutbud

a) Eventuella fšrfattningsŠndringar ršrande fšrekomst av program och grenar, timplan, kursers fšrekomst och omfattning m m.

b) Beslut om skolans utbud av program, grenar och eventuella inriktningar; sammansŠttning av lokalt tillŠgg fšr respektive utbildningsvŠg; kursutbud fšr individuellt val respektive valbara kurser; eventuell fšrŠndring av valsystem och policy fšr erbjudande av kurser.

c) …versyn och faststŠllande av kursers fšrdelning šver tiden (gymnasietidens nio perioder) pŒ respektive studievŠg.

d) FaststŠllande av vilka kurser som skall arbetsplatsfšrlŠggas och under vilka tider.

e) Dimensionering av antalet utbildningsplatser pŒ respektive program fšr intagning.

f) PreliminŠr berŠkning av undervisningsdimensionering och personaltillgŒng Šmnesvis fšr bedšmning av uppsŠgnings- och rekryteringsbehov.

2. Fixering av planeringsfšrutsŠttningar

a) Ekonomiska fšrutsŠttningar, framfšr allt till fšljd av anslagstilldelning frŒn utbildningsnŠmnden; berŠkning av totalram fšr den undervisning som kan ges samt konsekvenser i form av škning eller minskning av undervisningsgruppers storlek, kursers tilldelning av lŠrarledd tid etc.

b) Resultat av elevers val, dels intagning till gymnasieskolan, dels val av gren, alternativkurser, individuellt val, valbara kurser, specialarbete etc, allt fšregŒnget av informationsaktiviteter riktade mot grundskolans och gymnasieskolans elever och deras fšrŠldrar samt fšr gymnasieskolans egna elever av arbete med den individuella studieplanen under klassfšrestŒndares ledning.

c) FullstŠndigt underlag i form av resultat av elevers val, lŠrarbehov etc levereras till schemaplanerare och sektorchefer frŒn de andra rektorsomrŒden dŠr Kungshšgaskolans lŠrare har att tjŠnstgšra.

d) Klass- och undervisningsgruppsindelningar genomfšrs av schemaplaneraren utifrŒn elevernas val.

e) Gjorda och godkŠnda val infšrs i skolans elevdataregister, varvid eleven hŠnfšrs till unika undervisningsgrupper.

f) FaststŠllande av vilken undervisning – vilka kurser i vilka elevgrupper – som skall ges och dŠrmed av totalt tjŠnstgšringsunderlag, fšrdelat pŒ Šmnesgrupper, och berŠkning av personalbehov.

g) Sektorchefers infordran av šnskemŒl om lŠrares tjŠnstgšring under det kommande lŠsŒret (eventuell tjŠnstledighet, preferenser fšr bestŠmda kurser eller elevgrupper, šnskan att knytas till visst program etc).

3. TjŠnstefšrdelning

a) Eventuell revision av principer fšr tjŠnstefšrdelning och schemalŠggning, efter fšrhandling enligt MBL.

b) Sektorchefers fšrdelning pŒ lŠrarpersonalen fšr tjŠnstgšring i kurser och elevgrupper, vilket sŒ lŒngt mšjligt sker i samrŒd med beršrda lŠrare samt i samverkan med švriga beršrda sektorchefer respektive rektorer i de fall lŠrare har undervisning ocksŒ inom andra sektorer eller rektorsomrŒden.

c) Schemaplanerarens tekniska samordning av samordning av de olika sektorchefernas tjŠnstefšrdelning.

d) Fšrdelning av klassfšrestŒndarskap – fšrslag frŒn sektorcheferna och samordning av schemaplaneraren.

e) Remiss av den totala tjŠnstefšrdelningen till sektorcheferna fšr egna och sektorsmedlemmars synpunkter samt till rektor.

f) Schemaplanerarens justeringar.

g) Rektors faststŠllelse av tjŠnstefšrdelningen med reservation fšr kontinuerliga fšrŠndringar.

h) Information om tjŠnstefšrdelningen enligt MBL.

i) Eventuell omplacering eller uppsŠgning av personal samt fšrhandling enligt MBL.

j) Eventuell nyrekrytering av personal.

4. SchemalŠggning

a) PlaneringsfšrutsŠttningar fšr tid- och lokalplanering: berŠkning av lokalbehov och faststŠllande av lŠsŒrstider (lŠsŒrets bšrjan och slut, antal undervisningsdagar, inplacering av lov, studiedagar och DTF, periodindelning).

b) Sektorchefers och, via dessa, lŠrares pedagogiskt grundade šnskemŒl om undervisningstidens fšrlŠggning pŒ veckoschemat och om schemaavvikelser under lŠsŒret fšr brytande aktiviteter i olika kurser.

c) SchemalŠggning periodvis av schemaplaneraren, samverkan med rektorer fšr švriga rektorsomrŒden.

d) Rektor faststŠller schema enligt gymnasiefšrordningen 3 kap 6 ¤.

e) Schema och kalendarium publiceras och distribueras till personal och elever.

f) Utdrag ur elevregistret i form av individuell studieplan distribueras till alla elever.

PŒ motsvarande sŠtt som elevens efterfrŒgan av utbildning kontinuerligt registreras i skolans elevdataregister sammanfattas och ajourhŒlls skolans utbud av utbildning i ett nytt databaserat kurs- och tjŠnstefšrdelningsregister, som rektor utarbetat infšr planeringen av lŠsŒret 1996/97 och reviderat infšr det pŒfšljande lŠsŒret. Underlaget till registret, som fšrnyas infšr varje lŠsŒr, Šr bestŠmningen av skolans periodfšrdelade kursutbud. Med denna utgŒngspunkt genomfšr sektorcheferna inom registrets ram sin tjŠnstefšrdelning och under lŠsŒrets genomfšrande hŒlls registret ajour av schemaplaneraren, som utifrŒn detta efter hand meddelar fšrŠndringar till lšneadministrationen. Fšrutom att kurs- och tjŠnstefšrdelningsregistret Šr utgŒngspunkt fšr schemalŠggningen Šr det en av de grundlŠggande informationskŠllorna i studie- och yrkesvŠgledarens arbete att bistŒ eleverna med deras individuella studieplan och handlŠggning av ansškningar om Šndringar dŠri. I betygsadministrationen anvŠnds registret fšr information om vilka kurser som skall betygssŠttas och vid vilka tidpunkter. Genom registret finns ocksŒ ett underlag fšr ekonomisk analys av utbildningsverksamheten, vilket redan infšr lŠsŒret 1996/97 lett till besparingar i undervisningsorganisationen och en effektivare resursfšrdelning.

Registrets enhet Šr den unika fšreteelsen av en viss kurs som genomfšrs i en bestŠmd elevgrupp. De variabler som upptas fšr varje enhet Šr: sektorstillhšrighet, kursnamn, kurspoŠng, kategori i utbildningsutbudet (kŠrnŠmne, karaktŠrsŠmne, lokalt tillŠgg, individuellt val, kurs inom Dackeskolan, individuella program respektive komvux), klass/grupp, absolutgrupp (unik gruppbeteckning relaterad ocksŒ till Œrskull), elevantal, antal elevtimmar att ge under Œret, dessa fšrdelade pŒ perioderna 1, 2 och 3, antal reguljŠra undervisningstimmar, antal fšrstŠrkningstimmar, antal APU-fšrlagda poŠng, APU omrŠknat till faktisk tid i timmar om 60 minuter ("kontorstimmar"), APU-utlŠggningens motsvarighet i undervisningstimmar fšr avrŠkning frŒn lŠrarens tjŠnstgšring, total lŠrartjŠnstgšring i kursen uttryckt i antal undervisningstimmar, kursvikt, summa evalverade undervisningstimmar (omrŠknat till Œrlig tjŠnstgšringsskyldighet om 504 timmar), tjŠnstefšrdelad lŠrare, antal lŠrarundervisningstimmar fšrdelade i period 1, 2 respektive 3 samt summa periodfšrdelade lŠrarundervisningstimmar.

Den innehŒllsliga planeringen av respektive lŠsŒr har framfšr allt pŒgŒtt under sommaren med sŠrskild intensitet nŠrmast fšre lŠsŒrsstarten. Rektor har 1996 hŒllit planeringsmšte med stabspersonalen den 12 augusti och med sektorcheferna den 13 augusti, varpŒ planerings- och fortbildningsdagar med lŠrarpersonalen genomfšrts den 14–16 augusti. I sektorchefsgruppen har framfšr allt dragits upp huvudlinjerna fšr Œrets sŠrskilda satsningar, fastlagts en konkret planering av Œrets skolšvergripande verksamhet samt planlagts innehŒllet i planerings- och fortbildningsdagar, studiedagar, DTF och TTF. Under den fšrsta planeringsdagen med lŠrarpersonalen, i vilken ocksŒ švrig personal deltagit, har rektor informerat om nyheter i uppdraget och introducerat nya medarbetare samt presenterat planerna fšr det nya lŠsŒret, Œterkoppling frŒn utvŠrderingen av fšregŒende lŠsŒr, sŠrskilda satsningar, lŠsŒrets tidsmŠssiga disposition och anvisningar fšr planeringsdagarnas verksamhet. HŠrefter har verksamhetsplaneringen fortsatt under ledning av respektive sektorchef, varvid planering bl a skett av det sektorsgemensamma arbetet pŒ ŠmnesmŠssig och didaktiskt grund, av Šmnesseminarieverksamheten och av programkonferenser. LŠrarna har ocksŒ givits utrymme fšr planering av och kollegial samverkan kring sin undervisning utifrŒn lŠroplan, kursplaner och arbetsplaner.

Parallellt med den operativa planeringen infšr nŠsta lŠsŒr har ocksŒ fšrekommit mera lŒngsiktigt syftande, strategiska švervŠganden ršrande undervisningens organisation och planering, fšr att finna nya former som ger stšrre flexibilitet fšr att mšta elevernas skiftande behov. En utgŒngspunkt i detta lŒngsiktiga fšrŠndringsarbete har varit den PM Schemastrukturer utifrŒn pedagogisk och administrativ helhetssyn som rektor upprŠttade den 31 oktober 1994. VŠgledande mŒl Šr bŠttre fšrutsŠttningar fšr att elever med olika behov kan studera en kurs i olika takt och med olika antal undervisningstimmar, att genomfšra Šndringar i studieplanen under pŒgŒende studier samt att lŠrare kan samverka šver kursgrŠnserna fšr en helhetssyn pŒ elevens utbildning.

I bšrjan av 1996 utarbetade rektor ett underlag fšr att uppstŠlla generella riktlinjer fšr fšrdelningen av tjŠnsteunderlag pŒ lŠrare, bl a i syfte att minska risken fšr en kŠnsla hos personalen av godtycklig behandling. Rektors utkast till tjŠnstefšrdelningsprinciper och deras inbšrdes prioritetsordning har diskuterats med sektorchefer och rektorskolleger men ej lett till att nŒgra normer uppstŠllts.

13. Information

Ett effektivt flšde av tydlig information Šr en fšrutsŠttning fšr att organisationen skall fungera och verksamheten kunna genomfšras och utvecklas. Rektor har utvecklat ett system av kanaler fšr informationsutbyte muntligen, skriftligen och via datamedium i syfte 1) att var och en pŒ mest ŠndamŒlsenliga sŠtt skall fŒ del av all information som de i olika situationer behšver som elev eller anstŠlld i skolan, 2) att instruktioner hŠrledda ur skolans uppdrag effektivt skall kunna fšras ut pŒ olika nivŒer enligt ledningsorganisationen, 3) att alla elever och anstŠllda i skolan skall kunna ge sin mening till kŠnna infšr šverordnade och fŒ uppmŠrksamhet fšr sina Œsikter, och 4) att alla som har sin tillvaro i skolan skall kunna kommunicera med varandra med sŒ fŒ hinder som mšjligt.

Tidigare har redogjorts fšr de formaliserade fora som finns inom skolans organisation fšr samverkan och dŠrmed informationsutbyte.

Fšr att hjŠlpa eleverna att aktivt utnyttja den frihet och ta det ansvar som de fŒtt i den nya gymnasieskolan, har rektor infšr lŠsŒret 1995/96 utarbetat en utbildningshandbok och fšr det ŠndamŒlet klargjort och upprŠttat rutiner fšr olika funktioner inom skolan. Handboken utdelas till varje elev vid studiernas bšrjan. I den har samlats all den grundlŠggande information om gymnasiestudierna och om Kungshšgaskolan som eleven behšver fšr att fŒ ut det bŠsta mšjliga av sin utbildning. Utbildningshandboken Šr just en handbok, en uppslagsbok, och det har betonats att det vŠsentliga Šr att eleven dŠri kan sška sig fram till den information man behšver. Eleverna har uppfordrats att bšrja med att lŠsa utbildningshandboken rakt igenom som ett sŠtt att bekanta sig med bŒde handboken och skolan. KlassfšrestŒndarna har haft i uppgift att vid lŠsŒrsstarten dŠrefter gŒ igenom utbildningshandbokens innehŒll med respektive elevgrupp. Sist i boken finns utrymme fšr att fšra in information om elevens individuella studieplan. Eleven skall dŠr notera hur han eller hon planerar sin utbildning och hur kurserna efter hand klaras av. Utbildningshandboken underlŠttar ocksŒ arbetet fšr klassfšrestŒndare, švriga lŠrare och annan personal och tjŠnar som grundlŠggande information till nyanstŠlld personal. Infšr lŠsŒret 1996/97 har rektor reviderat handboken till en ny upplaga och ocksŒ sjŠlv tryckt den till alla elever och anstŠllda.

Fšr planeringen av lŠsŒret utger rektor infšr varje lŠsŒr ett kalendarium, som delas ut till alla elever och all personal. Information efter hand under lŠsŒret publiceras i stšrsta mšjliga utstrŠckning i skolans veckoblad, som utkommer varje torsdag morgon och frŠmst avser den nŠrmast fšljande veckan (vars veckonummer bladet bŠr). Informationen genom skolans veckoblad har infšr lŠsŒret 1995/96 gjorts tydligare, mera strukturerad och mera fullstŠndig, bl a genom uppdelningen av informationen pŒ olika avdelningar och ett kronologiskt kalendarium.

Skriftlig information, bland annat veckobladet, fšrmedlas via det postfack som varje anstŠlld och klass liksom elev- och personalorganisationer har och som skall tšmmas minst en gŒng om dagen.

I skolans huvudkorridor finns anslagstavlor fšr olika ŠndamŒl. DŠr anslŒs exempelvis veckobladet, elevfullmŠktiges kallelser och protokoll, meddelanden frŒn elevfšreningar och budskap frŒn de politiska skolfšreningarna. I samma korridor ges information, bl a innehŒllet i veckobladet och skolans matsedel, pŒ en TV-monitor genom elever pŒ Handels- och administrationsprogrammet. Ett system fšr elektronisk informationshantering via skolans datanŠt – intranet – Šr under projektering.

I oktober mŒnad varje Œr utges en matrikel omfattande alla elever och all personal inom utbildningsfšrvaltningens hela verksamhetsomrŒde. Rektor har genomfšrt en genomgripande revision av matrikelns disposition och grafiska utformning, fšr att svara mot den nya utbildningsorganisationen fšr bŒde elever och personal, och sjŠlv utarbetat matrikeln fšr lŠsŒren 1995/96 och 1996/97. Fšr den Œrliga utgivningen av sŒvŠl Utbildningshanbok fšr Mjšlby gymnasium Kungshšgaskolan som Matrikel fšr Mjšlby gymnasium har hos Kungl biblioteket anskaffats en egen serie av internationella standardboknummer (ISBN). Rektor upprŠttar ocksŒ varje Œr en summarisk telefon- och arbetsrumslista omfattande all personal vid Kungshšgaskolan och med angivande av lokaler fšr sektorsvisa mšten. Under hšstterminen utkommer genom elevkommunens fšrsorg en fotokatalog šver Mjšlby gymnasiums alla elever och anstŠllda.

Avseende elevers – och Šven personals – informationsinhŠmtning har fšr organisationens funktionsduglighet pŒbjudits en subsidiaritetsprincip, som ocksŒ stŒr i šverensstŠmmelse med gymnasieskolans undersškande arbetssŠtt. NŠr en elev sšker information om nŒgot som beršr studierna vid gymnasieskolan, Šr eleven i fšrsta hand hŠnvisad till utbildningshandboken, tryckt program- och kursinformation, samling av aktuella scheman etc och till att sjŠlv sška i material i biblioteket, att hŠmta blanketter m m. Om eleven dŠrefter behšver hjŠlp med ytterligare information, kontaktas i tur och ordning – och beroende av Šrendets art – undervisande lŠrare, klassfšrestŒndare, vaktmŠstare, studie- och yrkesvŠgledare, skolskšterska, kurator, sektorchef eller annan befattningshavare med sŠrskilt ansvarsomrŒde. Kan elevens problem inte lšsas pŒ den vŠgen, har eleven mšjlighet att vŠnda sig till receptionen, som i sista hand kan fšra Šrendet vidare till rektor. Denna subsidiaritet hindrar emellertid inte att rektor gŠrna mottar besšk av elever och anstŠllda fšr att diskutera frŒgor som de finner angelŠgna att ta upp just med rektor.

Fšr information om undervisningens utlŠggning i tid och rum finns en centralt placerad uppsŠttning av alla gŠllande lŠrar-, klass- och salsscheman pŒ expeditionen. Information om samtliga kurser som ges under lŠsŒret med uppgift om lŠrare, elevgrupper, tidsutlŠggning etc finns i det tidigare beskrivna kurs- och tjŠnstefšrdelningsregistret, som fšrutom i form av databas ocksŒ finns i utskriven version i anslutning till schemasamlingen. DŠr finns ocksŒ tablŒer šver kursutlŠggningen fšr hela gymnasietiden pŒ de olika programmen och grenarna.

Rektors och rektorsexpeditionens hantering av skriftliga informationsbŠrare har reglerats i arkivplaner som rektor upprŠttat i april 1994 och juli 1995. Diariefšring sker gemensamt fšr hela utbildningsfšrvaltningens omrŒde.

Rektor har tydliggjort information genom att utfŠrda tillŠmpningsfšreskrifter, instruktioner och anvisningar fšr vissa gemensamma arbetsuppgifter och sŠrskilda inslag i verksamheten, sŒsom arbetsplanearbete, betygssŠttning, utvŠrderingar, olika studiedagar och arbetet i bšrjan respektive slutet av ett lŠsŒr.

Varje sektorchef har utarbetat en informationsskrift om sitt eller sina program respektive grenar, varigenom sŒvŠl elever i grundskolans hšgstadium som nyblivna gymnasister fŒtt kŠnnedom om Kungshšgaskolans utbildningsvŠgar. Skriftlig information har ocksŒ utgŒtt frŒn sektorerna till eleverna angŒende utbudet av kurser fšr individuellt val, valbara kurser och olika projekt fšr specialarbete.

Infšr grundskolans elever har rektor ett ansvar enligt lŠroplanen fšr att eleverna fŒr information infšr gymnasiestudiernas bšrjan. Detta fullgšrs bl a via grundskolornas studie- och yrkesvŠgledare, som regelbundet informeras av gymnasieskolans motsvarande befattningshavare, Œrligen av sektorcheferna och Šven direkt av rektor, vilket skedde vid en informationstrŠff pŒ Kungshšgaskolan den 28 september 1995. Under november och december varje Œr har eleverna i grundskolans Œrskurs 9 inbjudits till information pŒ Kungshšgaskolan om de program som de stŒr infšr att vŠlja. En dag har reserverats fšr var och en av de fem hšgstadieskolorna i de samverkande kommunerna Mjšlby, Boxholm och …deshšg. Rektor har frŒn lŠsŒret 1995/96 utarbetat nya former fšr informationsgivningen. Varje besšksdag har inletts med allmŠn information av rektor om Mjšlby gymnasium och studierna hŠr. DŠrefter har sektorcheferna organiserat och lett information vid olika stationer fšr skolans utbildningsvŠgar, i vissa fall ocksŒ med medverkan av gymnasieelever. PŒ motsvarande sŠtt har varje Œr ytterligare tvŒ informationstillfŠllen anordnas pŒ kvŠllstid fšr grundskoleelevernas vŒrdnadshavare. 1996 Šgde information rum fšr elever den 18, 19, 20 och 21 november och 3 december samt fšr fšrŠldrar den 4 och 5 december.

Fšr elever frŒn andra kommuner med vilka Mjšlby gymnasium samverkar har respektive sektorchef under hšstterminen 1996 informerat om Medieprogrammet och Estetiska programmet dels pŒ en utbildningsmŠssa i Motala, dels pŒ Petri Magniskolan i Vadstena.

Vid flera tillfŠllen under gymnasieutbildningen har eleverna kallats till sŠrskilda samlingar dŠr information givits av rektor och i nŒgra fall Šven program- och grenansvariga sektorchefer, i enlighet med rektors ansvar enligt lŠroplanen fšr att eleverna fŒr en vŠl utformad introduktion i studierna.

Eleverna informeras skriftligen om att de antagits till ett program i gymnasieskolan, och tider fšr utbildningens start annonseras i lokalpressen. Gymnasiestudierna inleds med en upprops- och introduktionsdag, dŒ rektor ger en ungefŠr tvŒ timmar lŒng grundlŠggande information infšr gymnasiestudierna. Olika befattningshavare presenteras: utbildningschefen, sektorcheferna, stabspersonalen och klassfšrestŒndarna i Œrskurs 1. DŠrefter fšrdelar sig eleverna pŒ klasser under ledning av klassfšrestŒndarna, som ger nŠrmare information och vidtar, enligt en av rektor upprŠttad instruktion, alla de praktiska anstalter som Šr fšrknippade med elevernas intrŠde i en ny utbildningsform och en ny skola. Under dagen hŒller ocksŒ respektive programansvarig sektorchef en sŠrskild programintroduktion.

Med de elever som pŒbšrjar sitt andra respektive tredje gymnasieŒr hŒller rektor en kortare genomgŒng, innan de klassvis fŒr information om praktiska detaljer fšr det nya lŠsŒret av klassfšrestŒndarna.

Fšrutom den inledande och švergripande informationen pŒ introduktionsdagen hŒller rektor ytterligare fyra stšrre genomgŒngar med eleverna i Œrskurs 1. Tre av dem Šger rum i bšrjan av deras studier, under augusti och september: Att planera sitt liv och sina studier, Att utvŠrdera mot uppstŠllda mŒl samt Studieteknik. Infšr elevernas val av gren, alternativŠmnen, valbara kurser, individuellt val m m till det andra gymnasieŒret hŒller rektor i bšrjan av januari en information fšr alla elever. I anslutning till denna informerar sektorcheferna om sektorernas utbildningsutbud dels genom ett stationssystem fšr alla elever (avseende framfšr allt kurser fšr individuellt val), dels sŠrskilt till det egna programmets elever (avseende grenar, valbara kurser och alternativkurser).

NŠr eleverna i Œrskurs 2 stŒr infšr val av uppgift fšr specialarbetet informerar rektor om bl a syften, organisation, krav och en undersškande arbetsprocess. Sektorcheferna informerar eleverna inom det egna programmet eller grenen om olika specialarbetsprojekt som eleverna erbjuds arbeta inom.

Enligt lŠroplanen ansvarar rektor fšr att fšrŠldrar fŒr insyn i elevernas skolgŒng. Under elevernas fšrsta gymnasieŒr inbjuds fšrŠldrarna till Kungshšgaskolan vid tvŒ tillfŠllen. Kort efter studiernas bšrjan ges en allmŠn information om gymnasiestudierna och i bšrjan av vŒrterminen uppmŠrksammas de val som eleverna skall gšra infšr Œrskurs 2. Vid det fšrsta tillfŠllet fŒr vŒrdnadshavarna ocksŒ tillfŠlle att nŠrmare sammantrŠffa med klassfšrestŒndarna och vid det andra de program- och grenansvariga sektorcheferna. Som tidigare nŠmnts inbjuds mŒlsmŠn till eleverna i Œrskurs 9 till skolan. Rektor har sŒlunda hŒllit fšrŠldramšten pŒ kvŠllstid fšljande dagar: 5 och 6 september, 27 och 28 november 1995, 24 januari, 10 och 11 september, 4 och 5 december 1996 samt 22 januari 1997.

Muntlig information till all personal vid samlingar i aulan eller personalrummet har givits av rektor vid ett flertal tillfŠllen, t ex om lŠraruppdraget, betygssŠttning, utvŠrderingar, arbetsmiljšfrŒgor, planeringsprocessen samt nyheter och satsningar infšr nytt lŠsŒr.

Rektor har vid ett tillfŠlle, den 15 oktober 1996, givits mšjlighet att informera utbildningsnŠmnden om verksamheten inom Kungshšgaskolans rektorsomrŒde.

14. Elevers studieplanering

Gymnasieskolan ger eleven ett stort ansvar fšr sin utbildning, bŒde fšr hur den sŠtts samman av olika kurser och fšr att den genomfšrs med gott resultat.

Rektor ansvarar enligt lŠroplanen fšr att eleverna fŒr stšd att formulera mŒl fšr sina studier och fšr att varje elev i dialog med skolan gšr upp en individuell studieplan och reviderar den vid olika tillfŠllen under studierna. Bland skolans anstŠllda har klassfšrestŒndaren ett sŠrskilt ansvar fšr att anlŠgga ett helhetsperspektiv pŒ den enskilde elevens studier. Eleven upprŠttar sin individuella studieplan med stšd av klassfšrestŒndaren och vid behov studie- och yrkesvŠgledaren. OcksŒ švriga undervisande lŠrare har ett ansvar att ge eleven rŒd i planering och genomfšrande av studierna. Underlag fšr upprŠttande och ajourhŒllning av den individuella studieplanen finns sist i utbildningshandboken, och efter hand som eleven genomfšr olika val i och fšr utformningen av sin utbildning fšrs information om studieplanen in i skolans elevregister.

Rektor har enligt lŠroplanen inom givna ramar ett sŠrskilt ansvar fšr att utbildningen organiseras sŒ att den sŒ lŒngt mšjligt anpassas efter elevernas šnskemŒl och val av kurser och sŒ att ŒtervŠndsgrŠnder i studiegŒngen undviks.

Elevens studieplan formas genom de val som eleven gšr infšr och under sina gymnasiestudier. I och med att eleven sšker och antas till studier pŒ ett nationellt program i gymnasieskolan fšljer studieplanens grundstomme i form av kŠrnŠmneskurserna, som Šr lika fšr alla elever. Valet av program medfšr tillskott av en uppsŠttning obligatoriska karaktŠrsŠmneskurser. terstŒende avgšranden fšr att fullborda utformningen av elevens utbildning har sammanfšrts till ett och samma valtillfŠlle, som intrŠffar den 1 februari under elevens fšrsta studieŒr. DŒ genomfšr eleven de val av gren, alternativkurser, valbara kurser, kurser fšr individuellt val etc som fšljer av upplŠggningen av respektive program. Grendelning sker infšr andra gymnasieŒret, och samtliga kurser fšr individuellt val genomfšrs under Œr 2 och 3 (undantaget fšr sprŒk, som tidigare pŒbšrjades redan i Œrskurs 1, har upphšrt). Genom omdispositioner i kursutlŠggningen pŒ de yrkesinriktade utbildningsvŠgarna har de valbara kurserna koncentrerats till tredje gymnasieŒret sŒ lŒngt detta varit mšjligt (pŒ Medieprogrammet Šr volymen valbara kurser sŒ stor att bŒde andra och tredje gymnasieŒret mŒst tas i ansprŒk). Eftersom fixering av vilka valbara kurser som eleven skall lŠsa inte behšver ske fšrrŠn till Œrskurs tre, har elevens definitiva avgšrande kunnat senarelŠggas till ett Œr efter det generella valets genomfšrande. Val av valbara kurser (och inriktning pŒ fšrdjupning inom humaniora eller samhŠllsvetenskap) administreras av den program- och grenansvarige sektorchefen i samrŒd med schemaplaneraren och elevregisteransvarig.

Rektor har uppgjort nya rutiner fšr genomfšrande av elevernas olika val och utarbetat en ny generalblankett som informationsbŠrare fšr hela valprocessen. Fšr det individuella valet har flera olika modeller pršvats vart och ett av de Œr som sŒdant genomfšrts. Infšr det val som genomfšrs under lŠsŒret 1996/97 har Šnnu en ny ordning konstruerats, denna gŒng med en pŒ fšrhand given utlŠggning av kurser, som beskrivits ovan. Det system som tillŠmpades Œret dessfšrinnan, dŒ eleverna fick gšra sitt val i tvŒ omgŒngar, har sŒledes lŠmnats.

Rektor beslutar enligt gymnasiefšrordningen om utškat respektive reducerat program fšr elev (5 kap 15–16 ¤¤), om en elev skall fŒ gŒ om en kurs (6 kap 16 ¤), om elevs fortsatta studiegŒng efter samrŒd med eleven och i fšrekommande fall vŒrdnadshavare (6 kap 20 ¤) och om elevs avgŒng (6 kap 23–24 ¤¤). Fšr alla typer av fšrŠndring av elevens studieplan har rektor utarbetat nya rutiner. Elevens ansškan, yttranden av beršrda lŠrare, klassfšrestŒndare och studie- och yrkesvŠgledaren samt beslut av rektor dokumenteras pŒ en nyinfšrd blankett. Ett mera formaliserat fšrfarande har visat sig nšdvŠndigt fšr att inte okontrollerade byten skall undergrŠva den komplexa undervisningsorganisationen. Byte av kurs, klass osv fŒr under inga omstŠndigheter ske utan stadgad blankettomgŒng och rektors skriftliga beslut. Samtliga lŠrare har uppmanats till vaksamhet om elever ŠndŒ genomfšr byte. Konsekvenserna fšr utbildningens organisation och fšr elevens mšjligheter att kunna genomfšra en fullstŠndig gymnasieutbildning Šr till stor del ošverblickbara fšr den enskilda eleven.

Enligt lŠroplanen ansvarar rektor fšr att syoverksamheten organiseras sŒ att eleverna fŒr vŠgledning infšr de olika val som skolan erbjuder och infšr val av fortsatt utbildning och yrke. Rektor ansvarar ocksŒ fšr att syoverksamheten utformas sŒ att elever som behšver sŠrskilt stšd fŒr detta. Uppdraget att genomfšra syoverksamheten Œvilar vid Kungshšgaskolan studie- och yrkesvŠgledaren. En ny inriktning pŒ dennes arbete har genomdrivits infšr lŠsŒret 1996/97. Den individuella studieplanen skall stŒ i centrum fšr syoverksamheten och studie- och yrkesvŠgledarens arbete skall sŠrskilt inriktas pŒ att ge eleverna kunskaper om hur de sjŠlva kan sška information infšr studie- och yrkesval.

Fšr att gšra eleverna rustade att vŠlja vŠg efter gymnasiestudiernas slut har alla elever i Œrskurs 3 givits tillfŠlle att besška SACO-mŠssan under hšstterminen (1995 i Sollentuna och 1996 i Gšteborg) samt Linkšpings universitet och arbetsfšrmedlingen under vŒrterminen. Studie- och yrkesvŠgledaren och gŠstande informatšrer frŒn exempelvis olika universitet och hšgskolor har ocksŒ i olika omgŒngar givit information pŒ skolan.

15. Pedagogiskt arbete

Det pedagogiska arbetet vid Kungshšgaskolan har skett inom ramen fšr ett Œrsuttag av 38 382 undervisningstimmar (avser budgetŒret 1995; fšr 1996 fšreligger Šnnu inte slutlig redovisning), som skolans lŠrare fullgjort (inklusive kŠrnŠmnesundervisning pŒ Dackeskolan men exklusive undervisning vid komvux och individuellt program).

Rektor har verkat fšr att all pedagogisk verksamhet vid skolan skall prŠglas av en mŠnniskosyn och kunskapssyn dŠr eleven och hans eller hennes behov, engagemang, ansvar, inflytande och aktiva kunskapsinhŠmtning stŒr i fokus och stŠndigt utvecklas i ett helhetsperspektiv. Varje kurs skall sŒlunda inledas med att eleverna och lŠraren tillsammans – med utgŒngspunkt i kursplanen, arbetsplanen fšr kursen, programmŒlen och lŠroplanen – kommer fram till svar pŒ frŒgorna vad, varfšr, hur, var, vem och nŠr? Detta innebŠr att klargšra vilken kunskap som eleverna skall skaffa sig genom kursen, dvs elevernas och lŠrarens gemensamma mŒl att nŒ, att placera in kunskapsomrŒdet i ett stšrre sammanhang och skapa motivation fšr kursen hos eleverna och insikt om nyttan fšr dem av kursens kunskaper, att staka ut vŠgen fram till uppnŒdd kunskap i form av arbetssŠtt, studiemetoder, lŠromedel, material, rollfšrdelning mellan lŠrare och elever, elevinflytande och tidsplanering av arbetet. Till detta kommer att finna former fšr dels bedšmning av elevernas kunskaper och konkret klargšrande av vilka krav som stŠlls fšr de olika betygsstegen, dels lŠrarens och elevernas gemensamma utvŠrdering av kursen.

Fšr att nŒ utbildningens mŒl Šr helhetssyn pŒ elevens utbildning och samarbete mellan lŠrare ofrŒnkomligt. Rektor skall enligt lŠroplanen tillse att det kommer till stŒnd samverkan mellan lŠrare i olika kurser sŒ att eleverna fŒr sammanhang i sina studier och att skolans arbete med kunskapsomrŒden, dŠr flera Šmnen skall bidra, samordnas sŒ att de utgšr en helhet fšr eleven. Genom skolans organisation och lŠraruppdragets utformning har rektor skapat fšrutsŠttningar fšr en sŒdan inriktning pŒ det pedagogiska arbetet. LŠrarna har till uppgift att fšrverkliga detta holistiska synsŠtt i det praktiska arbetet med undervisningen.

Ett mŒlmedvetet arbete har bedrivits fšr att fšrŠndra den pedagogiska verksamheten i riktning mot ett undersškande och tillŠmpande arbetssŠtt, dŠr nya metoder pršvas och lŠraren framfšr allt Šr organisatšr och inspiratšr fšr elevernas kunskapsinhŠmtning i en anda av mŒlmedvetenhet, šppenhet och dialog. HŠrigenom ges eleverna mšjlighet att "skaffa sig en grund fšr ett livslŒngt lŠrande", som lŠroplanen anger som ett švergripande mŒl. GrundlŠggande undervisning om metoder vid ett undersškande arbetssŠtt har infšrts pŒ varje program inom ramen fšr en central kŠrnŠmneskurs i bšrjan av fšrsta gymnasieŒret. LŠrarna har alltsedan bšrjan av lŠsŒret 1995/96 haft i uppdrag att i undervisningen i varje kurs inarbeta en naturlig och kontinuerlig anvŠndning av modern informationsteknologi, som strŠcker sig lŠngre Šn anvŠndning av dator fšr ord- och textbehandling.

I det pedagogiska fšrŠndringsarbetet har individualisering av undervisningen uppmŠrksammats som en nšdvŠndighet fšr att varje elev skall ha mšjlighet att nŒ uppstŠllda kunskapsmŒl. LŠroplanen ger rektor i uppdrag att ansvara fšr att undervisningens upplŠggning, innehŒll och arbetsformer anpassas efter elevernas skiftande behov och fšrutsŠttningar och fšr att undervisningen utformas sŒ att elever som behšver sŠrskilt stšd fŒr detta. Rektor har tillsammans med sina kolleger vid gymnasieregionens gymnasie- och hšgstadieskolor arrangerat och lett en studiedag om didaktiska fšrŠndringar i en Œrskurslšs grund- och gymnasieskola som har som mŒl att mšta eleven pŒ hans eller hennes egen nivŒ. Studiedagen genomfšrs den 28 januari 1997 pŒ Kungshšgaskolan med 250–300 lŠrare frŒn de Œtta beršrda rektorsomrŒdena i Mjšlby, Boxholms och …deshšgs kommuner.

Rektor har under hšstterminen 1996 och bšrjan av 1997 utarbetat en plan, benŠmnd IG-problematiken, fšr att skapa fšrutsŠttningar fšr elever med svŒrigheter och sŠrskilda behov att skaffa sig och redovisa kunskaper, bl a i form av sŠrskilt lŠrarstšd och mšjlighet till fšrnyad pršvning. GrundlŠggande fšr den modell som rektor konstruerat Šr att huvudansvaret ligger hos den undervisande lŠraren. SŒ lŒngt mšjligt skall denne vŠlja de mest ŠndamŒlsenliga arbetsformerna och kontinuerligt fšra en dialog med eleven om framsteg i studierna och om utvecklingsbehov, sŒ att eleven under den ordinarie kurstiden fŒr mšjlighet att nŒ kurskraven. Modellen innehŒller ocksŒ organisatoriska fšrŠndringar som bšrjar att genomfšras under vŒrterminen 1997.

Redan tidigare har nya former pršvats fšr att underlŠtta fšr elever med sŠrskilda behov. Inom kŠrnŠmnet engelska har pršvats nivŒgruppering och parallellt med den frivilliga pŒbyggnadskursen Engelska C har givits en repetitionskurs fšr elever som inte klarat kurskraven i Engelska A. Enskilda lŠrare har tagit initiativ till att inom ramen fšr den del av den reglerade arbetstiden som inte upptas av undervisning ge elever organiserad lŠxhjŠlp.

Delar av och i vissa fall hela kurser inom yrkesŠmnena pŒ Barn- och fritidsprogrammet och Handels- och administrationsprogrammet har varit arbetsplatsfšrlagda efter rektors beslut enligt gymnasiefšrordningen 5 kap 9 ¤.

Nya regler och rutiner fšr APU-verksamheten frŒn lŠsŒret 1996/97 har utarbetats av rektor och faststŠllts av utbildningschefen, bl a ršrande arvodering till lŠrare och arbetsplatshandledare. Anskaffning av elevplatser fšr APU har šverfšrts frŒn tidigare sŠrskilt arvoderade lŠrare till studie- och yrkesvŠgledaren.

De sektorchefer som ansvarar fšr programmen BF, HP och MP har pŒ rektors uppdrag organiserat utbildning av APU-handledare som genomfšrts av lŠrare pŒ programmen under hšstterminen 1996 och kommer att fortsŠtta under 1997. Fšr ŠndamŒlet har utbildningschefen efter ansškan beviljat anslag frŒn sŠrskilda medel som tilldelats Mjšlby gymnasium.

Under lŠsŒret 1996/97 utfšr elever fšr fšrsta gŒngen specialarbete enligt den nya gymnasieskolans fullt genomfšrda former, som ocksŒ innefattar graderad betygssŠttning. Med anledning av detta och avsaknaden av en nationell kursplan har rektor med bšrjan 1995 utarbetat en ramarbetsplan med betygskriterier fšr specialarbetet, som slutfšrs under januari 1997. UtifrŒn denna har arbete inletts inom sektorer och Šmnesgrupper att konkretisera de av rektor faststŠllda gemensamma normerna fšr en Šmnesspecifik tillŠmpning.

Specialarbetet pŒ linjer och mellanŒrsprogrammen administrerades centralt av rektor. FrŒn lŠsŒret 1995/96 har dock hanteringen av elevernas specialarbeten stegvis decentraliserats till sektorerna, dŠr den Šmnesteoretiska och Šmnesmetodiska sakkunskapen finns. Bl a ombesšrjer sektorcheferna fšrdelning av specialarbetsuppgifter och handledare pŒ eleverna. Sektorcheferna ansvarar ocksŒ fšr att eleverna inom karaktŠrsŠmneskurserna fŒr undervisning i specialarbetsmetod. GrundlŠggande information om en systematisk forskningsprocess i allmŠnhet ges av rektor till alla elever i Œrskurs 2.

I den nya ordningen sammanfšrs eleverna i projekt inom vilka de specialarbetsuppgifter som utfšrs har en ŠmnesmŠssig eller metodisk samhšrighet. Detta mšjliggšr samverkan mellan dels handledande lŠrare kring exempelvis gemensamma bedšmningsgrunder, dels elever som kan stšdja varandra och vid olika skeden av arbetsprocessen samlas i seminarieform under lŠrarnas ledning. Som typexempel pŒ ett projektomrŒde fšr specialarbete har rektor utarbetat en plan fšr ett lokalhistoriskt projekt med undervisning kring kŠllor och metod samt ett 60-tal specialarbetsuppgifter.

Fšr den administrativa hanteringen av elevernas specialarbete har rektor utarbetat ett genomgŒende dokumentationsblad fšr elevens ansškan, sektorchefs beslut om tilldelning av specialarbetsuppgift och handledare, eventuella beslut om fšrŠndringar under arbetets gŒng, noteringar om redovisningar som eleven gšr i olika faser i arbetet samt slutligen den handledande lŠrarens slutgiltiga betygssŠttning av specialarbetet.

16. Bedšmning och betygssŠttning

Vid lŠsŒrsslutet 1995 nŒddes kulmen i švergŒngen till ett nytt betygssystem. DŒ sattes parallellt betyg enligt tre olika system: relativa sifferbetyg (1–5) i Šmnen pŒ linjer, mŒlrelaterade sifferbetyg (utan definierade mŒl) enligt samma sifferskala i Šmnen pŒ de s k mellanŒrsprogrammen samt mŒlrelaterade bokstavsbetyg (IG, G, VG, MVG) utifrŒn uppstŠllda betygskriterier i kurser pŒ program.

Rektor har utarbetat anvisningar fšr betygssŠttningen enligt samtliga tre system och dessutom konstruerat ett databaserat betygsdokumentationssytem fšr mellanŒrsprogrammen fšr att registrera satta betyg och utfŠrda termins- och avgŒngsbetyg. Fšr det nya kursutformade systemet har tagits i bruk betygs- och elevregisterprogrammet IST, medan det tidigare anvŠnda registerprogrammet Primula lŠmnades i och med utgŒngen av de sista linjeeleverna. Fšrberedelser har inletts fšr att det betydligt stšrre antalet betyg i det kursutformade programgymnasiet skall kunna infšras i betygsdataregistret direkt av lŠraren, vilket ocksŒ kan komma att gŠlla elevernas frŒnvaro.

Till fšljd av det nya betygssystemet har rektor utfŠrdat tillŠmpningsbestŠmmelser fšr betygssŠttningen. Senast 14 dagar efter att en kurs slutat skall lŠraren anmŠla det betyg som satts till betygsregistret, som Šr en del av skolans elevregister. Inom samma tid skall lŠraren pŒ lŠmpligt sŠtt meddela varje elev vilket betyg som satts. Efter hand som kurser klaras av, fšr eleven in sina betyg i den kombinerade individuella studieplan och betygsjournal, som finns i utbildningshandboken.

En sŠrskild studiedag fšr all personal om betygssŠttningen anordnades vid bšrjan av vŒrterminen 1996, varvid rektor informerade om sŒvŠl organisatoriska som saklogiska aspekter pŒ bedšmnings- och betygssŠttningsprocessen med utgŒngspunkt i gymnasiefšrordningen och lŠroplanen. Denna genomgŒng har senare vid flera tillfŠllen fšljts upp inom sektorer och Šmnesgrupper, fšr att underlŠtta och utveckla lŠrarnas betygssŠttning och anpassning till det nya betygssystemet.

I arbetet med att Œstadkomma gemensamma bedšmningsgrunder till gagn fšr en likvŠrdig examination av alla elever har sŠrskild kraft Šgnats Œt konkretion av kursplanernas betygskriterier till omedelbar mŠtbarhet. Ett sŠrskilt vŠrde har detta arbete haft genom de djupgŒende švervŠganden av undervisningens innehŒll och form som med nšdvŠndighet mŒste fšregŒ utarbetande av konkreta testimplikationer. Med samma syfte att Œstadkomma en stabil grund fšr betygssŠttning har lŠrare tagit initiativ till informella medbedšmningar av varandras elever. Gemensamma prov, lokala eller nationella, fšrekommer inom vissa Šmnen frekvent, och vid ett antal tillfŠllen har lŠrarna givits mšjlighet att ta i ansprŒk TTF fšr genomfšrande av lŠngre prov. LŠsŒret 1995/96 anordnades nationella prov med centralt engagerade provvakter, medan sektorerna under 1996/97 sjŠlva ansvarar fšr proven genom omfšrdelning av ordinarie utlŠggning av undervisningstid.

Fšr att elevernas arbetsbelastning skall vara sŒ jŠmn som mšjligt har rektor infšrt rutinen att det i varje klassbok, som medfšrs till alla lektioner fšr frŒnvaroregistrering, skall finnas en provplanering och att klassfšrestŒndaren svarar fšr att genom kontakter med undervisande lŠrare ŒtgŠrda eventuella anhopningar av prov.

Vid Œterkommande tillfŠllen har rektor och respektive sektorchef analyserat betygsstatistik och diskuterat utfall och kravnivŒer med beršrda lŠrargrupper.

Genom den ovan nŠmnda utredning kring IG-problematiken som rektor utfšrt har han ocksŒ utvecklat nya former fšr elevers pršvning fšr att nŒ lŠgst betyget GodkŠnd. Fšr att mšta ett vŠxande antal kursbetyg Icke godkŠnd vidtas ŒtgŠrder dels fšr att hjŠlpa eleven att skaffa sig erforderliga kunskaper redan under kursens gŒng, dels fšr att fšrenkla en kompletterande pršvning, bl a genom en uppdelning pŒ informell och formell pršvning. Den nya ordningen fšr pršvning kommer att genomfšras under vŒrterminen 1997 och dessfšrinnan har tillŠmpats ett system med en pršvningsperiod om tvŒ veckor varje termin, under vilken ocksŒ inplacerats ett gemensamt skrivningstillfŠlle med centralt engagerad skrivningsvakt som den pršvningsfšrrŠttande lŠraren kan utnyttja. Beordring av lŠrare att tjŠnstgšra som pršvningsfšrrŠttare har av rektor delegerats till sektorchef.

Rektors skyldigheter i anslutning till betygssŠttningen fšljer av gymnasiefšrordningen 7 kap: rektor ansvarar fšr fšrande av betygskatalog (6 ¤), utfŠrdar slutbetyg (10 ¤), sŠtter betyg om det Šr beroende av tvŒ eller flera lŠrares bedšmning och dessa ej kan enas (3 ¤) samt beslutar om rŠttelse av betyg (14 ¤). Vid tvŒ tillfŠllen har rektor satt betyg enligt 3 ¤. UtfŠrdande av samlat betygsdokument har delegerats till elevregisteransvarig.

17. SŠrskilda aktiviteter

Under elevens gymnasietid anordnas en rad sŠrskilda aktiviteter som inte hŠnfšrs till den kursbunda undervisningen, bl a fšr att uppfylla lŠroplanens krav pŒ att eleverna skall fŒ information om samlevnad, trafikfrŒgor och riskerna med tobak, alkohol, narkotika och andra droger.

Fšr olika typer av sŠrskilda inslag i utbildningen finns varje vecka tid till fšrfogande (TTF) pŒ tisdag och ett antal dagar till fšrfogande (DTF), dŒ varken lŠrare eller elever har schemalagd undervisning. SŠrskilda program anordnas ocksŒ pŒ start- och avslutningsdagar.

Ett rullande schema har infšrts fšr den del av DTF-resursen som tas i ansprŒk fšr friluftsverksamheten och andra icke kursbundna utbildningsinslag som fšljer av lŠroplanen. HŠrigenom fŒr eleverna under sina tre gymnasieŒr inslag i form av bl a vinterfriluftsdag, vŒrfriluftsdag, samlevnadsundervisning, universitetsbesšk, ABC- och brandskyddsutbildning. PŒ TTF och inom ramen fšr undervisningen i idrott och hŠlsa, samhŠllskunskap och naturkunskap fŒr eleverna utbildning i ANT. Den 7 september 1995 anordnades pŒ DTF dels en klassdag, dŠr de nya eleverna i Œrskurs 1 gavs tillfŠlle att nŠrmare lŠra kŠnna varandra och sina klassfšrestŒndare, dels ett program mot vŒld och rasism. Vid olika tillfŠllen har pŒ TTF arrangerats program av Non violence generation och Ett narkotikafritt Sverige. Skoljoggen, till fšrmŒn fšr barncancerfonden, genomfšrdes onsdagen den 11 september 1996 genom flyttning av undervisningstiden till TTF dagen innan. DTF den 16 september 1996 Šgnades helt Œt programmet Starta eget, som arrangerades av Svenska arbetsgivarefšreningen.

Av sŠrskilda utbildningsinslag frŒn skolledningen har i samband med redogšrelse fšr olika former av information nŠmnts rektors genomgŒngar om studieplanering, studieteknik etc. Till TTF fšrlŠggs ocksŒ elevfullmŠktiges sammantrŠden, studieinformation och sŠrskilda utvŠrderingar. Vid nŒgra tillfŠllen har DTF disponerats sektorsvis, bl a fšr att genomfšra sŠrskilda moment i det lokala tillŠgget pŒ olika studievŠgar. PŒ Estetiska programmet har en hel vecka frilagts fšr att genomfšra lokalt tillŠgg.

Under varje Œr genomfšrs ett flertal kultur- och gemenskapsarrangemang fšr skolans elever och anstŠllda. I de flesta fall fšrekommer musikaliska inslag, fšr vilka lŠrare inom Estetisk sektor och deras elever svarar. Genom beslut den 19 september 1996 har rektor reglerat frŒgan om ersŠttning fšr musiklŠrarnas merarbete, utšver vad som hŠnfšrs till undervisningen, fšr framtrŠdanden under lŠsŒret. I samband med fšrŠldrainformationer under hšstterminen har programmet inletts med ett sŒng- och musikinslag av elever pŒ musikgrenen. Lucia har firats den 13 december i Mjšlby kyrka i tvŒ omgŒngar fšr Kungshšgaskolan och en fšr Dackeskolan samt 1996 ytterligare en fšr den švriga kommunfšrvaltningens personal och allmŠnheten. Fšr luciatŒg svarar elever pŒ Estetiska programmet och švriga elever som ingŒr i Kungshšgaskolans kšr. Vartannat Œr ges kursen Scenisk produktion, inom vars ram lŠsŒret 1995/96 framfšrdes i aulan fšr Kungshšgaskolans alla elever och anstŠllda med uppdelning pŒ tre fšrestŠllningar dels en julshow i samband med terminsavslutningen den 20 december 1995, dels en vŒrshow den 5 juni 1996, som inledde lŠsŒrets festliga slut i dagarna tre med nationaldagsfirande den 6 och avslutningsceremonier den 7 juni. Hšstterminen 1996 avslutades samma datum som fšregŒende Œr men med ett julmusikprogram. BŒda Œren bjšds alla elever och anstŠllda pŒ julkaffe med bršd, innan jullovet tog vid. 1996 hšgtidlighšlls, enligt samma former som rektor infšrt 1995, sŒvŠl valborgsmŠssoafton som nationaldagen pŒ Ryttarhagens hjŠssa med fanborg, kšrsŒng, tal av rektor och elevstyrelsens respektive elevfullmŠktiges ordfšrande samt – den 6 juni – picknick i det gršna. LŠsŒrsavslutningen den 7 juni 1996 inleddes med avslutningsprogram i aulan med musik och rektors tal i tvŒ omgŒngar fšr vardera Œrskurs 1 och 2. Fšr avgŒngseleverna i Œrskurs 3 Šgde avslutningsceremonin rum i Mjšlby kyrka med sŒng, musik, stipendieutdelning, tal av utbildningschefen, rektor och skolprŠsten. DŠrefter vidtog procession genom staden under ledning av Mjšlby ungdomsmusikkŒr frŒn Stora torget till Kungshšgaskolan, dŠr "studenterna" och all personal bjšds pŒ lunch med sŒng, musik och tal. Under verksamhetsperioden har hŒllits ett flertal konserter i aulan och i kafeterian, bŒde av skolans egna elever och av inbjudna gŠster. Vid nŒgra tillfŠllen har ocksŒ givits teaterfšrestŠllningar. SŠrskilda aktiviteter har genomfšrts pŒ FN-dagen den 24 oktober och Europadagen den 9 maj samt i anslutning till valet till EU-parlamentet i september 1995, bl a besšk av parlamentskandidater, paneldebatt mellan fšretrŠdare fšr olika partier och genomfšrande av skolval. Olika sociala aktiviteter, sŒsom studentbal, har arrangerats av elevkommunen.

18. Extern samverkan

Information om Kungshšgaskolans verksamhet till andra Šn skolans egna elever och anstŠllda ges av rektor framfšr allt i samband med de fšrŠldramšten som anordnas Œrligen i tre omgŒngar om vardera 1–2 tillfŠllen. Rektor har ocksŒ presenterat det svenska utbildningssystemet och Mjšlby gymnasium vid ett flertal besšk av utlŠndska eller svenska gŠster. Vidare har rektor vid olika tillfŠllen informerat massmedia samt den 24 september 1996 besškt Mjšlby rotaryklubb och fšrelŠst om den nya gymnasieskolan.

Rektor ansvarar enligt lŠroplanen fšr att samverkan med arbetslivet utanfšr skolan utvecklas sŒ att eleverna fŒr en kvalitativt god utbildning samt en fšrberedelse fšr yrkesverksamhet. Detta sker bl a genom programrŒd, lŠrares kontakter med APU-platser och utbildning av APU-handledare. Inom undervisningen i olika Šmnen har sektorchefer, lŠrare och elever utvecklat kontakter med arbetslivet fšr att ge eleverna mšjlighet att utfšra realistiska tillŠmpande arbetsuppgifter.

AnstŠllda vid Kungshšgaskolan ingŒr i flera olika nŠtverk med fšretrŠdare fšr andra skolor och har ocksŒ i nŒgra fall deltagit i att etablera nŠtverkskontakter. Fšr samverkan pŒ Šmnesgrund mellan grundskolans och gymnasieskolans lŠrare inom gymnasieregionen finns ett nŠtverk fšr vart och ett av kŠrnŠmnena och Šven de bŒda vanligaste av de švriga frŠmmande sprŒken. Fšr samarbetet mellan grundskolan och gymnasieskolan har gemensamma studiedagar hŒllits, och rektor deltar regelbundet i gemensamma konferenser fšr hšgstadie- och gymnasierektorerna och skol- och utbildningscheferna i Mjšlby kommun, minst en gŒng per termin utškad med kollegerna i de samverkande kommunerna Boxholm och …deshšg. Kontakter pŒ elevnivŒ med andra gymnasieskolor har odlats av elevkommunen genom dess medlemskap i SVEA, vars kongress var fšrlagd till Kungshšgaskolan den 24–26 november 1995 med deltagande av ett par hundra delegater frŒn en stor del av landets gymnasier.

Rektor har ocksŒ ansvar fšr att samverkan med universiteten och hšgskolorna utvecklas sŒ att eleverna fŒr en kvalitativt god utbildning samt en fšrberedelse fšr fortsatt utbildning. Samarbete sker frŠmst med Linkšpings universitet, bl a genom kontakter i samband med att Kungshšgaskolan kontinuerligt tar emot lŠrarkandidater, genom studie- och yrkesvŠgledarens regelbundna informationsutbyte och genom ŠmnesnŠtverk som hŒller pŒ att byggas upp mellan gymnasieskolorna i lŠnet och universitetet.

Kungshšgaskolans kontakter med Skolverket har intensifierats under 1996 genom att rektor utsetts att ingŒ i en referensgrupp av skolledare fšr arbetet med gymnasiereformens genomfšrande i Skolverkets Linkšpingsregion, omfattande …stergštlands, Sšdermanlands och norra delarna av Jšnkšping och Kalmar lŠn. Till fšljd hŠrav har rektor pŒ uppdrag av Skolverket organiserat ett seminarium, som genomfšrdes pŒ Kungshšgaskolan den 13 november 1996 med deltagande av ett 100-tal skolledare och lŠrare, om gymnasiereformen inom det riksomfattande projektet Frihet, frustration, fantasi, framtid. Under seminariedagen fungerade elever pŒ Handels- och administrationsprogrammet som konferensvŠrdar och arrangerade elever pŒ Hotell- och restaurangprogrammet en festlunch pŒ Dackeskolan. Vid temadiskussioner under seminariet fungerade fšljande representanter fšr Mjšlby gymnasium som inledare och diskussionsledare: utbildningschef Hans Ridderstršm (utbildningsorganisation), rektorerna Per Andersson (betygsfrŒgor) och Terttu Johansson (individuella program) samt sektorcheferna Lars-Olof Larsson (internationalisering), Lars Friman (elevinflytande) och Lennart Nisbel (nya arbetssŠtt). Ett nytt seminarium i Skolverkets regi fšr alla gymnasieskolor i hela Linkšpingsregionen planeras i Mjšlby till den 8 april 1997 och skall kretsa kring skapande av och arbete i nŠtverk som ett instrument i gymnasieskolans utvecklingsarbete. Genom utbildningschefens fšrmedling besškte fyra undervisningsrŒd frŒn Skolverket Kungshšgaskolan den 7 och 8 februari 1996 fšr utprovning av metoder fšr Skolverkets tillsynsverksamhet, bl a vid utvŠrdering av betygssŠttningen. Utšver tjŠnsten vid Mjšlby gymnasium Šr rektor av Skolverket och Franska republikens utbildningsministerium fšrordnad censor vid internationell studentexamen i Stockholm och Paris.

LŠroplanen ger rektor ansvar fšr att stimulera till internationella kontakter, samverkan och utbyten i utbildningen. Kungshšgaskolan har ett vittgŒende internationellt utbyte med skolor i Danmark, Tyskland, Belgien, Tjeckien och Storbritannien och ytterligare samarbete har under 1996 projekterats, bl a med gymnasieskolan i Mjšlbys finska vŠnort Hankasalmi och dess samarbetspartner i grekiska Thesaloniki. Det mest framtrŠdande internationella projektet Šr en triangelsamverkan med ekonomiskt stšd frŒn Europeiska unionen inom ramen fšr EEP mellan Kungshšgaskolan, gymnasiet i tyska Bad Bramstedt och den skandinaviska skolan ƒcole Reine Astrid i Waterloo utanfšr Bryssel, vilken senare partner under 1996 ersatts med danska Frederiksunds Handelsskole, fšr att uppfylla de krav pŒ olika nationalitet pŒ de ingŒende skolornas huvudmannaskap som EU-programkontoret stŠller. Bidrag till denna samverkan har ocksŒ erhŒllits frŒn Nordiska ministerrŒdet och Skolverket.

Rektor har deltagit vid fšljande utlŠndska delegationers besšk pŒ Kungshšgaskolan, varvid rektor vid varje tillfŠlle hŒllit genomgŒng om vŒrt nationella och lokala utbildningssystem: lŠraren Erhard Schwesig och en grupp elever frŒn Bad Bramstedt den 18–21 augusti 1995, dŒ rektor fšrevisat skolans historiska omgivningar, samme lŠrare med en annan elevgrupp den 17–23 maj 1996, nŠmnde lŠrare och rektor Ulrich Marsch den 29–30 april 1996, dŒ rektor genomfšrt en historisk utfŠrd till Vadstena med gŠsterna, som ocksŒ deltagit i valborgsmŠssofirandet, och vidare rektor och en grupp lŠrare frŒn gymnasiet i tjeckiska Ostrava den 29 september–1 oktober 1996 samt tvŒ lŠrare frŒn Frederiksund den 21–22 november 1996. Rektor har tillsammans med utbildningschefen och sektorcheferna Lars-Olof Larsson, Lars Friman och Jan Bjšrfeldt besškt ƒcole Reine Astrid och den svenska delegationen vid Europeiska unionen i Bryssel den 11–14 maj 1996.

Varje Œr tar skolan emot utlŠndska utbytesstudenter frŒn engelsksprŒkiga lŠnder. Under verksamhetsperioden har samtliga stipendiater kommit frŒn Australien: Catherine Dunne och Coreena Smith kalenderŒret 1995 samt Sienna Clark och Joseph Johns lŠsŒret 1995/96. I januari 1997 anlŠnder ytterligare en australiensisk utbytesstudent. Under lŠsŒret 1995/96 har Lennart Nisbel varit ansvarig fšr de gŠstande stipendiaterna, vilket uppdrag infšr lŠsŒret 1996/97 švertagits av Lars Liljegren. Av Kungshšgaskolans egna elever har varje lŠsŒr ett antal haft studieuppehŒll fšr att studera utomlands under ett Œrs tid.

19. Elevinflytande

Skollagen 5 kap 2 ¤ stadgar att rektor skall tillse att eleverna har inflytande šver hur deras utbildning utformas. Rektor utarbetade 1994 ett elevdemokratiskt system i form av en elevkommun, som rŠknar alla Kungshšgaskolans elever som medlemmar. Till grund fšr elevkommunen ligger ett reglemente som antogs 1994 av rektor och valda ombud fšr skolans elever.

Elevinflytandet har flera uppgifter: a) att fšra fram elevernas vilja i skolan, b) att trŠna eleverna att bli aktiva samhŠllsmedborgare, c) att engagera eleverna fšr den egna utbildningen genom att de fŒr vara med och pŒverka, d) att stŠrka sammanhŒllningen genom att eleverna fŒr arbeta tillsammans fšr gemensamma intressen. Eleverna har inflytande i skolan pŒ tre nivŒer: 1) den enskilde eleven kan pŒverka sin egen utbildning, t ex genom val av kurser, 2) den dagliga undervisningen skall vara ett samspel mellan lŠrare och elever, dŠr eleverna fŒr vara med om att utforma arbetet, 3) genom formella elevorgan har eleverna mšjlighet att debattera, fšreslŒ lšsningar och i en del fall Šven bestŠmma om sŒdant som ršr hela skolan. Av formella samverkansorgan dŠr eleverna kan šva inflytande har, fšrutom elevkommunen, tidigare nŠmnts skolkonferens och klassrŒd, vilka bŒda stadgas i gymnasiereformen.

Till handledare fšr elevkommunen har elevfullmŠktige fšr 1995/96 valt Lars Friman, som dock pŒ grund av sitt sektorchefsskap varit fšrhindrad att utšva uppdraget. Som handledare under lŠsŒret har i stŠllet verkat rektor, som varit vald handledare lŠsŒret dessfšrinnan. Fšr 1996/97 har fullmŠktige utsett Roger Medin till handledare. Rektor har fšrrŠttat det Œrliga elevfullmŠktigevalet, deltagit vid de flesta mštena med fullmŠktige samt fortlšpande samarbetat med framfšr allt elevfullmŠktiges och elevstyrelsens ordfšrande men Šven utbildningsutskottets ledamšter. ElevfullmŠktige har utsett rektor till ordfšrande i utskottet fšr elevkommunens vetenskapliga stipendium. Elevkommunen avger Œrligen en egen verksamhetsberŠttelse.

Vid Kungshšgaskolan verkar flera elevfšreningar: Mjšlby gymnasieskolas idrottsfšrening (MGIF), Kungshšgaskolans kšr, Kristen skolgemenskap (KSG), Mjšlby gymnasiums unga forskare (MGUF), Dataklubben, den ekonomiska fšreningen Kungshšgaskolans nya ekonomiska gemenskap (KNEG) samt kamratfšreningen fšr fšrutvarande elever Mjšlbygymnasisternas fšrening. Olika politiska skolfšreningar bedriver ocksŒ verksamhet. SŠrskilda lokaler i skolan har upplŒtits Œt elevkommunen, redaktionen fšr skoltidningen Mummel i bŠnken och samtliga nŠmnda fšreningar utom kamratfšreningen. Rektor anslŒr Œrligen efter ansškan begrŠnsade ekonomiska medel till elevkommunens och, i mindre omfattning, elevfšreningarnas verksamhet. Mjšlbygymnasisternas fšrening delar Œrligen i samband med lŠsŒrsavslutningen ut ett stipendium till en eller flera elever vid Mjšlby gymnasium som frŠmjat kamratskap vid skolan eller gjort sŠrskilda insatser fšr att skapa goodwill fšr gymnasiet. Vart femte Œr kallar fšreningen sina ca 1 000 medlemmar till ordinarie mšte pŒ Kungshšgaskolan, vilket senast Šgde rum 1995. Ordfšrande fšr fšreningen Šr rektor, som valts i sin egenskap av tidigare elev vid Kungshšgaskolan.

Rektor har anordnat utbildning av elevkommunens fšrtroendevalda, klassrŒdens presidiemedlemmar och elevfšreningarnas styrelsemedlemmar i fšrenings- och sammantrŠdesteknik med Gšran Hedin som lŠrare. EkonomifunktionŠrer har utbildats av chefen fšr ekonomisk sektor samt elevfullmŠktiges valda elevskyddsombud av Kungshšgaskolans huvudskyddsombud.

20. Elevsociala fšrhŒllanden

En uppgift lika framskjuten som den att fšrmedla kunskaper inom olika kurser Šr gymnasieskolans skyldighet att till eleverna šverfšra grundlŠggande normer och vŠrden fšr hur man fšrhŒller sig till andra mŠnniskor, vilket beršr allt ifrŒn relationer mellan enskilda mŠnniskor till individens roll i samhŠllet. Denna sociala fostran skall fšrekomma inbyggd i allt pedagogiskt arbete och sŒ lŒngt mšjligt ocksŒ i all annan verksamhet inom skolan.

PŒ rektors uppdrag har sektorcheferna lett diskussion med lŠrarna om gemensamma normer fšr elevernas beteende och om skolans vuxna som fšrebilder genom deras sŠtt att vara, nŠrvara, agera och reagera. En studiedag om hur lŠroplanens kapitel om normer och vŠrden skall omsŠttas i det dagliga skolarbetet planeras den 13 februari 1997.

Rektors disciplinŠra rŠtt enligt gymnasiefšrordningen 6 kap 26 ¤ att besluta om elevs tillrŠttafšrande har endast utnyttjats vid det fŒtal tillfŠllen dŒ elever avstŠngts frŒn datoranvŠndning fšr brott mot skolans sŠkerhets- och integritetsbestŠmmelser. Rektor har aldrig funnit anledning att besluta om interimistisk avstŠngning av elev enligt 6 kap 29–30 ¤¤.

I en klass pŒ Barn- och fritidsprogrammet har under bŒde lŠsŒret 1995/96 och 1996/97 tillfredsstŠllande arbetsfšrhŒllanden inte kunnat upprŠtthŒllas av undervisande lŠrare eller klassfšrestŒndare till fšljd av stšrande beteende hos nŒgra elever. Efter bl a klasskonferenser, elevvŒrdskonferens, samtal med elever och fšrŠldrar, fšrŠldramšte och rektors besšk i klassen har rektor har uppdragit Œt specialpedagogen att gšra en undersškning av fšrhŒllandena i klassen, som Œtminstone till en del Šr betingade av vissa elevers studiesvŒrigheter, samt fšreslŒ lšsningar och dŠrefter i samrŒd med klassfšrestŒndare och rektor vidta ŒtgŠrder i klassen. HŠrefter har fšrhŒllandena i klassen mŠrkbart fšrbŠttrats.

I samband med sabotage och integritetskrŠnkningar pŒ dataomrŒdet under lŠsŒret 1996/97 och motsŠttningar som fšljt i kšlvattnet dŠrav har rektor dels genomfšrt samtal med enskilda elever, dels samlat olika elevgrupper till diskussion om elevers rŠttigheter och skyldigheter och om gemensamma normer. De stšrningar och konflikter som fšrevarit har dŠrefter upphšrt.

Ledighet frŒn skolarbetet utšver loven har beviljats mycket restriktivt och efter beslut av rektor eller den rektor bestŠmmer enligt gymnasiefšrordningen 6 kap 26 ¤. UtbildningsnŠmnden utfŠrdade under hšstterminen 1995 riktlinjer fšr ledighetsgivningen innebŠrande att ledighet normalt inte beviljas fšr semesterresor och inte i anslutning till lov. Rektor har delegerat rŠtten att enligt dessa principer bevilja ledighet till undervisande lŠrare fšr enstaka lektion och till klassfšrestŒndare fšr 1–3 dagar i fšljd och hšgst 6 dagar per lŠsŒr, dock ej ledighet i direkt anslutning till lov, terminsstart eller terminsslut. Fšr ansškan om ledighet har rektor utarbetat nya rutiner och infšrt en ny blankett gemensam fšr alla typer av ledighet. PŒ denna skall yttranden frŒn olika befattningshavare i skolan ha lŠmnats innan ansškan inges, och ansškan skall ha inkommit till den som skall besluta senast 14 dagar fšre den šnskade ledighetens bšrjan. Efter fattat beslut arkiveras blanketten med ansškan, yttranden och beslut centralt pŒ expeditionen, oavsett vem som enligt delegationsordningen fattat beslut.

Rektor har frŒn vŒrterminens start 1995 infšrt en nyordning fšr hantering av elevers frŒnvaro. FrŒnvaro fšrs av undervisande lŠrare in i klassboken vid varje lektions slut. KlassfšrestŒndaren ansvarar fšr veckovis kontroll och summering av frŒnvaron. FrŒnvaro skall av klassfšrestŒndaren – eller om mšjligt redan av undervisande lŠrare – klassificeras som giltig eller ogiltig. Fšr varje kategori skall rŠknas dels antal timmar om 60 minuter, dels antal tillfŠllen av sammanhŠngande frŒnvaro som eleven inte varit nŠrvarande. Giltig frŒnvaroanledning Šr fšrhandsanmŠld eller i efterhand styrkt sjukdom samt beviljad ledighet. All švrig frŒnvaro Šr ogiltig. Varje mŒnad lŠmnar klassfšrestŒndarna en sammanstŠllning till kurator šver elevernas frŒnvaro fšrdelad pŒ de olika kategorierna. UtifrŒn denna statistik utfŠrdar rektor varning till elever med hšg ogiltig frŒnvaro och i nŠsta steg besked om att skolan kommer att rapportera till Centrala studiestšdsnŠmnden att eleven inte studerar pŒ heltid och dŠrfšr skall ha reduktion av studiemedel. FrŒnvarosammanstŠllningarna Šr ocksŒ viktiga indikatorer i klassfšrestŒndarnas och kurators arbete fšr att hjŠlpa elever med sŠrskilda svŒrigheter. Vid slutet av varje termin utfŠrdar klassfšrestŒndarna ett intyg šver terminens frŒnvaro, vilket skall uppvisas och undertecknas av vŒrdnadshavaren innan det ŒterlŠmnas till skolan.

En handlingsplan fšr att komma till rŠtta med skolkande elever har introducerats fšr och bšrjat tillŠmpas av Kungshšgaskolans personal.

Rektor ansvarar enligt lŠroplanen fšr att elevvŒrdsverksamhet utformas sŒ att elever som behšver sŠrskilt stšd fŒr detta. Fšr ett helhetsgrepp om elevens studiesociala situation har elevvŒrdspersonalen utškats och organiserats i en elevvŒrdsgrupp som mšts varje vecka, som beskrivits ovan. Fšrutom elevvŒrdsgruppen har klassfšrestŒndarens och klasskonferensens betydelse fšr en helhetssyn pŒ eleven understrukits. Den sŠrskilda handlŠggningen av elevsociala frŒgor och skolans kontakter med socialfšrvaltningen handhas framfšr allt av kurator, vilken befattning under hšstterminen 1996 Œter har besatts. Ett antal elevŠrenden och kontakter med fšrŠldrar har ocksŒ hŠnskjutits till rektor.

…verlŠmnande av information om nya elever frŒn grundskolans till gymnasieskolans elevvŒrdsfunktionŠrer har skett under ledning av chefen fšr gymnasieskolans intagningskansli. HŠlsoinformation har mottagits av skolskšterskan i en separat šverlŠmnandeomgŒng. Kungshšgaskolans elevvŒrdspersonal svarar i sin tur fšr att beršrda klassfšrestŒndare fŒr nšdvŠndig information.

Fšr elevernas skolhŠlsovŒrd har dels en ny skollŠkare tilltrŠtt i december 1995, dels skolskšterskans arbetstid genom beslut av rektor omfšrdelats sŒ att hon Šr i tjŠnst varje dag som det finns elever verksamma i skolan. SkolprŠsten har i allmŠnhet funnits tillgŠnglig pŒ skolan en gŒng per vecka.

SkolmŒltid och kafeteria drivs av kommunens kostenhet pŒ entreprenad, som regleras i avtal mellan kostchefen och utbildningschefen. OcksŒ fšrhŒllanden kring elevresor och olycksfallsfšrsŠkring fšr eleverna handlŠggs centralt fšr hela utbildningsfšrvaltningens omrŒde.

TvŒ handikappade elever har under verksamhetsperioden studerat vid skolan. En synskadad elev fullbordade vid lŠsŒrsslutet 1996 en fyraŒrig studiegŒng. Han hade under sina studier tillgŒng till en sŠrskilt utbildad lŠrare, som fšljt honom sedan grundskolan, och till sŠrskild utrustning. FrŒn och med lŠsŒret 1996/97 finns en rullstolsburen elev. Infšr bšrjan av hennes studier har en del installationer genomfšrts i skolans lokaler och en elevassistent anstŠllts. BŒda eleverna har fŒtt tillgŒng till ett eget lokalutrymme. Rektor, klassfšrestŒndare och fšretrŠdare fšr elevvŒrdspersonalen har vid olika tillfŠllen sammantrŠffat med handikappkonsulent och fšrŠldrar.

21. Utvecklingsarbete

Rektor skall enligt skollagen 2 kap 2 ¤ sŠrskilt verka fšr att utbildningen utvecklas. En stor del av den verksamhet som under lŠsŒren 1995/96 och 1996/97 bedrivits av rektor, sektorchefer och lŠrare har bestŒtt i olika former av utvecklingsarbete, bl a som fšljd av infšrande av en ny gymnasieskola och en ny lokal skolorganisation och det mŒlstyrda utbildningssystemets stŠndiga ompršvning av form och innehŒll i takt med samhŠllets fšrŠndring.

Rektors uppbyggnadsarbete har beskrivits tidigare. Sektorchefernas arbete har alltmera inriktats pŒ att anlŠgga ett helhetsperspektiv pŒ respektive sektors utbildningar och att aktivt ta ett program- och grenansvar i ett utvecklingsperspektiv. Utvecklingsarbetet pŒ olika nivŒer har kretsat kring sŒvŠl organisation och processer som fšrhŒllningssŠtt och didaktik.

En del av utvecklingsarbetet Šr den "produktutveckling" som bestŒr i Œrlig revision av utbildningsutbudet, bŒde pŒ kurs- och programnivŒ. SŒ har flera lokala kurser utarbetats av Kungshšgaskolans lŠrare och faststŠllts av utbildningsnŠmnden, och ett Šnnu stšrre antal har avlŠgsnats frŒn utbudet i en medveten minimering av mŠngden lokala kurser. Konstellationer av kurser fšr individuellt val, valbara kurser och lokalt tillŠgg har faststŠllts infšr vart och ett av de aktuella lŠsŒren.

PŒ varje program och gren har genomfšrts en strategisk šversyn av utbildningens organisation, bl a utbildningsvŠgarnas sammansŠttning av kurser och dessas fšrdelning pŒ gymnasietidens nio undervisningsperioder. En sŠrskilt omfattande genomgŒng har skett under hšstterminen 1996 av Barn- och fritidsprogrammet. Rektor har tillsammans med den programansvarige sektorchefen och tvŒ karaktŠrsŠmneslŠrare pŒ programmet under ett antal veckovis Œterkommande mšten ompršvat programmets uppbyggnad och organisation frŒn grunden, vilket resulterat i en rad mer eller mindre genomgripande fšrŠndringar av utbildningen.

TvŒ nya utbildningsprogram har projekterats: Medieprogrammet, som infšrts lŠsŒret 1996/97, och det specialutformade SmŒfšretagarprogrammet, som inrŠttats genom utbildningsnŠmndens beslut och erbjuds till lŠsŒret 1997/98.

En medveten strŠvan har varit att skapa ett allt stšrre utrymme fšr didaktiskt utvecklingsarbete i riktning mot lŠroplanens mŒl fšr den fšrnyade gymnasieskolan. Ett instrument fšr detta Šr den Šmnesfšrankrade seminarieverksamhet som inletts 1996/97 inom ramen fšr kompetensutvecklingstid. Pedagogiska diskussioner har med nšdvŠndighet ocksŒ fšrekommit i samband med lŠrarnas utarbetande av kursvisa arbetsplaner. Fšr en pedagogisk helhetssyn pŒ elevernas utbildning har ett utvecklingsarbete inletts inom ramen fšr programkonferenser, dŠr samverkan šver kŠrn- och karaktŠrsŠmnesgrŠnser har en central plats.

De aspekter pŒ det pedagogiska arbetet som sŠrskilt framhŒllits fšr utvecklingsarbetet Šr ett undersškande och tillŠmpande arbetssŠtt, anvŠndning av informationsteknologi, elevers inflytande šver sin utbildning samt individualisering av undervisningen. Utvecklingsarbetet har framfšr allt genomfšrts pŒ reglerad arbetstid utšver undervisning och fšr sin framgŒng i stor utstrŠckning varit beroende av lŠrarnas egna initiativ.

Fšr att utveckla klassfšrestŒndarrollen och eventuellt švergŒ till ett system med mentorer, har diskussioner fšrts i sektorerna om vilka funktioner av vuxenstšd som gymnasieeleverna har behov av under sina studier.

Ett omfattande planarbete har utfšrts av skolans lŠrare, sŠrskilt under lŠsŒret 1995/96. Fšrutom kursplaner fšr lokala kurser har de utarbetat arbetsplaner fšr samtliga nationella och lokala kurser som fšrekommer pŒ Kungshšgaskolans program och som kŠrnŠmnen pŒ Dackeskolans. Detta har utgjort en direkt fortsŠttning pŒ det under lŠsŒret dessfšrinnan pŒbšrjade arbetet med konkretioner av betygskriterier, vilka šverfšrts som en del i de kursvisa arbetsplanerna.

Rektor har utfŠrdat sŠrskilda riktlinjer fšr arbetsplanearbetet, vilka presenterats bŒde muntligen och skriftligen. En strŠvan har varit att inte pŒ fšrhand reglera planernas form utan att ge utrymme fšr kreativitet i arbetet och idŽrika lšsningar. I stŠllet har uppstŠllts nŒgra moment som bšr fšrekomma som ett minimum i varje arbetsplan, sŒsom precisering och strukturering av kursens innehŒll, arbetssŠtt, lŠromedel, elevinflytande, tidsplanering, sŠtt att motivera eleverna, former fšr bedšmning av elevernas kunskaper, konkreta betygskriterier samt metoder fšr utvŠrdering av kursen. Det har sŠrskilt betonats att arbetsplanen inte skall innehŒlla nŒgon upprepning av styrdokumentens mŒl och formuleringar, att arbetsplanen skall fŒnga in de relevanta momenten i alla styrdokument, dvs Šven de mera generella mŒlsŠttningarna i lŠroplanen, programmŒlen etc, att arbetsplanen skall vara operativ och konkret formulerad i direkt utvŠrderingsbara termer. Utkast till arbetsplaner har cirkulerats inom och mellan sektorer fšr att vidarefšra idŽer om innehŒll och utformning.

En central funktion hos planarbetet har varit den tankeprocess som med nšdvŠndighet fšregŒr formuleringen av en handlingsplan. Arbetet har ocksŒ inneburit en trŠning i den process frŒn mŒlformulering till mŒluppfyllelse som kŠnnetecknar det mŒlstyrda utbildningssystemet.

Sedan arbetsplaner fšr samtliga kurser upprŠttats, har arbetet fortsatt, dels med en kontinuerlig revision under medverkan av eleverna efter hand som en plan pršvats vid ett eller flera genomfšranden av kursen i frŒga, dels inarbetande av handlingstermer fšr sŠrskilda aspekter pŒ undervisningen, sŒsom undersškande och tillŠmpande arbetssŠtt, anvŠndning av informationsteknologi, elevinflytande och lŠroplanens mŒl ršrande normer och vŠrden. Sedan kommunens nya skolplan antagits har arbete inletts med att omsŠtta denna i verksamheten, ocksŒ pŒ kursnivŒ och dŠrmed konkretiseras i de kursvisa arbetsplanerna.

Under lŠsŒret 1996/97 pŒgŒr sektorchefernas utarbetande av arbetsplan fšr respektive sektor och dŠrtill hšrande utbildningsvŠgar. Rektor upprŠttar en grundlŠggande arbetsplan fšr hela skolan.

Fšr lŠrares genomfšrande av utvecklingsprojekt har rektor anslagit sŠrskilda budgetmedel. Ansškan om tilldelning har ingivits via respektive sektorchef, och rektor har beviljat finansiering av ett antal projekt, dŠr lŠrarens insatser strŠcker sig utšver vad som ryms i lŠraruppdraget och den reglerade arbetstiden. Merparten av dessa har haft en didaktisk inriktning, t ex ršrande elevers uppbyggnad av och inlŠrning genom Šmnesšverskridande multimediatillŠmpningar, ett laborativt problembaserat arbetssŠtt i fysik och en programanpassad och lŠrobokslšs undervisning i grundkursen i fšretagsekonomi. Utvecklingsmedel har ocksŒ tilldelats skolans lŠrare av Skolverket.

22. Personalens kompetensutveckling

Av rektors uppdrag enligt skollagen 2 kap 1 ¤ att sŠrskilt verka fšr att utbildningen utvecklas fšljer ett ansvar enligt lŠroplanen fšr att lŠrare och annan personal fŒr mšjligheter till den kompetensutveckling som krŠvs fšr att de professionellt skall kunna utfšra sina uppgifter. Enligt lŠroplanen skall det bland skolans lŠrare ocksŒ stŠndigt pŒgŒ "en aktiv diskussion [É] om kunskapsbegrepp, om vad som Šr viktig kunskap i dag och i framtiden och om hur kunskapsutveckling sker". Fšr att skolan "skall utvecklas mŒste den fortlšpande ifrŒgasŠtta sina [É] arbetsformer, utvŠrdera sina resultat och pršva nya metoder". Vidare skall lŠraren i undervisningen beakta resultat av utvecklingen inom ŠmnesomrŒdet och den pedagogiska forskningen.

Det system med feriefortbildningsdagar och studiedagar, som gŠllde till och med lŠsŒret 1995/96, har genom 1996 Œrs lŠraravtal ersatts med kompetensutvecklingstid om 104 h per Œr inom den reglerade arbetstiden. LŠsŒret 1996/97 har kompetensutvecklingsresursen tagits i ansprŒk pŒ fšljande sŠtt: Šmnesteoretiska och didaktiska seminarier om 1,5 h varannan vecka, tid motsvarande tvŒ heldagar att fšrdelas inom ramen fšr fyra DTF, tvŒ studiedagar, tre dagar vid terminsslutet samt 14 h fšr individuell kompetensutveckling inom ramen fšr veckans reglerade arbetstid. All tid utom den som reserverats fšr seminarieverksamheten och eventuellt andra aktiviteter som Šr gemensamma fšr all personal kan efter šverenskommelse med rektor tas i ansprŒk som kompensation fšr kompetensutveckling som fšrlagts till annan tid. Kompetensutvecklingsdagarna efter lŠsŒrets slut den 16–18 juni 1997 tas i ansprŒk fšr den personal som ej fullgjort motsvarande tid dessfšrinnan. Kompetensutveckling som Šger rum pŒ sŠrskilt avsatt tid och sŒdan som bryter ordinarie arbetstidsutlŠggning skall vara godkŠnd pŒ fšrhand av sektorchef eller rektor. Fšr all kompetensutveckling har under lŠsŒret gŠllt en generell inriktning mot den nya gymnasieskolan.

Rektor har tagit initiativet till en kontinuerlig serie av kompetensutvecklingsseminarier varannan vecka under lŠsŒret 1996/97. Seminarierna Šr ŠmnesmŠssigt avgrŠnsade, ett eller flera inom varje sektor, och i dessa deltar all lŠrarpersonal. DŠr behandlas didaktiska och Šmnesteoretiska frŒgor av betydelse fšr undervisningens kvalitet och utveckling. Deltagarna ansvarar gemensamt fšr planering, genomfšrande och aktivt deltagande i kompetensutvecklingen inom seminarierna. En grundindelning i lŠrargrupper fšr Šmnesseminarierna har faststŠllts vid lŠsŒrets bšrjan. Program fšr seminarierna infšrs dock i ett stŒende schema i veckobladet, och den som vid ett seminarietillfŠlle vill delta i ett annat seminarium Šn det som fšljer av grundindelningen har mšjlighet att gšra det.

En del av kompetensutvecklingen har varit gemensam fšr all personal eller fšr all lŠrarpersonal, och den har framfšr allt inriktats pŒ olika frŒgor fšrknippade med gymnasieskolans fšrnyelse. Alla lŠrare har under oktober 1996 fšljt den TV-sŠnda konferensen Storforum om skolan, som behandlade gymnasiereformens genomfšrande. En fortsŠttning dŠrpŒ var Skolverkets konferens "Frihet, frustration, fantasi, framtid", som var fšrlagd till Mjšlby och i vilken ett antal lŠrare och skolledare frŒn Mjšlby gymnasium deltog. Olika aspekter pŒ den nya gymnasieskolan har uppmŠrksammats av rektor vid genomgŒng infšr all personal den 17 oktober 1996 av resultatet av den tillsyn som Skolverket genomfšrt mot gymnasieskolorna i Norrkšpings kommun. En hel studiedag den 8 januari 1996 har Šgnats bedšmning och betygssŠttning i det nya betygssystemet. Fšr att gymnasieskolans lŠrare skulle fŒ insikt i reformarbetet inom grundskolan anordnades en studiedag dŠrom den 26 september 1995. En studiedag fšrlagd till DTF den 28 januari 1997 Šr gemensam med grundskolans hšgstadium i hela gymnasieregionen och behandlar de tvŒ stora reformerna inom de obligatoriska och frivilliga utbildningsformerna och de pedagogiska fšrŠndringar som dessa skall medfšra. Studiedagen har planerats av samtliga hšgstadie- och gymnasieskolerektorer i omrŒdet vid ett antal mšten pŒ Kungshšgaskolan under hšstterminen 1996.

Rektor hšll den 10 oktober 1995 en genomgŒng av sin systematisering av lŠraruppdraget utifrŒn samtliga generella styrdokument som beršr gymnasieskolan, vilket fšljdes av en skriftlig dokumentation med hŠnvisning till uppdragets alla kŠllor. En uppfšljning har skett under ledning av respektive sektorchef.

All personal har vid sju olika tillfŠllen under januari och februari 1996 deltagit i presentation av samtliga sektorer, deras personal, verksamhet och arbetsmetoder, i syfte att skolans anstŠllda skall lŠra kŠnna varandras arbete och att en grund skall lŠggas fšr samarbete šver sektors- och ŠmnesgrŠnser. Motsvarande besšk vid Dackeskolans sektorer, individuellt program, sŠrskolan och komvux har planerats.

En stor satsning pŒ datorutbildning genomfšrdes under lŠsŒret 1995/96, fšr att personalen bŒde i sjŠlva undervisningen och i sitt švriga arbete skall ha mšjlighet att fšlja med i IT-utvecklingen. BŒde grund- och fortsŠttningskurser i datoranvŠndning har arrangerats under hšstterminen 1995 liksom en sŠrskild utbildning i internetanvŠndning i form av en studiedag den 4 mars 1996. En handfull lŠrare har under hšstterminen deltagit i en IT-kurs om 5 poŠng vid Linkšpings universitet. LŠrare med sŠrskilda uppdrag pŒ dataomrŒdet har deltagit i datakonferenser i bl a Sollentuna och Ronneby, fšr att tillfšra skolan ny kompetens.

Till grund fšr utveckling av ett allt mera problemorienterat, undersškande arbetssŠtt erhšll samtliga lŠrare handledningen Forskningsboken infšr lŠsŒret 1995/96. I samband med lŠsŒrsstarten 1995 anordnades i samarbete med rŠddningstjŠnsten en kortare brandutbildning fšr personalen.

En stor del av kompetensutvecklingen har skett sektorsvis. I sektorchefens uppdrag ingŒr att organisera, initiera och ansvara fšr ledning av didaktiska och Šmnesteoretiska seminarier pŒ kompetensutvecklingstid och att i samrŒd med respektive lŠrare upprŠtta en fortbildningsplan. Detta har bl a genomfšrts vid kompetensutvecklingssamtal med varje anstŠlld, dŠr utgŒngspunkten har varit att arbetstagaren har ett grundlŠggande eget ansvar fšr sin kompetensutveckling, vilket ocksŒ uppstŠllts som ett kriterium fšr den individuella lšnesŠttningen. Huvuddelen av fortbildningsanslaget i rektors budget Šr fšrdelad till sektorcheferna, och det ankommer pŒ sektorchefen att besluta om den individuella kompetensutveckling som lŠraren skall genomgŒ. MŒlet fšr kompetensutvecklingen har varit det tillskott av kompetens som lŠraren och skolan har behov av fšr att pŒ bŠsta sŠtt fullgšra sitt uppdrag. Sektorchefen har ocksŒ fŒtt i uppdrag att svara fšr dokumentation av varje sektorsmedlems genomfšrda kompetensutveckling, vilket ersŠtter det tidigare fortbildningsregistret som slutade fšras vid utgŒngen av lŠsŒret 1995/96, och av eventuella omfšrdelningar av kompetensutvecklingstid mellan olika dagar och tidspotter.

Utbildning av sektorcheferna har genomfšrts i olika omgŒngar. Den 15–16 november 1995 anordnades tvŒ utbildningsdagar pŒ Ullinge vŠrdshus vid Eksjš fšr samtliga sektorchefer inom utbildningsfšrvaltningens omrŒde, varvid rektor ansvarade fšr en av dagarna. Vid en hel utbildningsdag den 16 september 1996 utbildades sektorcheferna i att hŒlla utvecklingssamtal med anstŠllda. Chefen fšr ekonomisk sektor har fŒtt rektors uppdrag att anordna en utbildning kring olika aspekter pŒ sektorchefernas ekonomihantering.

Rektor har deltagit i av utbildningschefen anordnade internatmšten med vissa utbildningsinslag pŒ Rimforsa kursgŒrd den 26–27 oktober 1995 och den 28–29 oktober 1996. Utbildning fšr utbildnings- och skolfšrvaltningarnas rektorer har ocksŒ genomfšrts den 5 september 1996 kring arbetsvŠrdering och den 12 december 1996 om kommunikation och hantering av relationer.

23. UtvŠrdering

Enligt gymnasiefšrordningen och lŠroplanen skall lŠrarna "tillsammans med eleverna utvŠrdera undervisningen" i gymnasieskolan. Elevernas medverkan Šr ett inslag i deras inflytande pŒ skolarbetet.

Fšr att ge eleverna redskap fšr att reellt pŒverka deras utbildning har rektor utvecklat former fšr elevernas utvŠrdering. GrundlŠggande fšr detta har varit att klargšra vilken funktion utvŠrdering har, dvs att jŠmfšra hur nŒgot utfallit i praktiken med hur det var tŠnkt enligt uppstŠllda mŒl, och att syftet framfšr allt Šr att man skall kunna fšrbŠttra fšr framtiden, sŒ att mŒlen nŒs i hšgre grad.

Rektor har utarbetat dels en processmall fšr systematisk utvŠrdering, dels en "mŒlbank", som utgŒr frŒn lŠroplanen och švriga styrdokument och frŒn vilken eleverna kan vŠlja vilka mŒl fšr verksamheten som skall utvŠrderas. Elever och personal har fŒtt kunskap om utvŠrderingssystemet framfšr allt genom att rektor hŒllit ett antal genomgŒngar och utfŠrdat skriftliga anvisningar. De olika stegen i den utvŠrderingsprocess som tillŠmpas Šr fšljande:

1. Objekt. Vilket moment i eller vilken aspekt pŒ verksamheten skall utvŠrderas?

2. Motiv. Varfšr Šr detta angelŠget att utvŠrdera?

3. MŒl. Hur Šr det tŠnkt att vara (enligt uppdraget eller annan uppstŠlld norm)?

4. Utfall. Hur Šr det i praktiken?

5. Avvikelse. Vad Šr fel, dvs vad skiljer hur det Šr frŒn hur det Šr avsett att vara?

6. …verensstŠmmelse. Vad Šr rŠtt, dvs vad har blivit som avsett?

7. FšrŠndring. Har mŒluppfyllelsen blivit bŠttre eller sŠmre den senaste tiden?

8. Orsak. Varfšr har en eventuellt bristande šverensstŠmmelse mellan mŒl och utfall uppkommit?

9. Acceptans. StŠmmer din uppfattning om hur mŒlet bšr vara šverens med hur mŒlet nu Šr?

10. Konsistens. Strider det gŠllande mŒlet mot nŒgot annat mŒl fšr skolan?

11. tgŠrd. Hur skall man komma till rŠtta med en eventuellt bristande šverensstŠmmelse mellan hur det Šr tŠnkt att vara och hur det faktiskt blivit?

Skolans elever genomfšr regelbundet utvŠrderingar dels efter varje kurs, dels i form av en "generalutvŠrdering" av framfšr allt icke kursbundna aspekter en gŒng per Œr pŒ en sŠrskild utvŠrderingsdag i slutet av lŠsŒret, den 2 och 3 maj 1995 respektive den 7 maj 1996. Under lŠsŒret 1996/97 har ocksŒ bšrjat genomfšras program- och grenutvŠrderingar. Den stora Œrliga utvŠrderingen har pŒ rektors uppdrag sammanstŠllts av Lars Friman sŒvŠl 1995 och 1996. UtvŠrderingsresultatet och fšrslag till ŒtgŠrder med anledning av detta har presenterats av rektor vid den pŒfšljande lŠsŒrsstarten. KlassfšrestŒndarna har haft i uppdrag att vidarefšra detta till eleverna i respektive klass.

Sektorcheferna har haft sŠrskilda utvŠrderingsuppdrag, t ex fšr en analys av frekventa avgŒngar frŒn Estetiska programmet och det vikande antalet elever pŒ humanistisk gren och andra former av sprŒkutbildning.

Rektor har under hšstterminen 1996 utarbetat underlag fšr en standardiserad kvantitativ utvŠrdering med utgŒngspunkt i lŠroplanens stadganden. Den avses genomfšras och administreras av elever efter varje fullgjord kurs och innefatta ocksŒ utvŠrdering av den mera kvalitativt inriktade utvŠrdering som lŠraren skall genomfšra tillsammans med eleverna och av betygssŠttningen.

All personal har i bšrjan av vŒrterminen 1996 givits tillfŠlle att genomfšra en utvŠrdering av helt valfria aspekter pŒ tillvaron i skolan. Denna utvŠrdering har skett enligt den processmall som rektor utarbetat.

Extern utvŠrdering av verksamheten har skett genom besšk som ledamšter av utbildningsnŠmnden genomfšrt. DŠrtill har utbildningschefen fšljt undervisningen i form av lektionsbesšk och samtal med elever och lŠrare. Skolverket har genomfšrt en provutvŠrdering vid Mjšlby gymnasium fšr att utpršva metoder fšr sitt fortsatta tillsynsarbete. Infšr vŒrterminen 1997 har rektor planerat och utarbetat en modell fšr att genomfšra lektionsbesšk och elevsamtal.

VerksamhetsberŠttelse har upprŠttats fšr varje sektors verksamhetsomrŒde fšr sig av respektive sektorchef och fšr Kungshšgaskolan som helhet av rektor. LŠsŒret 1995/96 avslutades med en genomgŒng av rektor med all personal kring det gŒngna Œrets verksamhet.

24. Supplement fšr Œterstoden av lŠsŒret 1996/97

Huvuddelen av de fšrhŒllanden som konstituerat verksamheten vid Mjšlby gymnasium Kungshšgaskolan under vŒrterminen 1997 finns redovisade redan i berŠttelsen šver verksamheten lŠsŒret 1995/96 och Œterstoden av budgetŒret 1996, eftersom

a) verksamhetsberŠttelsen avgavs den 13 februari 1997, vilket mšjliggjort att ocksŒ verksamhet som kommit att genomfšras under vŒrterminen kunnat omnŠmnas i den mŒn den pŒbšrjats eller planerats fšre denna tidpunkt, och

b) den verksamhet som beskrivits fšr hšstterminen 1996 (liksom lŠsŒret 1995/96) till stor del har fortsatt ocksŒ under Œterstoden av lŠsŒret 1996/97, vilket gŠller uppbyggda strukturer, kontinuerliga eller periodiskt Œterkommande rutiner, den fšr lŠsŒret anstŠllda personalen etc.

I detta supplement upptas sŒlunda endast sŒdana fšrhŒllanden som inte redovisats i den fšregŒende redogšrelsen. Fšr en helhetsbild av verksamheten under lŠsŒret 1996/97 hŠnvisas dŠrfšr ocksŒ till den huvudsakliga verksamhetsberŠttelsen och till de separata berŠttelserna av sektorchefer och stabsfunktionŠrer.

1. Uppdraget

Vid sidan av smŠrre justeringar i tim- och kursplaner har skollagen och gymnasiefšrordningen Šndrats sŒ att den garanterade undervisningstiden gjorts fakultativ. Detta har i det under vŒrterminen 1997 genomfšrda planeringsarbetet infšr det kommande lŠsŒret mšjliggjort en mera flexibel utlŠggning av undervisningsresurser pŒ olika kurser och elevgrupper, dŠr de aktuella behoven tillŒtits vara styrande.

2. Uppbyggnadsarbete

Under vŒrterminen har det uppbyggnadsarbete som pŒgŒtt under de senaste tre lŠsŒren till fšljd av gymnasiereformen och lokala organisationsfšrŠndringar i huvudsak fullbordats. En slutprodukt dŠrav Šr den generella Arbetsplan fšr Mjšlby gymnasium Kungshšgaskolan, som utarbetats och den 21 februari 1997 faststŠllts av rektor. Rektor har ocksŒ upprŠttat delegationsordning fšr rektorsomrŒdet. LŠrarpersonalen under ledning av respektive sektorchef har haft i uppdrag att studera och omsŠtta sŒvŠl skolans arbetsplan som den av kommunfullmŠktige antagna skolplanen.

Till det fortsatta uppbyggnadsarbetet under terminen hšr en ramarbetsplan fšr specialarbete med inriktning pŒ gemensamma bedšmningsgrunder fšr betygssŠttning samt en plan fšr hantering av IG-problematiken med nya rutiner fšr pršvning, varvid ett system med uppdelning pŒ informell och formell pršvning infšrts.

3. Organisation

Infšr starten av period 3 genomfšrdes en justering av sektorsorganisationen. Personal, utbildningsvŠgar och kurser inom Estetisk sektor šverfšrdes till dittillsvarande Ekonomisk sektor, till vilken ocksŒ lades Medieprogrammet med tillhšrande karaktŠrsŠmneslŠrare frŒn dittillsvarande Mediesektorn, vars namn Šndrades till Sektorn fšr svenska, Sv-sektorn. Estetisk sektor upphšrde sŒlunda och den utvidgade sektorn gavs benŠmningen Sektorn fšr ekonomi, estetik och media, E-sektorn.

Omfattningen av nedsŠttningen fšr sektorchefsskap har škats med giltighet frŒn bšrjan av period 3. De justerade volymerna Šr fšr respektive sektor: E 50, N 40, S 35, B 30, F 25 och Sv 25 procent.

En šversyn av samtliga stabsfunktioner och de olika befattningarnas arbetsinnehŒll och avgrŠnsning till varandra har inletts. …versynen bedrivs under medverkan av beršrd personal och fackliga representanter.

ElevvŒrdsgruppen sammantrŠder numera varje mŒndag och har givits en reviderad sammansŠttning: specialpedagogen, studie- och yrkesvŠgledaren, kurator och skolskšterskan. Rektor deltar dŒ det Šr sŠrskilt pŒkallat.

Skolkonferensen har pŒ rektors fšrslag fŒtt en ny sammansŠttning, som skall trŠda i funktion i och med det nya lŠsŒrets bšrjan. Fšr rektorsomrŒdet infšrs en egen skolkonferens i enlighet med gymnasiefšrordningens bestŠmmelser. Fšr att uppnŒ maximal fšrankring hos de intressenter som skall representeras, dvs elever, personal och ledning, bestŒr konferensen av samverkansgruppens fem fackliga ledamšter, elevstyrelsens fem ledamšter samt rektor, som enligt fšrordningen Šr ordfšrande.

Ett administrativt datanŠt, skilt frŒn skolans stora nŠt, har projekterats och hŒrdvaruinstallationer pŒbšrjats. Det nya nŠtet avses bl a mšjliggšra ett effektivt och sŠkert informationsutbyte mellan expeditions- och elevvŒrdspersonal inom ramen fšr databaser som elevregister, kursutbudsregister och schema.

Skolans kafeteria, som till fšljd av avtal drivs av kommunens kostserviceenhet, har beslutat šverfšras i KNEGs regi frŒn nyŒret 1998.

4. Utbildningsutbud

PŒ initiativ av sektorcheferna Lars-Olof Larsson och Jan Bjšrfeldt har utbildningsnŠmnden beslutat att infšr lŠsŒret 1997/98 erbjuda utbildning pŒ ett specialutformat program, SmŒfšretagarprogrammet. Under vŒrterminen har planlŠggning skett av den nya utbildningen.

En revision av sammansŠttningen av lokalt tillŠgg pŒ alla olika utbildningsvŠgar har genomfšrts och resultatet faststŠllts av utbildningsnŠmnden.

Utbudet av valbara kurser och kurser fšr individuellt val har renodlats infšr valet till lŠsŒret 1997/ 98 med det frŠmsta syftet att de kurser som eleverna vŠljer ocksŒ i stšrsta mšjliga utstrŠckning skall kunna genomfšras, utan omvalsfšrfarande.

5. Elever

I och med kraftigt minskat antal 16-Œringar 1997 har antalet elevplatser infšr intagningen till det kommande lŠsŒret justerats pŒ flera utbildningsvŠgar: NV –26, SP –15, BF –15 och HP –15. Till fšljd av avtal med grannkommun har platsantalet škat pŒ MP med 15. Dessutom har genom inrŠttandet av det nya programmet SF tillkommit 16 platser.

6. Tider

LŠsŒret 1996/97 var planerat att avslutas fredagen den 13 juni. PŒ grund av att de avgŒngselever som sškt till hšgskolan skulle fšrete sina slutbetyg fšr antagningen redan den pŒfšljande vardagen beslutades dock att tidigarelŠgga avslutningen fšr Œrskurs 3 en vecka till den 6 juni. Denna dag gjordes ocksŒ undervisningsfri fšr švriga elever, vars lŠsŒr avslutades med ett musikprogram pŒ eftermiddagen den sista lŠsdagen, torsdagen den 12 juni.

BetrŠffande lŠrarpersonalens arbetstider slšts vid vŒrterminens slut ett nytt kommunalt ramavtal. Med utgŒngspunkt i detta har rektor fšrt diskussioner med de fackliga lokalombuden om ett lokalt arbetstids- och utvecklingsavtal.

7. Ekonomi

En ny budgetstruktur har utarbetats av rektor med utgŒngspunkt i verksamhetens olika delfunktioner, och ambitionen har varit att nŒ šverensstŠmmelse mellan verksamhetsgrenar, budgetposter och dispositionen av den kontinuerliga ekonomiska redovisningen.

UpprŠttandet av femŒriga investeringsplaner har pŒbšrjats i samtliga sektorer och inom staben.

8. Personal

É har pŒ egen begŠran frŒntrŠtt sin befattning som sektorchef fšr Estetisk sektor, vilken istŠllet lagts samman med dittillsvarande Ekonomisk sektor. SamhŠllsvetenskaplig sektors chef É har slutat sin anstŠllning fšr att tilltrŠda tjŠnst som rektor vid gymnasieskolan i É. Till sektorchef i hans stŠlle har pŒ ett Œr fšrordnats É.

É har švergŒtt frŒn Sektorn fšr svenska till Sektorn fšr frŠmmande sprŒk. €mnet religionskunskap har, utan personalomflyttningar, šverfšrts frŒn Sektorn fšr svenska till SamhŠllsvetenskaplig sektor.

Fšljande lŠrare har slutat sin anstŠllning: É

Visstidsfšrordnade lŠrare vars anstŠllning inte fšrnyats infšr det nya lŠsŒret Šr: É

TjŠnstlediga under Œret har varit lŠrarna É Dessa kommer att vara tjŠnstlediga ocksŒ under det kommande lŠsŒret, vilket Šven gŠller É

Till Komvux rektorsomrŒde har šverfšrts lŠrarna É samt till Individuella programs rektorsomrŒde É.

É tjŠnst som datatekniker har transformerats till en befattning som systemansvarig fšr hela Mjšlby gymnasiums datanŠtverk med tillhšrande utrustning.

Rekrytering av ny personal till lŠsŒret 1997/98 har pŒgŒtt under vŒrterminen och sommaren och resulterat i fšljande nyanstŠllningar: lŠrarna É Dessutom har centralt fšr Mjšlby gymnasium anstŠllts en servicetekniker, É.

Visstidsfšrordnanden har infšr lŠsŒret 1997/98 fšrnyats fšr lŠrarna É, elevassistenten É samt, genom utbildningschefens beslut, kurator É.

Infšr lŠsŒret 1997/98 har inletts rekrytering av praktikanter inom ramen fšr olika arbetsmarknadsŒtgŠrder. MŒlet har varit att en praktikant skall knytas till varje sektor, administrationen, biblioteket och vaktmŠsteriet.

I fšljd av avtal med de fackliga organisationerna har tidigare system med fšrhandlingar och information enligt MBL ersatts med kontinuerliga šverlŠggningar i en permanent samverkansgrupp, bestŒende av fšretrŠdare fšr arbetsgivaren (rektor) och samtliga pŒ arbetsplatsen representerade fackliga organisationer: LR (tvŒ ledamšter), LF, CF/CE och SKTF/SHSTF/SKAF. Samverkansgruppens fšrsta mšte hšlls den 11 mars. Gruppens medlemmar har under vŒren deltagit i en tvŒdagarsutbildning.

9. Arbetsmiljš

Gruppdiskussioner om arbetsglŠdje, utifrŒn en mall fšr processdiskussion som rektor utarbetat, har genomfšrts inom alla sektorer och inom gruppen av stabspersonal.

Omfattande kartlŠggningar av personalens arbetsmiljš har genomfšrts, bŒde under medverkan av utomstŒende konsult och i regi av Kungshšgaskolans samverkansgrupp pŒ uppdrag av utbildningsnŠmnden. En stor del av rektors och samverkansgruppens arbete har Šgnats arbetsmiljšfrŒgan.

Skyddsrond genomfšrdes den 17 mars.

Under medverkan av elevkommunens fšretrŠdare, skyddsronden och de fackliga fšretrŠdarna i samverkansgruppen har beslut fattats om att i samband med en ANT-dag vid den kommande hšstterminens bšrjan infšra en totalt rškfri skolmiljš fšr elever sŒvŠl som personal inomhus och utomhus (med undantag fšr en rškruta utomhus).

Fyra olika informationsskrifter om arbetsmiljš i allmŠnhet och skolmiljš i synnerhet har infšrskaffats och distribuerats till all personal och alla elever.

Ett miljšarbete inom ramen fšr Agenda 21 har bedrivits inom alla sektorer och under medverkan av elever, som bl a arbetat med att upprŠtta en miljšvŒrdsplan fšr skolan.

Fšr frŠmjande av inomhusmiljšn har eleverna pŒ Estetiska programmets gren konst och formgivning genomfšrt ett utsmyckningsprojekt i skolans huvudkorridor, som upprustats. Heraldiska vapen fšr alla kommuner och socknar inom den fšrutvarande gymnasieregionen har under bildlŠrarnas ledning uppmŒlats av eleverna utifrŒn ritningar av rektor.

10. Lokaler

En šversyn av skolans lokaler och deras fasta utrustning har genomfšrts under medverkan av vaktmŠstare och sektorchefer. Till fšljd dŠrav har under sommaren genomfšrts en del reparationer och utbyte av utrustning.

Fšr att fšrhindra varje tendens till fšrfall av skolans inomhusmiljš, har det varit en medveten strŠvan att sŒ snart klotter eller annan Œverkan pŒtrŠffas ŒterstŠlla det skadade. SŒlunda har bl a trŠrŠcket vid den inbyggda atriumgŒrden restaurerats samt klotter och klistermŠrken avlŠgsnats frŒn alla elevskŒp.

Upprepade fšrsšk att fŒ fastighetsŠgaren att ŒtgŠrda brister i ventilationssystemet har inte givit resultat.

Fšr Medieprogrammet behov har nya lokaler fšr karaktŠrsŠmnesundervisningen iordningstŠllts i salarna 116 och 117. En ljudstudio har inrŠttats i sal 126B och ett fotolaboratorium i kŠllaren.

Rektor har genomfšrt en šversyn av skolans utomhusmiljš tillsammans med stadstrŠdgŒrdsmŠstaren. DŠrvid har en friluftsteater skapats pŒ KungshšgaŒsens vŠstra sluttning mitt fšr skolan genom ršjning av lšvsly och fŠllning av ett antal tallar. Permanenta flaggstŠnger har uppsatts vid infarten till skolan och pŒ grŠsmattan mellan skolbyggnaden och friluftsteatern.

PŒ fšrslag av rektor har Mjšlby kommuns byggnadsnŠmnd beslutat ge vŠgen frŒn Ryttarhagsleden till Kungshšgaskolan namnet GymnasievŠgen, vid vilken tomt nummer 1 blir skolans besšksadress.

11. Undervisningsmateriel

Utbildningsfšrvaltningen har tilldelat skolan extra medel fšr investeringar i utrustning fšr det pedagogiska arbetet. Genom en sŠrskild medelstilldelning har skolans datorutrustning kunnat utškas vŠsentligt, bŒde avseende nŠtverk, datorer med tillbehšr och mjukvara.

Fšr att frŠmja effektivitet och sŠkerhet i datoranvŠndningen har Dataklubbens medlemmar engagerats fšr att utšva viss tillsyn av datasalar och andra lokaler med datorer som stŒr till elevernas fšrfogande.

En ny stšrre kopieringsmaskin, i begagnat skick, har inkšpts fšr drift parallellt med den sedan tidigare befintliga. Den nya har fŒtt ersŠtta en mindre, šverutnyttjad maskin, som i stŠllet enligt elevkommunens šnskemŒl gjorts till elevkopiator i biblioteket.

12. Verksamhetsplanering

En betydande del av skolledningens tid under vŒrterminen har upptagits av planering av verksamheten infšr det kommande lŠsŒret. DŠrvid har fšr fšrsta gŒngen sektorcheferna svarat fšr det huvudsakliga arbetet med tjŠnstefšrdelningen.

Genom den garanterade undervisningsskyldighetens avskaffande har kommunen sjŠlv fŒtt frihet att vŠlja formerna fšr att realisera sitt ansvar att eleverna nŒr kursplanernas m fl mŒl. En omfšrdelning av resurser har kunnat genomfšras fšr att genom flexibel anvŠndning Œstadkomma den lšsning som ger det bŠsta stšdet fšr eleverna som helhet.

13. Information

Infšr de olika val som eleverna haft att gšra senast den 1 februari har information givits av rektor, sektorchefer, lŠrare och studie- och yrkesvŠgledare. Information om de olika valen till Œrskurs 2 har givits bŒde i olika omgŒngar till eleverna och den 22 januari pŒ kvŠllstid till mŒlsmŠnnen. Valet av specialarbetsuppgift och -handledare har uppmŠrksammats bŒde genom muntlig och skriftlig information.

14. Elevers studieplanering

I syfte att ška elevernas medvetenhet om och ansvar fšr utformning och genomfšrande av sin utbildning har klassfšrestŒndarna haft ett sŠrskilt uppdrag att tillsammans med klassens elever arbeta med den individuella studieplanen.

15. Pedagogiskt arbete

Skolledningen har pŒ olika sŠtt verkat fšr att det pedagogiska arbetet skall fokuseras pŒ att organisera undersškande och tillŠmpande inlŠrningssituationer, som dessutom Šr sŒ realistiska som mšjligt. Sektorcheferna har fŒtt i uppgift att initiera och senare redovisa tillŠmpande uppgifter – gŠrna under medverkan av externa avnŠmare – pŒ alla program och grenar. Inom skolan har flera verksamheter i enlighet med denna mŒlsŠttning fšrsškt integreras i olika elevers utbildning, fšrutom tidigare etablerade KNEG ocksŒ kafeterian frŒn nŠsta Œrsskifte, framstŠllning av gymnasiets matrikel, m m.

Infšr hšstterminen har planerats fšr att genomfšra diagnostisk testning av lŠs- och skrivfŠrdigheter hos alla elever som bšrjar sin gymnasieutbildning.

Kontakter har tagits med Mjšlby bibliotek fšr att under hšsten genomfšra en datakatalogisering av gymnasiebiblioteket bokbestŒnd i anslutning till motsvarande katalogisering vid kommunens alla folkbibliotek. I Kungshšgaskolans bibliotekskatalog avses ocksŒ infšras hela det bestŒnd som finns fšrdelat pŒ de olika Šmnesinstitutionerna.

16. Bedšmning och betygssŠttning

I takt med att allt flera betyg satts i det nya betygssystemet har inom sektorer och Šmnesgrupper genomfšrts analys av framtagen betygsstatistik i syfte att hos lŠrarna skapa škad medvetenhet om grunderna fšr och likvŠrdighet vid betygssŠttningen.

Fšr att uppnŒ en gemensam grund fšr bedšmning av specialarbetena enligt det nya graderade systemet, har rektor utarbetat generella betygskriterier till den upprŠttade ramarbetsplanen fšr specialarbetet. LŠrargrupper har haft i uppdrag att konkretisera dessa kriterier utifrŒn de olika Šmnenas specifika fšrutsŠttningar.

17. SŠrskilda aktiviteter

I enlighet med lŠroplanens mŒl om utbildning av eleverna i ANT-frŒgor genomfšrdes den 11 februari ett program pŒ skolan inom ramen fšr satsningen Ett narkotikafritt Sverige.

Den 13 mars bjšds all personal till ett medeltida gŠstabud med tidsenliga musikaliska, bildkonstnŠrliga och kulinariska kulturinslag av elever och lŠrare pŒ Estetiska programmet och Dackeskolans Hotell- och restaurangprogram.

Med anledning av de arkeologiska utgrŠvningar som Šger rum i skolans nŠrhet till fšljd av utbyggnad av europavŠg 4, gŠstades skolan den 4 mars av RiksantikvarieŠmbetets arkeologer, som fšrelŠste fšr eleverna.

Det traditionella firandet av ValborgsmŠssoafton genomfšrdes fšr alla elever och all personal i den nyinrŠttade friluftsteatern pŒ KungshšgaŒsens sluttning mot skolan. Kungshšgaskolans kšr svarade fšr sŒng och en gŠstande elevorkester frŒn tyska Norderstedt fšr musik. Tal hšlls av rektor och elevfullmŠktiges ordfšrande Jakob Nobuoka.

Gymnasieavslutningen i Mjšlby kyrka och den efterfšljande studentprocessionen genom staden den 6 juni fšljde ett nu hŠvdvunnet mšnster. Nya inslag var sockenvapenfanor som symboler fšr de olika hembygder inom gymnasieregionen varifrŒn eleverna kommit fšr att fŒ sin utbildning vid Mjšlbygymnasiet. Fanorna, som delvis bekostats med bidrag frŒn Mjšlbygymnasisternas fšrening, bars av elever frŒn respektive socken som utsetts av elevfullmŠktige.

rets personalutfŠrd gick med buss till PŒlsbo Šngar den 13 juni, dŒ arbetsŒret avslutades gemensamt fšr all personal under trivsamma former i strŒlande sommarvŠder. Naturvetenskaplig sektor med visst stšd frŒn litteraturvetare och historiker svarade fšr ett omfattande program som strŠckte sig frŒn astronomi till Atterbom.

Med anledning av att Kungshšgaskolan 1997 varit i bruk under 25 Œr har fšrberedelserna fšr allehanda jubileumsfirande under hšsten inletts.

18. Extern samverkan

Skolverket hade fšr andra gŒngen under lŠsŒret fšrlagt ett seminarium med anledning av gymnasiereformen till Kungshšgaskolan. Detta seminarium hšlls den 8 april pŒ temat nŠtverksskapande pŒ utbildningsomrŒdet och organiserades i likhet med det fšrra av rektor i sin egenskap av medlem av Skolverkets Linkšpingsregions referensgrupp fšr skolledare. I seminariet deltog ett hundratal fšretrŠdare fšr gymnasieskolor i …stergštland, Sšdermanland och SmŒland.

Det internationella utbytet fortsatte under vŒrterminen med tre besšk frŒn Tyskland. Den 21 april hšll rektor genomgŒng om det svenska utbildningssystemet och Mjšlby gymnasium fšr lŠrare och elever frŒn Bad Bramstedt. En delegation av lŠrare frŒn Norderstedt gŠstade skolan den 10–25 april, varvid rektor bl a anordnade en historisk utfŠrd i vŠstra …stergštland och sektorchef Lars-Olof Larsson i švrigt svarade fšr ett flertal arrangemang. I slutet av april och bšrjan av maj besšktes skolan av en andra delegation frŒn Bad Bramstedt med lŠrare och ett 40-tal elever. Bland dessa fanns en elevorkester, som medverkade i Kungshšgaskolans valborgsmŠssofirande den 30 april. OcksŒ fšr dessa besškare hšll rektor genomgŒng av det nationella och lokala utbildningssystemet.

Under vŒren har planerats fšr det fšrsta elevutbytet med Kungshšgaskolans vŠngymnasium i Ostrava i Tjeckien. Blivande klass N3b har erhŒllit ekonomiskt bidrag frŒn Skolverket och planerar en resa genom Tyskland, Tjeckien och Polen i bšrjan av lŠsŒret 1997/98.

19. Elevinflytande

Vid sidan av individuellt elevinflytande, klassrŒd och elevkommunens olika organ har pŒ rektors fšrslag projekterats ett system med s k elevprogramrŒd, som avses infšras i bšrjan av det nya lŠsŒret och som syftar till elevernas delaktighet i frŒgor som ršr utformningen av deras utbildningsvŠg som en helhet. Program- eller grenansvarig sektorchef har givits i uppdrag att ansvara fšr den nŠrmare utformningen, anpassad till den specifika utbildningsvŠgens fšrutsŠttningar och behov.

Fšr kontinuerligt samrŒd mellan elevernas fšretrŠdare och skolledningen, infšrs frŒn det nya lŠsŒrets bšrjan mŒnadsvisa mšten med rektor och elevstyrelsen.

20. Elevsociala fšrhŒllanden

Ett faddersystem har infšrts pŒ samtliga utbildningsvŠgar fšr att eleverna skall fŒ stšd šver ŒrskursgrŠnserna frŒn program- och grenkamrater.

LŠroplanens mŒlkomplex ršrande normer och vŠrden har sŠrskilt uppmŠrksammats genom att lŠrarna inom alla sektorer haft i uppgift att i gruppdiskussioner finna former fšr att realisera mŒlen i det dagliga arbetet med eleverna.

Skolkonferensen har beslutat att en kombination av mentors- och klassfšrestŒndarskap skall infšras pŒ kommunens alla gymnasieskolor. Fšr ŠndamŒlet har rektor utarbetat en gemensam arbetsplan eller befattningsbeskrivning fšr alla vuxenstšdsfunktioner. LŠrarpersonalen under sektorchefernas ledning har givits uppgiften att arbeta fram fšrslag till en uppdelning av funktionerna pŒ de bŒda befattningarna.

21. Utvecklingsarbete

Utvecklingsprojekt inom fysik respektive multimedia, till vilka anslagits sŠrskilda utvecklingsmedel, har slutfšrts och redovisats under vŒrterminen.

22. Personalens kompetensutveckling

En gemensam studiedag fšr lŠrare och skolledare vid gymnasieskolorna och grundskolorna (de f d hšgstadieskolorna) i Mjšlby, Boxholms och …deshšgs kommuner hšlls pŒ Kungshšgaskolan den 28 januari. Temat var pedagogiska fšrŠndringar till fšljd av gymnasie- och grundskolereformerna med sŠrskild inriktning pŒ individualisering och de bŒda skolformernas gemensamma uppdrag.

Samtliga sektorchefer har deltagit i en utbildnings- och planeringsdag under rektors ledning den 2 juni i Sya skidstuga, som kunnat disponeras utan kostnad.

23. UtvŠrdering

rets stora elevutvŠrdering genomfšrdes den 3 juni under medverkan av elever i samtliga Œrskursers klasser. I syfte att pršva olika utvŠrderingstyper var formen denna gŒng en fritt hŒllen kvalitativ utvŠrdering, dŠr eleverna hade mšjlighet att sjŠlva helt obundet vŠlja fšrhŒllanden att utvŠrdera. UtvŠrderingen har liksom fšregŒende Œr sammanstŠllts av sektorchefen Lars Friman.

Program- och grenutvŠrderingar har pŒbjudits fšr samtliga utbildningsvŠgar och slutfšrts fšr SamhŠllsvetenskapsprogrammet.

En modell fšr generell kvantitativ utvŠrdering att anvŠndas efter varje kurs har utarbetats av rektor under medverkan av elevstyrelsen och elevfullmŠktiges utbildningsutskott, som tillstyrkt formen. Enighet om utformningen har dock Šnnu inte kunnat nŒs med de fackliga organisationernas fšretrŠdare.

Rektor har pŒbšrjat ett arbete med att systematiskt fšlja utbildningen pŒ skolans olika utbildningsvŠgar i form av bl a lektionsbesšk och elevgruppssamtal.

 

VerksamhetsberŠttelse av rektor fšr Mjšlby gymnasium Kungshšgaskolan avseende lŠsŒren 1995/96 och 1996/97. 1997.

 

 

 

 

slekt.se/mjolby

Start Mjšlbyhistoria

Start slekt.se

Kontakt

© 2022 Per Andersson