Mjölbyhistoria Den kungliga kvarnbyn vid Svartån som fick järnväg och blev sydvästra Östergötlands centrum Per Anderssons forskning och texter om Mjölbys historia
	Verksamhetsberättelse för Mjölby gymnasium Kungshögaskolan 1997 Rektor för Mjölby gymnasium Kungshögaskolan får härmed, den 24 augusti 1997, till chefen för Mjölby kommuns utbildningsförvaltning avge berättelse över sin tjänsteutövning under tiden från 1 juli 1995 till 30 juni 1997, dvs Mjölby gymnasiums 37:e och 38:e verksamhetsår. Verksamhetsberättelsens beståndsdelar 1. Verksamhetsberättelse avseende läsåret 1995/96 och återstoden av budgetåret 1996, avgiven den 13 februari 1997 2. Supplement till föregående verksamhetsberättelse, upptagande förhållanden under återstoden av läsåret 1996/97 (februari–juni 1997) som inte förekommer redan i den förra redogörelsen 3. Redogörelser för verksamheten under läsåret 1996/97 inom respektive ansvarsområde, upprättade av var och en av organisationens sex sektorchefer tillika program- och grenansvariga respektive var och en av specialfunktionärerna inom staben (inges separat) 1. Uppdraget Gymnasieskolans övergripande uppdrag är att "ge eleverna kunskaper och färdigheter samt, i samarbete med hemmen, främja deras harmoniska utveckling till ansvarskännande människor och samhällsmedlemmar". Gymnasieskolan skall vara grund för fortsatt utbildning på högskolenivå och för yrkesverksamhet. Vid Mjölby gymnasium Kungshögaskolan skall detta uppdrag utföras på de utbildningsvägar som beslutats av gymnasieskolans styrelse, Mjölby kommuns utbildningsnämnd. Den yttersta målsättning som rektor uppställt för sin verksamhet är att inom ramen för uppdraget tillhandahålla utbildning av så hög kvalitet som möjligt med utgångspunkt i läroplanens krav. Rektor leder enligt skollagen 2 kap 2 § 1 st verksamheten vid skolan och har enligt läroplan för de frivilliga skolformerna 2 kap 6 mom det övergripande ansvaret för att verksamheten som helhet inriktas på att nå de mål som följer av skolans uppdrag. Rektor för Mjölby gymnasium Kungshögaskolan tillsätts av utbildningsnämnden och är direkt underställd chefen för utbildningsförvaltningen. För att fullgöra skolans uppdrag förfogar rektor över och är chef för lärare och annan personal. Läroplanen föreskriver att rektor har ansvar för skolans resultat och är pedagogisk ledare för skolan, och han skall enligt skollagen 2 kap 2 § 1 st ha pedagogisk insikt, förvärvad genom utbildning och erfarenhet. Rektor har att fatta beslut med anledning av de rättigheter och skyldigheter som eleverna har enligt skollag, gymnasieförordning, läroplan och andra utbildningsförfattningar. Rektor fattar också beslut som följer med skolan som en offentligrättslig förvaltningsorganisation samt beslut i enlighet med delegerad rätt. De grundläggande instruktionerna för gymnasieskolans och rektors uppdrag är givna av riksdagen, regeringen, statens skolverk, kommunfullmäktige, utbildningsnämnden respektive genom överenskommelser mellan arbetsmarknadens parter centralt eller lokalt samt finns huvudsakligen formulerade i följande styrdokument: skollag, gymnasieförordning, läroplan för de frivilliga skolformerna, programmål för nationella program, kursplaner för kärnämnen, kursplaner för karaktärsämnen, skolverkets tillämpningsföreskrifter, kommunens skolplan, programmål för specialutformat program, kursplaner för lokala kurser, utbildningsnämndens och utbildningschefens delegationsordningar samt avtal om bl a arbetstider. Till bestämmelser som styr verksamheten hör också lagstiftning som inte gäller enbart utbildningsväsendet, t ex förvaltningslagen, tryckfrihetsförordningen, sekretesslagen, brottsbalken (om personalens tjänsteansvar), lagen om anställningsskydd, arbetstidslagen, semesterlagen, lagen om sjuklön, lagen om offentlig anställning, lagen om medbestämmande i arbetslivet, arbetsmiljölagen och jämställdhetslagen. Under den ifrågavarande verksamhetsperioden har den legala regleringen av gymnasieskolan ändrats i några avseenden. Den 1 september 1995 upphörde möjligheten för elever i gymnasieskolan att genomgå prövning för högre betyg i en kurs, om de tidigare nått lägst betygssteget Godkänd. Skollagens timplan för gymnasieskolan har justerats med giltighet för elever som påbörjar sin utbildning den 1 juli 1995 eller senare, så att omfattningen av respektive program reducerats med 30 gymnasiepoäng, fördelade på 20 för lokalt tillägg och 10 för specialarbete. Ytterligare förändringar har beslutats för genomförande under 1997, såsom möjlighet till arbetsplatsförlagd utbildning även på studieförberedande program, minskning till endast ett betyg i kurser inom ämnet svenska och ersättande av begreppet garanterad undervisningstid. Kommunfullmäktige i Mjölby kommun har den 29 oktober 1996 antagit en ny skolplan, gemensam för utbildningsnämndens och skolnämndens verksamhetsområden. Ett nytt centralt avtal – innefattande bl a reglerad arbetstid, individuell lönesättning och åtaganden för skolutveckling – med giltighet från 1 juli 1996 har ingåtts mellan Svenska kommunförbundet och de båda arbetstagarorganisationerna Lärarnas riksförbund och Lärarförbundet. Det centrala avtalet har följts av ett nytt lokalt avtal mellan parternas lokala företrädare med gemensamt innehåll för dels hela kommunens utbildnings- och skolväsende, dels utbildningsförvaltningens område. För att fullgöra uppdrag i ett målstyrt och decentraliserat utbildningssystem, har rektor inom hela organisationen påbjudit tillämpning av följande styrningsmodell i fyra steg från mål till måluppfyllelse. Avsikten är att den skall tillämpas på verksamheten som helhet och alla dess delar och delprocesser på olika nivåer. 1. Uppdrag. Rektors och den övriga personalens arbete är ett uppdrag av stat och kommun, dvs ytterst givet av medborgarna i demokratisk ordning. Uppdraget – de mål som skall uppnås – formuleras i styrdokument som uttrycker vilka krav uppdragsgivaren ställer på skolan, vilka krav och förväntningar eleverna kan ha på skolan och vilka krav skolan ställer på eleverna. 2. Planering. Rektor, läraren eller annan befattningshavare tar emot sitt uppdrag genom styrdokumenten och har till uppgift att omsätta det i praktisk handling. I en handlingsplan eller arbetsplan skall uppdragstagaren – genom att ange delmål och medel – klargöra hur han eller hon avser att konkret göra för att nå målen. I denna planering skall man beakta målen i alla styrdokument. Planens innehåll skall vara uttryckt så konkret att det direkt kan användas för utvärdering av verksamheten. 3. Genomförande. Med syftet att nå målen genomförs det som planerats. Det sker framför allt i form av undervisning, dvs det arbete som lärare och elever bedriver tillsammans för att eleverna skall skaffa sig kunskaper och färdigheter. 4. Utvärdering. Efter att en kurs eller ett annat inslag i verksamheten genomförts jämför man utfallet mot de uppställda målen, som gjorts konkreta och mätbara i arbetsplanen. Om överensstämmelsen med förväntningarna har brister, blir nästa steg att förändra metoderna för hur man försöker nå målen eller – på längre sikt – verka för att målen justeras. Efter analys av sitt uppdrag har rektor i sin tur givit upphov till styrdokument i syfte att forma uppdragen för organisationens övriga medarbetare, bl a generell arbetsplan, speciella arbetsplaner, årlig verksamhetsplan, delegationsordning, befattningsbeskrivningar, tillämpningsföreskrifter, utbildningshandbok, tjänstefördelning, schema samt konkreta beslut och order som registreras i expeditioner, protokoll eller informationsmaterial, t ex veckoblad. Den föreliggande verksamhetsberättelsens struktur återspeglar organisation och verksamhet vid Kungshögaskolan i ett funktions- och processperspektiv. Grundläggande för verksamheten är det uppdrag som rektor mottar för sin organisation. För att fullgöra uppdraget fordras – särskilt när detta till stora delar är nytt – ett uppbyggnadsarbete, genom vilket strukturer och processer formas för att effektivt nå en hög grad av måluppfyllelse. De resurser som ställs till förfogande för att utföra uppdraget omsätts i en ändamålsenlig organisation av produktionsfaktorer. Den produktion som organisationen tillhandahåller utgörs av skolans utbildningsutbud, vars avnämare är eleverna. Utbildningsverksamheten inplaceras i tiden under dagar, veckor, undervisningsperioder, år och elevernas totala utbildningstid. Möjligheten att fullgöra uppdraget är beroende av tillförsel av resurser och hanteringen av organisationens ekonomi. Den allt överskuggande produktionsfaktorn är skolans personal, som – liksom eleverna – för sina resultat är avhängiga av en god arbetsmiljö. För att genomföra utbildningsverksamheten fordras också lokaler och undervisningsmateriel. Med årlig eller annan periodicitet upprättas verksamhetsplanering för tid och rum. För organisationens funktionsduglighet behövs ett effektivt flöde av information. Från elevens utgångspunkt inleds utbildningsprocessen med en studieplanering, varigenom studiernas mål och därav följande sammansättning i kurser klargörs. Den kunskap som eleven har för avsikt att skaffa sig inhämtas under olika former av pedagogiskt arbete och utfallet undergår bedömning och betygssättning. Utöver själva kursundervisningen anordnas under utbildningstiden allehanda särskilda aktiviteter. För att nå verksamhetsmålen sker extern samverkan med aktörer inom och utom utbildningsväsendet, i Sverige och utomlands. En grundpelare för gymnasieskolan är att eleverna har ett reellt inflytande på sin utbildning. Detta och goda elevsociala förhållanden främjar elevernas möjlighet till framgång i studierna. För att svara mot ett föränderligt samhälles krav på kunskaper, bedrivs kontinuerligt och på alla fronter ett utvecklingsarbete kring utbildningens innehåll och form. Ett särskilt inslag däri är personalens kompetensutveckling. I syfte att säkerställa att verksamheten effektivt leder till att uppdragets mål nås utförs utvärderingar, vars resultat används som utgångspunkt för att förändra processer, strukturer och eventuellt även mål. 2. Uppbyggnadsarbete Hela verksamhetsperioden om 1,5 år har präglats av uppbyggnads- och utvecklingsarbete. Detta förhållande är dels en följd av att ny rektor tillträtt ledningen för skolan, dels att den genomgripande gymnasiereformen både nått kulmen och fullbordats under perioden. Den inneboende dynamik som präglar den nya gymnasieskolan medför också ett ständigt pågående nybyggnadsarbete. Det nya målstyrda gymnasiesystemet har genomförts i olika steg med början år 1992: utbildningsvägar i form av program, kursutformning av undervisningen och ett målrelaterat bokstavsbetygssystem, vartill kommer betydande innehållsliga förändringar med utgångspunkt i 1994 års nya läroplan. Allt har fordrat en lokal uppbyggnad från grunden för att finna formerna för att nå de nationellt fastställda målen. Under verksamhetsperioden har de s k mellanårsprogrammen med ämnesavgränsad undervisning och ett målrelaterat sifferbetygssystem passerat. Den första årskullen av elever i detta system slutförde sin utbildning 1995 och den sista 1996. Det fullt genomförda kursutformade programgymnasiets första elever påbörjade sin utbildning 1994 och kommer att slutföra den 1997. De sista eleverna på linjer i den äldre gymnasieordningen lämnade skolan 1995. Skolans organisation har renodlats och klargjorts utifrån ett helhetsperspektiv, styrt av de olika funktioner som kan identifieras i det uppdrag som tillkommer Kungshögaskolan. En tydlig ledningsstruktur har utvecklats, varvid bl a sektorchefsrollen klargjorts och konsoliderats. Ett uttalat programansvar har tillagts sektorcheferna med främsta syfte att åstadkomma en helhetssyn på elevernas utbildning, framför allt genom samverkan mellan lärare i olika kurser på samma program. Ett stort antal åtgärder har vidtagits för att skapa klarhet, medvetenhet, kunskap, förståelse, acceptans och handlingsberedskap hos personal och elever inför det nya utbildningssystemet och det arbete som skall bedrivas inom detta. Efter hand som uppbyggnadsarbetet fortskridit har en förskjutning skett från organisatoriska frågor till fokusering på innehållslig utveckling och pedagogisk förändring. Resultatet vid verksamhetsperiodens slut är ett i sina huvuddrag väl fungerande och accepterat utbildningssystem, som har rutiner för att hantera de mångskiftande krav som uppdraget ställer, däribland en kontinuerlig utveckling. Till de uppbyggnadsföretag som genomförts hör bl a: • Rektorsuppdraget • Sektorchefsuppdraget • Läraruppdraget • Befattningsanalyser för stabspersonal • Delegationsordning för Mjölby gymnasium Kungshögaskolan • Utbildningshandbok för Mjölby gymnasium Kungshögaskolan • Arbetsplan för Mjölby gymnasium Kungshögaskolan • Verksamhetsplan för rektors ledning varje läsår • Arbetsplan för varje sektor och dess program och grenar (av respektive sektorchef) • Arbetsplan för vissa stabsfunktionärer (av respektive befattningshavare) • Kursplaner för lokala kurser • Arbetsplaner för samtliga kurser, enligt anvisningar utarbetade av rektor • Ramarbetsplan för specialarbete • Plan för IG-problematiken och prövning • Arbetsplaner för särskilda projekt eller insatser • Tillämpningsföreskrifter för t ex betygssättning och frånvarohantering • Internkontrollplan för arbetsmiljön • Revision av utbildningsutbud • Ny tjänstefördelningsprocess • Ny budgetstruktur och reviderad budgetprocess • Processmodell och målbank för utvärderingar • Rutiner för studieplanering och ändring av individuell studieplan • Rutiner för ledighetsgivning Uppbyggnads- och utvecklingsarbetet har utförts vid sidan av allt löpande arbete och den kontinuerliga ledningen av verksamheten, som inte minst innefattat ekonomiska frågor och elev- och personalärenden, inom rektorsområdet. En stor del av rektors arbete har också upptagits av den konkreta planeringen av nästa läsår. 3. Organisation En förnyad organisation med tydliggjorda ledningsfunktioner och -strukturer har utformats av rektor inom ramen för de förutsättningar som följt med det kommunala uppdraget. Kungshögaskolan har omkring 800 heltidsstuderande elever i åldern 16–19 år. Antalet anställda personer är ca 100. Närmast under rektor finns sju sektorer med var sin sektorchef, som är ansvarig för en grupp av ämnen och för program/grenar som har sin tyngdpunkt i ämnesgruppen. (I rektors frånvaro inträder sektorcheferna Lars-Olof Larsson och Lars Jacobsson i nämnd ordning för att upprätthålla löpande rektorsfunktioner.) Skolans omkring 90 lärare är fördelade på sektorerna utifrån vilka ämnen de undervisar i. Lärarna tjänstgör också som klassföreståndare; klassföreståndarskap har fördelats på alla lärare med minst 50 procents tjänstgöring, dock ej lärare i idrott och hälsa. Vid sidan av denna linjeorganisation har rektor till sitt förfogande en stab om tiotalet personer, som betjänar hela skolan. För den årliga planeringen av lärarnas tjänstgöring och för schemaläggning av undervisningen finns en halvtidstjänst som schemaplanerare. Vid rektorsexpeditionen tjänstgör två assistenter, som också betjänar skolans reception. Skolans elevvårdspersonal består av specialpedagog (från läsåret 1996/97), kurator, studie- och yrkesvägledare samt skolsköterska. Övrig personal till stöd för utbildningen är bibliotekarie, dataansvarig och datatekniker (till och med läsåret 1995/96 institutionstekniker). Intagning och löneadministration är gemensamma för utbildningsförvaltningen och handhas av personal direkt underställd utbildningschefen. Vaktmästeri, lokalvård, skolmåltid och kafeteria vid Kungshögaskolan sorterar under andra förvaltningar inom kommunen. Till skolan är också knutna skolläkare och skolpräst. Inför läsåret 1995/96 genomfördes en förstärkning av sektorsorganisationen med ett tydligare och mera omfattande ledarskap för sektorcheferna. I sektorchefsuppdraget ingår ansvar både för lärarpersonalen inom en ämnesgrupp och för utbildningen på ett eller flera program eller grenar. Uppdraget har under verksamhetsperioden utvecklats i riktning mot att allt mera självständigt både lång- och kortsiktigt leda och fördela arbetet inom sektorn och att ta olika initiativ för att utveckla utbildningen inom ämnen och på program. Inför nämnda läsår genomfördes en sammanläggning av de tidigare sektorerna för barn och fritid respektive idrott och hälsa. Samtidigt ändrades den dittillsvarande Kultursektorns namn till Svensksektorn. I februari 1996 tillfördes chefen för denna ansvaret för det nya Medieprogrammet, varvid namnet byttes till Mediesektorn. 1995 fixerades också namnen Naturvetenskaplig respektive Samhällsvetenskaplig sektor efter att flera varianter av benämningar förekommit parallellt. Rektor har i delegationsordning av den 19 januari 1997 beslutat delegera viss beslutanderätt som tillkommer rektor enligt författning eller genom delegation från utbildningsnämnden via utbildningschefen. Delegater är sektorchef, klassföreståndare, lärare respektive elevregisteransvarig. Fora för ordergivning, information och samverkan. Rektor har regelbundet – vanligen varannan tisdag förmiddag på utbildningskontoret – deltagit i möten med ledningsgruppen för Mjölby gymnasium, bestående av utbildningschefen och förvaltningsområdets fyra rektorer (intill 1 oktober 1996 tre rektorer och en studierektor) med utbildningssekreteraren som sekreterare. Ledningsgrupp för Kungshögaskolan består av rektor och de sju sektorcheferna, som hållit sektorchefskonferens varje måndag eftermiddag. Vid konferenserna förs minnesanteckningar, varvid en sektorchef åt gången fungerar som sekreterare. Ett nytt inslag under läsåret 1996/97 är att varje sektorchefskonferens föregås av tillfälle till kollegial diskussion mellan sektorcheferna med möjlighet till erfarenhetsutbyte och ömsesidigt stöd i utförandet av snarlika arbetsuppgifter. En gång per termin har utbildningschefen kallat till gemensam sektorchefskonferens för förvaltningens alla rektorer och sektorchefer. All lärarpersonal har varje tisdagseftermiddag samlats till sektorsmöten. Den personal som inte tillhör linjeorganisationen samlas till stabsmöte varje måndag förmiddag (under läsåret 1995/96 eftermiddag). Läsåret 1995/96 infördes programkonferenser som forum för att anlägga ett helhetsperspektiv på elevens utbildning och skapa möjligheter till samverkan över kursgränser mellan lärare. Programkonferenser hölls under det första läsåret endast en gång per termin men har under läsåret 1996/97 inplanerats var fjärde vecka. Rektor har vid två tillfällen hållit programråd för Barn- och fritidsprogrammet, vari deltagit företrädare för lärare, elever och yrkeslivet. Ansvaret för programråd har inför läsåret 1996/97 överförts till respektive sektorchef, som också håller ämneskonferenser. Klasskonferenser äger rum på kallelse av klassföreståndare när det anses påkallat. Rektor har enligt gymnasieförordningen 4 kap 1 § kallat till elevvårdskonferens vid ett flertal tillfällen för behandling av olika elevärenden. En nyordning med en mera decentraliserad hantering av elevvårdsärenden har genomförts under läsåret 1996/97. En central roll spelar därvid elevvårdsgruppen, som består av samtliga fyra elevvårdsfunktionärer och sedan december 1996 möts varje måndag. Dessförinnan sammanträdde gruppen under rektors ledning var tredje vecka. Personalkonferens har hållits tre gånger per läsår, vid läsårets början och slut samt vid slutet av höstterminen. Det högsta organet för samverkan mellan skolledning, lärare, övrig personal och elever är skolkonferensen. Ordförande är enligt gymnasieförordningen 4 kap 7 § rektor, men inom Mjölby gymnasium har hållits gemensam skolkonferens för Kungshögaskolan, Dackeskolan o individuella program under ledning av utbildningschefen; rektor har deltagit som adjungerad ledamot. Eleverna har sin särskilda representation i elevkommunen, vars beslutande församling, elevfullmäktige, har sammanträtt ungefär en gång i månaden. I varje klass finns ett klassråd, och tid för överläggningar i detta forum har schemalagts varje torsdag eller fredag. Tidsutrymme har skapats för att ge förutsättningar för samarbete och samverkan mellan lärare. Vid två tillfällen per vecka har all personal haft gemensam arbetstid i syfte att underlätta för lärarna att fullgöra den del av läraruppdraget som inte består av undervisning. Gemensam tid har infallit dels på tisdagar (läsåret 1995/96 klockan 14.00–17.00 och 1996/97 14.00–16.30), dels på torsdagar (läsåret 1995/96 klockan 16.00–17.00 och 1996/97 15.00–16.30). Under läsåret 1996/97 har denna tid tagits i anspråk för fyra regelbundet återkommande fora för intern samverkan och utveckling: sektorsmöten för information och administrativ samverkan på tisdagar, ämnesseminarier för didaktisk och ämnesteoretisk utveckling på torsdagar i udda veckor, programkonferenser för helhetssyn på elevens utbildning med lärare i olika ämnen på samma program första undervisningstorsdagen i månaden i jämn vecka samt klasskonferenser på klassföreståndares kallelse övriga torsdagar. Ett biblioteksråd har återinrättats. Det består av skolbibliotekarien, som är sammankallande, och en representant för varje sektor. Dess uppgift är att behandla principiella frågor rörande gymnasieskolans bibliotek och vara delaktig i nyförvärv av litteratur och andra informationsbärare till biblioteket. Till skolans dataansvarige har knutits en referensgrupp för datafrågor, bestående av en kontaktperson per sektor. Kontaktpersonen har till uppgift att kanalisera sektorns kontakter med den dataansvarige och biträda denne med test av ämnesspecifik programvara m m. Rektor skall enligt skollagen 2 kap 2 § 1 st hålla sig förtrogen med det dagliga arbetet i skolan. Sålunda har rektor genomfört besök hos skolans sju sektorer i flera omgångar, bl a planmässigt hos varje sektor en gång per termin: oktober–november 1995, mars–maj och september–oktober 1996. Kontakt med elever och personal har framför allt odlats vid ett stort antal dagliga spontana eller planerade samtal. Rektor har också hållit organiserade utvecklingssamtal med ett 20-tal anställda (samtal med övriga anställda har hållits av respektive sektorchef). Inför vårterminen 1997 har rektor planerat att programvis och ämnesvis följa undervisningen och i samband därmed genomföra samtal med elever och lärare. 4. Utbildningsutbud Vid Kungshögaskolan ges utbildning på följande nationella program, de båda förstnämnda studieförberedande och övriga yrkesförberedande, och på angivna grenar i de fall programmen är uppdelade: Naturvetenskapsprogrammet (NV) Naturvetenskaplig gren (N) Teknisk gren (T) Samhällsvetenskapsprogrammet (SP) Samhällsvetenskaplig gren (S) Humanistisk gren (H) Ekonomisk gren (E) Estetiska programmet (ES) Gren konst och formgivning (K) Gren musik (M) Barn- och fritidsprogrammet (BF) Handels- och administrationsprogrammet (HP) Medieprogrammet (MP) Gren information och reklam Vid Dackeskolan inom Mjölby gymnasium finns Bygg-, El-, Fordons-, Hantverks-, Hotell- och restaurang- samt Industriprogrammet. För undervisningen i samtliga kärnämnen på dessa sex nationella program svarar Kungshögaskolans lärare, som också i viss utsträckning tas i anspråk för undervisning på komvux och individuella program. Barn- och fritidsprogrammet, Handels- och administrationsprogrammet och Estetiska programmet startades 1992, de båda studieförberedande 1993 och Medieprogrammet 1996. Inför 1997 års intagningen till gymnasieskolan erbjuds på Kungshögaskolan ett specialutformat program under namn av Småföretagarprogrammet, för vilket programmål fastställts av utbildningsnämnden. I form av specialutformat program har några elever, som intagits på Barn- och fritidsprogrammet och i huvudsak följt undervisningen på detta, läst en teoretisk komplettering inom ramen för individuellt val och valbara kurser, för att skaffa sig behörighet till vissa högskoleutbildningar. Inför läsåret 1995/96 erbjöds eleverna på Samhällsvetenskapsprogrammet att välja samhällsvetenskaplig gren med en särskild medieinriktning. Tillräckligt antal sökande uppnåddes dock ej, och utbildningen har inte kommit till stånd. Till följd av att Medieprogrammet införts har inriktningen inte fortsättningsvis erbjudits. Under läsåren 1995/96 och 1996/97 har undervisning genomförts i omkring 180 olika kurser. Av dessa har ett 30-tal varit lokala kurser, utvecklade inom Kungshögaskolan och fastställda av utbildningsnämnden. Utbudet av kurser för elevernas individuella val om 190 gymnasiepoäng har stegvis förändrats i riktning från en större mängd lokala kurser till i huvudsak de nationella kurser som ges inom Mjölby gymnasium. Valförfarandet har förändrats från ett helt obundet val av ett stort utbud av kurser i två valomgångar till en på förhand uppgjord utläggning i tiden av kurser som under gångna år frekvent valts av eleverna (samt en möjlighet att dessutom önska vilken ytterligare kurs som helst inom kommunen, för att uppfylla gymnasieförordningens bestämmelser om utbud). Avsikten med denna nyordning är att öka den reella valfriheten för eleverna; ett helt ostrukturerat val har visat sig i hög grad ge upphov till kurskombinationer som inte är genomförbara, eftersom varje elevs val tenderar att bli en unik kurssammansättning med följden att eleven i en andra valomgång tvingats välja bland en restpost av kurser som han eller hon inte har intresse av. Det paradoxala inträffar att elevernas möjligheter att få sina önskemål realiserade ökar vid ett mera koncentrerat och stramare formerat utbud inför valet. På liknande sätt och med samma motiv har utbud och val av valbara kurser omorganiserats i form av studiegångar eller fixerade kombinationsmöjligheter. Inom ramen för utbildningsnämndens rambeslut har det lokala tillägget fastställts för de olika programmen och grenarna efter den reduktion med 20 gymnasiepoäng som riksdagen beslutat. Samtliga elever ges som lokalt tillägg Datakunskap – grundkurs 30 poäng, om denna inte förekommer i elevens utbildning på annan plats. I övrigt tas det lokala tillägget i anspråk för att förstärka programmets eller grenens karaktäristik. 5. Elever Det totala antalet elever som samtidigt bedrivit studier på Kungshögaskolans nationella program har under de båda aktuella läsåren varierat endast obetydligt och uppgått till omkring 800. Antalet elevplatser på Barn- och fritidsprogrammet har från 1995/96 till 1996/97 minskats från 60 till 45. Medieprogrammets införande 1996/97 har tillfört 16 utbildningsplatser. Elevernas önskemål skall vara styrande för vilken utbildning som ges. Elevernas möjligheter att välja hur deras studier sätts samman av kurser sträcker sig också till förändring av studieplanen under pågående utbildning. Förändringar har beviljats i antal enligt följande: avgång från utbildningen 10 läsåret 1995/96 (6 höstterminen 1996), studieuppehåll 9 (2), utökat program 0 (3), upphörande med utökat program 1 (0), reducerat program 0 (15), upphörande med reducerat program 0 (1), byte av program 29 (11), byte av gren inom samma program 1 (1), byte av språk 9 (8), byte av alternativkurs 0 (0), byte av valbar kurs 1 (2) samt ändring av individuellt val 56 (96). Antalet fullbordade ansökningar som avslagits har varit 9 (19). Avgång under studietiden har varit påtagligt frekvent på Estetiska programmet. Intresset för den humanistiska grenen på Samhällsvetenskapsprogrammet har varit konstant lågt; som minst har i en årskurs funnits en enda elev. De elever som antagits till gymnasieskolan fördelas inom respektive program i klasser med ungefär 30 elever i varje. På de program som delas i grenar sker efter ett år en ny klassindelning utifrån elevernas val av gren och eventuellt andra inriktningar. Strävan är att placera elever med likartad inriktning på utbildningen i samma klass. Läsåret 1996/97 har försök gjorts på Naturvetenskapsprogrammet att bibehålla den ursprungliga indelningen, varmed elever på naturvetenskaplig respektive teknisk gren förekommer blandade i samma klass. Varje klass utser två av eleverna till kontaktmän för en tid av ett år. Kontaktmännen skall framför allt svara för att information till och från klassen når fram. I uppdraget ingår bland annat att till varje lektion medföra klassboken, minst en gång om dagen tömma klassens postfack samt samla in och vidarebefordra ifyllda blanketter och liknande som eleverna i klassen fått i uppgift att lämna. Arbetsuppgifterna fördelas mellan de båda kontaktmännen så som klassen eller kontaktmännen själva bestämmer. När en kontaktman är frånvarande, ersätter i första hand kontaktmännen varandra. Om båda är frånvarande inträder i stället den närvarande elev i klassen som står först i klasslistans alfabetiska ordning. Därmed finns det alltid en tjänstgörande kontaktman så länge det finns en elev i klassen. Ett faddersystem har införts under läsåret 1996/97. Det innebär att eleverna sammanförs i grupper om tre från olika årskurser, varvid det främsta syftet är att ge eleverna i lägre årskurser stöd. De program- och grenansvariga sektorcheferna har haft i uppdrag att inom respektive utbildningsväg välja de mest ändamålsenliga formerna för fadderverksamheten. En av Kungshögaskolans elever avled till följd av olyckshändelse under sommarlovet 1995. Rektor deltog vid jordfästningen i Mjölby kyrka, och en tyst minut hölls på skolan den första undervisningsdagen på det nya läsåret, den 15 augusti. 6. Tider Med främsta syftet att möjliggöra koncentrationsläsning av kurser har varje läsår, som i normalfallet utgör en tredjedel av elevens gymnasietid, indelats i tre undervisningsperioder, innebärande att utbildningen fördelas över sammantaget nio perioder. En period omfattar 11–12 effektiva veckor, och ett nytt schema upprättas för varje period. Läsårstider. Läsåret 1995/96 inleddes för sektorcheferna och nyanställda tisdagen den 8 augusti 1995. Lärarpersonalen tjänstgjorde under planeringsdagar den 9, 10 och 11 augusti, varefter eleverna i samtliga årskurser inledde sitt arbetsår måndagen den 14 augusti med upprop och grundläggande information. Höstterminen 1995 avslutades onsdagen den 20 december med särskilt julprogram. Vårterminen 1996 tog sin början med studiedag för personalen den 8 januari. Eleverna startade med läsning enligt ordinarie schema den 9 januari. Läsårsavslutning med särskilt avslutningsprogram var förlagd till fredagen den 7 juni 1996. För läsåret 1996/97 har fastställts följande tider: start för sektorchefer och nyanställda tisdagen den 13 augusti, planeringsdagar för lärare 14, 15 och 16 augusti, upprop för elever i årskurs 1 fredagen den 16, start för övriga elever måndagen den 19 med kort information och därefter läsning enligt ordinarie schema, höstterminsavslutning med julprogram fredagen den 20 december, terminsstart enligt ordinarie schema för personal och elever tisdagen den 7 januari 1997 samt läsårsavslutning fredagen den 13 juni (eventuellt avslutning för årskurs 1 och 2 under den sista undervisningsdagens eftermiddag den 12 juni). Lov. Under ett läsår har eleverna en sammanlagd lovtid om 16 veckor, medan lärarnas ferier har varit ungefär en vecka kortare. Lov utöver sommar- och jullov har varit respektive kommer att vara följande: höstlov 30 oktober–3 november 1995, sportlov 19–23 februari 1996, påsklov 9–12 april, enstaka lovdag 17 maj, höstlov 28 oktober–1 november, sportlov 17–21 februari 1997, påsklov 1–4 april samt enstaka lovdagar 2 och 9 maj. Dagar och timmar till förfogande (DTF respektive TTF). För särskilda aktiviteter med elever eller personal eller båda kategorierna tillsammans har följande dagar under läsåren frilagts från undervisning enligt ordinarie schema: 7 september 1995, 8 november, 30 januari 1996, 28 mars, 16 september, 13 november, 28 januari 1997, 8 april (byte från 26 mars) och 7 maj. För samma syfte har varje tisdagseftermiddag klockan 14–16 kunnat användas för icke kursbunden verksamhet. Studiedagar har inplacerats den 26 september 1995, 27 oktober, 8 januari 1996, 4 mars, 24 april, 20 september och 13 februari 1997. Kompetensutvecklingsdagar enligt 1996 års avtal infaller efter läsårets slut den 16–18 juni 1997. På grund av snöoväder ställdes all undervisning in fredagen den 17 november 1995 efter beslut av rektor, som gav information därom via regionalradion till elever och personal. 7. Ekonomi Med rektors uppdrag följer tilldelning av ekonomiska resurser i form av rambudgetanslag genom utbildningsnämndens beslut. Kungshögaskolans huvudanslag uppgick 1995 till 35,6 Mkr (utfall 38,9 Mkr) och 1996 till 38,6 Mkr (utfall 38,9 Mkr). Den dominerande kostnadsposten är löner till lärarpersonal och därnäst lokalkostnader. För närmare information om rektorsområdets och de olika sektorernas ekonomi hänvisas till årsbokslut och budget. Rektor har utarbetat nya rutiner för den ekonomiska styrningsprocessen inom rektorsområdet, såsom för budgetering, redovisning och kostnadskontroll. En ny budgetdisposition har upprättats i syfte att budgetens poster skall motsvara olika faktiska kostnadsområden, som representerar naturligt avgränsade grenar av verksamheten, och överensstämma med redovisningssystemets uppbyggnad. Genom denna nyordning har möjligheterna till uppföljning av resursanvändningen ökats. Beslutsrätt över respektive sektors läromedelsanslag har delegerats till sektorchefen. Delegationen innebär rätt att fördela beviljade budgetanslag och att göra inköp och upphandling av varor och tjänster inom ramen för beviljade budgetanslag och sektorchefens ansvarsområde. Till den delegerade rätten hör också försäljning av utrangerade läroböcker inom sektorchefens ansvarsområde. För medelstilldelningen inom rektorsområdet har utvecklats metoder för analys av olika verksamhetsområdens behov, bl a genom beräkning av nyckeltal. I denna process deltar sektorcheferna aktivt, och dessa preciserar inledningsvis sitt planerade behov i dels en anslagsframställan avseende läromedelsanslag, dels en investeringsplan. Tilldelning av medel för särskilda utvecklingsprojekt följer särskild ordning med ansökan som inges tjänstevägen via sektorchef och resulterar i ett särskilt resurstilldelningsbeslut av rektor. Kommunens ekonomikontor har för hela kommunförvaltningen påbjudit striktare regler för inköp, fakturaattestering m m, vilka nya regler omgående införts inom Kungshögaskolan. Redovisningsrutiner har setts över och fakturahanteringen har på grund av personalförändringar inom rektorsområdets stab förts över till annan befattningshavare. Rektor har vidare givit sektorcheferna i uppdrag att utveckla former för en effektiv ekonomisk styrning och kostnadskontroll. Kungshögaskolan har ålagts att genomföra besparingar till följd av minskat anslag till utbildningsförvaltningen. Detta har uppfyllts genom rationaliseringar grundade på en total översyn av undervisningsorganisationen som rektor utfört. En minskning av antalet undervisningstimmar har åstadkommits bl a genom att undervisningen i små grupper samordnats, delningar för laborationer minimerats, utbudet av kurser koncentrerats och lägsta elevantal för att genomföra en kurs höjts. För läsåret 1995/96 inrättades en särskild ekonomisk resurs för administrativt stöd till sektorchefernas förfogande. Den har inneburit en extra möjlighet att arvodera lärarpersonal för arbetsuppgifter som utförs utöver det egentliga läraruppdraget, t ex institutionsansvar. Den administrativa resursen upphörde inför läsåret 1996/97 till följd av det nya arbetstidsavtalet, som möjliggör att motsvarande arbetsuppgifter utförs inom den reglerade arbetstiden. Till följd av stora centrala kostnader för personalens fortbildning under budgetåret 1995 och samtidigt betydande sektorsvisa överskott för samma ändamål, minskades fortbildningsanslagen till sektorerna kraftig 1996. Extra medel för investeringar har anslagits av utbildningschefen under både 1995 och 1996, vilket föranlett omfattande genomgångar utförda av rektor och sektorcheferna för att åstadkomma en långsiktig uppbyggnad av utrustning för det pedagogiska arbetet. Särskilda satsningar har gjorts på utbyggnad av datorer och annan informationsteknologi. 8. Personal Det totala antalet heltidstjänster vid Kungshögaskolan uppgår vid utgången av 1996 till ca 85. Antalet samtidigt anställda personer är närmare 100, och den sammanlagda numerären av arbetstagare under verksamhetsperioden har varit 123, vartill kommer ett 20-tal personer tillhörande andra förvaltningar men med sin tjänstgöring förlagd till Kungshögaskolan, ett antal korttidsvikarier samt praktikanter av olika kategorier. Inför och under verksamhetsperioden har en omfattande nyrekrytering av personal genomförts, framför allt som en följd av fullbordandet av gymnasiereformen och en därav betingad ny lokal organisation. Särskilt intensiv har rekryteringsprocessen varit under vår och sommar såväl 1995 som 1996. Rektor har ansvarat för nyanställning av 30-talet personer. Vid de anställningsintervjuer som föregått varje anställning har i allmänhet också berörd sektorchef deltagit. Samråd före beslut om anställning har enligt delegationsordning skett med utbildningschefen. Till personalförändringarna vid Mjölby gymnasium Kungshögaskolan hör att Per Andersson tillträdde tjänsten som rektor den 1 juli 1995 efter att ha varit tillförordnad på befattningen sedan den 8 november 1994. Förutvarande rektor … övergick inför läsåret 1995/96 till en kombinationstjänst, fördelad med 50 procent vardera som schemaplanerare och som lärare i svenska och engelska. Ledningsnivån under rektor har klargjorts och givits en fastare och mera utvecklad form från läsåret 1995/96. Organisation och funktioner har definierats, sektorchefsuppdragen har utvidgats och nybesättning av dessa befattningar har skett med förordnanden på tre år. I processen för rekrytering av sektorchefer, som pågått under tiden maj–juni 1995, har rektor deltagit. Följande sektorchefer har erhållit förnyat förordnande: … (naturvetenskap), … (ekonomi) och … (svenska, senare media). …, som tidigare varit ansvarig för idrottssektorn, förordnades som chef för en sammanslagen sektor för barn, fritid och idrott. Nya innehavare av sektorchefsbefattningar blev … (samhällsvetenskap), … (främmande språk) och … (estetisk sektor). Mjölby gymnasiums gemensamma kurator … slutade sin befattning den 16 februari 1996, varefter barn- och fritidsläraren … vikarierade under återstoden av läsåret. Till det nya läsåret rekryterades som ny innehavare av kuratorstjänsten i en omfattning av 50 procent av heltid …, som dock ännu inte tillträtt tjänsten. Som vikarie har sedan den 25 november 1996 tjänstgjort …. En befattning som specialpedagog har inrättats för Mjölby gymnasium som helhet och besatts med …, som efter genomgången specialpedagogutbildning i sin tjänst upprätthåller detta uppdrag till en omfattning av 50 procent vid sidan av sektorchefsskap och lärartjänstgöring. Befattningen som dataansvarig vid Kungshögaskolan, vilken innehas av …, har utökats till 40 procent. Institutionstekniker …, som tjänstgjort sedan den 1 november 1994, lämnade sin befattning under sommaren 1996, varefter vakansen transformerats till en tjänst som datatekniker på heltid för hela Mjölby gymnasium. På tjänsten har förordnats …, som tillträdde den 18 november 1996. Assistent …, som innehade halvtidstjänst vid Kungshögaskolan, var tjänstledig från denna sedan vårterminen 1996 och övergick vid höstterminens början detta år till annan befattning inom kommunen. Assistentens särskilda uppgifter var fakturahantering, administration av prövning samt redigering av Kungshögaskolans veckoblad. Fakturahanteringen har förlagts till motsvarande assistent vid Dackeskolan, prövningen har p g a ändrade examinations- och betygssystem inordnats i den allmänna elevregisterhanteringen för dem som är elever vid Kungshögaskolan, medan utomståendes prövning överförts till komvux. Veckobladet hanteras av övrig personal på expeditionen. Från läsåret 1996/97 studerar en rullstolsburen elev vid skolan och för hennes stöd har en elevassistent, …, anställts med 80 procents tjänstgöring och förordnande för höstterminen 1996, senare förlängt till återstoden av läsåret. På tid utöver den som ägnas eleven tjänstgör elevassistenten på expeditionen. Anskaffningen av platser för arbetsplatsförlagd utbildning har tillförts studie- och yrkesvägledarens arbetsuppgifter från att tidigare med nedsättning i tjänsten ha utförts av läraren … avseende Barn- och fritidsprogrammets elever och mot ersättning i mindre omfattning av olika lärare avseende Handels- och administrationsprogrammet. Till följd av en organisationsminskning uppstod övertalighet av lärarpersonal inom tre sektorer inför läsåret 1996/97. Genom ett erbjudande från kommunen om förtida pensionsuttag kunde följande personer på egen begäran lämna sina anställningar och minska övertaligheten: …. Genom omplaceringar inom organisationen och omfördelning av tjänstgöringsunderlag har uppsägningar kunnat undvikas i alla fall utom ett. Bildläraren … har uppsagts från sin anställning p g a arbetsbrist med verkan den 9 mars 1997. Hon har under uppsägningstiden beretts tillfälle till utbildning samt erhållit anställning i Linköpings kommun i en stegvis ökande omfattning. Uppsägningsförfarandet har beretts under maj månad 1996 av rektor enligt lagen om anställningsskydd och lagen om medbestämmande i arbetslivet, medan förhandlingar med arbetstagarens fackliga organisation enligt utbildningsnämndens delegationsordning förts av utbildningschefen. Med ålderspension slutade … sin anställning vid läsårsslutet 1995 men bereddes tillfälle att under ett års tid avveckla sin verksamhet och även vara handledare för ett antal specialarbeten. Efter en längre tids tjänstledighet avgick … med förtidspension under vårterminen 1996. På egen begäran för att tillträda annan tjänst har följande lärare slutat sin anställning: … Vid utgången av läsåret 1996/97 kommer … att övergå till annan tjänst i kommunen. Som lärare med tillsvidareförordnande har anställts … Två tidigare visstidsförordnade lärare har erhållit tillsvidareanställning: … Sedan 12 månaders provanställning införts genom 1996 års läraravtal har följande lärare anställts på dessa villkor, alla inför läsåret 1996/97: …. För varje provanställd lärare har utsetts en mentor och för övriga nyanställda en handledare bland skolans tidigare anställda lärare. Visstidsanställda lärare har varit: …, vilkas tjänstgöring alltjämt pågår, samt …, vilkas visstidsförordnanden utgått. De båda sistnämnda fortsätter sin tjänstgöring i form av tillsvidareanställning respektive vikariat. Som timlärare har tjänstgjort: …. Lärare med tjänstledighet under hela eller delar av verksamhetsperioden har varit: …. Lärare som tillhör Kungshögaskolans sektorsorganisation men haft sin huvudsakliga tjänstgöring förlagd till komvux är: …. Vikarier under lärares tjänstledighet: … Skolan har under vissa perioder tagit emot praktikanter inom ramen för olika arbetsmarknadsprojekt, genom kommunens sysselsättningsenhet Sezam. Praktikanter har varit placerade på Barn-, fritids- och idrottssektorn, Estetisk sektor, expeditionen, vaktmästeriet samt hos skolans datoransvarige. Byte av personalsignaturer har genomförts enligt följande: … Nytt arbetstids- och löneavtal. Den lokala tillämpningen av lärarorganisationernas arbetstidsavtal gällande läsåret 1995/96 har inneburit uttag av högst 5 h arbetsplatsförlagd tid per vecka med veckan som avräkningsperiod. I normalfallet har 3 h uttagits i form av gemensam arbetstid för all lärarpersonal på tisdag eftermiddag, 0,5 h som klassföreståndartid och vid behov 1 h på torsdag eftermiddag. I de veckor då dag till förfogande (DTF) infallit har under sådan uttagits upp till 5 h av den arbetsplatsförlagda tiden och tidsuttaget för övriga aktiviteter minskats i motsvarande omfattning. Det nya centrala läraravtal som tecknats inför läsåret 1996/97 har inneburit mera genomgripande förändringar av lärarnas arbetstider. Enligt det lokala arbetstidsavtal, som under sommaren 1996 ingåtts mellan utbildningschefen och arbetstagarorganisationerna Lärarnas riksförbund och Lärarförbundet, fördelas den totala reglerade arbetstiden under läsåret 1996/97 på 187 dagar (i stället för 194 dagar som det centrala avtalet anger), varav 175 är undervisningsdagar. Årets reglerade arbetstid är för lärare med sin huvudsakliga tjänstgöring i allmänna ämnen 1 250 h och för övriga lärare 1 360 h (endast 1 290 h uttas enligt det lokala avtalet). Förtroendetid, avsedd för enskilt för- och efterarbete till lektion, motsvarar återstoden av den totala arbetstiden om 1 767 h, dvs 517 h respektive 477 h. Vid fördelning på årets undervisningsdagar utgör detta ca 3 h per dag. Den reglerade arbetstidens användning regleras närmare av arbetsledningen i form av respektive sektorchef samt förutsätts i hög grad vara beroende av den enskilde arbetstagarens initiativ till samarbete och utveckling. Rektor har för tillämpningen vid Kungshögaskolan utfärdat förenklade anvisningar för lärares utläggning av sin reglerade arbetstid. Varje lärare markerar på sitt veckoschema den reglerade arbetstiden under perioden enligt följande: Totalt 33,5 h (för 504-lärare) respektive 34,5 h (för 648-lärare) läggs ut (proportionell reduktion för deltidsanställda). Arbetstiden fördelas inom intervallet klockan 07.30–17.00. Varje dag inplaceras lunchrast om minst 30 minuter (som inte inräknas i arbetstiden). Alla skall delta i den gemensamma tiden på tisdagar klockan 14.00–16.30 och torsdagar klockan 15.00–16.30. Förutom dagens start- och sluttider markeras på schemat tider för: lunchrast, 2 mottagningstider för elever om vardera 1 h mellan klockan 08.00 och 16.00, dock ej på den gemensamma tiden på tisdagar och torsdagar och ej heller på undervisningstid, samt klassrådstid om 30 minuter på torsdag eller fredag, för den klass där läraren är klassföreståndare. Ifyllt schema inlämnas via sektorchefen till rektorsexpeditionen före varje periodstart. Rätt att medge tillfällig omfördelning av reglerad arbetstid och tillfällig flyttning av lektion utan att ledighet under hel arbetsdag uppkommer har delegerats till sektorcheferna. Rektor har tillsammans med övriga rektorer deltagit i utbildningschefens inledande överläggningar med arbetstagarorganisationerna om ett nytt lokalt arbetstidsavtal men inte i själva förhandlingarna eller avtalsslutandet. Enligt det lokala arbetstidsavtalet tillsätts en partssammansatt grupp för att utarbeta kriterier för en bestämning av undervisningsskyldigheten som grundar sig på andra faktorer än kursers ämnestillhörighet, t ex elevgruppsstorlek och antal repetitioner av samma kurs. Rektor har föreslagit en grundmodell för att systematisera den argumentation som avses leda fram till en principiell värdering som kan tillämpas på varje kurs och dess genomförande i olika elevgrupper. Det nya centrala läraravtalet innehåller, förutom reglering av arbetstids- och lönefrågor, också en framskjuten utvecklingsdel, kallad "En satsning till 2000", genom vilken parterna påtar sig ett ansvar för att utveckla formerna för att nå den reformerade gymnasieskolans mål. I enlighet med detta har rektor initierat diskussioner i sektorerna för att frammana idéer om nya utvecklingsvägar. En del initiativ har dessutom redan framkommit från olika lärare; exempelvis har lärare organiserat läxhjälp inom den reglerade arbetstiden utöver undervisningen. Individuell lönesättning för lärare infördes från läsåret 1996/97 med första löneutbetalning efter avslutade förhandlingar i december 1996. Rektor har medverkat i utformningen av kriterier för lönesättningen, vilka utgår från regleringen i det centrala läraravtalet: 1. Utvecklingsbidrag. Vad har du gjort för att utveckla undervisningsmetoder för att nå den nya gymnasieskolans mål? 2. Målengagemang. Vilka initiativ har du tagit och vad har du aktivt gjort för att bidra till att genomföra gymnasiereformens målsättningar? 3. Samverkan. Vilka initiativ har du tagit och vad har du aktivt gjort för att samverka med andra lärare och för att dela med dig av utvecklingsresultat? 4. Pedagogisk skicklighet/effektivitet. Vad har du gjort för att stimulera elevernas kunskapsinhämtning, så att de i så hög grad som möjligt når läroplanens och kursplanernas mål? 5. Elevmedverkan. Vad har du gjort för att utveckla ett elevdemokratiskt arbetssätt? 6. Kompetensansvar. Vad har du gjort för att höja din kompetens för att bättre nå läroplanens och kursplanernas mål? Med olika stabsanställda har rektor träffat överenskommelser om arbetstidens förläggning. Rektor har upprättat en sammanställning av gällande arbetstidsregler för samtliga personalkategorier och även utarbetat nya rutiner för dokumentation av flextid, övertid, omfördelning av arbetstid m m. Det nya arbetstidsavtalet har också inneburit möjlighet till nya former för vikariat och vikarieanskaffning. Som en följd därav har från början av läsåret 1996/97 tillämpats ett system där vikariatsfrågan är en gemensam angelägenhet för respektive sektors medlemmar. Rektor har givit sektorcheferna i uppdrag att organisera vikarieanskaffningen bland personalen på det sätt som bäst passar sektorns förutsättningar inom ramen för den reglerade arbetstiden. Till sektorcheferna har delegerats rätten att beordra redan anställd personal att tjänstgöra som vikarier. Vid anställning av extern korttidsvikarie, vilket bör ske endast i undantagsfall, skall dock samråd ske med rektor. En särskild introduktionsdag för all nyanställd personal har sedan läsåret 1995/96 hållits omedelbart före läsårsstarten under ledning av rektor och berörda sektorchefer. På programmet har bl a stått en presentation av Mjölby gymnasium och Kungshögaskolan, skolans idégrund, läraruppdraget, grundläggande rutiner enligt utbildningshandboken, årsplanering m m samt mera ingående information om sektorsvisa förhållanden. De nyanställda har presenterats för sina blivande kolleger vid läsårets första gemensamma samling med personalen. Personliga utvecklingssamtal om vardera 1–3 timmar har under höstterminen 1996 genomförts med all personal. För ändamålet har rektor och sektorchefer genomgått en särskild utbildning i att föra utvecklingssamtal. Rektor har genomfört samtalen med sektorcheferna och de stabsanställda. Sektorcheferna har genomfört samtalen med lärarpersonalen inom sin sektor. Utvecklingssamtalen har tagit upp samtliga aspekter på den anställdes arbetssituation, särskilt i ett helhetsperspektiv, som den anställde eller chefen funnit angelägna av behandla. Samtalen har speciellt inriktats på att kartlägga eventuella brister i arbetsmiljön, relationer till kolleger, chefer och eventuellt underställda samt den anställdes trivsel och arbetsglädje i stort. Stor tonvikt har lagts vid att bygga upp och genomföra en samtals- och kartläggningsmodell där omständigheterna kring varje förhållande, som den anställde önskat ta upp, följs upp fullt ut. I detta ingår, förutom att konstatera och allsidigt analysera olika tillstånd, också att ingående samtala kring orsaker, förändringsriktning, förslag till lösningar, graden av överensstämmelse mellan individens och organisationens mål, olika parters ansvar och delaktighet. Vid samtalen har också behandlats den anställdes kompetensutveckling. Ett stort antal personalvårdsärenden har under verksamhetsperioden hanterats av rektor. Formerna har varierat från enskilda samtal och gruppsamtal under rektors ledning till anlitande av läkare och psykolog vid Företagshälsovårdscentralen. Rehabiliteringsutredningar har genomförts i samverkan med företagshälsovården för fyra anställda. Ett flertal trivselaktiviteter för personalen har anordnats. Rektor arrangerade och ledde den 18 maj 1995 en heldagsutfärd i västra Östergötland på historiskt tema för all personal, varvid skolan bjöd på lunch och kaffe. I anslutning till läsårsstarten 1995 anordnades förevisningar för personalen av pågående arkeologiska undersökningar i skolans närområde. Den 21 maj 1996 genomfördes ännu en historisk exkursion för alla anställda, denna gång under en halvdag till Skänninge, där skolan också bjöd på kaffe. En ny utfärd på naturvetenskapligt och litterärt tema planeras till den 27 maj 1997. Hela personalen bjöds av utbildningschefen till julfest på Dackeskolan den 18 december 1995 med mat, kaffe och dans. Förberedelser pågår för en trivseleftermiddag med medeltida musik, mat och andra kulturyttringar den 13 mars 1997. Vid ett antal tillfällen har personalen bjudits på kaffe, bl a vid varje läsårsstart, under flera studiedagar, vissa tisdagar för den gemensamma arbetstiden, på FN-dagen, varje 13 december efter luciahögtiden i Mjölby kyrka för elever och personal och inför första advent den 28 november 1996. All personal serverades kaffe och tårta till sångunderhållning efter personalkonferensen den 17 december 1996 och till följd av riklig beställning även förmiddagen därpå. Sektorcheferna har vidtagit olika trivselåtgärder för sina respektive personalgrupper, vilket också rektor gjort för sektorchefsgruppen och stabspersonalen. En personalrumskommitté har tillsatts för att förbättra miljön i personalrummen. Detta har bl a lett till nyinköp och utbyte av möbler i det stora personalrummet och inköp av ytterligare utrustning till personalrummets pentry, såsom mikrovågsugn och kylskåp. Den för hela Mjölby gymnasium gemensamma personalföreningen GP har inte bedrivit någon verksamhet sedan vårterminen 1995. En ny minnesgåva för avtackning av pensionärer och uppvaktning på 50-årsdagar har framtagits för utbildningsförvaltningens verksamhetsområde i samarbete med Mantorps glasbruk och efter utformning av rektor. Följande anställda har avtackats vid pensionsavgång: …. På 50-årsdagen har uppvaktats … och på 60-årsdagen …. Rektor uppvaktades på sin 35-årsdag den 1 september 1996 av bl a sektorchefsgruppen och stabspersonalen. Rektor har deltagit vid begravning av två tidigare anställda vid Kungshögaskolan: musikläraren Birger Norén den 5 september 1996 i Mjölby kyrka och studierektorn Gerd Fagergren den 8 januari 1997 i Mjölby gravkapell. Rektors samverkan med företrädare för personalens fackliga organisationer har skett vid information och förhandlingar enligt lagen om medbestämmande i arbetslivet, som hållits 4 oktober och 25 oktober 1995 samt 31 januari, 17 april, 15 maj och 4 juni 1996. I början av 1997 planeras en övergång till samverkansgrupper. De fackliga ombuden har vid flera tillfällen givits tillfälle att på arbetstid hålla informationsmöten eller överläggningar med sina medlemmar. Även rektor har vid återkommande tillfällen informerat hela personalen i frågor som rör anställningsförhållanden, t ex om planeringen inför kommande läsår den 12 mars 1996. 9. Arbetsmiljö Rektor ansvarar enligt läroplanen för att arbetsmiljön i skolan utformas så att eleverna får tillgång till handledning och läromedel av god kvalitet samt andra hjälpmedel för att själva kunna söka och utveckla kunskaper, bl a bibliotek, datorer och andra tekniska hjälpmedel. Enligt arbetsmiljölagen har rektor också ansvar för en tillfredsställande arbetsmiljö i trängre mening för anställda och elever. Grundläggande för arbetsmiljöarbetet vid Kungshögaskolan är den internkontrollplan som rektor utarbetat under läsåret 1995/96 och fastställt den 15 maj 1996 efter samråd med sektorchefer, skyddsombud, företrädare för personalorganisationerna och elevkommunen samt en särskilt tillkallad sakkunnig i arbetsmiljöfrågor. Planen har under läsåret 1996/97 omsatts i verksamheten och tagits upp till behandling i sektorerna för en konstruktiv diskussion med utgångspunkt i arbetsgivarens skyldigheter och alla arbetstagares enskilda och gemensamma ansvar för att åstadkomma goda arbetsförhållanden. Arbetsmiljöansvar och internkontroll av arbetsmiljö hör till de beslutsområden som inom Kungshögaskolan delegerats till sektorcheferna för deras respektive ansvarsområden. En omfattande och djupgående totalundersökning av arbetsmiljön och de anställdas trivsel, den största som någonsin gjorts på arbetsplatsen, har genomförts under höstterminen 1996 i form av individuella utvecklingssamtal, som beskrivits ovan. Rektor har återupptagit den del av arbetsmiljöarbetet som består i regelbundet genomförande av skyddsronder. Sådana har ägt rum den 17 oktober 1995 och den 22 maj 1996. Åtgärder har vidtagits avseende alla återstående anmärkningar från tidigare skyddsronder och avseende nya iakttagelser som gjorts. Rektor har deltagit i den för utbildnings- och skolförvaltningarnas verksamhetsområde gemensamma skyddskommitténs möte den 2 december 1996. Genom det samverkansavtal som ingåtts mellan arbetsgivar- och arbetstagarparterna kommer skyddskommitténs funktioner 1997 att övertas av samverkansgrupp på förvaltningsnivå. Arbetstagarorganisationernas huvudskyddsombud har beretts tillfälle att uppmärksamma arbetsmiljöfrågor inför all personal vid en särskild samling den 12 oktober 1995. För att ta till vara elevernas intressen i arbetsmiljöfrågor väljer elevfullmäktige elevskyddsombud. Dessa har givits utbildning för sina uppdrag genom huvudskyddsombudet. Skolledningen har under verksamhetsperioden vidtagit en rad åtgärder för att främja personalens arbetsförhållanden och förbättra förutsättningarna för att fullgöra arbetet. En del av dessa insatser beskrivs på annan plats i verksamhetsberättelsen, såsom trivselaktiviteter, utökad lokaltillgång, inrättande av lärararbetsplatser, upprustning av personalrum, utökning av antalet telefoner, nyförvärv av datorer till lärare, datorutbildning och annan kompetensutveckling, inrättande av en administrativ stödresurs samt utrymme inom den reglerade arbetstiden för samverkan mellan lärare. För flera anställda har särskilda insatser gjorts för att förbättra arbetssituationen. Bl a har utbildningschefen anslagit medel för vidareutbildning av idrottslärare, för att möjliggöra övergång till delvis andra arbetsuppgifter och därmed minska de påfrestningar som undervisning i idrottsämnet innebär. Idrottslärarnas arbetsbelastning har också minskats genom att de undantagits från klassföreståndarskap och dessutom tilldelats ett större antal undervisningstimmar än timplanen föreskriver för varje undervisningsgrupp i syfte att nedbringa antalet olika elevgrupper som varje lärare möter i undervisningen. Sektorcheferna har fått en utökad omfattning av sina tjänster, bl a för att kunna fullgöra både lednings-, personalvårds- och andra uppgifter till gagn för personalens arbetsförhållanden. Rektor har tagit initiativ till att personalvård intagits som en av uppgifterna i sektorchefernas befattningsbeskrivning, vilket också fullföljts genom rektors delegationsordning. Sektorchefer har givits i uppdrag att arbeta med relationsfrågor i sina respektive personalgrupper och det ankommer på sektorchefen att försöka ge uppmuntran och stöd till personalen i dess engagemang för sitt uppdrag. Utbildning av sektorchefer har genomförts i syfte att dessa ännu bättre skall kunna utöva sin arbetsledande funktion i respektive personalgrupp och därvid bl a fullgöra sina personalvårdande uppgifter. I sektorchefsgruppen har bedrivits arbete med ett studiematerial kring arbetsförhållanden vilket också börjat tillämpas i sektorerna. Fysisk arbetsmiljö. Rektor har tagit initiativ till ett flertal ventilationskontroller och andra åtgärder för att identifiera eventuella brister i den fysiska arbetsmiljön. En vittgående ergonomisk översyn av personalens arbetsförhållanden har gjorts och bl a medfört utbyte av arbetsstolar, skrivbord och belysningsanordningar. Ljudisolering har skett av väggar, tak och dörrar till musiksalar, och ljudisolerade övningsrum har byggts i källaren. En vatten- och mögelskada i en yttervägg har åtgärdats. Personalfriskvård, i vilken deltagit anställda från hela utbildningsförvaltningens område, har ägt rum under ledning av två idrottslärare på måndagar och onsdagar sedan läsåret 1995/96. Psykosocial arbetsmiljö. För att ytterligare förbättra den psykiska och sociala arbetsmiljön, som vid utförda undersökningar visat sig vara i allt väsentligt mycket god, har en rad åtgärder vidtagits. Tidigare har nämnts allehanda trivselåtgärder, hantering av enskilda personalvårdsfall, åtgärder för att förbättra förutsättningarna för att utföra arbetet samt de ingående utvecklingssamtal som hållits enskilt med varje anställd. Ansträngningar har gjorts för att skapa ett meningsutbyte inom skolan präglat av saklighet, i syfte att minimera mängden konflikter och lösa uppkomna sådana på ett rationellt sätt. En stor del av rektors arbetstid har ägnats åt informella samtal med enskilda anställda. Mycket tid har också anslagits till att behandla och lösa konflikter mellan anställda och problem med anknytning till enskilda arbetstagare. Rektor har enligt uppgjord plan genomfört besök hos samtliga sektorer, för att ta del av sektorsmedlemmarnas synpunkter och för att diskutera frågor som känns angelägna för lärarpersonalen, allt i en strävan efter lyhördhet för personalens uppfattningar. Med stabspersonalen har liknande samtal skett varje vecka genom de regelbundna arbetsplatsträffarna på måndagar. Vid ett flertal tillfällen har rektor besökt sektorer för att klargöra och utbyta information i särskilda frågor. Rektor har tagit initiativet till att inom varje sektor och bland stabspersonalen genomföra diskussioner om arbetsglädje utifrån en processmall som rektor utarbetat under höstterminen 1996. Samtliga anställda har under vårterminen 1996 beretts tillfälle att delta i en utvärdering av helt valfria aspekter på verksamheten vid Mjölby gymnasium och därvid givits möjlighet att förutsättningslöst komma med synpunkter och ge förslag till förbättringar. Rektor ansvarar enligt läroplanen för att alla former av trakasserier och mobbning bland elever och anställda motverkas. Plan för hanteringen av olika former av kränkande särbehandling har intagits i internkontrollplanen för arbetsmiljön. Därutöver har rektor initierat utarbetande av en särskild mobbningsplan, i vilket arbete elevstyrelsen och elevfullmäktiges utbildningsutskott engagerats. Under höstterminen 1996 ingavs en anonym anmälan om påstådda brister i den psykosociala arbetsmiljön vid Kungshögaskolan till Yrkesinspektionen, vilket kom till skolledningens kännedom den 5 november 1996. Anmälan föranledde Yrkesinspektionen att inhämta information från fackliga företrädare och därefter upplysa Mjölby kommun och skolledningen om att anmälan skett och att en inspektion riktad mot Mjölby kommuns skulle företas. Rektor informerade all personal härom den 7 november. Inspektion genomfördes på stadshuset den 25 november, varvid den granskande myndigheten inte kunde påvisa att arbetsgivaren brustit i sitt ansvar för arbetsmiljön enligt arbetsmiljölagen. Rektor informerade personalen om den företagna inspektionens resultat och om skolledningens syn på arbetsmiljö och arbetsmiljöarbete vid en gemensam samling den 3 december. Miljövård. Miljöarbete med utgångspunkt i Agenda 21 har påbörjats i alla sektorer under höstterminen 1996 med syfte att medvetandegöra miljöaspekten i all verksamhet och utarbeta lösningar till ett mera miljövänligt förhållningssätt i undervisning m m. Under läsåret 1995/96 anslogs projektmedel till läraren Sven-Inge Bergsten för att undersöka miljöaspekter på olika kurser inom gymnasieskolan. På rektors uppfordran har arbetet inom kursen Miljökunskap på Naturvetenskapsprogrammet läsåret 1995/96 inriktats på att kartlägga Kungshögaskolans lokaler och verksamhet utifrån miljösynpunkt. Detta har resulterat i en miljöutredning med åtgärdsförslag utarbetad av klass N 3. Elevkommunen har tagit initiativ till ett miljöarbete utfört av eleverna. Elevfullmäktige har inrättat ett särskilt miljöutskott, vars medlemmar bl a organiserat och utfört insamling av returpapper inom hela Kungshögaskolan för återvinning. Säkerhet. En våg av inbrott och stölder drabbade Kungshögaskolan under höstterminen 1995, varvid framför allt datorutrustning för stora belopp tillgreps. Till följd härav har under tiden oktober–december 1995 genomförts ett omfattande och kostnadskrävande utbyte av Kungshögaskolans säkerhetssystem med nya larmanordningar, nya yttre och inre låssystem med sektorsindelade nyckelkretsar respektive magnetkortslås och nya rutiner för öppethållande och säkerhetskontroller, vilket medfört ett avsevärt förbättrat skydd för skolans, personalens och elevernas material från stöld och förstörelse. Sedan polisen gripit förövarna vid ett inbrott och säkerhetssystemet blivit fullt utbyggt har inga ytterligare inbrott ägt rum. Stölder ur elevernas personliga skåp har skett vid några tillfällen och utan att skåpen brutits upp. För att undvika risken att kopierade nycklar finns i omlopp, har rektor beslutat byta samtliga elevskåps lås till ett bygelsystem där eleverna får använda ett personligt hänglås. Arbetet har hittills utförts till en tredjedel och kommer att fortsätta i samband med elevernas lov. Också i idrottshallens omklädningsrum har stölder skett vid olika tillfällen. Regelmässigt har alla stölder polisanmälts. För såväl all personal som eleverna i olika årskurser har anordnats utbildning i brandskydd, för eleverna även ABC, genom anlitande av räddningstjänstens personal. Flera utrymningsövningar har genomförts, såväl planerade som ofrivilliga. 10. Lokaler Omfattande omdisposition av skolans lokaler har skett i olika omgångar, framför allt vid början av de båda läsåren 1995/96 respektive 1996/97. En förbättring av lokaltillgången för både det pedagogiska arbetet med eleverna och personalens arbetsplatser åstadkoms genom flyttning av komvuxundervisningen till helt nya lokaler i centrala Mjölby med början inför läsåret 1995/96, varefter beläggningsgraden för Kungshögaskolans lokaler har minskats stegvis. En total översyn av lärarpersonalens och stabspersonalens arbetsplatser utfördes under september 1995, vilket resulterat i att flera nya arbetsrum och åtskilliga nya arbetsplatser skapats, bl a genom att grupprum och i något fall lektionssal tagits i anspråk. I denna helhetslösning har också ingått betydande nyinvesteringar i möbler m m. Sedan ytterligare utrymmen frigjorts genom den sista fasen i flyttningen av komvux skedde ytterligare omdisposition av lokaler i september 1996. Framför allt kunde då en rad småarbetsrum ges nya användningsområden, bl a elevarbetsplatser och elevföreningslokaler. Utbildningskontoret, som inrättats den 1 juli 1994 och sedan dess varit samlokaliserat med Kungshögaskolan, flyttade vid läsårsslutet 1995 till nya lokaler på Kullabergsgatan. Komvuxadministrationen lämnade sina sista lokaler på Kungshögaskolan inför sommaren 1996. Till följd av dessa förändringar har lokalerna i Kungshögaskolans stabskorridor omdisponerats. Rektor har övertagit utbildningschefens tjänsterum och rektors tidigare tjänsterum har gjorts till sammanträdesrum. För schemaplaneraren och studie- och yrkesvägledaren har tagits i anspråk de tjänsterum som lämnats av två av utbildningskontorets anställda. Studie- och yrkesvägledarens förutvarande lokal har gjorts om till reception. Den tidigare receptionen har gjorts till försäljningslokal för KNEG ekonomisk förening. Ett nytt telefax- och kopieringsrum för stabspersonalen har inrättats. I två av komvux tidigare tjänsterum har inrättats arbetsplatser för sektorcheferna, vilket samtidigt förbättrat lokalförhållandena för övriga lärare på sektorerna. I de två återstående arbetsrum som disponerats av komvux har inrymts arbetsplatser för barn- och fritidslärarna. För elevernas datoranvändning har ytterligare lokaler inrättats. Fyra särskilda arbetsrum med elevdatorer som eleverna har tillgång till under hela skoldagen finns i form av lokalerna 106, 109, 305 och 329. Därtill kommer de sedan tidigare befintliga datorsalarna 129, 230 och 232. Inom samhällsvetenskaplig sektors lokaler har inretts en nya datorsal, sal 308, och för språkundervisningen har salarna 221 och 222 sammanslagits till ett språklaboratorium, vars ena hälft utgörs av en datorsal. Inom estetisk sektor har iordningställts nya undervisningslokaler: en ny musiksal, en ny skulptursal och en ny målerisal. För det nya Medieprogrammet har sal 117 gjorts till huvudsaklig undervisningssal, fullt utrustad med datorer. Den intilliggande sal 116 har reserverats för inredning till redaktionslokal m m. För att kompensera det bortfall av lokalkapacitet för undervisningen i svenska och främmande språk som ianspråkstagandet av sal 117 medfört, har de mindre salarna 113 och 114 slagits samman till en ny sal. Chefen för estetisk sektor har haft rektors uppdrag att utreda möjligheterna att inrätta ett gemensamt arbetsrum för den sektorns samtliga lärare, men ännu har ingen lösning genomförts. På rektors uppdrag har gjorts en total genomgång och upprustning av samtliga lokalers fasta utrustning, t ex mörkläggningsgardiner, persienner och filmdukar. I varje sal har den svarta krittavlan bytts mot whiteboard. En salsansvarig för varje undervisningssal har utsetts inom den sektor vars undervisning huvudsakligen är förlagd till salen. Sektorcheferna har också haft i uppdrag att utse ansvariga för de olika mindre datorrum som hör till respektive sektor. Till uppgifterna hör att regelbundet övervaka ordningen i lokalerna och att rapportera fel. 11. Undervisningsmateriel Under verksamhetsperioden har skett betydande investeringar i flera omgångar för att förstärka utrustningen för det pedagogiska arbetet. Parallella institutioner för undervisningen i kärnämnen på Dackeskolan har också byggts upp. En sektorsvis inventering av all utrustning, som inte är förbrukningmateriel, har påbörjats. Den inventarieförteckning som håller på att upprättas kommer att datoriseras. Såväl personalens som elevernas möjligheter till kopiering har utökats. En ytterligare stor snabbkopiator, vid sidan av den redan befintliga, har inköpts, och för privat kopiering har en av skolans kopiatorer på elevkommunens förslag placerats i skolbiblioteket och kommer att förses med en myntautomat. Under höstterminen 1995 utökades antalet telefoner och telefonabonnemang för att underlätta personalens arbete och för att tillgodose ökade behov för elevernas undersökande arbetssätt. En ny telefonhytt har byggts i personalkapprummet. För att öka säkerheten vid lägerverksamhet och liknande inslag i utbildningen, har en mobiltelefon inköpts med förvaring på B-sektorn. Utrustning för inspelning av radio- och TV-program har under vårterminen 1996 installerats i rum 212. Det mest kostnadskrävande investeringsprojektet har varit en omfattande utbyggnad av skolans datorkraft. Datornätverket har expanderats till merparten av skolans undervisnings- och arbetsutrymmen. Förvärv av datorer för komplettering till större antal eller utbyte av äldre utrustning har gjorts till framför allt datasalar, elevdatorrum, språklaboratorium och allmänna undervisningssalar. Ett betydande inslag i satsningen har varit inköp av datorer till lärarnas arbetsplatser med målsättningen att datortätheten skall vara lägst en dator per två anställda. Sektorchefer och stabsanställda har en dator vardera. Skolans datorer har anslutits till internet, varvid varje anställd och elev försetts med en egen e-mailadress och Mjölby gymnasium har utvecklat en egen hemsida. I utbyggnaden av ett kommunalt datornät tjänar gymnasieskolan som förtrupp. Datorutvecklingen följer den IT-plan för Mjölby kommun som antogs av kommunfullmäktige den 24 september 1996. Arbete har inletts med en IT-plan för var och en av Kungshögaskolans sektorer, och för vissa av dem har det också slutförts. I den revision av arbetsplanen för varje kurs som kontinuerligt pågått under läsåret 1996/97 har lärarna haft i uppgift att ange hur modern informationsteknologi på ett naturligt sätt skall kunna integreras i undervisningen. Varje ny elev ges utbildning i datoranvändning i form av kursen Datakunskap – grundkurs. För att därefter få använda skolans datorutrustning måste eleven sedan vårterminen 1996 skriftligen acceptera att följa de regler som då utarbetats för att garantera driftssäkerhet, integritet m m. För brott mot reglerna har ett mindre antal elever av rektor avstängts från datoranvändningen. Kungshögaskolans biblioteket som Mjölby gymnasiums informationscentrum har i takt med informationsteknologins utveckling tillförts nya möjligheter till databaserad informationssökning. Biblioteket har utrustats med multimediadatorer anslutna till CD-rom och internet. Ansträngningar har gjorts för att utvidga lärarnas och elevernas möjligheter att självständigt utnyttja biblioteket för ett undersökande arbetssätt. Rektor har ålagt den undervisande läraren att avgöra vilka former det pedagogiska arbetet i biblioteket skall anta. Bibliotekariens uppgift är att bistå på lärarens eller elevens initiativ och stödet skall inriktas på anvisningar om metoder och material så att eleven själv kan söka sig fram till den sökta informationen. Nya rutiner har införts för förvärv av litteratur till biblioteket, innebärande att bibliotekarien upprättar ett skriftligt inköpsförslag med titlarna ordnade sektors- och ämnesvis och remitterar det till sektorcheferna för yttrande. Biblioteksrådet svarar för en övergripande nyförvärvspolicy och medverkar vid den årliga fixeringen av tidnings- och tidskriftsabonnemang. En gallring bland dessa har gjorts 1996 under medverkan av sektorerna, efter att en undersökning bland och av elever visat att ett flertal tidskrifter har inga eller mycket få läsare. Till följd av kraftigt överskridande av biblioteksanslaget för budgetåret 1995 har inköpen under 1996 varit minimala. 12. Verksamhetsplanering Ett centralt inslag i skolledningens arbete har varit planering i tid och rum av verksamheten för det närmast följande läsåret. Planeringsprocessen har påbörjats redan under höstterminen läsåret före. Rektor har utarbetat en ny processmodell för den årliga verksamhetsplaneringen med rutiner för revision av utbildningsutbud, fixering av planeringsförutsättningar, tjänstefördelning, schemaläggning och kontinuerlig dokumentation. Det nya systemet, som bär en påtaglig prägel av decentralisering till sektorchefsnivån och som tillämpats första gången inför planeringen av läsåret 1996/97, rymmer följande moment: 1. Revision av utbildningsutbud a) Eventuella författningsändringar rörande förekomst av program och grenar, timplan, kursers förekomst och omfattning m m. b) Beslut om skolans utbud av program, grenar och eventuella inriktningar; sammansättning av lokalt tillägg för respektive utbildningsväg; kursutbud för individuellt val respektive valbara kurser; eventuell förändring av valsystem och policy för erbjudande av kurser. c) Översyn och fastställande av kursers fördelning över tiden (gymnasietidens nio perioder) på respektive studieväg. d) Fastställande av vilka kurser som skall arbetsplatsförläggas och under vilka tider. e) Dimensionering av antalet utbildningsplatser på respektive program för intagning. f) Preliminär beräkning av undervisningsdimensionering och personaltillgång ämnesvis för bedömning av uppsägnings- och rekryteringsbehov. 2. Fixering av planeringsförutsättningar a) Ekonomiska förutsättningar, framför allt till följd av anslagstilldelning från utbildningsnämnden; beräkning av totalram för den undervisning som kan ges samt konsekvenser i form av ökning eller minskning av undervisningsgruppers storlek, kursers tilldelning av lärarledd tid etc. b) Resultat av elevers val, dels intagning till gymnasieskolan, dels val av gren, alternativkurser, individuellt val, valbara kurser, specialarbete etc, allt föregånget av informationsaktiviteter riktade mot grundskolans och gymnasieskolans elever och deras föräldrar samt för gymnasieskolans egna elever av arbete med den individuella studieplanen under klassföreståndares ledning. c) Fullständigt underlag i form av resultat av elevers val, lärarbehov etc levereras till schemaplanerare och sektorchefer från de andra rektorsområden där Kungshögaskolans lärare har att tjänstgöra. d) Klass- och undervisningsgruppsindelningar genomförs av schemaplaneraren utifrån elevernas val. e) Gjorda och godkända val införs i skolans elevdataregister, varvid eleven hänförs till unika undervisningsgrupper. f) Fastställande av vilken undervisning – vilka kurser i vilka elevgrupper – som skall ges och därmed av totalt tjänstgöringsunderlag, fördelat på ämnesgrupper, och beräkning av personalbehov. g) Sektorchefers infordran av önskemål om lärares tjänstgöring under det kommande läsåret (eventuell tjänstledighet, preferenser för bestämda kurser eller elevgrupper, önskan att knytas till visst program etc). 3. Tjänstefördelning a) Eventuell revision av principer för tjänstefördelning och schemaläggning, efter förhandling enligt MBL. b) Sektorchefers fördelning på lärarpersonalen för tjänstgöring i kurser och elevgrupper, vilket så långt möjligt sker i samråd med berörda lärare samt i samverkan med övriga berörda sektorchefer respektive rektorer i de fall lärare har undervisning också inom andra sektorer eller rektorsområden. c) Schemaplanerarens tekniska samordning av samordning av de olika sektorchefernas tjänstefördelning. d) Fördelning av klassföreståndarskap – förslag från sektorcheferna och samordning av schemaplaneraren. e) Remiss av den totala tjänstefördelningen till sektorcheferna för egna och sektorsmedlemmars synpunkter samt till rektor. f) Schemaplanerarens justeringar. g) Rektors fastställelse av tjänstefördelningen med reservation för kontinuerliga förändringar. h) Information om tjänstefördelningen enligt MBL. i) Eventuell omplacering eller uppsägning av personal samt förhandling enligt MBL. j) Eventuell nyrekrytering av personal. 4. Schemaläggning a) Planeringsförutsättningar för tid- och lokalplanering: beräkning av lokalbehov och fastställande av läsårstider (läsårets början och slut, antal undervisningsdagar, inplacering av lov, studiedagar och DTF, periodindelning). b) Sektorchefers och, via dessa, lärares pedagogiskt grundade önskemål om undervisningstidens förläggning på veckoschemat och om schemaavvikelser under läsåret för brytande aktiviteter i olika kurser. c) Schemaläggning periodvis av schemaplaneraren, samverkan med rektorer för övriga rektorsområden. d) Rektor fastställer schema enligt gymnasieförordningen 3 kap 6 §. e) Schema och kalendarium publiceras och distribueras till personal och elever. f) Utdrag ur elevregistret i form av individuell studieplan distribueras till alla elever. På motsvarande sätt som elevens efterfrågan av utbildning kontinuerligt registreras i skolans elevdataregister sammanfattas och ajourhålls skolans utbud av utbildning i ett nytt databaserat kurs- och tjänstefördelningsregister, som rektor utarbetat inför planeringen av läsåret 1996/97 och reviderat inför det påföljande läsåret. Underlaget till registret, som förnyas inför varje läsår, är bestämningen av skolans periodfördelade kursutbud. Med denna utgångspunkt genomför sektorcheferna inom registrets ram sin tjänstefördelning och under läsårets genomförande hålls registret ajour av schemaplaneraren, som utifrån detta efter hand meddelar förändringar till löneadministrationen. Förutom att kurs- och tjänstefördelningsregistret är utgångspunkt för schemaläggningen är det en av de grundläggande informationskällorna i studie- och yrkesvägledarens arbete att bistå eleverna med deras individuella studieplan och handläggning av ansökningar om ändringar däri. I betygsadministrationen används registret för information om vilka kurser som skall betygssättas och vid vilka tidpunkter. Genom registret finns också ett underlag för ekonomisk analys av utbildningsverksamheten, vilket redan inför läsåret 1996/97 lett till besparingar i undervisningsorganisationen och en effektivare resursfördelning. Registrets enhet är den unika företeelsen av en viss kurs som genomförs i en bestämd elevgrupp. De variabler som upptas för varje enhet är: sektorstillhörighet, kursnamn, kurspoäng, kategori i utbildningsutbudet (kärnämne, karaktärsämne, lokalt tillägg, individuellt val, kurs inom Dackeskolan, individuella program respektive komvux), klass/grupp, absolutgrupp (unik gruppbeteckning relaterad också till årskull), elevantal, antal elevtimmar att ge under året, dessa fördelade på perioderna 1, 2 och 3, antal reguljära undervisningstimmar, antal förstärkningstimmar, antal APU-förlagda poäng, APU omräknat till faktisk tid i timmar om 60 minuter ("kontorstimmar"), APU-utläggningens motsvarighet i undervisningstimmar för avräkning från lärarens tjänstgöring, total lärartjänstgöring i kursen uttryckt i antal undervisningstimmar, kursvikt, summa evalverade undervisningstimmar (omräknat till årlig tjänstgöringsskyldighet om 504 timmar), tjänstefördelad lärare, antal lärarundervisningstimmar fördelade i period 1, 2 respektive 3 samt summa periodfördelade lärarundervisningstimmar. Den innehållsliga planeringen av respektive läsår har framför allt pågått under sommaren med särskild intensitet närmast före läsårsstarten. Rektor har 1996 hållit planeringsmöte med stabspersonalen den 12 augusti och med sektorcheferna den 13 augusti, varpå planerings- och fortbildningsdagar med lärarpersonalen genomförts den 14–16 augusti. I sektorchefsgruppen har framför allt dragits upp huvudlinjerna för årets särskilda satsningar, fastlagts en konkret planering av årets skolövergripande verksamhet samt planlagts innehållet i planerings- och fortbildningsdagar, studiedagar, DTF och TTF. Under den första planeringsdagen med lärarpersonalen, i vilken också övrig personal deltagit, har rektor informerat om nyheter i uppdraget och introducerat nya medarbetare samt presenterat planerna för det nya läsåret, återkoppling från utvärderingen av föregående läsår, särskilda satsningar, läsårets tidsmässiga disposition och anvisningar för planeringsdagarnas verksamhet. Härefter har verksamhetsplaneringen fortsatt under ledning av respektive sektorchef, varvid planering bl a skett av det sektorsgemensamma arbetet på ämnesmässig och didaktiskt grund, av ämnesseminarieverksamheten och av programkonferenser. Lärarna har också givits utrymme för planering av och kollegial samverkan kring sin undervisning utifrån läroplan, kursplaner och arbetsplaner. Parallellt med den operativa planeringen inför nästa läsår har också förekommit mera långsiktigt syftande, strategiska överväganden rörande undervisningens organisation och planering, för att finna nya former som ger större flexibilitet för att möta elevernas skiftande behov. En utgångspunkt i detta långsiktiga förändringsarbete har varit den PM Schemastrukturer utifrån pedagogisk och administrativ helhetssyn som rektor upprättade den 31 oktober 1994. Vägledande mål är bättre förutsättningar för att elever med olika behov kan studera en kurs i olika takt och med olika antal undervisningstimmar, att genomföra ändringar i studieplanen under pågående studier samt att lärare kan samverka över kursgränserna för en helhetssyn på elevens utbildning. I början av 1996 utarbetade rektor ett underlag för att uppställa generella riktlinjer för fördelningen av tjänsteunderlag på lärare, bl a i syfte att minska risken för en känsla hos personalen av godtycklig behandling. Rektors utkast till tjänstefördelningsprinciper och deras inbördes prioritetsordning har diskuterats med sektorchefer och rektorskolleger men ej lett till att några normer uppställts. 13. Information Ett effektivt flöde av tydlig information är en förutsättning för att organisationen skall fungera och verksamheten kunna genomföras och utvecklas. Rektor har utvecklat ett system av kanaler för informationsutbyte muntligen, skriftligen och via datamedium i syfte 1) att var och en på mest ändamålsenliga sätt skall få del av all information som de i olika situationer behöver som elev eller anställd i skolan, 2) att instruktioner härledda ur skolans uppdrag effektivt skall kunna föras ut på olika nivåer enligt ledningsorganisationen, 3) att alla elever och anställda i skolan skall kunna ge sin mening till känna inför överordnade och få uppmärksamhet för sina åsikter, och 4) att alla som har sin tillvaro i skolan skall kunna kommunicera med varandra med så få hinder som möjligt. Tidigare har redogjorts för de formaliserade fora som finns inom skolans organisation för samverkan och därmed informationsutbyte. För att hjälpa eleverna att aktivt utnyttja den frihet och ta det ansvar som de fått i den nya gymnasieskolan, har rektor inför läsåret 1995/96 utarbetat en utbildningshandbok och för det ändamålet klargjort och upprättat rutiner för olika funktioner inom skolan. Handboken utdelas till varje elev vid studiernas början. I den har samlats all den grundläggande information om gymnasiestudierna och om Kungshögaskolan som eleven behöver för att få ut det bästa möjliga av sin utbildning. Utbildningshandboken är just en handbok, en uppslagsbok, och det har betonats att det väsentliga är att eleven däri kan söka sig fram till den information man behöver. Eleverna har uppfordrats att börja med att läsa utbildningshandboken rakt igenom som ett sätt att bekanta sig med både handboken och skolan. Klassföreståndarna har haft i uppgift att vid läsårsstarten därefter gå igenom utbildningshandbokens innehåll med respektive elevgrupp. Sist i boken finns utrymme för att föra in information om elevens individuella studieplan. Eleven skall där notera hur han eller hon planerar sin utbildning och hur kurserna efter hand klaras av. Utbildningshandboken underlättar också arbetet för klassföreståndare, övriga lärare och annan personal och tjänar som grundläggande information till nyanställd personal. Inför läsåret 1996/97 har rektor reviderat handboken till en ny upplaga och också själv tryckt den till alla elever och anställda. För planeringen av läsåret utger rektor inför varje läsår ett kalendarium, som delas ut till alla elever och all personal. Information efter hand under läsåret publiceras i största möjliga utsträckning i skolans veckoblad, som utkommer varje torsdag morgon och främst avser den närmast följande veckan (vars veckonummer bladet bär). Informationen genom skolans veckoblad har inför läsåret 1995/96 gjorts tydligare, mera strukturerad och mera fullständig, bl a genom uppdelningen av informationen på olika avdelningar och ett kronologiskt kalendarium. Skriftlig information, bland annat veckobladet, förmedlas via det postfack som varje anställd och klass liksom elev- och personalorganisationer har och som skall tömmas minst en gång om dagen. I skolans huvudkorridor finns anslagstavlor för olika ändamål. Där anslås exempelvis veckobladet, elevfullmäktiges kallelser och protokoll, meddelanden från elevföreningar och budskap från de politiska skolföreningarna. I samma korridor ges information, bl a innehållet i veckobladet och skolans matsedel, på en TV-monitor genom elever på Handels- och administrationsprogrammet. Ett system för elektronisk informationshantering via skolans datanät – intranet – är under projektering. I oktober månad varje år utges en matrikel omfattande alla elever och all personal inom utbildningsförvaltningens hela verksamhetsområde. Rektor har genomfört en genomgripande revision av matrikelns disposition och grafiska utformning, för att svara mot den nya utbildningsorganisationen för både elever och personal, och själv utarbetat matrikeln för läsåren 1995/96 och 1996/97. För den årliga utgivningen av såväl Utbildningshanbok för Mjölby gymnasium Kungshögaskolan som Matrikel för Mjölby gymnasium har hos Kungl biblioteket anskaffats en egen serie av internationella standardboknummer (ISBN). Rektor upprättar också varje år en summarisk telefon- och arbetsrumslista omfattande all personal vid Kungshögaskolan och med angivande av lokaler för sektorsvisa möten. Under höstterminen utkommer genom elevkommunens försorg en fotokatalog över Mjölby gymnasiums alla elever och anställda. Avseende elevers – och även personals – informationsinhämtning har för organisationens funktionsduglighet påbjudits en subsidiaritetsprincip, som också står i överensstämmelse med gymnasieskolans undersökande arbetssätt. När en elev söker information om något som berör studierna vid gymnasieskolan, är eleven i första hand hänvisad till utbildningshandboken, tryckt program- och kursinformation, samling av aktuella scheman etc och till att själv söka i material i biblioteket, att hämta blanketter m m. Om eleven därefter behöver hjälp med ytterligare information, kontaktas i tur och ordning – och beroende av ärendets art – undervisande lärare, klassföreståndare, vaktmästare, studie- och yrkesvägledare, skolsköterska, kurator, sektorchef eller annan befattningshavare med särskilt ansvarsområde. Kan elevens problem inte lösas på den vägen, har eleven möjlighet att vända sig till receptionen, som i sista hand kan föra ärendet vidare till rektor. Denna subsidiaritet hindrar emellertid inte att rektor gärna mottar besök av elever och anställda för att diskutera frågor som de finner angelägna att ta upp just med rektor. För information om undervisningens utläggning i tid och rum finns en centralt placerad uppsättning av alla gällande lärar-, klass- och salsscheman på expeditionen. Information om samtliga kurser som ges under läsåret med uppgift om lärare, elevgrupper, tidsutläggning etc finns i det tidigare beskrivna kurs- och tjänstefördelningsregistret, som förutom i form av databas också finns i utskriven version i anslutning till schemasamlingen. Där finns också tablåer över kursutläggningen för hela gymnasietiden på de olika programmen och grenarna. Rektors och rektorsexpeditionens hantering av skriftliga informationsbärare har reglerats i arkivplaner som rektor upprättat i april 1994 och juli 1995. Diarieföring sker gemensamt för hela utbildningsförvaltningens område. Rektor har tydliggjort information genom att utfärda tillämpningsföreskrifter, instruktioner och anvisningar för vissa gemensamma arbetsuppgifter och särskilda inslag i verksamheten, såsom arbetsplanearbete, betygssättning, utvärderingar, olika studiedagar och arbetet i början respektive slutet av ett läsår. Varje sektorchef har utarbetat en informationsskrift om sitt eller sina program respektive grenar, varigenom såväl elever i grundskolans högstadium som nyblivna gymnasister fått kännedom om Kungshögaskolans utbildningsvägar. Skriftlig information har också utgått från sektorerna till eleverna angående utbudet av kurser för individuellt val, valbara kurser och olika projekt för specialarbete. Inför grundskolans elever har rektor ett ansvar enligt läroplanen för att eleverna får information inför gymnasiestudiernas början. Detta fullgörs bl a via grundskolornas studie- och yrkesvägledare, som regelbundet informeras av gymnasieskolans motsvarande befattningshavare, årligen av sektorcheferna och även direkt av rektor, vilket skedde vid en informationsträff på Kungshögaskolan den 28 september 1995. Under november och december varje år har eleverna i grundskolans årskurs 9 inbjudits till information på Kungshögaskolan om de program som de står inför att välja. En dag har reserverats för var och en av de fem högstadieskolorna i de samverkande kommunerna Mjölby, Boxholm och Ödeshög. Rektor har från läsåret 1995/96 utarbetat nya former för informationsgivningen. Varje besöksdag har inletts med allmän information av rektor om Mjölby gymnasium och studierna här. Därefter har sektorcheferna organiserat och lett information vid olika stationer för skolans utbildningsvägar, i vissa fall också med medverkan av gymnasieelever. På motsvarande sätt har varje år ytterligare två informationstillfällen anordnas på kvällstid för grundskoleelevernas vårdnadshavare. 1996 ägde information rum för elever den 18, 19, 20 och 21 november och 3 december samt för föräldrar den 4 och 5 december. För elever från andra kommuner med vilka Mjölby gymnasium samverkar har respektive sektorchef under höstterminen 1996 informerat om Medieprogrammet och Estetiska programmet dels på en utbildningsmässa i Motala, dels på Petri Magniskolan i Vadstena. Vid flera tillfällen under gymnasieutbildningen har eleverna kallats till särskilda samlingar där information givits av rektor och i några fall även program- och grenansvariga sektorchefer, i enlighet med rektors ansvar enligt läroplanen för att eleverna får en väl utformad introduktion i studierna. Eleverna informeras skriftligen om att de antagits till ett program i gymnasieskolan, och tider för utbildningens start annonseras i lokalpressen. Gymnasiestudierna inleds med en upprops- och introduktionsdag, då rektor ger en ungefär två timmar lång grundläggande information inför gymnasiestudierna. Olika befattningshavare presenteras: utbildningschefen, sektorcheferna, stabspersonalen och klassföreståndarna i årskurs 1. Därefter fördelar sig eleverna på klasser under ledning av klassföreståndarna, som ger närmare information och vidtar, enligt en av rektor upprättad instruktion, alla de praktiska anstalter som är förknippade med elevernas inträde i en ny utbildningsform och en ny skola. Under dagen håller också respektive programansvarig sektorchef en särskild programintroduktion. Med de elever som påbörjar sitt andra respektive tredje gymnasieår håller rektor en kortare genomgång, innan de klassvis får information om praktiska detaljer för det nya läsåret av klassföreståndarna. Förutom den inledande och övergripande informationen på introduktionsdagen håller rektor ytterligare fyra större genomgångar med eleverna i årskurs 1. Tre av dem äger rum i början av deras studier, under augusti och september: Att planera sitt liv och sina studier, Att utvärdera mot uppställda mål samt Studieteknik. Inför elevernas val av gren, alternativämnen, valbara kurser, individuellt val m m till det andra gymnasieåret håller rektor i början av januari en information för alla elever. I anslutning till denna informerar sektorcheferna om sektorernas utbildningsutbud dels genom ett stationssystem för alla elever (avseende framför allt kurser för individuellt val), dels särskilt till det egna programmets elever (avseende grenar, valbara kurser och alternativkurser). När eleverna i årskurs 2 står inför val av uppgift för specialarbetet informerar rektor om bl a syften, organisation, krav och en undersökande arbetsprocess. Sektorcheferna informerar eleverna inom det egna programmet eller grenen om olika specialarbetsprojekt som eleverna erbjuds arbeta inom. Enligt läroplanen ansvarar rektor för att föräldrar får insyn i elevernas skolgång. Under elevernas första gymnasieår inbjuds föräldrarna till Kungshögaskolan vid två tillfällen. Kort efter studiernas början ges en allmän information om gymnasiestudierna och i början av vårterminen uppmärksammas de val som eleverna skall göra inför årskurs 2. Vid det första tillfället får vårdnadshavarna också tillfälle att närmare sammanträffa med klassföreståndarna och vid det andra de program- och grenansvariga sektorcheferna. Som tidigare nämnts inbjuds målsmän till eleverna i årskurs 9 till skolan. Rektor har sålunda hållit föräldramöten på kvällstid följande dagar: 5 och 6 september, 27 och 28 november 1995, 24 januari, 10 och 11 september, 4 och 5 december 1996 samt 22 januari 1997. Muntlig information till all personal vid samlingar i aulan eller personalrummet har givits av rektor vid ett flertal tillfällen, t ex om läraruppdraget, betygssättning, utvärderingar, arbetsmiljöfrågor, planeringsprocessen samt nyheter och satsningar inför nytt läsår. Rektor har vid ett tillfälle, den 15 oktober 1996, givits möjlighet att informera utbildningsnämnden om verksamheten inom Kungshögaskolans rektorsområde. 14. Elevers studieplanering Gymnasieskolan ger eleven ett stort ansvar för sin utbildning, både för hur den sätts samman av olika kurser och för att den genomförs med gott resultat. Rektor ansvarar enligt läroplanen för att eleverna får stöd att formulera mål för sina studier och för att varje elev i dialog med skolan gör upp en individuell studieplan och reviderar den vid olika tillfällen under studierna. Bland skolans anställda har klassföreståndaren ett särskilt ansvar för att anlägga ett helhetsperspektiv på den enskilde elevens studier. Eleven upprättar sin individuella studieplan med stöd av klassföreståndaren och vid behov studie- och yrkesvägledaren. Också övriga undervisande lärare har ett ansvar att ge eleven råd i planering och genomförande av studierna. Underlag för upprättande och ajourhållning av den individuella studieplanen finns sist i utbildningshandboken, och efter hand som eleven genomför olika val i och för utformningen av sin utbildning förs information om studieplanen in i skolans elevregister. Rektor har enligt läroplanen inom givna ramar ett särskilt ansvar för att utbildningen organiseras så att den så långt möjligt anpassas efter elevernas önskemål och val av kurser och så att återvändsgränder i studiegången undviks. Elevens studieplan formas genom de val som eleven gör inför och under sina gymnasiestudier. I och med att eleven söker och antas till studier på ett nationellt program i gymnasieskolan följer studieplanens grundstomme i form av kärnämneskurserna, som är lika för alla elever. Valet av program medför tillskott av en uppsättning obligatoriska karaktärsämneskurser. Återstående avgöranden för att fullborda utformningen av elevens utbildning har sammanförts till ett och samma valtillfälle, som inträffar den 1 februari under elevens första studieår. Då genomför eleven de val av gren, alternativkurser, valbara kurser, kurser för individuellt val etc som följer av uppläggningen av respektive program. Grendelning sker inför andra gymnasieåret, och samtliga kurser för individuellt val genomförs under år 2 och 3 (undantaget för språk, som tidigare påbörjades redan i årskurs 1, har upphört). Genom omdispositioner i kursutläggningen på de yrkesinriktade utbildningsvägarna har de valbara kurserna koncentrerats till tredje gymnasieåret så långt detta varit möjligt (på Medieprogrammet är volymen valbara kurser så stor att både andra och tredje gymnasieåret måst tas i anspråk). Eftersom fixering av vilka valbara kurser som eleven skall läsa inte behöver ske förrän till årskurs tre, har elevens definitiva avgörande kunnat senareläggas till ett år efter det generella valets genomförande. Val av valbara kurser (och inriktning på fördjupning inom humaniora eller samhällsvetenskap) administreras av den program- och grenansvarige sektorchefen i samråd med schemaplaneraren och elevregisteransvarig. Rektor har uppgjort nya rutiner för genomförande av elevernas olika val och utarbetat en ny generalblankett som informationsbärare för hela valprocessen. För det individuella valet har flera olika modeller prövats vart och ett av de år som sådant genomförts. Inför det val som genomförs under läsåret 1996/97 har ännu en ny ordning konstruerats, denna gång med en på förhand given utläggning av kurser, som beskrivits ovan. Det system som tillämpades året dessförinnan, då eleverna fick göra sitt val i två omgångar, har således lämnats. Rektor beslutar enligt gymnasieförordningen om utökat respektive reducerat program för elev (5 kap 15–16 §§), om en elev skall få gå om en kurs (6 kap 16 §), om elevs fortsatta studiegång efter samråd med eleven och i förekommande fall vårdnadshavare (6 kap 20 §) och om elevs avgång (6 kap 23–24 §§). För alla typer av förändring av elevens studieplan har rektor utarbetat nya rutiner. Elevens ansökan, yttranden av berörda lärare, klassföreståndare och studie- och yrkesvägledaren samt beslut av rektor dokumenteras på en nyinförd blankett. Ett mera formaliserat förfarande har visat sig nödvändigt för att inte okontrollerade byten skall undergräva den komplexa undervisningsorganisationen. Byte av kurs, klass osv får under inga omständigheter ske utan stadgad blankettomgång och rektors skriftliga beslut. Samtliga lärare har uppmanats till vaksamhet om elever ändå genomför byte. Konsekvenserna för utbildningens organisation och för elevens möjligheter att kunna genomföra en fullständig gymnasieutbildning är till stor del oöverblickbara för den enskilda eleven. Enligt läroplanen ansvarar rektor för att syoverksamheten organiseras så att eleverna får vägledning inför de olika val som skolan erbjuder och inför val av fortsatt utbildning och yrke. Rektor ansvarar också för att syoverksamheten utformas så att elever som behöver särskilt stöd får detta. Uppdraget att genomföra syoverksamheten åvilar vid Kungshögaskolan studie- och yrkesvägledaren. En ny inriktning på dennes arbete har genomdrivits inför läsåret 1996/97. Den individuella studieplanen skall stå i centrum för syoverksamheten och studie- och yrkesvägledarens arbete skall särskilt inriktas på att ge eleverna kunskaper om hur de själva kan söka information inför studie- och yrkesval. För att göra eleverna rustade att välja väg efter gymnasiestudiernas slut har alla elever i årskurs 3 givits tillfälle att besöka SACO-mässan under höstterminen (1995 i Sollentuna och 1996 i Göteborg) samt Linköpings universitet och arbetsförmedlingen under vårterminen. Studie- och yrkesvägledaren och gästande informatörer från exempelvis olika universitet och högskolor har också i olika omgångar givit information på skolan. 15. Pedagogiskt arbete Det pedagogiska arbetet vid Kungshögaskolan har skett inom ramen för ett årsuttag av 38 382 undervisningstimmar (avser budgetåret 1995; för 1996 föreligger ännu inte slutlig redovisning), som skolans lärare fullgjort (inklusive kärnämnesundervisning på Dackeskolan men exklusive undervisning vid komvux och individuellt program). Rektor har verkat för att all pedagogisk verksamhet vid skolan skall präglas av en människosyn och kunskapssyn där eleven och hans eller hennes behov, engagemang, ansvar, inflytande och aktiva kunskapsinhämtning står i fokus och ständigt utvecklas i ett helhetsperspektiv. Varje kurs skall sålunda inledas med att eleverna och läraren tillsammans – med utgångspunkt i kursplanen, arbetsplanen för kursen, programmålen och läroplanen – kommer fram till svar på frågorna vad, varför, hur, var, vem och när? Detta innebär att klargöra vilken kunskap som eleverna skall skaffa sig genom kursen, dvs elevernas och lärarens gemensamma mål att nå, att placera in kunskapsområdet i ett större sammanhang och skapa motivation för kursen hos eleverna och insikt om nyttan för dem av kursens kunskaper, att staka ut vägen fram till uppnådd kunskap i form av arbetssätt, studiemetoder, läromedel, material, rollfördelning mellan lärare och elever, elevinflytande och tidsplanering av arbetet. Till detta kommer att finna former för dels bedömning av elevernas kunskaper och konkret klargörande av vilka krav som ställs för de olika betygsstegen, dels lärarens och elevernas gemensamma utvärdering av kursen. För att nå utbildningens mål är helhetssyn på elevens utbildning och samarbete mellan lärare ofrånkomligt. Rektor skall enligt läroplanen tillse att det kommer till stånd samverkan mellan lärare i olika kurser så att eleverna får sammanhang i sina studier och att skolans arbete med kunskapsområden, där flera ämnen skall bidra, samordnas så att de utgör en helhet för eleven. Genom skolans organisation och läraruppdragets utformning har rektor skapat förutsättningar för en sådan inriktning på det pedagogiska arbetet. Lärarna har till uppgift att förverkliga detta holistiska synsätt i det praktiska arbetet med undervisningen. Ett målmedvetet arbete har bedrivits för att förändra den pedagogiska verksamheten i riktning mot ett undersökande och tillämpande arbetssätt, där nya metoder prövas och läraren framför allt är organisatör och inspiratör för elevernas kunskapsinhämtning i en anda av målmedvetenhet, öppenhet och dialog. Härigenom ges eleverna möjlighet att "skaffa sig en grund för ett livslångt lärande", som läroplanen anger som ett övergripande mål. Grundläggande undervisning om metoder vid ett undersökande arbetssätt har införts på varje program inom ramen för en central kärnämneskurs i början av första gymnasieåret. Lärarna har alltsedan början av läsåret 1995/96 haft i uppdrag att i undervisningen i varje kurs inarbeta en naturlig och kontinuerlig användning av modern informationsteknologi, som sträcker sig längre än användning av dator för ord- och textbehandling. I det pedagogiska förändringsarbetet har individualisering av undervisningen uppmärksammats som en nödvändighet för att varje elev skall ha möjlighet att nå uppställda kunskapsmål. Läroplanen ger rektor i uppdrag att ansvara för att undervisningens uppläggning, innehåll och arbetsformer anpassas efter elevernas skiftande behov och förutsättningar och för att undervisningen utformas så att elever som behöver särskilt stöd får detta. Rektor har tillsammans med sina kolleger vid gymnasieregionens gymnasie- och högstadieskolor arrangerat och lett en studiedag om didaktiska förändringar i en årskurslös grund- och gymnasieskola som har som mål att möta eleven på hans eller hennes egen nivå. Studiedagen genomförs den 28 januari 1997 på Kungshögaskolan med 250–300 lärare från de åtta berörda rektorsområdena i Mjölby, Boxholms och Ödeshögs kommuner. Rektor har under höstterminen 1996 och början av 1997 utarbetat en plan, benämnd IG-problematiken, för att skapa förutsättningar för elever med svårigheter och särskilda behov att skaffa sig och redovisa kunskaper, bl a i form av särskilt lärarstöd och möjlighet till förnyad prövning. Grundläggande för den modell som rektor konstruerat är att huvudansvaret ligger hos den undervisande läraren. Så långt möjligt skall denne välja de mest ändamålsenliga arbetsformerna och kontinuerligt föra en dialog med eleven om framsteg i studierna och om utvecklingsbehov, så att eleven under den ordinarie kurstiden får möjlighet att nå kurskraven. Modellen innehåller också organisatoriska förändringar som börjar att genomföras under vårterminen 1997. Redan tidigare har nya former prövats för att underlätta för elever med särskilda behov. Inom kärnämnet engelska har prövats nivågruppering och parallellt med den frivilliga påbyggnadskursen Engelska C har givits en repetitionskurs för elever som inte klarat kurskraven i Engelska A. Enskilda lärare har tagit initiativ till att inom ramen för den del av den reglerade arbetstiden som inte upptas av undervisning ge elever organiserad läxhjälp. Delar av och i vissa fall hela kurser inom yrkesämnena på Barn- och fritidsprogrammet och Handels- och administrationsprogrammet har varit arbetsplatsförlagda efter rektors beslut enligt gymnasieförordningen 5 kap 9 §. Nya regler och rutiner för APU-verksamheten från läsåret 1996/97 har utarbetats av rektor och fastställts av utbildningschefen, bl a rörande arvodering till lärare och arbetsplatshandledare. Anskaffning av elevplatser för APU har överförts från tidigare särskilt arvoderade lärare till studie- och yrkesvägledaren. De sektorchefer som ansvarar för programmen BF, HP och MP har på rektors uppdrag organiserat utbildning av APU-handledare som genomförts av lärare på programmen under höstterminen 1996 och kommer att fortsätta under 1997. För ändamålet har utbildningschefen efter ansökan beviljat anslag från särskilda medel som tilldelats Mjölby gymnasium. Under läsåret 1996/97 utför elever för första gången specialarbete enligt den nya gymnasieskolans fullt genomförda former, som också innefattar graderad betygssättning. Med anledning av detta och avsaknaden av en nationell kursplan har rektor med början 1995 utarbetat en ramarbetsplan med betygskriterier för specialarbetet, som slutförs under januari 1997. Utifrån denna har arbete inletts inom sektorer och ämnesgrupper att konkretisera de av rektor fastställda gemensamma normerna för en ämnesspecifik tillämpning. Specialarbetet på linjer och mellanårsprogrammen administrerades centralt av rektor. Från läsåret 1995/96 har dock hanteringen av elevernas specialarbeten stegvis decentraliserats till sektorerna, där den ämnesteoretiska och ämnesmetodiska sakkunskapen finns. Bl a ombesörjer sektorcheferna fördelning av specialarbetsuppgifter och handledare på eleverna. Sektorcheferna ansvarar också för att eleverna inom karaktärsämneskurserna får undervisning i specialarbetsmetod. Grundläggande information om en systematisk forskningsprocess i allmänhet ges av rektor till alla elever i årskurs 2. I den nya ordningen sammanförs eleverna i projekt inom vilka de specialarbetsuppgifter som utförs har en ämnesmässig eller metodisk samhörighet. Detta möjliggör samverkan mellan dels handledande lärare kring exempelvis gemensamma bedömningsgrunder, dels elever som kan stödja varandra och vid olika skeden av arbetsprocessen samlas i seminarieform under lärarnas ledning. Som typexempel på ett projektområde för specialarbete har rektor utarbetat en plan för ett lokalhistoriskt projekt med undervisning kring källor och metod samt ett 60-tal specialarbetsuppgifter. För den administrativa hanteringen av elevernas specialarbete har rektor utarbetat ett genomgående dokumentationsblad för elevens ansökan, sektorchefs beslut om tilldelning av specialarbetsuppgift och handledare, eventuella beslut om förändringar under arbetets gång, noteringar om redovisningar som eleven gör i olika faser i arbetet samt slutligen den handledande lärarens slutgiltiga betygssättning av specialarbetet. 16. Bedömning och betygssättning Vid läsårsslutet 1995 nåddes kulmen i övergången till ett nytt betygssystem. Då sattes parallellt betyg enligt tre olika system: relativa sifferbetyg (1–5) i ämnen på linjer, målrelaterade sifferbetyg (utan definierade mål) enligt samma sifferskala i ämnen på de s k mellanårsprogrammen samt målrelaterade bokstavsbetyg (IG, G, VG, MVG) utifrån uppställda betygskriterier i kurser på program. Rektor har utarbetat anvisningar för betygssättningen enligt samtliga tre system och dessutom konstruerat ett databaserat betygsdokumentationssytem för mellanårsprogrammen för att registrera satta betyg och utfärda termins- och avgångsbetyg. För det nya kursutformade systemet har tagits i bruk betygs- och elevregisterprogrammet IST, medan det tidigare använda registerprogrammet Primula lämnades i och med utgången av de sista linjeeleverna. Förberedelser har inletts för att det betydligt större antalet betyg i det kursutformade programgymnasiet skall kunna införas i betygsdataregistret direkt av läraren, vilket också kan komma att gälla elevernas frånvaro. Till följd av det nya betygssystemet har rektor utfärdat tillämpningsbestämmelser för betygssättningen. Senast 14 dagar efter att en kurs slutat skall läraren anmäla det betyg som satts till betygsregistret, som är en del av skolans elevregister. Inom samma tid skall läraren på lämpligt sätt meddela varje elev vilket betyg som satts. Efter hand som kurser klaras av, för eleven in sina betyg i den kombinerade individuella studieplan och betygsjournal, som finns i utbildningshandboken. En särskild studiedag för all personal om betygssättningen anordnades vid början av vårterminen 1996, varvid rektor informerade om såväl organisatoriska som saklogiska aspekter på bedömnings- och betygssättningsprocessen med utgångspunkt i gymnasieförordningen och läroplanen. Denna genomgång har senare vid flera tillfällen följts upp inom sektorer och ämnesgrupper, för att underlätta och utveckla lärarnas betygssättning och anpassning till det nya betygssystemet. I arbetet med att åstadkomma gemensamma bedömningsgrunder till gagn för en likvärdig examination av alla elever har särskild kraft ägnats åt konkretion av kursplanernas betygskriterier till omedelbar mätbarhet. Ett särskilt värde har detta arbete haft genom de djupgående överväganden av undervisningens innehåll och form som med nödvändighet måste föregå utarbetande av konkreta testimplikationer. Med samma syfte att åstadkomma en stabil grund för betygssättning har lärare tagit initiativ till informella medbedömningar av varandras elever. Gemensamma prov, lokala eller nationella, förekommer inom vissa ämnen frekvent, och vid ett antal tillfällen har lärarna givits möjlighet att ta i anspråk TTF för genomförande av längre prov. Läsåret 1995/96 anordnades nationella prov med centralt engagerade provvakter, medan sektorerna under 1996/97 själva ansvarar för proven genom omfördelning av ordinarie utläggning av undervisningstid. För att elevernas arbetsbelastning skall vara så jämn som möjligt har rektor infört rutinen att det i varje klassbok, som medförs till alla lektioner för frånvaroregistrering, skall finnas en provplanering och att klassföreståndaren svarar för att genom kontakter med undervisande lärare åtgärda eventuella anhopningar av prov. Vid återkommande tillfällen har rektor och respektive sektorchef analyserat betygsstatistik och diskuterat utfall och kravnivåer med berörda lärargrupper. Genom den ovan nämnda utredning kring IG-problematiken som rektor utfört har han också utvecklat nya former för elevers prövning för att nå lägst betyget Godkänd. För att möta ett växande antal kursbetyg Icke godkänd vidtas åtgärder dels för att hjälpa eleven att skaffa sig erforderliga kunskaper redan under kursens gång, dels för att förenkla en kompletterande prövning, bl a genom en uppdelning på informell och formell prövning. Den nya ordningen för prövning kommer att genomföras under vårterminen 1997 och dessförinnan har tillämpats ett system med en prövningsperiod om två veckor varje termin, under vilken också inplacerats ett gemensamt skrivningstillfälle med centralt engagerad skrivningsvakt som den prövningsförrättande läraren kan utnyttja. Beordring av lärare att tjänstgöra som prövningsförrättare har av rektor delegerats till sektorchef. Rektors skyldigheter i anslutning till betygssättningen följer av gymnasieförordningen 7 kap: rektor ansvarar för förande av betygskatalog (6 §), utfärdar slutbetyg (10 §), sätter betyg om det är beroende av två eller flera lärares bedömning och dessa ej kan enas (3 §) samt beslutar om rättelse av betyg (14 §). Vid två tillfällen har rektor satt betyg enligt 3 §. Utfärdande av samlat betygsdokument har delegerats till elevregisteransvarig. 17. Särskilda aktiviteter Under elevens gymnasietid anordnas en rad särskilda aktiviteter som inte hänförs till den kursbunda undervisningen, bl a för att uppfylla läroplanens krav på att eleverna skall få information om samlevnad, trafikfrågor och riskerna med tobak, alkohol, narkotika och andra droger. För olika typer av särskilda inslag i utbildningen finns varje vecka tid till förfogande (TTF) på tisdag och ett antal dagar till förfogande (DTF), då varken lärare eller elever har schemalagd undervisning. Särskilda program anordnas också på start- och avslutningsdagar. Ett rullande schema har införts för den del av DTF-resursen som tas i anspråk för friluftsverksamheten och andra icke kursbundna utbildningsinslag som följer av läroplanen. Härigenom får eleverna under sina tre gymnasieår inslag i form av bl a vinterfriluftsdag, vårfriluftsdag, samlevnadsundervisning, universitetsbesök, ABC- och brandskyddsutbildning. På TTF och inom ramen för undervisningen i idrott och hälsa, samhällskunskap och naturkunskap får eleverna utbildning i ANT. Den 7 september 1995 anordnades på DTF dels en klassdag, där de nya eleverna i årskurs 1 gavs tillfälle att närmare lära känna varandra och sina klassföreståndare, dels ett program mot våld och rasism. Vid olika tillfällen har på TTF arrangerats program av Non violence generation och Ett narkotikafritt Sverige. Skoljoggen, till förmån för barncancerfonden, genomfördes onsdagen den 11 september 1996 genom flyttning av undervisningstiden till TTF dagen innan. DTF den 16 september 1996 ägnades helt åt programmet Starta eget, som arrangerades av Svenska arbetsgivareföreningen. Av särskilda utbildningsinslag från skolledningen har i samband med redogörelse för olika former av information nämnts rektors genomgångar om studieplanering, studieteknik etc. Till TTF förläggs också elevfullmäktiges sammanträden, studieinformation och särskilda utvärderingar. Vid några tillfällen har DTF disponerats sektorsvis, bl a för att genomföra särskilda moment i det lokala tillägget på olika studievägar. På Estetiska programmet har en hel vecka frilagts för att genomföra lokalt tillägg. Under varje år genomförs ett flertal kultur- och gemenskapsarrangemang för skolans elever och anställda. I de flesta fall förekommer musikaliska inslag, för vilka lärare inom Estetisk sektor och deras elever svarar. Genom beslut den 19 september 1996 har rektor reglerat frågan om ersättning för musiklärarnas merarbete, utöver vad som hänförs till undervisningen, för framträdanden under läsåret. I samband med föräldrainformationer under höstterminen har programmet inletts med ett sång- och musikinslag av elever på musikgrenen. Lucia har firats den 13 december i Mjölby kyrka i två omgångar för Kungshögaskolan och en för Dackeskolan samt 1996 ytterligare en för den övriga kommunförvaltningens personal och allmänheten. För luciatåg svarar elever på Estetiska programmet och övriga elever som ingår i Kungshögaskolans kör. Vartannat år ges kursen Scenisk produktion, inom vars ram läsåret 1995/96 framfördes i aulan för Kungshögaskolans alla elever och anställda med uppdelning på tre föreställningar dels en julshow i samband med terminsavslutningen den 20 december 1995, dels en vårshow den 5 juni 1996, som inledde läsårets festliga slut i dagarna tre med nationaldagsfirande den 6 och avslutningsceremonier den 7 juni. Höstterminen 1996 avslutades samma datum som föregående år men med ett julmusikprogram. Båda åren bjöds alla elever och anställda på julkaffe med bröd, innan jullovet tog vid. 1996 högtidlighölls, enligt samma former som rektor infört 1995, såväl valborgsmässoafton som nationaldagen på Ryttarhagens hjässa med fanborg, körsång, tal av rektor och elevstyrelsens respektive elevfullmäktiges ordförande samt – den 6 juni – picknick i det gröna. Läsårsavslutningen den 7 juni 1996 inleddes med avslutningsprogram i aulan med musik och rektors tal i två omgångar för vardera årskurs 1 och 2. För avgångseleverna i årskurs 3 ägde avslutningsceremonin rum i Mjölby kyrka med sång, musik, stipendieutdelning, tal av utbildningschefen, rektor och skolprästen. Därefter vidtog procession genom staden under ledning av Mjölby ungdomsmusikkår från Stora torget till Kungshögaskolan, där "studenterna" och all personal bjöds på lunch med sång, musik och tal. Under verksamhetsperioden har hållits ett flertal konserter i aulan och i kafeterian, både av skolans egna elever och av inbjudna gäster. Vid några tillfällen har också givits teaterföreställningar. Särskilda aktiviteter har genomförts på FN-dagen den 24 oktober och Europadagen den 9 maj samt i anslutning till valet till EU-parlamentet i september 1995, bl a besök av parlamentskandidater, paneldebatt mellan företrädare för olika partier och genomförande av skolval. Olika sociala aktiviteter, såsom studentbal, har arrangerats av elevkommunen. 18. Extern samverkan Information om Kungshögaskolans verksamhet till andra än skolans egna elever och anställda ges av rektor framför allt i samband med de föräldramöten som anordnas årligen i tre omgångar om vardera 1–2 tillfällen. Rektor har också presenterat det svenska utbildningssystemet och Mjölby gymnasium vid ett flertal besök av utländska eller svenska gäster. Vidare har rektor vid olika tillfällen informerat massmedia samt den 24 september 1996 besökt Mjölby rotaryklubb och föreläst om den nya gymnasieskolan. Rektor ansvarar enligt läroplanen för att samverkan med arbetslivet utanför skolan utvecklas så att eleverna får en kvalitativt god utbildning samt en förberedelse för yrkesverksamhet. Detta sker bl a genom programråd, lärares kontakter med APU-platser och utbildning av APU-handledare. Inom undervisningen i olika ämnen har sektorchefer, lärare och elever utvecklat kontakter med arbetslivet för att ge eleverna möjlighet att utföra realistiska tillämpande arbetsuppgifter. Anställda vid Kungshögaskolan ingår i flera olika nätverk med företrädare för andra skolor och har också i några fall deltagit i att etablera nätverkskontakter. För samverkan på ämnesgrund mellan grundskolans och gymnasieskolans lärare inom gymnasieregionen finns ett nätverk för vart och ett av kärnämnena och även de båda vanligaste av de övriga främmande språken. För samarbetet mellan grundskolan och gymnasieskolan har gemensamma studiedagar hållits, och rektor deltar regelbundet i gemensamma konferenser för högstadie- och gymnasierektorerna och skol- och utbildningscheferna i Mjölby kommun, minst en gång per termin utökad med kollegerna i de samverkande kommunerna Boxholm och Ödeshög. Kontakter på elevnivå med andra gymnasieskolor har odlats av elevkommunen genom dess medlemskap i SVEA, vars kongress var förlagd till Kungshögaskolan den 24–26 november 1995 med deltagande av ett par hundra delegater från en stor del av landets gymnasier. Rektor har också ansvar för att samverkan med universiteten och högskolorna utvecklas så att eleverna får en kvalitativt god utbildning samt en förberedelse för fortsatt utbildning. Samarbete sker främst med Linköpings universitet, bl a genom kontakter i samband med att Kungshögaskolan kontinuerligt tar emot lärarkandidater, genom studie- och yrkesvägledarens regelbundna informationsutbyte och genom ämnesnätverk som håller på att byggas upp mellan gymnasieskolorna i länet och universitetet. Kungshögaskolans kontakter med Skolverket har intensifierats under 1996 genom att rektor utsetts att ingå i en referensgrupp av skolledare för arbetet med gymnasiereformens genomförande i Skolverkets Linköpingsregion, omfattande Östergötlands, Södermanlands och norra delarna av Jönköping och Kalmar län. Till följd härav har rektor på uppdrag av Skolverket organiserat ett seminarium, som genomfördes på Kungshögaskolan den 13 november 1996 med deltagande av ett 100-tal skolledare och lärare, om gymnasiereformen inom det riksomfattande projektet Frihet, frustration, fantasi, framtid. Under seminariedagen fungerade elever på Handels- och administrationsprogrammet som konferensvärdar och arrangerade elever på Hotell- och restaurangprogrammet en festlunch på Dackeskolan. Vid temadiskussioner under seminariet fungerade följande representanter för Mjölby gymnasium som inledare och diskussionsledare: utbildningschef Hans Ridderström (utbildningsorganisation), rektorerna Per Andersson (betygsfrågor) och Terttu Johansson (individuella program) samt sektorcheferna Lars-Olof Larsson (internationalisering), Lars Friman (elevinflytande) och Lennart Nisbel (nya arbetssätt). Ett nytt seminarium i Skolverkets regi för alla gymnasieskolor i hela Linköpingsregionen planeras i Mjölby till den 8 april 1997 och skall kretsa kring skapande av och arbete i nätverk som ett instrument i gymnasieskolans utvecklingsarbete. Genom utbildningschefens förmedling besökte fyra undervisningsråd från Skolverket Kungshögaskolan den 7 och 8 februari 1996 för utprovning av metoder för Skolverkets tillsynsverksamhet, bl a vid utvärdering av betygssättningen. Utöver tjänsten vid Mjölby gymnasium är rektor av Skolverket och Franska republikens utbildningsministerium förordnad censor vid internationell studentexamen i Stockholm och Paris. Läroplanen ger rektor ansvar för att stimulera till internationella kontakter, samverkan och utbyten i utbildningen. Kungshögaskolan har ett vittgående internationellt utbyte med skolor i Danmark, Tyskland, Belgien, Tjeckien och Storbritannien och ytterligare samarbete har under 1996 projekterats, bl a med gymnasieskolan i Mjölbys finska vänort Hankasalmi och dess samarbetspartner i grekiska Thesaloniki. Det mest framträdande internationella projektet är en triangelsamverkan med ekonomiskt stöd från Europeiska unionen inom ramen för EEP mellan Kungshögaskolan, gymnasiet i tyska Bad Bramstedt och den skandinaviska skolan École Reine Astrid i Waterloo utanför Bryssel, vilken senare partner under 1996 ersatts med danska Frederiksunds Handelsskole, för att uppfylla de krav på olika nationalitet på de ingående skolornas huvudmannaskap som EU-programkontoret ställer. Bidrag till denna samverkan har också erhållits från Nordiska ministerrådet och Skolverket. Rektor har deltagit vid följande utländska delegationers besök på Kungshögaskolan, varvid rektor vid varje tillfälle hållit genomgång om vårt nationella och lokala utbildningssystem: läraren Erhard Schwesig och en grupp elever från Bad Bramstedt den 18–21 augusti 1995, då rektor förevisat skolans historiska omgivningar, samme lärare med en annan elevgrupp den 17–23 maj 1996, nämnde lärare och rektor Ulrich Marsch den 29–30 april 1996, då rektor genomfört en historisk utfärd till Vadstena med gästerna, som också deltagit i valborgsmässofirandet, och vidare rektor och en grupp lärare från gymnasiet i tjeckiska Ostrava den 29 september–1 oktober 1996 samt två lärare från Frederiksund den 21–22 november 1996. Rektor har tillsammans med utbildningschefen och sektorcheferna Lars-Olof Larsson, Lars Friman och Jan Björfeldt besökt École Reine Astrid och den svenska delegationen vid Europeiska unionen i Bryssel den 11–14 maj 1996. Varje år tar skolan emot utländska utbytesstudenter från engelskspråkiga länder. Under verksamhetsperioden har samtliga stipendiater kommit från Australien: Catherine Dunne och Coreena Smith kalenderåret 1995 samt Sienna Clark och Joseph Johns läsåret 1995/96. I januari 1997 anländer ytterligare en australiensisk utbytesstudent. Under läsåret 1995/96 har Lennart Nisbel varit ansvarig för de gästande stipendiaterna, vilket uppdrag inför läsåret 1996/97 övertagits av Lars Liljegren. Av Kungshögaskolans egna elever har varje läsår ett antal haft studieuppehåll för att studera utomlands under ett års tid. 19. Elevinflytande Skollagen 5 kap 2 § stadgar att rektor skall tillse att eleverna har inflytande över hur deras utbildning utformas. Rektor utarbetade 1994 ett elevdemokratiskt system i form av en elevkommun, som räknar alla Kungshögaskolans elever som medlemmar. Till grund för elevkommunen ligger ett reglemente som antogs 1994 av rektor och valda ombud för skolans elever. Elevinflytandet har flera uppgifter: a) att föra fram elevernas vilja i skolan, b) att träna eleverna att bli aktiva samhällsmedborgare, c) att engagera eleverna för den egna utbildningen genom att de får vara med och påverka, d) att stärka sammanhållningen genom att eleverna får arbeta tillsammans för gemensamma intressen. Eleverna har inflytande i skolan på tre nivåer: 1) den enskilde eleven kan påverka sin egen utbildning, t ex genom val av kurser, 2) den dagliga undervisningen skall vara ett samspel mellan lärare och elever, där eleverna får vara med om att utforma arbetet, 3) genom formella elevorgan har eleverna möjlighet att debattera, föreslå lösningar och i en del fall även bestämma om sådant som rör hela skolan. Av formella samverkansorgan där eleverna kan öva inflytande har, förutom elevkommunen, tidigare nämnts skolkonferens och klassråd, vilka båda stadgas i gymnasiereformen. Till handledare för elevkommunen har elevfullmäktige för 1995/96 valt Lars Friman, som dock på grund av sitt sektorchefsskap varit förhindrad att utöva uppdraget. Som handledare under läsåret har i stället verkat rektor, som varit vald handledare läsåret dessförinnan. För 1996/97 har fullmäktige utsett Roger Medin till handledare. Rektor har förrättat det årliga elevfullmäktigevalet, deltagit vid de flesta mötena med fullmäktige samt fortlöpande samarbetat med framför allt elevfullmäktiges och elevstyrelsens ordförande men även utbildningsutskottets ledamöter. Elevfullmäktige har utsett rektor till ordförande i utskottet för elevkommunens vetenskapliga stipendium. Elevkommunen avger årligen en egen verksamhetsberättelse. Vid Kungshögaskolan verkar flera elevföreningar: Mjölby gymnasieskolas idrottsförening (MGIF), Kungshögaskolans kör, Kristen skolgemenskap (KSG), Mjölby gymnasiums unga forskare (MGUF), Dataklubben, den ekonomiska föreningen Kungshögaskolans nya ekonomiska gemenskap (KNEG) samt kamratföreningen för förutvarande elever Mjölbygymnasisternas förening. Olika politiska skolföreningar bedriver också verksamhet. Särskilda lokaler i skolan har upplåtits åt elevkommunen, redaktionen för skoltidningen Mummel i bänken och samtliga nämnda föreningar utom kamratföreningen. Rektor anslår årligen efter ansökan begränsade ekonomiska medel till elevkommunens och, i mindre omfattning, elevföreningarnas verksamhet. Mjölbygymnasisternas förening delar årligen i samband med läsårsavslutningen ut ett stipendium till en eller flera elever vid Mjölby gymnasium som främjat kamratskap vid skolan eller gjort särskilda insatser för att skapa goodwill för gymnasiet. Vart femte år kallar föreningen sina ca 1 000 medlemmar till ordinarie möte på Kungshögaskolan, vilket senast ägde rum 1995. Ordförande för föreningen är rektor, som valts i sin egenskap av tidigare elev vid Kungshögaskolan. Rektor har anordnat utbildning av elevkommunens förtroendevalda, klassrådens presidiemedlemmar och elevföreningarnas styrelsemedlemmar i förenings- och sammanträdesteknik med Göran Hedin som lärare. Ekonomifunktionärer har utbildats av chefen för ekonomisk sektor samt elevfullmäktiges valda elevskyddsombud av Kungshögaskolans huvudskyddsombud. 20. Elevsociala förhållanden En uppgift lika framskjuten som den att förmedla kunskaper inom olika kurser är gymnasieskolans skyldighet att till eleverna överföra grundläggande normer och värden för hur man förhåller sig till andra människor, vilket berör allt ifrån relationer mellan enskilda människor till individens roll i samhället. Denna sociala fostran skall förekomma inbyggd i allt pedagogiskt arbete och så långt möjligt också i all annan verksamhet inom skolan. På rektors uppdrag har sektorcheferna lett diskussion med lärarna om gemensamma normer för elevernas beteende och om skolans vuxna som förebilder genom deras sätt att vara, närvara, agera och reagera. En studiedag om hur läroplanens kapitel om normer och värden skall omsättas i det dagliga skolarbetet planeras den 13 februari 1997. Rektors disciplinära rätt enligt gymnasieförordningen 6 kap 26 § att besluta om elevs tillrättaförande har endast utnyttjats vid det fåtal tillfällen då elever avstängts från datoranvändning för brott mot skolans säkerhets- och integritetsbestämmelser. Rektor har aldrig funnit anledning att besluta om interimistisk avstängning av elev enligt 6 kap 29–30 §§. I en klass på Barn- och fritidsprogrammet har under både läsåret 1995/96 och 1996/97 tillfredsställande arbetsförhållanden inte kunnat upprätthållas av undervisande lärare eller klassföreståndare till följd av störande beteende hos några elever. Efter bl a klasskonferenser, elevvårdskonferens, samtal med elever och föräldrar, föräldramöte och rektors besök i klassen har rektor har uppdragit åt specialpedagogen att göra en undersökning av förhållandena i klassen, som åtminstone till en del är betingade av vissa elevers studiesvårigheter, samt föreslå lösningar och därefter i samråd med klassföreståndare och rektor vidta åtgärder i klassen. Härefter har förhållandena i klassen märkbart förbättrats. I samband med sabotage och integritetskränkningar på dataområdet under läsåret 1996/97 och motsättningar som följt i kölvattnet därav har rektor dels genomfört samtal med enskilda elever, dels samlat olika elevgrupper till diskussion om elevers rättigheter och skyldigheter och om gemensamma normer. De störningar och konflikter som förevarit har därefter upphört. Ledighet från skolarbetet utöver loven har beviljats mycket restriktivt och efter beslut av rektor eller den rektor bestämmer enligt gymnasieförordningen 6 kap 26 §. Utbildningsnämnden utfärdade under höstterminen 1995 riktlinjer för ledighetsgivningen innebärande att ledighet normalt inte beviljas för semesterresor och inte i anslutning till lov. Rektor har delegerat rätten att enligt dessa principer bevilja ledighet till undervisande lärare för enstaka lektion och till klassföreståndare för 1–3 dagar i följd och högst 6 dagar per läsår, dock ej ledighet i direkt anslutning till lov, terminsstart eller terminsslut. För ansökan om ledighet har rektor utarbetat nya rutiner och infört en ny blankett gemensam för alla typer av ledighet. På denna skall yttranden från olika befattningshavare i skolan ha lämnats innan ansökan inges, och ansökan skall ha inkommit till den som skall besluta senast 14 dagar före den önskade ledighetens början. Efter fattat beslut arkiveras blanketten med ansökan, yttranden och beslut centralt på expeditionen, oavsett vem som enligt delegationsordningen fattat beslut. Rektor har från vårterminens start 1995 infört en nyordning för hantering av elevers frånvaro. Frånvaro förs av undervisande lärare in i klassboken vid varje lektions slut. Klassföreståndaren ansvarar för veckovis kontroll och summering av frånvaron. Frånvaro skall av klassföreståndaren – eller om möjligt redan av undervisande lärare – klassificeras som giltig eller ogiltig. För varje kategori skall räknas dels antal timmar om 60 minuter, dels antal tillfällen av sammanhängande frånvaro som eleven inte varit närvarande. Giltig frånvaroanledning är förhandsanmäld eller i efterhand styrkt sjukdom samt beviljad ledighet. All övrig frånvaro är ogiltig. Varje månad lämnar klassföreståndarna en sammanställning till kurator över elevernas frånvaro fördelad på de olika kategorierna. Utifrån denna statistik utfärdar rektor varning till elever med hög ogiltig frånvaro och i nästa steg besked om att skolan kommer att rapportera till Centrala studiestödsnämnden att eleven inte studerar på heltid och därför skall ha reduktion av studiemedel. Frånvarosammanställningarna är också viktiga indikatorer i klassföreståndarnas och kurators arbete för att hjälpa elever med särskilda svårigheter. Vid slutet av varje termin utfärdar klassföreståndarna ett intyg över terminens frånvaro, vilket skall uppvisas och undertecknas av vårdnadshavaren innan det återlämnas till skolan. En handlingsplan för att komma till rätta med skolkande elever har introducerats för och börjat tillämpas av Kungshögaskolans personal. Rektor ansvarar enligt läroplanen för att elevvårdsverksamhet utformas så att elever som behöver särskilt stöd får detta. För ett helhetsgrepp om elevens studiesociala situation har elevvårdspersonalen utökats och organiserats i en elevvårdsgrupp som möts varje vecka, som beskrivits ovan. Förutom elevvårdsgruppen har klassföreståndarens och klasskonferensens betydelse för en helhetssyn på eleven understrukits. Den särskilda handläggningen av elevsociala frågor och skolans kontakter med socialförvaltningen handhas framför allt av kurator, vilken befattning under höstterminen 1996 åter har besatts. Ett antal elevärenden och kontakter med föräldrar har också hänskjutits till rektor. Överlämnande av information om nya elever från grundskolans till gymnasieskolans elevvårdsfunktionärer har skett under ledning av chefen för gymnasieskolans intagningskansli. Hälsoinformation har mottagits av skolsköterskan i en separat överlämnandeomgång. Kungshögaskolans elevvårdspersonal svarar i sin tur för att berörda klassföreståndare får nödvändig information. För elevernas skolhälsovård har dels en ny skolläkare tillträtt i december 1995, dels skolsköterskans arbetstid genom beslut av rektor omfördelats så att hon är i tjänst varje dag som det finns elever verksamma i skolan. Skolprästen har i allmänhet funnits tillgänglig på skolan en gång per vecka. Skolmåltid och kafeteria drivs av kommunens kostenhet på entreprenad, som regleras i avtal mellan kostchefen och utbildningschefen. Också förhållanden kring elevresor och olycksfallsförsäkring för eleverna handläggs centralt för hela utbildningsförvaltningens område. Två handikappade elever har under verksamhetsperioden studerat vid skolan. En synskadad elev fullbordade vid läsårsslutet 1996 en fyraårig studiegång. Han hade under sina studier tillgång till en särskilt utbildad lärare, som följt honom sedan grundskolan, och till särskild utrustning. Från och med läsåret 1996/97 finns en rullstolsburen elev. Inför början av hennes studier har en del installationer genomförts i skolans lokaler och en elevassistent anställts. Båda eleverna har fått tillgång till ett eget lokalutrymme. Rektor, klassföreståndare och företrädare för elevvårdspersonalen har vid olika tillfällen sammanträffat med handikappkonsulent och föräldrar. 21. Utvecklingsarbete Rektor skall enligt skollagen 2 kap 2 § särskilt verka för att utbildningen utvecklas. En stor del av den verksamhet som under läsåren 1995/96 och 1996/97 bedrivits av rektor, sektorchefer och lärare har bestått i olika former av utvecklingsarbete, bl a som följd av införande av en ny gymnasieskola och en ny lokal skolorganisation och det målstyrda utbildningssystemets ständiga omprövning av form och innehåll i takt med samhällets förändring. Rektors uppbyggnadsarbete har beskrivits tidigare. Sektorchefernas arbete har alltmera inriktats på att anlägga ett helhetsperspektiv på respektive sektors utbildningar och att aktivt ta ett program- och grenansvar i ett utvecklingsperspektiv. Utvecklingsarbetet på olika nivåer har kretsat kring såväl organisation och processer som förhållningssätt och didaktik. En del av utvecklingsarbetet är den "produktutveckling" som består i årlig revision av utbildningsutbudet, både på kurs- och programnivå. Så har flera lokala kurser utarbetats av Kungshögaskolans lärare och fastställts av utbildningsnämnden, och ett ännu större antal har avlägsnats från utbudet i en medveten minimering av mängden lokala kurser. Konstellationer av kurser för individuellt val, valbara kurser och lokalt tillägg har fastställts inför vart och ett av de aktuella läsåren. På varje program och gren har genomförts en strategisk översyn av utbildningens organisation, bl a utbildningsvägarnas sammansättning av kurser och dessas fördelning på gymnasietidens nio undervisningsperioder. En särskilt omfattande genomgång har skett under höstterminen 1996 av Barn- och fritidsprogrammet. Rektor har tillsammans med den programansvarige sektorchefen och två karaktärsämneslärare på programmet under ett antal veckovis återkommande möten omprövat programmets uppbyggnad och organisation från grunden, vilket resulterat i en rad mer eller mindre genomgripande förändringar av utbildningen. Två nya utbildningsprogram har projekterats: Medieprogrammet, som införts läsåret 1996/97, och det specialutformade Småföretagarprogrammet, som inrättats genom utbildningsnämndens beslut och erbjuds till läsåret 1997/98. En medveten strävan har varit att skapa ett allt större utrymme för didaktiskt utvecklingsarbete i riktning mot läroplanens mål för den förnyade gymnasieskolan. Ett instrument för detta är den ämnesförankrade seminarieverksamhet som inletts 1996/97 inom ramen för kompetensutvecklingstid. Pedagogiska diskussioner har med nödvändighet också förekommit i samband med lärarnas utarbetande av kursvisa arbetsplaner. För en pedagogisk helhetssyn på elevernas utbildning har ett utvecklingsarbete inletts inom ramen för programkonferenser, där samverkan över kärn- och karaktärsämnesgränser har en central plats. De aspekter på det pedagogiska arbetet som särskilt framhållits för utvecklingsarbetet är ett undersökande och tillämpande arbetssätt, användning av informationsteknologi, elevers inflytande över sin utbildning samt individualisering av undervisningen. Utvecklingsarbetet har framför allt genomförts på reglerad arbetstid utöver undervisning och för sin framgång i stor utsträckning varit beroende av lärarnas egna initiativ. För att utveckla klassföreståndarrollen och eventuellt övergå till ett system med mentorer, har diskussioner förts i sektorerna om vilka funktioner av vuxenstöd som gymnasieeleverna har behov av under sina studier. Ett omfattande planarbete har utförts av skolans lärare, särskilt under läsåret 1995/96. Förutom kursplaner för lokala kurser har de utarbetat arbetsplaner för samtliga nationella och lokala kurser som förekommer på Kungshögaskolans program och som kärnämnen på Dackeskolans. Detta har utgjort en direkt fortsättning på det under läsåret dessförinnan påbörjade arbetet med konkretioner av betygskriterier, vilka överförts som en del i de kursvisa arbetsplanerna. Rektor har utfärdat särskilda riktlinjer för arbetsplanearbetet, vilka presenterats både muntligen och skriftligen. En strävan har varit att inte på förhand reglera planernas form utan att ge utrymme för kreativitet i arbetet och idérika lösningar. I stället har uppställts några moment som bör förekomma som ett minimum i varje arbetsplan, såsom precisering och strukturering av kursens innehåll, arbetssätt, läromedel, elevinflytande, tidsplanering, sätt att motivera eleverna, former för bedömning av elevernas kunskaper, konkreta betygskriterier samt metoder för utvärdering av kursen. Det har särskilt betonats att arbetsplanen inte skall innehålla någon upprepning av styrdokumentens mål och formuleringar, att arbetsplanen skall fånga in de relevanta momenten i alla styrdokument, dvs även de mera generella målsättningarna i läroplanen, programmålen etc, att arbetsplanen skall vara operativ och konkret formulerad i direkt utvärderingsbara termer. Utkast till arbetsplaner har cirkulerats inom och mellan sektorer för att vidareföra idéer om innehåll och utformning. En central funktion hos planarbetet har varit den tankeprocess som med nödvändighet föregår formuleringen av en handlingsplan. Arbetet har också inneburit en träning i den process från målformulering till måluppfyllelse som kännetecknar det målstyrda utbildningssystemet. Sedan arbetsplaner för samtliga kurser upprättats, har arbetet fortsatt, dels med en kontinuerlig revision under medverkan av eleverna efter hand som en plan prövats vid ett eller flera genomföranden av kursen i fråga, dels inarbetande av handlingstermer för särskilda aspekter på undervisningen, såsom undersökande och tillämpande arbetssätt, användning av informationsteknologi, elevinflytande och läroplanens mål rörande normer och värden. Sedan kommunens nya skolplan antagits har arbete inletts med att omsätta denna i verksamheten, också på kursnivå och därmed konkretiseras i de kursvisa arbetsplanerna. Under läsåret 1996/97 pågår sektorchefernas utarbetande av arbetsplan för respektive sektor och därtill hörande utbildningsvägar. Rektor upprättar en grundläggande arbetsplan för hela skolan. För lärares genomförande av utvecklingsprojekt har rektor anslagit särskilda budgetmedel. Ansökan om tilldelning har ingivits via respektive sektorchef, och rektor har beviljat finansiering av ett antal projekt, där lärarens insatser sträcker sig utöver vad som ryms i läraruppdraget och den reglerade arbetstiden. Merparten av dessa har haft en didaktisk inriktning, t ex rörande elevers uppbyggnad av och inlärning genom ämnesöverskridande multimediatillämpningar, ett laborativt problembaserat arbetssätt i fysik och en programanpassad och lärobokslös undervisning i grundkursen i företagsekonomi. Utvecklingsmedel har också tilldelats skolans lärare av Skolverket. 22. Personalens kompetensutveckling Av rektors uppdrag enligt skollagen 2 kap 1 § att särskilt verka för att utbildningen utvecklas följer ett ansvar enligt läroplanen för att lärare och annan personal får möjligheter till den kompetensutveckling som krävs för att de professionellt skall kunna utföra sina uppgifter. Enligt läroplanen skall det bland skolans lärare också ständigt pågå "en aktiv diskussion […] om kunskapsbegrepp, om vad som är viktig kunskap i dag och i framtiden och om hur kunskapsutveckling sker". För att skolan "skall utvecklas måste den fortlöpande ifrågasätta sina […] arbetsformer, utvärdera sina resultat och pröva nya metoder". Vidare skall läraren i undervisningen beakta resultat av utvecklingen inom ämnesområdet och den pedagogiska forskningen. Det system med feriefortbildningsdagar och studiedagar, som gällde till och med läsåret 1995/96, har genom 1996 års läraravtal ersatts med kompetensutvecklingstid om 104 h per år inom den reglerade arbetstiden. Läsåret 1996/97 har kompetensutvecklingsresursen tagits i anspråk på följande sätt: ämnesteoretiska och didaktiska seminarier om 1,5 h varannan vecka, tid motsvarande två heldagar att fördelas inom ramen för fyra DTF, två studiedagar, tre dagar vid terminsslutet samt 14 h för individuell kompetensutveckling inom ramen för veckans reglerade arbetstid. All tid utom den som reserverats för seminarieverksamheten och eventuellt andra aktiviteter som är gemensamma för all personal kan efter överenskommelse med rektor tas i anspråk som kompensation för kompetensutveckling som förlagts till annan tid. Kompetensutvecklingsdagarna efter läsårets slut den 16–18 juni 1997 tas i anspråk för den personal som ej fullgjort motsvarande tid dessförinnan. Kompetensutveckling som äger rum på särskilt avsatt tid och sådan som bryter ordinarie arbetstidsutläggning skall vara godkänd på förhand av sektorchef eller rektor. För all kompetensutveckling har under läsåret gällt en generell inriktning mot den nya gymnasieskolan. Rektor har tagit initiativet till en kontinuerlig serie av kompetensutvecklingsseminarier varannan vecka under läsåret 1996/97. Seminarierna är ämnesmässigt avgränsade, ett eller flera inom varje sektor, och i dessa deltar all lärarpersonal. Där behandlas didaktiska och ämnesteoretiska frågor av betydelse för undervisningens kvalitet och utveckling. Deltagarna ansvarar gemensamt för planering, genomförande och aktivt deltagande i kompetensutvecklingen inom seminarierna. En grundindelning i lärargrupper för ämnesseminarierna har fastställts vid läsårets början. Program för seminarierna införs dock i ett stående schema i veckobladet, och den som vid ett seminarietillfälle vill delta i ett annat seminarium än det som följer av grundindelningen har möjlighet att göra det. En del av kompetensutvecklingen har varit gemensam för all personal eller för all lärarpersonal, och den har framför allt inriktats på olika frågor förknippade med gymnasieskolans förnyelse. Alla lärare har under oktober 1996 följt den TV-sända konferensen Storforum om skolan, som behandlade gymnasiereformens genomförande. En fortsättning därpå var Skolverkets konferens "Frihet, frustration, fantasi, framtid", som var förlagd till Mjölby och i vilken ett antal lärare och skolledare från Mjölby gymnasium deltog. Olika aspekter på den nya gymnasieskolan har uppmärksammats av rektor vid genomgång inför all personal den 17 oktober 1996 av resultatet av den tillsyn som Skolverket genomfört mot gymnasieskolorna i Norrköpings kommun. En hel studiedag den 8 januari 1996 har ägnats bedömning och betygssättning i det nya betygssystemet. För att gymnasieskolans lärare skulle få insikt i reformarbetet inom grundskolan anordnades en studiedag därom den 26 september 1995. En studiedag förlagd till DTF den 28 januari 1997 är gemensam med grundskolans högstadium i hela gymnasieregionen och behandlar de två stora reformerna inom de obligatoriska och frivilliga utbildningsformerna och de pedagogiska förändringar som dessa skall medföra. Studiedagen har planerats av samtliga högstadie- och gymnasieskolerektorer i området vid ett antal möten på Kungshögaskolan under höstterminen 1996. Rektor höll den 10 oktober 1995 en genomgång av sin systematisering av läraruppdraget utifrån samtliga generella styrdokument som berör gymnasieskolan, vilket följdes av en skriftlig dokumentation med hänvisning till uppdragets alla källor. En uppföljning har skett under ledning av respektive sektorchef. All personal har vid sju olika tillfällen under januari och februari 1996 deltagit i presentation av samtliga sektorer, deras personal, verksamhet och arbetsmetoder, i syfte att skolans anställda skall lära känna varandras arbete och att en grund skall läggas för samarbete över sektors- och ämnesgränser. Motsvarande besök vid Dackeskolans sektorer, individuellt program, särskolan och komvux har planerats. En stor satsning på datorutbildning genomfördes under läsåret 1995/96, för att personalen både i själva undervisningen och i sitt övriga arbete skall ha möjlighet att följa med i IT-utvecklingen. Både grund- och fortsättningskurser i datoranvändning har arrangerats under höstterminen 1995 liksom en särskild utbildning i internetanvändning i form av en studiedag den 4 mars 1996. En handfull lärare har under höstterminen deltagit i en IT-kurs om 5 poäng vid Linköpings universitet. Lärare med särskilda uppdrag på dataområdet har deltagit i datakonferenser i bl a Sollentuna och Ronneby, för att tillföra skolan ny kompetens. Till grund för utveckling av ett allt mera problemorienterat, undersökande arbetssätt erhöll samtliga lärare handledningen Forskningsboken inför läsåret 1995/96. I samband med läsårsstarten 1995 anordnades i samarbete med räddningstjänsten en kortare brandutbildning för personalen. En stor del av kompetensutvecklingen har skett sektorsvis. I sektorchefens uppdrag ingår att organisera, initiera och ansvara för ledning av didaktiska och ämnesteoretiska seminarier på kompetensutvecklingstid och att i samråd med respektive lärare upprätta en fortbildningsplan. Detta har bl a genomförts vid kompetensutvecklingssamtal med varje anställd, där utgångspunkten har varit att arbetstagaren har ett grundläggande eget ansvar för sin kompetensutveckling, vilket också uppställts som ett kriterium för den individuella lönesättningen. Huvuddelen av fortbildningsanslaget i rektors budget är fördelad till sektorcheferna, och det ankommer på sektorchefen att besluta om den individuella kompetensutveckling som läraren skall genomgå. Målet för kompetensutvecklingen har varit det tillskott av kompetens som läraren och skolan har behov av för att på bästa sätt fullgöra sitt uppdrag. Sektorchefen har också fått i uppdrag att svara för dokumentation av varje sektorsmedlems genomförda kompetensutveckling, vilket ersätter det tidigare fortbildningsregistret som slutade föras vid utgången av läsåret 1995/96, och av eventuella omfördelningar av kompetensutvecklingstid mellan olika dagar och tidspotter. Utbildning av sektorcheferna har genomförts i olika omgångar. Den 15–16 november 1995 anordnades två utbildningsdagar på Ullinge värdshus vid Eksjö för samtliga sektorchefer inom utbildningsförvaltningens område, varvid rektor ansvarade för en av dagarna. Vid en hel utbildningsdag den 16 september 1996 utbildades sektorcheferna i att hålla utvecklingssamtal med anställda. Chefen för ekonomisk sektor har fått rektors uppdrag att anordna en utbildning kring olika aspekter på sektorchefernas ekonomihantering. Rektor har deltagit i av utbildningschefen anordnade internatmöten med vissa utbildningsinslag på Rimforsa kursgård den 26–27 oktober 1995 och den 28–29 oktober 1996. Utbildning för utbildnings- och skolförvaltningarnas rektorer har också genomförts den 5 september 1996 kring arbetsvärdering och den 12 december 1996 om kommunikation och hantering av relationer. 23. Utvärdering Enligt gymnasieförordningen och läroplanen skall lärarna "tillsammans med eleverna utvärdera undervisningen" i gymnasieskolan. Elevernas medverkan är ett inslag i deras inflytande på skolarbetet. För att ge eleverna redskap för att reellt påverka deras utbildning har rektor utvecklat former för elevernas utvärdering. Grundläggande för detta har varit att klargöra vilken funktion utvärdering har, dvs att jämföra hur något utfallit i praktiken med hur det var tänkt enligt uppställda mål, och att syftet framför allt är att man skall kunna förbättra för framtiden, så att målen nås i högre grad. Rektor har utarbetat dels en processmall för systematisk utvärdering, dels en "målbank", som utgår från läroplanen och övriga styrdokument och från vilken eleverna kan välja vilka mål för verksamheten som skall utvärderas. Elever och personal har fått kunskap om utvärderingssystemet framför allt genom att rektor hållit ett antal genomgångar och utfärdat skriftliga anvisningar. De olika stegen i den utvärderingsprocess som tillämpas är följande: 1. Objekt. Vilket moment i eller vilken aspekt på verksamheten skall utvärderas? 2. Motiv. Varför är detta angeläget att utvärdera? 3. Mål. Hur är det tänkt att vara (enligt uppdraget eller annan uppställd norm)? 4. Utfall. Hur är det i praktiken? 5. Avvikelse. Vad är fel, dvs vad skiljer hur det är från hur det är avsett att vara? 6. Överensstämmelse. Vad är rätt, dvs vad har blivit som avsett? 7. Förändring. Har måluppfyllelsen blivit bättre eller sämre den senaste tiden? 8. Orsak. Varför har en eventuellt bristande överensstämmelse mellan mål och utfall uppkommit? 9. Acceptans. Stämmer din uppfattning om hur målet bör vara överens med hur målet nu är? 10. Konsistens. Strider det gällande målet mot något annat mål för skolan? 11. Åtgärd. Hur skall man komma till rätta med en eventuellt bristande överensstämmelse mellan hur det är tänkt att vara och hur det faktiskt blivit? Skolans elever genomför regelbundet utvärderingar dels efter varje kurs, dels i form av en "generalutvärdering" av framför allt icke kursbundna aspekter en gång per år på en särskild utvärderingsdag i slutet av läsåret, den 2 och 3 maj 1995 respektive den 7 maj 1996. Under läsåret 1996/97 har också börjat genomföras program- och grenutvärderingar. Den stora årliga utvärderingen har på rektors uppdrag sammanställts av Lars Friman såväl 1995 och 1996. Utvärderingsresultatet och förslag till åtgärder med anledning av detta har presenterats av rektor vid den påföljande läsårsstarten. Klassföreståndarna har haft i uppdrag att vidareföra detta till eleverna i respektive klass. Sektorcheferna har haft särskilda utvärderingsuppdrag, t ex för en analys av frekventa avgångar från Estetiska programmet och det vikande antalet elever på humanistisk gren och andra former av språkutbildning. Rektor har under höstterminen 1996 utarbetat underlag för en standardiserad kvantitativ utvärdering med utgångspunkt i läroplanens stadganden. Den avses genomföras och administreras av elever efter varje fullgjord kurs och innefatta också utvärdering av den mera kvalitativt inriktade utvärdering som läraren skall genomföra tillsammans med eleverna och av betygssättningen. All personal har i början av vårterminen 1996 givits tillfälle att genomföra en utvärdering av helt valfria aspekter på tillvaron i skolan. Denna utvärdering har skett enligt den processmall som rektor utarbetat. Extern utvärdering av verksamheten har skett genom besök som ledamöter av utbildningsnämnden genomfört. Därtill har utbildningschefen följt undervisningen i form av lektionsbesök och samtal med elever och lärare. Skolverket har genomfört en provutvärdering vid Mjölby gymnasium för att utpröva metoder för sitt fortsatta tillsynsarbete. Inför vårterminen 1997 har rektor planerat och utarbetat en modell för att genomföra lektionsbesök och elevsamtal. Verksamhetsberättelse har upprättats för varje sektors verksamhetsområde för sig av respektive sektorchef och för Kungshögaskolan som helhet av rektor. Läsåret 1995/96 avslutades med en genomgång av rektor med all personal kring det gångna årets verksamhet. 24. Supplement för återstoden av läsåret 1996/97 Huvuddelen av de förhållanden som konstituerat verksamheten vid Mjölby gymnasium Kungshögaskolan under vårterminen 1997 finns redovisade redan i berättelsen över verksamheten läsåret 1995/96 och återstoden av budgetåret 1996, eftersom a) verksamhetsberättelsen avgavs den 13 februari 1997, vilket möjliggjort att också verksamhet som kommit att genomföras under vårterminen kunnat omnämnas i den mån den påbörjats eller planerats före denna tidpunkt, och b) den verksamhet som beskrivits för höstterminen 1996 (liksom läsåret 1995/96) till stor del har fortsatt också under återstoden av läsåret 1996/97, vilket gäller uppbyggda strukturer, kontinuerliga eller periodiskt återkommande rutiner, den för läsåret anställda personalen etc. I detta supplement upptas sålunda endast sådana förhållanden som inte redovisats i den föregående redogörelsen. För en helhetsbild av verksamheten under läsåret 1996/97 hänvisas därför också till den huvudsakliga verksamhetsberättelsen och till de separata berättelserna av sektorchefer och stabsfunktionärer. 1. Uppdraget Vid sidan av smärre justeringar i tim- och kursplaner har skollagen och gymnasieförordningen ändrats så att den garanterade undervisningstiden gjorts fakultativ. Detta har i det under vårterminen 1997 genomförda planeringsarbetet inför det kommande läsåret möjliggjort en mera flexibel utläggning av undervisningsresurser på olika kurser och elevgrupper, där de aktuella behoven tillåtits vara styrande. 2. Uppbyggnadsarbete Under vårterminen har det uppbyggnadsarbete som pågått under de senaste tre läsåren till följd av gymnasiereformen och lokala organisationsförändringar i huvudsak fullbordats. En slutprodukt därav är den generella Arbetsplan för Mjölby gymnasium Kungshögaskolan, som utarbetats och den 21 februari 1997 fastställts av rektor. Rektor har också upprättat delegationsordning för rektorsområdet. Lärarpersonalen under ledning av respektive sektorchef har haft i uppdrag att studera och omsätta såväl skolans arbetsplan som den av kommunfullmäktige antagna skolplanen. Till det fortsatta uppbyggnadsarbetet under terminen hör en ramarbetsplan för specialarbete med inriktning på gemensamma bedömningsgrunder för betygssättning samt en plan för hantering av IG-problematiken med nya rutiner för prövning, varvid ett system med uppdelning på informell och formell prövning införts. 3. Organisation Inför starten av period 3 genomfördes en justering av sektorsorganisationen. Personal, utbildningsvägar och kurser inom Estetisk sektor överfördes till dittillsvarande Ekonomisk sektor, till vilken också lades Medieprogrammet med tillhörande karaktärsämneslärare från dittillsvarande Mediesektorn, vars namn ändrades till Sektorn för svenska, Sv-sektorn. Estetisk sektor upphörde sålunda och den utvidgade sektorn gavs benämningen Sektorn för ekonomi, estetik och media, E-sektorn. Omfattningen av nedsättningen för sektorchefsskap har ökats med giltighet från början av period 3. De justerade volymerna är för respektive sektor: E 50, N 40, S 35, B 30, F 25 och Sv 25 procent. En översyn av samtliga stabsfunktioner och de olika befattningarnas arbetsinnehåll och avgränsning till varandra har inletts. Översynen bedrivs under medverkan av berörd personal och fackliga representanter. Elevvårdsgruppen sammanträder numera varje måndag och har givits en reviderad sammansättning: specialpedagogen, studie- och yrkesvägledaren, kurator och skolsköterskan. Rektor deltar då det är särskilt påkallat. Skolkonferensen har på rektors förslag fått en ny sammansättning, som skall träda i funktion i och med det nya läsårets början. För rektorsområdet införs en egen skolkonferens i enlighet med gymnasieförordningens bestämmelser. För att uppnå maximal förankring hos de intressenter som skall representeras, dvs elever, personal och ledning, består konferensen av samverkansgruppens fem fackliga ledamöter, elevstyrelsens fem ledamöter samt rektor, som enligt förordningen är ordförande. Ett administrativt datanät, skilt från skolans stora nät, har projekterats och hårdvaruinstallationer påbörjats. Det nya nätet avses bl a möjliggöra ett effektivt och säkert informationsutbyte mellan expeditions- och elevvårdspersonal inom ramen för databaser som elevregister, kursutbudsregister och schema. Skolans kafeteria, som till följd av avtal drivs av kommunens kostserviceenhet, har beslutat överföras i KNEGs regi från nyåret 1998. 4. Utbildningsutbud På initiativ av sektorcheferna Lars-Olof Larsson och Jan Björfeldt har utbildningsnämnden beslutat att inför läsåret 1997/98 erbjuda utbildning på ett specialutformat program, Småföretagarprogrammet. Under vårterminen har planläggning skett av den nya utbildningen. En revision av sammansättningen av lokalt tillägg på alla olika utbildningsvägar har genomförts och resultatet fastställts av utbildningsnämnden. Utbudet av valbara kurser och kurser för individuellt val har renodlats inför valet till läsåret 1997/ 98 med det främsta syftet att de kurser som eleverna väljer också i största möjliga utsträckning skall kunna genomföras, utan omvalsförfarande. 5. Elever I och med kraftigt minskat antal 16-åringar 1997 har antalet elevplatser inför intagningen till det kommande läsåret justerats på flera utbildningsvägar: NV –26, SP –15, BF –15 och HP –15. Till följd av avtal med grannkommun har platsantalet ökat på MP med 15. Dessutom har genom inrättandet av det nya programmet SF tillkommit 16 platser. 6. Tider Läsåret 1996/97 var planerat att avslutas fredagen den 13 juni. På grund av att de avgångselever som sökt till högskolan skulle förete sina slutbetyg för antagningen redan den påföljande vardagen beslutades dock att tidigarelägga avslutningen för årskurs 3 en vecka till den 6 juni. Denna dag gjordes också undervisningsfri för övriga elever, vars läsår avslutades med ett musikprogram på eftermiddagen den sista läsdagen, torsdagen den 12 juni. Beträffande lärarpersonalens arbetstider slöts vid vårterminens slut ett nytt kommunalt ramavtal. Med utgångspunkt i detta har rektor fört diskussioner med de fackliga lokalombuden om ett lokalt arbetstids- och utvecklingsavtal. 7. Ekonomi En ny budgetstruktur har utarbetats av rektor med utgångspunkt i verksamhetens olika delfunktioner, och ambitionen har varit att nå överensstämmelse mellan verksamhetsgrenar, budgetposter och dispositionen av den kontinuerliga ekonomiska redovisningen. Upprättandet av femåriga investeringsplaner har påbörjats i samtliga sektorer och inom staben. 8. Personal … har på egen begäran frånträtt sin befattning som sektorchef för Estetisk sektor, vilken istället lagts samman med dittillsvarande Ekonomisk sektor. Samhällsvetenskaplig sektors chef … har slutat sin anställning för att tillträda tjänst som rektor vid gymnasieskolan i …. Till sektorchef i hans ställe har på ett år förordnats …. … har övergått från Sektorn för svenska till Sektorn för främmande språk. Ämnet religionskunskap har, utan personalomflyttningar, överförts från Sektorn för svenska till Samhällsvetenskaplig sektor. Följande lärare har slutat sin anställning: … Visstidsförordnade lärare vars anställning inte förnyats inför det nya läsåret är: … Tjänstlediga under året har varit lärarna … Dessa kommer att vara tjänstlediga också under det kommande läsåret, vilket även gäller … Till Komvux rektorsområde har överförts lärarna … samt till Individuella programs rektorsområde …. … tjänst som datatekniker har transformerats till en befattning som systemansvarig för hela Mjölby gymnasiums datanätverk med tillhörande utrustning. Rekrytering av ny personal till läsåret 1997/98 har pågått under vårterminen och sommaren och resulterat i följande nyanställningar: lärarna … Dessutom har centralt för Mjölby gymnasium anställts en servicetekniker, …. Visstidsförordnanden har inför läsåret 1997/98 förnyats för lärarna …, elevassistenten … samt, genom utbildningschefens beslut, kurator …. Inför läsåret 1997/98 har inletts rekrytering av praktikanter inom ramen för olika arbetsmarknadsåtgärder. Målet har varit att en praktikant skall knytas till varje sektor, administrationen, biblioteket och vaktmästeriet. I följd av avtal med de fackliga organisationerna har tidigare system med förhandlingar och information enligt MBL ersatts med kontinuerliga överläggningar i en permanent samverkansgrupp, bestående av företrädare för arbetsgivaren (rektor) och samtliga på arbetsplatsen representerade fackliga organisationer: LR (två ledamöter), LF, CF/CE och SKTF/SHSTF/SKAF. Samverkansgruppens första möte hölls den 11 mars. Gruppens medlemmar har under våren deltagit i en tvådagarsutbildning. 9. Arbetsmiljö Gruppdiskussioner om arbetsglädje, utifrån en mall för processdiskussion som rektor utarbetat, har genomförts inom alla sektorer och inom gruppen av stabspersonal. Omfattande kartläggningar av personalens arbetsmiljö har genomförts, både under medverkan av utomstående konsult och i regi av Kungshögaskolans samverkansgrupp på uppdrag av utbildningsnämnden. En stor del av rektors och samverkansgruppens arbete har ägnats arbetsmiljöfrågan. Skyddsrond genomfördes den 17 mars. Under medverkan av elevkommunens företrädare, skyddsronden och de fackliga företrädarna i samverkansgruppen har beslut fattats om att i samband med en ANT-dag vid den kommande höstterminens början införa en totalt rökfri skolmiljö för elever såväl som personal inomhus och utomhus (med undantag för en rökruta utomhus). Fyra olika informationsskrifter om arbetsmiljö i allmänhet och skolmiljö i synnerhet har införskaffats och distribuerats till all personal och alla elever. Ett miljöarbete inom ramen för Agenda 21 har bedrivits inom alla sektorer och under medverkan av elever, som bl a arbetat med att upprätta en miljövårdsplan för skolan. För främjande av inomhusmiljön har eleverna på Estetiska programmets gren konst och formgivning genomfört ett utsmyckningsprojekt i skolans huvudkorridor, som upprustats. Heraldiska vapen för alla kommuner och socknar inom den förutvarande gymnasieregionen har under bildlärarnas ledning uppmålats av eleverna utifrån ritningar av rektor. 10. Lokaler En översyn av skolans lokaler och deras fasta utrustning har genomförts under medverkan av vaktmästare och sektorchefer. Till följd därav har under sommaren genomförts en del reparationer och utbyte av utrustning. För att förhindra varje tendens till förfall av skolans inomhusmiljö, har det varit en medveten strävan att så snart klotter eller annan åverkan påträffas återställa det skadade. Sålunda har bl a träräcket vid den inbyggda atriumgården restaurerats samt klotter och klistermärken avlägsnats från alla elevskåp. Upprepade försök att få fastighetsägaren att åtgärda brister i ventilationssystemet har inte givit resultat. För Medieprogrammet behov har nya lokaler för karaktärsämnesundervisningen iordningställts i salarna 116 och 117. En ljudstudio har inrättats i sal 126B och ett fotolaboratorium i källaren. Rektor har genomfört en översyn av skolans utomhusmiljö tillsammans med stadsträdgårdsmästaren. Därvid har en friluftsteater skapats på Kungshögaåsens västra sluttning mitt för skolan genom röjning av lövsly och fällning av ett antal tallar. Permanenta flaggstänger har uppsatts vid infarten till skolan och på gräsmattan mellan skolbyggnaden och friluftsteatern. På förslag av rektor har Mjölby kommuns byggnadsnämnd beslutat ge vägen från Ryttarhagsleden till Kungshögaskolan namnet Gymnasievägen, vid vilken tomt nummer 1 blir skolans besöksadress. 11. Undervisningsmateriel Utbildningsförvaltningen har tilldelat skolan extra medel för investeringar i utrustning för det pedagogiska arbetet. Genom en särskild medelstilldelning har skolans datorutrustning kunnat utökas väsentligt, både avseende nätverk, datorer med tillbehör och mjukvara. För att främja effektivitet och säkerhet i datoranvändningen har Dataklubbens medlemmar engagerats för att utöva viss tillsyn av datasalar och andra lokaler med datorer som står till elevernas förfogande. En ny större kopieringsmaskin, i begagnat skick, har inköpts för drift parallellt med den sedan tidigare befintliga. Den nya har fått ersätta en mindre, överutnyttjad maskin, som i stället enligt elevkommunens önskemål gjorts till elevkopiator i biblioteket. 12. Verksamhetsplanering En betydande del av skolledningens tid under vårterminen har upptagits av planering av verksamheten inför det kommande läsåret. Därvid har för första gången sektorcheferna svarat för det huvudsakliga arbetet med tjänstefördelningen. Genom den garanterade undervisningsskyldighetens avskaffande har kommunen själv fått frihet att välja formerna för att realisera sitt ansvar att eleverna når kursplanernas m fl mål. En omfördelning av resurser har kunnat genomföras för att genom flexibel användning åstadkomma den lösning som ger det bästa stödet för eleverna som helhet. 13. Information Inför de olika val som eleverna haft att göra senast den 1 februari har information givits av rektor, sektorchefer, lärare och studie- och yrkesvägledare. Information om de olika valen till årskurs 2 har givits både i olika omgångar till eleverna och den 22 januari på kvällstid till målsmännen. Valet av specialarbetsuppgift och -handledare har uppmärksammats både genom muntlig och skriftlig information. 14. Elevers studieplanering I syfte att öka elevernas medvetenhet om och ansvar för utformning och genomförande av sin utbildning har klassföreståndarna haft ett särskilt uppdrag att tillsammans med klassens elever arbeta med den individuella studieplanen. 15. Pedagogiskt arbete Skolledningen har på olika sätt verkat för att det pedagogiska arbetet skall fokuseras på att organisera undersökande och tillämpande inlärningssituationer, som dessutom är så realistiska som möjligt. Sektorcheferna har fått i uppgift att initiera och senare redovisa tillämpande uppgifter – gärna under medverkan av externa avnämare – på alla program och grenar. Inom skolan har flera verksamheter i enlighet med denna målsättning försökt integreras i olika elevers utbildning, förutom tidigare etablerade KNEG också kafeterian från nästa årsskifte, framställning av gymnasiets matrikel, m m. Inför höstterminen har planerats för att genomföra diagnostisk testning av läs- och skrivfärdigheter hos alla elever som börjar sin gymnasieutbildning. Kontakter har tagits med Mjölby bibliotek för att under hösten genomföra en datakatalogisering av gymnasiebiblioteket bokbestånd i anslutning till motsvarande katalogisering vid kommunens alla folkbibliotek. I Kungshögaskolans bibliotekskatalog avses också införas hela det bestånd som finns fördelat på de olika ämnesinstitutionerna. 16. Bedömning och betygssättning I takt med att allt flera betyg satts i det nya betygssystemet har inom sektorer och ämnesgrupper genomförts analys av framtagen betygsstatistik i syfte att hos lärarna skapa ökad medvetenhet om grunderna för och likvärdighet vid betygssättningen. För att uppnå en gemensam grund för bedömning av specialarbetena enligt det nya graderade systemet, har rektor utarbetat generella betygskriterier till den upprättade ramarbetsplanen för specialarbetet. Lärargrupper har haft i uppdrag att konkretisera dessa kriterier utifrån de olika ämnenas specifika förutsättningar. 17. Särskilda aktiviteter I enlighet med läroplanens mål om utbildning av eleverna i ANT-frågor genomfördes den 11 februari ett program på skolan inom ramen för satsningen Ett narkotikafritt Sverige. Den 13 mars bjöds all personal till ett medeltida gästabud med tidsenliga musikaliska, bildkonstnärliga och kulinariska kulturinslag av elever och lärare på Estetiska programmet och Dackeskolans Hotell- och restaurangprogram. Med anledning av de arkeologiska utgrävningar som äger rum i skolans närhet till följd av utbyggnad av europaväg 4, gästades skolan den 4 mars av Riksantikvarieämbetets arkeologer, som föreläste för eleverna. Det traditionella firandet av Valborgsmässoafton genomfördes för alla elever och all personal i den nyinrättade friluftsteatern på Kungshögaåsens sluttning mot skolan. Kungshögaskolans kör svarade för sång och en gästande elevorkester från tyska Norderstedt för musik. Tal hölls av rektor och elevfullmäktiges ordförande Jakob Nobuoka. Gymnasieavslutningen i Mjölby kyrka och den efterföljande studentprocessionen genom staden den 6 juni följde ett nu hävdvunnet mönster. Nya inslag var sockenvapenfanor som symboler för de olika hembygder inom gymnasieregionen varifrån eleverna kommit för att få sin utbildning vid Mjölbygymnasiet. Fanorna, som delvis bekostats med bidrag från Mjölbygymnasisternas förening, bars av elever från respektive socken som utsetts av elevfullmäktige. Årets personalutfärd gick med buss till Pålsbo ängar den 13 juni, då arbetsåret avslutades gemensamt för all personal under trivsamma former i strålande sommarväder. Naturvetenskaplig sektor med visst stöd från litteraturvetare och historiker svarade för ett omfattande program som sträckte sig från astronomi till Atterbom. Med anledning av att Kungshögaskolan 1997 varit i bruk under 25 år har förberedelserna för allehanda jubileumsfirande under hösten inletts. 18. Extern samverkan Skolverket hade för andra gången under läsåret förlagt ett seminarium med anledning av gymnasiereformen till Kungshögaskolan. Detta seminarium hölls den 8 april på temat nätverksskapande på utbildningsområdet och organiserades i likhet med det förra av rektor i sin egenskap av medlem av Skolverkets Linköpingsregions referensgrupp för skolledare. I seminariet deltog ett hundratal företrädare för gymnasieskolor i Östergötland, Södermanland och Småland. Det internationella utbytet fortsatte under vårterminen med tre besök från Tyskland. Den 21 april höll rektor genomgång om det svenska utbildningssystemet och Mjölby gymnasium för lärare och elever från Bad Bramstedt. En delegation av lärare från Norderstedt gästade skolan den 10–25 april, varvid rektor bl a anordnade en historisk utfärd i västra Östergötland och sektorchef Lars-Olof Larsson i övrigt svarade för ett flertal arrangemang. I slutet av april och början av maj besöktes skolan av en andra delegation från Bad Bramstedt med lärare och ett 40-tal elever. Bland dessa fanns en elevorkester, som medverkade i Kungshögaskolans valborgsmässofirande den 30 april. Också för dessa besökare höll rektor genomgång av det nationella och lokala utbildningssystemet. Under våren har planerats för det första elevutbytet med Kungshögaskolans vängymnasium i Ostrava i Tjeckien. Blivande klass N3b har erhållit ekonomiskt bidrag från Skolverket och planerar en resa genom Tyskland, Tjeckien och Polen i början av läsåret 1997/98. 19. Elevinflytande Vid sidan av individuellt elevinflytande, klassråd och elevkommunens olika organ har på rektors förslag projekterats ett system med s k elevprogramråd, som avses införas i början av det nya läsåret och som syftar till elevernas delaktighet i frågor som rör utformningen av deras utbildningsväg som en helhet. Program- eller grenansvarig sektorchef har givits i uppdrag att ansvara för den närmare utformningen, anpassad till den specifika utbildningsvägens förutsättningar och behov. För kontinuerligt samråd mellan elevernas företrädare och skolledningen, införs från det nya läsårets början månadsvisa möten med rektor och elevstyrelsen. 20. Elevsociala förhållanden Ett faddersystem har införts på samtliga utbildningsvägar för att eleverna skall få stöd över årskursgränserna från program- och grenkamrater. Läroplanens målkomplex rörande normer och värden har särskilt uppmärksammats genom att lärarna inom alla sektorer haft i uppgift att i gruppdiskussioner finna former för att realisera målen i det dagliga arbetet med eleverna. Skolkonferensen har beslutat att en kombination av mentors- och klassföreståndarskap skall införas på kommunens alla gymnasieskolor. För ändamålet har rektor utarbetat en gemensam arbetsplan eller befattningsbeskrivning för alla vuxenstödsfunktioner. Lärarpersonalen under sektorchefernas ledning har givits uppgiften att arbeta fram förslag till en uppdelning av funktionerna på de båda befattningarna. 21. Utvecklingsarbete Utvecklingsprojekt inom fysik respektive multimedia, till vilka anslagits särskilda utvecklingsmedel, har slutförts och redovisats under vårterminen. 22. Personalens kompetensutveckling En gemensam studiedag för lärare och skolledare vid gymnasieskolorna och grundskolorna (de f d högstadieskolorna) i Mjölby, Boxholms och Ödeshögs kommuner hölls på Kungshögaskolan den 28 januari. Temat var pedagogiska förändringar till följd av gymnasie- och grundskolereformerna med särskild inriktning på individualisering och de båda skolformernas gemensamma uppdrag. Samtliga sektorchefer har deltagit i en utbildnings- och planeringsdag under rektors ledning den 2 juni i Sya skidstuga, som kunnat disponeras utan kostnad. 23. Utvärdering Årets stora elevutvärdering genomfördes den 3 juni under medverkan av elever i samtliga årskursers klasser. I syfte att pröva olika utvärderingstyper var formen denna gång en fritt hållen kvalitativ utvärdering, där eleverna hade möjlighet att själva helt obundet välja förhållanden att utvärdera. Utvärderingen har liksom föregående år sammanställts av sektorchefen Lars Friman. Program- och grenutvärderingar har påbjudits för samtliga utbildningsvägar och slutförts för Samhällsvetenskapsprogrammet. En modell för generell kvantitativ utvärdering att användas efter varje kurs har utarbetats av rektor under medverkan av elevstyrelsen och elevfullmäktiges utbildningsutskott, som tillstyrkt formen. Enighet om utformningen har dock ännu inte kunnat nås med de fackliga organisationernas företrädare. Rektor har påbörjat ett arbete med att systematiskt följa utbildningen på skolans olika utbildningsvägar i form av bl a lektionsbesök och elevgruppssamtal. Verksamhetsberättelse av rektor för Mjölby gymnasium Kungshögaskolan avseende läsåren 1995/96 och 1996/97. 1997.	slekt.se/mjolby Start Mjölbyhistoria ➤ Start slekt.se ➤ © 2022 Per Andersson