Mjšlbyhistoria

Den kungliga kvarnbyn vid SvartŒn som fick jŠrnvŠg och blev sydvŠstra …stergštlands centrum

Per Anderssons forskning och texter om Mjšlbys historia

 

 

 

 

 

VŠgars mšten och fšrgreningar i Mjšlby

De stšrre vŠgarnas mšte mitt i Mjšlby var den naturligt framvŠxta och lŠnge den mest ŠndamŒlsenliga konstruktionen fšr samfŠrdseln i omrŒdet. DŒ motorfordon bšrjade eršvra vŠgarna, vilket skedde i snabb takt frŒn senare delen av 1920-talet, blev genomfartstrafikens avigsidor allt tydligare. Det fšdde en strŠvan att reducera trafiken genom bŒde stadskŠrnan och omkringliggande bostadsomrŒden. I ett fšrsta skede var uppgiften frŠmst att Œstadkomma smidigare trafikstršmmar Šn det gamla vŠgnŠtet kunde erbjuda, medan efter hand trafiksŠkerhet och miljšhŠnsyn kom att ses som allt viktigare. Ett resultat Šr att de tvŒ stora vŠgar – med tiden benŠmnda europavŠg 4 respektive riksvŠg 32 – som under Œrhundraden korsade varandra i Mjšlbys landsvŠgsnav numera bildar fšrbifarter utanfšr tŠtorten, efter att ha fŒtt sina strŠckningar jus­terade i olika etapper.

Enligt landskapslagarna och den efterfšljande allmŠnna landslagen skulle bšnderna anlŠgga byvŠgar. HŠradsrŠtten hade att besluta om byggande av allmŠn vŠg, och vŠgunderhŒllet vilade pŒ hŠradets bšnder. Under 1500-talet inleddes en utveckling av landsvŠgskommunikationerna i det att vŠgarna byggdes ut till vagnvŠgar, och 1649 Œrs kršgar- och gŠstgivareordning innehšll bestŠmmelser om farbara vŠgar mellan gŠstgivaregŒrdar och om landsvŠgar. I en fšrordning 1652 beordrades landshšvdingarna att lŒta mŠta vŠgarna och fšr varje mil sŠtta upp en stenstolpe. I Mjšlby finns en sŒdan milsten, daterad 1654, bevarad nordost om Kungsporten. Den nya svenska lagsamlingen, 1734 Œrs lag, definierade landsvŠg som vŠg till ting, kyrka och kvarn. Den skulle hŒlla en bredd av 10 alnar (6 meter), medan mŒttet fšr sŒ kallad annan farvŠg var 6 alnar (3,5 meter). 1891 Œrs vŠglag gjorde en uppdelning av de allmŠnna vŠgarna – i motsats till enskilda vŠgar – pŒ landsvŠg och bygdevŠg, den senare termen i 1934 Œrs vŠglag ersatt med šdebygdsvŠg. Genom 1943 Œrs lag om allmŠnna vŠgar fšrstatligades vŠghŒllningen 1944; i stadsplanelagt omrŒde, dŠr i stŠllet begreppet gata anvŠnds, ankom dock ansvaret pŒ staden eller motsvarande kommunal enhet. Samtidigt skedde en indelning i riksvŠgar och lŠnsvŠgar, som tilldelades vŠgnummer. 1962 tillkom europavŠgar. HŠrefter har de tidigare allfarvŠgarna genom Mjšlby helt švergŒtt till att vara lokala gator under kommunalt ansvar.

Den Šldsta kŠnda fšregŒngaren till europavŠgen genom …stergštland var den medeltida eriksgatan. FrŒn Linkšping fšljde den landskapets stora handelsvŠg vŠsterut till SkŠnninge via …jebro och nŒdde alltsŒ inte Mjšlby. Av kartor frŒn 1600-talet framgŒr dock att Mjšlby var en knutpunkt i vŠgnŠtet. VŠgen frŒn Linkšping gick dŒ šver Malmen (dagens MalmslŠtt), Bankeberg (dagens Vikingstad) och Sjšgestad fšr att vid Viby fšrgrena sig Œt SkŠnninge respektive Mjšlby. Den nordliga strŠckningen fortsatte efter …jebro och SkŠnninge fšrbi BjŠlbo, Appuna, Kumla, Svanshals, Ršk och Heda. Till Mjšlby kom den sšdra vŠgen – senare omtalad som StockholmsvŠgen genom Vifolka hŠrad – via Sya, och vidare vŠsterut passerade den Hogstad, VŠderstad, Stora by och …deshšg. BŒda parallellvŠgarna frŒn Viby nŒdde i vŠster fram till VŠstra HolavedsvŠgen, norr respektive sšder om VŠstra Tollstad och HŠstholmen. Denna vŠg, som var fšregŒngare till riksvŠg 50, utgjorde en nordlig fortsŠttning pŒ den smŒlŠndska Nissastigen och gick via Jšnkšping, GrŠnna, HŠstholmen, Alvastra och Vadstena. Vid den punkt, som vi kŠnner som det forna Mjšlbys stora vŠgkorsning, mštte vŠgen frŒn Linkšping …stra HolavedsvŠgen, som senast pŒ 1600-talet dragits via kvarnbyn.

Centrala inslag i landsvŠgskommunikationerna var gŠstgiverierna och postvŠgarna. PŒ vŠg frŒn Stockholm och Linkšping delades postvŠgen vid Gottlšsa i en linje till SkŠnninge och vidare mot Jšnkšping och i en annan vars nŠsta postgŒrd var Lundby i Sšrby socken, enligt kartmaterial frŒn 1740-talet. PostgŒrd fanns alltsŒ inte i Mjšlby, men vŠl gŠstgiveri.

Av de tvŒ alternativa vŠgstrŠckningarna frŒn Viby framstod den sšdra alltmer som rikshuvudvŠgen frŒn Stockholm. Genom Mjšlby hade den i allt vŠsentligt den nuvarande KungsvŠgens strŠckning, med smŠrre avvikelser vid den centrala jŠrnvŠgskorsningen och i den vŠstra respektive šstra utkanten. Vid Albacken gick vŠgen i tur och ordning som EgebytorpsvŠgen, AlbacksvŠgen och LinkšpingsvŠgen. Vid vŠgnumreringen pŒ 1940-talet tillkom benŠmningen riksvŠg 1. Den 1 april 1962 upphšjdes den till europavŠg 4, som alltsŒ gick rakt igenom Mjšlby med gršna vŠgnummerskyltar lŠngs KungsvŠgens centrala affŠrsstrŒk. Genom att en ny delstrŠcka – den senare namngivna LinkšpingsvŠgen med ny jŠrnvŠgsbro – togs i bruk pŒ hšsten samma Œr, var det sŒ kallade AlbackselŠndet med den svŒrpasserade jŠrnvŠgsundergŒngen i šster till Šnda. Redan Œret dŠrpŒ togs nŠsta stora steg i vŠgnŠtets utveckling: en fšrbifart šppnades norr om Mjšlby med anslutning i šster till den gamla riksettan via en ny bro šver SvartŒn, som nu ingŒr i Vetagatan. DŠrmed undveks helt korsning med stambanan. Senare šppnades E 4:s nuvarande motorvŠgsstrŠckning mot Mantorp, och ŒšvergŒngen flyttades en god bit šsterut till Gudhem i Veta, inte lŒngt frŒn Vifolka hŠrads forna tingsstŠlle vid Ljunga by. 1998 var hela vŠgavsnittet fšrbi Mjšlby och vidare vŠsterut ombyggt till motorvŠg. Mellan Mjšlby och VŠderstad hade vŠgen fŒtt sin nuvarande placering 1959.

…stra HolavedsvŠgen fšregick den landsvŠg som fick benŠmningen riksvŠg 32. Liksom sin eftertrŠdare fšrband den Mjšlby med de nŠrmaste trakterna i SmŒland. PŒ sin vŠg sšderifrŒn passerade den SŠby, Ekeby och Sšrby fšr att fortsŠtta šver LundbygŠrdet och KungshšgaŒsen till Hšgby (gamla kyrkan) och SkŠnninge, utan att nŒ Mjšlby kvarnby. Genom denna strŠckte sig emellertid den senare landsvŠgen mellan SmŒland och NŠrke, som till skillnad frŒn …stra HolavedsvŠgen drogs šster om Skogssjšn via Egebybacken. I Mjšlby motsvarade strŠckningen Jerikodalsgatan och Kanikegatan, vilka bŒda namn gavs de delar av SmŒlandsvŠgen respektive SkŠnningevŠgen som 1967 ersattes med de nuvarande vŠstligare vŠgavsnitten. Liksom E 4 blev riksvŠg 32 fšremŒl fšr utflyttning frŒn stadskŠrnan. MŒlet var en fšrbifart vŠster om tŠtorten, vilket slutligen nŒddes 1998. I ett fšrsta steg byggdes en ny vŠg mellan Mjšlby och SkŠnninge vŠster om Skogssjšn, i form av en nordlig fortsŠttning av KungsvŠgen. Den nyanlagda vŠgen till SkŠnninge blev tillsammans med Ryttarhagsleden och Svarvargatan ny riksvŠg 32. Ryttarhagsleden fšrlŠngdes dŠrefter till den dittillsvarande riksvŠg 32 sšder om Sšrby och blev i sin helhet en del av riksvŠgen. I en sista etapp tillkom en ny fšrbindelse – šver Hulje och Skrukeby byars marker och under en ny E 4-bro – mellan de dessfšrinnan anlagda vŠgstrŠckningarna i norr och sšder, frŒn nŠrheten av Hulje respektive Skrukeby industriomrŒde. RiksvŠg 32 har dŠrmed fŒtt nŠra nog samma placering som …stra HolavedsvŠgen, som ocksŒ var en fšrbifart vŠster om Mjšlby.

Korsningen mellan de bŒda viktigaste fŠrdvŠgarna i omrŒdet har en viktig roll i historien; platsen anger rent av regionens tyngdpunkt. FrŒn SkŠnninge flyttades den till Mjšlby. VŠgmštets flerhundraŒriga lŠge vid nuvarande Kanikeplan har idag fšrskjutits vŠsterut, via ett par tillfŠlliga placeringar sŒsom invid sydvŠstra …stergštlands utbildningscentrum, Mjšlby gymnasium. Vid den gamla vŠgkorsningen pŒ SvartŒns vŠnstra strand uppstod gŠstgiveriet. Vid det nya mštet mellan motorvŠgen E 4 och riksvŠg 32 finns sedan 1998 den moderna motsvarigheten, en fast-food-restaurang av det stšrsta internationella mŠrket. BŒda nŠringsstŠllena ligger i den vŠstra utkanten av sin samtida tŠtort och bŒda har tillkommit fšr att betjŠna i fšrsta hand vŠgfarande och i andra hand ortsbefolkningen.

Den fšr ortens utveckling betydelsefulla vŠgkorsningen har alltsŒ flyttats fšrst till och sedan frŒn Mjšlby. Utvecklingskedjan SkŠnninge, Mjšlby och McDonald's i Skrukeby har sin motsvarighet nŠr det gŠller rikshuvudvŠgens passage šver SvartŒn: …jebro, Mjšlby och nu den naturskšnt belŠgna rastplatsen vid Gudhem. Korsningar visar sig alltjŠmt vara viktiga anhalter fšr resande – numera Œter pŒ avstŒnd frŒn Mjšlby.

Inte endast genomfartstrafiken utan Šven de lokala trafikstršmmarna inom tŠtorten blev fšremŒl fšr ambitionen att leda fordonen runt bebyggelsen. Det fšrsta uttrycket fšr ett stegvis fšrŠndrat fšrhŒllningssŠtt hŠrvidlag i stadsplaneringen var tanken i 1934 Œrs stadsplan om en ringled, i fšrsta hand i stadens sšdra och šstra utkanter kring den mest expanderade šstra stadsdelen. Avsikten var en fšrbindelse frŒn sšdra delen av SmŒlandsvŠgen till šstra delen av KungsvŠgen. Den befintliga delen av denna strŠcka namnŠndrades sŒlunda till det beskrivande RingvŠgen. Efter hand utvidgades planerna med en fortsŠttning vŠsterut Šnda till KungsvŠgen vid Kungshšga. Bland annat fysiska och ekonomiska hinder medfšrde dock att den lŒnga RingvŠgen aldrig fšrverkligades. I dess stŠlle har senare tillkommit ett mer sammansatt system av leder, som bildar stommar i tŠtortens trafiknŠt i syfte att minimera fordonsmŠngden i stadskŠrnan och bostadsomrŒden.

Stomfunktionen fylls av bŒde nyanlagda leder och vissa Šldre gatustrŠckningar. SŒ Šr alltjŠmt fallet med de gamla genomfarterna KungsvŠgen–LinkšpingsvŠgen och SmŒlandsvŠgen–SkŠnningevŠgen. Genom fšrlŠngning har Vetagatan, JŠrnvŠgsgatan och Svarvargatan utvecklats till viktiga trafiklŠnkar. FrŒn bšrjan anlagda fšr ett sŒdant ŠndamŒl Šr Ryttarhagsleden och Eldslšsaleden. NŒgon šstlig lŠnk, som RingvŠgen ursprungligen avsŒg, har inte tillkommit. Som substitut fungerar de anrika HargsvŠgen och Finnstugatan slingrande sig fram genom bebyggelsen, i den mŒn resenŠrerna mellan utfarterna Œt VŠstra Harg respektive Linkšping inte vŠljer omvŠgen Eldslšsaleden–JŠrnvŠgsgatan–KungsvŠgen. Inte heller finns nŒgon nordlig lŠnk, dvs mellan SkŠnningevŠgen och KungsvŠgen. Mellan Egebybacken och Kungshšga fanns annars till 1800-talets slut vad som skulle kunna betraktas som Mjšlbys fšrsta ringledsavsnitt, snett šver den blivande Nya kyrkogŒrden. Det kunde anvŠndas av den som ville fŠrdas mellan den norra respektive vŠstra utfarten ur kvarnbyn utan att behšva ta sig Šnda ned till vŠgkorsningen i denna via KittebrŒts- och Liabackarna. PŒ senare tid har en cykelvŠg anlagts i norra kanten av kyrkogŒrden, framfšr allt som fšrbindelse mellan bostadsomrŒdet Tunet och Egebyskolan.

OcksŒ inom tŠtortens avgrŠnsade bebyggelseomrŒden mŠrks den fšrŠndrade synen pŒ trafikens reglering, som utvecklades i takt med škad trafikmŠngd och hšjda trafiksŠkerhetsambitioner. PŒ 1950-talet framtrŠdde en strŠvan att minska riskerna med anslutningar mellan lokalgator och genomfartsvŠgar. Bland annat anlades endast StjŠrngatan som infart frŒn SmŒlandsvŠgen till den nya delen av LundbyomrŒdet. LŠngs KungsvŠgen formades vinkelrŠta utfarter frŒn snedgŒende tvŠrgator sŒsom SkogsvŠgen. Med tiden avskars vissa gator helt frŒn de stšrre vŠgarna, bland annat Sšrbygtan, MŒrtensgatan, den šstra gatustrŠckningen pŒ Stora Torget, Axel TrŠffs gata och Finnstugatan. NŠsta typ av ingrepp i befintliga omrŒden blev avdelning av gator fšr att undvika genomfartstrafik, till exempel Folkungagatan och Lagmansgatan. Vid tillkomsten av Mjšlby kšpcentrum fick orten ocksŒ en gŒgata. En annan och betydligt frekventare typ av nya fšrbindelselŠnkar Šr de talrika gŒng- och cykelvŠgar som anlagts inom hela tŠtorten. I de bostadsomrŒden som tillkommit senast har de traditionella rutnŠten av gator fŒtt ge vika fšr en ordning med tillfarter – eventuellt hierarkiskt ordnade pŒ upp till tre nivŒer – som alltid slutar med en ŒtervŠndsgata. Mest utvecklat Šr detta i fyra stšrre omrŒden med smŒhusbebyggelse. I de bŒda yngsta av dessa fšrenas omrŒdet av en led, Eldslšsaleden respektive Ryttarhagsleden med bistŒnd av Svarvargatan. FrŒn var och en av dessa utgŒr matargator, som i sin tur leder trafiken till de egentliga bostadsgatorna. SŒdana Šr i norra delen av stadsdelen …stra Eldslšsa knutna direkt till SŒngarleden och FŒgelsŒngsvŠgen. I Slomarp Šr GlaciŠrvŠgen och GeologivŠgen huvudgator med RavinvŠgen respektive GranitvŠgen som sekundŠra matargator. De tre senast anlagda omrŒdena fšr allmŠnnyttans flerfamiljshus – Tunet, …stra Lundby och PrŠstgŒrdsgŠrdet – Šr organiserade inom stora enheter av tomtmark med endast en, tvŒ eller tre gator i omrŒdets ytterkant, utan allmŠn biltrafik fram till sjŠlva bostŠderna.

 

Mjšlbyhistoria – Den kungliga kvarnbyn vid SvartŒn som fick jŠrnvŠg och blev sydvŠstra …stergštlands centrum. Stockholm, 2011. 284 sid. ISBN 978-91-87784-21-7.

 

 

 

 

slekt.se/mjolby

Start Mjšlbyhistoria

Start slekt.se

Kontakt

© 2022 Per Andersson