Mjšlbyhistoria

Den kungliga kvarnbyn vid SvartŒn som fick jŠrnvŠg och blev sydvŠstra …stergštlands centrum

Per Anderssons forskning och texter om Mjšlbys historia

 

 

 

 

 

Utbildningshandbok fšr Mjšlby gymnasium Kungshšgaskolan 1997

 

VŠlkommen till Kungshšgaskolan!

BŠsta nyblivna gymnasist,

Gymnasieskolan ger dig ett stort ansvar fšr din utbildning, bŒde fšr hur den sŠtts samman av olika kurser och fšr att du nŒr ett gott resultat i studierna.

Fšr att hjŠlpa dig att aktivt ta detta ansvar, finns denna utbildningshandbok. Syftet Šr att i den samla den grundlŠggande information om gymnasiestudierna och om Kungshšgaskolan, som du behšver fšr att fŒ ut det bŠsta mšjliga av din utbildning.

Utbildningshandboken Šr just en handbok, en uppslagsbok. Det Šr inte meningen att man skall lŠra sig allt som stŒr i den. Det viktiga Šr att man kan sška sig fram till den information man behšver.

Bšrja med att lŠsa utbildningshandboken rakt igenom. Det Šr ett bra sŠtt att bekanta sig bŒde med handboken och skolan. I skolan kommer du att tillsammans med klassfšrestŒndaren gŒ igenom utbildningshandboken mera grundligt, fšr att du lŠttare skall kunna anvŠnda den i dina studier.

Den utbildningshandbok som du fŒr skall du anvŠnda under hela din tid pŒ Kungshšgaskolan. I slutet av boken finns utrymme fšr din individuella studieplan. DŠr fšr du in hur du planerar din utbildning och hur du efter hand klarar av kurs fšr kurs.

Gymnasieskolans uppgift Šr att hjŠlpa dig att fŒ en god utbildning, som motsvarar dina šnskemŒl och som du kommer att ha stor nytta av i vuxenlivet. Att skaffa sig kunskaper och fŠrdigheter Šr en investering fšr livet, som škar dina mšjligheter att vŠlja din egen framtid. Kunskap ger frihet!

Vi som arbetar pŒ Kungshšgaskolan skall gšra vŒrt allra bŠsta fšr att du skall lyckas bra med studierna och att du skall trivas under dina Œr som gymnasist i Mjšlby.

HjŠrtligt vŠlkommen till Kungshšgaskolan!

Per Andersson, rektor

1. Gymnasieskolans mŒl och organisation

Gymnasieskolans uppgift och mŒl

Gymnasieskolan Šr en utbildningsform inom det offentliga skolvŠsendet fšr barn och ungdom. Gymnasieskolan Šr frivillig, men sedan man accepterat en utbildningsplats Šr man skyldig att delta i undervisningen och fšlja de regler som finns.

Gymnasieskolan Šr avsedd att pŒbšrjas av ungdomar efter avslutad grundskoleutbildning (dvs vanligen frŒn hšstterminen det Œr de fyller 16 Œr) fram till och med vŒrterminen det Œr de fyller 20 Œr. Elev som har pŒbšrjat utbildningen pŒ ett visst program har rŠtt att fullfšlja den under den tid som den ges med normal studietakt, dvs tre Œr. RŠtten gŠller Šven efter ett studieavbrott pŒ hšgst ett lŠsŒr fšr studier utomlands. Undantagsvis kan gymnasieskolans styrelse besluta att en elev fŒr delta i undervisningen under lŠngre tid Šn tre Œr, om det med hŠnsyn till elevens fšrutsŠttningar finns sŠrskilda skŠl.

Kommunen Šr huvudman fšr gymnasieskolan. Staten – dvs riksdag, regering och statens skolverk – anger de švergripande mŒlen och riktlinjerna fšr skolverksamheten, och utifrŒn dessa svarar kommunen fšr genomfšrandet. Kommunen har det ekonomiska ansvaret fšr gymnasieskolan och fŒr bidrag till verksamheten frŒn staten, dvs frŒn den skatt som medborgarna betalar.

Statens mest grundlŠggande mŒlsŠttning fšr gymnasieskolan lyder: "Utbildningen skall ge eleverna kunskaper och fŠrdigheter samt, i samarbete med hemmen, frŠmja deras harmoniska utveckling till ansvarskŠnnande mŠnniskor och samhŠllsmedlemmar." Gymnasieskolan skall vara grund fšr fortsatt utbildning pŒ hšgskolenivŒ och fšr yrkesverksamhet. Gymnasieskolans uppgift Šr alltsŒ att fšrbereda ungdomar fšr vuxenlivet, och all verksamhet i skolan skall bidra till elevernas allsidiga utveckling. Under de tre gymnasieŒren sker en snabb utveckling och stora fšrŠndringar fšr eleverna. DŒ intrŠffar švergŒngen frŒn att vara barn till att bli vuxen, ocksŒ formellt genom myndighetsdagen.

Kunskaper och fšrmŒga att anvŠnda dem Šr det centrala fšr arbetet i skolan. Undervisningen skall sŠrskilt inriktas pŒ hur man sšker kunskap. OmvŠrlden, som vi strŠvar efter kunskap om, fšrŠndras i allt snabbare takt. De kunskaper som man skaffar sig i skolan blir dŠrfšr i mŒnga fall snart fšrŒldrade, och man mŒste sjŠlv efter hand kunna fšrnya sitt vetande och kunnande. DŠrfšr Šr det viktigt att skolan inriktar sig pŒ att eleverna under gymnasietiden tillŠgnar sig redskapen fšr att utška sina kunskaper och fŠrdigheter. "Genom studierna skall eleverna skaffa sig en grund fšr ett livslŒngt lŠrande", som lŠroplanen uttrycker det. Ett huvudmŒl fšr gymnasieskolan Šr alltsŒ att eleverna fŒr fšrutsŠttningar fšr att tillŠgna sig och utveckla kunskaper och att tillŠmpa sina kunskaper fšr att lšsa problem, kritiskt granska, ta initiativ etc. Detta fšrverkligas genom ett undersškande och tillŠmpande arbetssŠtt.

I gymnasieskolans uppgift att fšrbereda ungdomar fšr vuxenlivet ingŒr inte bara att fšrmedla kunskaper och fŠrdigheter. I lika hšg grad skall skolan šverfšra grundlŠggande vŠrden och normer fšr hur man beter sig i samvaro med andra, allt ifrŒn relationen mellan enskilda mŠnniskor till individens roll i samhŠllet.

Den švergripande ambitionen fšr Mjšlby gymnasium Kungshšgaskolan Šr att ge gymnasisterna en utbildning av sŒ hšg kvalitet som mšjligt. UtgŒngspunkten fšr undervisningen skall alltid vara vad eleverna bšr kunna fšr att fungera i sina olika roller nŠr de lŠmnat gymnasiet. De mŒl vi arbetar fšr att uppnŒ kan sammanfšras i tre grupper:

1. GrundlŠggande kunskaper och fŠrdigheter, lika fšr alla gymnasieelever. Den som slutfšrt sin gymnasieutbildning skall kunna:

¥ uttrycka sig i tal och skrift sŒ vŠl att sprŒket fungerar i samhŠlls-, yrkes- och vardagslivet och fšr fortsatta studier,

¥ sška sig till saklitteratur, skšnlitteratur och švrigt kulturutbud som en kŠlla till kunskap, sjŠlvinsikt och glŠdje,

¥ anvŠnda engelska pŒ ett funktionellt sŠtt i yrkes- och vardagsliv och fšr fortsatta studier,

¥ formulera, analysera och lšsa matematiska problem av betydelse fšr yrkes- och vardagsliv,

¥ delta i demokratiska beslutsprocesser i samhŠlls- och arbetsliv,

¥ kritiskt granska och bedšma det man ser, hšr och lŠser fšr att kunna diskutera och ta stŠllning i olika livsfrŒgor och vŠrderingsfrŒgor,

¥ observera och analysera mŠnniskans samspel med sin omvŠrld utifrŒn ett ekonomiskt och ekologiskt perspektiv,

¥ fšrutsŠttningarna fšr en god hŠlsa samt

¥ hŠmta stimulans ur estetiskt skapande och kulturella upplevelser.

2. SŠrskilda kunskaper och fŠrdigheter, beroende pŒ val av studievŠg och elevens personliga avsikter. Var och en skall vid utbildningens slut ocksŒ uppfylla de krav pŒ yrkeskunnande eller skicklighet fšr vidare studier som finns fšr respektive program och gren enligt programmŒlen.

3. Normer och vŠrden. LŠroplanen stadgar: "Det offentliga skolvŠsendet vilar pŒ demokratins grund. [É] Skolan har en viktig uppgift nŠr det gŠller att fšrmedla och hos eleverna fšrankra de vŠrden som vŒrt samhŠllsliv vilar pŒ. MŠnniskolivets okrŠnkbarhet, individens frihet och integritet, alla mŠnniskors lika vŠrde, jŠmstŠlldhet mellan kvinnor och mŠn samt solidaritet med svaga och utsatta Šr de vŠrden som skolan skall gestalta och fšrmedla. I šverensstŠmmelse med den etik som fšrvaltas av kristen tradition och vŠsterlŠndsk humanism sker detta genom individens fostran till rŠttskŠnsla, generositet, tolerans och ansvarstagande."

Dokument som styr gymnasieskolan

Skolans verksamhet Šr utbildning, och det allt šverordnade syftet Šr att ge eleverna en utbildning av hšgsta mšjliga kvalitet. Den modell fšr utbildning – frŒn mŒl till mŒluppfyllelse – som kŠnnetecknar den nya gymnasieskolan bestŒr av fšljande fyra steg:

1. Uppdrag. LŠrarnas och skolledningens arbete Šr ett uppdrag av stat och kommun, dvs ytterst medborgarna. Uppdraget – de mŒl som skall uppnŒs – formuleras i olika styrdokument, som uttrycker vilka krav staten (riksdag, regering och skolverk) stŠller pŒ skolan, vilka krav och fšrvŠntningar eleverna kan ha pŒ skolan och vilka krav skolan stŠller pŒ eleverna.

2. Planering. LŠraren tar emot sitt uppdrag genom styrdokumenten och har till uppgift att omsŠtta det i praktisk handling. I en handlingsplan, kallad arbetsplan, skall lŠraren beskriva hur han eller hon avser att konkret gšra fšr att nŒ mŒlen. I denna planering skall man beakta mŒlen i alla styrdokument. Arbetsplanens innehŒll skall vara uttryckt sŒ konkret att elever och lŠrare direkt kan anvŠnda det fšr utvŠrdering av undervisningen.

3. Genomfšrande. Med syftet att nŒ mŒlen genomfšrs det som planerats. Det sker i form av undervisning, dvs det arbete som lŠrare och elever bedriver tillsammans fšr att eleverna skall skaffa sig kunskaper och fŠrdigheter.

4. UtvŠrdering. Efter att en kurs genomfšrts jŠmfšr man hur undervisningen utfallit i fšrhŒllande till de uppstŠllda mŒlen, som alltsŒ gjorts konkreta och mŠtbara i arbetsplanen. Om utfallet i verkligheten inte helt svarat mot fšrvŠntningarna, blir nŠsta steg att fšrŠndra metoderna fšr hur man fšrsšker nŒ mŒlen eller – pŒ lŠngre sikt – verka fšr att mŒlen fšr undervisningen justeras. UtvŠrdering sker av bŒde den enskilde elevens prestationer (betygssŠttning) och av undervisningen som sŒdan (kursutvŠrdering och en gŒng om Œret en sŠrskild utvŠrdering).

De dokument, som pŒ olika sŠtt reglerar hur det skall vara i skolan, kan var och en sjŠlv lŠsa (se fšrteckning nedan). De finns tillgŠngliga pŒ rektorsexpeditionen och i de flesta fall Šven i skolbiblioteket, hos studie- och yrkesvŠgledaren, sektorcheferna och undervisande lŠrare.

Beslutande                            Dokument                                             Fšrkortning

riksdagen                             skollag                                             SL

regeringen                            gymnasiefšrordning                                             GF

                                             lŠroplan fšr de frivilliga skolformerna                                             LPF

                                             programmŒl

                                             kursplaner fšr kŠrnŠmnen

statens skolverk                   kursplaner fšr karaktŠrsŠmnen

                                             tillŠmpningsfšreskrifter

kommunfullmŠktige             skolplan                                             SP

                                             programmŒl fšr specialutformat program

utbildningsnŠmnden             tillŠmpningsfšreskrifter

                                             kursplaner fšr lokala kurser

                                             delegationsordning (om befogenheter fšr olika befatt-

                                                 ningshavare inom kommunens utbildningsvŠsen)

rektor                                   tillŠmpningsfšreskifter

                                             arbetsplan med bilagor

                                             utbildningshandbok                                             UH

                                             veckoblad                                             VBL

                                             tjŠnstefšrdelning fšr lŠrare

                                             schema fšr undervisningen

arbetsmarknadens parter    avtal om bl a lŠrares arbetstider

samverkansfora inom skolan                                             protokoll

    (t ex skolkonferensen,

    elevfullmŠktige)

Mjšlby gymnasium sedan 1959

Mjšlby gymnasium Šr sydvŠstra …stergštlands hšgsta utbildningscentrum. HŠr har ungdomar frŒn Mjšlby, SkŠnninge, Mantorp, VŠderstad, Boxholm och …deshšg med omnejder skaffat sig den hšgsta utbildning de kunnat fŒ utan att bege sig utanfšr den egna regionen alltsedan 1959, dŒ gymnasiet inrŠttades. Det ocksŒ dŒ treŒriga gymnasiets fšrsta studentexamen Šgde dŠrmed rum 1962. Det fšrsta Œret fanns endast ett 50-tal elever i ungdomsgymnasiet, medan antalet idag uppgŒr till drygt 1 300. Mjšlby, Boxholms och …deshšgs kommuner utgšr tillsammans det samverkansomrŒde varifrŒn huvuddelen av gymnasisterna kommer. Vissa utbildningar fŒr sina elever ocksŒ frŒn andra kommuner.

Under 1950- och 1960-talen skedde mŒnga och stora fšrŠndringar inom skolvŠsendet. Den fšrst 6-Œriga och sedan 7-Œriga folkskolan omformades till 9-Œrig enhetsskola och 1963 till grundskola. Den fšrsta hšgstadiekullen i Mjšlby bšrjade Œrskurs 7 1960. Statens samrealskola, som var en skolform parallell med folk-, enhets- och grundskolorna, upphšrde 1966. Efter en anstrŠngd lokalsituation fšr skolan i Mjšlby, dŒ kŠllare och vindsutrymmen šver hela staden fick tas i ansprŒk fšr undervisningen, byggdes pŒ 1950-talet Lagmansskolan. DŠr inrymdes Šven gymnasiet nŠr det inrŠttades 1959.

Det fšrsta gymnasiet i Mjšlby var kommunalt till 1965, och 1963 tillkom parallellt ett statligt gymnasium som varade under tre Œr till 1966. 1964–1967 fanns hŠr ocksŒ ett fackgymnasium i form av en filial till Linkšpings handelsgymnasium. 1966 blev det allmŠnna gymnasiet Œter kommunalt. LŠsŒret 1967/68 skedde en nyordning av gymnasiet, som vid sin sida ocksŒ fick en tvŒŒrig fackskola (huvudsakligen i nuvarande Lundbyskolan) med tre teoretiska linjer i Mjšlby: social, ekonomisk och teknisk. Sedan tidigare fanns dessutom en yrkesskola i landstingets regi (i nuvarande Dackeskolan). Den sista studentexamen vid gymnasiet hšlls 1968 och dŒ upphšrde ocksŒ systemet med en latin- och en reallinje, som i sin tur var uppdelade pŒ olika grenar: matematisk, biologisk, teknisk, social, nysprŒklig etc. Genom en stor gymnasiereform infšrdes 1966 ett enhetligt teoretiskt gymnasium med fem linjer: humanistisk, samhŠllsvetenskaplig, ekonomisk, naturvetenskaplig och teknisk, som alla var treŒriga fšrutom den tekniska som ocksŒ hade ett fjŠrde Œr. Kommunal vuxenutbildning, Komvux, infšrdes 1968.

1971 sammanfšrdes de tre dominerande frivilliga skolformerna – gymnasiet, fackskolan och yrkesskolan – till en samlad gymnasieskola med bŒde praktiska och teoretiska linjer. De var treŒriga (samma fem teoretiska linjer med ett fjŠrde Œr pŒ den tekniska) eller tvŒŒriga. 1972 lŠmnade gymnasiet Lagmansskolan fšr den nybyggda Kungshšgaskolan, som sedan dess tillsammans med Dackeskolan rymmer gymnasieutbildningen i Mjšlby. ren 1990–1992 genomgick Kungshšgaskolan en totalrenove­ring. Komvux flyttade 1995 frŒn Kungshšgaskolan till egna lokaler i centrala Mjšlby.

1992 var det tid fšr en ny gymnasiereform, och det nuvarande s k programgymnasiet med genom­gŒende treŒriga utbildningsvŠgar bšrjade infšras i Mjšlby redan fšrsta Œret. De sista eleverna i linjesystemet gick ut frŒn Mjšlby gymnasium 1995 och de fšrsta i det fullt genomfšrda program­gymnasiet med kursbetyg 1997.

Organisation

Ungdomsgymnasiet vid Kungshšgaskolan har omkring 800 elever. Antalet anstŠllda Šr nŠrmare 100. Chef fšr skolan Šr rektor. NŠrmast under denne finns sex sektorer med var sin sektorchef, som Šr ansvarig fšr en grupp av Šmnen och fšr program/grenar som har sin tyngdpunkt i Šmnesgruppen (naturvetenskap [N], samhŠllsvetenskap [S], ekonomi, estetik och media [E], svenska [Sv], frŠmmande sprŒk [F] samt barn, fritid och idrott [B]). Skolans omkring 90 lŠrare Šr fšrdelade pŒ de sex sektorerna utifrŒn vilka Šmnen de undervisar i. LŠrarna tjŠnstgšr ocksŒ som klassfšrestŒndare. Under lŠsŒret 1997/98 infšrs enligt skolkonferensens beslut ett system med mentorer parallellt med klassfšrestŒndare, vilka tillsammans skall vara elevens frŠmsta vuxenstšd under gymnasietiden. En del av klassfšrestŒndarens hittillsvarande funktioner kommer dŒ att šverflyttas till elevens mentor.

Fšr den Œrliga planeringen av lŠrarnas tjŠnstgšring och fšr schemalŠggning av undervisningen finns en schemaplanerare. Vid rektorsexpeditionen tjŠnstgšr tvŒ assistenter, som ocksŒ betjŠnar skolans reception. Skolans elevvŒrdspersonal bestŒr av specialpedagog, studie- och yrkesvŠgledare, kurator och skolskšterska. …vrig personal till stšd fšr utbildningen Šr bibliotekarie, dataansvarig, servicetekniker och vaktmŠstare. LokalvŒrd, skolbespisning och kafeteria sorterar under andra fšrvaltningar inom kommunen. Till skolan Šr ocksŒ knutna skollŠkare och skolprŠst.

Den kommunala nŠmnd som utgšr gymnasieskolans styrelse Šr utbildningsnŠmnden, som ansvarar fšr alla frivilliga skolformer i Mjšlby kommun, vilka gemensamt benŠmns Mjšlby gymnasium. NŠmndens ledamšter Šr politiskt tillsatta av kommunens folkvalda kommunfullmŠktige, som Šven fattar beslut om skolplanen och gymnasieskolans tilldelning av ekonomiska resurser genom kommunens Œrliga budget. UtbildningsnŠmnden har ett kansli, utbildningskontoret, med en fšrvaltningschef, utbildningschefen. Till de frivilliga skolformerna under utbildningsnŠmnden hšr fšrutom Kungshšgaskolan ocksŒ ungdomsgymnasiet vid Dackeskolan, individuella program och gymnasiesŠrskolan, kommunala vuxenutbildningen (komvux) med gymnasial vuxenutbildning, grundlŠggande vuxenutbildning, pŒbyggnadsutbildning, svenskundervisning fšr invandrare och uppdragsutbildning. Kungshšgaskolan och dess lŠrare ansvarar fšr undervisningen i kŠrnŠmnen ocksŒ vid Dackeskolans ungdomsgymnasium och delvis vid den gymnasiala utbildningen inom komvux. Gemensamt fšr hela Mjšlby gymnasium Šr intagningskansliet.

De elever som antagits till gymnasieskolan fšrdelas inom respektive program i klasser med ungefŠr 30 elever i varje. PŒ de program som delas i grenar sker efter ett Œr en ny klassindelning utifrŒn elevernas val av gren och eventuellt andra inriktningar. StrŠvan Šr att placera elever med likartad inriktning pŒ utbildningen i samma klass.

Varje klass utser tvŒ av eleverna till kontaktmŠn fšr en tid av ett Œr. KontaktmŠnnen skall framfšr allt svara fšr att information till och frŒn klassen nŒr fram. I uppdraget ingŒr bland annat att till varje lektion medfšra klassboken, minst en gŒng om dagen tšmma klassens postfack samt samla in och vidarebefordra ifyllda blanketter och liknande som eleverna i klassen fŒtt i uppgift att lŠmna. Arbetsuppgifterna fšrdelas mellan de bŒda kontaktmŠnnen sŒ som klassen eller kontaktmŠnnen sjŠlva bestŠmmer. NŠr en kontaktman Šr frŒnvarande, ersŠtter i fšrsta hand kontaktmŠnnen varandra. Om bŒda Šr frŒnvarande intrŠder i stŠllet den nŠrvarande elev i klassen som stŒr fšrst i klasslistans alfabetiska ordning. DŠrmed finns det alltid en tjŠnstgšrande kontaktman sŒ lŠnge det finns en elev i klassen.

Information

Fšr att verksamheten vid skolan skall fungera, Šr det nšdvŠndigt att elever, lŠrare och andra som arbetar dŠr nŒs pŒ ett effektivt sŠtt av den information som behšvs fšr olika situationer.

Den grundlŠggande information som varje gymnasist vid Kungshšgaskolan behšver fšr att bedriva sina studier finns samlad i Utbildningshandbok fšr Mjšlby gymnasium Kungshšgaskolan. Fšr planeringen av lŠsŒret finns ett kalendarium, som liksom utbildningshandboken delas ut till alla elever och all personal. Information efter hand under lŠsŒret publiceras i stšrsta mšjliga utstrŠckning i skolans veckoblad, som utkommer varje torsdag och frŠmst avser den nŠrmast fšljande veckan (vars veckonummer bladet bŠr).

Vid nŒgra tillfŠllen under gymnasieutbildningen kallas eleverna till sŠrskilda samlingar dŠr information ges av rektor, program- och grenansvariga sektorchefer m fl.

Skriftlig information, bland annat veckobladet, fšrmedlas via respektive postfack. Varje lŠrare har ett skŒpfack i mitten av Kungshšgaskolans huvudkorridor, utanfšr personalrummet. …vrig personal har postfack utanfšr receptionen i expeditionskorridoren. Klassernas, elevkommunens och olika elevfšreningars fack finns innanfšr ingŒngen till denna korridor. Klassfacken anvŠnds fšr meddelanden bŒde till hela klassen och till enskilda elever i den. Alla postfack skall tšmmas minst en gŒng om dagen.

Blanketter och klasslistor finns utlagda i hyllor invid klassfacken utanfšr receptionen. DŠr finns ocksŒ en pŠrm med alla aktuella scheman fšr klasser, lŠrare och lokaler. Scheman utdelas vid bšrjan av ett lŠsŒr eller en period till beršrda elever och klassfšrestŒndare (klasscheman), lŠrare (lŠrarscheman) och sektorchefer (lokalscheman). I anslutning till schemapŠrmen Šr uppsatta bokningsscheman fšr aula, konferensrum och vissa andra lokaler samt en liggare dŠr tillfŠlliga schemaavvikelser infšrs. Bokning av lokaler skall gšras av lŠrare eller, fšr elevkommunen och elevfšreningar, genom receptionen.

I skolans huvudkorridor finns anslagstavlor fšr olika ŠndamŒl. DŠr anslŒs exempelvis veckobladet, elevfullmŠktiges kallelser och protokoll, meddelanden frŒn elevfšreningar och budskap frŒn de politiska skolfšreningarna. I samma korridor ges information, bland annat innehŒllet i veckobladet och skolans matsedel, pŒ en TV-monitor genom elever pŒ handels- och administrationsprogrammet.

Bland annat fšr att fšrmedla muntlig och skriftlig information samlas eleverna klassvis till klassmšte under 30 minuter varje torsdag eller fredag under medverkan av klassfšrestŒndarna. DŒ ansvarar dessa bland annat fšr att eleverna fŒr del av veckobladet och dŒ Šger klassrŒdens sammantrŠden rum.

Under hšstterminen utger skolan en adresskatalog omfattande alla elever och all personal. UngefŠr samtidigt utkommer en fotokatalog, som fšrsŠljs av elevkommunen till eleverna.

NŠr en elev sšker information om nŒgot som beršr studierna vid gymnasieskolan, Šr han eller hon i fšrsta hand hŠnvisad till utbildningshandboken, valhandledningen ProgramvŠljaren, schemapŠrmen etc och till att sjŠlv sška i material i biblioteket, att hŠmta blanketter m m. Om eleven dŠrefter behšver hjŠlp med ytterligare information, kontaktas i tur och ordning – och beroende av Šrendets art – undervisande lŠrare, klassfšrestŒndare, vaktmŠstare, studie- och yrkesvŠgledare, skolskšterska, kurator, sektorchef eller annan befattningshavare med sŠrskilt ansvarsomrŒde. Kan elevens problem inte lšsas pŒ den vŠgen, har eleven mšjlighet att vŠnda sig till receptionen.

2. Utbildning som erbjuds

UtbildningsvŠgar – program och grenar

Studier vid gymnasieskolan bedriver man inom ramen fšr ett program. Det finns tre typer av program: nationellt, specialutformat och individuellt. De bŒda fšrra Šr avsedda att kunna genomgŒs pŒ tre Œr. PŒ nationella program kan finnas olika grenar. Eleverna vŠljer gren infšr det andra gymnasieŒret. Ett program kan vara studiefšrberedande eller yrkesfšrberedande och omfattar 2 150 gymnasiepoŠng respektive 2 370 poŠng. En mellanform utgšr det estetiska programmet med 2 150 poŠng.

Vid Kungshšgaskolan finns fšljande sju program, de tvŒ fšrsta studiefšrberedande och de švriga yrkesfšrberedande, varav det sista Šr specialutformat:

Naturvetenskapsprogrammet (NV)

        Naturvetenskaplig gren (N)

        Teknisk gren (T)

SamhŠllsvetenskapsprogrammet (SP)

        SamhŠllsvetenskaplig gren (S)

        Humanistisk gren (H)

        Ekonomisk gren (E)

Estetiska programmet (ES)

        Gren konst och formgivning (K)

        Gren musik (M)

Barn- och fritidsprogrammet (BF)

Handels- och administrationsprogrammet (HP)

Medieprogrammet (MP)

        Gren information och reklam

SmŒfšretagarprogrammet (SF)

Vid Dackeskolan finns ytterligare sex nationella program, alla yrkesfšrberedande:

Byggprogrammet (BP)

        Gren hus och anlŠggning

Elprogrammet (EC)

        Grenar installation, elektronik, kylteknik

Fordonsprogrammet (FP)

        Gren fordonsteknik

Hantverksprogrammet (HV)

        Inriktning guldsmedsteknik

Hotell- och restaurangprogrammet (HR)

        Grenar restaurang, storhushŒll

Industriprogrammet (IP)

        Grenar industri, trŠ

Den som inte tagits in pŒ ett nationellt program eller som har avbrutit studierna pŒ ett sŒdant skall erbjudas utbildning pŒ specialutformat eller individuellt program. Specialutformat program kan utformas sŠrskilt fšr en elev eller gemensamt fšr en grupp elever. I frŒga om nivŒn pŒ utbildningen skall det motsvara ett nationellt program. Individuellt program kan syfta till att stimulera eleven att senare gŒ šver pŒ ett nationellt eller specialutformat program, gšra det mšjligt fšr ungdomar att fšrena en anstŠllning som syftar till yrkesutbildning med studier i vissa Šmnen i gymnasieskolan eller pŒ annat sŠtt mšta speciella behov hos eleven.

Inom den kommunala vuxenutbildningen, komvux, kan man efter ungdomsgymnasiet i viss utstrŠckning komplettera sin utbildning, t ex med nŒgon kurs som behšvs fšr att nŒ sŠrskild behšrighet till hšgskolestudier. Genom komvux skall frŠmst de som erhŒllit minst utbildning fŒ mšjlighet att stŠrka sin stŠllning i arbetslivet och i det kulturella och politiska livet.

Kurser – gymnasieutbildningens byggstenar

Undervisningen pŒ de olika programmen ges i form av kurser. En eller flera kurser bildar ett Šmne. Som bilaga till utbildningshandboken finns dels en timplan dŠr de olika Šmnenas omfattning pŒ varje program framgŒr, dels en kursfšrteckning šver alla kurser som fšrekommer vid Mjšlby gymnasium Kungshšgaskolan. Kurskraven Šr desamma oavsett pŒ vilket program en kurs ges.

Omfattningen av en kurs eller ett Šmne anges i antal gymnasiepoŠng. Detta utgšr ett riktvŠrde fšr antalet undervisningstimmar om 60 minuter. Varje kurs har en omfattning av minst 30 gymnasiepoŠng. En elev har uppnŒtt antalet gymnasiepoŠng nŠr han eller hon har inhŠmtat den kunskap som utbildningen i kursen avses ge, dvs nŠr eleven nŒtt kraven fšr lŠgst betyget GodkŠnd. En elev kan begŠra att fŒ kortare undervisningstid Šn den som skolan erbjuder. SŒdan begŠran skall ske hos rektor innan kursen pŒbšrjas.

Om eleven enligt kursbetyget minst uppfyllt kurskraven, dvs fŒtt betyget GodkŠnd, har han eller hon inte rŠtt att fŒ ytterligare utbildning inom kursen. Detta gŠller Šven om eleven begŠrt och fŒtt kortare undervisningstid Šn den som skolan i normalfallet erbjuder.

De kurser som lŠggs samman till ett program indelas i olika kategorier:

KŠrnŠmnen Šr Šmnen som ingŒr i alla nationella program i den omfattning de har fšr švriga program: svenska eller svenska som andra sprŒk, engelska, samhŠllskunskap, religionskunskap, matematik, naturkunskap, idrott och hŠlsa samt estetisk verksamhet.

KaraktŠrsŠmnen Šr de Šmnen genom vilka programmet eller grenen fŒr sin karaktŠr. Huvuddelen av karaktŠrsŠmneskurserna ingŒr som obligatoriska. I nŒgra fall finns alternativ att vŠlja mellan t ex psykologi alternativt filosofi. PŒ vissa program finns block av karaktŠrsŠmnen som rymmer flera Šmnen och kurser: estetiska Šmnen, ekonomiska Šmnen och yrkesŠmnen (pŒ yrkesfšrberedande program). En del av kurserna inom Šmnesblocken Šr valbara.

PŒ yrkesfšrberedande program sker en del av undervisningen inom yrkesŠmnena som arbetsplatsfšrlagd utbildning (APU). Denna omfattar totalt 15 veckor under gymnasietiden, varvid varje veckas heltidsarbete motsvarar 24 timmars undervisning i skolan, dvs totalt 360 gymnasiepoŠng.

En del av innehŒllet i varje program beslutas av den lokala gymnasieskolan. Denna timresurs kallas lokalt tillŠgg. Vid Mjšlby gymnasium anvŠnds det lokala tillŠgget dels till grundkurser i data och i ekonomi fšr elever som inte annars lŠser dessa, dels till kurser fšr att fšrstŠrka karaktŠren hos respektive program och gren. Som lokalt tillŠgg fšrekommer pŒ vissa studievŠgar Šmnesanknuten praktik.

Som ett led i att eleven skall kunna utforma sin utbildning efter sina speciella šnskemŒl, fŒr eleven – efter val av program och gren – sjŠlv vŠlja kurser till en omfattning av 190 gymnasiepoŠng som individuellt val. Dessa kurser Šr lika viktiga som alla andra kurser inom programmet och betyg ges pŒ samma sŠtt. Eleven fŒr vŠlja bland alla de kurser som fšrekommer pŒ nationella program vid Mjšlby gymnasium samt Šven kursen Svenska C. Fšr att en kurs skall kunna anordnas mŒste det dock finnas organisatoriska fšrutsŠttningar, bland annat tillrŠckligt mŒnga elever som vŠljer den som individuellt val.

Alla elever inom gymnasieskolan skall utfšra ett specialarbete. Detta skall ge eleverna tillfŠlle att fšrdjupa sig inom nŒgot kunskapsomrŒde som ingŒr i elevens studievŠg och att trŠna sig i att arbeta pŒ ett undersškande sŠtt. Vid betygssŠttningen av ett specialarbete skall lŠraren beakta elevens fšrmŒga att sjŠlv planera, genomfšra och redovisa en undersškande uppgift.

Den som studerar frŠmmande sprŒk fšrutom engelska gšr det som B-sprŒk, dvs fortsŠttningskurs, om sprŒket lŠsts i grundskolan. I annat fall bedrivs studierna som C-sprŒk, dvs frŒn nybšrjarnivŒ i gymnasieskolan. (Om en elev inte med behŒllning kan fšlja undervisningen i B-sprŒk, fŒr rektor efter samrŒd med beršrda lŠrare medge att eleven i stŠllet studerar det som C-sprŒk. SŒdant byte skall ske senast inom tvŒ mŒnader efter att sprŒkstudierna pŒbšrjats.)

Efter beslut av rektor kan en elev genom utškat program fŒ delta frivilligt i undervisning i en eller flera kurser som ligger utanfšr elevens fullstŠndiga program, om eleven bedšms kunna klara av detta och om det Šr mšjligt med hŠnsyn till schema.

Om en elev har pŒtagliga studiesvŒrigheter som inte kan lšsas pŒ annat sŠtt, kan eleven genom beslut av rektor befrias frŒn undervisningen i en eller flera kurser, vilket innebŠr reducerat program. Man fŒr befrias frŒn kurser som motsvarar hšgst 10 procent av programmets totala poŠngtal.

SŠrskilda inslag i utbildningen

Fšr en del av gymnasieskolans mŒl fordras inslag i utbildningen utšver de olika kurserna. SŒdana moment Šr obligatoriska fšr alla beršrda elever, och fšr dem anvŠnds fšljande tidsresurser: timmar till fšrfogande (TTF) pŒ tisdagseftermiddagarna, dagar till fšrfogande (DTF) som Šr ett antal hela dagar under lŠsŒret samt klassmštestid pŒ torsdagar eller fredagar.

Vid bšrjan av gymnasietiden och andra nya skeden av studierna fŒr eleverna en introduktion, dvs till hela utbildningen, till programmet och den eventuella gren som vŠljs samt till de olika Šmnena och kurserna.

I bšrjan av sina studier fŒr alla gymnasister vid Kungshšgaskolan en genomgŒng av grunderna i studieteknik, som sedan fšljs upp i de olika Šmnena. Infšr specialarbetet i slutet av utbildningen uppmŠrksammas pŒ liknande sŠtt tekniken fšr att genomfšra en stšrre undersškande uppgift.

PŒ DTF anordnas bland annat friluftsverksamhet av olika slag och pŒ DTF eller TTF information om samlevnad, droger, trafik m m. Till TTF fšrlŠggs ocksŒ elevfullmŠktiges sammantrŠden, studieinformation och sŠrskilda utvŠrderingar. PŒ gemensam tid fšrekommer dessutom olika sociala aktiviteter sŒsom avslutning infšr jul- och sommarlov samt firande av valborgsmŠss och nationaldagen.

Stšd till elever med sŠrskilda behov. Fšr elever som har behov av stšd i skolarbetet under en begrŠnsad tid, kan rektor besluta om stšdundervisning eller specialundervisning. Elever som pŒ grund av sjukdom eller andra omstŠndigheter har svŒrigheter att fšlja undervisningen kan fŒ stšdundervisning. Beslut dŠrom fattas av rektor efter framstŠllan av den undervisande lŠraren eller klassfšrestŒndaren. En elev som till fšljd av lŒngvarig sjukdom inte kan delta i skolans undervisning kan fŒ sŠrskild undervisning i hemmet, pŒ sjukhus eller liknande.

3. Undervisningen och dess former

LŠsŒrstider, schema och sŠrskilda aktiviteter

Gymnasieutbildningen bestŒr i normalfallet av tre lŠsŒr. Varje lŠsŒr bšrjar i augusti och slutar i juni. Det skall omfatta 40 veckor med minst 178 skoldagar och minst 12 lovdagar. Inom lŠsŒret kan fšrlŠggas upp till 5 studiedagar fšr lŠrares planering av skolarbetet eller fšr deras fortbildning; eleverna Šr dŒ undervisningsfria.

Undervisningstiden Šr vid Mjšlby gymnasium fšrlagd till 175 dagar under lŠsŒret, vartill kommer fem dagar till fšrfogande (DTF) samt tre upprops- och avslutningsdagar. LŠsŒret Šr indelat i tre perioder, som omfattar elva eller tolv skoldagar av varje veckodag med lŠsning enligt ordinarie schema. Periodindelningen syftar framfšr allt till att nedbringa antalet kurser och Šmnen som varje elev lŠser samtidigt. Indelningen i hšst- och vŒrtermin har ingen betydelse fšr undervisningens organisation, vilket i princip ocksŒ gŠller lŠsŒrsindelningen.

Fšr varje period finns ett schema fšr undervisningen, som utdelas till beršrda lŠrare och genom klassfšrestŒndarna till eleverna. Aktuell version av alla scheman finns i en pŠrm utanfšr receptionen. DŠr finns ocksŒ en liggare šver tillfŠlliga schemaavikelser. Samtliga klassers scheman Šr ocksŒ anslagna i Kungshšgaskolans stora korridor, vid ingŒngen till biblioteket. Fšr information om fšrŠndringar i schemat bšr man dock anlita schemapŠrmen.

PŒ tisdagar Šr timmar till fšrfogande (TTF) schemalagda klockan 14.00–16.00, och varje torsdag eller fredag infaller klassmštestid under 30 minuter pŒ tid som klassfšrestŒndare bestŠmmer vid lŠsŒrets eller periodens bšrjan.

UtlŠggningen av den anslagna undervisningstiden enligt schemat fŒr inte reduceras av andra aktiviteter. Eventuella studiebesšk och liknande Šr hŠnvisade till kursens lektionstid eller – efter beslut av rektor – till TTF eller DTF.

NŠr skolarbetet fšrlŠggs till en arbetsplats utanfšr skolan skall den arbetstid som gŠller pŒ arbetsplatsen tillŠmpas, om inte rektor bestŠmmer annat.

Det Œrliga kalendarium som delas ut till elever och personal innehŒller de viktigaste sŠrskilda aktiviteterna vid sidan av ordinarie schema. Kalendariet kan ocksŒ anvŠndas som planeringsblad.

Information om undervisningens mŒl och krav

Arbetet i gymnasieskolan bedrivs i riktning mot att nŒ mŒl. Det Šr dŠrfšr viktigt fšr alla i skolan att kŠnna till mŒlen.

LŠroplanens mŒl och riktlinjer skall genomsyra all verksamhet i gymnasieskolan. Fšr varje program finns sŠrskilda mŒl, programmŒl. Kursplanen anger dels kursens syfte och mŒl, dels vilka kunskaper eleverna minst skall ha nŠr de har slutfšrt utbildningen i kursen. Hur undervisningen konkret skall gestalta sig fšr att fšrverkliga mŒlen, finns beskrivet i den arbetsplan som skolans lŠrare utarbetar.

LŠraren skall informera eleverna om kursens mŒl och krav, och eleven har rŠtt att ta del av alla mŒl, krav och planer som styr utbildningen. Dessutom skall eleverna sjŠlva vara med i planering, formulering av delmŒl och val av arbetssŠtt inom ramen fšr šverordnade styrdokument.

Arbetsformer i undervisningen

I lŠroplanen beskrivs vilka krav staten, kommunen och eleverna har rŠtt att stŠlla pŒ undervisningen. Denna skall fšrst och frŠmst vara saklig och allsidig. Skolan skall vara šppen fšr skilda uppfattningar och uppmuntra att de framfšrs; det Šr viktigt att eleven ges mšjlighet till personliga stŠllningstaganden. Alla som arbetar i skolan skall dock alltid hŠvda de grundlŠggande vŠrden fšr vŒrt samhŠlle som skolan har till uppgift att fšrsvara och fšrmedla.

Varje elev skall fŒ stimulans att vŠxa med uppgifterna och mšjlighet att utvecklas efter sina fšrutsŠttningar. Var och en skall i skolan mšta respekt fšr sin person och sitt arbete. Eleverna skall bli medvetna om att nya kunskaper och insikter Šr fšrutsŠttningar fšr personlig utveckling. Det skall syfta till att eleverna fŒr en positiv instŠllning till lŠrande. Skolan skall stŠrka elevernas tro pŒ sig sjŠlva och ge dem framtidstro.

Undervisningen skall anpassas till varje elevs fšrutsŠttningar och behov. LŠraren skall stimulera, handleda och stšdja eleven och ge sŠrskilt stšd till elever med svŒrigheter. LŠraren skall visa respekt fšr den enskilda eleven och i det vardagliga arbetet ha ett demokratiskt fšrhŒllningssŠtt. Undervisningen skall i alla Šmnen bedrivas i demokratiska arbetsformer och utveckla elevernas fšrmŒga och vilja att ta personligt ansvar. Eleverna skall successivt ges fler och stšrre sjŠlvstŠndiga uppgifter och škat eget ansvar. Man skall strŠva efter ett alltmer vetenskapligt sŠtt att tŠnka och arbeta.

Kunskap Šr inte bara minneskunskap utan fšrekommer i olika former, sŒsom fakta, fšrstŒelse, fŠrdighet och fšrtrogenhet, som fšrutsŠtter samspel med varandra. Undervisningen skall allsidigt uppmŠrksamma de olika sidorna. Studierna i varje Šmne skall inriktas pŒ att eleverna fŒr fŠrdighet i att hantera ett problemomrŒde i verkligheten i form av fšrmŒga att: beskriva, fšrklara, fšrstŒ, tillŠmpa, analysera, se samband, fŒ šverblick och sammanhang, dra slutsatser, kritisera, vŠrdera, konstruera lšsningar osv.

Skolan kan inte sjŠlv fšrmedla alla de kunskaper som eleverna kommer att behšva. Det viktigaste fšr skolan Šr att skapa de bŠsta samlade fšrutsŠttningarna fšr elevernas bildning, tŠnkande och kunskapsutveckling. Det sker bland annat genom att undervisningen inriktas pŒ ett undersškande arbetssŠtt, sŒ att eleverna skaffar sig redskapen fšr att sjŠlva sška och ompršva kunskap.

I varje Šmne skall man efterstrŠva att Œtminstone en del av undervisningen sker pŒ engelska och att engelsk kurslitteratur anvŠnds. …ver huvud taget skall man fšrsška samverka mellan olika Šmnen. Det kan gŠlla problemomrŒden som beršr flera Šmnen men ocksŒ metoder som hŠmtas frŒn Šmnen som datakunskap, matematik och svenska.

Kompetens och utveckling

Kvaliteten i undervisningen garanteras fšrst och frŠmst av att skolans lŠrare har en lŒng och avancerad utbildning, i allmŠnhet minst fyraŒrig utbildning vid universitet eller hšgskola. De Šr utbildade i de Šmnen de undervisar i, i pedagogik (lŠran om undervisning) och i vetenskapliga metoder inom sina Šmnen. HŠrutšver har de en betydande praktisk erfarenhet av att undervisa. En del lŠrare har forskarutbildning och andra har vŠrdefull yrkeserfarenhet frŒn de omrŒden som gymnasieskolan utbildar fšr.

I allt snabbare takt fšrŠndras samhŠllet, forskningen inom skolans olika Šmnen avancerar och nya undervisningsmetoder utvecklas. Fšr att ocksŒ undervisningen skall utvecklas och svara mot tidens krav, genomgŒr alla lŠrare efter hand fortbildning. Enligt lŠroplanen skall det bland skolans lŠrare ocksŒ stŠndigt pŒgŒ "en aktiv diskussion [É] om kunskapsbegrepp, om vad som Šr viktig kunskap i dag och i framtiden och om hur kunskapsutveckling sker". Fšr att skolan "skall utvecklas mŒste den fortlšpande ifrŒgasŠtta sina [É] arbetsformer, utvŠrdera sina resultat och pršva nya metoder". Enligt lŠroplanen skall ocksŒ lŠraren i undervisningen beakta resultat av utvecklingen inom ŠmnesomrŒdet och den pedagogiska forskningen. Allt syftar till att undervisningen skall ha sŒ hšg kvalitet som mšjligt och att eleverna skall ha sŒ stor nytta som mšjligt av de kunskaper och fŠrdigheter de skaffar sig i skolan.

Viktigt fšr utbildningens kvalitet Šr samarbete. LŠrare skall enligt lŠroplanen samverka med varandra i arbetet med att nŒ utbildningsmŒlen, och de gšr sŒ regelbundet inom och mellan Šmnessektorerna. De lŠrare som undervisar i olika Šmnen pŒ ett visst program samlas med jŠmna mellanrum till programkonferens, bland annat fšr att samordna utbildningen pŒ programmet. Av stor betydelse Šr ocksŒ att skolan har kontakter med yrkes- och samhŠllsliv, forskning och hšgre utbildning, andra gymnasieskolor och grundskolan. PŒ yrkesfšrberedande program finns programrŒd, som bestŒr av representanter fšr arbetslivet, elever, lŠrare och skolledning. Genom programrŒden fŒr skolan intryck som gšr det mšjligt att anpassa utbildningen till de aktuella krav som yrkeslivet stŠller.

Internationellt perspektiv och utbyte

Enligt lŠroplanen Šr ett internationellt perspektiv i undervisningen "viktigt fšr att kunna se den egna verkligheten i ett globalt sammanhang, fšr att skapa internationell solidaritet och fšr att fšrbereda eleverna fšr ett samhŠlle med allt tŠtare kontakter šver nations- och kulturgrŠnser".

Fšrutom att internationella aspekter skall fšrekomma i alla kurser, t ex genom att viss kurslitteratur Šr pŒ engelska, har Kungshšgaskolan ett internationellt utbyte med skolor i Danmark, Tyskland, Belgien, Tjeckien och Storbritannien.

Varje Œr tar skolan emot utlŠndska stipendiater, framfšr allt frŒn engelsksprŒkiga lŠnder som USA och Australien. €ven ett antal elever frŒn Kungshšgaskolan studerar utomlands under ett Œr.

4. Elevernas ansvar och inflytande

Nya gymnasiet – stšrre inflytande och stšrre ansvar fšr eleven

En genomgŒende tanke i den nya gymnasieskolan Šr att eleverna skall ha ett stšrre inflytande pŒ och ett stšrre ansvar fšr sin utbildning. Detta innefattar frihet att vŠlja och forma den egna utbildningen och att vara med och pŒverka undervisningen till form och innehŒll, allt naturligtvis inom ramen fšr de olika styrdokumentens krav. LŠrarens yrkeskunskaper i pedagogik (hur man skaffar sig kunskaper) och Šmnesteori (sakfšrhŒllanden och metoder som kursen omfattar) – inte minst fšrmŒgan till helhetssyn – grundar sig pŒ lŒng utbildning och erfarenhet. De Šr dŠrmed sjŠlvfallet en avgšrande tillgŒng fšr undervisningen och vŠger tungt i diskussionerna mellan elever och lŠrare om hur undervisningen skall se ut.

Stšrre frihet och inflytande medfšr naturligtvis ett stšrre ansvar. Eleven Šr ytterst ansvarig fšr sina studier, bŒde fšr planering av dem och fšr att det som planerats ocksŒ blir utfšrt. Detta krŠver en medvetenhet och ett aktivt ansvarstagande hos varje elev.

Individuell studieplan

Till elevens ansvar fšr sina studier hšr att till stor del sjŠlv bestŠmma vilka kurser som gymnasieutbildningen skall bestŒ av. Genom olika val skrŠddarsyr man sin egen utbildning. Det finns knappast tvŒ elever som har exakt samma utbildning nŠr de gŒr ut gymnasiet.

Varje elev skall gšra upp en individuell studieplan fšr sin gymnasietid, som visar hur han eller hon har tŠnkt sig sin utbildning. Det innebŠr att man utgŒr frŒn vad man tŠnker sig anvŠnda utbildningen till, exempelvis att fortsŠtta pŒ en viss hšgskoleutbildning eller att bšrja arbeta inom ett visst yrke. UtifrŒn detta mŒl fšr studierna planerar man vilka kurser som behšvs fšr att nŒ mŒlet. I arbetet med sin individuella studieplan Šr det viktigt att man skaffar sig all information som behšvs och gŠrna ocksŒ goda rŒd frŒn olika hŒll, t ex fšrŠldrar, studie- och yrkesvŠgledare, lŠrare och Šldre kamrater. Ett underlag fšr den individuella studieplanen finns sist i utbildningshandboken.

Studieplaneringen Šr inte minst ett led i att lŠra kŠnna sig sjŠlv och en viktig trŠning i att ta ansvar fšr sin framtid. Fšr en tonŒring Šr det sjŠlvfallet inte lŠtt – snarare omšjligt – att en gŒng fšr alla staka ut hela sin framtid. Men om man inte gšr ett uppriktigt fšrsšk, Œtminstone fšr de nŠrmaste Œrens studier, sŒ famlar man i nŒgon mŒn i blindo. Man kan dŒ vara ganska sŠker pŒ att man inte blir helt nšjd med resultatet.

€ven om man lagt ned stor mšda och omsorg pŒ att planera sina studier, kan det hŠnda att man senare tycker att man hamnat alldeles fel. DŒ finns det dessbŠttre mšjligheter att Šndra sig, Šven om det kan innebŠra att man pŒ egen hand fŒr lŠsa in kurser eller att utbildningen tar lŠngre tid Šn tre Œr. Det Šr alltsŒ mšjligt att revidera studieplanen under gymnasietiden.

Skolans studie- och yrkesvŠgledare – och i viss utstrŠckning Šven klassfšrestŒndare, sektorchefer och andra lŠrare – har till uppgift att hjŠlpa eleverna i deras studieplanering. Det gŠller bland annat infšr val under gymnasieutbildningen och val av fortsatt utbildning efter gymnasiet. SŠrskild information ges till alla elever infšr val av gren, individuellt val m m infšr Œrskurs 2 och infšr ansškan till universitet och hšgskola.

Val av program, gren, kurser m m

Det fšrsta valet fšr att sjŠlv forma sin gymnasieutbildning har eleven gjort innan studierna pŒbšrjas: val av program. PŒ en del program fŒr eleverna infšr Œrskurs 2 ocksŒ vŠlja gren. Alla elever sŠtter samtidigt samman sitt individuella val om 190 poŠng, vilka kurser bšrjar under det andra gymnasieŒret. Vissa studievŠgar rymmer ocksŒ alternativa kurser och valbara kurser, som eleven har inflytande šver. Alla elever har ocksŒ mšjlighet att vŠlja inriktning pŒ sitt specialarbete, som utfšrs under det tredje Œret. Den som gŒr ett specialutformat program har Šnnu stšrre mšjligheter att sjŠlv komponera sin utbildning. Totalt skall man fŒ ihop 2 150 poŠng pŒ ett studiefšrberedande respektive 2 370 pŒ ett yrkesfšrberedande program.

Byte av utbildningsvŠg. Endast i undantagsfall kan en elev som antagits pŒ ett program fŒ byta till ett annat program. Den som vill Šndra sitt val av program, gren eller kurser skall ansška om det hos rektor skriftligen pŒ en sŠrskild blankett. Innan eleven ansšker om byte skall han eller hon skaffa yttranden om bytet frŒn undervisande lŠrare, klassfšrestŒndare, studie- och yrkesvŠgledare och mŒlsman (skrivs in pŒ blanketten). Att byta utbildningsvŠg innebŠr i allmŠnhet att man fŒr lŠsa in en eller flera kurser och redovisa dessa vid pršvning. Detta mŒste i vissa fall ske innan man fŒr gšra bytet.

RŠtten att gŒ om en kurs m m. Om en elev har uppenbara svŒrigheter att fšlja undervisningen, skall man švervŠga om eleven skall gŒ om en eller flera kurser, švergŒ till reducerat program, annat nationellt program eller individuellt program. Har en elev inte fŒtt minst betyget GodkŠnd pŒ en kurs har eleven rŠtt att gŒ om kursen en gŒng. Om eleven inte heller andra gŒngen klarar kursen kan rektor besluta att eleven fŒr gŒ om kursen ytterligare en gŒng om det finns sŠrskilda skŠl. Innan man vidtar nŒgon sŒdan fšrŠndring i elevens utbildning skall skolan samrŒda med eleven och med mŒlsman fšr den som Šr under 18 Œr.

AvgŒng frŒn gymnasieskolan. Om en elev vill avgŒ frŒn utbildningen utan att ha slutfšrt den, skall han eller hon anmŠla detta skriftligen hos rektor. Elev som Šr under 18 Œr skall ocksŒ ha mŒlsmans samtycke. En elev som under lŒng tid uteblivit frŒn undervisningen utan att detta berott pŒ sjukdom eller beviljad ledighet anses ha avgŒtt frŒn utbildningen och fšrlorar dŠrmed sin utbildningsplats.

Alla val som eleven gšr bokfšrs i skolans elevregister. Efter hand som eleven klarar av de kurser som ingŒr i hans eller hennes utbildning, fšrs kursbetygen in i elevregistret (betygsregistret).

Elevinflytande pŒ olika nivŒer – informellt och formellt

Demokrati Šr grunden fšr vŒrt samhŠlle. OcksŒ i skolan skall demokratins idŽer vara vŠgledande, enligt skollagen: "Verksamheten i skolan skall utformas i šverensstŠmmelse med grundlŠggande demokratiska vŠrderingar." I gymnasieskolan framhŒlls elevernas inflytande sŠrskilt: "Eleverna skall ha inflytande šver hur deras utbildning utformas."

Skoldemokratin har flera uppgifter: a) att fšra fram elevernas vilja i skolan, b) att trŠna eleverna att bli aktiva samhŠllsmedborgare, c) att engagera eleverna fšr den egna utbildningen genom att de fŒr vara med och pŒverka, d) att stŠrka sammanhŒllningen genom att eleverna fŒr arbeta tillsammans fšr gemensamma intressen.

Eleverna kan ha inflytande i skolan pŒ tre nivŒer:

1) Som enskild elev kan man pŒverka sin egen utbildning, t ex genom olika val.

2) Den dagliga undervisningen skall vara ett samspel mellan lŠrare och elever, dŠr eleverna fŒr vara med om att utforma studierna.

3) Genom formella elevorgan har eleverna mšjlighet att debattera, fšreslŒ lšsningar och i en del fall Šven bestŠmma om sŒdant som ršr hela skolan.

MedbestŠmmande i klass och undervisning

Det ideala tillstŒndet fšr undervisningen Šr en šmsesidig respekt mellan lŠrare och elever, en stŠndig dialog dem emellan och en atmosfŠr dŠr de alla arbetar fšr samma mŒl: en trivsam utbildning som leder till stšrsta mšjliga nytta fšr eleverna nŠr de slutfšrt sina studier. Under sŒdana omstŠndigheter finns goda fšrutsŠttningar att man kommer fram till arbetsformer som sŒ effektivt som mšjligt leder eleverna fram till den kunskap och de fŠrdigheter som de har behov av. Denna informella demokrati Šr kanske den allra viktigaste formen av elevinflytande i skolan.

MŒlet fšr skolans strŠvan efter demokrati bšr vara att gšra elevernas inflytande till en naturlig del av skolarbetet, en ordinarie rutin i elevernas och personalens vardag. Till inslagen i elevdemokratin hšr att lŠraren skall planera undervisningen tillsammans med eleverna och lŒta eleverna pršva olika arbetssŠtt och arbetsformer. LŠraren skall ocksŒ uppmuntra sŒdana elever som har svŒrt att framfšra sina synpunkter att gšra det.

I varje klass skall finnas ett klassrŒd, som bestŒr av samtliga elever i klassen och deras klassfšrestŒndare. KlassrŒdet skall behandla frŒgor som Šr av gemensamt intresse fšr klassens elever. KlassrŒdet vŠljer ordfšrande, vice ordfšrande, sekreterare och vice sekreterare samt tvŒ kontaktmŠn fšr klassen.

Eleverna skall bland annat ha inflytande šver fšrlŠggningen av prov. I klassboken skall finnas en provplanering, dŠr alla prov och andra stšrre redovisningar skall skrivas in. Eleverna i klassen kan dŠrigenom bevaka och slŒ larm innan prov placeras in, sŒ att de fŒr en jŠmn fšrdelning av sin arbetsbšrda. Vid kollisioner har klassfšrestŒndaren till uppgift att samordna provens inplacering med beršrda lŠrare.

Elevkommunen

Fšr att elevernas inflytande vid Mjšlby gymnasium Kungshšgaskolan skall bli starkare, har skolledning och elevrepresentanter gemensamt pršvat nya former fšr skoldemokratin. Den viktigaste ambitionen har varit att elevinflytandet skall kunna bli verkligt, innefatta alla elever och bli en naturlig del av livet pŒ skolan.

Elevdemokratin Šr organiserad i den s k elevkommunen. Denna bestŒr av alla elever vid Kungshšgaskolan. Elevkommunen har en uppsŠttning organ fšr elevdemokratin som liknar det vanliga samhŠllets kommun.

Vid varje lŠsŒrs bšrjan vŠljer skolans alla elever sina ombud i elevdemokratins frŠmsta organ, elevfullmŠktige, som har 31 ledamšter (motsvarighet till riksdag och kommunfullmŠktige). I elevfullmŠktige, som sammantrŠder med i allmŠnhet en mŒnads mellanrum, fattas elevkommunens alla viktigare beslut. Fšre varje fullmŠktigesammantrŠde anordnas ett allmŠnt debattmšte, dit alla elever som vill kan komma och sŠga sin mening i de frŒgor som fullmŠktige skall besluta om.

Fšr det lšpande och ledande arbetet i elevkommunen svarar elevstyrelsen (elevkommunens "regering"), som vŠljs av elevfullmŠktige. FullmŠktige utser ocksŒ olika utskott, som skall arbeta med sŠrskilda frŒgor, t ex utbildningsutskottet och nšjesutskottet. Som i kommunen och vanliga fšreningar finns revisorer och valberedning. FullmŠktige vŠljer ocksŒ en lŠrare som handledare fšr elevkommunens arbete. Till sist, fšr att likheten med det verkliga samhŠllet skall bli sŒ stor som mšjligt, vŠljs en elevnŠmnd, som skall avgšra tvister om man blir oense om tolkningen av elevkommunens arbetsformer.

Att ha ett uppdrag i elevkommunen, t ex som ledamot av elevfullmŠktige, innebŠr att man fŒtt ett fšrtroende att fšretrŠda andra elever. Det innebŠr ocksŒ en mšjlighet att pŒverka olika fšrhŒllanden i skolan. Ett fšrtroendeuppdrag i elevkommunen Šr en vŠrdefull merit som man kan ha nytta av i arbets- och samhŠllslivet.

Ršstningen vid elevfullmŠktigevalet Šr sjŠlvfallet anonym, och varje elev fŒr avge en ršst. Personval tillŠmpas och man fŒr ršsta pŒ vilken elev som helst pŒ skolan. RšstsammanrŠkningen Šr offentlig.

Hur elevkommunen Šr tŠnkt att fungera finns nedskrivet i det reglemente (stadgar) som valda ombud fšr Kungshšgaskolans elever antagit 1994.

Skolkonferensen

Skolkonferensen Šr Mjšlby gymnasiums hšgsta organ fšr samrŒd och gemensamma diskussioner mellan skolledning, lŠrare, annan personal och elever. Skolkonferensen bestŒr av representanter fšr alla dessa kategorier. HŠlften av ledamšterna Šr elever och utgšrs av elevstyrelsens fem ledamšter. Personalens fem representanter Šr hŠmtade frŒn skolans samverkansgrupp. Rektor Šr ordfšrande.

Skolkonferensen har till uppgift att behandla vissa frŒgor som Šr av stor och principiell betydelse fšr eleverna samt fšr informationsutbyte mellan skolledning, personal och elever. Den sammantrŠder minst en gŒng per termin.

Elevfšreningar

Vid Mjšlby gymnasium Kungshšgaskolan verkar flera ideella fšreningar, som bestŒr av elever med gemensamma intressen: Mjšlby gymnasieskolas idrottsfšrening (MGIF), Kungshšgaskolans kšr, Kristen skolgemenskap (KSG), Mjšlby gymnasiums unga forskare (MGUF) och Dataklubben. Kungshšgaskolans nya ekonomiska gemenskap (KNEG) Šr en ekonomisk fšrening, som bland annat fšrsŠljer pennor, papper, pŠrmar, skŒplŒs etc till skolans elever. Olika politiska skolfšreningar bedriver ocksŒ verksamhet.

Vid Kungshšgaskolan finns en skoltidning, Mummel i bŠnken, fšr vilken svarar eleverna pŒ Medieprogrammet.

Kamratfšreningen hŒller kontakten efter "studentexamen"

Liksom de flesta gymnasieskolor i landet har Mjšlby gymnasium en kamratfšrening fšr att hŒlla vid liv kontakten mellan skolans elever sedan de "tagit studenten" och spritt sig Œt olika hŒll. Mjšlbygymnasisternas fšrening bildades 1990 och har mer Šn 1 000 medlemmar.

Fšreningen har framfšr allt till syfte att verka fšr sammanhŒllning mellan gamla Mjšlbygymnasister, att medverka till att jubileumssammankomster anordnas (t ex vart femte eller tionde Œr efter examen) och att fšra en fortsatt "elev"-katalog med aktuella adresser sŒ att gamla skolkamrater kan fŒ kontakt med varandra. Vart femte Œr samlas f d gymnasister frŒn alla Œrskullar till en stor sammankomst. Varje Œr ger fšreningen ut skriften Mjšlbygymnasisten med information om skoljubileer, tillbakablickar i gymnasiets historia, rapporter frŒn livet idag vid skolan, Šndringar av medlemmars adresser, m m. Kamratfšreningen har ocksŒ givit ut boken Mjšlbys studenter 1962–1991, en "Vem Šr vem" om drygt 3 000 Mjšlbygymnasister allt sedan gymnasiets tillkomst.

rligen i samband med lŠsŒrsavslutningen delar fšreningen ut ett stipendium till en eller flera elever vid Mjšlby gymnasium som frŠmjat kamratskap vid skolan eller gjort sŠrskilda insatser fšr att skapa goodwill fšr gymnasiet.

NŠr det Šr dags att lŠmna den skola och de kamrater som man umgŒtts med sŒ gott som dagligen under tre Œrs tid kŠnns det sŠkert befriande att det hela Šr šver. Men de flesta kommer nog fšrr eller senare att sakna gemenskapen pŒ gymnasiet i Mjšlby eller Œtminstone fundera šver vart klasskamraterna tagit vŠgen. Genom kamratfšreningen finns ett forum fšr att i framtiden kunna hŒlla kontakten med de gamla gymnasiekamraterna och Šven med skolan. "Har men en gŒng varit elev pŒ Kungshšgaskolan, sŒ tillhšr man skolan fšr alltid", som en av vŒra tidigare rektorer fŠllde orden.

5. Elevsociala frŒgor

Goda fšrutsŠttningar fšr studierna

En god studiemiljš i vid mening Šr en fšrutsŠttning fšr att man skall lyckas med sina studier. SkolgŒngen och vardagslivet omkring sjŠlva skolarbetet mŒste fungera: elevens ekonomi, lŠromedel och annan utrustning som behšvs fšr att bedriva studierna, resor till och frŒn skolan, lunch under skoldagen, hŠlsovŒrd, fšrsŠkring, en god arbetsmiljš i skolan osv. PŒ olika sŠtt har staten, kommunen och skolan ordnat lšsningar pŒ dessa elevsociala frŒgor. En del elever har sŠrskilda problem att brottas med, och fšr dem finns extra hjŠlp.

Till stor del beror dock studiemiljšn pŒ eleverna sjŠlva. Fšr trivsel och framgŒng i gymnasiestudierna krŠvs att varje elev bjuder till. En fšrsta fšrutsŠttning Šr att man Šr nŠrvarande och deltar aktivt i undervisningen. Fšrutom att ta sina studier pŒ allvar mŒste var och en som arbetar pŒ skolan – elever och personal – bidra till ett gott klimat genom att visa respekt fšr varandra och fšr den fysiska skolmiljšn.

TillgŒng till hjŠlpmedel fšr studierna

Utbildningen i gymnasieskolan Šr avgiftsfri fšr eleverna. Den bekostas med allmŠnna medel av elevens hemkommun, som i sin tur fŒr bidrag frŒn staten. Det Šr alltsŒ medborgarna som genom att betala skatt bekostar utbildningen. SŒ finansieras lŠrarnas lšner, lokaler etc. Eleverna fŒr utan kostnad ocksŒ tillgŒng till lŠromedel, dvs bšcker och andra hjŠlpmedel som behšvs fšr utbildningen. Skolan fŒr dock besluta att eleverna skall hŒlla sig med enstaka egna hjŠlpmedel. Det fŒr ocksŒ fšrekomma enstaka inslag som kan medfšra en mindre kostnad fšr eleverna. De flesta bšcker som utdelas till eleven Šr lŒnelŠromedel, som skall ŒterlŠmnas efter kursens eller Šmnets slut. Den elev som vill behŒlla en bok, kan i vissa fall kšpa den. Fšrstšrd eller borttappad bok skall ersŠttas av eleven.

Kungshšgaskolan har ett omfattande bibliotek med dels en referenssamling av bšcker och tidskrifter som eleverna fŒr anvŠnda i biblioteket, dels litteratur som ocksŒ fŒr lŒnas hem. I biblioteket finns Šven tillgŒng till databaser och uppslagsverk i multimedia. Fšr att biblioteket skall kunna fungera som arbetsplats mŒste alla som vistas dŠr bidra till att hŒlla nere ljudnivŒn.

Kopiering av material till undervisningen fŒr endast ske genom den undervisande lŠraren; expeditionspersonalen har inte rŠtt att kopiera Œt elever. Kopiering ur bšcker i biblioteket bšr ske endast i undantagsfall. I stŠllet Šr eleven hŠnvisad till att antingen lŒna boken eller, om det Šr frŒga om referenslitteratur som inte lŒnas ut, arbeta i biblioteket med sin litteratur eller dŠr excerpera (skriva av det vŠsentliga ur) materialet. Privat kopiering mot avgift Šr mšjlig i biblioteket. Observera att rŠtten att kopiera Šr begrŠnsad enligt upphovsrŠttslagen.

Som hjŠlpmedel i elevernas studier har skolan ett stort antal datorer. Flera salar Šr i sin helhet inredda med datorarbetsplatser. Dessa anvŠnds framfšr allt fšr lŠrarledd undervisning, men nŠr undervisning inte pŒgŒr kan elever fŒ tillgŒng till dem fšr enskilt arbete fšr sina studier. PŒ olika hŒll i skolan finns ocksŒ rum med ett mindre antal datorer som fŒr anvŠndas av eleverna bŒde pŒ och utanfšr schemalagd tid. I skolan finns vidare ett datorbaserat sprŒklaboratorium i tvŒ avdelningar med sammanlagt 40 elevplatser. Den elev som behšver hjŠlp i sin datoranvŠndning skall i fšrsta hand vŠnda sig till den undervisande lŠraren. Skolans datoransvarige har tillsammans med serviceteknikern det švergripande ansvaret fšr skolans datorutrustning men har inte mšjlighet att handleda enskilda elever.

Fšr elevernas studier utanfšr undervisningstiden finns elevarbetsplatser i biblioteket och i ett antal mindre studierum. Fšr sŠrskilda ŠndamŒl kan elever och elevfšreningar fŒ tillgŒng till andra lokaler i skolan om de Šr lediga.

Varje elev disponerar ett lŒsbart fšrvaringsskŒp – elevskŒp – fšr klŠder, bšcker m m. Eleverna skall sjŠlva stŠda sina skŒp minst en gŒng per termin och hŒlla skŒpens yttre och inre, dŠribland dšrrarna, i ett vŒrdat skick. Eleven skaffar sjŠlv ett hŠnglŒs till sitt skŒp och ansvarar fšr det som fšrvaras dŠri.

Om nŒgon skada har uppkommit pŒ elevskŒp, lokaler, inredning, datorer eller annan utrustning skall detta anmŠlas snarast till lŠrare eller vaktmŠstare av den som upptŠcker skadan.

SkolmŒltid och kafeteria

Elever i gymnasieskolan serveras lunch varje skoldag (utom enstaka dagar dŒ undervisningen inte fšljer ordinarie schema, sŒsom vid upprop, avslutning och eventuellt dag till fšrfogande). I Mjšlby kommun Šr skolmŒltiden gratis fšr eleverna. Lunchen serveras i Kungshšgaskolans matsal mellan klockan 10.30 och 12.15.

Kungshšgaskolan har en kafeteria som Šr šppen fšr elever och personal mŒndag–torsdag klockan 9–14.30 och fredag klockan 9–13.

Studiestšd

En elev som gŒr igenom en gymnasieutbildning fŒr ekonomisk studiehjŠlp till och med vŒrterminen det Œr han eller hon fyller 20 Œr.

Studiebidrag utbetalas per mŒnad frŒn och med kvartalet efter det eleven fyllt 16 Œr. Man fŒr bidraget utan behovspršvning och automatiskt utan ansškan. Det utbetalas under nio mŒnader per Œr. Den fšrsta utbetalningen gšrs i slutet av september. Maj Šr vŒrterminens sista utbetalningsmŒnad, och i juni, juli och augusti sker ingen utbetalning.

InackorderingstillŠgg. Om man mŒste bo pŒ annan ort till fšljd av skolgŒngen kan man fŒ ekonomiskt stšd av kommunen till och med vŒrterminen det Œr man fyller 20 Œr. Ansškan om inackorderingstillŠgg sškes i hemkommunen; ansškningsblankett finns vid skolans reception.

Extra tillŠgg Šr inkomstpršvat och ges beroende pŒ familjens ekonomi. Det utbetalas nio mŒnader per Œr. Extra tillŠgg mŒste sškas. Blanketter finns hos kurator.

Studiemedel fŒr man fšr studier pŒ universitet och hšgskola. En elev som Šr šver 20 Œr kan fŒ studiemedel Šven fšr att gŒ i gymnasieskola, folkhšgskola eller komvux. Studiemedlen bestŒr av ett lŒn och ett bidrag. Studiemedel mŒste sškas. Blanketter finns hos kurator.

Utbetalning av studiestšd sker via Sparbanken mŒnadsvis. Om eleven Šr myndig sŠtts pengarna in pŒ ett konto som han eller hon sjŠlv vŠljer. I annat fall sker utbetalning till nŒgon av fšrŠldrarna. Om šverfšring šnskas till annan bank, mŒste ett šverfšringsuppdrag lŠmnas via denna bank.

Observera att studiestšdet kan reduceras eller dras in helt pŒ grund av ogiltig frŒnvaro (se avsnittet FrŒnvaro, ledighet och studieresor nedan).

Resebidrag

Gymnasieelever, fšdda 1978 eller senare, som har en resvŠg lŠngre Šn 6 km fŒr …stgštatrafikens gymnasiekort, som gŠller fšr hela lŠsŒret och berŠttigar till ett obegrŠnsat antal resor veckans alla dagar dygnet runt. Vid tveksamhet om resvŠgens lŠngd fŒr elever ansška om fŠrdbevis. Elev som fŒr inackorderingstillŠgg kan inte fŒ fŠrdbevis.

Fšrlorat kort skall omedelbart anmŠlas till receptionen fšr spŠrrning via …stgštatrafiken, som till ett pris av 200 kronor sŠnder ett nytt kort mot postfšrskott. Om ett kort skadas genom vŒrdslšs hantering kan eleven fŒ kortet utbytt pŒ receptionen mot en avgift pŒ 100 kronor. Utbyte pŒ grund av annan felaktighet sker utan kostnad.

Om resa till eller frŒn skolan eller en del av resan inte kan ske med kollektivt fŠrdmedel, kan kontant bidrag till enskild resa sškas. En elev som har minst 4 km fŠrdvŠg mellan bostaden och nŠrmaste hŒllplats fšr kollektivtrafikresa kan sška bidrag fšr anslutningsresa.

Ansškningar om resebidrag skall vara inlŠmnade till expeditionen senast tre veckor efter respektive termins bšrjan. Ansškningsblanketter finns i blanketthyllorna vid receptionen.

ElevfšrsŠkring

Skolans elever Šr kollektivt fšrsŠkrade i Wasa FšrsŠkring. FšrsŠkringen gŠller fšr olycksfallsskada som intrŠffar under skoltid, fritid och ferier. Vid lŠsŒrets bšrjan fŒr varje elev ett fšrsŠkringsbesked, dŠr villkoren fšr fšrsŠkringen framgŒr.

Elev eller vŒrdnadshavare anmŠler olycksfall direkt till Wasa FšrsŠkring, telefon 020-99 10 10, dŠr man Šven fŒr skadeblankett. Kvitton och rŠkningar pŒ utlŠgg, sŒsom fšr lŠkarbesšk och resor, skall sparas fšr redovisning i efterhand. Om eleven behšver taxitransport till och frŒn skolan pŒ grund av intrŠffad skada skall lŠkare intyga detta pŒ sŠrskild blankett. Om man har frŒgor om fšrsŠkringen kan man kontakta skolskšterska eller kurator.

Observera att den kollektiva fšrsŠkringen inte gŠller stšld och annan fšrlust. Skolan har inte heller nŒgon annan fšrsŠkring som tŠcker fšrlust av elevers egendom. Man bšr dŠrfšr kontrollera sŒ att man har ett tillrŠckligt skydd genom sin egen hemfšrsŠkring.

Studie- och yrkesvŠgledning

Eftersom det ytterst Šr eleven som har ansvar fšr hur han eller hon sŠtter samman sin utbildning, har varje elev ett stort behov av vŠgledning. Detta gŠller sŠrskilt nŠr eleven gšr upp sin individuella studieplan, vŠljer gren och individuellt val och till sist stŒr infšr att sška till hšgre utbildning. €ven nŠr en elev švervŠger att byta en kurs eller inriktning pŒ sin utbildning Šr det viktigt att skaffa sig information och rŒd.

Studie- och yrkesvŠgledaren har det švergripande ansvaret fšr skolans stšd till eleverna i deras val och sammansŠttning av utbildningen. DŠrutšver skall varje lŠrare inom sitt ŠmnesomrŒde hjŠlpa eleverna att utforma sin utbildning.

SkolhŠlsovŒrd

Eleverna i gymnasieskolan har rŠtt till kostnadsfri skolhŠlsovŒrd. Denna har enligt skollagen till ŠndamŒl "att fšlja elevernas utveckling, bevara och fšrbŠttra deras sjŠlsliga och kroppsliga hŠlsa och verka fšr sunda levnadsvanor hos dem". Den skall frŠmst vara fšrebyggande, och den skall omfatta hŠlsokontroller och enkla sjukvŒrdsinsatser. SkolhŠlsovŒrden handhas av skollŠkare och skolskšterska. Under tiden i gymnasieskolan fŒr varje elev tillfŠlle att genomgŒ minst en allmŠn hŠlsokontroll. DŠrutšver har eleverna rŠtt att anlita skolhŠlsovŒrden vid behov.

Skolskšterskan har som regel mottagning pŒ Kungshšgaskolan varje dag. Besšk hos skollŠkare bokas genom skolskšterskan. I akuta fall pŒ tid dŒ skolskšterskan inte finns tillgŠnglig fŒr eleven vŠnda sig till den allmŠnna akutmottagningen vid hŠlsovŒrdscentralen.

SkolprŠst

En av Svenska kyrkans prŠster i Mjšlby fšrsamling Šr ocksŒ skolprŠst. I Kungshšgaskolans vardag finns skolprŠsten som regel varje torsdag. SkolprŠsten medverkar ocksŒ vid olika hšgtider, sŒsom vid luciafirandet och lŠsŒrsavslutningen i Mjšlby kyrka, och i sorgearbetet vid dšdsfall inom skolan. SkolprŠsten finns ocksŒ tillgŠnglig som samtalspartner.

Elever med sŠrskilda problem

Om en elev har sŠrskilda problem som pŒverkar hans eller hennes studier skall i tur och ordning undervisande lŠrare, klassfšrestŒndare och skolans elevvŒrdspersonal, dvs kurator, skolskšterska och studie- och yrkesvŠgledare, fšrsška att komma till rŠtta med problemen.

Fšr behandling av elevvŒrdsfrŒgor finns elevvŒrdskonferensen. I den ingŒr rektor, kurator, studie- och yrkesvŠgledare, skolskšterska, klassfšrestŒndare och annan beršrd personal.

Varje lŠrare har till uppgift att vara uppmŠrksam pŒ hur eleven fungerar i sina studier, och en nyckelroll har klassfšrestŒndarna. Dessa skall ta emot signaler frŒn švriga lŠrare och vid behov kalla till klasskonferens och kontakta elevvŒrdspersonalen.

FrŒnvaro, ledighet och studieresor

Enligt den lagstiftning som reglerar verksamheten inom gymnasieskolan har varje elev som fŒtt en utbildningsplats skyldighet att nŠrvara och delta i undervisningen. Skolan Šr en arbetsplats dŠr det som pŒ andra arbetsplatser gŠller att ledighet under ordinarie arbetstid skall hšra till undantagen. Om en elev inte kan delta i skolarbetet pŒ grund av sjukdom skall enligt gymnasiefšrordningen "hindret snarast anmŠlas till skolan".

Fšr rapportering och dokumentation av elevers frŒnvaro finns fšr varje klass en klassbok. Fšre varje lektions slut skall den undervisande lŠraren i klassboken notera varje elev som varit frŒnvarande eller kommit fšr sent samt signera registreringen, allt med permanent skrift. Klassboken skall medfšras av kontaktmannen eller dennes ersŠttare till den undervisning dit huvuddelen av klassen hšr. LŠrare i švriga undervisningsgrupper dŠr elever frŒn klassen fšrekommer skall i stŠllet rapportera separat till klassfšrestŒndaren skriftligen varje vecka. I klassboken skall klassens schema finnas inskrivet. NŠr klassen inte har lektion fšrvaras klassboken i ett speciellt fack i expeditionskorridoren. KlassfšrestŒndarna ansvarar fšr sŠkerhetskopiering av klassboken minst en gŒng varje vecka.

KlassfšrestŒndaren ansvarar fšr veckovis kontroll och summering av frŒnvaron. FrŒnvaro skall av klassfšrestŒndaren – eller om mšjligt redan av undervisande lŠrare – klassificeras som giltig eller ogiltig. Fšr varje kategori skall rŠknas dels antal timmar (60 minuter), dels antal tillfŠllen av sammanhŠngande frŒnvaro.

Vid arrangemang utanfšr undervisningen i kurser, t ex pŒ TTF och DTF, kan nŠrvarokontroll ske genom att varje nŠrvarande elev tilldelas en fšr tillfŠllet sŠrskilt utformad nŠrvarolapp. PŒ denna skriver eleven sitt namn och lŠmnar den omgŒende i klassfšrestŒndarens skŒpfack fšr registrering i klassboken.

Giltig frŒnvaroanledning Šr fšrhandsanmŠld eller i efterhand styrkt sjukdom samt beviljad ledighet. All švrig frŒnvaro Šr ogiltig.

Sen ankomst, fšr vilken det inte finns skŠl som lŠraren anser godtagbart, rapporteras som ogiltig frŒnvaro under halv lektionstimme (30 minuter). Ankomst senare Šn 30 minuter frŒn lektionens bšrjan betraktas som full frŒnvaro frŒn lektionen.

SjukanmŠlan dŒ eleven inte kan infinna sig vid skoldagens bšrjan skall gšras pŒ sŠrskild telefon 854 70 allra senast klockan 10.00. Om sjukfrŒnvaron fortsŠtter efter en vecka skall eleven fšr skolskšterskan uppvisa lŠkarintyg som styrker sjukdomen. Skolan kan ocksŒ vid upprepad korttidsfrŒnvaro begŠra att eleven lŠmnar lŠkarintyg. Vid lŠngre eller upprepad frŒnvaro tar klassfšrestŒndare eller skolskšterska kontakt med mŒlsman till eleven.

Om skoldagen avbryts pŒ grund av sjukdom, skall, fšr att frŒnvaron skall rŠknas som giltig, eleven anmŠla sin frŒnvaro genom att fylla i en sŠrskild blankett (finns i blanketthyllorna vid receptionen) och personligen lŠmna den fšr pŒskrift till i fšrsta hand klassfšrestŒndare eller skolskšterska. €r ingen av dessa antrŠffbar fŒr eleven uppsška personal i receptionen eller annan lŠrare pŒ skolan som kŠnner till eleven. I allvarligare akutfall kan frŒnvaro rŠknas som giltig, om eleven i efterhand kan styrka sjukdomen.

Vid slutet av varje termin utfŠrdar skolan ett intyg šver elevens frŒnvaro under den gŒngna terminen, fšrdelad pŒ giltig och ogiltig samt antal timmar och antal tillfŠllen. FrŒnvarointyget skall av eleven uppvisas fšr mŒlsman och ŒterlŠmnas till skolan med mŒlsmans underskrift pŒ den fšljande terminens fšrsta dag. Fšr avgŒngselever anges frŒnvaron i stŠllet pŒ slutbetyget. Information om elevens frŒnvaro Šr offentlig och tillgŠnglig fšr t ex arbetsgivare.

Skolan har skyldighet att anmŠla elever som har upprepad eller lŒngvarig frŒnvaro till Centrala studiestšdsnŠmnden (CSN), som kan gšra avdrag pŒ elevens studiebidrag. KlassfšrestŒndare skall omgŒende meddela kurator nŠr en elevs frŒnvaro blir sŒ hšg. Vid stor ogiltig frŒnvaro riskerar man ocksŒ att fšrlora sin utbildningsplats i gymnasieskolan.

FrŒnvaro frŒn undervisningen pŒverkar studieresultatet och dŠrmed kursbetyget. Om man inte har minst betyget GodkŠnd i alla kurser, fŒr man inget fullstŠndigt avgŒngsbetyg frŒn gymnasieskolan, vilket bland annat pŒverkar behšrigheten till hšgskolestudier. Den som haft hšg frŒnvaro, i synnerhet ogiltig, Šr ocksŒ mindre attraktiv fšr anstŠllning pŒ arbetsmarknaden. SŠttet att skšta sina studier kan alltsŒ fŒ avgšrande konsekvenser lŒngt senare i livet. Den som till fšljd av ogiltig frŒnvaro eller beviljad ledighet har gŒtt miste om moment i en eller flera kurser har inte rŠtt att krŠva stšdundervisning eller ytterligare undervisning i kursen efter dess slut.

Klasser eller grupper som saknar lŠrare vid lektionens bšrjan Šr skyldiga att via kontaktmannen eller annan elev i klassen anmŠla detta till receptionen och invŠnta besked.

Fšr att elever skall ha mšjlighet att vara lediga frŒn skolarbetet finns lov inlagda under lŠsŒret. Till dessa Šr eleven hŠnvisad fšr aktiviteter som inte kan genomfšras under den tid undervisning pŒgŒr. Det finns fem lŠngre lov – sommarlov, hšstlov, jullov, sportlov och pŒsklov – och dŠrtill enstaka lovdagar i anslutning till nŒgon helgdag. Eleverna Šr dessutom lediga pŒ vissa DTF. Det innebŠr mer Šn 16 veckors ledighet varje Œr.

Ledighet frŒn skolarbetet utšver loven fšr enskilda angelŠgenheter beviljas restriktivt och kan endast beslutas av rektor eller den rektor bestŠmmer. Ansškan om ledighet skall alltid gšras pŒ en sŠrskild blankett. PŒ denna skall yttranden frŒn olika befattningshavare i skolan ha lŠmnats innan ansškan lŠmnas in. Ansškan skall ha inkommit till den som skall besluta senast 14 dagar fšre den šnskade ledighetens bšrjan.

Fšr all ledighet som beviljas gŠller att eleven inte har rŠtt till extra insatser frŒn skolan i form stšdundervisning, pršvning, fšrnyad kursgenomgŒng, fšrlŠngd studietid osv fšr att ŒterhŠmta undervisning, kunskapsinhŠmtning eller kunskapsredovisning som eleven genom ledigheten avstŒtt ifrŒn.

Ledighet fšr švningskšrning fšr kšrkort beviljas endast fšr stadskšrning i Linkšping, halkkšrning och uppkšrning.

Ledighet fŒr beviljas av:

1) beršrd lŠrare fšr enstaka lektion

2) klassfšrestŒndare fšr 1–3 dagar i fšljd och hšgst 6 dagar per lŠsŒr

3) rektor fšr švrig ledighet och fšr all ledighet i direkt anslutning till lov, terminsstart och terminsslut

Samma villkor fšr beviljande av ledighet gŠller oavsett vem som har rŠtten att besluta.

Om ledighet beviljas, ansvarar eleven sjŠlv fšr att alla beršrda lŠrare informeras i god tid innan ledigheten bšrjar.

LŠkar- och tandlŠkarbesšk skall anmŠlas i fšrvŠg till klassfšrestŒndaren fšr att rŠknas som giltig frŒnvaro, och eleven skall kunna uppvisa skriftlig kallelse eller liknande.

Om en enskild elev, en klass eller annan grupp av elever vill gšra en resa utanfšr undervisningen, Šr de hŠnvisade till loven eller annan ledig tid. Den anslagna undervisningstiden fŒr inte reduceras, och ledighet beviljas inte fšr sŒdana ŠndamŒl.

Studiebesšk och studieresor som genomfšrs skall vara inslag i undervisningen. De skall dels ha planlagts i god tid och dels syfta till att tillgodose moment enligt kursplanen som inte kan genomfšras pŒ ett bŠttre sŠtt i skolan. Undervisande lŠrare mŒste sjŠlvfallet alltid delta om en studieresa anordnas. Om en resa pŒverkar undervisningstiden fšr andra kurser, skall lŠraren fšre lŠsŒrets bšrjan tillse att avbrottet planeras in i schemalŠggningen sŒ att den anslagna undervisningstiden fullgšrs.

Ordning och uppfšrande

PŒ Kungshšgaskolan strŠvar vi efter god ordning och vŒrdat uppfšrande, inte som sjŠlvŠndamŒl utan fšr att skapa trivsel och bŠsta tŠnkbara fšrutsŠttningar fšr skolarbetet.

Gymnasieskolans skall inte enbart fšrmedla kunskaper och fŠrdigheter inom olika ŠmnesomrŒden utan ocksŒ ge ungdomarna en social fostran och trŠning. Denna andra huvuduppgift fšr skolan tar sin utgŒngspunkt i att alla mŠnniskor har lika vŠrde och att man skall mšta varandra med respekt. Samtidigt som vi fšrsšker rŠtta vŒrt beteende hŠrefter fšr att gšra klimatet pŒ skolan sŒ bra som mšjligt, fŒr vi nyttig trŠning fšr arbets-, samhŠlls- och familjelivet, som har svŒrt att fungera utan šmsesidig respekt mellan arbetskamrater, medborgare respektive familjemedlemmar.

Fšr att alla pŒ Kungshšgaskolan skall trivas, har skolkonferensen – som Šr sammansatt av representanter fšr elever, lŠrare, skolledning och annan personal – beslutat att vi skall:

¥ ta hŠnsyn till varandra och behandla varandra med respekt

¥ komma i tid till lektionerna

¥ vara aktsamma om skolans tillhšrigheter

¥ meddela vaktmŠstare eller rektor vid skada eller Œverkan pŒ skolans lokaler eller fšremŒl

¥ undvika nedskrŠpning

¥ fšlja de regler i švrigt som bestŠmts fšr skolans olika institutioner och andra lokaler

Rškning fŒr – enligt lag – inte fšrekomma i skolan eller pŒ skolans omrŒde. Alla andra droger Šr ocksŒ fšrbjudna inom Kungshšgaskolan.

Av hŠnsyn till de mŒnga allergiker som finns bland bŒde elever och personal bšr alla som vistas i skolan undvika att anvŠnda starka parfymer, deodoranter eller liknande.

Skolkonferensen, elevskyddsombuden, elevfullmŠktige och skolledningen har enhŠlligt uttalat sig fšr att inte tolerera att nŒgon fšrstšr vŒr miljš och trivsel pŒ Kungshšgaskolan. Det Šr viktigt att var och en – elever sŒvŠl som personal – reagerar bestŠmt mot alla tendenser till skadegšrelse, nedskrŠpning osv.

ElevskŒp, lŠrobšcker och annan utrustning som eleven fŒr tillgŒng till under sina studier stŠlls till fšrfogande under fšrutsŠttning att eleven vŒrdar materielen och ansvarar fšr eventuella skador som uppkommer. Eleven har ansvar fšr att alla yttre och inre ytor pŒ elevskŒpet hŒlls rena frŒn klistermŠrken, skrift etc. Eleven Šr skyldig att ŒterstŠlla eller ersŠtta uppkommen skada. Den elev som fšrfogar šver ett elevskŒp skall omgŒende anmŠla till vaktmŠstaren om nŒgon  genom skrivit, ritat, klistrat mŠrke eller pŒ annat sŠtt skadat skŒpet.

Under den del av utbildningen som Šr fšrlagd utanfšr skolans lokaler Šr det ocksŒ – och kanske alldeles sŠrskilt – angelŠget att tŠnka pŒ ordning och uppfšrande. Skolans och olika utbildningars anseende kan lŠtt skadas av elever som misskšter sig. Detta kan leda till svŒrigheter att anskaffa praktikplatser och slutligen till sŠmre utsikter fšr eleverna att fŒ jobb.

Om en elev begŒtt en mindre fšrseelse eller upptrŠtt olŠmpligt, har enligt skollagen lŠraren (eller annan beršrd som arbetar inom skolan) skyldighet att ingripa. Om elevens beteende upprepas eller Šr av allvarligare slag, skall rektor ingripa och vid behov lŒta skollŠkare eller annan fšretrŠdare fšr elevvŒrden medverka i utredning av orsaken till beteendet. Rektor fŒr tilldela eleven skriftlig varning, och dŒ skall fšr den som Šr under 18 Œr vŒrdnadshavarna snarast underrŠttas. Om eleven inte bŠttrar sig eller om elevens uppfšrande kan antas inverka skadligt pŒ andra elever eller det finns andra sŠrskilda skŠl, fŒr eleven stŠngas av frŒn undervisningen helt eller delvis under upp till tvŒ Œr.

Fšrlorat och upphittat

Den som fšrlorat nŒgon tillhšrighet i skolan bšr genast anmŠla detta till vaktmŠstaren. Dit eller till receptionen skall allt upphittat lŠmnas.

LŠmna aldrig vŠrdesaker i klŠder som du hŠnger ifrŒn dig, varken i korridorer eller i omklŠdningsrum. Inte heller klŠder och vŠskor bšr lŠmnas utan uppsikt. Skolan ansvarar inte fšr elevernas egendom, och skolans fšrsŠkring tŠcker inte stšlder och andra fšrluster fšr elever.

Skolan polisanmŠler alltid stšlder av sin egendom, och sŒ rekommenderas ocksŒ varje bestulen elev och anstŠlld gšra.

Arbetsmiljš och mobbning

SŠkerhet och trivsel i skolarbetet Šr viktiga mŒl fšr Kungshšgaskolan. BŒde den fysiska och psykiska arbetsmiljšn skall vara sŒdan att varje elev och anstŠlld skall kŠnna tillfredsstŠllelse med sitt arbete. Fšr att ta till vara elevernas intressen i arbetsmiljšfrŒgor utser varje klass ett elevskyddsombud, och fšr hela skolan vŠljer elevfullmŠktige elevhuvudskyddsombud.

"Skolan skall frŠmja fšrstŒelse fšr andra mŠnniskor och fšrmŒga till inlevelse", stŒr det i lŠroplanen. "Ingen skall i skolan utsŠttas fšr mobbning. Tendenser till trakasserier skall aktivt bekŠmpas." Fšr att lyckas med detta och skapa en skola dŠr alla kan trivas, mŒste var och en av oss elever och personal dels mšta varandra med respekt och fšrstŒelse, dels aktivt ingripa nŠr vi ser att nŒgon behandlar nŒgon annan illa. NŠr inte egna och kamraters ord rŠcker till – eller om du sjŠlv blir utsatt fšr mobbning – ta kontakt med lŠrare, kurator, skolskšterska, rektor eller nŒgon annan som arbetar i skolan. Enligt skollagen skall "den som verkar inom skolan bemšda sig om att hindra varje fšrsšk frŒn elever att utsŠtta andra fšr krŠnkande behandling".

FšrŠldrakontakt

SŒ lŠnge eleverna Šr under 18 Œr Šr fšrŠldrarna enligt lag ansvariga fšr dem, bŒde vad gŠller deras personliga och ekonomiska fšrhŒllanden. FšrŠldrarna Šr bŒde vŒrdnadshavare och fšrmyndare. De har alltsŒ ansvar fšr att deras barn fŒr bra uppvŠxtfšrhŒllanden och att de fostras. Med vŒrdnaden fšljer ocksŒ en skyldighet att se till att barnen inte gšr sŒdant som man inte fŒr gšra. Ett viktigt inslag i fostran Šr barnens utbildning, och de tillbringar en stor del av sin tid i skolan. DŠrfšr Šr det naturligt och angelŠget att skolan och hemmen har en nŠra kontakt. Helst skall denna vara kontinuerlig och inte bara uppstŒ nŠr nŒgot sŠrskilt intrŠffar.

Kontakten mellan skolan och fšrŠldrarna sker framfšr allt via de undervisande lŠrarna i olika Šmnen och via klassfšrestŒndaren, som fŒr en helhetsbild av elevens studier. Varje lŠrare skall enligt lŠroplanen samverka med hemmen och informera om elevernas skolsituation och kunskapsutveckling. Det kan exempelvis ske genom utvecklingssamtal.

I sŠrskilda elevfall kan Šven kurator, studie- och yrkesvŠgledaren och skolskšterskan liksom rektor svara fšr kontakten med hemmen.

Under elevernas fšrsta gymnasieŒr inbjuds fšrŠldrarna till Kungshšgaskolan vid tvŒ tillfŠllen. Kort efter studiernas bšrjan ges en allmŠn information om gymnasiestudierna och senare uppmŠrksammas de val av gren, individuellt val etc som eleverna skall gšra infšr Œrskurs 2.

6. Betyg

Betyg – varfšr och hur?

Efter varje genomgŒngen kurs fŒr eleven betyg, som ett kvitto pŒ de kunskaper han eller hon skaffat sig. Betyget Šr ett omdšme som anger i vad mŒn den enskilda eleven har uppnŒtt de kunskapsmŒl som uttrycks i kursplanen, dvs hur mycket eleven lŠrt sig. BetygssŠttning innebŠr att elevens kunskaper utvŠrderas. Man jŠmfšr dem med vilka kunskaper kursen har som mŒl att ge och med pŒ fšrhand uppstŠllda krav – betygskriterier – fšr olika betygsnivŒer. Betyget skall avse de kunskaper som elever i absolut mening faktiskt har, alltsŒ inte i fšrhŒllande till sina fšrutsŠttningar eller till andra elevers kunskaper.

Som betyg anvŠnds nŒgon av fšljande beteckningar: Icke godkŠnd (IG), GodkŠnd (G), VŠl godkŠnd (VG) och Mycket vŠl godkŠnd (MVG). I kraven fšr de bŒda hšgre nivŒerna inbegrips Šven kraven fšr de underliggande nivŒerna. Fšr varje betyg gŠller att eleven skall ges det betyg som motsvarar hans eller hennes lŠgsta kunskapsnivŒ avseende nŒgot moment eller nŒgon aspekt som Šr bŠrande inom kursen.

Betygen anvŠnds bland annat som information om elevens kunskapsnivŒ dŒ han eller hon sšker arbete eller hšgre utbildning. Men betygen fyller ocksŒ en funktion nŠr eleven skall ta ansvar fšr sitt lŠrande och sina studieresultat. De Šr ett hjŠlpmedel fšr att bedšma framgŒngen i studierna och behovet av utveckling i fšrhŒllande till kraven i kursplanerna.

Fšrutom det slutliga kursbetyget skall lŠraren fortlšpande ge varje elev information om hans eller hennes utvecklingsbehov och framgŒngar i studierna.

Kursbetyg

Betyg sŠtts pŒ varje avslutad kurs och pŒ specialarbete. Det kan alltsŒ bli flera betyg i ett Šmne.

Det Šr den undervisande lŠraren som sŠtter betyg. BetygssŠttningen sker utifrŒn de betygskriterier som finns i kursplanen. Betygskriterierna kan liknas vid hšjdhoppsribbor, som eleverna fšrsšker komma šver genom att skaffa sig kunskaper och redovisa dem. Klarar man ribban fŒr man betyget fšr den nivŒn, annars inte. I arbetsplanen skall framgŒ vilka konkreta kriterier som lŠraren anvŠnder fšr att mŠta elevens kunskaper. LŠraren skall fšr eleverna redovisa pŒ vilka grunder betygssŠttning sker.

Vid betygssŠttning skall lŠraren utnyttja all tillgŠnglig information – skriftliga sŒvŠl som muntliga bevis – om elevens kunskaper i fšrhŒllande till kraven i kursplanen. LŠraren skall gšra en allsidig bedšmning av kunskaperna och dŒ beakta hela kursen. Betyg skall sŠttas senast 14 dagar efter att kursen avslutas.

Icke godkŠnd och pršvning

Gymnasieutbildningen syftar till att eleven skall skaffa sig de kunskaper som anges i programmŒlen och i kursplanerna. Fšrst nŠr man har visat att man nŒr upp till kunskapsnivŒn fšr lŠgst betyget GodkŠnd i alla kurser som ingŒr i utbildningen, fŒr man ett fullstŠndigt slutbetyg frŒn gymnasieskolan.

Ansvaret fšr att eleven skaffar sig kunskaper i gymnasieskolan Šr elevens eget. Skolans uppgift Šr att ge de bŠsta mšjligheterna till inlŠrning.

Det mŒlrelaterade betygssystemet ger mycket tydligt besked om huruvida man har klarat av en kurs eller inte. Icke godkŠnd (IG) Šr man om man Šnnu saknar de kunskaper som kursen enligt kursplanen skall ge. Om man nŒtt upp till kursplanens krav fŒr man betyget G eller – om man har kunskaper utšver kursplanens nivŒ – nŒgot av betygen VG och MVG.

Om man riskerar att fŒ eller redan har fŒtt betyget IG har man viss rŠtt att fŒ sŠrskild hjŠlp att dels skaffa sig de kunskaper som saknas, dels redovisa sina kunskaper fšr betygssŠttning. €ven om det finns hjŠlp att fŒ, kommer det dock alltid att innebŠra extra arbetsbšrda och dessutom ofta praktiska besvŠr fšr eleven att ta igen ett IG, eftersom detta mŒste ske vid sidan av den ordinarie undervisningen pŒ programmet som fortsŠtter utan uppehŒll. MŒlet – bŒde fšr skolan och fšr dig – skall dŠrfšr vara att du fŒr lŠgst betyget GodkŠnd nŠr undervisningen i kursen Šr avslutad.

Fšrebyggande ŒtgŠrder. Det allra viktigaste Šr att komma till rŠtta med de svŒrigheter som en elev kan ha i sina studier sŒ tidigt som mšjligt och pŒ en nivŒ sŒ nŠra eleven som mšjligt. BŠst Šr sjŠlvfallet om man genom fšrebyggande ŒtgŠrder kan undvika att nŒgra problem alls uppkommer.

Eleverna fŒr, bland annat genom utbildningshandboken, information om hur studiesystemet Šr uppbyggt och om hur man som elev pŒ bŠsta sŠtt tar ansvaret fšr sin utbildning genom att planera och sedan med framgŒng genomfšra studierna. Eleverna fŒr ocksŒ utbildning i studieteknik och mšjlighet till studievŠgledning och andra rŒd av klassfšrestŒndare, studie- och yrkesvŠgledare, kurator och skolskšterska. Alla som arbetar i skolan har ocksŒ till uppgift att pŒverka eleverna sŒ att de tar ett allt stšrre ansvar fšr sin utbildning, sin framtid – och fšr konsekvenserna av sitt handlande i och utanfšr skolan.

LŠrarna skall enligt lŠroplanen anpassa sin undervisning sŒ att varje elev fŒr mšjlighet att utvecklas utifrŒn sina fšrutsŠttningar och behov. Den elev som har sŠrskilda behov skall ocksŒ i den ordinarie undervisningen fŒ sŠrskild hjŠlp.

Av lŠraren skall du kontinuerligt fŒ information om hur dina studier utvecklas, sŒ att du har mšjlighet att i god tid fšre kursens slut satsa fšr att nŒ den kunskapsnivŒ som krŠvs. LŠrarna skall ocksŒ samverka med varandra fšr en helhetssyn pŒ din studiesituation. DŠrigenom kan eventuella svŒrigheter lŠttare bŒde upptŠckas och avhjŠlpas. En nyckelperson fšr skolans stšd till dig Šr klassfšrestŒndaren, som skall vara "spindeln i nŠtet" fšr kontakt med alla som har del i din utbildning. Skolans kontakter med elevens hem Šr sŠrskilt viktiga nŠr skolarbetet inte fungerar riktigt som det skall, och fšr dessa svarar framfšr allt klassfšrestŒndaren.

Det finns mŒnga sŠtt att upptŠcka om nŒgot hŒller pŒ att gŒ snett i dina studier. De undervisande lŠrarna har naturligtvis till uppgift att reagera sŒ snart nŒgot behšver gšras. Ett utmŠrkt sŠtt Šr ocksŒ att du som elev slŒr larm nŠr du kŠnner att du behšver hjŠlp. I fšrsta hand vŠnder du dig till lŠraren i kursen eller till din klassfšrestŒndare. Skolan genomfšr ocksŒ olika tester med alla eller enskilda elever, fšr att se om exempelvis lŠs- och skrivsvŒrigheter kan ligga bakom problem i skolarbetet. Genom fortlšpande samtal med eleverna och deras lŠrare och granskning av frŒnvaro- och betygsstatistik skaffar sig klassfšrestŒndarna en šversiktsbild av elevernas skolsituation.

NŠr svŒrigheter har upptŠckts skall problemen analyseras och fšrsška ŒtgŠrdas av i fšrsta hand den undervisande lŠraren i samrŒd med eleven. I analysen ingŒr att fšrsška bestŠmma problemens art och deras orsaker samt att gŒ vidare fšr att finna ŒtgŠrder som kan nŒ fram till en lšsning.

Om lŠraren inte kan lšsa problemet, skall samrŒd ske med klassfšrestŒndaren, som kan kalla till en klasskonferens fšr att diskutera elevens studiesituation. Kontakt kan tas med kurator, skolskšterskan, studie- och yrkesvŠgledaren eller specialpedagogen. Dessa fyra bildar skolans elevvŒrdsgrupp och trŠffas varje mŒndag. Om det Šr nšdvŠndigt kan dessa ocksŒ koppla in rektor, som bl a fattar beslut om Šndring i en elevs studieplan och Šr ordfšrande i elevvŒrdskonferensen.

MŒlet att eleven med stšrre framgŒng skall skaffa sig kunskaper skall sŒ lŒngt det Šr mšjligt nŒs genom ŒtgŠrder inom den ordinarie undervisningen, som skall anpassas till elevens sŠrskilda fšrutsŠttningar och behov och eleven fŒr sŠrskild hjŠlp av lŠraren.

Efter att du skaffat dig de kunskaper som kursen krŠver, har du fšljande mšjligheter att redovisa dina kunskaper fšr betygssŠttning:

A. Bedšmning inom pŒgŒende kurs. LŠraren skall under en pŒgŒende kurs kontinuerligt ge eleven tillfŠlle att redovisa sina kunskaper. LŠrarens bedšmning skall anpassas till att eleven under kursens gŒng fŒr information om hur studierna utvecklar sig och om vad som ytterligare krŠvs av eleven. DŠrigenom fŒr eleven mšjlighet att fšre kursslutet skaffa sig och redovisa kunskaper som svarar mot lŠgst betyget GodkŠnd. Kontroll av elevens kunskaper skall alltsŒ inte ske enbart vid ett slutprov eller liknande.

B. Informell pršvning. En elev som efter att en kurs Šr slut inte har nŒtt upp till kraven fšr betyget GodkŠnd, kan komma šverens med sin lŠrare om att efter kursslutet gšra en informell pršvning av antingen hela kursen eller de resterande moment som eleven enligt lŠraren inte har klarat av.

Den informella pršvningen kan ske pŒ mŒnga olika sŠtt, exempelvis genom att eleven bereds tillfŠlle att delta i ett nationellt eller annat prov som ges i en annan elevgrupp, om detta Šr tillrŠckligt fšr att bedšma elevens kunskaper. Om eleven fortsŠtter sina studier i en kurs som bygger pŒ den ej avklarade kursen, kan pršvningen av moment i den fšrra kursen ske under den senares gŒng.

Efter att undervisningen i en kurs Šr slutfšrd skall betyg alltid sŠttas inom 14 dagar, Šven om lŠraren och eleven Šr šverens om att kompletterande informell pršvning skall ske. NŠr en pršvning genomfšrts – oavsett vilken form den haft – rapporteras alltid nytt betyg pŒ blanketten "AnmŠlan/dokumen­ta­tion – Pršvning".

Om en elev, fšr att skaffa sig de kunskaper som saknas fšr ett betyg, gŒr om en kurs, kan mŠtning av elevens kunskaper gšras och betyg sŠttas under kursens gŒng.

C. Formell pršvning. En sŒdan genomfšrs i stŠllet fšr informell pršvning i fšljande fall: nŠr eleven vill ha ett betyg utan att delta i undervisning i kursen, nŠr lŠraren bedšmer att en informell pršvning Šr omšjlig eller nŠr eleven har sŠrskilda skŠl att šnska pršvning av en annan lŠrare. I normalfallet avser en formell pršvning hela kursen, men om den lŠrare som skall pršva eleven kŠnner till att eleven redan har klarat en del av kurskraven kan pršvningen begrŠnsas till endast resterande moment.

Formell pršvning genomfšrs vid sŠrskilt angivna pršvningstillfŠllen, som Šr inplanerade i anslutning till var och en av lŠsŒrets tre perioder. Inom tvŒ veckor efter det periodslut dŒ en kurs avslutats skall lŠraren besluta om vilket betyg eleven skall fŒ samt rapportera det dels till elevregistret, dels till eleven. DŠrefter kan en elev, som inte fŒtt lŠgst betyget GodkŠnd, inom sju dagar anmŠla sig till pršvning (dvs formell pršvning, om inte lŠrare och elev kommer šverens om informell pršvning). Ansškan om formell pršvning skall gšras pŒ blanketten "AnmŠlan/dokumentation – Pršvning", som lŠmnas till expeditionen.

Eleven fŒr efter en kort tid en kopia av anmŠlnings- och dokumentationsblanketten med information om vilken lŠrare som utsetts att pršva eleven. Eleven skall dŠrefter snarast ta kontakt med denna lŠrare fšr att fŒ instruktioner infšr pršvningen.

PršvningstillfŠllen inplaceras efter varje periodslut: i allmŠnhet sex–sju veckor efter periodens slut, lovveckor orŠknade. Efter Œrets tredje period fšrlŠggs pršvningen till bšrjan av det nya lŠsŒret. (Elever som avslutat sina studier i gymnasieskolan och dŠrmed fŒtt slutbetyg, fŒr betala en avgift fšr varje pršvning och fŒr sina nya betyg fšrtecknade pŒ ett sŠrskilt betygsdokument. SŒdana pršvningar administreras av komvux.)

Information om tidpunkter fšr pršvningstillfŠllen och respektive senaste anmŠlningsdag infšrs i skolans kalendarium eller veckoblad. Exakta tider fšr skrivningstillfŠllen och andra pršvningsmoment meddelas av den lŠrare som Šr pršvningsfšrrŠttare.

SŒ lŠnge man deltar i undervisningen i en kurs fŒr man inte genomfšra pršvning i den. Om man vŠljer att genomgŒ pršvning i en kurs utan att delta i undervisningen, har man sedan inte rŠtt till nŒgon undervisning i kursen.

Elevens rŠtt till extra stšd respektive pršvning gŠller under fšrutsŠttning att eleven inte sjŠlv fšrsuttit de mšjligheter som skolan gett till undervisning och pršvning, t ex genom att vara frŒnvarande frŒn skolarbetet (av annan orsak Šn styrkt sjukdom) eller utebli frŒn pršvningstillfŠlle. Den som anmŠlt sig till pršvning men inte fullbordar den har inte rŠtt till ytterligare kostnadsfri pršvning i kursen.

Betygsregister, betygsjournal och slutbetyg

Senast 14 dagar efter att en kurs slutat skall lŠraren anmŠla det betyg som satts till betygsregistret, som Šr en del av skolans elevregister. DŠr finns betygen fšr varje elev samlade. Inom samma tid skall lŠraren pŒ lŠmpligt sŠtt meddela varje elev vilket betyg som satts. Efter hand som kurser klaras av, fšr eleven in sina betyg i den kombinerade individuella studieplanen och betygsjournalen, som finns sist i utbildningshandboken.

NŠr eleven har genomgŒtt ett program och har fŒtt betyg pŒ alla kurser och pŒ specialarbete, utfŠrdas ett slutbetyg av rektor. Det utgšr en sammanstŠllning av betygen i samtliga kurser som ingŒr i utbildningen och pŒ specialarbetet. NŒgra terminsbetyg, som fšrut fšrekom i gymnasieskolan och grundskolan, utfŠrdas alltsŒ inte. Elev som fšre slutfšrd utbildning fšr nŒgot ŠndamŒl šnskar en sammanstŠllning av sina kursbetyg kan efter skriftlig ansškan fŒ ett utdrag ur betygsregistret i form av ett samlat betygsdokument.

Betyg som man fŒtt vid pršvning ersŠtter ett tidigare betyg, om pršvningen Šgt rum innan slutbetyget utfŠrdats. DŠrefter redovisas nya betyg i ett sŠrskilt betygsdokument, och nŒgot nytt slutbetyg utfŠrdas inte.

Om man fšrlorat sitt slutbetyg, kan skolan mot en avgift upprŠtta ett nytt med exakt samma innehŒll. Fšr kopior av ett befintligt betyg Šr eleven hŠnvisad till samma rutiner som gŠller fšr annan privat kopiering. …versŠttning av betyg till annat sprŒk utfšrs inte av skolan utan fŒr ombesšrjas av eleven sjŠlv.

7. UtvŠrdering mot mŒlen

Vad Šr utvŠrdering?

Enligt gymnasiefšrordningen och lŠroplanen skall lŠrarna "tillsammans med eleverna utvŠrdera undervisningen" i gymnasieskolan. Elevernas medverkan Šr ett inslag i deras inflytande pŒ skolarbetet.

UtvŠrdering innebŠr att man jŠmfšr hur nŒgot utfallit i praktiken med hur det var tŠnkt enligt uppstŠllda mŒl. Syftet Šr framfšr allt att man skall kunna fšrbŠttra fšr framtiden, sŒ att mŒlen nŒs i hšgre grad. Skolans mŒl Šr givna "utifrŒn", genom beslut av riksdag, regering, skolverk, kommunfullmŠktige etc. DŠrmed kan de som arbetar inom gymnasieskolan – elever, lŠrare och skolledning – fšrbŠttra skolan framfšr allt genom att gšra fšrŠndringar i sŠttet att arbeta – medel och metoder – fšr att nŒ mŒlen.

All verksamhet i gymnasieskolan Šr inriktad pŒ att nŒ mŒl. Det gŠller allt ifrŒn lŠrarnas genomfšrande av undervisningen till elevernas strŠvan att nŒ olika betygssteg. UtvŠrderingen Šr det avslutande steget i den process som skall fšrverkliga mŒlen. Syftet Šr att elever, fšrŠldrar, lŠrare, skolledning, kommunen, staten osv skall fŒ ut det av verksamheten som de har rŠtt att fšrvŠnta. MŒlen finns angivna i de olika styrdokumenten fšr skolan. UtvŠrdering Šr alltsŒ inte att allmŠnt stŠlla frŒgan om nŒgot Šr bra eller dŒligt; fšr att vara meningsfull mŒste en utvŠrdering alltid utgŒ frŒn en klar uppfattning av hur det man utvŠrderar var avsett, en s k utvŠrderingsnorm.

Det Šr viktigt att tŠnka pŒ att utvŠrderingen i fšrsta hand skall vara framŒtsyftande. Den har inte som syfte att klandra i efterhand, och den bšr inte inriktas pŒ namngivna personer.

UtvŠrderingsprocessen innehŒller fšljande steg:

1. Gšr klart vilka moment i och aspekter pŒ verksamheten som skall utvŠrderas.

2. Ta reda pŒ vilka mŒl som finns fšr varje moment eller aspekt.

3. KartlŠgg sŒ allsidigt som mšjligt hur vart och ett av de valda momenten utfallit i praktiken.

4. JŠmfšr hur verkligheten varit med vad mŒlformuleringen anger, fšr att se hur uppdraget lyckats.

5. Fšrsšk att finna orsakerna, om mŒlen inte nŒtts fullt ut.

6. Ge fšrslag till ŒtgŠrder fšr att bŠttre nŒ upp till mŒlen.

Resultatet av varje utvŠrdering skall sammanstŠllas och analyseras. DŠrefter redovisas det fšr alla som deltagit i verksamheten och fšr den som nŠrmast givit det uppdrag som utvŠrderas.

Kontinuerliga kursutvŠrderingar och sŠrskild utvŠrdering en gŒng per Œr

LŠraren ansvarar fšr att varje kurs utvŠrderas. KursutvŠrderingen skall avse mŒlen bŒde i kursplanen och andra mera švergripande styrdokument, t ex lŠroplanen. Det kan vara lŠmpligt att ta hjŠlp av arbetsplanen, dŠr alla mŒl som skall fšrverkligas i undervisningen skall finnas inarbetade. Fšr hela skolan finns ocksŒ en bank av utvŠrderingspunkter, som elever och lŠrare kan hŠmta inspiration frŒn.

UtvŠrdering kan ske bŒde muntligt och skriftligt. LŠraren skall se till att alla elever fŒr mšjlighet att uttrycka sina synpunkter. Om eleverna sŒ šnskar bšr de ges tillfŠlle att delta anonymt.

I slutet av varje lŠsŒr genomfšrs hŠrutšver en mera omfattande sŠrskild utvŠrdering av fšrhŒllanden i gymnasieskolan som inte Šr knutna till en bestŠmd kurs.

Personal, telefonnummer och adress

Timplan fšr gymnasieskolans program

Sektorer, lŠrare, Šmnen, kurser, program och grenar

Planskiss šver Kungshšgaskolan

Individuell studieplan och betygsjournal

 

Utbildningshandbok fšr Mjšlby gymnasium Kungshšgaskolan 1995/96. Mjšlby, 1995. 44 sid. ISBN 91-972679-0-2.

Utbildningshandbok fšr Mjšlby gymnasium Kungshšgaskolan 1996/97. Mjšlby, 1996. 44 sid. ISBN 91-972679-2-9.

Utbildningshandbok fšr Mjšlby gymnasium Kungshšgaskolan 1997/98. Mjšlby, 1997. 48 sid. ISBN 91-972679-4-5.

Matrikel fšr Mjšlby gymnasium 1995/96. Mjšlby, 1995. 52 sid. ISBN 91-972679-1-0.

Matrikel fšr Mjšlby gymnasium 1996/97. Mjšlby, 1996. 52 sid. ISBN 91-972679-3-7.

 

 

 

 

slekt.se/mjolby

Start Mjšlbyhistoria

Start slekt.se

Kontakt

© 2022 Per Andersson