Mjölbyhistoria Den kungliga kvarnbyn vid Svartån som fick järnväg och blev sydvästra Östergötlands centrum Per Anderssons forskning och texter om Mjölbys historia
	Utbildningshandbok för Mjölby gymnasium Kungshögaskolan 1997 Välkommen till Kungshögaskolan! Bästa nyblivna gymnasist, Gymnasieskolan ger dig ett stort ansvar för din utbildning, både för hur den sätts samman av olika kurser och för att du når ett gott resultat i studierna. För att hjälpa dig att aktivt ta detta ansvar, finns denna utbildningshandbok. Syftet är att i den samla den grundläggande information om gymnasiestudierna och om Kungshögaskolan, som du behöver för att få ut det bästa möjliga av din utbildning. Utbildningshandboken är just en handbok, en uppslagsbok. Det är inte meningen att man skall lära sig allt som står i den. Det viktiga är att man kan söka sig fram till den information man behöver. Börja med att läsa utbildningshandboken rakt igenom. Det är ett bra sätt att bekanta sig både med handboken och skolan. I skolan kommer du att tillsammans med klassföreståndaren gå igenom utbildningshandboken mera grundligt, för att du lättare skall kunna använda den i dina studier. Den utbildningshandbok som du får skall du använda under hela din tid på Kungshögaskolan. I slutet av boken finns utrymme för din individuella studieplan. Där för du in hur du planerar din utbildning och hur du efter hand klarar av kurs för kurs. Gymnasieskolans uppgift är att hjälpa dig att få en god utbildning, som motsvarar dina önskemål och som du kommer att ha stor nytta av i vuxenlivet. Att skaffa sig kunskaper och färdigheter är en investering för livet, som ökar dina möjligheter att välja din egen framtid. Kunskap ger frihet! Vi som arbetar på Kungshögaskolan skall göra vårt allra bästa för att du skall lyckas bra med studierna och att du skall trivas under dina år som gymnasist i Mjölby. Hjärtligt välkommen till Kungshögaskolan! Per Andersson, rektor 1. Gymnasieskolans mål och organisation Gymnasieskolans uppgift och mål Gymnasieskolan är en utbildningsform inom det offentliga skolväsendet för barn och ungdom. Gymnasieskolan är frivillig, men sedan man accepterat en utbildningsplats är man skyldig att delta i undervisningen och följa de regler som finns. Gymnasieskolan är avsedd att påbörjas av ungdomar efter avslutad grundskoleutbildning (dvs vanligen från höstterminen det år de fyller 16 år) fram till och med vårterminen det år de fyller 20 år. Elev som har påbörjat utbildningen på ett visst program har rätt att fullfölja den under den tid som den ges med normal studietakt, dvs tre år. Rätten gäller även efter ett studieavbrott på högst ett läsår för studier utomlands. Undantagsvis kan gymnasieskolans styrelse besluta att en elev får delta i undervisningen under längre tid än tre år, om det med hänsyn till elevens förutsättningar finns särskilda skäl. Kommunen är huvudman för gymnasieskolan. Staten – dvs riksdag, regering och statens skolverk – anger de övergripande målen och riktlinjerna för skolverksamheten, och utifrån dessa svarar kommunen för genomförandet. Kommunen har det ekonomiska ansvaret för gymnasieskolan och får bidrag till verksamheten från staten, dvs från den skatt som medborgarna betalar. Statens mest grundläggande målsättning för gymnasieskolan lyder: "Utbildningen skall ge eleverna kunskaper och färdigheter samt, i samarbete med hemmen, främja deras harmoniska utveckling till ansvarskännande människor och samhällsmedlemmar." Gymnasieskolan skall vara grund för fortsatt utbildning på högskolenivå och för yrkesverksamhet. Gymnasieskolans uppgift är alltså att förbereda ungdomar för vuxenlivet, och all verksamhet i skolan skall bidra till elevernas allsidiga utveckling. Under de tre gymnasieåren sker en snabb utveckling och stora förändringar för eleverna. Då inträffar övergången från att vara barn till att bli vuxen, också formellt genom myndighetsdagen. Kunskaper och förmåga att använda dem är det centrala för arbetet i skolan. Undervisningen skall särskilt inriktas på hur man söker kunskap. Omvärlden, som vi strävar efter kunskap om, förändras i allt snabbare takt. De kunskaper som man skaffar sig i skolan blir därför i många fall snart föråldrade, och man måste själv efter hand kunna förnya sitt vetande och kunnande. Därför är det viktigt att skolan inriktar sig på att eleverna under gymnasietiden tillägnar sig redskapen för att utöka sina kunskaper och färdigheter. "Genom studierna skall eleverna skaffa sig en grund för ett livslångt lärande", som läroplanen uttrycker det. Ett huvudmål för gymnasieskolan är alltså att eleverna får förutsättningar för att tillägna sig och utveckla kunskaper och att tillämpa sina kunskaper för att lösa problem, kritiskt granska, ta initiativ etc. Detta förverkligas genom ett undersökande och tillämpande arbetssätt. I gymnasieskolans uppgift att förbereda ungdomar för vuxenlivet ingår inte bara att förmedla kunskaper och färdigheter. I lika hög grad skall skolan överföra grundläggande värden och normer för hur man beter sig i samvaro med andra, allt ifrån relationen mellan enskilda människor till individens roll i samhället. Den övergripande ambitionen för Mjölby gymnasium Kungshögaskolan är att ge gymnasisterna en utbildning av så hög kvalitet som möjligt. Utgångspunkten för undervisningen skall alltid vara vad eleverna bör kunna för att fungera i sina olika roller när de lämnat gymnasiet. De mål vi arbetar för att uppnå kan sammanföras i tre grupper: 1. Grundläggande kunskaper och färdigheter, lika för alla gymnasieelever. Den som slutfört sin gymnasieutbildning skall kunna: • uttrycka sig i tal och skrift så väl att språket fungerar i samhälls-, yrkes- och vardagslivet och för fortsatta studier, • söka sig till saklitteratur, skönlitteratur och övrigt kulturutbud som en källa till kunskap, självinsikt och glädje, • använda engelska på ett funktionellt sätt i yrkes- och vardagsliv och för fortsatta studier, • formulera, analysera och lösa matematiska problem av betydelse för yrkes- och vardagsliv, • delta i demokratiska beslutsprocesser i samhälls- och arbetsliv, • kritiskt granska och bedöma det man ser, hör och läser för att kunna diskutera och ta ställning i olika livsfrågor och värderingsfrågor, • observera och analysera människans samspel med sin omvärld utifrån ett ekonomiskt och ekologiskt perspektiv, • förutsättningarna för en god hälsa samt • hämta stimulans ur estetiskt skapande och kulturella upplevelser. 2. Särskilda kunskaper och färdigheter, beroende på val av studieväg och elevens personliga avsikter. Var och en skall vid utbildningens slut också uppfylla de krav på yrkeskunnande eller skicklighet för vidare studier som finns för respektive program och gren enligt programmålen. 3. Normer och värden. Läroplanen stadgar: "Det offentliga skolväsendet vilar på demokratins grund. […] Skolan har en viktig uppgift när det gäller att förmedla och hos eleverna förankra de värden som vårt samhällsliv vilar på. Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män samt solidaritet med svaga och utsatta är de värden som skolan skall gestalta och förmedla. I överensstämmelse med den etik som förvaltas av kristen tradition och västerländsk humanism sker detta genom individens fostran till rättskänsla, generositet, tolerans och ansvarstagande." Dokument som styr gymnasieskolan Skolans verksamhet är utbildning, och det allt överordnade syftet är att ge eleverna en utbildning av högsta möjliga kvalitet. Den modell för utbildning – från mål till måluppfyllelse – som kännetecknar den nya gymnasieskolan består av följande fyra steg: 1. Uppdrag. Lärarnas och skolledningens arbete är ett uppdrag av stat och kommun, dvs ytterst medborgarna. Uppdraget – de mål som skall uppnås – formuleras i olika styrdokument, som uttrycker vilka krav staten (riksdag, regering och skolverk) ställer på skolan, vilka krav och förväntningar eleverna kan ha på skolan och vilka krav skolan ställer på eleverna. 2. Planering. Läraren tar emot sitt uppdrag genom styrdokumenten och har till uppgift att omsätta det i praktisk handling. I en handlingsplan, kallad arbetsplan, skall läraren beskriva hur han eller hon avser att konkret göra för att nå målen. I denna planering skall man beakta målen i alla styrdokument. Arbetsplanens innehåll skall vara uttryckt så konkret att elever och lärare direkt kan använda det för utvärdering av undervisningen. 3. Genomförande. Med syftet att nå målen genomförs det som planerats. Det sker i form av undervisning, dvs det arbete som lärare och elever bedriver tillsammans för att eleverna skall skaffa sig kunskaper och färdigheter. 4. Utvärdering. Efter att en kurs genomförts jämför man hur undervisningen utfallit i förhållande till de uppställda målen, som alltså gjorts konkreta och mätbara i arbetsplanen. Om utfallet i verkligheten inte helt svarat mot förväntningarna, blir nästa steg att förändra metoderna för hur man försöker nå målen eller – på längre sikt – verka för att målen för undervisningen justeras. Utvärdering sker av både den enskilde elevens prestationer (betygssättning) och av undervisningen som sådan (kursutvärdering och en gång om året en särskild utvärdering). De dokument, som på olika sätt reglerar hur det skall vara i skolan, kan var och en själv läsa (se förteckning nedan). De finns tillgängliga på rektorsexpeditionen och i de flesta fall även i skolbiblioteket, hos studie- och yrkesvägledaren, sektorcheferna och undervisande lärare. Beslutande Dokument Förkortning riksdagen skollag SL regeringen gymnasieförordning GF läroplan för de frivilliga skolformerna LPF programmål kursplaner för kärnämnen statens skolverk kursplaner för karaktärsämnen tillämpningsföreskrifter kommunfullmäktige skolplan SP programmål för specialutformat program utbildningsnämnden tillämpningsföreskrifter kursplaner för lokala kurser delegationsordning (om befogenheter för olika befatt- ningshavare inom kommunens utbildningsväsen) rektor tillämpningsföreskifter arbetsplan med bilagor utbildningshandbok UH veckoblad VBL tjänstefördelning för lärare schema för undervisningen arbetsmarknadens parter avtal om bl a lärares arbetstider samverkansfora inom skolan protokoll (t ex skolkonferensen, elevfullmäktige) Mjölby gymnasium sedan 1959 Mjölby gymnasium är sydvästra Östergötlands högsta utbildningscentrum. Här har ungdomar från Mjölby, Skänninge, Mantorp, Väderstad, Boxholm och Ödeshög med omnejder skaffat sig den högsta utbildning de kunnat få utan att bege sig utanför den egna regionen alltsedan 1959, då gymnasiet inrättades. Det också då treåriga gymnasiets första studentexamen ägde därmed rum 1962. Det första året fanns endast ett 50-tal elever i ungdomsgymnasiet, medan antalet idag uppgår till drygt 1 300. Mjölby, Boxholms och Ödeshögs kommuner utgör tillsammans det samverkansområde varifrån huvuddelen av gymnasisterna kommer. Vissa utbildningar får sina elever också från andra kommuner. Under 1950- och 1960-talen skedde många och stora förändringar inom skolväsendet. Den först 6-åriga och sedan 7-åriga folkskolan omformades till 9-årig enhetsskola och 1963 till grundskola. Den första högstadiekullen i Mjölby började årskurs 7 1960. Statens samrealskola, som var en skolform parallell med folk-, enhets- och grundskolorna, upphörde 1966. Efter en ansträngd lokalsituation för skolan i Mjölby, då källare och vindsutrymmen över hela staden fick tas i anspråk för undervisningen, byggdes på 1950-talet Lagmansskolan. Där inrymdes även gymnasiet när det inrättades 1959. Det första gymnasiet i Mjölby var kommunalt till 1965, och 1963 tillkom parallellt ett statligt gymnasium som varade under tre år till 1966. 1964–1967 fanns här också ett fackgymnasium i form av en filial till Linköpings handelsgymnasium. 1966 blev det allmänna gymnasiet åter kommunalt. Läsåret 1967/68 skedde en nyordning av gymnasiet, som vid sin sida också fick en tvåårig fackskola (huvudsakligen i nuvarande Lundbyskolan) med tre teoretiska linjer i Mjölby: social, ekonomisk och teknisk. Sedan tidigare fanns dessutom en yrkesskola i landstingets regi (i nuvarande Dackeskolan). Den sista studentexamen vid gymnasiet hölls 1968 och då upphörde också systemet med en latin- och en reallinje, som i sin tur var uppdelade på olika grenar: matematisk, biologisk, teknisk, social, nyspråklig etc. Genom en stor gymnasiereform infördes 1966 ett enhetligt teoretiskt gymnasium med fem linjer: humanistisk, samhällsvetenskaplig, ekonomisk, naturvetenskaplig och teknisk, som alla var treåriga förutom den tekniska som också hade ett fjärde år. Kommunal vuxenutbildning, Komvux, infördes 1968. 1971 sammanfördes de tre dominerande frivilliga skolformerna – gymnasiet, fackskolan och yrkesskolan – till en samlad gymnasieskola med både praktiska och teoretiska linjer. De var treåriga (samma fem teoretiska linjer med ett fjärde år på den tekniska) eller tvååriga. 1972 lämnade gymnasiet Lagmansskolan för den nybyggda Kungshögaskolan, som sedan dess tillsammans med Dackeskolan rymmer gymnasieutbildningen i Mjölby. Åren 1990–1992 genomgick Kungshögaskolan en totalrenovering. Komvux flyttade 1995 från Kungshögaskolan till egna lokaler i centrala Mjölby. 1992 var det tid för en ny gymnasiereform, och det nuvarande s k programgymnasiet med genomgående treåriga utbildningsvägar började införas i Mjölby redan första året. De sista eleverna i linjesystemet gick ut från Mjölby gymnasium 1995 och de första i det fullt genomförda programgymnasiet med kursbetyg 1997. Organisation Ungdomsgymnasiet vid Kungshögaskolan har omkring 800 elever. Antalet anställda är närmare 100. Chef för skolan är rektor. Närmast under denne finns sex sektorer med var sin sektorchef, som är ansvarig för en grupp av ämnen och för program/grenar som har sin tyngdpunkt i ämnesgruppen (naturvetenskap [N], samhällsvetenskap [S], ekonomi, estetik och media [E], svenska [Sv], främmande språk [F] samt barn, fritid och idrott [B]). Skolans omkring 90 lärare är fördelade på de sex sektorerna utifrån vilka ämnen de undervisar i. Lärarna tjänstgör också som klassföreståndare. Under läsåret 1997/98 införs enligt skolkonferensens beslut ett system med mentorer parallellt med klassföreståndare, vilka tillsammans skall vara elevens främsta vuxenstöd under gymnasietiden. En del av klassföreståndarens hittillsvarande funktioner kommer då att överflyttas till elevens mentor. För den årliga planeringen av lärarnas tjänstgöring och för schemaläggning av undervisningen finns en schemaplanerare. Vid rektorsexpeditionen tjänstgör två assistenter, som också betjänar skolans reception. Skolans elevvårdspersonal består av specialpedagog, studie- och yrkesvägledare, kurator och skolsköterska. Övrig personal till stöd för utbildningen är bibliotekarie, dataansvarig, servicetekniker och vaktmästare. Lokalvård, skolbespisning och kafeteria sorterar under andra förvaltningar inom kommunen. Till skolan är också knutna skolläkare och skolpräst. Den kommunala nämnd som utgör gymnasieskolans styrelse är utbildningsnämnden, som ansvarar för alla frivilliga skolformer i Mjölby kommun, vilka gemensamt benämns Mjölby gymnasium. Nämndens ledamöter är politiskt tillsatta av kommunens folkvalda kommunfullmäktige, som även fattar beslut om skolplanen och gymnasieskolans tilldelning av ekonomiska resurser genom kommunens årliga budget. Utbildningsnämnden har ett kansli, utbildningskontoret, med en förvaltningschef, utbildningschefen. Till de frivilliga skolformerna under utbildningsnämnden hör förutom Kungshögaskolan också ungdomsgymnasiet vid Dackeskolan, individuella program och gymnasiesärskolan, kommunala vuxenutbildningen (komvux) med gymnasial vuxenutbildning, grundläggande vuxenutbildning, påbyggnadsutbildning, svenskundervisning för invandrare och uppdragsutbildning. Kungshögaskolan och dess lärare ansvarar för undervisningen i kärnämnen också vid Dackeskolans ungdomsgymnasium och delvis vid den gymnasiala utbildningen inom komvux. Gemensamt för hela Mjölby gymnasium är intagningskansliet. De elever som antagits till gymnasieskolan fördelas inom respektive program i klasser med ungefär 30 elever i varje. På de program som delas i grenar sker efter ett år en ny klassindelning utifrån elevernas val av gren och eventuellt andra inriktningar. Strävan är att placera elever med likartad inriktning på utbildningen i samma klass. Varje klass utser två av eleverna till kontaktmän för en tid av ett år. Kontaktmännen skall framför allt svara för att information till och från klassen når fram. I uppdraget ingår bland annat att till varje lektion medföra klassboken, minst en gång om dagen tömma klassens postfack samt samla in och vidarebefordra ifyllda blanketter och liknande som eleverna i klassen fått i uppgift att lämna. Arbetsuppgifterna fördelas mellan de båda kontaktmännen så som klassen eller kontaktmännen själva bestämmer. När en kontaktman är frånvarande, ersätter i första hand kontaktmännen varandra. Om båda är frånvarande inträder i stället den närvarande elev i klassen som står först i klasslistans alfabetiska ordning. Därmed finns det alltid en tjänstgörande kontaktman så länge det finns en elev i klassen. Information För att verksamheten vid skolan skall fungera, är det nödvändigt att elever, lärare och andra som arbetar där nås på ett effektivt sätt av den information som behövs för olika situationer. Den grundläggande information som varje gymnasist vid Kungshögaskolan behöver för att bedriva sina studier finns samlad i Utbildningshandbok för Mjölby gymnasium Kungshögaskolan. För planeringen av läsåret finns ett kalendarium, som liksom utbildningshandboken delas ut till alla elever och all personal. Information efter hand under läsåret publiceras i största möjliga utsträckning i skolans veckoblad, som utkommer varje torsdag och främst avser den närmast följande veckan (vars veckonummer bladet bär). Vid några tillfällen under gymnasieutbildningen kallas eleverna till särskilda samlingar där information ges av rektor, program- och grenansvariga sektorchefer m fl. Skriftlig information, bland annat veckobladet, förmedlas via respektive postfack. Varje lärare har ett skåpfack i mitten av Kungshögaskolans huvudkorridor, utanför personalrummet. Övrig personal har postfack utanför receptionen i expeditionskorridoren. Klassernas, elevkommunens och olika elevföreningars fack finns innanför ingången till denna korridor. Klassfacken används för meddelanden både till hela klassen och till enskilda elever i den. Alla postfack skall tömmas minst en gång om dagen. Blanketter och klasslistor finns utlagda i hyllor invid klassfacken utanför receptionen. Där finns också en pärm med alla aktuella scheman för klasser, lärare och lokaler. Scheman utdelas vid början av ett läsår eller en period till berörda elever och klassföreståndare (klasscheman), lärare (lärarscheman) och sektorchefer (lokalscheman). I anslutning till schemapärmen är uppsatta bokningsscheman för aula, konferensrum och vissa andra lokaler samt en liggare där tillfälliga schemaavvikelser införs. Bokning av lokaler skall göras av lärare eller, för elevkommunen och elevföreningar, genom receptionen. I skolans huvudkorridor finns anslagstavlor för olika ändamål. Där anslås exempelvis veckobladet, elevfullmäktiges kallelser och protokoll, meddelanden från elevföreningar och budskap från de politiska skolföreningarna. I samma korridor ges information, bland annat innehållet i veckobladet och skolans matsedel, på en TV-monitor genom elever på handels- och administrationsprogrammet. Bland annat för att förmedla muntlig och skriftlig information samlas eleverna klassvis till klassmöte under 30 minuter varje torsdag eller fredag under medverkan av klassföreståndarna. Då ansvarar dessa bland annat för att eleverna får del av veckobladet och då äger klassrådens sammanträden rum. Under höstterminen utger skolan en adresskatalog omfattande alla elever och all personal. Ungefär samtidigt utkommer en fotokatalog, som försäljs av elevkommunen till eleverna. När en elev söker information om något som berör studierna vid gymnasieskolan, är han eller hon i första hand hänvisad till utbildningshandboken, valhandledningen Programväljaren, schemapärmen etc och till att själv söka i material i biblioteket, att hämta blanketter m m. Om eleven därefter behöver hjälp med ytterligare information, kontaktas i tur och ordning – och beroende av ärendets art – undervisande lärare, klassföreståndare, vaktmästare, studie- och yrkesvägledare, skolsköterska, kurator, sektorchef eller annan befattningshavare med särskilt ansvarsområde. Kan elevens problem inte lösas på den vägen, har eleven möjlighet att vända sig till receptionen. 2. Utbildning som erbjuds Utbildningsvägar – program och grenar Studier vid gymnasieskolan bedriver man inom ramen för ett program. Det finns tre typer av program: nationellt, specialutformat och individuellt. De båda förra är avsedda att kunna genomgås på tre år. På nationella program kan finnas olika grenar. Eleverna väljer gren inför det andra gymnasieåret. Ett program kan vara studieförberedande eller yrkesförberedande och omfattar 2 150 gymnasiepoäng respektive 2 370 poäng. En mellanform utgör det estetiska programmet med 2 150 poäng. Vid Kungshögaskolan finns följande sju program, de två första studieförberedande och de övriga yrkesförberedande, varav det sista är specialutformat: Naturvetenskapsprogrammet (NV) Naturvetenskaplig gren (N) Teknisk gren (T) Samhällsvetenskapsprogrammet (SP) Samhällsvetenskaplig gren (S) Humanistisk gren (H) Ekonomisk gren (E) Estetiska programmet (ES) Gren konst och formgivning (K) Gren musik (M) Barn- och fritidsprogrammet (BF) Handels- och administrationsprogrammet (HP) Medieprogrammet (MP) Gren information och reklam Småföretagarprogrammet (SF) Vid Dackeskolan finns ytterligare sex nationella program, alla yrkesförberedande: Byggprogrammet (BP) Gren hus och anläggning Elprogrammet (EC) Grenar installation, elektronik, kylteknik Fordonsprogrammet (FP) Gren fordonsteknik Hantverksprogrammet (HV) Inriktning guldsmedsteknik Hotell- och restaurangprogrammet (HR) Grenar restaurang, storhushåll Industriprogrammet (IP) Grenar industri, trä Den som inte tagits in på ett nationellt program eller som har avbrutit studierna på ett sådant skall erbjudas utbildning på specialutformat eller individuellt program. Specialutformat program kan utformas särskilt för en elev eller gemensamt för en grupp elever. I fråga om nivån på utbildningen skall det motsvara ett nationellt program. Individuellt program kan syfta till att stimulera eleven att senare gå över på ett nationellt eller specialutformat program, göra det möjligt för ungdomar att förena en anställning som syftar till yrkesutbildning med studier i vissa ämnen i gymnasieskolan eller på annat sätt möta speciella behov hos eleven. Inom den kommunala vuxenutbildningen, komvux, kan man efter ungdomsgymnasiet i viss utsträckning komplettera sin utbildning, t ex med någon kurs som behövs för att nå särskild behörighet till högskolestudier. Genom komvux skall främst de som erhållit minst utbildning få möjlighet att stärka sin ställning i arbetslivet och i det kulturella och politiska livet. Kurser – gymnasieutbildningens byggstenar Undervisningen på de olika programmen ges i form av kurser. En eller flera kurser bildar ett ämne. Som bilaga till utbildningshandboken finns dels en timplan där de olika ämnenas omfattning på varje program framgår, dels en kursförteckning över alla kurser som förekommer vid Mjölby gymnasium Kungshögaskolan. Kurskraven är desamma oavsett på vilket program en kurs ges. Omfattningen av en kurs eller ett ämne anges i antal gymnasiepoäng. Detta utgör ett riktvärde för antalet undervisningstimmar om 60 minuter. Varje kurs har en omfattning av minst 30 gymnasiepoäng. En elev har uppnått antalet gymnasiepoäng när han eller hon har inhämtat den kunskap som utbildningen i kursen avses ge, dvs när eleven nått kraven för lägst betyget Godkänd. En elev kan begära att få kortare undervisningstid än den som skolan erbjuder. Sådan begäran skall ske hos rektor innan kursen påbörjas. Om eleven enligt kursbetyget minst uppfyllt kurskraven, dvs fått betyget Godkänd, har han eller hon inte rätt att få ytterligare utbildning inom kursen. Detta gäller även om eleven begärt och fått kortare undervisningstid än den som skolan i normalfallet erbjuder. De kurser som läggs samman till ett program indelas i olika kategorier: Kärnämnen är ämnen som ingår i alla nationella program i den omfattning de har för övriga program: svenska eller svenska som andra språk, engelska, samhällskunskap, religionskunskap, matematik, naturkunskap, idrott och hälsa samt estetisk verksamhet. Karaktärsämnen är de ämnen genom vilka programmet eller grenen får sin karaktär. Huvuddelen av karaktärsämneskurserna ingår som obligatoriska. I några fall finns alternativ att välja mellan t ex psykologi alternativt filosofi. På vissa program finns block av karaktärsämnen som rymmer flera ämnen och kurser: estetiska ämnen, ekonomiska ämnen och yrkesämnen (på yrkesförberedande program). En del av kurserna inom ämnesblocken är valbara. På yrkesförberedande program sker en del av undervisningen inom yrkesämnena som arbetsplatsförlagd utbildning (APU). Denna omfattar totalt 15 veckor under gymnasietiden, varvid varje veckas heltidsarbete motsvarar 24 timmars undervisning i skolan, dvs totalt 360 gymnasiepoäng. En del av innehållet i varje program beslutas av den lokala gymnasieskolan. Denna timresurs kallas lokalt tillägg. Vid Mjölby gymnasium används det lokala tillägget dels till grundkurser i data och i ekonomi för elever som inte annars läser dessa, dels till kurser för att förstärka karaktären hos respektive program och gren. Som lokalt tillägg förekommer på vissa studievägar ämnesanknuten praktik. Som ett led i att eleven skall kunna utforma sin utbildning efter sina speciella önskemål, får eleven – efter val av program och gren – själv välja kurser till en omfattning av 190 gymnasiepoäng som individuellt val. Dessa kurser är lika viktiga som alla andra kurser inom programmet och betyg ges på samma sätt. Eleven får välja bland alla de kurser som förekommer på nationella program vid Mjölby gymnasium samt även kursen Svenska C. För att en kurs skall kunna anordnas måste det dock finnas organisatoriska förutsättningar, bland annat tillräckligt många elever som väljer den som individuellt val. Alla elever inom gymnasieskolan skall utföra ett specialarbete. Detta skall ge eleverna tillfälle att fördjupa sig inom något kunskapsområde som ingår i elevens studieväg och att träna sig i att arbeta på ett undersökande sätt. Vid betygssättningen av ett specialarbete skall läraren beakta elevens förmåga att själv planera, genomföra och redovisa en undersökande uppgift. Den som studerar främmande språk förutom engelska gör det som B-språk, dvs fortsättningskurs, om språket lästs i grundskolan. I annat fall bedrivs studierna som C-språk, dvs från nybörjarnivå i gymnasieskolan. (Om en elev inte med behållning kan följa undervisningen i B-språk, får rektor efter samråd med berörda lärare medge att eleven i stället studerar det som C-språk. Sådant byte skall ske senast inom två månader efter att språkstudierna påbörjats.) Efter beslut av rektor kan en elev genom utökat program få delta frivilligt i undervisning i en eller flera kurser som ligger utanför elevens fullständiga program, om eleven bedöms kunna klara av detta och om det är möjligt med hänsyn till schema. Om en elev har påtagliga studiesvårigheter som inte kan lösas på annat sätt, kan eleven genom beslut av rektor befrias från undervisningen i en eller flera kurser, vilket innebär reducerat program. Man får befrias från kurser som motsvarar högst 10 procent av programmets totala poängtal. Särskilda inslag i utbildningen För en del av gymnasieskolans mål fordras inslag i utbildningen utöver de olika kurserna. Sådana moment är obligatoriska för alla berörda elever, och för dem används följande tidsresurser: timmar till förfogande (TTF) på tisdagseftermiddagarna, dagar till förfogande (DTF) som är ett antal hela dagar under läsåret samt klassmötestid på torsdagar eller fredagar. Vid början av gymnasietiden och andra nya skeden av studierna får eleverna en introduktion, dvs till hela utbildningen, till programmet och den eventuella gren som väljs samt till de olika ämnena och kurserna. I början av sina studier får alla gymnasister vid Kungshögaskolan en genomgång av grunderna i studieteknik, som sedan följs upp i de olika ämnena. Inför specialarbetet i slutet av utbildningen uppmärksammas på liknande sätt tekniken för att genomföra en större undersökande uppgift. På DTF anordnas bland annat friluftsverksamhet av olika slag och på DTF eller TTF information om samlevnad, droger, trafik m m. Till TTF förläggs också elevfullmäktiges sammanträden, studieinformation och särskilda utvärderingar. På gemensam tid förekommer dessutom olika sociala aktiviteter såsom avslutning inför jul- och sommarlov samt firande av valborgsmäss och nationaldagen. Stöd till elever med särskilda behov. För elever som har behov av stöd i skolarbetet under en begränsad tid, kan rektor besluta om stödundervisning eller specialundervisning. Elever som på grund av sjukdom eller andra omständigheter har svårigheter att följa undervisningen kan få stödundervisning. Beslut därom fattas av rektor efter framställan av den undervisande läraren eller klassföreståndaren. En elev som till följd av långvarig sjukdom inte kan delta i skolans undervisning kan få särskild undervisning i hemmet, på sjukhus eller liknande. 3. Undervisningen och dess former Läsårstider, schema och särskilda aktiviteter Gymnasieutbildningen består i normalfallet av tre läsår. Varje läsår börjar i augusti och slutar i juni. Det skall omfatta 40 veckor med minst 178 skoldagar och minst 12 lovdagar. Inom läsåret kan förläggas upp till 5 studiedagar för lärares planering av skolarbetet eller för deras fortbildning; eleverna är då undervisningsfria. Undervisningstiden är vid Mjölby gymnasium förlagd till 175 dagar under läsåret, vartill kommer fem dagar till förfogande (DTF) samt tre upprops- och avslutningsdagar. Läsåret är indelat i tre perioder, som omfattar elva eller tolv skoldagar av varje veckodag med läsning enligt ordinarie schema. Periodindelningen syftar framför allt till att nedbringa antalet kurser och ämnen som varje elev läser samtidigt. Indelningen i höst- och vårtermin har ingen betydelse för undervisningens organisation, vilket i princip också gäller läsårsindelningen. För varje period finns ett schema för undervisningen, som utdelas till berörda lärare och genom klassföreståndarna till eleverna. Aktuell version av alla scheman finns i en pärm utanför receptionen. Där finns också en liggare över tillfälliga schemaavikelser. Samtliga klassers scheman är också anslagna i Kungshögaskolans stora korridor, vid ingången till biblioteket. För information om förändringar i schemat bör man dock anlita schemapärmen. På tisdagar är timmar till förfogande (TTF) schemalagda klockan 14.00–16.00, och varje torsdag eller fredag infaller klassmötestid under 30 minuter på tid som klassföreståndare bestämmer vid läsårets eller periodens början. Utläggningen av den anslagna undervisningstiden enligt schemat får inte reduceras av andra aktiviteter. Eventuella studiebesök och liknande är hänvisade till kursens lektionstid eller – efter beslut av rektor – till TTF eller DTF. När skolarbetet förläggs till en arbetsplats utanför skolan skall den arbetstid som gäller på arbetsplatsen tillämpas, om inte rektor bestämmer annat. Det årliga kalendarium som delas ut till elever och personal innehåller de viktigaste särskilda aktiviteterna vid sidan av ordinarie schema. Kalendariet kan också användas som planeringsblad. Information om undervisningens mål och krav Arbetet i gymnasieskolan bedrivs i riktning mot att nå mål. Det är därför viktigt för alla i skolan att känna till målen. Läroplanens mål och riktlinjer skall genomsyra all verksamhet i gymnasieskolan. För varje program finns särskilda mål, programmål. Kursplanen anger dels kursens syfte och mål, dels vilka kunskaper eleverna minst skall ha när de har slutfört utbildningen i kursen. Hur undervisningen konkret skall gestalta sig för att förverkliga målen, finns beskrivet i den arbetsplan som skolans lärare utarbetar. Läraren skall informera eleverna om kursens mål och krav, och eleven har rätt att ta del av alla mål, krav och planer som styr utbildningen. Dessutom skall eleverna själva vara med i planering, formulering av delmål och val av arbetssätt inom ramen för överordnade styrdokument. Arbetsformer i undervisningen I läroplanen beskrivs vilka krav staten, kommunen och eleverna har rätt att ställa på undervisningen. Denna skall först och främst vara saklig och allsidig. Skolan skall vara öppen för skilda uppfattningar och uppmuntra att de framförs; det är viktigt att eleven ges möjlighet till personliga ställningstaganden. Alla som arbetar i skolan skall dock alltid hävda de grundläggande värden för vårt samhälle som skolan har till uppgift att försvara och förmedla. Varje elev skall få stimulans att växa med uppgifterna och möjlighet att utvecklas efter sina förutsättningar. Var och en skall i skolan möta respekt för sin person och sitt arbete. Eleverna skall bli medvetna om att nya kunskaper och insikter är förutsättningar för personlig utveckling. Det skall syfta till att eleverna får en positiv inställning till lärande. Skolan skall stärka elevernas tro på sig själva och ge dem framtidstro. Undervisningen skall anpassas till varje elevs förutsättningar och behov. Läraren skall stimulera, handleda och stödja eleven och ge särskilt stöd till elever med svårigheter. Läraren skall visa respekt för den enskilda eleven och i det vardagliga arbetet ha ett demokratiskt förhållningssätt. Undervisningen skall i alla ämnen bedrivas i demokratiska arbetsformer och utveckla elevernas förmåga och vilja att ta personligt ansvar. Eleverna skall successivt ges fler och större självständiga uppgifter och ökat eget ansvar. Man skall sträva efter ett alltmer vetenskapligt sätt att tänka och arbeta. Kunskap är inte bara minneskunskap utan förekommer i olika former, såsom fakta, förståelse, färdighet och förtrogenhet, som förutsätter samspel med varandra. Undervisningen skall allsidigt uppmärksamma de olika sidorna. Studierna i varje ämne skall inriktas på att eleverna får färdighet i att hantera ett problemområde i verkligheten i form av förmåga att: beskriva, förklara, förstå, tillämpa, analysera, se samband, få överblick och sammanhang, dra slutsatser, kritisera, värdera, konstruera lösningar osv. Skolan kan inte själv förmedla alla de kunskaper som eleverna kommer att behöva. Det viktigaste för skolan är att skapa de bästa samlade förutsättningarna för elevernas bildning, tänkande och kunskapsutveckling. Det sker bland annat genom att undervisningen inriktas på ett undersökande arbetssätt, så att eleverna skaffar sig redskapen för att själva söka och ompröva kunskap. I varje ämne skall man eftersträva att åtminstone en del av undervisningen sker på engelska och att engelsk kurslitteratur används. Över huvud taget skall man försöka samverka mellan olika ämnen. Det kan gälla problemområden som berör flera ämnen men också metoder som hämtas från ämnen som datakunskap, matematik och svenska. Kompetens och utveckling Kvaliteten i undervisningen garanteras först och främst av att skolans lärare har en lång och avancerad utbildning, i allmänhet minst fyraårig utbildning vid universitet eller högskola. De är utbildade i de ämnen de undervisar i, i pedagogik (läran om undervisning) och i vetenskapliga metoder inom sina ämnen. Härutöver har de en betydande praktisk erfarenhet av att undervisa. En del lärare har forskarutbildning och andra har värdefull yrkeserfarenhet från de områden som gymnasieskolan utbildar för. I allt snabbare takt förändras samhället, forskningen inom skolans olika ämnen avancerar och nya undervisningsmetoder utvecklas. För att också undervisningen skall utvecklas och svara mot tidens krav, genomgår alla lärare efter hand fortbildning. Enligt läroplanen skall det bland skolans lärare också ständigt pågå "en aktiv diskussion […] om kunskapsbegrepp, om vad som är viktig kunskap i dag och i framtiden och om hur kunskapsutveckling sker". För att skolan "skall utvecklas måste den fortlöpande ifrågasätta sina […] arbetsformer, utvärdera sina resultat och pröva nya metoder". Enligt läroplanen skall också läraren i undervisningen beakta resultat av utvecklingen inom ämnesområdet och den pedagogiska forskningen. Allt syftar till att undervisningen skall ha så hög kvalitet som möjligt och att eleverna skall ha så stor nytta som möjligt av de kunskaper och färdigheter de skaffar sig i skolan. Viktigt för utbildningens kvalitet är samarbete. Lärare skall enligt läroplanen samverka med varandra i arbetet med att nå utbildningsmålen, och de gör så regelbundet inom och mellan ämnessektorerna. De lärare som undervisar i olika ämnen på ett visst program samlas med jämna mellanrum till programkonferens, bland annat för att samordna utbildningen på programmet. Av stor betydelse är också att skolan har kontakter med yrkes- och samhällsliv, forskning och högre utbildning, andra gymnasieskolor och grundskolan. På yrkesförberedande program finns programråd, som består av representanter för arbetslivet, elever, lärare och skolledning. Genom programråden får skolan intryck som gör det möjligt att anpassa utbildningen till de aktuella krav som yrkeslivet ställer. Internationellt perspektiv och utbyte Enligt läroplanen är ett internationellt perspektiv i undervisningen "viktigt för att kunna se den egna verkligheten i ett globalt sammanhang, för att skapa internationell solidaritet och för att förbereda eleverna för ett samhälle med allt tätare kontakter över nations- och kulturgränser". Förutom att internationella aspekter skall förekomma i alla kurser, t ex genom att viss kurslitteratur är på engelska, har Kungshögaskolan ett internationellt utbyte med skolor i Danmark, Tyskland, Belgien, Tjeckien och Storbritannien. Varje år tar skolan emot utländska stipendiater, framför allt från engelskspråkiga länder som USA och Australien. Även ett antal elever från Kungshögaskolan studerar utomlands under ett år. 4. Elevernas ansvar och inflytande Nya gymnasiet – större inflytande och större ansvar för eleven En genomgående tanke i den nya gymnasieskolan är att eleverna skall ha ett större inflytande på och ett större ansvar för sin utbildning. Detta innefattar frihet att välja och forma den egna utbildningen och att vara med och påverka undervisningen till form och innehåll, allt naturligtvis inom ramen för de olika styrdokumentens krav. Lärarens yrkeskunskaper i pedagogik (hur man skaffar sig kunskaper) och ämnesteori (sakförhållanden och metoder som kursen omfattar) – inte minst förmågan till helhetssyn – grundar sig på lång utbildning och erfarenhet. De är därmed självfallet en avgörande tillgång för undervisningen och väger tungt i diskussionerna mellan elever och lärare om hur undervisningen skall se ut. Större frihet och inflytande medför naturligtvis ett större ansvar. Eleven är ytterst ansvarig för sina studier, både för planering av dem och för att det som planerats också blir utfört. Detta kräver en medvetenhet och ett aktivt ansvarstagande hos varje elev. Individuell studieplan Till elevens ansvar för sina studier hör att till stor del själv bestämma vilka kurser som gymnasieutbildningen skall bestå av. Genom olika val skräddarsyr man sin egen utbildning. Det finns knappast två elever som har exakt samma utbildning när de går ut gymnasiet. Varje elev skall göra upp en individuell studieplan för sin gymnasietid, som visar hur han eller hon har tänkt sig sin utbildning. Det innebär att man utgår från vad man tänker sig använda utbildningen till, exempelvis att fortsätta på en viss högskoleutbildning eller att börja arbeta inom ett visst yrke. Utifrån detta mål för studierna planerar man vilka kurser som behövs för att nå målet. I arbetet med sin individuella studieplan är det viktigt att man skaffar sig all information som behövs och gärna också goda råd från olika håll, t ex föräldrar, studie- och yrkesvägledare, lärare och äldre kamrater. Ett underlag för den individuella studieplanen finns sist i utbildningshandboken. Studieplaneringen är inte minst ett led i att lära känna sig själv och en viktig träning i att ta ansvar för sin framtid. För en tonåring är det självfallet inte lätt – snarare omöjligt – att en gång för alla staka ut hela sin framtid. Men om man inte gör ett uppriktigt försök, åtminstone för de närmaste årens studier, så famlar man i någon mån i blindo. Man kan då vara ganska säker på att man inte blir helt nöjd med resultatet. Även om man lagt ned stor möda och omsorg på att planera sina studier, kan det hända att man senare tycker att man hamnat alldeles fel. Då finns det dessbättre möjligheter att ändra sig, även om det kan innebära att man på egen hand får läsa in kurser eller att utbildningen tar längre tid än tre år. Det är alltså möjligt att revidera studieplanen under gymnasietiden. Skolans studie- och yrkesvägledare – och i viss utsträckning även klassföreståndare, sektorchefer och andra lärare – har till uppgift att hjälpa eleverna i deras studieplanering. Det gäller bland annat inför val under gymnasieutbildningen och val av fortsatt utbildning efter gymnasiet. Särskild information ges till alla elever inför val av gren, individuellt val m m inför årskurs 2 och inför ansökan till universitet och högskola. Val av program, gren, kurser m m Det första valet för att själv forma sin gymnasieutbildning har eleven gjort innan studierna påbörjas: val av program. På en del program får eleverna inför årskurs 2 också välja gren. Alla elever sätter samtidigt samman sitt individuella val om 190 poäng, vilka kurser börjar under det andra gymnasieåret. Vissa studievägar rymmer också alternativa kurser och valbara kurser, som eleven har inflytande över. Alla elever har också möjlighet att välja inriktning på sitt specialarbete, som utförs under det tredje året. Den som går ett specialutformat program har ännu större möjligheter att själv komponera sin utbildning. Totalt skall man få ihop 2 150 poäng på ett studieförberedande respektive 2 370 på ett yrkesförberedande program. Byte av utbildningsväg. Endast i undantagsfall kan en elev som antagits på ett program få byta till ett annat program. Den som vill ändra sitt val av program, gren eller kurser skall ansöka om det hos rektor skriftligen på en särskild blankett. Innan eleven ansöker om byte skall han eller hon skaffa yttranden om bytet från undervisande lärare, klassföreståndare, studie- och yrkesvägledare och målsman (skrivs in på blanketten). Att byta utbildningsväg innebär i allmänhet att man får läsa in en eller flera kurser och redovisa dessa vid prövning. Detta måste i vissa fall ske innan man får göra bytet. Rätten att gå om en kurs m m. Om en elev har uppenbara svårigheter att följa undervisningen, skall man överväga om eleven skall gå om en eller flera kurser, övergå till reducerat program, annat nationellt program eller individuellt program. Har en elev inte fått minst betyget Godkänd på en kurs har eleven rätt att gå om kursen en gång. Om eleven inte heller andra gången klarar kursen kan rektor besluta att eleven får gå om kursen ytterligare en gång om det finns särskilda skäl. Innan man vidtar någon sådan förändring i elevens utbildning skall skolan samråda med eleven och med målsman för den som är under 18 år. Avgång från gymnasieskolan. Om en elev vill avgå från utbildningen utan att ha slutfört den, skall han eller hon anmäla detta skriftligen hos rektor. Elev som är under 18 år skall också ha målsmans samtycke. En elev som under lång tid uteblivit från undervisningen utan att detta berott på sjukdom eller beviljad ledighet anses ha avgått från utbildningen och förlorar därmed sin utbildningsplats. Alla val som eleven gör bokförs i skolans elevregister. Efter hand som eleven klarar av de kurser som ingår i hans eller hennes utbildning, förs kursbetygen in i elevregistret (betygsregistret). Elevinflytande på olika nivåer – informellt och formellt Demokrati är grunden för vårt samhälle. Också i skolan skall demokratins idéer vara vägledande, enligt skollagen: "Verksamheten i skolan skall utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar." I gymnasieskolan framhålls elevernas inflytande särskilt: "Eleverna skall ha inflytande över hur deras utbildning utformas." Skoldemokratin har flera uppgifter: a) att föra fram elevernas vilja i skolan, b) att träna eleverna att bli aktiva samhällsmedborgare, c) att engagera eleverna för den egna utbildningen genom att de får vara med och påverka, d) att stärka sammanhållningen genom att eleverna får arbeta tillsammans för gemensamma intressen. Eleverna kan ha inflytande i skolan på tre nivåer: 1) Som enskild elev kan man påverka sin egen utbildning, t ex genom olika val. 2) Den dagliga undervisningen skall vara ett samspel mellan lärare och elever, där eleverna får vara med om att utforma studierna. 3) Genom formella elevorgan har eleverna möjlighet att debattera, föreslå lösningar och i en del fall även bestämma om sådant som rör hela skolan. Medbestämmande i klass och undervisning Det ideala tillståndet för undervisningen är en ömsesidig respekt mellan lärare och elever, en ständig dialog dem emellan och en atmosfär där de alla arbetar för samma mål: en trivsam utbildning som leder till största möjliga nytta för eleverna när de slutfört sina studier. Under sådana omständigheter finns goda förutsättningar att man kommer fram till arbetsformer som så effektivt som möjligt leder eleverna fram till den kunskap och de färdigheter som de har behov av. Denna informella demokrati är kanske den allra viktigaste formen av elevinflytande i skolan. Målet för skolans strävan efter demokrati bör vara att göra elevernas inflytande till en naturlig del av skolarbetet, en ordinarie rutin i elevernas och personalens vardag. Till inslagen i elevdemokratin hör att läraren skall planera undervisningen tillsammans med eleverna och låta eleverna pröva olika arbetssätt och arbetsformer. Läraren skall också uppmuntra sådana elever som har svårt att framföra sina synpunkter att göra det. I varje klass skall finnas ett klassråd, som består av samtliga elever i klassen och deras klassföreståndare. Klassrådet skall behandla frågor som är av gemensamt intresse för klassens elever. Klassrådet väljer ordförande, vice ordförande, sekreterare och vice sekreterare samt två kontaktmän för klassen. Eleverna skall bland annat ha inflytande över förläggningen av prov. I klassboken skall finnas en provplanering, där alla prov och andra större redovisningar skall skrivas in. Eleverna i klassen kan därigenom bevaka och slå larm innan prov placeras in, så att de får en jämn fördelning av sin arbetsbörda. Vid kollisioner har klassföreståndaren till uppgift att samordna provens inplacering med berörda lärare. Elevkommunen För att elevernas inflytande vid Mjölby gymnasium Kungshögaskolan skall bli starkare, har skolledning och elevrepresentanter gemensamt prövat nya former för skoldemokratin. Den viktigaste ambitionen har varit att elevinflytandet skall kunna bli verkligt, innefatta alla elever och bli en naturlig del av livet på skolan. Elevdemokratin är organiserad i den s k elevkommunen. Denna består av alla elever vid Kungshögaskolan. Elevkommunen har en uppsättning organ för elevdemokratin som liknar det vanliga samhällets kommun. Vid varje läsårs början väljer skolans alla elever sina ombud i elevdemokratins främsta organ, elevfullmäktige, som har 31 ledamöter (motsvarighet till riksdag och kommunfullmäktige). I elevfullmäktige, som sammanträder med i allmänhet en månads mellanrum, fattas elevkommunens alla viktigare beslut. Före varje fullmäktigesammanträde anordnas ett allmänt debattmöte, dit alla elever som vill kan komma och säga sin mening i de frågor som fullmäktige skall besluta om. För det löpande och ledande arbetet i elevkommunen svarar elevstyrelsen (elevkommunens "regering"), som väljs av elevfullmäktige. Fullmäktige utser också olika utskott, som skall arbeta med särskilda frågor, t ex utbildningsutskottet och nöjesutskottet. Som i kommunen och vanliga föreningar finns revisorer och valberedning. Fullmäktige väljer också en lärare som handledare för elevkommunens arbete. Till sist, för att likheten med det verkliga samhället skall bli så stor som möjligt, väljs en elevnämnd, som skall avgöra tvister om man blir oense om tolkningen av elevkommunens arbetsformer. Att ha ett uppdrag i elevkommunen, t ex som ledamot av elevfullmäktige, innebär att man fått ett förtroende att företräda andra elever. Det innebär också en möjlighet att påverka olika förhållanden i skolan. Ett förtroendeuppdrag i elevkommunen är en värdefull merit som man kan ha nytta av i arbets- och samhällslivet. Röstningen vid elevfullmäktigevalet är självfallet anonym, och varje elev får avge en röst. Personval tillämpas och man får rösta på vilken elev som helst på skolan. Röstsammanräkningen är offentlig. Hur elevkommunen är tänkt att fungera finns nedskrivet i det reglemente (stadgar) som valda ombud för Kungshögaskolans elever antagit 1994. Skolkonferensen Skolkonferensen är Mjölby gymnasiums högsta organ för samråd och gemensamma diskussioner mellan skolledning, lärare, annan personal och elever. Skolkonferensen består av representanter för alla dessa kategorier. Hälften av ledamöterna är elever och utgörs av elevstyrelsens fem ledamöter. Personalens fem representanter är hämtade från skolans samverkansgrupp. Rektor är ordförande. Skolkonferensen har till uppgift att behandla vissa frågor som är av stor och principiell betydelse för eleverna samt för informationsutbyte mellan skolledning, personal och elever. Den sammanträder minst en gång per termin. Elevföreningar Vid Mjölby gymnasium Kungshögaskolan verkar flera ideella föreningar, som består av elever med gemensamma intressen: Mjölby gymnasieskolas idrottsförening (MGIF), Kungshögaskolans kör, Kristen skolgemenskap (KSG), Mjölby gymnasiums unga forskare (MGUF) och Dataklubben. Kungshögaskolans nya ekonomiska gemenskap (KNEG) är en ekonomisk förening, som bland annat försäljer pennor, papper, pärmar, skåplås etc till skolans elever. Olika politiska skolföreningar bedriver också verksamhet. Vid Kungshögaskolan finns en skoltidning, Mummel i bänken, för vilken svarar eleverna på Medieprogrammet. Kamratföreningen håller kontakten efter "studentexamen" Liksom de flesta gymnasieskolor i landet har Mjölby gymnasium en kamratförening för att hålla vid liv kontakten mellan skolans elever sedan de "tagit studenten" och spritt sig åt olika håll. Mjölbygymnasisternas förening bildades 1990 och har mer än 1 000 medlemmar. Föreningen har framför allt till syfte att verka för sammanhållning mellan gamla Mjölbygymnasister, att medverka till att jubileumssammankomster anordnas (t ex vart femte eller tionde år efter examen) och att föra en fortsatt "elev"-katalog med aktuella adresser så att gamla skolkamrater kan få kontakt med varandra. Vart femte år samlas f d gymnasister från alla årskullar till en stor sammankomst. Varje år ger föreningen ut skriften Mjölbygymnasisten med information om skoljubileer, tillbakablickar i gymnasiets historia, rapporter från livet idag vid skolan, ändringar av medlemmars adresser, m m. Kamratföreningen har också givit ut boken Mjölbys studenter 1962–1991, en "Vem är vem" om drygt 3 000 Mjölbygymnasister allt sedan gymnasiets tillkomst. Årligen i samband med läsårsavslutningen delar föreningen ut ett stipendium till en eller flera elever vid Mjölby gymnasium som främjat kamratskap vid skolan eller gjort särskilda insatser för att skapa goodwill för gymnasiet. När det är dags att lämna den skola och de kamrater som man umgåtts med så gott som dagligen under tre års tid känns det säkert befriande att det hela är över. Men de flesta kommer nog förr eller senare att sakna gemenskapen på gymnasiet i Mjölby eller åtminstone fundera över vart klasskamraterna tagit vägen. Genom kamratföreningen finns ett forum för att i framtiden kunna hålla kontakten med de gamla gymnasiekamraterna och även med skolan. "Har men en gång varit elev på Kungshögaskolan, så tillhör man skolan för alltid", som en av våra tidigare rektorer fällde orden. 5. Elevsociala frågor Goda förutsättningar för studierna En god studiemiljö i vid mening är en förutsättning för att man skall lyckas med sina studier. Skolgången och vardagslivet omkring själva skolarbetet måste fungera: elevens ekonomi, läromedel och annan utrustning som behövs för att bedriva studierna, resor till och från skolan, lunch under skoldagen, hälsovård, försäkring, en god arbetsmiljö i skolan osv. På olika sätt har staten, kommunen och skolan ordnat lösningar på dessa elevsociala frågor. En del elever har särskilda problem att brottas med, och för dem finns extra hjälp. Till stor del beror dock studiemiljön på eleverna själva. För trivsel och framgång i gymnasiestudierna krävs att varje elev bjuder till. En första förutsättning är att man är närvarande och deltar aktivt i undervisningen. Förutom att ta sina studier på allvar måste var och en som arbetar på skolan – elever och personal – bidra till ett gott klimat genom att visa respekt för varandra och för den fysiska skolmiljön. Tillgång till hjälpmedel för studierna Utbildningen i gymnasieskolan är avgiftsfri för eleverna. Den bekostas med allmänna medel av elevens hemkommun, som i sin tur får bidrag från staten. Det är alltså medborgarna som genom att betala skatt bekostar utbildningen. Så finansieras lärarnas löner, lokaler etc. Eleverna får utan kostnad också tillgång till läromedel, dvs böcker och andra hjälpmedel som behövs för utbildningen. Skolan får dock besluta att eleverna skall hålla sig med enstaka egna hjälpmedel. Det får också förekomma enstaka inslag som kan medföra en mindre kostnad för eleverna. De flesta böcker som utdelas till eleven är låneläromedel, som skall återlämnas efter kursens eller ämnets slut. Den elev som vill behålla en bok, kan i vissa fall köpa den. Förstörd eller borttappad bok skall ersättas av eleven. Kungshögaskolan har ett omfattande bibliotek med dels en referenssamling av böcker och tidskrifter som eleverna får använda i biblioteket, dels litteratur som också får lånas hem. I biblioteket finns även tillgång till databaser och uppslagsverk i multimedia. För att biblioteket skall kunna fungera som arbetsplats måste alla som vistas där bidra till att hålla nere ljudnivån. Kopiering av material till undervisningen får endast ske genom den undervisande läraren; expeditionspersonalen har inte rätt att kopiera åt elever. Kopiering ur böcker i biblioteket bör ske endast i undantagsfall. I stället är eleven hänvisad till att antingen låna boken eller, om det är fråga om referenslitteratur som inte lånas ut, arbeta i biblioteket med sin litteratur eller där excerpera (skriva av det väsentliga ur) materialet. Privat kopiering mot avgift är möjlig i biblioteket. Observera att rätten att kopiera är begränsad enligt upphovsrättslagen. Som hjälpmedel i elevernas studier har skolan ett stort antal datorer. Flera salar är i sin helhet inredda med datorarbetsplatser. Dessa används framför allt för lärarledd undervisning, men när undervisning inte pågår kan elever få tillgång till dem för enskilt arbete för sina studier. På olika håll i skolan finns också rum med ett mindre antal datorer som får användas av eleverna både på och utanför schemalagd tid. I skolan finns vidare ett datorbaserat språklaboratorium i två avdelningar med sammanlagt 40 elevplatser. Den elev som behöver hjälp i sin datoranvändning skall i första hand vända sig till den undervisande läraren. Skolans datoransvarige har tillsammans med serviceteknikern det övergripande ansvaret för skolans datorutrustning men har inte möjlighet att handleda enskilda elever. För elevernas studier utanför undervisningstiden finns elevarbetsplatser i biblioteket och i ett antal mindre studierum. För särskilda ändamål kan elever och elevföreningar få tillgång till andra lokaler i skolan om de är lediga. Varje elev disponerar ett låsbart förvaringsskåp – elevskåp – för kläder, böcker m m. Eleverna skall själva städa sina skåp minst en gång per termin och hålla skåpens yttre och inre, däribland dörrarna, i ett vårdat skick. Eleven skaffar själv ett hänglås till sitt skåp och ansvarar för det som förvaras däri. Om någon skada har uppkommit på elevskåp, lokaler, inredning, datorer eller annan utrustning skall detta anmälas snarast till lärare eller vaktmästare av den som upptäcker skadan. Skolmåltid och kafeteria Elever i gymnasieskolan serveras lunch varje skoldag (utom enstaka dagar då undervisningen inte följer ordinarie schema, såsom vid upprop, avslutning och eventuellt dag till förfogande). I Mjölby kommun är skolmåltiden gratis för eleverna. Lunchen serveras i Kungshögaskolans matsal mellan klockan 10.30 och 12.15. Kungshögaskolan har en kafeteria som är öppen för elever och personal måndag–torsdag klockan 9–14.30 och fredag klockan 9–13. Studiestöd En elev som går igenom en gymnasieutbildning får ekonomisk studiehjälp till och med vårterminen det år han eller hon fyller 20 år. Studiebidrag utbetalas per månad från och med kvartalet efter det eleven fyllt 16 år. Man får bidraget utan behovsprövning och automatiskt utan ansökan. Det utbetalas under nio månader per år. Den första utbetalningen görs i slutet av september. Maj är vårterminens sista utbetalningsmånad, och i juni, juli och augusti sker ingen utbetalning. Inackorderingstillägg. Om man måste bo på annan ort till följd av skolgången kan man få ekonomiskt stöd av kommunen till och med vårterminen det år man fyller 20 år. Ansökan om inackorderingstillägg sökes i hemkommunen; ansökningsblankett finns vid skolans reception. Extra tillägg är inkomstprövat och ges beroende på familjens ekonomi. Det utbetalas nio månader per år. Extra tillägg måste sökas. Blanketter finns hos kurator. Studiemedel får man för studier på universitet och högskola. En elev som är över 20 år kan få studiemedel även för att gå i gymnasieskola, folkhögskola eller komvux. Studiemedlen består av ett lån och ett bidrag. Studiemedel måste sökas. Blanketter finns hos kurator. Utbetalning av studiestöd sker via Sparbanken månadsvis. Om eleven är myndig sätts pengarna in på ett konto som han eller hon själv väljer. I annat fall sker utbetalning till någon av föräldrarna. Om överföring önskas till annan bank, måste ett överföringsuppdrag lämnas via denna bank. Observera att studiestödet kan reduceras eller dras in helt på grund av ogiltig frånvaro (se avsnittet Frånvaro, ledighet och studieresor nedan). Resebidrag Gymnasieelever, födda 1978 eller senare, som har en resväg längre än 6 km får Östgötatrafikens gymnasiekort, som gäller för hela läsåret och berättigar till ett obegränsat antal resor veckans alla dagar dygnet runt. Vid tveksamhet om resvägens längd får elever ansöka om färdbevis. Elev som får inackorderingstillägg kan inte få färdbevis. Förlorat kort skall omedelbart anmälas till receptionen för spärrning via Östgötatrafiken, som till ett pris av 200 kronor sänder ett nytt kort mot postförskott. Om ett kort skadas genom vårdslös hantering kan eleven få kortet utbytt på receptionen mot en avgift på 100 kronor. Utbyte på grund av annan felaktighet sker utan kostnad. Om resa till eller från skolan eller en del av resan inte kan ske med kollektivt färdmedel, kan kontant bidrag till enskild resa sökas. En elev som har minst 4 km färdväg mellan bostaden och närmaste hållplats för kollektivtrafikresa kan söka bidrag för anslutningsresa. Ansökningar om resebidrag skall vara inlämnade till expeditionen senast tre veckor efter respektive termins början. Ansökningsblanketter finns i blanketthyllorna vid receptionen. Elevförsäkring Skolans elever är kollektivt försäkrade i Wasa Försäkring. Försäkringen gäller för olycksfallsskada som inträffar under skoltid, fritid och ferier. Vid läsårets början får varje elev ett försäkringsbesked, där villkoren för försäkringen framgår. Elev eller vårdnadshavare anmäler olycksfall direkt till Wasa Försäkring, telefon 020-99 10 10, där man även får skadeblankett. Kvitton och räkningar på utlägg, såsom för läkarbesök och resor, skall sparas för redovisning i efterhand. Om eleven behöver taxitransport till och från skolan på grund av inträffad skada skall läkare intyga detta på särskild blankett. Om man har frågor om försäkringen kan man kontakta skolsköterska eller kurator. Observera att den kollektiva försäkringen inte gäller stöld och annan förlust. Skolan har inte heller någon annan försäkring som täcker förlust av elevers egendom. Man bör därför kontrollera så att man har ett tillräckligt skydd genom sin egen hemförsäkring. Studie- och yrkesvägledning Eftersom det ytterst är eleven som har ansvar för hur han eller hon sätter samman sin utbildning, har varje elev ett stort behov av vägledning. Detta gäller särskilt när eleven gör upp sin individuella studieplan, väljer gren och individuellt val och till sist står inför att söka till högre utbildning. Även när en elev överväger att byta en kurs eller inriktning på sin utbildning är det viktigt att skaffa sig information och råd. Studie- och yrkesvägledaren har det övergripande ansvaret för skolans stöd till eleverna i deras val och sammansättning av utbildningen. Därutöver skall varje lärare inom sitt ämnesområde hjälpa eleverna att utforma sin utbildning. Skolhälsovård Eleverna i gymnasieskolan har rätt till kostnadsfri skolhälsovård. Denna har enligt skollagen till ändamål "att följa elevernas utveckling, bevara och förbättra deras själsliga och kroppsliga hälsa och verka för sunda levnadsvanor hos dem". Den skall främst vara förebyggande, och den skall omfatta hälsokontroller och enkla sjukvårdsinsatser. Skolhälsovården handhas av skolläkare och skolsköterska. Under tiden i gymnasieskolan får varje elev tillfälle att genomgå minst en allmän hälsokontroll. Därutöver har eleverna rätt att anlita skolhälsovården vid behov. Skolsköterskan har som regel mottagning på Kungshögaskolan varje dag. Besök hos skolläkare bokas genom skolsköterskan. I akuta fall på tid då skolsköterskan inte finns tillgänglig får eleven vända sig till den allmänna akutmottagningen vid hälsovårdscentralen. Skolpräst En av Svenska kyrkans präster i Mjölby församling är också skolpräst. I Kungshögaskolans vardag finns skolprästen som regel varje torsdag. Skolprästen medverkar också vid olika högtider, såsom vid luciafirandet och läsårsavslutningen i Mjölby kyrka, och i sorgearbetet vid dödsfall inom skolan. Skolprästen finns också tillgänglig som samtalspartner. Elever med särskilda problem Om en elev har särskilda problem som påverkar hans eller hennes studier skall i tur och ordning undervisande lärare, klassföreståndare och skolans elevvårdspersonal, dvs kurator, skolsköterska och studie- och yrkesvägledare, försöka att komma till rätta med problemen. För behandling av elevvårdsfrågor finns elevvårdskonferensen. I den ingår rektor, kurator, studie- och yrkesvägledare, skolsköterska, klassföreståndare och annan berörd personal. Varje lärare har till uppgift att vara uppmärksam på hur eleven fungerar i sina studier, och en nyckelroll har klassföreståndarna. Dessa skall ta emot signaler från övriga lärare och vid behov kalla till klasskonferens och kontakta elevvårdspersonalen. Frånvaro, ledighet och studieresor Enligt den lagstiftning som reglerar verksamheten inom gymnasieskolan har varje elev som fått en utbildningsplats skyldighet att närvara och delta i undervisningen. Skolan är en arbetsplats där det som på andra arbetsplatser gäller att ledighet under ordinarie arbetstid skall höra till undantagen. Om en elev inte kan delta i skolarbetet på grund av sjukdom skall enligt gymnasieförordningen "hindret snarast anmälas till skolan". För rapportering och dokumentation av elevers frånvaro finns för varje klass en klassbok. Före varje lektions slut skall den undervisande läraren i klassboken notera varje elev som varit frånvarande eller kommit för sent samt signera registreringen, allt med permanent skrift. Klassboken skall medföras av kontaktmannen eller dennes ersättare till den undervisning dit huvuddelen av klassen hör. Lärare i övriga undervisningsgrupper där elever från klassen förekommer skall i stället rapportera separat till klassföreståndaren skriftligen varje vecka. I klassboken skall klassens schema finnas inskrivet. När klassen inte har lektion förvaras klassboken i ett speciellt fack i expeditionskorridoren. Klassföreståndarna ansvarar för säkerhetskopiering av klassboken minst en gång varje vecka. Klassföreståndaren ansvarar för veckovis kontroll och summering av frånvaron. Frånvaro skall av klassföreståndaren – eller om möjligt redan av undervisande lärare – klassificeras som giltig eller ogiltig. För varje kategori skall räknas dels antal timmar (60 minuter), dels antal tillfällen av sammanhängande frånvaro. Vid arrangemang utanför undervisningen i kurser, t ex på TTF och DTF, kan närvarokontroll ske genom att varje närvarande elev tilldelas en för tillfället särskilt utformad närvarolapp. På denna skriver eleven sitt namn och lämnar den omgående i klassföreståndarens skåpfack för registrering i klassboken. Giltig frånvaroanledning är förhandsanmäld eller i efterhand styrkt sjukdom samt beviljad ledighet. All övrig frånvaro är ogiltig. Sen ankomst, för vilken det inte finns skäl som läraren anser godtagbart, rapporteras som ogiltig frånvaro under halv lektionstimme (30 minuter). Ankomst senare än 30 minuter från lektionens början betraktas som full frånvaro från lektionen. Sjukanmälan då eleven inte kan infinna sig vid skoldagens början skall göras på särskild telefon 854 70 allra senast klockan 10.00. Om sjukfrånvaron fortsätter efter en vecka skall eleven för skolsköterskan uppvisa läkarintyg som styrker sjukdomen. Skolan kan också vid upprepad korttidsfrånvaro begära att eleven lämnar läkarintyg. Vid längre eller upprepad frånvaro tar klassföreståndare eller skolsköterska kontakt med målsman till eleven. Om skoldagen avbryts på grund av sjukdom, skall, för att frånvaron skall räknas som giltig, eleven anmäla sin frånvaro genom att fylla i en särskild blankett (finns i blanketthyllorna vid receptionen) och personligen lämna den för påskrift till i första hand klassföreståndare eller skolsköterska. Är ingen av dessa anträffbar får eleven uppsöka personal i receptionen eller annan lärare på skolan som känner till eleven. I allvarligare akutfall kan frånvaro räknas som giltig, om eleven i efterhand kan styrka sjukdomen. Vid slutet av varje termin utfärdar skolan ett intyg över elevens frånvaro under den gångna terminen, fördelad på giltig och ogiltig samt antal timmar och antal tillfällen. Frånvarointyget skall av eleven uppvisas för målsman och återlämnas till skolan med målsmans underskrift på den följande terminens första dag. För avgångselever anges frånvaron i stället på slutbetyget. Information om elevens frånvaro är offentlig och tillgänglig för t ex arbetsgivare. Skolan har skyldighet att anmäla elever som har upprepad eller långvarig frånvaro till Centrala studiestödsnämnden (CSN), som kan göra avdrag på elevens studiebidrag. Klassföreståndare skall omgående meddela kurator när en elevs frånvaro blir så hög. Vid stor ogiltig frånvaro riskerar man också att förlora sin utbildningsplats i gymnasieskolan. Frånvaro från undervisningen påverkar studieresultatet och därmed kursbetyget. Om man inte har minst betyget Godkänd i alla kurser, får man inget fullständigt avgångsbetyg från gymnasieskolan, vilket bland annat påverkar behörigheten till högskolestudier. Den som haft hög frånvaro, i synnerhet ogiltig, är också mindre attraktiv för anställning på arbetsmarknaden. Sättet att sköta sina studier kan alltså få avgörande konsekvenser långt senare i livet. Den som till följd av ogiltig frånvaro eller beviljad ledighet har gått miste om moment i en eller flera kurser har inte rätt att kräva stödundervisning eller ytterligare undervisning i kursen efter dess slut. Klasser eller grupper som saknar lärare vid lektionens början är skyldiga att via kontaktmannen eller annan elev i klassen anmäla detta till receptionen och invänta besked. För att elever skall ha möjlighet att vara lediga från skolarbetet finns lov inlagda under läsåret. Till dessa är eleven hänvisad för aktiviteter som inte kan genomföras under den tid undervisning pågår. Det finns fem längre lov – sommarlov, höstlov, jullov, sportlov och påsklov – och därtill enstaka lovdagar i anslutning till någon helgdag. Eleverna är dessutom lediga på vissa DTF. Det innebär mer än 16 veckors ledighet varje år. Ledighet från skolarbetet utöver loven för enskilda angelägenheter beviljas restriktivt och kan endast beslutas av rektor eller den rektor bestämmer. Ansökan om ledighet skall alltid göras på en särskild blankett. På denna skall yttranden från olika befattningshavare i skolan ha lämnats innan ansökan lämnas in. Ansökan skall ha inkommit till den som skall besluta senast 14 dagar före den önskade ledighetens början. För all ledighet som beviljas gäller att eleven inte har rätt till extra insatser från skolan i form stödundervisning, prövning, förnyad kursgenomgång, förlängd studietid osv för att återhämta undervisning, kunskapsinhämtning eller kunskapsredovisning som eleven genom ledigheten avstått ifrån. Ledighet för övningskörning för körkort beviljas endast för stadskörning i Linköping, halkkörning och uppkörning. Ledighet får beviljas av: 1) berörd lärare för enstaka lektion 2) klassföreståndare för 1–3 dagar i följd och högst 6 dagar per läsår 3) rektor för övrig ledighet och för all ledighet i direkt anslutning till lov, terminsstart och terminsslut Samma villkor för beviljande av ledighet gäller oavsett vem som har rätten att besluta. Om ledighet beviljas, ansvarar eleven själv för att alla berörda lärare informeras i god tid innan ledigheten börjar. Läkar- och tandläkarbesök skall anmälas i förväg till klassföreståndaren för att räknas som giltig frånvaro, och eleven skall kunna uppvisa skriftlig kallelse eller liknande. Om en enskild elev, en klass eller annan grupp av elever vill göra en resa utanför undervisningen, är de hänvisade till loven eller annan ledig tid. Den anslagna undervisningstiden får inte reduceras, och ledighet beviljas inte för sådana ändamål. Studiebesök och studieresor som genomförs skall vara inslag i undervisningen. De skall dels ha planlagts i god tid och dels syfta till att tillgodose moment enligt kursplanen som inte kan genomföras på ett bättre sätt i skolan. Undervisande lärare måste självfallet alltid delta om en studieresa anordnas. Om en resa påverkar undervisningstiden för andra kurser, skall läraren före läsårets början tillse att avbrottet planeras in i schemaläggningen så att den anslagna undervisningstiden fullgörs. Ordning och uppförande På Kungshögaskolan strävar vi efter god ordning och vårdat uppförande, inte som självändamål utan för att skapa trivsel och bästa tänkbara förutsättningar för skolarbetet. Gymnasieskolans skall inte enbart förmedla kunskaper och färdigheter inom olika ämnesområden utan också ge ungdomarna en social fostran och träning. Denna andra huvuduppgift för skolan tar sin utgångspunkt i att alla människor har lika värde och att man skall möta varandra med respekt. Samtidigt som vi försöker rätta vårt beteende härefter för att göra klimatet på skolan så bra som möjligt, får vi nyttig träning för arbets-, samhälls- och familjelivet, som har svårt att fungera utan ömsesidig respekt mellan arbetskamrater, medborgare respektive familjemedlemmar. För att alla på Kungshögaskolan skall trivas, har skolkonferensen – som är sammansatt av representanter för elever, lärare, skolledning och annan personal – beslutat att vi skall: • ta hänsyn till varandra och behandla varandra med respekt • komma i tid till lektionerna • vara aktsamma om skolans tillhörigheter • meddela vaktmästare eller rektor vid skada eller åverkan på skolans lokaler eller föremål • undvika nedskräpning • följa de regler i övrigt som bestämts för skolans olika institutioner och andra lokaler Rökning får – enligt lag – inte förekomma i skolan eller på skolans område. Alla andra droger är också förbjudna inom Kungshögaskolan. Av hänsyn till de många allergiker som finns bland både elever och personal bör alla som vistas i skolan undvika att använda starka parfymer, deodoranter eller liknande. Skolkonferensen, elevskyddsombuden, elevfullmäktige och skolledningen har enhälligt uttalat sig för att inte tolerera att någon förstör vår miljö och trivsel på Kungshögaskolan. Det är viktigt att var och en – elever såväl som personal – reagerar bestämt mot alla tendenser till skadegörelse, nedskräpning osv. Elevskåp, läroböcker och annan utrustning som eleven får tillgång till under sina studier ställs till förfogande under förutsättning att eleven vårdar materielen och ansvarar för eventuella skador som uppkommer. Eleven har ansvar för att alla yttre och inre ytor på elevskåpet hålls rena från klistermärken, skrift etc. Eleven är skyldig att återställa eller ersätta uppkommen skada. Den elev som förfogar över ett elevskåp skall omgående anmäla till vaktmästaren om någon genom skrivit, ritat, klistrat märke eller på annat sätt skadat skåpet. Under den del av utbildningen som är förlagd utanför skolans lokaler är det också – och kanske alldeles särskilt – angeläget att tänka på ordning och uppförande. Skolans och olika utbildningars anseende kan lätt skadas av elever som missköter sig. Detta kan leda till svårigheter att anskaffa praktikplatser och slutligen till sämre utsikter för eleverna att få jobb. Om en elev begått en mindre förseelse eller uppträtt olämpligt, har enligt skollagen läraren (eller annan berörd som arbetar inom skolan) skyldighet att ingripa. Om elevens beteende upprepas eller är av allvarligare slag, skall rektor ingripa och vid behov låta skolläkare eller annan företrädare för elevvården medverka i utredning av orsaken till beteendet. Rektor får tilldela eleven skriftlig varning, och då skall för den som är under 18 år vårdnadshavarna snarast underrättas. Om eleven inte bättrar sig eller om elevens uppförande kan antas inverka skadligt på andra elever eller det finns andra särskilda skäl, får eleven stängas av från undervisningen helt eller delvis under upp till två år. Förlorat och upphittat Den som förlorat någon tillhörighet i skolan bör genast anmäla detta till vaktmästaren. Dit eller till receptionen skall allt upphittat lämnas. Lämna aldrig värdesaker i kläder som du hänger ifrån dig, varken i korridorer eller i omklädningsrum. Inte heller kläder och väskor bör lämnas utan uppsikt. Skolan ansvarar inte för elevernas egendom, och skolans försäkring täcker inte stölder och andra förluster för elever. Skolan polisanmäler alltid stölder av sin egendom, och så rekommenderas också varje bestulen elev och anställd göra. Arbetsmiljö och mobbning Säkerhet och trivsel i skolarbetet är viktiga mål för Kungshögaskolan. Både den fysiska och psykiska arbetsmiljön skall vara sådan att varje elev och anställd skall känna tillfredsställelse med sitt arbete. För att ta till vara elevernas intressen i arbetsmiljöfrågor utser varje klass ett elevskyddsombud, och för hela skolan väljer elevfullmäktige elevhuvudskyddsombud. "Skolan skall främja förståelse för andra människor och förmåga till inlevelse", står det i läroplanen. "Ingen skall i skolan utsättas för mobbning. Tendenser till trakasserier skall aktivt bekämpas." För att lyckas med detta och skapa en skola där alla kan trivas, måste var och en av oss elever och personal dels möta varandra med respekt och förståelse, dels aktivt ingripa när vi ser att någon behandlar någon annan illa. När inte egna och kamraters ord räcker till – eller om du själv blir utsatt för mobbning – ta kontakt med lärare, kurator, skolsköterska, rektor eller någon annan som arbetar i skolan. Enligt skollagen skall "den som verkar inom skolan bemöda sig om att hindra varje försök från elever att utsätta andra för kränkande behandling". Föräldrakontakt Så länge eleverna är under 18 år är föräldrarna enligt lag ansvariga för dem, både vad gäller deras personliga och ekonomiska förhållanden. Föräldrarna är både vårdnadshavare och förmyndare. De har alltså ansvar för att deras barn får bra uppväxtförhållanden och att de fostras. Med vårdnaden följer också en skyldighet att se till att barnen inte gör sådant som man inte får göra. Ett viktigt inslag i fostran är barnens utbildning, och de tillbringar en stor del av sin tid i skolan. Därför är det naturligt och angeläget att skolan och hemmen har en nära kontakt. Helst skall denna vara kontinuerlig och inte bara uppstå när något särskilt inträffar. Kontakten mellan skolan och föräldrarna sker framför allt via de undervisande lärarna i olika ämnen och via klassföreståndaren, som får en helhetsbild av elevens studier. Varje lärare skall enligt läroplanen samverka med hemmen och informera om elevernas skolsituation och kunskapsutveckling. Det kan exempelvis ske genom utvecklingssamtal. I särskilda elevfall kan även kurator, studie- och yrkesvägledaren och skolsköterskan liksom rektor svara för kontakten med hemmen. Under elevernas första gymnasieår inbjuds föräldrarna till Kungshögaskolan vid två tillfällen. Kort efter studiernas början ges en allmän information om gymnasiestudierna och senare uppmärksammas de val av gren, individuellt val etc som eleverna skall göra inför årskurs 2. 6. Betyg Betyg – varför och hur? Efter varje genomgången kurs får eleven betyg, som ett kvitto på de kunskaper han eller hon skaffat sig. Betyget är ett omdöme som anger i vad mån den enskilda eleven har uppnått de kunskapsmål som uttrycks i kursplanen, dvs hur mycket eleven lärt sig. Betygssättning innebär att elevens kunskaper utvärderas. Man jämför dem med vilka kunskaper kursen har som mål att ge och med på förhand uppställda krav – betygskriterier – för olika betygsnivåer. Betyget skall avse de kunskaper som elever i absolut mening faktiskt har, alltså inte i förhållande till sina förutsättningar eller till andra elevers kunskaper. Som betyg används någon av följande beteckningar: Icke godkänd (IG), Godkänd (G), Väl godkänd (VG) och Mycket väl godkänd (MVG). I kraven för de båda högre nivåerna inbegrips även kraven för de underliggande nivåerna. För varje betyg gäller att eleven skall ges det betyg som motsvarar hans eller hennes lägsta kunskapsnivå avseende något moment eller någon aspekt som är bärande inom kursen. Betygen används bland annat som information om elevens kunskapsnivå då han eller hon söker arbete eller högre utbildning. Men betygen fyller också en funktion när eleven skall ta ansvar för sitt lärande och sina studieresultat. De är ett hjälpmedel för att bedöma framgången i studierna och behovet av utveckling i förhållande till kraven i kursplanerna. Förutom det slutliga kursbetyget skall läraren fortlöpande ge varje elev information om hans eller hennes utvecklingsbehov och framgångar i studierna. Kursbetyg Betyg sätts på varje avslutad kurs och på specialarbete. Det kan alltså bli flera betyg i ett ämne. Det är den undervisande läraren som sätter betyg. Betygssättningen sker utifrån de betygskriterier som finns i kursplanen. Betygskriterierna kan liknas vid höjdhoppsribbor, som eleverna försöker komma över genom att skaffa sig kunskaper och redovisa dem. Klarar man ribban får man betyget för den nivån, annars inte. I arbetsplanen skall framgå vilka konkreta kriterier som läraren använder för att mäta elevens kunskaper. Läraren skall för eleverna redovisa på vilka grunder betygssättning sker. Vid betygssättning skall läraren utnyttja all tillgänglig information – skriftliga såväl som muntliga bevis – om elevens kunskaper i förhållande till kraven i kursplanen. Läraren skall göra en allsidig bedömning av kunskaperna och då beakta hela kursen. Betyg skall sättas senast 14 dagar efter att kursen avslutas. Icke godkänd och prövning Gymnasieutbildningen syftar till att eleven skall skaffa sig de kunskaper som anges i programmålen och i kursplanerna. Först när man har visat att man når upp till kunskapsnivån för lägst betyget Godkänd i alla kurser som ingår i utbildningen, får man ett fullständigt slutbetyg från gymnasieskolan. Ansvaret för att eleven skaffar sig kunskaper i gymnasieskolan är elevens eget. Skolans uppgift är att ge de bästa möjligheterna till inlärning. Det målrelaterade betygssystemet ger mycket tydligt besked om huruvida man har klarat av en kurs eller inte. Icke godkänd (IG) är man om man ännu saknar de kunskaper som kursen enligt kursplanen skall ge. Om man nått upp till kursplanens krav får man betyget G eller – om man har kunskaper utöver kursplanens nivå – något av betygen VG och MVG. Om man riskerar att få eller redan har fått betyget IG har man viss rätt att få särskild hjälp att dels skaffa sig de kunskaper som saknas, dels redovisa sina kunskaper för betygssättning. Även om det finns hjälp att få, kommer det dock alltid att innebära extra arbetsbörda och dessutom ofta praktiska besvär för eleven att ta igen ett IG, eftersom detta måste ske vid sidan av den ordinarie undervisningen på programmet som fortsätter utan uppehåll. Målet – både för skolan och för dig – skall därför vara att du får lägst betyget Godkänd när undervisningen i kursen är avslutad. Förebyggande åtgärder. Det allra viktigaste är att komma till rätta med de svårigheter som en elev kan ha i sina studier så tidigt som möjligt och på en nivå så nära eleven som möjligt. Bäst är självfallet om man genom förebyggande åtgärder kan undvika att några problem alls uppkommer. Eleverna får, bland annat genom utbildningshandboken, information om hur studiesystemet är uppbyggt och om hur man som elev på bästa sätt tar ansvaret för sin utbildning genom att planera och sedan med framgång genomföra studierna. Eleverna får också utbildning i studieteknik och möjlighet till studievägledning och andra råd av klassföreståndare, studie- och yrkesvägledare, kurator och skolsköterska. Alla som arbetar i skolan har också till uppgift att påverka eleverna så att de tar ett allt större ansvar för sin utbildning, sin framtid – och för konsekvenserna av sitt handlande i och utanför skolan. Lärarna skall enligt läroplanen anpassa sin undervisning så att varje elev får möjlighet att utvecklas utifrån sina förutsättningar och behov. Den elev som har särskilda behov skall också i den ordinarie undervisningen få särskild hjälp. Av läraren skall du kontinuerligt få information om hur dina studier utvecklas, så att du har möjlighet att i god tid före kursens slut satsa för att nå den kunskapsnivå som krävs. Lärarna skall också samverka med varandra för en helhetssyn på din studiesituation. Därigenom kan eventuella svårigheter lättare både upptäckas och avhjälpas. En nyckelperson för skolans stöd till dig är klassföreståndaren, som skall vara "spindeln i nätet" för kontakt med alla som har del i din utbildning. Skolans kontakter med elevens hem är särskilt viktiga när skolarbetet inte fungerar riktigt som det skall, och för dessa svarar framför allt klassföreståndaren. Det finns många sätt att upptäcka om något håller på att gå snett i dina studier. De undervisande lärarna har naturligtvis till uppgift att reagera så snart något behöver göras. Ett utmärkt sätt är också att du som elev slår larm när du känner att du behöver hjälp. I första hand vänder du dig till läraren i kursen eller till din klassföreståndare. Skolan genomför också olika tester med alla eller enskilda elever, för att se om exempelvis läs- och skrivsvårigheter kan ligga bakom problem i skolarbetet. Genom fortlöpande samtal med eleverna och deras lärare och granskning av frånvaro- och betygsstatistik skaffar sig klassföreståndarna en översiktsbild av elevernas skolsituation. När svårigheter har upptäckts skall problemen analyseras och försöka åtgärdas av i första hand den undervisande läraren i samråd med eleven. I analysen ingår att försöka bestämma problemens art och deras orsaker samt att gå vidare för att finna åtgärder som kan nå fram till en lösning. Om läraren inte kan lösa problemet, skall samråd ske med klassföreståndaren, som kan kalla till en klasskonferens för att diskutera elevens studiesituation. Kontakt kan tas med kurator, skolsköterskan, studie- och yrkesvägledaren eller specialpedagogen. Dessa fyra bildar skolans elevvårdsgrupp och träffas varje måndag. Om det är nödvändigt kan dessa också koppla in rektor, som bl a fattar beslut om ändring i en elevs studieplan och är ordförande i elevvårdskonferensen. Målet att eleven med större framgång skall skaffa sig kunskaper skall så långt det är möjligt nås genom åtgärder inom den ordinarie undervisningen, som skall anpassas till elevens särskilda förutsättningar och behov och eleven får särskild hjälp av läraren. Efter att du skaffat dig de kunskaper som kursen kräver, har du följande möjligheter att redovisa dina kunskaper för betygssättning: A. Bedömning inom pågående kurs. Läraren skall under en pågående kurs kontinuerligt ge eleven tillfälle att redovisa sina kunskaper. Lärarens bedömning skall anpassas till att eleven under kursens gång får information om hur studierna utvecklar sig och om vad som ytterligare krävs av eleven. Därigenom får eleven möjlighet att före kursslutet skaffa sig och redovisa kunskaper som svarar mot lägst betyget Godkänd. Kontroll av elevens kunskaper skall alltså inte ske enbart vid ett slutprov eller liknande. B. Informell prövning. En elev som efter att en kurs är slut inte har nått upp till kraven för betyget Godkänd, kan komma överens med sin lärare om att efter kursslutet göra en informell prövning av antingen hela kursen eller de resterande moment som eleven enligt läraren inte har klarat av. Den informella prövningen kan ske på många olika sätt, exempelvis genom att eleven bereds tillfälle att delta i ett nationellt eller annat prov som ges i en annan elevgrupp, om detta är tillräckligt för att bedöma elevens kunskaper. Om eleven fortsätter sina studier i en kurs som bygger på den ej avklarade kursen, kan prövningen av moment i den förra kursen ske under den senares gång. Efter att undervisningen i en kurs är slutförd skall betyg alltid sättas inom 14 dagar, även om läraren och eleven är överens om att kompletterande informell prövning skall ske. När en prövning genomförts – oavsett vilken form den haft – rapporteras alltid nytt betyg på blanketten "Anmälan/dokumentation – Prövning". Om en elev, för att skaffa sig de kunskaper som saknas för ett betyg, går om en kurs, kan mätning av elevens kunskaper göras och betyg sättas under kursens gång. C. Formell prövning. En sådan genomförs i stället för informell prövning i följande fall: när eleven vill ha ett betyg utan att delta i undervisning i kursen, när läraren bedömer att en informell prövning är omöjlig eller när eleven har särskilda skäl att önska prövning av en annan lärare. I normalfallet avser en formell prövning hela kursen, men om den lärare som skall pröva eleven känner till att eleven redan har klarat en del av kurskraven kan prövningen begränsas till endast resterande moment. Formell prövning genomförs vid särskilt angivna prövningstillfällen, som är inplanerade i anslutning till var och en av läsårets tre perioder. Inom två veckor efter det periodslut då en kurs avslutats skall läraren besluta om vilket betyg eleven skall få samt rapportera det dels till elevregistret, dels till eleven. Därefter kan en elev, som inte fått lägst betyget Godkänd, inom sju dagar anmäla sig till prövning (dvs formell prövning, om inte lärare och elev kommer överens om informell prövning). Ansökan om formell prövning skall göras på blanketten "Anmälan/dokumentation – Prövning", som lämnas till expeditionen. Eleven får efter en kort tid en kopia av anmälnings- och dokumentationsblanketten med information om vilken lärare som utsetts att pröva eleven. Eleven skall därefter snarast ta kontakt med denna lärare för att få instruktioner inför prövningen. Prövningstillfällen inplaceras efter varje periodslut: i allmänhet sex–sju veckor efter periodens slut, lovveckor oräknade. Efter årets tredje period förläggs prövningen till början av det nya läsåret. (Elever som avslutat sina studier i gymnasieskolan och därmed fått slutbetyg, får betala en avgift för varje prövning och får sina nya betyg förtecknade på ett särskilt betygsdokument. Sådana prövningar administreras av komvux.) Information om tidpunkter för prövningstillfällen och respektive senaste anmälningsdag införs i skolans kalendarium eller veckoblad. Exakta tider för skrivningstillfällen och andra prövningsmoment meddelas av den lärare som är prövningsförrättare. Så länge man deltar i undervisningen i en kurs får man inte genomföra prövning i den. Om man väljer att genomgå prövning i en kurs utan att delta i undervisningen, har man sedan inte rätt till någon undervisning i kursen. Elevens rätt till extra stöd respektive prövning gäller under förutsättning att eleven inte själv försuttit de möjligheter som skolan gett till undervisning och prövning, t ex genom att vara frånvarande från skolarbetet (av annan orsak än styrkt sjukdom) eller utebli från prövningstillfälle. Den som anmält sig till prövning men inte fullbordar den har inte rätt till ytterligare kostnadsfri prövning i kursen. Betygsregister, betygsjournal och slutbetyg Senast 14 dagar efter att en kurs slutat skall läraren anmäla det betyg som satts till betygsregistret, som är en del av skolans elevregister. Där finns betygen för varje elev samlade. Inom samma tid skall läraren på lämpligt sätt meddela varje elev vilket betyg som satts. Efter hand som kurser klaras av, för eleven in sina betyg i den kombinerade individuella studieplanen och betygsjournalen, som finns sist i utbildningshandboken. När eleven har genomgått ett program och har fått betyg på alla kurser och på specialarbete, utfärdas ett slutbetyg av rektor. Det utgör en sammanställning av betygen i samtliga kurser som ingår i utbildningen och på specialarbetet. Några terminsbetyg, som förut förekom i gymnasieskolan och grundskolan, utfärdas alltså inte. Elev som före slutförd utbildning för något ändamål önskar en sammanställning av sina kursbetyg kan efter skriftlig ansökan få ett utdrag ur betygsregistret i form av ett samlat betygsdokument. Betyg som man fått vid prövning ersätter ett tidigare betyg, om prövningen ägt rum innan slutbetyget utfärdats. Därefter redovisas nya betyg i ett särskilt betygsdokument, och något nytt slutbetyg utfärdas inte. Om man förlorat sitt slutbetyg, kan skolan mot en avgift upprätta ett nytt med exakt samma innehåll. För kopior av ett befintligt betyg är eleven hänvisad till samma rutiner som gäller för annan privat kopiering. Översättning av betyg till annat språk utförs inte av skolan utan får ombesörjas av eleven själv. 7. Utvärdering mot målen Vad är utvärdering? Enligt gymnasieförordningen och läroplanen skall lärarna "tillsammans med eleverna utvärdera undervisningen" i gymnasieskolan. Elevernas medverkan är ett inslag i deras inflytande på skolarbetet. Utvärdering innebär att man jämför hur något utfallit i praktiken med hur det var tänkt enligt uppställda mål. Syftet är framför allt att man skall kunna förbättra för framtiden, så att målen nås i högre grad. Skolans mål är givna "utifrån", genom beslut av riksdag, regering, skolverk, kommunfullmäktige etc. Därmed kan de som arbetar inom gymnasieskolan – elever, lärare och skolledning – förbättra skolan framför allt genom att göra förändringar i sättet att arbeta – medel och metoder – för att nå målen. All verksamhet i gymnasieskolan är inriktad på att nå mål. Det gäller allt ifrån lärarnas genomförande av undervisningen till elevernas strävan att nå olika betygssteg. Utvärderingen är det avslutande steget i den process som skall förverkliga målen. Syftet är att elever, föräldrar, lärare, skolledning, kommunen, staten osv skall få ut det av verksamheten som de har rätt att förvänta. Målen finns angivna i de olika styrdokumenten för skolan. Utvärdering är alltså inte att allmänt ställa frågan om något är bra eller dåligt; för att vara meningsfull måste en utvärdering alltid utgå från en klar uppfattning av hur det man utvärderar var avsett, en s k utvärderingsnorm. Det är viktigt att tänka på att utvärderingen i första hand skall vara framåtsyftande. Den har inte som syfte att klandra i efterhand, och den bör inte inriktas på namngivna personer. Utvärderingsprocessen innehåller följande steg: 1. Gör klart vilka moment i och aspekter på verksamheten som skall utvärderas. 2. Ta reda på vilka mål som finns för varje moment eller aspekt. 3. Kartlägg så allsidigt som möjligt hur vart och ett av de valda momenten utfallit i praktiken. 4. Jämför hur verkligheten varit med vad målformuleringen anger, för att se hur uppdraget lyckats. 5. Försök att finna orsakerna, om målen inte nåtts fullt ut. 6. Ge förslag till åtgärder för att bättre nå upp till målen. Resultatet av varje utvärdering skall sammanställas och analyseras. Därefter redovisas det för alla som deltagit i verksamheten och för den som närmast givit det uppdrag som utvärderas. Kontinuerliga kursutvärderingar och särskild utvärdering en gång per år Läraren ansvarar för att varje kurs utvärderas. Kursutvärderingen skall avse målen både i kursplanen och andra mera övergripande styrdokument, t ex läroplanen. Det kan vara lämpligt att ta hjälp av arbetsplanen, där alla mål som skall förverkligas i undervisningen skall finnas inarbetade. För hela skolan finns också en bank av utvärderingspunkter, som elever och lärare kan hämta inspiration från. Utvärdering kan ske både muntligt och skriftligt. Läraren skall se till att alla elever får möjlighet att uttrycka sina synpunkter. Om eleverna så önskar bör de ges tillfälle att delta anonymt. I slutet av varje läsår genomförs härutöver en mera omfattande särskild utvärdering av förhållanden i gymnasieskolan som inte är knutna till en bestämd kurs. Personal, telefonnummer och adress Timplan för gymnasieskolans program Sektorer, lärare, ämnen, kurser, program och grenar Planskiss över Kungshögaskolan Individuell studieplan och betygsjournal Utbildningshandbok för Mjölby gymnasium Kungshögaskolan 1995/96. Mjölby, 1995. 44 sid. ISBN 91-972679-0-2. Utbildningshandbok för Mjölby gymnasium Kungshögaskolan 1996/97. Mjölby, 1996. 44 sid. ISBN 91-972679-2-9. Utbildningshandbok för Mjölby gymnasium Kungshögaskolan 1997/98. Mjölby, 1997. 48 sid. ISBN 91-972679-4-5. Matrikel för Mjölby gymnasium 1995/96. Mjölby, 1995. 52 sid. ISBN 91-972679-1-0. Matrikel för Mjölby gymnasium 1996/97. Mjölby, 1996. 52 sid. ISBN 91-972679-3-7.	slekt.se/mjolby Start Mjölbyhistoria ➤ Start slekt.se ➤ © 2022 Per Andersson