Mjšlbyhistoria

Den kungliga kvarnbyn vid SvartŒn som fick jŠrnvŠg och blev sydvŠstra …stergštlands centrum

Per Anderssons forskning och texter om Mjšlbys historia

 

 

 

 

 

Tredje stadsmakten i Mjšlby

Massmedier Šr en oundgŠnglig bestŒndsdel i det demokratiska system som utvecklats i det industriella och postindustriella samhŠllet, ocksŒ pŒ lokal nivŒ. Masskommunikationens centrala roll vilar i Sverige ytterst pŒ den redan Œr 1766 grundlagsfŠsta tryckfriheten, som Œtfšljs av en vittgŒende rŠtt att skaffa sig information.

Mediernas funktion att upptrŠda som lŠnkar mellan samhŠllets olika aktšrer och understšdja medborgarnas Œsiktsbildning Šr densamma i det lokala som i det nationella samhŠllet. En sŠrstŠllning intar dagspressen, som pŒ en och samma gŒng har till uppgift att 1) fšrmedla information om vad som hŠnder i samhŠllet och dŠrvid gšra ett urval i informationsflšdet, 2) kommentera och analysera hŠndelser och skeenden, 3) granska och kontrollera politiker, myndigheter, organisationer, nŠringsliv och andra makthavare samt 4) frŠmja kommunikationen mellan aktšrer genom att tjŠna som forum fšr samhŠllsdebatt. Dessutom kan dagspressen 5) sjŠlv vara opinionsbildande, framfšr allt pŒ ledarsidorna, 6) fšrmedla av sŠndaren betald ekonomisk information i form av annonser och 7) innehŒlla bidrag till kultur och underhŒllning.

Pressens forna stŠllning som vŠsentligen enda massmedium har reducerats av en alltmer komplex och tekniskt avancerad uppsŠttning medier. Fšr den lokala nyhetsfšrmedlingen Šr lokal- eller regionaltidningens position emellertid alltjŠmt ošvertrŠffad, Šven om regionala radio- och TV-sŠndningar har ett švertag nŠr det gŠller att snabbt nŒ ut med sitt budskap.

Fšr Mjšlbys del har traktens och regionens dagspress en brokig historia. Under Œren har det funnits en rad allmŠnna nyhetstidningar som utkommit med minst ett nummer per vecka. Det framtrŠder tre huvudkategorier av dagstidningar som innehŒller material om Mjšlby och lŠses av mjšlbybor: 1) tidningar utgivna i Mjšlby, 2) tidningar huvudsakligen avsedda fšr Mjšlby men utgivna pŒ annan ort, 3) tidningar med lokalt material om Mjšlby men med sin tyngdpunkt och utgivning utanfšr Mjšlby. En uppdelning utifrŒn om tidningen har redaktion – huvudredaktion eller lokalredaktion – pŒ orten har ocksŒ betydelse fšr graden av lokal fšrankring.

Mjšlbys presshistoria mŒste ses i ett vidare geografiskt perspektiv Šn det som enbart omfattar tŠtorten eller de med tiden vŠxlande och vŠxande kommunala enheterna med samma namn. Presshistorien pŒ de olika orterna i VŠstanstŒng, inklusive Linkšping, Šr i flera stycken gemensam och prŠglas av Œtskilliga grŠnsšverskridanden mellan orterna. FrŒn Mjšlbys horisont gŠller detta i vissa avseenden hela …stergštlands och norra Jšnkšpings lŠn. En anledning till detta Šr att tidningar fšrr inte kunde utges pŒ andra platser Šn i stŠder, och det dršjde ju till 1920 innan Mjšlby upptogs i den kretsen som den sista i lŠnet. Fšrutom Mjšlby har sŒlunda ocksŒ de kringliggande stŠderna SkŠnninge, Vadstena, Motala, Linkšping, Norrkšping, TranŒs och GrŠnna en stšrre eller mindre plats i Mjšlbys tidningshistoria.

Sveriges fšrsta egentliga tidning var Ordinari Post Tijdender, som grundades 1645. Dess efterfšljare utkommer fortfarande, sedan 1844 under namnet Post- och inrikes tidningar, och Šr sannolikt vŠrldens Šldsta alltjŠmt utkommande periodiska publikation. Det dršjde dock lŠnge innan mjšlbyborna mer allmŠnt bšrjade lŠsa tidningar; fšrst under det sena 1800-talet skulle pressen komma att spela en roll i lokalsamhŠllet Mjšlby och efter hand bli ett inslag i ortsbefolkningens vardag. Medan Mjšlby Šnnu hade karaktŠren av kvarnby, var bŒde behovet av information och de kanaler som stod till buds mycket begrŠnsade; nyheter spreds frŒn predikstolen, pŒ kyrkbacken, Kovallen och andra marknader, medan den lokalpolitiska debatten Šgde rum pŒ socken- och bystŠmmorna, utan fšrmedlande medier.

Dagens massmediesituation Šr vŠlkŠnd: en enda tidning, …stgšta Correspondenten (…C), har redaktion i Mjšlby och tidningen saknar varje konkurrens som husorgan pŒ orten. Inte bara nu utan i hela den lokala presshistorien har "tredje statsmakten" – eller kommunalmakten – i Mjšlby landskommun, municipalsamhŠlle, stad, vidgade stad och nu kommun dominerats av denna borgerliga tidning, i vardagslag kallad Corren. Som lokalt massmedium hade …C vid sin sida under mŒnga Œr den socialdemokratiska …stgšten. BŒda dessa šstgštatidningar utgavs – och …C utges alltjŠmt – i Linkšping och sedan lŠnge veckans alla dagar utom sšndag. DŠrutšver har ytterligare tvŒ lŠnstidningar haft lokalredaktion i Mjšlby. Det har vidare funnits ett flertal lokala tidningar med material om och fšr Mjšlby och dess invŒnare. En del av dem har ocksŒ utgivits hŠr, andra pŒ nŒgon annan ort. Alla har dock blivit mer eller mindre kortlivade, och av stšrre betydelse som dagspress i Mjšlby har endast varit de regionala tidningarna, dŠr Mjšlby omskrivs vid sidan av flera andra orter. Fšrutom att de mer bestŠndiga regionaltidningarna har existerat under lŠngre tid utges de ocksŒ fler dagar i veckan och i stšrre upplaga. Den landsomfattande tidningsdšden, som hŠrjade framfšr allt under 1950-talet, beršrde endast en tidning i Mjšlby; de flesta lokala dagstidningar fšr orten hade avsomnat redan lŒngt fšre andra vŠrldskrigets utbrott. Regionaltidningarnas nedlŠggning efter hand av sina lokalredaktioner i Mjšlby resulterade i en total massmediakoncentration. Den mŒngfald och konkurrens, som bland annat det 1965 infšrda presstšdet avsŒgs Œstadkomma, realiserades inte i Mjšlby.

Regional- eller lokaltidningens politiska tillhšrighet spelar av allt att dšma idag en mindre roll fšr det lokala samhŠllet Šn den en gŒng gjorde. Journalisternas partifŠrgning av annat tidningsmaterial Šn det som fšrekommer pŒ ledarsidan anses fšr den svenska pressen allmŠnt ha minskat, och efterlevnaden av objektivitetskriterierna hŒlls hšgt. Fšrr var det nŠrmast regel att lokalredaktšrerna ocksŒ var politiskt verksamma, inte sŠllan som ledamot av stadsfullmŠktige och andra kommunala organ. SŠrskilt fšr den socialdemokratiska pressen var det en uttalad strŠvan att tidningarna ocksŒ pŒ lokal nivŒ inte bara skulle vara nyhetsfšrmedlande utan ocksŒ opinionsbildande. €ven sambandet mellan tidningslŠsarnas sociala hemvist och den politiska kulšren pŒ den tidning de vŠljer har med tiden blivit svagare. Tidigare fanns en tydlig tendens i riket att arbetarklassens medlemmar lŠste socialdemokratiska tidningar medan tjŠnstemŠn och fšretagare fšredrog tidningar som stod nŠra folkpartiet och hšgern. Borgerlig press har alltid varit mest šverspridd till lŠsargrupper med andra politiska sympatier, och mjšlbybornas fšrhŒllande till den regionala dagspressen Šr ett tydligt exempel pŒ detta. …stergštland Šr kŠnt fšr sin starka moderatpress, men stora grupper med andra partipolitiska fšrtecken har sedan lŠnge lŠst exempelvis …C.

Den 24 september 1838 utgavs fšrsta numret av …stgštha Correspondenten; den nuvarande stavningen infšrdes den 12 augusti 1868. ren 1874–1884 Œtfšljdes namnet av titeltillŠgget …stergštlands LŠns Tidning och AllmŠnna Annonsblad. Grundare av …C var fil mag Henrik Bernhard Palm¾r (1801–1854), och 1842 blev familjen Ridderstad tidningens huvudŠgare efter att tidningens utgivning detta Œr švertagits av Carl Fredrik Ridderstad (1807–1886). …C var 1838–1870 en tvŒdagarstidning med utgivning onsdagar och lšrdagar, fšr att 1871–1886 utkomma tre gŒnger i veckan, mŒndag, onsdag och lšrdag eller tisdag, torsdag och lšrdag. Fyra nummer utgavs varje vecka 1887–1892, pŒ tisdagar, onsdagar, fredagar och lšrdagar, innan …C blev sexdagarstidning 1893. Tidningen innehšll fšrst fyra sidor – under 1870- och 1880-talen kunde den dock ibland vara tvŒsidig – och dŠrefter har sidantalet škat stegvis. Upplagan var Œr 1900 7 600 och hade 1993 škat till 66 400. Den politiska signaturen, som anges av tidningen sjŠlv, har sedan sŒdan information bšrjade redovisas i bšrjan av 1900-talet skiftat enligt fšljande: 1906 moderat konservativ, 1912 moderat, 1916 moderat konservativ, 1925 moderat, 1937 nationellt konservativ, 1948 konservativ, 1979 borgerlig, 1981 oberoende borgerlig och 1994 liberal, vilket tidningen betecknades ocksŒ under sitt fšrsta halvsekel innan den under 1880-talet blev konservativ.

…Cs fšrste lokalredaktšr i Mjšlby var folkskollŠraren Oliver Wahlgren, som verkade i slutet av 1800-talet. FrŒn 1926 innehades befattningen av fšrutvarande fanjunkaren med lšjtnants avsked Arwid Lantz, som hade varit adjutant hos major Eskil Ridderstad, Šgarfamiljens dŒvarande šverhuvud. Lokalredaktšren befattade sig vid denna tid inte med sjŠlva journalistiken utan skštte framfšr allt prenumerationer och annonser. PŒ det politiska fŠltet var Lantz ordfšrande i Mjšlby moderata valmansfšrening och vice ordfšrande i stadsfullmŠktige. Vid sidan av Lantz anstŠlldes 1942 Albin FŠrnegŒrd, som stannade till sin dšd 1952. OcksŒ denne var stadsfullmŠktig och innehavare av andra kommunala uppdrag. Han hade tidigare varit platsredaktšr i Mjšlby fšr den liberala …stgšten under Œren 1919–1935. Han lŠmnade tjŠnsten dŠr nŠr tidningen švergick i socialdemokratins Šgo och blev i stŠllet …Cs lokalredaktšr i TranŒs fšr Œren 1936–1941. Mjšlbyredaktionens fšrsta medarbetare som var enbart journalist anstŠlldes 1948: Gull-Britt Ericson, som dessfšrinnan varit verksam pŒ …stgšta-Bygdens tidning i SkŠnninge. Lokalredaktionen utškades 1952, Œret fšr den stora kommunsammanlŠggningen, med ytterligare en journalist, J S MjŠllby, som var verksam fram till 1964 och avled Œret dŠrpŒ. 1957 lŠmnade Arwid Lantz sin tjŠnst. Efter honom anstŠlldes dŒ som kamrer Harald Jonasson, som avgick med pension 1967. Han fšljdes av Sven Lundstršm, som 1986 eftertrŠddes av Gunnar Holmgren. Lokalredaktšr frŒn 1965 var Bror Lindvall fram till sin dšd 1974. Chef fšr Mjšlbyredaktionen blev dŒ Gull-Britt Ericson, som var verksam till 1989 dŒ hon efter 41 Œr lŠmnade sin tjŠnst som journalist pŒ …C i Mjšlby med pension. I slutet av 1970-talet fšrlades ocksŒ …Cs bevakning av SkŠnninge till Mjšlbyredaktionen. Ett tecken pŒ …Cs betydelse som dagstidning fšr Mjšlby Šr att lokalredaktionen pŒ 1960-talet framhšlls som lika stor som huvudredaktionen i Linkšping varit pŒ 1930-talet.

…stgšta Correspondenten utkom under drygt 30 Œr med en veckoupplaga pŒ lšrdagar, som det var mšjligt att prenumerera sŠrskilt pŒ: …stergštlands Weckoblad (1885–1891), fortsatt av …stergštlands Veckoblad …stgšta-Posten (1891–1911) och dŠrefter …stgšta-Posten (1912–1917). Upplagan var vid sekelskiftet 2 800 exemplar och hade 1910 nedgŒtt till 800.

Ett fšrsšk till en tidning med namnet …stgšthen gjordes i Norrkšping Œr 1865; endast ett nummer utkom. Den nuvarande tidningen med samma namn – stavningen moderniserad – leder sin historia till 1872. DŒ bšrjade i lŠnets bŒda stšrsta stŠder utges tvŒ tidningar med samma innehŒll sŒnŠr som pŒ nŒgra lokala annonser: Linkšpings …stgšten och Norrkšpings …stgšten. Dessa sammanslogs 1874 och utgavs fortsŠttningsvis pŒ bŒda orterna som …stgšten. Till och med 1889 utgavs tidningen tvŒ dagar i veckan, onsdagar och lšrdagar (dock tisdagar och fredagar i Linkšping 1873–1874). 1890–1894 utgavs den Šven pŒ mŒndagar och 1884–1899 dessutom torsdagar, dvs fyra dagar i veckan. r 1900 blev ocksŒ …stgšten sexdagarstidning, sju Œr efter sin huvudkonkurrent i Linkšping, …C. FrŒn den 7 november 1962 utkom …stgšten som Linkšpingsbaserad edition av den i Norrkšping utgivna …stergštlands Folkblad (1905–1966), som den 21 februari 1966 efterfšljdes av Folkbladet …stgšten (1966–1980), varvid …stgšten fortsatte som avlŠggare till denna. Den socialdemokratiska tidningen …stergštlands Folkblad utgavs i Norrkšping och var frŒn 1907 sexdagarstidning. Fšr att ge stšrre tilldelning av presstšd skedde 1981 en uppdelning av den socialdemokratiska šstgštapressen pŒ …stgšten fšr Linkšping och de vŠstra och sšdra delarna av …stergštlands lŠn och Folkbladet fšr Norrkšping och de šstra och norra lŠnsdelarna, bŒda utgivna i Norrkšping. Sedan 1996 utkommer …stgšten Œter som edition av Folkbladet. …stgštens upplagetal var vid 1900-talets bšrjan jŠmbšrdigt med …Cs men har inte erfarit en motsvarande škning: 1908 9 500 exemplar, 1950 15 100, 1965 11 900 och 1993 4 200. Folkbladet hade sistnŠmnda Œr en upplaga av 12 200 exemplar.

…stgštens och dess fšrbundnas konkurrens med …C har ocksŒ gŠllt pŒ det politiska planet. …stgštens partisignatur har varit fšljande: 1906 liberal, 1915 frisinnad, 1924 liberal, 1936 socialdemokratisk och frŒn 1992 oberoende socialdemokratisk.

FrŒn …stergštlands Folkblads start 1905 fungerade en gjutare Ekelund som oavlšnad lokalredaktšr i Mjšlby. Han flyttade emellertid snart frŒn orten och eftertrŠddes av snickaren A Rodin, som hade eget snickeri i Mjšlby norrgŒrds ladugŒrd, dŠr Šven redaktionen inrymdes. 1906 eller 1907 fick tidningen en fast anstŠlld lokalredaktšr pŒ orten fšr Mjšlby, SkŠnninge och Boxholm: C G Lillieros. Han avlšstes 1908 av Axel Sterne, ocksŒ tidigare snickare samt med underofficersexamen. Han blev ordfšrande i arbetarekommunen 1910 och hade uppdrag som landstingsman och riksdagsman. 1918 lŠmnade han arbetet som platsredaktšr fšr att bli kommunalkamrer i Mjšlby och sedermera, nŠr staden kommit till, Mjšlbys fšrste kommunalborgmŠstare. Han fšljdes som redaktšr av Šnnu en ordfšrande i arbetarekommunen, Erik Tšrnfelt. Denne flyttade frŒn staden 1924 och eftertrŠddes av skomakaren Robert Karlsson, som fortsatte som lokalredaktšr fšr …stgšten 1936, dŒ denna blev socialdemokraternas partiorgan och samtidigt …stergštlands Folkblads redaktion i Mjšlby lades ned. Robert Karlsson var ocksŒ municipalfullmŠktig, stadsfullmŠktig, landstingsman, nŠmndeman och – som nŠrmast blivit tradi­tion bland ortens socialdemokratiska lokalredaktšrer – arbetarekommunens ordfšrande. Han lŠmnade redaktšrskapet 1954 och fšljdes av en annan socialdemokratisk politiker, Wille Hammar. Denne hade varit medarbetare pŒ lokalredaktionen sedan 1947, dŒ han lŠmnat sitt gamla yrke som frisšr. Under hans tid som redaktšr, som varade fram till 1977, skedde švergŒngen till Folkbladet …stgšten. Wille Hammar var inte ordfšrande men vŠl mŒngŒrig sekreterare i arbetarekommunen och dŠrtill bland annat nŠmndeman och skolstyrelseordfšrande. ren 1977–1979 var Per-Inge Karlsson lokalredaktšr. NŠr uppdelningen pŒ …stgšten och Folkbladet skedde 1981 nystartades Mjšlbyredaktionen av Agneta Hagelin och Agneta Brunzell, vilka fšljdes av flera olika journalister under kortare perioder fram till lokalredaktionens nedlŠggning 1984. Redaktšr fšr …stgšten i Mjšlby under den liberala och frisinnade tiden var litteratšren Alfred Brogren. BŒde denne och Robert Karlsson hade ett betydande lokalhistoriskt intresse, som avsatt talrika spŒr i deras publicistiska verksamhet.

Samma Œr som …stgšten švergick frŒn liberal till socialdemokratisk tidning startades det folkpartistiska regionorganet …stgšta-Tidningen (1936–1944), ocksŒ sexdagarstidning, utgiven i Linkšping och med lokalredaktion i Mjšlby. Upplagan var 1938 5 400 och 1942 6 800 exemplar. De fšrsta Œren frŒn 1936 var folkskollŠraren och senare riksdagsmannen, landstingsmannen och stadsfullmŠktigeordfšranden Johan Sunne lokalredaktšr, och han eftertrŠddes av journalisten Otto Herzborn.

Sammantaget har ett tiotal fšrsšk gjorts med tidningar sŠrskilt avsedda fšr Mjšlby. Ingen dagstidning utgiven i Mjšlby har emellertid blivit annat Šn en dagslŠnda; endast tvŒ tidningar fšr Mjšlby har blivit flerŒriga. BŒda dessa hade samma namn, bŒda šverlevde med liten marginal sin respektive sjuŒrsdag, bŒda var tredagarstidningar och avlŠggare till en annan tidning och bŒda var utgivna i grannstŠder till Mjšlby.

Den allra fšrsta tidningen med sŠrskild adress till Mjšlby var Mjšlby Tidning (I), som hade fyra sidor och utgavs i SkŠnninge pŒ onsdagar och lšrdagar under tiden 21 januari–1 september 1883. Utgivningsbevis utfŠrdades dock fšrst den 5 april 1883 och gŠllde fšr boktryckaren Axel Bernhard Bergman, som samtidigt fick rŠtt att utge en tidning med namnet Skeninge Allehanda. BŒda tidningarna trycktes i utgivarens eget tryckeri i SkŠnninge. Mjšlby Tidning fortsatte under tiden 4 september–28 december 1883 som fjŠrde och sista sida i nŠmnda Skeninge Allehanda, som fšrsetts med titeltillŠgget Nyhets- och Annonsblad fšr Skeninge och Mjšlby med kringliggande orter och hade tisdag och fredag som utgivningsdagar. Fšrsta numret av Skeninge Allehanda hade utkommit den 17 april 1883, och det sista lŠmnade pressarna den 1 maj 1884. Detta andra Œr utgavs tidningen pŒ onsdagar och lšrdagar. Redaktšr var Anders Gustaf SegerstŽen.

NŠsta fšrsšk till en lokaltidning fšr Mjšlby gjordes under sommaren 1892 i Motala i form av Mjšlby-Posten (I) – med titeltillŠgg Tidning fšr Mjšlby med omnejd – som utkom med endast 16 fyrsidiga fredagsnummer, under tiden 12 maj–2 september. Utgivare var bokhandlaren Carl August Jansson, som fŒtt utgivningsbevis utfŠrdat den 28 april 1892. Mjšlby-Posten var dottertidning till Motala Tidning (I) och trycktes hos K LundegŒrd i Motala. Sedan Mjšlby-Posten upphšrt fšrsŒgs prenumeranterna som ersŠttning med den i Motala utgivna …stergštlands Nyheter.

En kort tid efter den senaste tidningsnedlŠggningen i en rad som blev allt lŠngre upptrŠdde …stergštlands Allehanda (II) med titeltillŠgget Tidning fšr Skeninge och Mjšlby med omnejd. Under sin korta tillvaro 7 januari–23 mars 1893 utkom den onsdag och lšrdag. Den var tryckt i Rydbergska boktryckeriet i SkŠnninge; de tvŒ fšrsta numren var dock bara satta dŠr och i stŠllet tryckta i Motala Tidnings tryckeri. Utgivningsbevis var utfŠrdat fšr boktryckerifaktorn Gustaf Frans Ludvig Rydberg den 13 december 1892. NŠr …stergštlands Allehanda upphšrde fick prenumeranterna i stŠllet …stgšta-Kuriren, som utgavs i Vadstena.

Efter drygt tre Œr Œterupptogs lokalpressanstrŠngningarna i Mjšlby, och resultatet denna gŒng blev Nya Mjšlby-Posten. Fšr fšrsta gŒngen dittills upprŠtthšlls utgivningen under mer Šn ett Œr, 26 september 1896–31 december 1897. Tidningen, som var fyrsidig, tryckes i Motala-Postens tryckeri och utkom tisdag, torsdag och lšrdag. Redaktšr Gustaf Adolf Petersson erhšll den 24 juli 1896 utgivningsbevis, vilket emellertid fšrfšll och ett nytt utfŠrdades den 18 september samma Œr. Som redaktšr i Motala verkade Ninian W¾rner och lokalredaktšr i Mjšlby A Victor E Lundquist.

Under municipalsamhŠllets tvŒ decennier, 1899–1919, hade Mjšlby ingen egen tidning, om man bortser frŒn det skŠmtsamma tilltaget Kvicktjock : Revy- och framtidsblad fšr Mjšlby med omnŠjd : Nya Mjšlby-postens eftertrŠdare, som Œr 1906 i Norrkšping utkom med sitt enda nummer, Œttasidigt och under redaktion av "BasarkommittŽn".

Den fšrsta tidning som trycktes i Mjšlby utkom fem Œr efter stadens tillkomst: Nya …stergštlands Allehanda, som med bšrjan 29 september 1925 utgavs med tvŒ nummer per vecka av ett par unga studerande, F JohnsŽn och A …sterman. Tidningen kallade sig "politiskt oberoende" och trycktes i Mjšlby Boktryckeri. Med samma periodicitet i utgivningen efterfšljdes den frŒn 17 november 1925 av Mjšlby Posten (II), som hade titeltillŠgget Nya …stergštlands Allehanda : Tidning fšr Mjšlby stad och vŠstra …stergštland. Den politiska signaturen vad "opolitisk" och tidningen utkom sista gŒngen den 5 januari 1926.

Sin fšrsta flerŒriga lokaltidning fick Mjšlby den 3 oktober 1925, och den bar samma namn som det allra fšrsta pressalstret fšr Mjšlby: Mjšlby Tidning (II) med tillŠgg av Nyhets- och annonsblad fšr Mjšlby, mellersta och sšdra …stergštland. Denna tredagarstidning utgavs i TranŒs som avlŠggare till TranŒs Tidning och betraktade sig som politiskt "neutral". Robert Karlsson skriver dock i en šversikt av Mjšlbys presshistoria att "[a]v de hŠr nŠmnda tidningarna var det endast [denna] som nŠmnvŠrt ingrep i det kommunalpolitiska livet, de švriga hade markerat sin opolitiska stŠllning". Tidningen redigerades av frikyrkopastorn Hjalmar AhlvŽn och utgavs till och med den 29 november 1932.

Kort efter den andra Mjšlby Tidnings nedlŠggning startade skriftstŠllaren Brage Engedahl Mjšlby Nyheter. Den utgavs i Mjšlby med ett nummer i veckan under perioden 2–21 december 1932, dvs totalt endast fyra nummer.

Fšrst 17 Œr senare fick Mjšlby Œnyo en lokaltidning, en tredje med namnet Mjšlby Tidning (III). I likhet sin nŠrmast fšregŒende namne blev ocksŒ denna flerŒrig, utgiven under tiden 21 oktober 1949–31 december 1956. Den utgavs i SkŠnninge som folkpartistisk tredagarstidning och avlŠggare till …stgšta-Bygdens Tidning. Upplagan var 1950 700, 1955 600 och 1956 500 exemplar.

NŠsta period utan lokaltidning blev nŠrmast exakt lika lŒng som den fšrra. Den 28 februari 1974 bšrjade Šnnu en Mjšlby Tidning (IV) att utges, denna gŒng i Motala som avlŠggare till Motala Tidning. Sedan Mjšlby Tidning utkommit med sitt sista nummer den 23 oktober 1975 har orten saknat lokaltidning, och regiontidningarna har vid sin sida i Mjšlby endast haft annonsblad. Det mest lŒnglivade annonsbladet hittills i Mjšlby var Kommunkuriren (Kommun Kuriren), som grundades 1977 och utkom med sitt 850:e och sista nummer den 16 oktober 1996. Kommunkuriren utdelades gratis till alla hushŒll inom ett spridningsomrŒde som med tiden vidgades till Mjšlby, Boxholms och …deshšgs kommuner (upplaga 18 000 exemplar). Under stšrre delen av sin existens utkom annonsbladet varje vecka, och det innehšll ocksŒ en del redaktionell text, bland annat signaturen Sveriks mŒngŒriga serie "Det var dŒ du" med glimtar frŒn det gamla Mjšlby (1984–1993 samt fortsŠttning av andra skribenter ytterligare ett Œr). Kommunkuriren fšrvŠrvades 1994 av …stgšta Correspondenten.

Den fšrsta tidningen i det fšrindustriella Mjšlbys nŠrmaste stad,  S k Š n n i n g e,  var Skeninge Tidning (1864–1865), som utgavs dŠr varje lšrdag och sin sista tid ocksŒ pŒ onsdagar. Denna fortsattes av Skeninge-Bladet (1866) med utgivning samma dagar, dock endast under ett halvŒr, varefter prenumeranterna i stŠllet fšrsŒgs med Nyaste Wadstena LŠns Tidning. Den 9 februari 1865 utfŠrdades Œt konstfšrvanten N P O Wickenberg utgivningsbevis fšr en Skeninge Nya Tidning (I). Det Šr emellertid ovisst om denna nŒgonsin utkom; i alla hŠndelser finns inte nŒgot exemplar bevarat i Kungliga bibliotekets normalt allomfattande samlingar. Mer bestŠndig blev Nyare Skeninge Tidning (utgiven i Halmstad 1868, i SkŠnninge 1868–1881 och i Motala 1881–1885), som bevarade samma tvŒ utgivningsdagar som stadens bŒda fšrsta tidningar haft. Med Nyare Skeninge Tidning sammanhšrde Motala Tidning (I) och TranŒs Tidning (I).

NŠrmare ett sekel innan tanken fšddes att fšrena SkŠnninge och Mjšlby i en kommun, gjordes flera fšrsšk att integrera orterna pŒ dagspressens omrŒde. Det fšrsta var den redan nŠmn­da Skeninge Allehanda : Nyhets- och Annonsblad fšr Skeninge och Mjšlby med kringliggande orter (1883–1884). Ett slags fortsŠttning pŒ denna blev Skeninge-Posten (1884–1891); redaktšren SegerstŽen och utgivningsdagarna onsdag och lšrdag var desamma. Tidningen uppkšptes och nedlades av …stgšta Correspondenten Œr 1891, samtidigt med fredagstidningen …stergštlands Annonsblad …stgšta-Posten (1889–1891) och Grenna-Posten, vilka dittills ocksŒ hade utgivits i SkŠnninge. Med Skeninge-Posten medfšljde gratis skŠmtbilagan Ole Knagg 1885–1888, vilket ocksŒ var fallet med Motala-Posten.

SkŠnningetidningarna nŠrmast hŠrefter blev alla kortvariga. Fšrst i raden var den tidigare redovisade …stergštlands Allehanda (II) (1893), med titel­tillŠgget Tidning fšr Skeninge och Mjšlby med omnejd. Med huvudsakligen samma text som Nya Mjšlby-Posten trycktes i Motala-Postens tryckeri Skeninge Nya Tidning (II) (1896), vilken utkom pŒ tisdagar, torsdagar och lšrdagar under mŒnaderna september–december. I Motala utkom ocksŒ Nya Skeninge-Posten (1911), varav endast tvŒ nummer Šr kŠnda och bevarade. Med en okontrollerad upplaga av 1 000 exemplar utgavs i SkŠnninge …stgšta-Tidningen Hvad Nytt? (1911–1912), som var en tvŒdagarstidning med beteckningen neutral.

En dagspresstradition som skulle vara under mer Šn tre decennier inleddes den 12 januari 1923, dŒ fšrsta numret av Skeningebygden utkom. Till en bšrjan utgavs tidningen, som betecknade sig som neutral, en dag i veckan, frŒn 1924 tvŒ och frŒn 1928 tre dagar. Skeningebygden utkom sista gŒngen den 14 november 1930 och efterfšljdes av …stgšta-Bygdens Tidning (1930–1956), fšrst tvŒ- och frŒn 1927 tredagarstidning. 1930 bekŠnde sig tidningen till bondefšrbundet och 1949 till folkpartiet. Upplagan var 1935 hela 2 000 exemplar, men hade 1955 nedgŒtt till 700. Som tidigare nŠmnts hade …stgšta-Bygdens Tidning som avlŠggare Mjšlby Tidning (III) Œren 1949–1956.

Den sista tidning som utgivits i SkŠnninge var …stgšta-Kuriren (III) (1949–1966, 1968–1969 och 1971–1972), medan den sista lokaltidningen sŠrskilt avsedd fšr orten var Vadstena-SkŠnninge Tidning (1966–1974), utgiven i Motala som avlŠggare till Motala Tidning.

Efter att SkŠnninge redan under medeltiden fšrlorat i betydelse, blev  V a d s t e n a  vŠstra …stergštlands mest betydelsefulla ort och med tiden residensstad i ett eget lŠn (som tidvis Šven innefattade Mjšlby och till och med omrŒden šster dŠrom). Detta fšrhŒllande pŒverkade namnet pŒ stadens mest lŒnglivade dagspresserie. Innan denna inleddes gjordes dock tre mindre framgŒngsrika tidningsfšrsšk. Det fšrsta var Wadstena Weckoblad (1830–1834), som utkom pŒ lšrdagar. Samma utgivningsdag hade Wadstena-Bladet (1838), som existerade under endast halvannan mŒnad. Utgivningsbeviset gŠllde ursprungligen en tidning med namnet …stgštha Provins-Blad, vilket alltsŒ Šndrades. HŠrefter kom Wadstena Tidning (1840–1845).

Under Œren 1844–1933 utkom under olika namn en serie tidningar i Vadstena, vilka Šr att betrakta som en familj. Till det fšrsta decenniet hšrde GengŒngaren (1844–1851 och 1853–1854), Nya GengŒngaren (1850 och 1851–1853) och Gšta (1853–1856), alla utgivna pŒ lšrdagar och den sistnŠmnda ocksŒ onsdagar. Gšta fick sin fortsŠttning i Wadstena LŠns Tidning (1857 och 1875–1933), Nyare Wadstena LŠns Tidning (1858–1865) och Nyaste Wadstena LŠns Tidning (1865–1874). Denna namnskiftande tidning utkom 1857–1870 pŒ onsdagar och lšrdagar, frŒn 1870 tre dagar och frŒn 1932 fyra dagar i veckan. Den politiska beteckningen var 1910 moderat, 1920 liberal, 1921 frisinnad, 1926 liberalt frisinnad och 1931 nationellt frisinnad. AvlŠggare var den politiskt "neutrala" …stgšta-Kuriren (II) (1932–1933), som fšrsta Œret var fyradagars- och 1933 tredagarstidning.

r 1883 bšrjade en ny liberal tredagarstidning att utges, Vadstena-Tidningen …stgšta-Kuriren : Tidning fšr vestra …stergštland. FrŒn 1890 och till sin nedlŠggning 1901 bar den det fšrkortade namnet …stgšta-Kuriren (I) samt ofšrŠndrat titeltillŠgg Tidning fšr vestra …stergštland.

Den sista kvarvarande dagstidning som utgavs i Vadstena var moderata …stgšta-Bladet (1893–1975), fšrst tvŒdagars- och sedan tredagarstidning, som Šgdes och redigerades inom tidningsfamiljen Wallin men fšre nedlŠggningen uppkšptes av …C. Upplagan var 1900 2 100 exemplar, 1950 4 800 exemplar och 1967 4 100 exemplar. NŠr …stgšta-Kuriren (I) lades ned 1901 och Wadstena LŠns Tidning mštte samma šde 1933 erhšll prenumeranterna i stŠllet …stgšta-Bladet.

Genom tvŒ efter varandra fšljande avlŠggare till Motala Tidning fšrsŒgs Vadstena med lokaltidning till 1978: den tidigare nŠmnda Vadstena-SkŠnninge Tidning (1966–1974) och dess fortsŠttning Vadstena Tidning (1974–1978), bŒda liberala sexdagarstidningar. r 1979 bšrjade Vadstena Tidning utges som edition av Motala Tidning.

Den fšrsta tidningen i  M o t a l a,  vŠstra …stergštlands stšrsta stad efter industrialiseringen, var Motala Tidning (I) (1868–1883). Den utgavs i SkŠnninge fram till 1881, dŒ Motala blev stad och tidningen bšrjade tryckas dŠr (ett fšrsta provnummer utgavs 1868 i Halmstad). Tidningen utkom 2–3 dagar i veckan och hade Œren 1874–1881 titeltillŠgget Westra …stergštlands allmŠnnaste Nyhets- och Annonsblad. Tidningen tillhšrde samma familj som TranŒs Tidning (I) och Nyare Skeninge Tidning. Motala Tidning fortsattes med namnet Gamla Motala Tidning (1883–1909). Denna betecknade sig som frisinnad och utkom med sitt sista nummer pŒ nyŒrsafton 1909. I denna familj inordnar sig ocksŒ fšljande i Motala utgivna tidningar: Weckobladet (1887–1890) och dess efterfšljare …stergštlands Nyheter (1890–1893), den fšrra med en och den senare tvŒ utgivningsdagar i veckan, TranŒs Tidning (I) och dess efterfšljare Norra SmŒlands Tidning samt Mjšlby-Posten (I) och Nyare Skeninge Tidning.

Omedelbart efter stadens tillkomst fick Motala en ytterligare tidning, kallad Motala : Stadens och Ortens nyhets- och annonsblad (1881) och utgiven under endast en och en halv mŒnad, tvŒ gŒnger i veckan. Mer bestŠndig blev Motala-Posten (1883–1962), som 1887–1895 hade titeltillŠgget Tidning fšr Vestra …stergštland och Sšdra Nerike och frŒn 1898 i stŠllet Tidning fšr Motala och nordvestra …stergštland. Motala-Posten var fšrst tvŒdagarstidning, men utkom frŒn slutet av 1884 tre, frŒn 1947 fyra och frŒn 1958 sex dagar per vecka. FrŒn 1952 var tidningen avlŠggare till …stgšten, och den uppgick i denna 1962 nŠr den blev edition av …stergštlands Folkblad. Motala-Posten var hšgertidning till 1950, dŒ den blev socialdemokratisk.

1800-talets sista dagspressfšrsšk i Motala blev en kortlivad tredagarstidning, Motala Kuriren Hvad Nytt? : Tidning fšr …stergštland och sšdra Nerike (1899–1900).

Ett decennium in pŒ det nya seklet inleddes en Šnnu fortlevande presserie, som bšrjade med Tidningen Motala (1911–1915), en frisinnad tvŒdagarstidning efterfšljd av VŠstra …stergštland (1915–1926) med samma politiska hŒllning. 1921 švergick den frŒn tvŒ- till tredagarstidning. Efterfšljaren Motala Tidning (II) (sedan 1927) utges alltjŠmt. 1962 Šndrades den politiska signaturen frŒn frisinnad till liberal. Tredagarsutgivningen utškades 1947 till fyra och 1960 till sex dagar i veckan. Den nuvarande Motala Tidning har som nŠmnts haft avlŠggare fšr de andra stŠderna i vŠstra …stergštland: Vadstena-SkŠnninge Tidning (1966–1974), Vadstena Tidning (1974–1978, edition av Motala tidning frŒn 1979) samt Mjšlby Tidning (1974–1975).

Ett signifikant exempel pŒ hur sammanvŠvd presshistorien Šr fšr stŠderna šster om VŠttern uppvisar  T r a n Œ s.  Ortens fšrsta tidning, TranŒs Tidning (I), utgavs i Linkšping 1875–1878 och i SkŠnninge 1879–1880. Den fortsattes av Norra SmŒlands Tidning, utgiven i SkŠnninge 1880–1881 och i Motala 1881–1882. BŒda dessa var dottertidningar till Motala Tidning (I) och Nyare Skeninge Tidning.

Efter ett decennium uppstod en ny TranŒs Tidning (II) (1891–1978). Den trycktes och utgavs i Vadstena 1891–1897 och dŠrefter i Jšnkšping i Halls tryckeri fram till 1920, dŒ den bšrjade tryckas i TranŒs. FrŒn 1940 trycktes den i Eksjš som avlŠggare till SmŒlands-Tidningen, som 1938 inlemmades i Hall-pressens tidningsimperium med Jšnkšpings-Posten som ledande. Tryckningen av TranŒs Tidning flyttades 1993 till Jšnkšping. Tidningen hade i grunden samma innehŒll som SmŒlands-Tidningen och Vetlanda-Posten. SmŒlands-Tidning­en har dessutom tidigare haft avlŠggarna NŠssjš-Posten, VŠrends-Bladet, VŠrnamo-Bladet och SmŒlands Dagblad i NŠssjš. TranŒs Tidning hade 1925–1932 sjŠlv avlŠggaren Mjšlby Tidning (II).

Som konkurrent till TranŒs Tidning framtrŠdde TranŒs-Posten (I) (1897–1898), tryckt hos …stgšta Correspondenten i Linkšping. NŠr tidningen efter kort tid lades ned fick prenumeranterna fortsŠtta med …stgšta Correspondenten. Mer framgŒngsrik blev tredagarstidningen TranŒsposten (II) (1918–1992). Den hade den politiska beteckningen hšger, 1955 Šndrad till moderat. Tidningen uppkšptes 1978 av …stgšta Correspondenten, i vars tryckeri den ocksŒ framstŠlldes. Den gjordes 1980 till femdagarstidning och sŒldes 1991 innan den Œret dŠrpŒ nedlades. Efter att TranŒsposten (II) upphšrt startades samma Œr TranŒsposten (III) (frŒn 1992) med utgivning en gŒng i veckan. Denna tidning trycktes fšrst i Mjšlby och frŒn 1994 i Rydaholm.

Hela den lokala presshistorien i  G r Š n n a  domineras av en tidning, som under sin mer Šn sekellŒnga tillvaro nŒgot fšrŠndrat sitt namn: Grenna Tidning (1857–1870), Grenna Nya Tidning (1871–1930) och GrŠnna Tidning (1930–1964), den sista formen med flera skiftande titeltillŠgg. Tidningen trycktes och utgavs fšrst i GrŠnna och senare i Jšnkšping. Den utkom fram till 1901 en gŒng i veckan, dŒ den blev tvŒdagarstidning. 1964 uppgick GrŠnna Tidning i Jšnkšpings-Posten.

Tre fšrsšk under samma tidningsnamn har gjorts med en ytterligare tidning i GrŠnna. Det fšrsta var Grenna-Posten (I) (1891). Den hade titeltillŠgget Tidning fšr Grenna, Visingsš och šfriga Wista hŠrad, trycktes i Skeninge-Postens tryckeri i SkŠnninge och utkom endast 3 januari–31 oktober 1891. Tidningen uppkšptes detta Œr av …stgšta Correspondenten, samtidigt med Skeninge-Posten. Lika kortlivade blev de fšrsšk som gjordes ett helt Œrhundrade senare i form av Grennaposten (II) (1992) och Grennaposten (III) (1993), den fšrra tryckt i TranŒs och den senare i GrŠnna.

I staden utgavs 1900–1910 ocksŒ Grenna Nyheter och Annonsblad, som efterhand alltmer blev enbart ett annonsblad.

Av tidningar utgivna i  L i n k š p i n g  har redan omtalats de tre stšrre regionala sexdagarstidningar som ocksŒ haft redaktion i Mjšlby: …stgšta Correspondenten, …stgšten och …stgšta-Tidningen.

FrŒnsett en tidning som utkom 1718–1722 Šr residensstadens Šldsta tidning Linkšpings Stifts Tidningar, vars utgivning inleddes 6 november 1756 och som Šnnu nŠrmare ett kvarts Œrtusende senare fortlevde som inslag varje vecka i …C.

Under 1700-talets sista decennium startades flera tidningar, av vilka en­dast Linkšpings-Bladet (1794–1851) šverlevde sekelskiftet, till skillnad frŒn Linkšpings Wecko-Tidningar (1793–1794), Linkšpings Weckolista (1793–1797) och Linkšpings Allehanda (1796–1797). Andra kortlivade tidningar var Adress-Kontor fšr …stergšthland med Wadstena LŠn (1831) och Linkšpings Tidning (I) (1833), vilken utkom under fšrsta hŠlften av januari och fortsattes under Œterstoden av Œret av …stgštha Tidning (1833). En fortsŠttning pŒ en upphšrd Sšderkšpings Tidning var Linkšpings Tidning (II) (1859–1863). Denna efterfšljdes i sin tur av Nya Linkšpings Tidning (1863–1864). Under drygt en mŒnad utgavs …stergštland : Nyhets- och Annonsblad (1879). De tre sistnŠmnda var tvŒdagarstidningar med utgivning pŒ onsdagar och lšrdagar. …stergštlands LŠns Tidning (1889–1890), utkom under huvuddelen av sin korta existens i Linkšping och de sista tvŒ mŒnaderna i Norrkšping. Den inleddes som tredagarstidning men utvidgade sin utgivning till veckans alla dagar utom sšndag.

En vŠnstersocialistisk och frŒn 1922 kommunistisk tidning fick …stergštland med …stgšta-Folket (1918–1924), fšrst utgiven i Linkšping och frŒn 1923 i Norrkšping. Fram till 1919 utgavs den veckovis och blev detta Œr tredagarstidning, fšr att 1922 Œter utkomma endast en dag i veckan och till sist frŒn 1923 hela sex dagar.

LŠnstidningen …stergštland (sedan 1948), blev bondefšrbundets och frŒn 1958 centerpartiets organ i lŠnet i form av avlŠggare till den Œr 1926 grundade tidningen Svenska landsbygden, som nedlades 1965. LŠnstidningen …stergštland bšrjade som tvŒdagarstidning men švergick till ett nummer per vecka 1952–1965, varefter den var mŒnatlig medlemstidning fšr partiet. 1972 blev den Œter endagstidning. Tidningens tryckort har skiftat mellan Linkšping, …rebro, Motala, Ljungby och Vimmerby.

OcksŒ  N o r r k š p i n g  har en brokig tidningshistoria, som bland annat innehŒller flera kortlivade dagspressfšrsšk. HŠr ska endast nŠmnas tidningar med nŒgon betydelse fšr det švriga lŠnet. Av sŒdana har i samband med den press som haft lokalredaktion i Mjšlby nŠmnts de med varandra samhšriga Norrkšpings …stgšten, …stgšten, …stergštlands Folkblad, Folkbladet …stgšten och Folkbladet.

En sŠrstŠllning i Norrkšpings presshistoria intar Norrkšpings Tidningar (sedan 1787), Sveriges Šldsta fortlevande tidning och en direkt fortsŠttning pŒ Norrkšpings Wecko-Tidningar (1758–1787). Dess politiska signatur har varit: 1908 konservativ, 1915 moderat, 1954 hšger och dŠrefter moderat.

…stergštlands Dagblad : Tidning fšr …stra Sverige (1890–1959) var en sexdagarstidning som utgavs i Linkšping 1890–1895 och dŠrefter i Norrkšping. FrŒn 1893 hade den en Linkšpings- och en Norrkšpingsupplaga. Tidningen betecknade sig 1900 som liberal, 1906 moderat frisinnad, 1915 moderat, 1937 hšger, 1948 konservativ och 1956 borgerlig. …stergštlands Dagblad Šgdes av familjen Ridderstad frŒn 1940 till 1959, dŒ tidningen uppgick i Norrkšpings Tidningar.

Till kortvarigare tidningar med ansprŒk pŒ att tŠcka en stšrre del av lŠnet Šn sjŠlva utgivningsorten Norrkšping hšr: …stergštlands Nya Tidning (1871–1873), …stergštlands Allehanda (I) (1879–1882), …stergštlands Tidning (1894–1895) och …stergyllen : LŠnstidning fšr …stergštland (1903–1906), vilken frisinnade tidning sista Œret trycktes i Sšderkšping. …stergštlands Tidnings utgivare och redaktšr var Anders Gustaf SegerstŽen, bekant frŒn sin tid som redaktšr fšr SkŠnninge Allehanda 1883–1884 och SkŠnninge-Posten 1884–1891.

 

Mjšlbyhistoria – Den kungliga kvarnbyn vid SvartŒn som fick jŠrnvŠg och blev sydvŠstra …stergštlands centrum. Stockholm, 2011. 284 sid. ISBN 978-91-87784-21-7.

 

 

 

 

slekt.se/mjolby

Start Mjšlbyhistoria

Start slekt.se

Kontakt

© 2022 Per Andersson