Mjšlbyhistoria

Den kungliga kvarnbyn vid SvartŒn som fick jŠrnvŠg och blev sydvŠstra …stergštlands centrum

Per Anderssons forskning och texter om Mjšlbys historia

 

 

 

 

 

Stadens delar i Mjšlby

I olika beskrivande sammanhang finns behov av en indelning av tŠtorten i stšrre enheter Šn tomter och kvarter. Den fšrsta och hittills enda officiella avgrŠnsningen och namngivningen av stadsdelar i Mjšlby gjordes sŒ sent som 1984, och den har som sŒdan knappast fŒtt genomslag i mjšlbybornas begreppsvŠrld. Fšr lŠgesangivelser av denna typ har i stŠllet, allt sedan den moderna tŠtorten bšrjade formas pŒ bymarkerna, anvŠnts inofficiella namn inom en vildvuxen flora med mŒnga rštter. Den namnskatten Œterger ingalunda nŒgon systematisk indelning, men i nŒgra fall finns šverensstŠmmelse med de officiella stadsdelarna.

Naturligt nog ansluter en del av de Šldsta omrŒdesnamnen till de gŒrdar pŒ vars jord bebyggelsen anlades: GravgŒrden (mellan nuvarande KungsvŠgen och BockarpsvŠgen), NorrgŒrden (norr om kyrkan) och SšdergŒrdsgŠrdet (sšder om kyrkan, dŠr senare bland annat Stora Torget anlades). €ven senare tillkomna stadsdelar har blivit omtalade pŒ liknande sŠtt, sŒsom LundbygŠrdet och PrŠstgŒrdsgŠrdet. Andra namn hŠrršr frŒn utmarksbebyggelsen och avser dŠrmed snarare klungor av bebyggelse Šn en ytindelning av tŠtorten: Jerikodal, Jonsberg, Liden, Hšglid, Kungshšga, Egebybacken, SpŠnnarhem, Albacken, Brunnsvik, Skogen, Snippen, Solskina, KattkŠlla, Ljungkullen och Skogsudden.

Efter hand som tŠtorten utškats med nya omrŒden har till dessa i allmŠnhet knutits sŠrskilda benŠmningar, om Šn inte faststŠllda stadsdelnamn, exempelvis JŠrnvŠgsomrŒdet, Egna hem, Centrum, Tunet, Slomarp, Ryttarhagen, Oljekrukan och de tidigare nŠmnda LundbygŠrdet och PrŠstgŒrdsgŠrdet. I samband med projekteringen av LundbyomrŒdet omtalades detta i slutet av 1940-talet som VŠstermalm, ett uttryck som dock aldrig slog rot. Fšr andra och lika vŠl avgrŠnsade omrŒden har inte nŒgot sŠrskilt namn etablerats, sŒsom smŒhusbebyggelsen lŠngs SŒngarleden respektive Eldslšsaleden.

TvŒ Œr innan de officiella stadsdelsnamnen faststŠlldes, beslutade kommunfullmŠktige om namn pŒ Mjšlbys industriomrŒden: Albackens, Centrums, Egeby, Hulje, Lundby och Sšrby industriomrŒden. Senare har tillkommit det ur Centrums industriomrŒde utbrutna NorrgŒrdens industriomrŒde samt det nyanlagda Skrukeby industriomrŒde. I en del fall bildar industriomrŒdet stommen i en officiell stadsdel med samma namn.

Efter en framstŠllan frŒn det informella tjŠnstemannaorganet Arbetsgruppen fšr šversiktsplanering (AF…) konstruerade Mjšlby kommuns namnberedning, efter samrŒd med gatuchefen och kommunalrŒdet, en indelning av tŠtorten i namngivna stadsdelar, vilken antogs av fullmŠktige: Centrum, Haga, NorrgŒrden, Vasastaden, …stra Eldslšsa, …stra Lundby, VŠstra Lundby, Ryttarhagen, Sšrby, Hulje, PrŠstgŒrdsgŠrdet, Egebybacken, Slomarp och Albacken. 1998 utškades mŠngden med tvŒ nya stadsdelar: Skrukeby, motsvarande Mjšlbys nyaste industriomrŒde med samma namn, samt Kungshšga, bildad genom utbrytning ur Ryttarhagen.

Av dessa 16 stadsdelar har de fšljande plausibla avgrŠnsningar och benŠmningar, som i allt vŠsentligt šverensstŠmmer med sprŒkbruket pŒ orten: Ryttarhagen, Kungshšga (sšder om KungsvŠgen), Hulje, PrŠstgŒrdsgŠrdet, Egebybacken, Slomarp, Albacken (inklusive Vifolkavallen) och Skrukeby. Stadsdelen NorrgŒrden, fšr vilken det alternativa namnet Duvelund fšrekom under beredningen, omfattar det omrŒde som begrŠnsas av i sšder KungsvŠgen och i norr och vŠster SvartŒn. Hela Mjšlby norrgŒrds centrala markinnehav och de vŠstra delarna av prŠstgŒrden Duvelunds jord mellan huvudvŠgen och Œn ingŒr i stadsdelen, tillsammans med kyrkan och de forna byggningstomterna lŠngs nuvarande NorrgŒrdsgatan. Stadsdelen Centrum fšrdelar sig pŒ bŒda sidor av Œn. Delen šster om denna utgšr omrŒdet mellan Œn, KungsvŠgen, stambanan och HŠstholmsbanan. Den andra delen inramas av Œn, PrŠstgŒrdslidens vŠstra del, SkŠnningevŠgen, SmŒlandsvŠgen och BurenskšldsvŠgen. Stadsdelen grŠnsar dŠrmed till inte mindre Šn sju andra och mšter i sin sydspets en Œttonde. Haga definieras av SkŠnningevŠgen, KungsvŠgen, E 4 och Nya kyrkogŒrdens vŠst­grŠns. Visserligen ingŒr Hagaparken i stadsdelen, men Haga var ett litet, sent uppkallat och nu fšrsvunnet bebyggelseomrŒde. De ytor som konstituerar stadsdelen bŠr i stŠllet namn som KlostergŒrden, BondegŒrden, KanikegŒrden, Hšg­lid, Tunet och Kunghšga, de tre senare belŠgna inom Hulje by.

De stadsdelar som avgrŠnsats pŒ Sšrby sockens mark har fŒtt namn efter de beršrda byarna Lundby och Sšrby. GrŠnsen mellan byarna ansluter vŠl till HŠstholmsbanans strŠckning, och denna har fŒtt utgšra stadsdelsgrŠns. Sšder om jŠrnvŠgen Œterfinns stadsdelen Sšrby och norr dŠrom – med SmŒlandsvŠgen som inbšrdes skiljelinje – VŠstra Lundby fram till KungsvŠgen och …stra Lundby till Buren­skšldsvŠgen. HŠrigenom uppdelas stadens stšrsta sammanhŠngande omrŒde med industrier – sšder om Svarvargatan – pŒ tvŒ stadsdelar, vardera med ett namngivet industriomrŒde.

SŠrskilda namn- och avgrŠnsningsproblem fšreligger betrŠffande bebyggelsen šster om stambanan, ibland i sin helhet benŠmnd "den šstra stadsdelen". tminstone fram till municipalsamhŠllets tillkomst omtalades denna expanderande del av Mjšlby – tillsammans med industriomrŒdet vŠster om stationen – som stationssamhŠllet, till Œtskillnad frŒn den del av tŠtorten som hade sin grund i kvarnbyn. En annan inofficiell benŠmning, som numera endast hŒlls vid liv av enstaka Šldre mjšlbybor med sina rštter vŠster om jŠrnvŠgen, Šr …vre stan. En del av fŠrdvŠgen till VŠstra Harg fick genom 1934 Œrs stadsplan namnet VasavŠgen. Den idag nŠrmast utplŒnade VasavŠgen hade dŒ karaktŠren av huvudgata genom en del av den šstra stadsdelen. 1984 konstaterade namnberedningen att denna saknade ett inarbetat stadsdelsnamn och fšreslog Vasastaden, fšrmodligen med fšrebild frŒn huvudstaden (…stermalm skulle mŒhŠnda ha haft stšrre giltighet fšr omrŒdet som helhet). De dominerande ytbenŠmningarna pŒ byns tid, GravgŒrden och KattkŠlla, kom alltsŒ inte i frŒga, trots att den fšrra anvŠndes tillsammans med tomtnummer i adresser Šven efter tillkomsten av officiella gatunamn och den senare kvardršjt som omrŒdesnamn in i vŒr tid. I begreppet Vasastaden inlemmades Šven SpŠnnarhemsomrŒdet invid grŠnsen mot stadsdelen Albacken. I sšder utsŒgs RingvŠgen till grŠns mot nŠsta stadsdel, som gavs namnet …stra Eldslšsa. Dess referens avviker frŒn avgrŠnsningen av byn med samma namn genom att den vŠstra delen av stadsdelen Šr belŠgen pŒ VŠstra Eldslšsas mark och den norra – norr om Ljunggatan – pŒ Mjšlby bys, bland annat KattkŠllas, jord. DŒ inte nŒgon stadsdel VŠstra Eldslšsa finns, hade tŠckning och enkelhet kunnat frŠmjas med namnet Eldslšsa, kanske i kombination med att stadsdelsgrŠnsen samlokaliserades med bygrŠnsen ett par kvarter lŠngre sšderut.

 

Mjšlbyhistoria – Den kungliga kvarnbyn vid SvartŒn som fick jŠrnvŠg och blev sydvŠstra …stergštlands centrum. Stockholm, 2011. 284 sid. ISBN 978-91-87784-21-7.

 

 

 

 

slekt.se/mjolby

Start Mjšlbyhistoria

Start slekt.se

Kontakt

© 2022 Per Andersson