Mjšlbyhistoria

Den kungliga kvarnbyn vid SvartŒn som fick jŠrnvŠg och blev sydvŠstra …stergštlands centrum

Per Anderssons forskning och texter om Mjšlbys historia

 

 

 

 

 

Slaget vid Mjšlby 1543

Som det stšrsta enskilda mŠrkesŒret i Mjšlbytraktens historia framstŒr 1543. Under det Œret utspelade sig tre viktiga hŠndelser, som var och en pŒ ett avgšrande sŠtt fšrde in MjšlbyomrŒdet i en ny historisk era. DŒ sattes punkt fšr medeltiden genom att det sista feodallŠnet i sydvŠstra …stergštland drogs in till kronan, dŒ fšrlorade SkŠnninge sina stadsrŠttigheter och dŒ utkŠmpades det sŒ kallade slaget vid Mjšlby under den fšr den unga svenska nationalstaten sŒ Šventyrliga Dackefejden.

Detta fŠltslag Šr den enda hŠndelse i den svenska rikshistorien som utspelat sig i Mjšlbys omedelbara nŠrhet. Mjšlbyborna var egentligen inte sjŠlva del­aktiga utan rŒkade bara fŒ upplŒta sin del av jordytan till spektaklet. Dess­utom stod slaget egentligen inom VŠstra Skrukeby socken, som senare uppgick i Hšgby.

I alla hŠndelser har Mjšlbyborna i hšg grad gjort Dacke­min­net till sitt och befŠst det i bŒde gatunamn och slŠktnamn. Till och med en av ortens gymnasieskolor har fŒtt namn efter den smŒlŠndske analfabeten Nils Dacke.

Dackefejden representerar ett hšgst avgšrande steg i Sveriges historiska utveckling. Den Šr den sista vŒldsamma uppgšrelsen mellan det decentraliserade medeltida bondesamhŠllet och den nya tidens tillvŠxande centralmakt, en kamp mellan det gamla och det nya.

Dackes SmŒlandsbaserade uppror Šr den stšrsta folkresningen nŒgonsin i Sverige, och det skakade den fšrsta Vasakungens tron och gav eko lŒngt ut i Europa.

SmŒlŠnningarna – liksom invŒnarna i alla andra delar av det vŠlde som behŠrskades av den svenske kungen – kŠnde sig vid den hŠr tiden ingalunda som svenskar. OkŠnd var all nationalkŠnsla. Inte ens som smŒlŠnningar identifierade de sig; deras land var VŠrend, Finnveden, Njudung, Ydre eller nŒgot av de andra smŒlanden mellan …stergštland och grŠnsen mot de danska landskapen Blekinge, SkŒne och Halland.

Dackes uppror mot kungamakten Šr inte en unikt svenskt fšreteelse; 1500-talet Šr bondeupprorens tid ocksŒ i bland annat Danmark och Tyskland. Det hindrar inte att Dackefejden har sina specifikt svenska orsaker.

Den švergripande anledningen till missnšjet bakom upproret var Gustav Vasas vilja att skapa en stark centralmakt fšr sin egen stŠllning inom landet och gentemot utlŠndska makter – lokalt sjŠlvbestŠmmande stod mot centralstyrning, dvs smŒlŠndsk separatism mot Gustav Vasas intressen. NŒgra olika orsaker har framhŒllits:

1. Under pŒgŒende krig med Sveriges granne i sšder slšt smŒlŠnningarna lokala sŒ kallade bonde- eller grŠnsfreder med danskarna pŒ andra sidan riksgrŠnsen. Ett viktigt skŠl var att man dŠrigenom kunde fortsŠtta fungera som handelsuppland till danska stŠder.

2. Nya skattepŒlagor, fšrbud och pŒbud drabbade smŒlŠnningarna, vilket sŒgs som inskrŠnkningar i den gamla bondefriheten.

3. Landet genomgick vid den hŠr tiden en stor folkškning. Fšr fšrsšrjningen fordrade detta nyodling, och ett vŠxande proletariat ville anvŠnda allmŠnningsjord fšr nybyggen, vilket staten motsatte sig.

4. Reformationen medfšrde indragning till kronan av kyrkliga inventarier och fšrŠndringar i liturgin: "Det var snart lika ljuvt att gŒ uti en šde skog som i en kyrka" och "ett spenabarn kunde snart frŒn en dyngevagn vissla en mŠssa fram". De religišsa fšrhŒllandena som orsak till upproret har dock nedtonats av moderna historiker; bland annat fšrefaller det smŒlŠndska prŠsterskapet i hšg grad ha stštt kungen.

5. Att kungens fšrbud att bedriva direkthandel med danska grŠnsomrŒden skulle vara en av Dackeupprorets orsaker, Šr uteslutande en myt, skapad av Gustav Vasas propaganda fšr att infšr svealandsbšnderna – sŒ att dessa inte skulle ansluta sig till Dacke – skylla deras dyrtid pŒ smŒlŠnningarnas grŠnshandel.

De olika inslagen i orsaksbilden drabbade frŠmst smŒbšnder och nybyggare. Upprorsledaren var en bland dem: Nils Dacke, en kronotorpare i rikets yttersta utmarker i sydšstra SmŒland. Han tillhšrde inte alls nŒgon storbondeslŠkt, som litteraturen velat fšrmedla. Den framstŒende smŒlandshistorikern professor Lars-Olof Larsson har uttryckt sig trŠffande: "Den ursprungliga kretsen kring Dacke stod bŒde geografiskt och socialt grŠnsskogarnas fredlšsa band nŠra." Dackes fšretag befann sig mŒnga gŒnger pŒ grŠnsen mellan bondebefolkningens rŠttmŠtiga krav och ršvarbandens fejd.

Dackefejden hade ocksŒ en internationell politisk dimension: NŠr Gustav Vasa stŠrkte sin stŠllning, minskade de mot Sverige fientliga makternas inflytande šver landet. Dacke stšddes dŠrfšr av den tysk-romerske kejsaren, habsburgaren Karl V.

Dackefejden pŒgick i nŒgot mer Šn ett Œr. Upproret bršt ut vid midsommartid 1542. Inledningsvis hade Dacke betydande framgŒngar. Han behŠrskade en stor del av SmŒland och residerade vintern 1542 pŒ Kronobergs slott, dŠr han tog emot sŠndebud frŒn tyska furstar som hade stšd av kejsaren.

En av Dackefejdens stšrsta sammandrabbningar var den som Šgde rum utanfšr Mjšlby. Ortsbefolkningen har hŒllit vid liv en felaktig tradition att detta "slaget vid Mjšlby" stod pŒ Kungshšgarna. Men fšrmodligen var den verkliga krigsskŒdeplatsen belŠgen lŠngre norrut, vŠster om Skogssjšn, invid …stra HolvŠgen, som var en av tvŒ huvudvŠgar šver Holaveden frŒn SmŒland.

Den 8 november 1542 hade kungen slutit stillestŒndsfšrdrag med Dacke, sedan denna bondehŠr trŠngt fram till Skeda. SlŠttbygden mellan VŠttern och Roxen var i fara. DŠr fanns mŒnga DackeanhŠngare, och det ryktades ocksŒ att Dacke fšrde underhandlingar med kejsaren. Kungen utnyttjade stillestŒndet till att rusta, vilket Dacke fick veta. Han grep dŒ initiativet och skickade en hŠr mot Stegeborg, fšr att skaffa en hamn dŠr han kunde ta emot tysk hjŠlp. Syftet var ocksŒ att locka kungliga trupper frŒn de vŠstra delarna av …stergštland. Dacke sŠnde ytterligare en stor bondehŠr. Den ryckte fram pŒ …stra HolvŠgen och kom i slutet av februari 1543 till Mjšlbytrakten fšr att slŒ lŠger vid Skrukeby. HŠren mot Stegeborg hade av kungen lurats att kapitulera; kungen erbjšd helt enkelt ledaren att gŒ i kunglig tjŠnst. Kungen kunde nu strida pŒ en enda front.

Flera framstŒende kungliga ŠmbetsmŠn befann sig i Vad­stena, bland annat marsken Lars Siggesson Sparre och den Šnnu unge Per Brahe. Dessa antog att Dacke skulle dra sšderut. Fšr att i stŠllet gšra definitivt slut pŒ bondehŠren beslutade de att šverraskande anfalla Dacke nattetid i Skrukeby. Marschen frŒn Vadstena till Skrukeby tog dock lŠngre tid Šn berŠknat och fšretaget misslyckades. Bšnderna upptŠckte kungens trupper och drog upp i skogen. Sparre beslutade att med fotfolket jaga ut DackehŠren ur skogen och tillintetgšra den med rytteriet pŒ slŠtten. Men det tyngre bevŠpnade fotfolket vŠgrade och operationen utfšrdes av enbart skyttarna. De kungliga trupperna delades pŒ tvŒ avdelningar. Den ena blev fšrsenad pŒ grund av den svŒra terrŠngen sšder om Skogssjšn och kom i skottlinjen fšr den andra, som flydde i panik medan den fšrsta avdelningen slogs av Dackes mŠn. Kungens trupper retirerade till Vadstena och DackehŠren drog senare sšderut. Vardera sidan uppskattas ha bestŒtt av knappt 4 000 man, och bŒda fšrmodas ha lidit ansenliga fšrluster.

Kungens trupper fšrlorade denna gŒng. Men Dackes plan att gŒ vidare norrut misslyckades till fšljd av kapitulationen fšre Stegeborg. NŒgra framgŒngar ršnte han inte hŠrefter. Dacke stupade i slutet av juli 1543 pŒ retrŠtt genom SmŒland och sattes pŒ stegel och hjul utanfšr Kalmar.

Mjšlbyborna hade tydligen givit DackehŠren sitt stšd. EfterrŠkningarna fšr att de satsat pŒ fel hŠst dršjde inte: Gustav Vasa gav bland annat allmogen i "Mšlleby socken" skulden fšr "att den fšrrŠdarehopen frŒn SmŒland fšrst kommit in i …stergštland och dŠr sedan framgŒng finge". Kungens handgŒngna fick i uppdrag att tillse att "sŒdane fšrrŠdare" straffades.

Nils Dackes eftermŠle har skiftat, frŒn fšrrŠdare till frihetshjŠlte. De nŠrmaste 300 Œren efter hans uppror betraktades han som skurk, eftersom det var segraren – kungamakten – som skrev historien. Respekten fšr kungamakten, landsfadern Gustav Vasa och den lutherska kyrkan gjorde att detta omdšme i hšg grad hšll i sig lŒngt in pŒ 1900-talet.

Den fšrste att gšra den rakt motsatta vŠrderingen var radikalen Fabian MŒnsson, som sŒg socialistiska drag hos sin frihetshjŠlte Nils Dacke. Denna syn anammades ocksŒ av Vilhelm Moberg, som gav det positiva Dackeminnet en allmŠn utbredning bland svenskarna. Under 1960- och 70-talen fick hjŠlteperspektivet en renŠssans mot bakgrund av fšreteelser och idŽer i samhŠllet som hšgskattepolitik, grštmyndiga makthavare, decentralisering och revolu­tionŠra stršmningar, och Nils Dacke placerades sida vid sida med Che Guevara och Fidel Castro.

Dacke mŒ ha klassificerats som en revolutionŠr, bŒde av historiografer trogna kung Gšsta och av 60-talets vŠnsterradikaler. Men i sjŠlva verket var upprorsledaren ytterligt konservativ; hans ambition var att bevara det medeltida systemet och hindra Gustav Vasas nyordningar pŒ olika samhŠllsomrŒden. Inte heller kan man karaktŠrisera Dackeupproret som ett utsuget och utarmat folks resning mot sin fšrtryckare. DŠremot var det frŒga om ett folk som slog vakt om sin sjŠlvstŠndighet och relativa vŠlfŠrd.

Det som vi kŠnner som Dackeupproret bestod av olika allmogegrupper som gick samman med ett enda gemensamt: de var utsatta fšr en snabb fšrŠndring, pŒ politikens, ekonomins och religionens omrŒden. Deras mŒl var en ŒtergŒng till det gamla.

Vem vet hur lŒngt tillbaka vi hade hunnit idag, om Nils Dacke slutgiltigt hade segrat šver Gustav Vasa Œr 1543 – och hade Dackeskolan och Vasaskolan, belŠgna pŒ var sin sida om SvartŒn i Mjšlby, dŒ fŒtt varandras namn?

 

Mjšlbyhistoria – Den kungliga kvarnbyn vid SvartŒn som fick jŠrnvŠg och blev sydvŠstra …stergštlands centrum. Stockholm, 2011. 284 sid. ISBN 978-91-87784-21-7.

 

 

 

 

slekt.se/mjolby

Start Mjšlbyhistoria

Start slekt.se

Kontakt

© 2022 Per Andersson