Mjšlbyhistoria

Den kungliga kvarnbyn vid SvartŒn som fick jŠrnvŠg och blev sydvŠstra …stergštlands centrum

Per Anderssons forskning och texter om Mjšlbys historia

 

 

 

 

 

Sammansatta gatunamn i Mjšlby

De sprŒkliga enheter som gatunamnen i Mjšlby utgšr Šr gen­om­gŒende bildade genom sammansŠttning eller ordfogning; det inofficiella namnet Torget Šr enda undantag. De avslutas med en led av typen gata, som kan vara i bestŠmd eller obestŠmd form och fšrenad med eller fristŒende frŒn den led som fšregŒr. Just genom efterleden fŒr ordet eller uttrycket sin karaktŠr av gatunamn. Med tiden har uppsŠttningen av efterleder blivit allt talrikare. Dessa Šr inte helt synonyma utan varierar under inverkan av egenskaper hos namnbŠraren. Valet av efterled har till en del ocksŒ skiftat med tiden fšr namnets tillkomst. AnvŠndningen av respektive efterled i namngivningen under Œrens lopp har dock i flera avseenden inte varit konsekvent.

Den traditionella och mest frekventa efterleden Šr ordet gata, som Œterfinns i drygt hŠlften av tŠtortens alla gatunamn genom tiderna. Dess dominans har dock minskat med Œren, till fšrmŒn fšr dels det nŠst vanligaste efterledsordet, vŠg, dels ett antal nya varianter. Den fšrsta av dessa i ett officiellt namn som tagits i bruk var lid, som introducerades i 1913 Œrs stadsplan. Genom 1934 Œrs stadsplan tillkom ytterligare alternativ, men fšrutom grŠnd Šr de att betrakta som undantag i helheten. Under efterkrigstiden etablerades bland annat led och stig samt utvecklades grŠnd till den tredje vanligaste efterleden. NŠr det gŠller namn pŒ šppna platser har plan framtrŠtt som en konkurrent till torg.

Till de egenskaper hos bŠraren, som haft en tendens att pŒverka valet av efterled, hšr storleken – sŒvŠl bredd som lŠngd – och den dŠrmed ofta samvarierande funktionen i trafiksystemet, exempelvis genom- eller fšrbifartsled, matargata, ŒtervŠnds­gata eller cykel- och gŒngvŠg. Lutningen har ibland haft be­tydelse, liksom sjŠlvfallet alltid Œtskillnaden mellan gata och torg, den linjŠra respektive ytmŠssiga huvudtypen av namnbŠrare.

Gata Šr den hŠvdvunna benŠmningen pŒ en fšrbindelselŠnk i stadsbebyggelse med kŠnnetecknet att den pŒ bŒda sidor kantas av hus, medan vŠgar – landsvŠgar och andra – Šr frigŒende i landskapet. Denna Œtskillnad befŠsts i lagstiftningens terminologi, dŠr begreppet gata var knutet till stadsplanen – innan denna avlšstes av detaljplanen – och vŠg avsŒg de motsvarigheter som fšrekom utanfšr stadsplanelagt omrŒde; en liknande distinktion gšrs i nu gŠllande fšrfattningar. Namngivningen inom Mjšlby tŠtort hšll sig fšrst sŒ gott som helt till efterleden gata i namn pŒ anlagda gator i municipalsamhŠllet och staden. Ett fŒtal gator med ursprung i gamla vŠgar inom byn fick dock vid den fšrsta generella namngivningen namn med vŠg som efterled, till exempel SyavŠgen, VŠstra HargsvŠgen, BockarpsvŠgen (i folkmun dock Šven omtalad som Bockarpsgatan) och StrandvŠgen. De samtidigt antagna namnen Hogstagatan, Sšrbygatan och Skeningegatan pŒ andra landsvŠgsstrŠckningar tyder pŒ bristande konsekvens. I 1913 Œrs stadsplan finns vidare det fšrsta exemplet pŒ ett allt vanligare bruk, att lŒta vŠg beteckna en stšrre gata: BurenskšldsvŠgen. De senaste decenniernas nyantagna namn visar att gator av sŒ gott som alla storlekar har šppnats fšr denna efterled, som utvecklats till den oftast fšrekommande i namn frŒn 1900-talets andra hŠlft. Gator i utmarksbebyggelsen, som fŒtt sina namn fšrhŒllandevis sent, innehŒller ofta efterleden vŠg, till exempel Ban-, TŒg- och LokmŠstarevŠgen samt SommarhemsvŠgen. Detsamma gŠller Šldre landsvŠgsavsnitt som hamnat inom tŠtorten, sŒsom AlbacksvŠgen och JonsbergsvŠgen.

Samtliga gatunamn som innehŒller efterleden vŠg har bestŠmd form, vilket ocksŒ gŠller de allra flesta med efterleden gata. Det har dock tillkommit ett fŒtal namn med den obestŠmda och dŠrmed fristŒende leden gata. Alla dessa Šr bildade av personnamn. De tvŒ Šldsta exemplen, frŒn 1910 Œrs namnfšrslag, Šr Nils Dackes gata och MŒns Perssons gata. Inget av dem blev dock realiserat, det senare inte ens intaget i stadsplanen. Namnet Axel TrŠffs gata fšreslogs 1959 pŒ tvŒ olika gator och antogs fšr den som nu bŠr namnet. Tre Œr senare tillkom Dag Hammarskjšlds gata.

Led Šr en modern efterled i namn pŒ gator som har en utprŠglat trafikledande funktion och dŠrmed hšr till de stšrre i tŠtorten. Den fšrsta var SŒngarleden 1964, fšrst fšreslagen som FŒgelleden, varefter fšljde Eldslšsaleden 1978 och Ryttarhagsleden – genom namnŠndring frŒn RyttarhagsvŠgen – 1983, dŒ Šven namnet Sšrbyleden diskuterades som alternativ men reserverades fšr annat framtida bruk. Ryttarhagsleden har numera ŒterfŒtt gatans omfattning fšre namnbytet och den funktionsfšrŠndring som fšranledde bytet, dock utan att gŒ tillbaka till det gamla namnet. SŒngarleden har knappast den fšrbindelsefunktion som med dagens synsŠtt skulle fšranleda denna efterled. Eldslšsaleden framstŒr sŒledes som den enda fullt kvalificerade gatan i denna kategori. Samtidigt finns det andra betydande trafikleder, sŒsom JŠrnvŠgsgatan, Svarvargatan och Vetagatan, vilka sin storlek till trots varken blivit leder eller vŠgar. Ytterligare en nymodig efterled, som beskriver hur trafiken tŠnks flyta, har glŠntat pŒ dšrren till Mjšlbys namngeografi genom fšrslaget …degŒrdsringen 1990.

SŠrskilda efterleder har ocksŒ tagits i bruk fšr att utmŠrka mindre gator. DŠrvid har grŠnd blivit den vanligaste leden efter gata och vŠg. GrŠnd har den ursprungliga betydelsen av trŒng gata men har framfšr allt kommit att beteckna sido- eller tvŠrgator. De fšrsta namnen av denna typ infšrdes med 1934 Œrs stadsplan, bland annat Skol-, Bred-, TvŠr- och BragegrŠnd i varandras nŠrhet samt BlŒkullegrŠnd. Trots sin avsaknad av Šndelse ska dessa namn – liksom sŒdana med samma struktur och efterleden plan – uppfattas som bestŠmd form. I den vŠstra delen av kvarnbyn, mellan SkŠnningevŠgens gamla strŠckning (nu Kanikegatan) och Œn, Œterfinns vidare Mjšlnar-, Bryggar-, Garvar- och StenhuggargrŠnd. Bland nyanlagda bostadshus pŒ LundbygŠrdet och gammal torpbebyggelse i Kungshšga namngavs 1959 Katarinas grŠnd respektive 1963 Gustaf Emils grŠnd, bŒda sjŠlvfallet i obestŠmd form. Det stora genombrottet fšr grŠnd som efterled kom i och med namngivningen inom RyttarhagsomrŒdet. Stadsingenjšren uppstŠllde dŠrvid principen att det nya bostadsomrŒdets infartsgator och gator som korsar andra gator skulle ges namn med efterleden gata och ŒtervŠndsgator kallas grŠnd. I de fall dŒ den fšrsta leden Šr ett egennamn – gudanamn – upptrŠder grŠnd fristŒende, till exempel Lokes grŠnd, analogt med vad som Šr fallet med en del gatunamn bildade av personnamn. I det fšrsta smŒhusomrŒdet med ŒtervŠndsgator – genomlšpt av SŒngarleden och FŒgelsŒngsvŠgen – fšrsŒgs tvŠrgatorna 1964 med efterleden stig, som egentligen avser en upptrampad mindre vŠg genom skog. DŒ stig inte anvŠnts pŒ annat hŒll i tŠtorten, kan denna namngivning ses som ett exempel – det enda i Mjšlby – pŒ att man genom valet av efterled kan skapa gatunamn som Šr utmŠrkande fšr en viss stadsdel eller ett mindre omrŒde. Med samma efterled fšrekom i 1934 Œrs stadsplan namnet stigen pŒ en gata som aldrig blev utlagd.

Stadsingenjšrens princip om olika efterleder i namn pŒ matar- respektive ŒtervŠndsgator har inte tillŠmpats generellt i namngivningen. I alla de fyra bostadsomrŒden dŠr en sŒdan uppdelning Šr relevant fšljer namngivningens efterledshierarki – med upp till tre nivŒer – olika mšnster: i Norra Eldslšsa led/gata och stig, i Slomarp genomgŒende vŠg, i Ryttarhagen led/gata, gata och gata/grŠnd samt i Sšdra Eldslšsa led, vŠg och grŠnd.

Den allra minsta – smalaste – typen av gata Šr gŒng- och cykelvŠgen. Av alla sŒdana i Mjšlby har endast en namngivits, vilket skedde 1977: SkolgŒngen, fšrst fšreslagen som HolmgŒngen. Med utgŒngspunkt i gatustorleken har det alltsŒ utvecklats en femgradig terminologi av efterleder, vilken visserligen inte blivit helt konsekvent anvŠnd: led, vŠg, gata, grŠnd/stig samt gŒng.

Backe, lid och trappa Šr de efterleder som tagits i ansprŒk fšr att utmŠrka en lutande strŠckning. I praktiskt bruk fšrekommer den fšrstnŠmnda enbart i inofficiella namn. Bakgrunden till dessa Šr Mjšlbys lŠge lŠngst ned i SvartŒns dalgŒng, varmed fšljer kŠnnbara backar pŒ de olika vŠgarna ut ur kvarnbyn, framfšr allt pŒ Œns vŠstra sida: Lia- eller bergsbacken (KungsvŠgen), Segersbacken (SmŒlandsvŠgen, senare Jerikodalsgatan) samt Malmroths-, KittebrŒts- och Egebybackarna (SkŠnningevŠgen, den fšrsta backen tillhšrande nuvarande Kanikegatan). I 1913 Œrs stadsplan avsŒgs en gata fŒ namnet backen, men i stŠllet fšr den planerade bebyggelsen kring denna anlades senare Lundbybadet. De officiella gatunamnens motsvarighet till backe blev lid, som betyder backe, sluttning eller i trŠngre mening brant backe pŒ en gata eller vŠg. Det fšrsta namnet som kom till anvŠndning var …jarsliden, som antogs genom den sistnŠmnda stadsplanen i likhet med de aldrig realiserade Slomarps-, Hšg- och Hšgbyliderna. I nŠsta stadsplan, 1934 Œrs, tillfšrdes namnen €ngsliden och SvartŒliden, varpŒ fšljde Granliden 1948, Hšgliden Œnyo 1963 samt PrŠstgŒrdsliden 1969, alla tagna i bruk. Samtliga lider hŠnfšr sig till omrŒdet mellan Œn och KungshšgaplatŒn, utom SvartŒliden pŒ motsatta Œstranden och Granliden invid Mjšlby skog. Av de utlagda liderna Šr det, av olika skŠl, endast …jarsliden och Granliden som har den karaktŠr som efterleden uttrycker.

€ven om dess referens inte Šr sŠrskilt lŠmpad fšr fordonstrafik, hŠnfšrs Kummeltrappan till gatunamnen. Efterleden pŒtrŠffas hŠrutšver endast i det aldrig realiserade namnet KittebrŒtstrappan. BŒda beslutades genom 1934 Œrs stadsplan.

Av Mjšlbys šppna platser – de flesta med nŒgon form av handel pŒ eller invid sig – har fem benŠmnts torg. Inget av de tvŒ Šldre torgen med anor i kvarnbyn, ett pŒ vardera sidan av Œn, har dock haft nŒgot faststŠllt namn: GŠstistorget (Šven kallat Torget, Stora Torget och Gamla Torget) och Kyrktorget (Lilla Torget). Det fšrsta officiella torgnamnet var Stortorget, som i bŒde 1913 och 1934 Œrs stadsplan avsŒg den planerade nya torgplatsen pŒ SšdergŒrdsgŠrdet. NŠr torget vŠl anlades blev dess namn i stŠllet Stora Torget, vardagligen fšrkortat till Torget. I nŠrheten av GŠstistorget lŒg Fisktorget, Šven det utan officiellt namn. 1986 gavs den sedan halvannat decennium befintliga šppna platsen i Mjšlbys nya kommersiella centrum namnet Jeriko­dals­torget. Innan det nya Stora Torget anlades upptogs platsen pŒ SšdergŒrdsgŠrdet av Kovallen, ett forum fšr bland annat kreatursmarknad. Detta inofficiella namn Šr ensamt om sin efterled inom gatunamnens krets, men senare har idrottsanlŠggningar fŒtt namn som bildats pŒ motsvarande sŠtt. Medan torg betecknar de gamla eller centralt belŠgna šppna platserna, har nya sŒdana i tillkommande delar av tŠtorten givits namn med efterleden plan. Det fšrsta exemplet Œterfinns redan i 1913 Œrs stadsplan, dŠr dagens gršnyta i korsningen mellan Parkgatan och Vifolkagatan avsŒgs bli GravgŒrdsplan, nŒgot som aldrig fšrverkligades. 1934 Œrs stadsplan introducerade Vasa-, Folkunga-, Jarla-, Haga- och Furuplanerna, varav endast den fšrstnŠmnda anlades och dŠrmed blev den fšrsta i sitt slag i Mjšlby. Ett av dessa namn šverfšrdes 1959 till en annan plan, som verkligen kom till stŒnd: Folkungaplan. Dessfšrinnan hade namnet Dackeplan 1948 Œsatts den centrala ytan i ett litet stadsdelscentrum invid KungsvŠgen och grŠnsen till Hšgby. En stor asfalterad plan utan sŠrskilt namn, belŠgen i slutet av Industrigatan, fšreslogs 1995 bli kallad PrŠstgŒrdsplan eller Duvelundsplan, varvid namngivarna slutligen stannade fšr det senare. FrŒn det beskrivna mšnstret fšr torg och planer avviker Kanikeplan, som namngavs 1986. Den Šr ingen ny plats utan snarare en av Mjšlbys Šldsta, dŠr den forna knutpunkten fšr landsvŠgskommunikationerna var belŠgen. Till skillnad frŒn de andra planerna ligger den mitt i tŠtorten. Genom sin fšrdelning pŒ KungsvŠgens bŒda sidor har den inte karaktŠren av en sammanhŒllen torg- eller planyta.  andra sidan uppfyller Kanikeplan mer Šn kanske nŒgon av de švriga planerna i Mjšlby en egenskap som exempelvis i Stockholm kvalificerar en šppen plats fšr efterleden plan: fšrekomst av biltrafik. Vidare har i folkmun namnet Stationsplan anvŠnts om utrymmet mellan jŠrnvŠgsstationen och Stadshotellet.

Ordstruktur

Efter ordstrukturen kan gatunamnen indelas i tvŒ huvudklasser: namn bildade genom sammansŠttning respektive ordfogning. Inom den fšrstnŠmnda och helt dominerande klassen innehŒller namnen en efterled i bestŠmd form, som Šr sammansatt med huvudordet. De švriga namnen har en fristŒende efterled, som fšregŒs av ett substantiv i genitivform eller ett adjektiv.

En stor majoritet – drygt 90 procent – av samtliga gatunamn Šr av typen KungsvŠgen, tillhšrande sammansŠttningarna. Bland dessa fšrekommer i Mjšlby Šven tvŒ andra ordtyper, som kan exemplifieras med VŠstra RingvŠgen och VŠstra HargsvŠgen. I det fšrra fallet Šr VŠstra attribut till RingvŠgen, medan VŠstra Harg utgšr en fast ordgrupp.

De totalt 15 gatunamn som bildats genom ordfogning kan uppdelas pŒ fyra ordtyper. En av dessa har ett adjektiv som attribut samt huvudtrycket pŒ efterleden i bestŠmd form, till exempel Stora Torget. …vriga tre typer har ett egennamn som fšrled, fšljd av efterleden i obestŠmd form. Typen Katarinas grŠnd har huvudtrycket pŒ efterleden och Lokes grŠnd i stŠllet pŒ fšrleden. Axel TrŠffs gata Šr exempel pŒ den typ dŠr fšrleden Šr en fast ordgrupp och huvudtrycket Šr fšrlagt till efterleden. Namn av detta slag tenderar att i stŠllet bli en sammansŠttning med efterleden i bestŠmd form. Ett exempel hŠrpŒ Šr Dag Hammarskjšlds gata, som kan ses och framfšr allt hšras som Dag Hammarskjšldsgatan.

Bindning

Fšreningen av fšr- och efterled i Mjšlbys gatunamn sker enligt samma regler som gŠller fšr svenska sprŒkets ordbildning i allmŠnhet – med ett fŒtal mer eller mindre godtyckliga avvikelser. NŒgra skillnader som Šr betingade av tiden fšr namnens tillkomst eller anvŠndning kan inte iakttas.

Den enklaste formen av bindning innebŠr att efterleden fšljer direkt pŒ fšrleden, till exempel Sandgatan, BredgrŠnd och GlaciŠrvŠgen. I mŒnga fall infogas mellan lederna ett s, vilket framfšr allt fšrekommer dŒ fšrleden i sig Šr en sammansŠttning, sŒsom i VŒrlšksgatan, SkogssjšbadsvŠgen och Burenskšlds­vŠgen. NŠr fšrleden redan slutar med ett s-ljud tillfšrs natur­ligtvis inte nŒgon ytterligare bokstav, som Kruthusgatan och BronsyxgrŠnd visar. Inget s tillkommer heller om fšrleden Šr ett egennamn som slutar med vokal: Eldslšsaleden och Gylden­klougatan. I vissa fall ersŠtts en avslutande vokal med en Šld­re genitivŠndelse. Exempel pŒ att a švergŒr till e finns i namnen KattkŠllegatan, BlŒkullegrŠnd och Smedjegatan. I namn som Kyrkogatan och HŠlsogatan utmŠrks genitiv i stŠllet med o. Andra sammansŠttningar innehŒller bindevokalen u: Fu­rugatan och Finnstugugatan. Vokalen a eller e kan ocksŒ lŠggas till fšrleder som slutar med konsonant, analogt med det vanligare s, till exempel Jarlaplan, Vikingagatan, Dalagatan (av hŠradet Dal, vanligen kallat Dals hŠrad), Kanikegatan och Grš­negatan. Det praktiska bruket av ett numera upphšrt gatunamn uppvisar en hel provkarta pŒ olika bindningar: Svartman-, Svartmans- och Svartmannagatan; den mellersta formen Šr den som faststŠlldes i stadsplanen. Stšrre ingrepp i fšrleden, men alltjŠmt enligt sprŒkliga grundregler, uppvisar namnen GymnasievŠgen, RŠfflevŠgen, GrŒbršdragatan och Vattugatan. Ord som slutar med vokal men inte Šr egennamn kan vid sammansŠttning reduceras till sin stam, som fallet Šr med SkolgrŠnd och Stortorget. Ortnamn som har bestŠmd form blir i egenskapen av fšrled obestŠmda, till exempel SšdergŒrdsgatan och LjungkullevŠgen, bildade av SšdergŒrden respektive Ljung­kul­len.

Att lšsningen ingalunda alltid Šr sjŠlvklar visar fšljande exempel. NŠr namnen till 1934 Œrs stadsplan antogs, Šndrades den fšreslagna bindningen i nŒgra fall: Norra och Sšdra Stršmsgatan blev Stršmgatan och Mjšlkullegatan i stŠllet Mjšlkullagatan. €ven tvŒ andra gatunamn, som i likhet med de nyssnŠmnda aldrig tagits i bruk, har en form som kan inbjuda till enklare bindningar: HagelinsvŠgen och SkiftesvŠgen. Ett sŠrskilt problem utgšr namn bildade av ortnamn som slutar med stad, eftersom det provinsiella sprŒkbruket har en benŠgenhet att uttala den sista konsonanten stumt. Tre varianter fšrekommer i tillŠmpningen av Hogsta-, Hogstad- eller Hogstadsgatan liksom av Ramsta-, Ramstad- eller Ramstadsgatan. Vilken form som blev den officiella fšrefaller framfšr allt ha varit ett utslag av tillfŠlligheter. 1950 utspelades i stadsfullmŠktige en debatt kring namnfšrslaget Lindergatan, varvid rektor Oscar Augzell plŠderade fšr formen Lindersgatan. Robert Karlsson menade Œ sin sida att kollegan frŒn 1927 Œrs namnkommittŽ i stŠllet borde tillŠgnas en gata med namnet LindervŠgen.

Bland gatunamn bildade av yrkesord och liknande personbenŠmningar med Šndelsen are fšrekommer sammansŠttningar bŒde med och utan avslutande e i fšrleden. Sju av namnen sak­nar e: Godtemplargatan, Ryttargatan, MjšlnargrŠnd, Bryg­gar­grŠnd, GarvargrŠnd, Svarvargatan och StenhuggargrŠnd. NŠrmast dubbelt sŒ mŒnga innehŒller ursprungsordets Šndelse ofšrŠndrad: GŠstgivaregatan, Hantverkaregatan, Bryggaregatan, Snickaregatan, Riddaregatan, SpŠnnaregatan, Domaregatan, Pukslagaregatan, BanmŠstarevŠgen, TŒgmŠstarevŠgen, Lok­mŠstarevŠgen och OmlastarevŠgen. BŒda typerna spŠnner šver hela den officiella namngivningens tid och valet mellan alternativen synes ha varit slumpartat. I landet som helhet finns en tendens till geografisk skillnad, med stšrre frekvens av are i sšder och ar i norr, inbegripet StockholmsomrŒdet.

Vid ordfogning av fristŒende fšr- och efterleder Šr s-genitiv helt dominerande, till exempel Axel TrŠffs gata och Tors grŠnd. Till och med dŒ fšrleden Šr ett egennamn som slutar med vokal, varvid denna typ av genitiv i allmŠnhet inte fšrekommer (till exempel inte Mjšlbys utan Mjšlby kommun), har s anvŠnts: Katarinas grŠnd, till skillnad frŒn bland annat Katarina bangata i huvudstaden.

Stavning och uttal

Fšga fšrvŒnande fšljer Šven stavningen av Mjšlbys gatunamn vad som Šr normalt i rikssprŒket. Medan HŸbe med nŒgot undantag anvŠnde nystavning i sitt fšrslag frŒn 1910, tillŠmpade Cnattingius 1927 den Šldre normen och skrev sŒlunda Stjerngatan, Prestgatan, Elfkullagatan, Wester HargsvŠgen osv. I den stadsplan varmed namnen antogs hade dock stavningen moderniserats. De enda spŒren av provinsialism bland de genom tiderna faststŠllda namnformerna Šr de vacklande Hogstagatan och Ramstadgatan.

Statistiska centralbyrŒns fšrŠndring av ortnamnet Skeninge till SkŠnninge 1910 fick smŒningom genomslag Šven i Mjšlbys gatunamnsskick. Som en anpassning till det vardagliga uttalet justerades vidare stavningen av Finnstugugatan till Finnstugatan. Fšranlett av det nya datoriserade fastighetsregistrets krav, blev namnet S:t Persgatan omformat till det fullt utskrivna Sankt Persgatan.

I valet mellan stor och liten begynnelsebokstav i flerordiga namn Šr huvudregeln i svenska sprŒket att stor bokstav endast ska fšrekomma i det fšrsta ordet, sŒvida inte nŒgot av de fšljande Šr ett egennamn i sig. I de flesta fall ger detta tillrŠcklig vŠgledning, och ingen tvekan rŒder exempelvis om att Axel TrŠffs gata Šr den korrekta formen. Beroende pŒ hur efterleden betraktas – eventuellt som kapabel att ensam utgšra ett gatunamn – skrivs Stora torget eller Stora Torget. Den senare formen Šr den officiellt faststŠllda i Mjšlby.

Stšrre lokala sŠrdrag uppvisar uttalet av vissa gatunamn. Naturligt Šr att de av traktens ortnamn som fŒtt bilda gatunamn behŒller sin dialektala skepnad i lokalbefolkningens uttal. SŒ Šr fallet med bland annat Hogstagatan (HŒck-), Lundbygatan (Lunnby-), Eldslšsa­vŠgen, …stra EldslšsavŠgen och Eldslšsaleden (Ells-), Skogssjšbads­vŠgen (Skoschš-), …stgštagatan (…sch-), Sšrbygatan och Mjšlkullagatan (bŒda med kort š-ljud). I efterleden gatan tenderar dessutom slutkonsonanten att bli stum.

En sŠrartad betoning har mjšlbyborna givit bland annat BurenskšldsvŠgen och Novisgatan, med det fšr rikssprŒksuttal frŠmmande huvudtrycket pŒ tredje respektive fšrsta stavelsen.

PŒ mjšlbymŒl uttalas sjŠlvfallet Šven gatunamn i fšrekommande fall med det karaktŠristiska r-ljudet, som nŠrmast liknar engelskans w, i bšrjan av ord och – av en del Šldre infšdda ortsbor – vid dubbelteckning, till exempel 'WingvŠgen' och 'Nowwa StrannvŠgen'. (I motsats till denna anglosaxiska anstrykning fšrekommer dock inte lŠsp­ljud i Kruthusgatan och RothemsvŠgen!) Bokstaven l uttalas tjockt i vissa lŠgen, sŒsom i 'KummeLgata' och 'Vasa­pLan', men inte i exempelvis Tallgatan och Granliden. I MjšlnargrŠnd fšrvandlas kombinationen av l och n till ett ljud liknande rikssprŒksuttalet av rn i bjšrn.

 

Mjšlbyhistoria – Den kungliga kvarnbyn vid SvartŒn som fick jŠrnvŠg och blev sydvŠstra …stergštlands centrum. Stockholm, 2011. 284 sid. ISBN 978-91-87784-21-7.

 

 

 

 

slekt.se/mjolby

Start Mjšlbyhistoria

Start slekt.se

Kontakt

© 2022 Per Andersson