Mjölbyhistoria Den kungliga kvarnbyn vid Svartån som fick järnväg och blev sydvästra Östergötlands centrum Per Anderssons forskning och texter om Mjölbys historia
	Mjölbys riksdagsmän Av de mjölbybor som under århundradena deltagit i styrelsen av Sverige som riksdagsmän hör mer än hälften till 1900-talet och tvåkammarriksdagen. Även ståndsriksdagen innehöll dock ett och annat ombud från Mjölby socken, och till enkammarriksdagen har Mjölby hittills sänt två ledamöter. Den förste kände representanten från orten i riksdagen var kyrkoherden Magnus Jonæ (död 1604), som tillhörde prästeståndet under riksdagarna 1595 och 1598. Till bondeståndet har från det område som utgjort Mjölby pastorat kommit tre riksdagsfullmäktige genom tiderna: Lars Nilsson i Sörby år 1624, mjölnaren och nämndemannen Bengt Svensson (1777–1826) i Mjölkulla vid fem riksdagar 1809–1818 samt nämndemannen Olof Nilsson (1794–1857) i Grönlund 1847 (vars liv ändades av att han blev överkörd av skenande hästekipage). Ingen av bonderiksdagsmännen hörde alltså hemma i själva kvarnbyn. Ridderskapet och adeln har företrätts av representanter för de två största jordagodsen på vardera sidan om kvarnbyn, Hulterstad och Solberga, som alltjämt är i sina respektive släkters ägo sedan närmare 400 år och 13 generationer. Vid de betydelsefulla riksdagarna 1809 och 1810, då ny grundlag och nytt kungahus antogs efter statsvälvningen, deltog Mjölby sockens patronus friherre Carl Ehrenkrona (1786–1851) som huvudman för sin ätt. Han hade efterträtt sin far hovstallmästaren friherre Erik Philip Ehrenkrona (1745–1803), som bevistade riksdagen år 1800. Vid den sista ståndsriksdagen 1865, då denna upplöste sig själv till förmån för en vald tvåkammarriksdag, uppträdde den blott 25-årige fideikommissarien till Solberga och Sörby Axel Danckwardt-Lillieström (1839–1920). Denne var drivande för Mjölbys utveckling från kvarnby till järnvägsknut och snabbt växande industriort. Han blev också Mjölbys förste riksdagsman som utsetts genom allmänna val och tillhörde som sådan första kammaren 1899–1903. En medlem av Mjölbys gamla kvarnägarfamiljer, innehavaren av Mjölby nygård med kvarn Carl Gustafsson (1862–1941), blev förste man från orten i andra kammaren. Där satt han 1903–1911, först för lantmannapartiet och sedan 1906 för det därur utbrutna nationella framstegspartiet, båda högerpartier. När Mjölby fick stadsrättigheter 1920 valdes han till stadens förste stadsfullmäktigeordförande. Gustafsson tillhörde en östgötsk allmogesläkt varav mer än tiotalet medlemmar varit ledamöter av Sveriges riksdag. Carl Gustafsson följdes i första kammaren 1912–1918 av den förste socialdemokraten bland Mjölbys riksdagsmän, lokalredaktören och stadskamreraren Axel Sterne (1878–1930), som också blev Mjölby stads förste kommunalborgmästare efter att socknen fått stadsprivilegier 1920. Den nya stadens första riksdagsman blev den socialdemokratiske fabrikören och ledande kommunalmannen Axel Träff (1875–1958), ledamot av första kammaren 1919–1921. Två företrädare för den i Mjölby betydelsefulla järnvägsmannakåren tillhörde andra kammaren under 1920- och 1930-talen. Båda var stationsskrivare men hade helt olika partifärg. Carl Knutsson (1878–1956) var socialdemokraternas omstridda representant 1922–1924. 1933–1936 fanns på östgötabänken hans efterträdare i järnvägstjänsten, Gösta Jacobsson (1895–1969). Han ingick först i det konservativa lantmanna- och borgarpartiet men var en av tre nationalsocialistiskt inriktade riksdagsmän som 1935 bröt sig ur och bildade den så kallade nationella gruppen. Under 1950-talet var Mjölbyborna väl företrädda i riksdagen genom två folkskollärare i första kammaren: folkpartisten Johan Sunne (1890–1967) från 1949 och socialdemokraten Nils Strandler (1892–1973) från 1953. Båda var också framträdande kommunalmän och de lämnade riksdagen samtidigt, år 1960. Sedan tvåkammarriksdagen avlösts av enkammarriksdagen dröjde det till 1979 innan Mjölby ånyo fick en på orten bosatt talesman i parlamentet. På nytt speglades Mjölbys karaktär genom att mandatet gick till en järnvägsman, socialdemokraten Sture Thun (f 1929), som stannade i riksdagen till 1991. Fem år därefter blev det åter dags för samma parti att sända ett ombud för Mjölbyorten till Sveriges riksdag: Folkets hus- och ABF-mannen Berndt Sköldestig (f 1944). Av alla riksdagsmän hemmahörande i Mjölby har endast en blivit ihågkommen med ett gatunamn: Axel Träffs gata går förbi Mjölby prästgård som denne riksdagsman donerade till församlingen. Eller är det möjligen två? Riksdagsman Sköldestig hade i alla händelser sin bostad på Sköldgatan 14. Mjölbyhistoria – Den kungliga kvarnbyn vid Svartån som fick järnväg och blev sydvästra Östergötlands centrum. Stockholm, 2011. 284 sid. ISBN 978-91-87784-21-7.	slekt.se/mjolby Start Mjölbyhistoria ➤ Start slekt.se ➤ © 2022 Per Andersson