Mjšlbyhistoria

Den kungliga kvarnbyn vid SvartŒn som fick jŠrnvŠg och blev sydvŠstra …stergštlands centrum

Per Anderssons forskning och texter om Mjšlbys historia

 

 

 

 

 

Politiker och demokrati i Mjšlby – en maktutredning

Fšrord

Kunskap Šr grunden fšr varje civiliserat samhŠlle. Kunskap – i alla dess mŒngskiftande former – Šr ocksŒ det fšremŒl kring vilket hela det svenska utbildningsvŠsendet kretsar, detta system som har till uppgift att fšrbereda nationens unga fšr ett liv i samhŠllet.

Framtagning av ny kunskap och spridning av denna bland mŠnniskorna, dvs forskning och utbildning, Šr av avgšrande betydelse fšr samhŠllets utveckling. Under sin tid i gymnasieskolan brukar eleverna nŒ en sŒdan mognad att de med framgŒng kan bšrja konfronteras med frŒgor kring produktion av kunskap, kring forskning och vetenskap. PŒ studiefšrberedande utbildningsvŠgar skall gymnasisterna dessutom fšrberedas fšr akademiska studier, dŠr den vetenskapliga dimensionen Šr ett hšgst pŒtagligt faktum. Insikter om hur den kunskap kommit till, som man i skolan arbetar med att lŠra in, Šr ocksŒ av stor betydelse fšr att kritiskt kunna granska befintligt vetande. Fšr alla – oavsett om studierna skall fortsŠtta eller om kunskaperna skall omsŠttas i yrkesverksamhet – finns det skŠl att kŠnna till grunderna fšr hur man sjŠlv tar fram information som inte redan finns tillgŠnglig.

Det hšgsta steget i vŒrt fšrhŒllande till kunskap Šr att producera ny sŒdan, att forska, att Šgna sig Œt vetenskap. De grundlŠggande och generella vetenskapliga metoderna fšr forskning pŒ olika omrŒden har inom gymnasieskolan sin sŠrskilda plats i Šmnet filosofi och dess underavdelning vetenskapsteori.

Gymnasieskolan utgšr numera de tre avslutande Œren av en i praktiken obligatorisk tolvŒrig ungdomsskola. Av de otaliga kunskapsobjekt som gymnasieskolan omfattar intar de som benŠmns politik och demokrati en sŠrstŠllning. De ryms inom Šmnet samhŠllskunskap, som skiljer sig frŒn švriga s k lŠsŠmnen genom att det av statsmakterna ocksŒ tillagts andra funktioner Šn att rymma ett erfarenhetsmŠssigt studium av en del av vŒr omvŠrld. Undervisningen skall dels ge denna Šmnesteoretiska kunskap om samhŠllet och dess orsaksfšrhŒllanden som en betydande del av den totala kunskapsmassan om verkligheten. Eleverna skall fŒ ett helhetsperspektiv pŒ samhŠllet och betrakta det som sker dŠri utifrŒn principiella problemstŠllningar. Eleverna skall inom Šmnet i tilltagande grad tillŠgna sig ett vetenskapligt arbetssŠtt – med utvecklad problemformulering, helhetssyn, analys, systematik, kritiskt fšrhŒllningssŠtt etc. En andra huvudfunktion fšr Šmnet samhŠllskunskap Šr att eleverna utifrŒn ett medborgarperspektiv skall skaffa sig kunskap om hur samhŠllet fungerar, fšr att de skall kunna delta aktivt i samhŠllslivet och vara rustade fšr att pŒverka och mšta fšrŠndringar. HŠri ingŒr ocksŒ fšrmŒga att agera praktiskt i olika steg i den demokratiska processen, t ex att argumentera i tal och skrift, leda debatter och delta i omršstningar. Eleverna skall ocksŒ ška sina fšrutsŠttningar fšr att bilda sig en egen vŠlgrundad uppfattning och ta stŠllning i olika samhŠllsfrŒgor och fŒ fšrstŒelse fšr andras uppfattningar. Sist men inte minst skall eleverna enligt lŠroplanen fšrmŒs anamma attitydmŒlet att demokratin Šr den šverlŠgsna samhŠllsformen.

PŒ denna grund har i samverkan mellan fyra undervisningsŠmnen vid Mjšlby gymnasium under Œren 1991–1995 genomfšrts det stšrsta elevprojektet dŠr hittills. UtgŒngspunkten har varit att med bepršvade vetenskapliga metoder genomfšra en stšrre empirisk undersškning frŒn bšrjan till slut, i fšrsta hand som en fullstŠndig vetenskapsteoretisk tillŠmpningsšvning. Fšr att Œstadkomma en till sitt innehŒll sŒ hšgkvalitativ undersškning som mšjligt har efterstrŠvats ett studieobjekt som eleverna Šr vŠl fšrtrogna med frŒn dittillsvarande studier. En annan ambition har varit att vŠlja ett undersškningsomrŒde som innebŠr ett realistiskt arbete och medfšr ett meningsfullt resultat. Detta har lett till en statsvetenskaplig inriktning dŠr lokala maktfšrhŒllanden Šr objekt. Forskningsuppgiften har fšrlagts till omrŒdet politiker och demokrati i Mjšlby kommun. Valet har skett i en fšrhoppning om att ocksŒ kunna tillfšra anvŠndbar kunskap till det lokala samhŠlle dŠr Mjšlby gymnasium verkar. I projektet mšts framfšr allt filosofi och samhŠllskunskap. I Šmnet historia har den lokalhistoriska grunden lagts fšr studien. €mnet svenska har bistŒtt med de kunskaper och fŠrdigheter i sprŒkanvŠndningen som Šr nšdvŠndiga fšr de krav som stŠlls pŒ forskningens skriftliga presentation.

Arbetet pŒbšrjades under hšsten 1991. Elever pŒ samhŠllsvetenskaplig linje, klass S 3 lŠsŒret 1991/92, har ansvarat fšr projektering av undersškningen med problemformulering och utveckling av forskningsmetod, fšr materialinsamling genom personliga intervjuer samt fšr de fšrsta stegen i bearbetningen av insamlade data. Fortsatt databearbetning, analysarbete samt fšrfattande av olika delar i en samlad forskningsrapport har genomfšrts av elever pŒ naturvetenskaplig linje, utgšrande klass N 2 lŠsŒret 1992/93 och N 3 1993/94. Avslutningsvis har det fŠrdiga statistiska materialet analyserats ocksŒ av elever i klass S 2 a pŒ samhŠllsvetenskapsprogrammets samhŠllsvetenskapliga gren lŠsŒret 1994/95. Som en švning i opposition pŒ vetenskapliga arbeten har denna elevgrupp ocksŒ granskat den version av forskningsredovisningen som fšreliggande rapport utgšr.

Undertecknad har haft det švergripande ansvaret fšr det drygt tre Œr lŒnga projektet samt genomfšrt den databaserade statistikbearbetningen och fšrfattat den slutliga redovisningen av forskningens resultat som hŠrmed publiceras.

Tack framfšrs till alla medverkande elever, som i Œtskilliga fall bjudit till utšver vad som rimligen kan krŠvas av Šmnesstudierna. Utan en sŒdan arbetsvilja, som de givit prov pŒ, skulle det varit omšjligt att genomfšra ett sŒ omfattande projekt som detta. De arbetstimmar som de tillsammans lagt ned kan rŠknas i tusental. Eleverna har pŒ ett utmŠrkt sŠtt levt upp till min sedan lŠnge drivna tes att Mjšlby gymnasium inte bara bšr vara utan ocksŒ de facto Šr sydvŠstra …stergštlands eget utbildnings- och kulturcentrum och numera Šven "forskningscentrum".

Ett sŠrskilt tack riktas till alla fšrtroendevalda som visat sitt intresse genom att besvara frŒgor.

1. Inledning

Sverige har en lŠngre obruten tradition av folkstyrelse Šn fšrmodligen nŒgot annat land i vŠrlden och skulle dŠrfšr kunna sŠgas vara vŠrldens Šldsta bestŒende demokrati. Det allra Šldsta och fšr den enskilde medborgaren mest nŠraliggande inslaget dŠri Šr den kommunala sjŠlvstyrelsen med rštter Œtminstone ner i tidig medeltid.

Demokrati betyder som bekant folkstyre och rymmer tvŒ Œtskilda moment, som bŒda bšr vara uppfyllda i ett samhŠlle som gšr skŠl fšr att kallas demokratiskt: styrelse fšr folket och av folket. Det innebŠr dels att styrelsen šver de gemensamma angelŠgenheterna skall syfta till folkets nytta och dels att folket sjŠlvt ytterst skall utšva styrelsen, dvs ha makten. Det Šr sŒledes inte fullšdigt vare sig att šverlŒta pŒ en godhjŠrtad diktator att – med fšrvisso svŒršvertrŠffad effektivitet – hŠrska till alla mŠnniskors bŠsta eller att nšja sig med en hšgtidligen fastslagen rŠtt fšr medborgarna att med jŠmna mellanrum ršsta i politiska val. Den faktiskt och aktivt utšvade medborgarmakten Šr en oundgŠnglig bestŒndsdel i en verklig demokrati.

I den sedan lŠnge socialliberalt prŠglade demokratiska rŠttsstaten Sverige regleras samhŠllsordningens grundvalar genom den mest grundlŠggande av rikets grundlagar, regeringsformen. Allra ytterst vilar Sverige – riket som helhet och alla dess kommuner – pŒ konstitutionens s k portalparagraf, som alltsedan den nuvarande regeringsformen trŠdde i kraft pŒ nyŒret 1975 har fšljande lydelse:

All offentlig makt i Sverige utgŒr frŒn folket.

Den svenska folkstyrelsen bygger pŒ fri Œsiktsbildning och pŒ allmŠn och lika ršstrŠtt. Den fšrverkligas genom ett representativt och parlamentariskt statsskick och genom kommunal sjŠlvstyrelse.

Den offentliga makten utšvas under lagarna.

HŠri fastslŒs det politiska systemets grundprinciper: folksuverŠnitet och demokrati, Œsiktsfrihet, alla medborgares lika vŠrde och lika rŠtt att ta del i styrelsen av det allmŠnna, att folkmakten utšvas av valda ombud i beslutande fšrsamlingar och att dessa i sin tur ansvarar fšr att folkviljan fšrs vidare till dem som utses att ha den hšgsta styrande makten, att kommunerna utgšr ett eget demokratiskt system samt rŠttsenlighetens och legalitetens principer fšr all offentlig maktutšvning till vŠrn mot politikers och tjŠnstemŠns godtycke och maktmissbruk. Detta bildar grundlagens definition av den demokratiska rŠttsstaten.

SŒ skall det vara enligt teorin. Idealbilden anger konturerna till ett system dŠr mŠnniskorna ger sin vilja i olika frŒgor till kŠnna och uppdrar Œt sina valda ombud att som entreprenšrer driva och strida fšr uppdragsgivarnas intressen, lŒngsiktiga sŒvŠl som kortsiktiga.

Men inte ens det allra mest fullšdigt konstruerade demokratiska system som infšrs kommer att bibehŒlla sin funktionsduglighet, om medborgarna slŒr sig till ro i fšrnšjsamhet šver sitt iscensatta verk. Fšr att det skall fungera och fortleva krŠvs ett oavbrutet underhŒll. Medborgarna mŒste ha inflytande och tillsyn šver att deras vilja fortlšpande kanaliseras och att det som i demokratisk ordning blivit beslutat ocksŒ blir verklighet – demokratin skall vara reell och inte bara formell. Det inbegriper en stŠndig medborgerlig kontroll av att makten ej missbrukas, att de offentliga funktionŠrerna gšr det som de pŒ uppdrag av medborgarna skall, det och inget annat, och att det sker pŒ rŠtt sŠtt. Fšrst dŠrmed finns fšrutsŠttningarna fšr att politiker och tjŠnstemŠn fšrblir vid det som Šr deras funktion i ett demokratiskt samhŠlle: medborgarnas tjŠnare och inte deras herrar.

Syfte och frŒgestŠllningar

Den fšreliggande undersškningen har som objekt den politiska verkligheten i det demokratiska system som bŠr namnet Mjšlby kommun. Syftet Šr att studera det faktiska utfallet dŠr i relation till de manifesta idealen fšr den svenska demokratin, sŠrskilt dess lokala avlŠggare. Det blir sŒlunda frŒga om ett slags utvŠrdering av politiker och demokrati i kommunen. Hur stŒr det egentligen till med demokratin i Mjšlby? Lever de fšrtroendevalda – makthavarna – upp till de demokratiska idealen? Att fšrsška ge svaren pŒ dessa frŒgor Šr huvuduppgiften fšr denna MjšlbyomrŒdets egen maktutredning.

Det švergripande syftet har brutits ned i ett antal delfrŒgestŠllningar, som avser att tillsammans ge en sŒ total bild som mšjligt av relevanta aspekter pŒ politikerskapet och demokratins tillŠmpning i kommunen. Det som studeras Šr bŒde faktiska fšrhŒllanden och uttalade attityder hos makthavarna. Undersškningen Šr framfšr allt deskriptiv men i den mŒn det befunnits mšjligt omfattar arbetet Šven fšrsšk att finna orsaker till observerade fšrhŒllanden.

Den tidsmŠssiga avgrŠnsningen ansluter till den treŒriga mandatperiod, vars fšrtroendevalda utsŒgs 1991 fšr tiden till nŠsta allmŠnna val 1994 och det Œrets utgŒng.

Forskningens omfattning – som helhet och i enskilda delar – liksom nivŒn pŒ analysen Šr naturligt nog anpassad till de tids- och kunskapsmŠssiga resurser som tillkommer de aktuella forskarna, dvs gymnasister under slutfšrande av sin treŒriga studiefšrberedande utbildning.

Forskningsmetod och kŠllmaterial

Att forska – Šgna sig Œt vetenskap – innebŠr att skapa vetande – kunskap – om verkligheten. Denna undersškning Šr en tillŠmpningsuppgift med syftet att fšrsška fšlja den ideala forskningsprocessens logik fšr genomfšrande av en vetenskaplig undersškning av ett objekt i sinnevŠrlden. Processen bestŒr av fyra huvuddelar samt en skriftlig redovisning av arbetet. I de stora dragen gŠller samma tillvŠgagŒngssŠtt oavsett Šmne och fšr sŒvŠl kvantitativa som kvalitativa undersškningar, dvs med respektive utan numeriskt mŠtbara fšreteelser:

1. UtgŒngspunkt. Till grund fšr varje undersškning ligger ett s k problem, dvs nŒgot som man vill reda ut och nŒ kunskap om – finna lšsningen till. Valet av problem Šr i princip forskarens ensak, och det kan exempelvis ledas tillbaka till en undran, en fšrmodan eller ett mer eller mindre slumpmŠssigt vŠckt intresse.

Fšr att kunna anvŠndas som utgŒngspunkt fšr undersškningen, mŒste problemet preciseras till en mycket vŠl švervŠgd frŒgestŠllning, dŠr man gšr klart fšr sig sjŠlv och fšr var och en som skall ta del av undersškningen: vad vill jag veta? Att uppstŠlla en frŒgestŠllning innebŠr att analysera och systematisera problemkomplexet, och det Šr en nšdvŠndig fšrutsŠttning fšr att gŒ vidare i arbetet. Annars famlar man meningslšst i blindo, utan att veta vad man Šr ute efter. FrŒgestŠllningen bšr inrikta sig pŒ att bŒde beskriva hur tingen fšrhŒller sig och fšrklara varfšr det Šr sŒ, dvs ange orsakerna.

I arbetets inledningsskede Šr det nšdvŠndigt att upprŠtta en arbetsplan, dŠr man anger vilka moment som ŒterstŒr och hur lŒng tid de berŠknas ta. Planen Šr det frŠmsta hjŠlpmedlet fšr att driva arbetet framŒt och den mŒste stŠndigt justeras och hŒllas aktuell under hela arbetets gŒng.

Innan sjŠlva undersškningsarbetet bšrjar bšr den som vill vara framgŒngsrik lŠsa in sig pŒ litteratur inom Šmnet och orientera sig om tidigare forskning pŒ problemomrŒdet. DŠrmed lyfter man sig till utgŒngslŠget fšr sin undersškning; det kallas kumulativitet att ta vid dŠr fšregŒende forskare slutat.

2. Verklighetskontakt. Fšr att nŒ kunskap om verkligheten, mŒste man stšdja sig pŒ data frŒn just denna verklighet (det allmŠnt accepterade synsŠttet att kunskap endast kan nŒs pŒ detta sŠtt – genom vad man erfar av verkligheten – kallas empirism). NŠsta huvudskede i arbetet bestŒr dŠrfšr i materialinsamling, dŠr man konfronteras med den verklighet som man vill beskriva och fšrklara. Det kan ske antingen genom att man anordnar experiment eller genom att man observerar vad som ŠndŒ hŠnder eller har hŠnt, t ex genom att studera dokument och liknande kŠllor. Fšr att ška tillfšrlitligheten skall man om mšjligt grunda sig pŒ flera kŠllor och utsŠtta dem fšr kŠllkritik.

Materialinsamlingen sker i flera steg. Fšrst gŠller det att klargšra den exakta logiken i frŒgestŠllningen: vad Šr undersškningsenheten och vilka Šr de variabler – egenskaper hos enheten – som skall studeras? Fšr att kunna fŒ vŠrden pŒ variablerna (vare sig de Šr siffermŠssiga eller inte), mŒste man definiera begreppen och finna mŒtt, som har hšg validitet och reliabilitet, dvs att mŒtten verkligen mŠter det de ger sig ut fšr respektive att mŠtningen kan gšras om med samma resultat av en annan forskare. Andra moment som kan bli aktuella Šr att klassificera vŠrden – fšre eller efter datainsamlingen – och gšra ett urval av enheter som skall ingŒ i undersškningen. Alltid mŒste man frŒga sig var man skall hŠmta sitt material och hur man skall gŒ till vŠga, innan man sedan genomfšr sjŠlva datainsamlingen. Det praktiska arbetet kan te sig litet olika beroende pŒ materialets art: historikern kanske excerperar (skriver av det viktiga ur) gamla protokoll medan kemisten antecknar iakttagelser frŒn laboratoriefšrsšk och samhŠllsvetaren genomfšr intervjuer.

3. Bearbetning. NŠr man har allt material i sin hand vidtar bearbetning av detta. Syftet Šr att sška och konstatera eventuella samband och mšnster, vilket kan ske genom statistiska mŒtt, tabeller, diagram, kartor osv. Man utfšr en analys, dvs fšrsšker dra ut kunskap ur materialet utifrŒn frŒgestŠllningen, bŒde beskrivande och fšrklarande.

4. Slutfšrande. Till sist skall de olika iakttagelserna genom logiskt giltiga slutledningar sammanfogas till en utsaga om verkligheten, ett svar pŒ frŒgestŠllningen. Detta Šr undersškningens slutsats, dvs den nyvunna kunskap som allt gŒtt ut pŒ att Œstadkomma – problemets lšsning. Att nŒ den fullstŠndiga, absoluta och eviga sanningen fŒr man dock anse – och inse – som omšjligt. Men det Šr sŒ gott som alltid mšjligt att komma en bit pŒ vŠgen och nŒgot skingra okunskapen.

Hela arbetet – forskningen – och dess resultat redovisas i en skriftlig rapport, som Šr den synliga och bestŒende slutprodukten av processen. DŠri redogšrs fšr problemprecisering, kŠllor, metoder, empiriska data, analys, argumentation och uppnŒdda resultat. Fšr forskningsredogšrelsens tillgŠnglighet Šr det angelŠget att framstŠllningen har en korrekt och effektiv sprŒkform.

Till sist brukar forskningsarbetet utsŠttas fšr nŒgon form av granskning eller bedšmning, som utgŒr frŒn den skriftliga redovisningen. I vissa sammanhang behandlas – ventileras – rapporten av en grupp personer vid ett seminarium. Deltagarna har pŒ fšrhand studerat texten och kommer med sakligt grundad kritik, positiv sŒvŠl som negativ. Det Šr en stor tillgŒng att fŒ dra nytta av att nya šgon och tankar granskar ens arbete; man blir lŠtt blind infšr det man sjŠlv utfšrt och skrivit.

Den fšreliggande statsvetenskapliga undersškningen Šr huvudsakligen kvantitativ. Det empiriska material som Šr dess grund har insamlats gemensamt fšr hela undersškningen, medan den efterfšljande analysen har skett uppdelad pŒ ett antal delstudier, bestŠmda av de frŒgestŠllningar i vilka forskningens švergripande syfte sšnderbrutits. De pŒ detta sŠtt uppkomna forskningsteman, 13 till antalet, har fšrdelats pŒ forskargruppens medlemmar sŒ att tvŒ – i nŒgot fall tre – personer tillsammans ansvarat fšr varje tema.

Det fšrsta steget i forskningsprocessen har bestŒtt i att identifiera relevanta aspekter pŒ det valda studieobjektet och uppstŠlla dŠremot korresponderande frŒgestŠllningar. Till grund fšr detta har legat elevernas dittillsvarande studier i politisk teori och praktik, dvs dels samhŠlls-, stats- och rŠttsfilosofi inom undervisningsŠmnet filosofi och dels statsvetenskapliga fšrhŒllanden inom Šmnet samhŠllskunskap.

De aspekter som gjorts till undersškningens hŒllpunkter ŒtergŒr genomgŒende pŒ en analys av den demokratiska rŠttsstatens ideal, som det svenska politiska systemet ger sig ut fšr att motsvara. Inom varje delfrŒgestŠllning har – utifrŒn respektive aspekts grundbegrepp – identifierats ett antal variabler hos undersškningsenheterna att insamla vŠrden pŒ fšr att utgšra undersškningens empiriska material. Preciseringen av de olika frŒgestŠllningarna har antagit formen av en algebraisering, dŠr de aktuella variablerna och kombinationerna dŠrav klargjorts. HŠrefter har vidtagit operationalisering av variablerna i syfte att finna valida och reliabla mŒtt fšr datainsamlingen. I samband dŠrmed har skett klassificering pŒ fšrhand av vissa variabelvŠrden, medan andra funnits lŠmpligare att lŠmna šppna.

Ett kumulativt inslag i processen har utgjorts av en orientering i den svenska maktutredningens publikationer. Forskargruppen har ocksŒ fŒtt ta del av intervjuformulŠr och annat underlag fšr maktutredningens datainsamlingar.

Det empiriska materialet har insamlats genom intervjuer. Studien Šr en totalundersškning, och populationen av enheter utgšrs av samtliga personer som efter det allmŠnna valet 1991 och de dŠrpŒ av fullmŠktige fšrrŠttade valen till nŠmnder, styrelser och andra befattningar – avstŠmning har skett i februari 1992 – hade fšrtroendeuppdrag i den borgerliga, dvs icke-kyrkliga, primŠrkommunen Mjšlby.

Antalet fšrtroendevalda personer – politiker – i kommunen uppgick vid aktuell tidpunkt till 220. Av dess har 197 lŠmnat svar vid materialinsamlingens intervjuer. Den fullstŠndiga variabeluppsŠttningen omfattar 113 frŒgor som stŠllts till varje intervjuad. Det innebŠr att mer Šn 22 000 vŠrden har insamlats.

Urvalsramen fšr undersškningens enheter har konstruerats utifrŒn fullmŠktiges protokoll fšr de tillfŠllen dels dŒ den 1991 nyvalda fullmŠktigefšrsamlingen samlades fšrsta gŒngen, dels dŒ de av fullmŠktige fšrrŠttade valen skedde. Fšr kontroll av dessa uppgifter och fšr komplettering med fšrordnanden som inte sammanfaller med den generella mandatperioden har anvŠnts den av stadskansliet vart tredje Œr fšrnyade fšrtroendemannamatrikeln, som emellertid vid denna undersšknings pŒbšrjande en bit in pŒ den nya mandatperioden endast fšrelŒg i ofullstŠndigt utkast. Genom stadskansliet har ocksŒ erhŒllits adresser till samtliga personer som omfattas av undersškningen.

De fšrtroendevalda i kommunen Šr av tvŒ slag, dels de som efter partivis nominering valts av medborgarna, dvs de 51 fullmŠktige som utgšr det lokala parlamentet och deras ersŠttare, dels de befattningshavare som endast har ett indirekt folkmandat genom att vara valda av fullmŠktige. En och samma person kan samtidigt tillhšra bŒda kategorierna.

Av intresse bŒde fšr undersškningens genomfšrande och fšr kunskapen om den politiska verkligheten i kommunen Šr respektive partis totala antal politiker i fšrhŒllande till dess representation i fullmŠktige och dŠrmed till dess stšd i vŠljarkŒren, eftersom valsystemet prŠglas av fullstŠndig proportionalitet. Ett mŒtt pŒ denna variabel erhŒlls genom andelen av det totala antalet politiker satt i relation till andelen av platserna i fullmŠktige, dŠr kvoten 1 anger full šverensstŠmmelse dem emellan. Utfallet i Mjšlby kommun visar att de partier som av egen styrka eller genom samverkan med andra har en maktstark position fšrsett sig med fler fšrtroendeposter – dvs i nŠmnder och styrelser och pŒ andra uppdrag utanfšr den direkt folkvalda fullmŠktigefšrsamlingen – Šn vad som svarar mot det fšrtroende kommuninvŒnarna givit dem i valet. De fyra borgerliga partier, som utgšr den lokala "regeringsbasen", har alla vŠrden som med viss marginal šverstiger 1: centerpartiet 1,10, moderata samlingspartiet 1,11, folkpartiet liberalerna 1,17 och kristdemokratiska samhŠllspartiet 1,22. OcksŒ det stšrsta partiet i kommunen, oppositionspartiet socialdemokraterna, har stšrre andel av den totala politikerkŒren Šn andel av vŠljarstšdet och det dŠrav beroende fullmŠktigeutrymmet: 1,02. Dessa šverrepresentationer sker pŒ bekostnad av smŒpartier – ett socialistiskt och ett borgerligt – som inte fŒtt ta plats i vare sig kommunstyrelsen (med undantag fšr en suppleantplats) eller de olika facknŠmnderna och -styrelserna. Det Šr frŒga om de bŒda minsta av fullmŠktiges sex partier, vŠnsterpartiet och ny demokrati, som fŒr pŒtagligt lŒga vŠrden: 0,36 respektive 0,46.

Detta har alltsŒ inte enbart politiska och demokratiska implikationer, vars normativa sida hŠr skall lŠmnas dŠrhŠn, utan fŒr konsekvenser fšr undersškningsresultatens sŠkerhet. Eftersom endast tre respektive fem representanter fšr de sistnŠmnda partierna Šr fšretrŠdda i den svarande populationen, Šr underlaget fšr slutsatser brŠckligt. …ver huvud taget Šr undersškningspopulationen liten, trots att det Šr frŒga om en totalundersškning och en anmŠrkningsvŠrt hšg svarsfrekvens. Men sjŠlvfallet mŒste man finna sig i att politikerantalet de facto inte Šr stšrre och att mšjligheterna till lŒngtgŒende generaliseringar till fšljd dŠrav Šr begrŠnsade. Alla analysresultat skall betraktas mot bakgrund av dessa fšrhŒllanden.

Materialinsamlingens intervjuer har utfšrts under vŒren 1992. Varje forskare i gruppen har ansvarat fšr uppemot tio intervjuer. Intervjuerna har genomfšrts vid personliga mšten utifrŒn ett faststŠllt frŒgeformulŠr (se bilaga), varvid intervjuaren stŠllt frŒgorna och meddelat svarsalternativen muntligt samt noterat svaren i ett intervjuprotokoll. FrŒgorna har stŠllts och besvarats en i sŠnder i nummerordning, fšr att undvika pŒverkan av eventuella fšljdfrŒgor. Alternativen "vet ej" eller "avstŒr" har inte nŠmnts av intervjuaren utan endast noterats om den svarande aktivt avgivit ett sŒdant svar eller helt avstŒtt frŒn svar. PŒ frŒgor med šppna svarsalternativ har intervjuaren bett om korta och koncisa svar.

Undantagsvis, dŒ det varit omšjligt att arrangera ett personligt sammantrŠffande, har intervjun i stŠllet skett per telefon eller – i nŒgot enstaka fall – genom att den fšrtroendevalde per post tillstŠllts ett intervjuformulŠr fšr egenhŠndigt ifyllande.

De olika medlemmarna i forskargruppen har haft gemensamma instruktioner fšr intervjuarbetets genomfšrande. Till dessa har hšrt att informera intervjupersonen om undersškningen och att genomgŒende agera vŠnligt, korrekt, opartiskt och noggrant.

Infšr varje intervju har den svarande upplysts om att deltagande i undersškningen sker anonymt och att de svar som lŠmnas kommer att anvŠndas fšr statistiska bearbetningar. Det har betonats att det inte Šr de enskilda svaren utan de švergripande mšnster som framtrŠder som Šr av intresse; vad nŒgon enskild person svarat anges inte i resultatredovisningen.

Vid eventuell tveksamhet att medverka har intervjuaren haft i uppgift att betona det angelŠgna i att alla svarar, dels fšr den samlade undersškningens resultat, dels fšr det aktuella momentet i undervisningen. Intervjuarna har Šven utrustats med ett kunskapsunderlag fšr att i sin argumentation dra paralleller med maktutredningen pŒ central nivŒ.

Av det totala antalet fšrtroendevalda har alltsŒ sŒ gott som 90 procent medverkat i undersškningen, vilket vid jŠmfšrelse med andra likartade studier fŒr anses vara en mycket hšg svarsfrekvens. I en mening – om Šn inte i en annan – Šnnu mera tillfredsstŠllande blir detta utfall med vetskapen att en stor del av de 23 "svarsvŠgrande" utgšr personer som antingen sagt sig inte vara medvetna om att de hade ett politiskt uppdrag (sic) eller inte kunde nŒs under den period som materialinsamlingen skedde, i de flesta fall fšrmodligen pŒ grund av avflyttning frŒn orten utan att stadskansliet fŒtt kŠnnedom dŠrom.

Den mest tillfredsstŠllande svarsfrekvensen uppvisar de kristdemokratiska och vŠnsterpartistiska politikerna, vilka samtliga – 21 respektive tre personer – stŠllt sig till fšrfogande fšr undersškningen. Av de sammantaget sex nydemokraterna har endast en bortfallit, vilket emellertid pŒ grund av den lilla numerŠren ger det fšrhŒllandevis hšga procenttalet 16,7. En stor andel svarande har ocksŒ socialdemokraterna, dŠr fšrvisso sju personer ej deltagit men dessa inte uppgŒr till mer Šn 7,9 procent av de 89 politikerna frŒn detta det stšrsta partiet. De ŒterstŒende tre partierna, som utgšr den traditionella borgerliga trojkan, uppvisar alla ett relativt stort bortfall. Samma antal icke svarande som socialdemokraterna har moderata samlingspartiet, i vilket senare fall dock andelen uppgŒr till hela 16,3 procent. Centerpartiet och det endast hŠlften sŒ stora folkpartiet liberalerna rymmer vardera fyra politiker som inte deltagit i undersškningen. Folkpartisterna noterar det klart stšrsta relativa svarsbortfallet, jŠmnt en femtedel. Bland dessa Œterfinns de enda kŠnda fallen av aktivt avstŒndstagande till undersškningen. Motiveringen dŠrtill har varit en uppgiven risk fšr att populationens omfattning av endast 220 personer skulle kunna medfšra att enskilda individers vŠrden identifierades Šven i en statistisk sammanstŠllning. Fšrutom att avdramatisera denna risk har forskargruppen replikerat med att de variabler som ingŒr i undersškningen ocksŒ – utan anonymitetsskydd – representerar sŒdan information som medborgarna i ett demokratiskt system bšr ha tillgŒng till om de personer som de skall vŠlja till sina ombud i det allmŠnnas styrelse.

Vid en gruppering av de fšrtroendevalda i tvŒ partiblock – ett socialistiskt (v och s) omfattande 45,1 procent av fullmŠktige och ett borgerligt (kds, c, fp, m och nyd) med andelen 54,9 procent – Šr deltagandet bland socialistiska politiker otvetydigt hšgre Šn fšr borgerliga. Bortfallet uppgŒr till 7,6 respektive 12,5 procent.

GenomgŒende visar sig svarsbenŠgenheten vara hšgre bland kvinnliga politiker Šn manliga, vilken skillnad Šr sŠrskilt markant inom socialdemokraterna.

Efter intervjuernas slutfšrande har det insamlade materialet bearbetats i olika steg. ErhŒllna intervjusvar har kodats, vilket arbete ocksŒ innefattat klassificering av obundna svar, och stansats i och fšr šverfšring till datamedium. SŒlunda inmatad information har slutligen genomgŒtt statistisk bearbetning med dator utifrŒn de inledningsvis uppgjorda variabelkombinationerna. Resultatet dŠrav framtrŠder i form av tabeller och statistiska mŒtt.

Som komplettering till denna pŒ intervjuerna grundade statistik har i vissa fall utnyttjats aggregerad samhŠllsstatistik, framfšr allt fšr att jŠmfšra de fšrtroendevalda med befolkningen i allmŠnhet.

Avhandlandet av varje delaspekt i undersškningen efterstrŠvar att fšlja ett enhetligt mšnster, som ocksŒ Œterspeglas i den skriftliga redogšrelsens olika avsnitt. MŒlsŠttningen Šr en logisk struktur i resonemang och disposition, nŠr forskningens fšrutsŠttningar, processer och resultat formuleras till en lšpande textframstŠllning.

UtgŒngspunkten fšr behandlingen av varje moment Šr en problemprecisering, som kan anta formen av en frŒgestŠllning eller ett antagande. Syftet Šr att nŠrmare klargšra vilken kunskap som eftersšks i form av beskrivning eller fšrklaring. I vissa fall har det ocksŒ ansetts vara pŒkallat med en diskussion av denna kunskaps relevans.

Avgšrande fšr de fortsatta stegen i forskningsprocessen Šr att klargšra logiken i de variabelkombinationer, som avses ge underlaget fšr den sškta kunskapen. Utšver frekvens och statistiska mŒtt fšr undersškningsenhetens alla variabler kombineras var och en av dessa med en eller flera fšrklarande variabler. Eftersom undersškningens enhet – den fšrtroendevalde – i det rŒdande kommunala systemet har sitt mandat pŒ partipolitiska grunder, sker genomgŒende en fšrdelning av alla variabelvŠrden pŒ bakgrundsvariabeln partitillhšrighet. Fšr kombination med andra variabler inom undersškningen diskuteras i de enskilda fallen relevansen hos vidtagna ŒtgŠrder.

I de fall det ansetts pŒkallat dryftas validitet och reliabilitet hos den operationalisering som skett fšr att fŒ vŠrden pŒ ifrŒgavarande variabel, dvs konstruktionen av respektive intervjufrŒga och de eventuella felkŠllor som kan fšreligga i insamlingen av data med dess hjŠlp.

De alternativa vŠrden som en variabel kan anta framgŒr av det statistiska materialets redovisning i tabell. HŠrutšver tarvas ibland motiveringar till den klassificering som skett och en redovisning av de švervŠganden kring metod och material som legat som grund dŠrtill

Det empiriska materialet, i sin form efter den statistiska bearbetningen, Œterges framfšr allt i tabeller men Šven i form av medelvŠrden, om variablernas karaktŠr tillŒter det. Syftet med redovisningen av empirin Šr att den skall vara underlag fšr observation av samband och mšnster. Tabellerna visar i allmŠnhet kombinationen av tvŒ variabler, den som skall fšrklaras (i tabellens y-led med alternativa vŠrden Œtergivna i tabellens vŠnsterkant) stŠlld mot en oberoende variabel i taget (x-led med vŠrden upptill i tabellen) fšr att undersška den senares eventuella fšrklaringskraft. RegelmŠssigt anges vŠrdenas relativa frekvenser, angivna i procent av den beroende variabeln, om inte annat uttryckligen utsŠgs. Fšr att gšra jŠmfšrelser Šr detta det mest ŠndamŒlsenliga. En nackdel Šr att det inte omedelbart framgŒr om det bakom ett procenttal dšljer sig ett mycket litet antal enheter och dŠrmed de slutsatser som framtrŠder vilar pŒ en statistiskt osŠker grund. Eftersom den absoluta frekvensen fšr parti och kšn, som Šr de oftast fšrekommande oberoende variablerna i undersškningen, Œterges i tabell 1:1, Šr det dock mšjligt att i Œtskilliga fall enkelt fŒ en uppfattning ocksŒ om absolut frekvens. De relativa vŠrden som redovisas Šr genomgŒende satta i fšrhŒllande till den svarande populationen om 197 individer.

Den Šmnesteoretiska kunskapen utvinns ur materialet genom den i nŠsta steg fšljande analysen, som utgŒr ifrŒn frŒgestŠllningens precisering av mŒlet fšr kunskapssškandet. Analysen syftar dels till att utifrŒn observerade samband och mšnster i materialet beskriva dessa tendenser med avseende pŒ exempelvis nivŒn pŒ frekvenser och skillnader mellan olika grupperingar, dels att fšrsška fšrklara, dvs ange orsakerna dŠrtill.

Slutligen sammanfogas de iakttagelser som gjorts i det empiriska materialet till en utsaga om verkligheten, vars sanningsvŠrde Šr avhŠngigt av de empiriska belŠgg som anfšrts till stšd. Denna slutsats sammanfattar den nyvunna kunskapen och utgšr svaret pŒ den inledningsvis uppstŠllda frŒgestŠllningen.

Det slutgiltiga mŒlet fšr undersškningen Šr att redovisa dess resultat i den skriftliga forskningsrapportens form. Med denna avsikt har arbetet pŒgŒtt frŒn fšrsta bšrjan, och under hela tiden har utnyttjats datateknik fšr ordbehandling.

Kontinuerligt har i olika steg av forskningsprocessen rapportutkast ventilerats i forskningsgruppen. I undersškningens projekteringsskede fšrekom exempelvis parvisa och plenara diskussioner kring alltifrŒn principiella spšrsmŒl ršrande problemformulering, operationalisering, materialinsamling och analysmetod till konkret planering av olika praktiska arbetsmoment. NŠr forskningsarbetet hunnit lŠngre och utkast till analyser fšrelegat har i flera omgŒngar olika delar av forskningsgruppen opponerat pŒ sina studiekamraters alster utifrŒn en uppstŠlld granskningsmall.

Fšr att hšja sprŒkets formella, funktionella och Šven stilistiska kvaliteter i den skriftliga redovisningen av forskningen, har projektet rymt skeden av sprŒkvŒrdande textbearbetning.

Slutligen fšreligger nu undersškningens resultat i skriftlig form. I forskningsrapporten redovisas de olika aspekterna pŒ politik och demokrati i Mjšlby kommun i 13 kapitel, vardera kretsande kring ett tema. Av omfŒngsskŠl har gjorts en koncentration till de bakgrundsvariabler som fšrmodats och under forskningens gŒng ocksŒ befunnits vara de mest relevanta: de fšrtroendevaldas partitillhšrighet och kšn. Den fullstŠndiga forskningsrapport med ett betydligt stšrre antal variabelkombinationer, som de naturvetenskapliga eleverna pŒbšrjat fšrfattande av, hann dessvŠrre inte fullbordas innan dessa elever lŠmnade gymnasiet till sommaren 1994.

Rapportens huvuddel i form av de 13 kapitlen omges av dels denna inledning, dels en avslutande sammanfattning av den samlade undersškningens slutsatser, betraktade utifrŒn det švergripande syfte som lagts till grund fšr hela forskningsprojektet.

2. PolitikerkŒrens sammansŠttning och representativitet med hŠnsyn till parti, kšn, Œlder, familjefšrhŒllanden och geografisk hemvist

Den representativa demokratins innebšrd Šr att medborgarna i val uppdrar Œt nŒgra bland dem sjŠlva att kanalisera folkviljan och sška omsŠtta den i politiska beslut. En central frŒga fšr demokratin Šr dŠrmed vilka personer som utses till ombud fšr medborgarna. €r de lokala politikerna ett tvŠrsnitt av kommunbefolkningen, utgšr de nŒgot slags elit eller bestŒr de fšrtroendevalda av en i fšrhŒllande till medborgarna i švrigt sidoordnad grupp? Svaret hŠrpŒ kan antas ha betydelse fšr intressegemenskapen mellan vŠljare och valda och dŠrmed fšr graden av faktisk demokrati i det att politikerna skall fšretrŠda sina uppdragsgivare.

Den enda formella kvotering som sker fšr att politikerna skall Œterspegla medborgarna Šr den proportionella šverensstŠmmelsen mellan vŠljarnas partisympatier – sŒ som de uttrycks pŒ valdagen – och fullmŠktiges sammansŠttning. Fšrutom denna partirepresentativitet undersšks hŠr politikerkŒrens sammansŠttning med hŠnsyn till kšn, Œlder, familjefšrhŒllanden och geografisk lokalisering.

Endast en tredjedel av kommunens politiker Šr kvinnor. Detta mšnster avspeglar sig hos alla partier utom fp, som har en helt jŠmn fšrdelning. Eftersom statistiken grundar sig pŒ de svarande i undersškningen och s, c och nyd har ett stšrre svarsbortfall av mŠn Šn av kvinnor, Šr den faktiska kvinnoandelen fšr dessa partier lŠgre Šn vad tabell 2:1 redovisar. Som framgŒr av tabell 1:1 Šr den totala kvinnorepresentationen i fullmŠktige nŒgot stšrre, drygt tvŒ femtedelar. MŠnnen Šr dock i majoritet i alla partiers fullmŠktigegrupper utom hos fp, dŠr hela tre av fyra Šr kvinnor, och v med en helt jŠmn kšnsfšrdelning. OcksŒ s med sina tio kvinnor har en sŒ jŠmn fšrdelning som mšjligt av sina 21 fullmŠktige. Bland fullmŠktige med beteckningen nyd finns enbart mŠn.

Den genomsnittliga Œldern fšr Mjšlby kommuns politiker Šr drygt 50 Œr, och de enskilda partierna uppvisar endast smŒ avvikelser. I det lilla partiet nyd Šr medelŒldern fšrvisso 44, men i švrigt fšrdelar sig partierna mellan 48 (fp) och 52 (s). SpŠnnvidden mellan den yngste och den Šldste bland de fšrtroendevalda Šr 53 Œr. Alla partier har nŒgon representant i de kommunala organen som Šr 26 Œr eller yngre utom v och fp, dŠr den yngsta Šr 43 respektive 32 Œr. lderspensionŠrer finns fšretrŠdda i alla partier utom de bŒda minsta; i v Šr den Šldsta 56 Œr och i nyd 57 Œr. De manliga politikernas genomsnittliga Œlder Šr hšgre Šn de kvinnligas.

AnmŠrkningsvŠrt Šr att andelen gifta bland kommunalpolitikerna Šr mycket hšg – drygt 82 procent att jŠmfšras med 53 procent fšr befolkningen i riket – och att de samboende sŒvŠl som de frŒnskilda Šr fŒ. I det lilla partiet v finns dock inte nŒgon som Šr gift. Inom kds fšrekommer ingen som Šr samboende, medan šver 90 procent av partiets fšrtroendevalda Šr gifta. NŒgon frŒnskild finns endast i v och c. Vid jŠmfšrelse mellan kšnen har kvinnorna en stšrre tendens till samboende pŒ bekostnad av Šktenskap.

NŠrmare 90 procent av alla politiker har barn, och uppemot hŠlften har hemmavarande barn. Stšrst andel med sŒvŠl barn som hemmavarande barn uppvisar fp. Andelen barnlšsa Šr pŒtagligt stšrre bland de kvinnliga politikerna.

En femtedel av politikerna har fšrblivit sin hemort trogen sedan barndomen, en tredjedel om man avgrŠnsar barndomsbygden som den nuvarande kommunen. En knapp tredjedel dŠrutšver har vŠxt upp pŒ annat hŒll i …stergštland och ungefŠr lika mŒnga i det švriga Sverige. FrŒn ett nordiskt grannland finns en enstaka representant inom s och m, medan en enda utomnordisk invandrare finns bland kommunens politiker, med partibeteckningen s. Alla icke-svenskar Šr kvinnor. Kvinnorna uppvisar eljest en nŒgot stšrre rotfasthet Šn mŠnnen. Stšrst lokal fšrankring finns inom s, c, m och nyd. I alla partier utom nyd har en majoritet av politikerna sitt ursprung utanfšr den kommun som de deltar i styrelsen av. SŠrskilt pŒtagligt Šr detta fšr v och fp med 100 respektive drygt 80 procent "utsocknes".

Om de fšrtroendevalda, som ett mŒtt pŒ den geografiska spridningen inom kommunen, uppdelas pŒ de fem kommunala enheter varav Mjšlby kommun bildades 1971, šverensstŠmmer fšrdelningen i stora drag med de olika kommundelarnas andel av befolkningen. SŒlunda Šr uppemot hŠlften bosatta inom fd Mjšlby stad och omkring en femtedel vardera i SkŠnninge och Vifolka. Folkunga och Bobergs landskommuner, varav endast delar fšrdes till Mjšlby kommun, svarar fšr betydligt mindre andelar av sŒvŠl befolkningen som politikerkŒren. NŒgon tydlig skillnad mellan kšnen fšreligger inte. Inom partierna v och nyd finns en stor švervikt av Mjšlbybor i trŠngre mening, vilket Šr en tendens ocksŒ inom kds och s. Fp har en mycket starkt representation i VifolkaomrŒdet, och c och m Šr fšrhŒllandevis vŠl fšretrŠdda bland politikerna frŒn SkŠnninge; dessa partier – alla borgerliga – Šr de tre som har den minsta andelen i Mjšlby stad. Av c:s politiker har en pŒtagligt stor andel sin hemvist i jordbrukets Folkunga. Alla politiker med hemvist i Boberg, utom en, tillhšr ett av de borgerliga partierna m, c och fp.

I kommuncentrumet Mjšlby bor litet mindre Šn hŠlften av de fšrtroendevalda och i de bŒda andra stšrre tŠtorterna i kommunen, SkŠnninge och Mantorp, tillsammans drygt en fjŠrdedel. SmŒ tŠtorter, dvs VŠderstad, Hogstad, Sya och SpŒngsholm, svarar fšr endast Œtta procent. Den ŒterstŒende femtedelen hšr hemma pŒ landsbygden. Inga tydliga kšnsskillnader fšrmŠrks. I allt vŠsentligt šverensstŠmmer detta med kommunbefolkningens fšrdelning.

En šverrepresentation – vid jŠmfšrelse med respektive partis andel av kommunens alla politiker – har i Mjšlby tŠtort kds och s samt Šven v och nyd, vilkas antal fšrtroendevalda dock Šr sŒ litet att slutsatser dŠr Šr svŒra att dra. Detta gŠller ocksŒ dessa bŒda partiers hšga procenttal avseende landsbygden, som endast representerar en respektive tvŒ personer. De tre traditionella borgerliga partierna har en markant liten andel politiker i centralorten. M och c Šr i stŠllet mycket vŠl fšretrŠdda bland landsbygdens politiker, och de bŒda partierna har vardera hŠmtat knappt hŠlften respektive knappt tvŒ femtedelar av sina fšrtroendevalda frŒn landsbygden. Den stšrsta andelen av fp:s politiker finns i kategorin "annan stšrre tŠtort", vilket med kunskap om partiets starka representation i Vifolka innebŠr Mantorp. Det mest utprŠglade "tŠtortspartiet" Šr s, dŠr mer Šn 95 procent av alla politiker bor i nŒgon form av tŠtort, majoriteten i Mjšlby. Motsvarande siffra fšr kommunens alla politiker Šr nŒgot mindre Šn 80 procent.

Det Šr mycket tydligt att de allra flesta gšr sina inkšp pŒ den ort dŠr de bor. De nŒgot lŠgre vŠrdena fšr de fšrtroendevalda inom c, m och v kan bero pŒ att dessa i stšrre utstrŠckning Šr bosatta pŒ landsbygden, dŠr inkšpsmšjligheter saknas. Fp Šr det parti som har stšrst andel som vanligtvis handlar utanfšr kommunen, vilket kan hŠnga samman med att mŒnga av partiets fšrtroendemŠn har sin hemvist i MantorpsomrŒdet med dess nŠra knytning till Linkšping.

Drygt hŠlften av de fšrtroendevalda i kommunen bor och arbetar pŒ samma ort, och ytterligare 15 procent arbetar pŒ annan plats i kommunen. Uppemot en fjŠrdedel fŒr sin inkomst utanfšr kommunen. MŠnnen har i stšrre utstrŠckning sitt arbete fšrlagt lŠngre bort frŒn hemmet. Allra stšrst bundenhet till hemorten har nyd, inom vilket parti alla arbetar dŠr de bor. Motsvarande vŠrde fšr v och kds Šr tvŒ tredjedelar och fšr s, c och m hŠlften eller nŒgot dŠršver. Fp:s politiker avviker tydligt frŒn švriga partier; mindre Šn en tredjedel arbetar pŒ hemorten, men med hela 25 procent sysselsatta pŒ annan ort inom kommunen har partiet hšgst vŠrde av alla i denna kategori. MŒhŠnda Šr ocksŒ denna bild ett uttryck fšr att fp:s tyngdpunkt Šr fšrlagd till Mantorp. Minst andel med arbete utanfšr kommunen, fšrutom nyd, har s.

3. Social sammansŠttning och representativitet

En av de centrala variablerna fšr politikernas representativitet, dvs hur vŠl de avspeglar och fšretrŠder sina vŠljare, Šr deras sociala roll utanfšr politikerskapet, dvs position i yrkeslivet. PŒ grund av bristande information om kommuninvŒnarna Šr det svŒrt att bedšma hur de fšrtroendevaldas sociala sammansŠttning stŠmmer šverens med vŠljarnas. Det Šr emellertid mšjligt att belysa politikernas bakgrund genom att teckna en bild av deras sociala arv, utbildning, yrkesverksamhet, ekonomiska stŠllning, bostadsfšrhŒllanden m m.

Fšr att fŒ en uppfattning om personers sociala hemvist har anvŠnts Statistiska centralbyrŒns klassiska indelning i socialgrupper. Dessa kan karaktŠriseras genom fšljande exempel pŒ ingŒende yrkeskategorier: 1) akademiker, fšretagsledare, 2) lŠgre tjŠnstemŠn, sjukskšterskor, hantverkare som Šr egna fšretagare, 3) industriarbetare, vaktmŠstare, chauffšrer.

Andelen fšrtroendevalda med fŠder inom socialgrupp 1 Šr pŒtagligt stšrre inom de borgerliga partierna, sŠrskilt m och fp med en fjŠrdedel eller mera. Bland de socialistiska politikerna har minst 40 procent sin far inom arbetarklassen, vilket ocksŒ Šr fallet med det lilla partiet nyd, som fšrefaller vara minst enhetligt i socialt hŠnseende. Inom alla partier – utom de bŒda minsta v och nyd dŠr underlaget fšr mera vittgŒende slutsatser oftast Šr fšr litet – tillhšr minst hŠlften av de fšrtroendevaldas fader socialgrupp 2. I fšrdelningen pŒ faderns socialgruppstillhšrighet fšreligger ingen nŠmnvŠrd skillnad mellan manliga och kvinnliga politiker.

Vid motsvarande klassificering av socialgruppstillhšrigheten fšr politikernas mšdrar har alla hemarbetande fšrts till socialgrupp 3. Till denna hšr sŒlunda drygt 90 procent. Detta gŠller i huvudsak fšr alla partier, och endast enstaka personer eller ingen alls i de olika partierna inplacerar sig i de bŒda švriga socialgrupperna. Endast ett par politiker har en mor som i sig sjŠlv klassificeras i socialgrupp 1. Antalet i socialgrupp 2 Šr ocksŒ litet, och de som fšrekommer Šr huvudsakligen hŠnfšrbara till de borgerliga partierna.

En tredjedel av Mjšlby kommuns fšrtroendevalda har enbart genomgŒtt folkskola eller grundskola. Knappt hŠlften har fullbordat en gymnasieutbildning men inte avlagt nŒgon akademisk examen. Gruppen akademiker utgšr drygt femtedelen av politikerna. Skillnaderna mellan kšnen Šr smŒ och de som fšrekommer torde framfšr allt vara uttryck fšr Œldersfšrdelningen.

Av de bŒda partierna med ett minimalt statistiskt underlag finns akademisk utbildning hos tvŒ av tre inom v och hos ingen inom nyd, dŠr inte nŒgon har mer Šn gymnasieskola. Av de švriga partierna har fp och m vardera mer Šn 40 procent akademiker bland sina fšrtroendevalda, c drygt 20 och s respektive kds omkring 10 procent. Samma tendens framgŒr av andelen politiker som inte har nŒgon utbildning utšver det obligatoriska skolvŠsendet; s uppvisar hšgst vŠrde med 50 procent och m lŠgst med drygt 5 procent. €ven pŒ de tre mellanliggande utbildningsnivŒerna Šr mšnstren likartade. Hšgst utbildning har politikerna i m och fp, lŠgst i s. Den jŠmnaste fšrdelningen pŒ olika utbildningskategorier visar c, som ocksŒ bŠst avspeglar fšrdelningen i politikerkŒren som helhet.

Ett annat mŒtt pŒ utbildningsnivŒn hos kommunalpolitikerna Šr antalet frŠmmande sprŒk som de behŠrskar. SprŒkkunskaperna šverensstŠmmer i hšg grad med utfallet av den formella utbildningen vid uppdelning pŒ de olika partierna. 28 procent av alla politiker klarar inget sprŒk utšver modersmŒlet, medan uppemot hŠlften ocksŒ kan fšrstŒ och sjŠlv tala ett ytterligare sprŒk, i merparten av fallen sŠkerligen engelska. En fjŠrdedel behŠrskar Šnnu ett eller flera sprŒk. BŠst sprŒkkunskaper Œterfinns inom m och fp och sŠmst inom s.

TvŒ tredjedelar av de manliga politikerna saknar sŠrskild militŠr ledarutbildning. Enstaka yrkes-, reserv- eller vŠrnpliktsofficerare Œterfinns i alla partier utom v och i avvikande hšg grad inom m, dŠr den hšgsta genomsnittliga militŠra utbildningen finns. En pŒtaglig avvikelse frŒn švriga partier uppvisar kds med nŠrmare en tredjedel av mŠnnen i vapenfri tjŠnst och dŠrtill ytterligare 12 procent som inte alls genomgŒtt nŒgon vŠrnpliktsutbildning.

Den sociala klassificeringen av kommunalpolitikerna utgŒr frŒn deras position i fšrvŠrvslivet och sker enligt indelningen i socialgrupper, dit deras tjŠnstebefattningar Šr hŠnfšrbara. Mer Šn hŠlften av alla politiker i kommunen tillhšr socialgrupp 2. Andelen inom grupp 3 Šr knappt en tredjedel och inom grupp 1 knappt en fjŠrdedel. En tydlig skillnad fšreligger mellan mŠn och kvinnor; betydligt fŠrre kvinnor Œterfinns inom grupp 1, medan de har en betydligt stšrre andel Šn mŠnnen av grupp 3.

Inom de fyra borgerliga partierna Šr andelen tillhšrande socialgrupp 1 markant stšrre Šn inom de tvŒ socialistiska partierna. Avseende grupp 2 Šr skillnaderna mellan blocken och Šven mellan partierna mindre. Socialgrupp 3 har en markant stšrre andel inom s och v – tvŒ femtedelar respektive en tredjedel – Šn de borgerliga partierna, frŒnsett det lilla partiet nyd dŠr hela 60 procent tillhšr grupp 3. Ett samband mellan politikernas socialgruppstillhšrighet och partiets position pŒ en vŠnster–hšgerskala kan skšnjas.

Ett vŠnster–hšgermšnster uppdagar sig ocksŒ vid en fšrdelning av partiernas representanter pŒ den samhŠllssektor, den offentliga eller den privata, dŠr de Šr yrkesverksamma. Bland de socialistiska politikerna Šr de offentliganstŠllda i majoritet, medan de borgerliga – folkpartisterna undantagna – till tydligt švervŠgande del Œterfinns i privat tjŠnst; stšrst andel har m och nyd. MŠnnen har sin majoritet inom den privata sektorn och kvinnorna inom den offentliga.

Tre fjŠrdedelar av Mjšlby kommuns politiker sysselsŠtter sig inom fšljande sex grenar av fšrvŠrvslivet, vardera motsvarande ca 8–15 procent av alla fšrtroendevalda och vardera med fšretrŠdare fšr alla partier utom de tvŒ minsta: data, undervisning, verkstadsindustri, kommunal fšrvaltning, omsorg och jordbruk. Varje švrig "bransch" representeras av endast 5 procent eller mindre av politikerkŒren. Inom undervisningsvŠsendet finns partifšretrŠdare frŒn framfšr allt fp och s, medan kds-politikernas yrkesverksamhet i stor utstrŠckning Šr fšrlagd till omsorg av olika slag. Inget annat parti har stšrre andel inom verkstadsindustrin Šn s, medan den statliga fšrvaltningen framfšr allt Šr en angelŠgenhet fšr folkpartister. C har en stor andel som arbetar med data, nŠrmare en tredjedel av partiets politiker. Inom m och c Šr jordbruksnŠringen sŠrskilt framtrŠdande. Kvinnor Šr i relativt hšgre grad sysselsatta inom undervisning och omsorg, medan den typiskt manliga branschen Šr verkstadsindustrin.

Den genomsnittlige Mjšlbypolitikern tjŠnar ca 177 000 kronor om Œret. Kring detta medeltal befinner sig ocksŒ vŠrdena fšr s och nyd. Medelinkomsten fšr de fšrtroendevalda inom v och c Šr 9 000 respektive 12 000 kronor lŠgre. De švriga tre borgerliga partiernas respektive politikergrupp har i genomsnitt en Œrsinkomst pŒ drygt 183 000 kronor. 45 procent av alla fšrtroendevalda tjŠnar Œrligen mellan 100 000 och 200 000 kronor. De socialistiska partierna uppvisar den minsta spridningen pŒ olika inkomstskikt; i sistnŠmnda intervall Œterfinns alla v-politiker och 61 procent av s-politikerna. Den stšrsta spridningen finns inom m, som har ett relativt stort antal bŒde lŒg- och hšginkomsttagare. Politiker med inkomst šver 400 000 fšrekommer endast inom s och m. Mellan kšnen finns stora inkomstskillnader: i inkomstlŠgena šver 200 000 Šr kvinnornas andel endast hŠlften av mŠnnens och under 100 000 Šr kvinnorna dubbelt sŒ mŒnga. Uppemot 50 000 kronor skiljer de kvinnliga politikernas medelinkomst frŒn mŠnnens.

NŠrmare tvŒ tredjedelar av alla politiker bor i villa eller egnahem. Den nŠst stšrsta bostadskategorin Šr jordbruksfastighet, som dock endast Šr representerad inom de borgerliga partierna utom kds, sŠrskilt inom m och c. De allra flesta politiker Šger sjŠlva sin bostad, och endast 11 procent bor i hyreslŠgenhet. Kvinnorna bor i lŠgre grad i villa eller egnahem men relativt mera frekvent i bostadsrŠtt.

Endast fyra procent av alla lokalpolitiker i Mjšlby kommun saknar bil. Drygt hŠlften fšrfogar šver en enda bil och drygt en tredjedel har i sitt hushŒll tvŒ. Vanligast med tvŒ bilar Šr det bland politiker i de borgerliga partierna utom kds. Faktorer som bostadsort och ekonomisk stŠllning torde ha stšrre inverkan pŒ antalet bilar Šn partitillhšrigheten i sig. Kvinnliga politiker har i genomsnitt tillgŒng till flera bilar Šn vad de manliga har.

4. Politiska och andra uppdrag

Den omedelbara grunden fšr politikerskapet Šr sjŠlvfallet det politiska uppdraget, som gšr en medborgare till fšrtroendevald. En central frŒga i studiet av politiker och demokrati Šr dŠrfšr vilka politiska uppdrag – med avseende pŒ antal, tid, dignitet, sakomrŒde etc – som de valda personerna innehar. Rollen som kommunalpolitiker antas dessutom bŒde pŒverka och pŒverkas av om och i vilken utstrŠckning samma person innehar uppdrag inom andra organ, sŒsom kyrklig primŠrkommun, intresseorganisation och fšretag.

Drygt en tredjedel av Mjšlbypolitikerna har endast ett lokalpolitiskt uppdrag, medan en fjŠrdedel har tvŒ, 14 procent har tre och drygt lika mŒnga har Šnnu flera. Vanligast med mŒnga uppdrag Šr det inom s, dŠr hela 39 procent har fler Šn tvŒ uppdrag, och fp med 37,6 procent. Minst antal uppdrag per person Œterfinns inom de tre minsta partierna, v, nyd och kds. Manliga politiker har regelmŠssigt flera uppdrag Šn kvinnliga.

Genomsnittspolitikern i Mjšlby kommun gjorde sin debut som kommunal fšrtroendeman under sitt 36:e levnadsŒr; skillnaden mellan kšnen Šr obetydlig. ldern dŒ politikerkarriŠren inleddes Šr inom kds markant hšgre och inom nyd lŠgre Šn švriga partier; partiernas ungdom och litenhet kan tŠnkas fšrklara avvikelserna.

Vid undersškningens materialinsamling hade kommunens politiker i genomsnitt innehaft kommunalpolitiska uppdrag i elva Œrs tid, kvinnorna ett drygt Œr kortare. S och dŠrefter c uppvisar i snitt de lŠngsta politikerkarriŠrerna, och dessa bŒda partiers numerŠr av nybšrjarpolitiker Šr avsevŠrt lŠgre Šn alla švriga partiers. En sjŠttedel av alla socialdemokrater har en mer Šn kvartssekellŒng politikerbana bakom sig. V, m och fp befinner sig tvŒ–tre Œr under kommunmedelvŠrdet, medan kds som Šr ett relativt nytt parti i de kommunala organen rymmer politikerskap som i medeltal Šr endast fyra Œr gamla. Det fšr mandatperioden alldeles nya partiet nyd noterar medelvŠrdet 12,8 Œr, vilket vittnar om att Œtminstone ett par av dess fšrtroendevalda tidigare har varit kommunalpolitiskt verksamma inom annat ett parti.

NŠrmare tvŒ tredjedelar av Mjšlby kommuns politiker Šr uppvŠxta utanfšr kommunens omrŒde, men endast var tionde fšrtroendevald har erfarenhet av kommunalpolitisk verksamhet pŒ annan ort. Stšrst andel har kds och fp samt – med en fšrtroendevald vardera – v och nyd. Inom c, s och m Šr politikerkarriŠren starkt knuten till just den nuvarande hemkommunen. Andelen politiker som varit verksamma i annan kommun Šr tio gŒnger stšrre i kds Šn c.

Andelen av respektive partis fšrtroendevalda som tillhšr fullmŠktige Šr samtidigt ett uttryck fšr hur frekvent partiet Šr representerat i den kommunala nŠmndorganisationen (jŠmfšr kommentarer till tabell 1:1 ovan). Ju hšgre andelen fullmŠktige Šr desto lŠgre Šr partiets representation i nŠmnder och styrelser. Antalet presidieposter inom fullmŠktige Šr mycket litet, och partiernas frekvenser i detta avseende i tabell 4:5 Šr missvisande till fšljd av bortfallet i undersškningen. Den korrekta fšrdelningen av ordinarie ledamšter i fullmŠktige framgŒr lŠngst ned i tabellen, dŠr vŠrden fšr den totala populationen – oaktat svarsbortfall – redovisas.

I den lilla krets av lokalpolitiker som utgšr kommunens "regering" Šr smŒ- och "ytterlighets"-partierna uteslutna, antingen helt eller Œtminstone frŒn mera framskjutna positioner. Kvinnornas stŠllning Šr pŒtagligt stark i kommunstyrelsen, sŠrskilt bland innehavarna av presidieposter, dvs som ordfšrande och vice ordfšrande.

De bŒda minsta partierna, v och nyd, saknar representation i kommunens facknŠmnder. Fšr de švriga fem partierna kan man spŒra en medveten strŠvan att fšrdela nŠmnduppdrag proportionellt efter partiernas andel av fullmŠktigemandaten. Andelen innehavare av nŒgon av de hšgsta posterna i kommunens nŠmnder och styrelser Šr avsevŠrt mindre fšr kvinnliga fšrtroendevalda.

Uppemot tvŒ tredjedelar av politikerna – oavsett partitillhšrighet och kšn – saknar "annat kommunalt uppdrag". Ett undantag utgšr fp, vars fšrtroendevalda i betydlig stšrre utstrŠckning Šn švriga partiers har sŒdana uppdrag; hŠr finns hšgst andel innehavare av sŒvŠl presidieposter som ordinarie befattningar.

NŠrmare hŠlften av kommunpolitikerna inom c och m samt drygt en fjŠrdedel inom s och fp Šr Šven verksamma inom en kyrkokommun, dvs fšrsamling. V och nyd saknar dŠr helt representanter, medan kds noterar 15 procent. OcksŒ i kyrkokommunala sammanhang dominerar mŠnnen de hšgsta befattningarna.

De bŒda smŒpartiernas fšrtroendevalda stŒr utanfšr facknŠmnderna och anser sig till ungefŠr tvŒ tredjedelar inte specialiserade pŒ nŒgot sŠrskilt verksamhetsomrŒde inom kommunallivet. "Teknisk fšrsšrjning, byggnad, miljš" Šr den mest attraktiva "branschen" inom kommunalpolitiken, bŒde fšr politikerskrŒet som helhet och inom varje enskilt parti med undantag fšr kds, dŠr den sociala sektorn i stŠllet dominerar. Inom de fyra stšrsta och Šldsta partierna – s, c, fp och m – utgšr "generalisterna" endast omkring en fjŠrdedel av de fšrtroendevalda. Hos kds Šr vŠrdet knappt 40 procent. Inom de tre traditionella borgerliga partierna dominerar utbildningsfrŒgor pŒ bekostnad av sociala, medan fšrhŒllandet Šr det omvŠnda inom s och kds. PolitikomrŒdet kultur och fritid visar inga tydliga skillnader mellan partierna och inte heller mellan kšnen. "HŒrda" frŒgor – inom teknisk fšrsšrjning, byggnad och miljš – engagerar mŠn i betydligt hšgre grad Šn kvinnor, som har ett motsvarande švertag pŒ det "mjuka" sociala omrŒdet.

Endast en liten del av kommunalpolitikerna i Mjšlby kommun – ca 14 procent – har nŒgot offentligt politiskt uppdrag pŒ en hšgre nivŒ Šn den kommunala, kvinnor i nŒgot stšrre utstrŠckning Šn mŠn. FrŒn genomsnittsvŠrdet avviker dels fp, inom vilket parti en fjŠrdedel har sŒdant uppdrag, dels de tre minsta partierna, varav v och nyd inte har nŒgon och kds endast en representant i ett hšgre offentligt organ.

Uppemot tvŒ tredjedelar av de fšrtroendevalda har parallellt med sina offentliga uppdrag i kommunen ocksŒ uppdrag inom sin lokala partiorganisation. Kvinnorna liksom politikerna inom de bŒda socialistiska partierna šverensstŠmmer nŠrmast helt med denna fšrdelning. …vriga partier utom c samt mŠnnen har en lŠgre andel politiker med lokala partiuppdrag. Av centerpartisterna har fyra av fem sŒdana uppdrag.

Frekvensen av partiuppdrag pŒ regional eller central nivŒ šverensstŠmmer i huvudsak med fšrekomsten av offentliga uppdrag pŒ dessa nivŒer. VŠrdena fšr v, nyd och kds liksom Šven c Šr dock hšgre inom partisfŠren. S har en anmŠrkningsvŠrt liten andel av sina politiker i hšgre partiorgan, vilket kan sammanhŠnga med att det som klart stšrsta parti har betydligt fler fšrtroendevalda Šn andra partier men inte proportionellt dŠremot svarande stšrre antal befattningar inom partiet.

En klar skillnad mellan de socialistiska och de borgerliga partierna fšreligger i frŒga om fackliga uppdrag. Att de fšrra i betydligt stšrre utstrŠckning – v till tvŒ tredjedelar och s till tvŒ femtedelar – har sŒdana uppdrag hŠnger fšrmodligen samman med de band som av hŠvd finns mellan arbetarršrelsens fackliga och politiska grenar. Inom de fem borgerliga partierna saknar 80–90 procent fackliga uppdrag. MŠn i hšgre grad Šn kvinnor har fackliga uppdrag vid sidan av politikerskapet.

De bŒda minsta partierna saknar helt representanter i nŒgon privat bolagsstyrelse. I švrigt har de borgerliga politikerna i avgjort stšrre utstrŠckning bolagsuppdrag – m har den stšrsta andelen i form av nŠrmare en tredjedel. Inom s tillhšr fŠrre Šn var tionde en privat bolagsstyrelse. Bland mŠn Šr bolagsuppdrag 2,5 gŒnger sŒ vanliga som bland kvinnor.

NŒgot fŠrre Šn hŠlften av alla lokalpolitiker i Mjšlby kommun har styrelseuppdrag i nŒgon ideell fšrening. UngefŠr samma andel gŠller fšr de enskilda partierna utom de bŒda minsta, som vardera har endast en fšrtroendevald med fšreningsuppdrag. Stšrst andel uppvisar m, som Šr det enda parti dŠr mer Šn varannan politiker ingŒr i en ideell fšrenings styrelse. Kvinnliga politiker Šr i klart lŠgre grad representerade i fšreningsstyrelser.

5. Bakgrund till politikerskapet

Det svenska valsystemets konstruktion innebŠr i praktiken att vŠljarna sjŠlva inte kan avgšra vilka personer de vŠljer till kommunala befattningar. DŠrfšr Šr det en kŠrnfrŒga i demokratistudiet att undersška hur de politiska makthavarna rekryteras och vilka motiv och faktorer som pŒverkar deras insteg i politiken och val av parti. Har medborgarnas ombud mšjligen andra bevekelsegrunder fšr sitt uppdrag Šn att ta till vara sina vŠljares intressen? Vilken roll spelar personer i slŠkt- och bekantskapskretsen? Har politikerna alltid ršstat pŒ det parti som de nu representerar?

Partiledningarna har otvivelaktigt stor makt nŠr det gŠller att rekrytera "folkvalda"; hŠlften av alla politiker i kommunen har fŒtt sitt kommunala uppdrag "uppifrŒn", vilket med undantag fšr v Šr det vanligaste fšrfaringssŠttet inom alla partier. En fjŠrdedel av kommunalpolitikerna har i stŠllet nominerats av nŒgon partifšrening, vilken metod Šr sŠrskilt fšretrŠdd hos de socialistiska partierna och bland de kvinnliga politikerna. De borgerliga politikerna uppger sig i švrigt framfšr allt vara "vŠrvad av partikollega", vilket sŠrskilt gŠller kds, eller annars ha nŒtt sin position genom att sjŠlv anmŠla sitt intresse eller "genom arbetet". Ingen politiker Œberopar nŒgot uttryckligt medborgarmandat som grund fšr sitt uppdrag.

Intresse fšr politik – som i sin tur fšrvisso kan rymma mŒnga olika bevekelsegrunder – anfšrs av mer Šn tvŒ tredjedelar av alla politiker som skŠl till att man Œtagit sig sitt aktuella kommunalpolitiska uppdrag. SŠrskilt hšg Šr andelen till fšljd av intresse inom de socialistiska partierna, tŠtt fšljda av fp. C och kds – liksom kvinnorna och det fŒtaliga nyd – framhŒller i hšgre grad Šn švriga mšjligheten att pŒverka samt pliktkŠnsla. Kds och i viss mŒn Šven m har vidare en avvikande stor andel som anser sitt uppdrag vara grundat pŒ en vilja – eller kallelse – att fšretrŠda bygden eller vŠljarna.

Om den fšregŒende frŒgestŠllningen vidgas till att gŠlla skŠlet till politikerskapet šver huvud taget, kvarstŒr intresse – varierad med "utmaning" – som den dominerande anledningen, dock reducerad till 43 procent av politikerna. Mšjligheten att pŒverka anfšrs i det generella sammanhanget av inte mindre Šn en tredjedel. …vriga fšrtroendevalda fšrdelar sig pŒ flera lŒgfrekventa anledningar, bl a arv och aktivitet sedan ungdomen, och inget tydligt mšnster avtecknar sig. Inom kds spelar dock Šven hŠr pliktkŠnslan en roll liksom fšrekomsten av en bekantskapskrets av politiker. Den fackliga bakgrunden Œberopas endast av socialdemokrater. Kvinnorna fŠngslas mera av mšjligheten att pŒverka Šn av intresse och utmaning, tvŠrtemot mŠnnen.

NŠrmare tvŒ tredjedelar av kommunalpolitikerna sŠger sig ha valt parti pŒ grund av att egna grundlŠggande vŠrderingar šverensstŠmmer med partiets. Denna ideologiska grund fšr partivalet framtrŠder sŠrskilt hos m och kds. Den blott trehšvdade skaran av vŠnsterpartister Šr spridda pŒ maximalt antal vŠrden, och nŒgra bestŠmda slutsatser kan inte dras. Inom švriga partier fšrekommer den ideologiska orsaken hos en nŒgot mindre andel Šn kommungenomsnittet. Vid sidan av v har instŠllningen i nŒgon bestŠmd sakfrŒga spelat stšrst roll inom c, dŠr en tredjedel anger detta skŠl. Arv och familjepŒverkan fšrefaller vara stšrst hos socialistiska politiker. Social tillhšrighet och fšreningsbakgrund anfšrs som anledning av en mindre andel inom alla partier utom v och – vad gŠller social tillhšrighet – fp och m. NŒgra tydliga skillnader mellan mŠn och kvinnor kan inte observeras.

Ett anmŠrkningsvŠrt faktum Šr att sŒ gott som var tredje kommunalpolitiker nŒgon gŒng ršstat pŒ ett annat parti Šn sitt nuvarande, vilket gŠller mŠn i samma utstrŠckning som kvinnor. Alla inom v och 80 respektive 70 procent av de fšrtroendevalda i de tvŒ yngsta partierna nyd och kds har bytt parti. €ven hŠlften av folkpartisterna har ett fšrflutet i sina politiska motstŒndares lŠger. Stšrre stabilitet i partitillhšrigheten uppvisar de sedan lŠnge etablerade partierna c, m och s, dŠr omkring en femtedel Šr partibytare.

Tesen att politikerskap och dŠrmed innehav av Œtminstone formella maktpositioner gŒr i arv fŒr stšd av det faktum att en stor andel – drygt 40 procent – av politikerna i kommunen har minst en fšrŠlder som varit politiskt aktiv. SŠrskilt markant Šr detta inom de fyra borgerliga partierna c, kds, fp och m med omkring hŠlften politikerbarn. Inom de socialistiska partierna har hšgst var tredje politiker en fšrebild i denna sin roll hos fšrŠldrarna. Fšr mŠnnen Šr andelen barn till politiker klart stšrre.

Att det finns sŠrskilda band mellan medlemmar av politikerkŒren och att denna inte fšrutsŠttningslšst representerar kommunbefolkningen, visas ocksŒ av att mellan en tredjedel och en fjŠrdedel av politikerna inom alla partier – utom det yngsta nyd – Šr gift eller samboende med en annan politiker. Stšrst Šr denna koncentration hos fp, och den Šr pŒtagligt stšrre bland kvinnliga politiker.

SlŠktskap, Šktenskap och Šven vŠnskap och umgŠnge har en pŒtagligt politisk prŠgel fšr Mjšlby kommuns lokalpolitiker. MŒnga av politikerna Šr barn till politiker, gifter sig med politiker och umgŒs med politiker. NŠrmare 80 procent av alla politiker, oavsett kšn och utan stšrre skillnad mellan partierna, har politiker i sin trŠngre umgŠngeskrets.

UmgŠnget med politikerkolleger sker ingalunda uteslutande inom det egna partiets ram; tvŒ tredjedelar av alla fšrtroendevalda innesluter i sin trŠngre bekantskapskrets politiker ocksŒ av annan partifŠrg. VŠrdena uppvisar smŒ skillnader mellan partierna och mellan kšnen, men av kds-politikerna synes sŒ gott som alla umgŒs med politiker utanfšr det egna partiet.

6. Politisk aktivitet och vŠljarnas demokratiska pŒverkan och kontroll

Til syvende og sidst Šr det det faktiska utfallet av de fšrtroendevaldas vŠrv som bestŠmmer deras kvaliteter som funktionŠrer i ett demokratiskt system. Den švergripande frŒgestŠllningen Šr hur vŠl deras politiska aktivitet – inte minst med avseende pŒ interaktionen med medborgarna – motsvarar de fšrvŠntningar pŒ medborgarombuden som fšljer av det demokratiska idealet. Det viktigaste kŠnnetecknet pŒ en fungerande demokrati Šr medborgarnas aktiva deltagande i den vardagliga politiska processen, och avgšrande fšr graden av demokrati Šr den pŒverkan och kontroll som vŠljarna – sjŠlva eller med stšd av massmedia – utšvar gentemot politikerna, inte minst mellan de tillfŠllen som de kallas till valurnorna.

Drygt fjŠrdedelen av alla fšrtroendevalda i kommunen Šgnar endast en eller tvŒ timmar i veckan Œt sin politiska verksamhet. Fšr ytterligare en tredjedel tar det politiska vŠrvet i ansprŒk upp till fem timmar, och en tredje ungefŠr lika stor grupp – ca 28 procent – spenderar 6–10 timmar. Endast var nionde kommunalpolitiker avsŠtter sŒledes mer Šn 10 timmar fšr sitt eller sina uppdrag. Det kan noteras en tendens att mŠn lŠgger ned mera tid Šn kvinnor. De fšrtroendevalda inom nyd Šgnar politiken mera tid Šn genomsnittet, medan sŠrskilt folkpartisterna och i viss mŒn Šven centerpartisterna Šr jŠmfšrelsevis mera sparsamma med sina tidsmŠssiga insatser. Ca 44 procent av alla folkpartister lŠgger ned hšgst 2 timmar i veckan, och inom c pŒtrŠffas till och med politiker som inte Šgnar nŒgon tid alls Œt sitt politikerskap.

Den politiska debatten – sŠrskilt nŠr den innefattar bŒde vŠljare och valda och nŠr den fylls av saklig och utredande argumentation och inte enbart slagord – brukar betraktas som demokratins livsluft, fšrutan vilken folkstyret inte kan fungera. I Mjšlby kommun har dock hela 70 procent av alla politiker – tvŒ tredjedelar av mŠnnen och tre fjŠrdedelar av kvinnorna – aldrig anvŠnt massmedia fšr att i skriftlig form sprida, fšrklara, pršva, motivera eller fšrsvara sitt politiska budskap. Andelen som aldrig skrivit nŒgon debattartikel Šr anmŠrkningsvŠrt lika inom de olika partierna: tvŒ tredjedelar eller strax dŠrunder i alla partier utom de bŒda stšrsta s och m, dŠr nŠrmare tre av fyra politiker aldrig fattat pennan fšr att utveckla sina politiska idŽer.

OcksŒ den muntliga aktiviteten bland kommunens politiker Šr pŒtagligt lŒg. Endast knappt en tredjedel av de fšrtroendevalda har nŒgon gŒng talat infšr den allmŠnhet varav de Šr valda och har sitt mandat. SŠmst bestŠllt Šr det inom m och c, dŠr drygt 80 respektive drygt 70 procent aldrig hŒllit nŒgot politiskt tal till allmŠnheten. De bŒda socialistiska partierna Šr de som har stšrst andel politiker – en tredjedel – som talat tre gŒnger eller mera (fšr v motsvarar detta vŠrde dock endast en person). Tre av fyra kvinnliga lokalpolitiker i Mjšlby kommun har aldrig talat till allmŠnheten, medan motsvarande vŠrde fšr mŠnnen Šr drygt hŠlften.

I kommunens hšgsta organ, kommunens riksdag i form av den folkvalda fullmŠktigefšrsamlingen, Šr debattivern ocksŒ pŒtagligt dŠmpad, sŠrskilt bland kvinnorna. Visserligen Šr inte alla svarande politiker ledamšter eller ersŠttare i fullmŠktige, men den fjŠrdedel av de fšrtroendevalda som uppgivit sig nŒgon gŒng ha tagit till orda i fullmŠktige rŠcker inte fšr att lŠgga ett ord i munnen pŒ varje medlem av det lokala parlamentet – trots att parlament i grunden betyder just "dŠr man talar"! Allra lŠgst aktivitet uppvisar m och fp.

Fšr den allt šverskuggande delen av de debattartiklar som skrivs och de politiska tal som hŒlls svarar omkring en femtedel av politikerna.

Om den demokratiska kontakten mellan vŠljare och valda inte i nŒgon stšrre utstrŠckning sker offentligt i vare sig tal eller skrift, kanske man kan fšrvŠnta att politikerna i stŠllet mottar krav och stšd frŒn sina uppdragsgivare – medborgarna i kommunen – genom desto tŠtare personliga kontakter med vŠljarna. Men en fjŠrdedel av alla politiker – en tredjedel av kvinnorna – uppger att det aldrig nŒgonsin intrŠffat att en vŠljare tagit kontakt med honom eller henne som fšrtroendevald. Knappt tvŒ tredjedelar anger sig ha haft sŒdan kontakt minst en gŒng; stora variationer fšrekommer, bl a en s- och en m-politiker som var och en uppger sig ha kontaktats av vŠljare 200 gŒnger under ett Œr. SŠmst vŠljarkontakt synes politikerna inom de tre yngsta och minsta partierna – v, kds och nyd – ha.

Politikerns roll i ett demokratiskt system Šr att vara ombud fšr sina vŠljare och driva dessas vilja i de politiska organen. HŠlften av alla politiker – kvinnor och mŠn i ungefŠr samma utstrŠckning – uppger emellertid att de aldrig har varit med om att en vŠljare aktiverat denna demokratiska process. NŠrmast sina vŠljare fšrefaller c och nyd stŒ, medan inte nŒgon vŠnsterpartist rŒkat vŠljare som vill pŒverka politiken. Stšrst andel fšrtroendevalda "befriade" frŒn vŠljarpŒverkan har hŠrefter fp och kds.

Det starkt begrŠnsade demokratiska inflytande som vŠljarna–medborgarna av allt att dšma utšvar pŒ sina politiska ombud skulle kunna tŠnkas bereda plats fšr olika intresseorganisationers pŒverkan pŒ politiken, dvs inslag av korporativism. Uppemot en tredjedel av Mjšlby kommuns politiker uppger sig ha blivit utsatta fšr lobbying. Fp- och kds-politiker liksom kvinnliga fšrtroendevalda synes vara minst attraktiva fšr intresseorganisationernas pŒverkan. €ven inom m Šr andelen lŠgre Šn genomsnittet, trots att partiet Šr det ledande inom den borgerliga "regeringskoalitionen" och dess politiker kunde fšrvŠntas ha sŠrskilda mšjligheter att fšrverkliga sin politiska vilja.

Medborgerlig kontroll av politikerna Šr en grundpelare i den demokratiska teorin. En kontinuerlig eller Œtminstone upprepad sŒdan kontroll har drabbat – eller vederfarits – endast sex procent av Mjšlby kommuns fšrtroendevalda. Tre fjŠrdedelar av lokalpolitikerna har aldrig nŒgonsin utsatts fšr sina uppdragsgivares granskning. Fšr partierna v, fp och kds Šr den demokratiska kontrollen sŒ gott som obefintlig.

7. Partibundenhet

Det svenska representativa politiska systemet – pŒ alla dess olika nivŒer – Šr partibaserat. NŠr vŠljaren i gemen fullgšr sitt frŠmsta – och vŠsentligen enda – formella agerande i den demokratiska processen, dvs deltar i de allmŠnna valen, lŠgger han inte i fšrsta hand sin ršst pŒ den eller de personer, som skall fšretrŠda hans vilja i styrelsen av det allmŠnna, utan pŒ ett parti. Relationen mellan parti och politiker tilldrar sig dŠrfšr stort intresse nŠr den offentliga maktens utšvning i kommunen studeras. Hur fri Šr den enskilde politikern i fšrhŒllande till sitt parti och dem som dŠri har makten? €r det den person som innehar den politiska befattningen som avgšr hur han skall ršsta eller bestŠms detta av det parti han representerar? Svaret pŒ dessa frŒgor har rimligen stor betydelse fšr vŠljarnas val och deras agerande fšr att pŒverka vilka personer som bšr utšva partiets mandat; en Œtminstone formell mšjlighet finns Šven i Sveriges utprŠglade partivalsystem att pŒverka personsammansŠttningen.

NŠrmare hŠlften av kommunens politiker anser sig ha mšjlighet att vid omršstningar ršsta fritt och oberoende av partiets officiella linje. Endast inom ett parti finns annat Šn enstaka politiker som anser att det Šr partigruppen som bestŠmmer: inom c viner partipiskan hŒrdast; endast var fjŠrde politiker upplever dŠr friheten att ršsta som man vill. C har ocksŒ – tillsammans med m – den stšrsta andelen, nŠrmare hŠlften, som upplever att det Šr šnskvŠrt att alla fšljer partilinjen. Inom alla partier utom dessa bŒda finns en majoritet som anser sig kunna ršsta utan pŒverkan frŒn partiledningen; allra stšrst frihet noteras i de tvŒ minsta partierna v och nyd. Kvinnorna anser sig i nŒgot hšgre grad Šn mŠnnen ha mšjlighet att ršsta efter egen uppfattning.

NŠr frŒgan kommer till om politikerna gjort bruk av sin eventuella mšjlighet att ršsta mot partilinjen, svarar en knapp majoritet nej. Stšrst sjŠlvstŠndighet gentemot partiet demonstrerar politikerna inom v och fp. C har, trots att de ansŒg sig ha den klart lŠgsta takhšjden av partierna, ett "partitrots" som stŒr sig vŠl mot genomsnittet fšr alla partier. Inom kds och m – liksom det fŒtaliga nyd – Šr man dŠremot betydligt fšrsiktigare. I šverensstŠmmelse med sin deklarerade sjŠlvstŠndiga stŠllning ršstar de kvinnliga politikerna i hšgre grad Šn sina manliga kolleger mot partilinjen.

NŠr undersškningens intervjuer genomfšrdes hade folkomršstningen om svenskt medlemskap i Europeiska unionen Šnnu inte vare sig genomfšrts eller utlysts, och samarbetsprojektet omtalades som EG. €ven om tveksamheten var stor – nŠrmare en tredjedel av lokalpolitikerna saknade bestŠmd uppfattning – fanns en klar majoritet fšr ett ja. Endast 15 procent svarade nej. Bland de kvinnliga politikerna i kommunen var ja-sympatisšrerna betydligt mera sŠllsynta men andelen nej-sŠgare ungefŠr lika stort som – till och med nŒgot mindre Šn – inom gruppen mŠn. I stŠllet var nŠrmare varannan kvinna tveksam. Vid fšrdelning pŒ partier fanns den stšrsta andelen osŠkra inom s, fšljt av kds och c, medan alla inom v och nyd och de allra flesta inom m och fp hade bestŠmt sig. Stšrst andel nej-ršster Œterfanns inom v (tvŒ av tre) och c och kds (en fjŠrdedel i vardera partiet). Mycket tydlig ja-sŠgarmajoritet uppvisade nyd, m och fp. Tendenserna i denna parti- och kšnsfšrdelning av Mjšlbypolitikernas instŠllning till Sveriges medlemskap i EG/EU gŒr inte i annan riktning Šn vad som var fallet i riket som helhet.

Ideologin Šr – Œtminstone i teorin – den grundval varpŒ ett partis stŠllningstaganden och agerande i den praktiska politiken vilar. Trots denna funktion av fixpunkt och trots de fšrtroendevaldas relativt korta aktiva tid i politiken, anser hela 36 procent av politikerna att det egna partiets ideologiska inriktning har Šndrats sedan de antrŠdde sin politiska bana. MŠn upplever denna fšrŠndring i stšrre utstrŠckning Šn kvinnor. Mest utbredd Šr uppfattningen om fšrŠndrad ideologi inom de socialistiska partierna, nŠrmast fšljda av c. Ideologisk stabilitet eller ofšrŠnderlighet framtrŠder framfšr allt hos m och nyd, fšljda av fp och kds.

8. Organisations- och intresseanknytning

Samtidigt som politikernas funktion i det demokratiska systemet Šr att fšretrŠda de vŠljare av vilka de fŒtt sitt mandat, Šr det ett vŠlbekant faktum att mŒnga fšrtroendevalda Šven representerar olika organiserade intressen. Intresseorganisationer och politiska partier utgšr var sitt steg i den politiska processen: en artikulerande respektive aggregerande funktion enligt ett systemteoretiskt betraktelsesŠtt. Om samma personer upptrŠder i bŒda funktionerna, fŒr det naturligt nog konsekvenser fšr demokratin. En viktig aspekt pŒ demokrati och politiker i kommunen Šr dŠrfšr de fšrtroendevaldas organisations- och intresseanknytning och dŠrmed graden av korporativa inslag i det lokala politiska systemet. Finns lojaliteter – utšver den till vŠljarna – som pŒverkar politikerns maktutšvning?

Tre fjŠrdedelar av alla politiker i kommunen tillhšr en fackfšrening. Inom det socialistiska blocket Šr anslutningen sŒ gott som total. Den avgjort lŠgsta andelen fackfšreningsmedlemmar har m med 36 procent. M och c har en fšrhŒllandevis hšg andel egna fšretagare, vilket reducerar andelen fackfšreningsmedlemmar; detta gŠller i nŒgon mŒn Šven nyd och kds. Arbetstagare som stŒr utanfšr fackfšrening finns framfšr allt inom m och fp.

Graden av anslutning till nŒgon bostadsorganisation Šr lŒg bland kommunens politiker, ca 17 procent, och medlemskap fšrefaller inte vara ideologiskt betingat. Vare sig parti eller kšn synes vara av betydelse fšr frekvenserna.

De fšrtroendevaldas relationer till konsumentkooperationen har en pŒtagligt ideologisk prŠgel. En majoritet av de socialistiska politikerna – ungefŠr tvŒ tredjedelar inom bŒde v och s – har medlemskap i Konsum. En klar majoritet av de borgerliga politikerna Šr icke medlemmar; den avgjort lŠgsta andelen har m, Œtta procent.

Sparbanken, som har sitt ursprung pŒ orten och Šr den stšrsta banken hŠr, anlitas av mer Šn hŠlften av alla lokalpolitiker. En fjŠrdedel har i stŠllet sina affŠrer i Fšreningsbanken, medan švriga tre banker – alla affŠrsbanker – vardera representerar 5–10 procent av de fšrtroendevalda. Vid en partimŠssig fšrdelning pŒ de olika bankerna, avtecknar sig nŒgra mšnster som har en ideologisk grund eller beror pŒ den sociala hemvisten inom respektive parti. Den samhŠllsŠgda Nordbanken har klart stšrst kundandel inom s. Fšreningsbanken, som Šr jordbrukarbaserad, engagerar nŠrmare 60 procent av centerpartisterna. De bŒda privata affŠrsbankerna har en pŒtagligt stor andel av politikerna inom framfšr allt m men Šven c, vilka bŒda partiers fšrtroendevalda i gengŠld har en i fšrhŒllande till švriga partier avgjort mindre andel i Sparbanken. I jŠmfšrelse med mŠnnen fšredrar kvinnorna i hšgre grad Sparbanken och Nord­banken. I Fšreningsbanken och Handelsbanken har betydligt stšrre andel mŠn sina affŠrer.

Folksam och …stgšta Brandstodsbolag Šr de tvŒ fšrsŠkringsbolag som Šr mest anlitade av Mjšlby kommuns politiker, vardera svarande mot ca 30 procent av de fšrtroendevalda. OcksŒ i valet av fšrsŠkringsbolag spelar partitillhšrigheten en stor roll. Alla vŠnsterpartister och 56 procent av socialdemokraterna vŠljer folkršrelseanknutna Folksam, medan ingen moderat och mindre Šn 20 procent av de švriga tre traditionella borgerliga partiernas politiker Šr fšrsŠkrade i detta bolag. Starkast stŠllning inom alla borgerliga partier har …stgšta Brandstodsbolag, med undantag fšr kds dŠr nykterhetens Ansvar har ett par procentenheter stšrre andel. Trygg Hansa SPP har en sŠrskilt stark stŠllning inom m, fp och Šven nyd, med var femte politiker i vartdera partiet fšrsŠkrad.

Av trossamfund har svenska kyrkan sin starkaste stŠllning inom m, nyd, c och s. Alla inom de tre fšrstnŠmnda partierna och šver 90 procent av socialdemokraterna Šr medlemmar i statskyrkan. Andelen medlemmar i ett frikyrkosamfund Šr stšrst inom kds (tre av fyra) och folkpartiet (en av fyra), medan švriga partier endast har enstaka eller helt saknar frikyrkomedlemmar. V och fp har med tvŒ tredjedelar respektive en fjŠrdedel stšrst andel fšrtroendevalda som inte tillhšr nŒgot religišst samfund alls.

De sŠrskilda band och lojaliteter som kan rymmas inom ordenssŠllskap och andra mera slutna organisationer framhŒlls ibland som ett tŠnkbart hot mot demokratin. SŒ gott som uteslutande Šr medlemskap av detta slag en manlig fšreteelse och dessutom i mycket hšg grad en borgerlig sŒdan. Av Mjšlby kommuns politiker tillhšr var sjŠtte man en sammanslutning av typen Frimurarorden, Rotary eller Odd Fellows. Utan jŠmfšrelse stšrst medlemsfrekvens har m med 36 procent av hela partigruppen, dvs Šven kvinnorna inrŠknade. Av de moderata mŠnnen Šr varannan medlem i ett ordenssŠllskap eller liknande. Med enstaka undantag Šr det fšrutom moderater endast centerpartister som tillhšr nŒgon sammanslutning av aktuellt slag.

Den enda dagstidning som upprŠtthŒller en lokal bevakning av MjšlbyomrŒdet Šr …stgšta Correspondenten, …C. Denna borgerliga tidning lŠses av 98 procent av politikerna i kommunen, och 57 procent av alla lŠser ingen ytterligare dagstidning. Endast knappt sex procent av de fšrtroendevalda lŠser den andra regionala tidningen i lŠnsdelen, socialdemokratiska …stgšten. Av landets bŒda stšrsta morgontidningar, bŒda utgivna i Stockholm, lŠses Svenska Dagbladet av var fjŠrde moderat och tvŒ av fem inom nyd samt dŠrutšver av ingen fšrutom en centerpartist. Dagens Nyheter, som Šr den nŠst vanligaste tidningen bland Mjšlbypolitikerna, har lŠsare inom alla partier utom de bŒda minsta; stšrst Šr andelen inom fp och minst inom m. 16 procent av kommunalpolitikerna och nŒgon inom varje parti lŠser ocksŒ en kvŠllstidning. Valet av sŒdan – mellan Expressen och Aftonbladet – Šr tydligt ideologiskt prŠglat: ingen av de socialistiska politikerna lŠser den borgerliga tidningen och ingen av de borgerliga politikerna lŠser den socialdemokratiska tidningen, med undantag fšr kds, dŠr fšrdelningen Šr jŠmn pŒ de bŒda. Att man lŠser annan dagstidning Šn de nu nŠmnda fšrekommer endast inom fp. Inom alla partier utom v, kds och c finns Œtminstone nŒgon politiker som inte lŠser nŒgon dagstidning alls.

NŠr politikerna uppger sitt frŠmsta fritidsintresse blir friluftsliv det mest frekventa inom alla partier utom v; 28 procent av alla fšrtroendevalda i kommunen Šgnar sig helst Œt detta, och andelen Šr ungefŠr lika i de olika partierna. Som nŠst mest attraktivt fritidsintresse – ca 19 procent av den samlade politikerkŒren – framtrŠder idrott, vilket ocksŒ gŠller alla enskilda partier utom kds. Tredjeplatsen bland politikernas huvudsakliga fritidsintressen intas av teknik och hobby, som ocksŒ fšreter en tŠmligen likartad fšrdelning inom de olika partierna. NŒgot mindre Šn 12 procent av politikerna uppger fritidsintresset politik. Kyrklig verksamhet har en sŠrskild stŠllning inom kds och fp. Mellan kšnen mŠrks framfšr allt tvŒ skillnader: kvinnor men inte mŠn intresserar sig fšr hantverk och konsthantverk, medan mŠnnen i betydligt hšgre grad Šn kvinnorna dras till idrott.

9. Synen pΠden kommunala verksamhetens omfattning och effektivitet

Avgšrande fšr en politikers uppfattning om och utšvande av sin roll som offentlig makthavare Šr hans eller hennes grundlŠggande syn pŒ den kommunala verksamhet, varšver maktutšvningen sker. Central dŠrvid Šr instŠllningen till den kommunala – liksom hela den offentliga – sektorns omfattning och till dennas effektivitet, allt i relation till švriga delar av samhŠllet, dvs den privata sfŠren. Med detta sammanhŠnger ocksŒ frŒgor kring den kommunala verksamhetens organisation.

NŠr Mjšlbypolitikerna, utan pŒ fšrhand givna svarsalternativ, uppger vad de anser vara kommunens švergripande uppgift, framtrŠder inget tydligt mšnster i partifšrdelningen. Knappt tredjedelen av alla fšrtroendevalda anser att funktionen att ta tillvara invŒnarnas intressen Šr den švergripande, medan drygt en fjŠrdedel i stŠllet framhŒller tillhandahŒllande av kommunal service. Dessa bŒda svarskategorier Šr vŠl fšretrŠdda inom de olika partierna. Kommunens representativa funktion – att ta till vara invŒnarnas intressen – Šr nŒgot mera markerad inom nyd och m men Šven v liksom bland de kvinnliga politikerna – medan kommunens roll som serviceproducent sŠrskilt framhŒlls inom mittenpartierna c och fp. Alla švriga kategorier av svar som avgivits uppvisar avsevŠrt lŠgre frekvens och en mera sporadisk partifšrdelning.

I strŠvan att fŒ en bild av politikernas syn pŒ kommunen och dess verksamhet, har de tillfrŒgats om vad de anser vara den viktigaste kommunalpolitiska frŒgan. En klassificering av svaren ger vid handen att i fšrsta hand omsorgsfrŒgor – Šldre- och barnomsorg samt sociala frŒgor – och dŠrefter utbildning och ekonomi i nŠmnd ordning tillmŠts stšrst vikt av den samlade skaran fšrtroendevalda. Allra frŠmst placerar sig Šldreomsorgen; inom de borgerliga partierna m, c och fp Šr dock ekonomin viktigast. Omsorg och utbildning Šr klassiska kommunala verksamheter med rštter i den kyrkliga fšrsamlingen, varur dagens kommuner har utvecklats, och den kommunala ekonomin Šr naturligtvis en evig och fundamental realitet som medel fšr all verksamhet. AnmŠrkningsvŠrt Šr att flera andra stora verksamhetsomrŒden inom kommunen inte angivits av nŒgon eller endast av nŒgon enstaka politiker, exempelvis teknisk fšrsšrjning, sŒsom renhŒllning och gatuunderhŒll, och kultur och fritid. Den enda tydliga skillnaden mellan kšnen Šr kvinnornas relativt lŠgre prioritering av ekonomin. Vid fšrdelning pŒ partier framhŒlls ekonomin i mycket hšgre grad inom de tre traditionella borgerliga partierna. Social- och omsorgsfrŒgor Šr framfšr allt fšretrŠdda hos s och kds. Miljšn som viktigaste kommunalpolitiska frŒga fšrekommer frŠmst inom c, kds och v. Den frŒga som fŒr det mest likartade stšdet inom de olika partierna Šr den totalt sett nŠst mest frekvent angivna av alla, utbildning, som omkring en femtedel av varje partis fšrtroendevalda anser vara den viktigaste kommunala frŒgan.

En tydlig ideologisk dimension uppenbarar sig i politikernas syn pŒ vilken samhŠllssektor – stat, kommun eller det privata nŠringslivet – som Šr mest effektiv. PŒfallande mŒnga har avstŒtt frŒn att deklarera sin uppfattning i denna frŒga, bl a tvŒ av tre vŠnsterpartister och nŠrmare var tredje socialdemokrat och folkpartist. En mycket stor majoritet av alla borgerliga partiers fšretrŠdare anser emellertid att det privata nŠringslivet Šr effektivast. Av alla fem borgerliga partier har endast c och kds nŒgon enstaka politiker som anser kommunen effektivast. 30 procent av socialdemokraterna har fšredragit kommunen. Synen pŒ den statliga samhŠllssektorn som den mest effektiva finns endast inom s och dŠr av mindre Šn 5 procent. I motsats till partitillhšrigheten spelar politikerns kšn ingen stšrre roll fšr uppfattningen om olika samhŠllssektorers effektivitet.

SŒ gott som ingen politiker Šr missnšjd med hur den kommunala servicen fungerar. TvŒ tredjedelar av alla politiker, oavsett kšn, Šr – kanske fšga fšrvŒnande – ganska nšjda med den service som de sjŠlva som kollektiv Šr ansvariga fšr. 15 procent Šr till och med mycket nšjda, vilken instŠllning Šr sŠrskilt frekvent inom s och c. En mera neutral hŒllning intar ungefŠr lika mŒnga som de mycket nšjda. De som Šr varken nšjda eller missnšjda Šr betydligt mera frekventa inom de borgerliga partierna. VŠsentligen alla socialistiska politiker Šr ganska nšjda eller till och med mycket nšjda. OcksŒ alla nydemokrater utom en Šr ganska eller mycket nšjda, trots partiets upprinnelse i en kritisk hŒllning till den etablerade politiska verksamheten. Politikerna i de fyra borgerliga m, fp, c och kds redovisar tydligt en lŠgre grad av tillfredsstŠllelse med hur den kommunala servicen i kommunen fungerar, trots att det Šr dessa partier som under den aktuella mandatperioden innehar "regeringsmakten" i kommunen.

OcksŒ nŠr den kommunala servicen sŠtts i relation till den kommunalskatt som betalas, Šr tillfredsstŠllelsen stor hos politikerna šver lag, och partifšrdelningen Šr likartad den som gŠller synen pŒ hur den kommunala servicen fungerar. SŠmst service i fšrhŒllande till kommunalskatten anser de moderata politikerna att kommunen ger, trots att de sjŠlva representerar det ledande politiska partiet i kommunen under mandatperioden.

Den attityd de olika partiernas politiker har till avvŠgningen mellan sŠnkt skatt och škad kommunal service, som Šr en central frŒgestŠllning i instŠllningen till den kommunala verksamheten, fšljer i mycket hšg grad en traditionell partipolitisk vŠnster–hšgerskala. Partitillhšrigheten Šr avgšrande och kšnsskillnaderna Šr smŒ, Šven om kvinnliga politiker har en nŒgot mer vŠnsterorienterad instŠllning.

Den tydliga vŠnster–hšgerdimensionen i lokalpolitiken gšr sig gŠllande ocksŒ i politikernas sŠtt att fšrhŒlla sig till en hšjning av kommunalskatten fšr att genomfšra en angelŠgen reform. Skillnaden mellan de bŒda politiska blocken Šr markant, och stšrst Šr motsŠttningen mellan Œ ena sidan de reformvŠnliga partierna v och s och Œ den andra m och nyd, som vinnlŠgger sig om att inte hšja skattetrycket. Kšnsskillnaderna Šr nŠrmast obefintliga.

InstŠllningen till omfattningen av den kommunala verksamheten fšljer samma mycket tydliga vŠnster–hšgermšnster. De som mest omhuldar den kommunala verksamheten nšjer sig emellertid med att bevara omfattningen som den Šr nu; endast nŒgon enstaka politiker inom s och c kan tŠnka sig att expandera den kommunala sfŠren. Uppemot tvŒ tredjedelar av alla politiker vill bevara den nuvarande omfattningen, medan drygt en tredjedel – sŒ gott som uteslutande borgerliga politiker – vill minska kommunens verksamhet. Kvinnliga politiker har – i šverensstŠmmelse med tidigare redovisade ršn – en relativt mindre benŠgenhet Šn de manliga att skŠra ned den offentliga verksamheten.

En tredjedel av alla politiker i Mjšlby kommun vill minska antalet politiska poster i den kommunala organisationen, medan 60 procent inte anser att nŒgon fšrŠndring Šr angelŠgen. Endast enstaka politiker i olika partier skulle vilja se ett stšrre antal fšrtroendeposter. Stšrst angelŠgenhet att minska politikerorganisationen finns hos de bŒda smŒpartierna v och nyd, som saknar representation i den kommunala nŠmndorganisationen. Minst Šr viljan att reducera antalet politiker inom folkršrelsepartierna s och c. Kvinnliga politiker Šr i mycket hšgre grad Šn manliga motstŒndare till en minskning.

Tendensen i den partimŠssiga fšrdelningen av politikernas instŠllning till antalet kommunala nŠmnder fšljer i huvudsak mšnstret frŒn synen pŒ antalet politiska befattningar. Kds, fp och m Šr dock relativt mindre intresserade av att minska antalet nŠmnder Šn antalet poster, medan s och c, som bŒda Šr jŠmfšrelsevis negativa till att minska antalet politiker, i hšgre grad kan tŠnka sig att minska nŠmndernas numerŠr. Kšnsskillnaderna Šr mindre nŠr det gŠller antalet nŠmnder, men en viss olikhet bestŒr.

En klar majoritet, drygt 90 procent och utan skillnad mellan kšnen, anser att den kommunindelning som sedan 1971 gŠller i MjšlbyomrŒdet Šr bra. Inom alla partier utom de minsta v och nyd finns dock bŒde de som vill dela kommunen och de som vill utvidga den till en Šnnu stšrre enhet. Av de fšrhŒllandevis fŒ som inte Šr nšjda med dagens storlek mŠrks framfšr allt borgerliga politiker som vill ha mindre kommuner. En uppdelning pŒ Mjšlby och SkŠnninge kommuner eller till och med en ŒtergŒng till Mjšlby, SkŠnninge, Vifolka, Folkunga och Boberg ter sig alltsŒ inte sŠrskilt sannolik.

10. Demokratisyn och maktuppfattning

FolksuverŠniteten och demokratin Šr det officiella statsskickets till synes odiskutabla grundval. Men vilken Šr de kommunala politikernas syn pŒ hur den lokala makten bšr utšvas och pŒ hur den faktiskt utšvas? Denna deras instŠllning och uppfattning sŠtter naturligt nog spŒr i deras sŠtt att verka som medborgarombud. Fšr att fŒ kunskap om vilken faktisk funktion som den fšrtroendevalde fullgšr i det lokala politiska systemet Šr det centralt att studera i vilken grad politikernas egen rolluppfattning šverensstŠmmer med den demokratiska teorin.

NŠr varje politiker utan pŒ fšrhand uppstŠllda svarsalternativ fick uppge vad han eller hon anser vara den grundlŠggande uppgiften fšr honom eller henne som politiker, svarade 43 procent av alla att det gŠllde att fšra vŠljarnas talan; denna kategori har absolut majoritet hos kvinnorna. Det nŠst mest frekventa svaret blev "skšta och fšrbŠttra kommunen/samhŠllet". SamstŠmmigheten mellan partierna Šr stor och inga tydliga mšnster som Šr prŠglade av nŒgon ideologisk dimension kan observeras.

En fjŠrdedel av kommunens alla politiker anser att det finns brister i den kommunala demokratin i Mjšlby. En tendens kan fšrmŠrkas att politiker pŒ den vŠnstra delen av den politiska skalan liksom kvinnor Šr mera kritiska Šn borgerliga respektive manliga fšrtroendevalda. Endast ett par politiker anser dock att tillstŒndet Šr mycket dŒligt.

Mer Šn en tredjedel av politikerna anser att det finns en elit av politiskt, ekonomiskt, intellektuellt eller annat slag i Mjšlby kommun. SŠrskilt pŒtagligt Šr detta synsŠtt inom de tre yngsta partierna, nyd, kds och v, medan det inom vart och ett av de sedan lŠnge etablerade partierna finns en majoritet som fšrnekar existensen av nŒgon elit.

Vem har dŒ makten i Mjšlby kommun? Andelen politiker som avstŒtt frŒn att svara Šr anmŠrkningsvŠrt stor, mellan en fjŠrdedel och en tredjedel. Bland dem som svarat Šr uppfattningen klar, oavsett partitillhšrighet (med undantag fšr v): makten i Mjšlby ligger hos kommunstyrelsen. Av svarsfrekvenserna att dšma har dock kommunstyrelsens formella ledare, kommunalrŒdet, inget sŠrskilt inflytande; en enda politiker – en moderat kvinna – har ansett att kommunalrŒdet – likaledes en moderat kvinna – har den stšrsta makten i kommunen. Den nŠst stšrsta makthavaren i kommunen, enligt politikernas samlade uppfattning, Šr pressen, men den hamnar lŒngt efter kommunstyrelsen. Vid jŠmfšrelse av den demokratiska idealbilden med politikernas syn pŒ maktens hemvist i praktiken kan det noteras att inte en enda politiker angivit kommunens hšgsta beslutande organ, den folkvalda lokala riksdagen, kommunfullmŠktige. DŠremot bekrŠftas den formella strukturen genom kommunstyrelsens starka stŠllning. Undersškningsresultatet stšder ocksŒ den ofta fšrekommande uppfattningen att de kommunala facknŠmnderna har en svag stŠllning.

€ven om inte de fšrtroendevalda annat Šn undantagsvis anser att nŒgon eller nŒgra tjŠnstemŠn har den stšrsta makten i kommunen (se ovan), svarar 75 procent av alla politiker att tjŠnstemŠnnen har mycket stor eller nŒgorlunda stor makt šver politiken i kommunen. TjŠnstemannamakten betraktas som stor i sŠrskilt hšg grad inom mittenpartierna c och fp, men šver lag Šr partiskillnaderna smŒ och utan tydliga tendenser.

InstŠllningen till den egna maktstŠllningen Šr genomgŒende blygsam. Drygt tvŒ tredjedelar av alla politiker anser att de inte alls eller endast ganska litet pŒverkar politiken i kommunen. Maktlšsheten fšrefaller vara stšrst inom folkpartiet, dŠr en fjŠrdedel anser sig sakna all makt. Nyd, som har rollen av vŒgmŠstare mellan de etablerade partiblocken, Šr det parti dŠr flest fšrtroendevalda uppfattar sig ha stšrst makt. Andelen som anser sig pŒverka politiken mycket eller ganska mycket Šr stšrst inom de borgerliga partierna, med undantag fšr kds.

Den "demokratiska sjŠlvkŠnslan" fšrefaller det inte vara nŒgot stšrre fel pŒ bland kommunens politiker, oavsett partitillhšrighet. Ca 85 procent av alla fšrtroendevalda anser sig vara en frŒn demokratisk synpunkt god politiker, dŠribland alla inom de bŒda smŒpartierna v och nyd. De icke svarandes andel Šr stor inom flera partier.

En fjŠrdedel av politikerna vill ha mera makt. Lika vŠl som jakande svar kan tolkas som yttryck fšr personligt maktbegŠr eller en ideologiskt betingad vilja att expandera kommunens beslutsomrŒde, kan det vara en avspegling av respektive politikers nuvarande mšjligheter att pŒverka politiken. Borgerliga fšrtroendevalda – med undantag fšr kds-politikerna som Šr mest angelŠgna att ška sitt inflytande – vill i lŠgre grad Šn socialistiska ha mera inflytande. Kvinnorna šnskar mer Šn mŠnnen fŒ stšrre inflytande.

FšrhŒllandet att 85 procent av kommunens fšrtroendevalda anser sig vara frŒn demokratisk synpunkt goda politiker skapar inga stšrre fšrvŠntningar pŒ kommunalmŠnnens vilja att fšrŠndra demokratin i kommunen. 14 procent anger uttryckligen att demokratin ej behšver fšrŠndras och en tredjedel av alla politiker avstŒr frŒn att svara; inom m uppgŒr andelen till nŠrmare hŠlften. C intar en sŠrstŠllning genom att mer Šn var fjŠrde centerpartist anser att det inte behšvs nŒgon fšrŠndring av demokratin. Bland de fšrŠndringsvŠgar som fšreslŒs mŠrks framfšr allt ett škat medborgarengagemang och en stšrre šppenhet i behandlingen av kommunala frŒgor. Svaren, som avgivits utan bundna alternativ, ger ingen tydlig bild av att vara beroende av ideologisk tillhšrighet eller partigrupperingar.

11. Synen pΠpolitikernas kompetens och representativitet

Vilka kvaliteter – med avseende pŒ kompetens och representativitet – bšr politiker ha och vilka har de i praktiken? De fšrtroendevaldas egen instŠllning hŠrtill har relevans fšr fullgšrande av politikerskapet. Politikerna stŠlls i undersškningen infšr olika aspekter pŒ frŒgan hur folkviljan bŠst kanaliseras till de fšrtroendevalda i och fšr den kommunala maktutšvningen.

Representativa och kunniga politiker Šr en ledstjŠrna som knappast nŒgon demokrat fšrnekar. Endast 16 procent av de fšrtroendevalda sjŠlva anser dock att politikerna i kommunen Šr de mest lŠmpade med hŠnsyn till representativitet och kunnighet. Uppemot 40 procent anser att det bšr vidtas ŒtgŠrder fšr att hšja kvaliteten. UngefŠr lika mŒnga anser att det inte finns anledning till ŒtgŠrd. Inga systematiska partiskillnader fšreligger.

Mer Šn hŠlften av alla politiker i Mjšlby kommun – partiskillnaderna Šr smŒ – anser att det finns brister i politikernas kunskaper och insikter om kommunens organisation och funktionssŠtt och de fšrtroendevaldas roll i det demokratiska systemet. Endast inom c finns en majoritet som anser att kunskaperna och insikterna i stŠllet Šr goda. De manliga politikerna Šr nŒgot mera kritiska Šn de kvinnliga.

Fšr att komma till rŠtta med brister i kompetens och representativitet hos politikerna Šr škad utbildning och praktik fšr de fšrtroendevalda den lšsning som stšrst andel politiker i alla partier, utom nyd, fšresprŒkar (totalt 43 procent). Den nŠst mest frekventa lšsningen (17 procent), som har sitt stšd fšrdelat pŒ alla partier utom v, Šr ett stšrre urval av personer som vŠljs till politiker. Den tredje och sista ŒtgŠrd som fšreslagits av politiker frŒn alla partier – utom de bŒda minsta – Šr att skapa bŠttre fšrutsŠttningar fšr att utšva politikerskapet, t ex i form av ledighet frŒn fšrvŠrvsarbete. …vriga lšsningsfšrslag hŠrršr frŒn enstaka fšrtroendevalda och bildar inget tydligt partipolitiskt mšnster. En sŒ stor andel som var femte politiker har avstŒtt frŒn att svara.

Den fšrtroendevalde politikern Šr sina vŠljares ombud, kommunmedborgarnas tjŠnare. DŠrom rŒder ingen tvekan inom den demokratiska teorin. Men i praktiken Šr det endast tre av fyra kommunalpolitiker i Mjšlby som upplever att de faktiskt har sitt mandat frŒn medborgarna och kanaliserar deras vilja. Allra stšrst tvivel pŒ sin funktionsduglighet i den representativa demokratin hyser man inom fp, dŠr endast varannan politiker kŠnner sig agera pŒ vŠljarnas uppdrag och i deras intresse.

Det svenska representativa systemet fšr att kanalisera medborgarviljan till politiska beslut Šr uppbyggt pŒ partier. Det partibaserade valsystemet innebŠr att det i praktiken Šr omšjligt fšr medborgaren i gemen att pŒverka vilka personer som vŠljs till olika politiska befattningar. Fšrdelningen av poster i den kommunalpolitiska maktapparaten – liksom pŒ regional och nationell nivŒ – Šr en sak fšr partierna, vilket ger partierna en stark stŠllning. En fjŠrdedel av alla politiker i Mjšlby kommun anser att detta system Šr dŒligt och bšr Šndras, medan knappt tvŒ tredjedelar anser att det bšr bestŒ. Mest kritiska Šr de fšrtroendevalda inom fp och nyd, i vilka bŒda partier det finns en majoritet fšr att Šndra partivalsystemet.

En majoritet av politikerna i Mjšlby kommun Šr fšr att man šverger det nuvarande partivalsystemet och i stŠllet infšr en kombination av parti- och personval. Majoriteten Šr klar inom vart och ett av de borgerliga partierna, medan upp till tvŒ tredjedelar av politikerna inom de bŒda socialistiska partierna vill hŒlla fast vid partival. Inom det borgerliga blocket finns det i alla fem partierna till och med ett visst stšd fšr ett renodlat personval.

En tydlig skillnad mellan de bŒda politiska blocken fšreligger i synen pŒ att kommunala nŠmnder och styrelser skall rymma personer med erkŠnd sakkunskap pŒ det aktuella omrŒdet. Alla vŠnsterpartister och tvŒ tredjedelar av socialdemokraterna Šr avvisande, medan de borgerliga partierna kds, fp, m och nyd med bred marginal sŠger ja till ett sŒdant system. Folkršrelsepartiet c intar en mellanstŠllning; 53 procent svarar nej och 38 ja, samtidigt som partiet har den stšrsta andelen som avstŒtt frŒn att svara, nŠrmare 9 procent. MŠn och kvinnor skiljer sig inte Œt i sina synsŠtt, utan partitillhšrigheten fšrefaller vara avgšrande fšr instŠllningen till sakkunskap i den kommunala politikerorganisationen.

Politikernas arvoden upptrŠder dŒ och dŒ som en brŠnnande frŒga i samhŠllsdebatten. FrŒn kritiskt hŒll hšrs ibland kravet att det fšrtroende som medborgarna visar genom att utse nŒgon till sitt politiska ombud inte skall Œtfšljas av nŒgon ersŠttning alls. En motsatt stŒndpunkt Šr att arvodet skall vara sŒ hšgt att ingen skall avstŒ frŒn ett fšrtroendemannaskap av ekonomiska skŠl. Den fšrra uppfattningen har inget som helst stšd bland de fšrtroendevalda i Mjšlby kommun, och endast fem procent anser att arvodena bšr sŠnkas. Huvuddelen – fyra av fem politiker – anser att arvodena bšr vara som de Šr nu, medan 15 procent till och med vill hšja dem. Stšrst enighet i uppfattningen rŒder inom fp och v dŠr samtliga anser att politikerersŠttningen skall vara ofšrŠndrad, och inom nyd finns endast en politiker som avviker frŒn denna uppfattning. Inom alla švriga partier finns fšresprŒkare fšr bŒde hšjning och sŠnkning. Stšrst andel fšrtroendevalda som Šr fšr en hšjning pŒtrŠffas inom c och m. Kvinnorna Šr i hšgre grad Šn mŠnnen švertygade om att dagens ersŠttningsnivŒ skall bestŒ.

Inom alla partier finns en mycket stor majoritet fšr att man skall sŠtta en grŠns fšr det antal politiska uppdrag som en person fŒr inneha samtidigt, fšr att minska maktkoncentrationen och sprida makten till flera medborgare. En mycket stor andel – fyra femtedelar – av politikerna vill alltsŒ genomfšra en genomgripande fšrŠndring av nuvarande system. Kvinnorna Šr allra mest positiva till en maximering.

12. Synen pΠmedborgarnas politiska inflytande och deltagande

Den demokratiska teorins budskap Šr att makten tillkommer medborgarna. Dessa har att utšva inflytande pŒ politiken och delta i den politiska processen. Hur framgŒngsrik denna demokratimodell blir i praktiken, Šr avhŠngigt av politikernas instŠllning till och agerande fšr medborgarnas reella inflytande och deltagande. €r politikerna villiga att beskŠra sin egen makt till fšrmŒn fšr en mera aktiv och markerad demokratisk roll fšr den vanlige medborgaren?

Den lšsning som flest politiker – mer Šn 40 procent – fšreslŒr fšr att ška kunskaperna hos kommuninvŒnarna om den kommunala verksamheten i syfte att fŒ dem mera delaktiga Šr mera information i massmedia. De fšrtroendevalda fšreslŒr ytterligare metoder, som var och en dock bara anfšrs av ett mindre antal politiker. Den mest frekventa av dem – 10 procent – Šr infšrande av offentliga fullmŠktigemšten; fullmŠktiges šverlŠggningar Šr ju redan idag offentliga, varfšr fšrslagen torde avse ett škat deltagande frŒn medborgarnas sida, t ex sŒ att de fŒr vara med och debattera med eller stŠlla frŒgor till sina fšrtroendevalda. Mera radikala lšsningar, sŒsom inslag av direkt demokrati, har ett mycket svagt stšd. NŠrmare en fjŠrdedel av politikerna fšrklarar sig positiva utan att ha nŒgra idŽer om hur en fšrbŠttring skall Œstadkommas. Inom m och c finns de enda politiker som anser att man inte skall ška medborgarnas delaktighet, och dessa bŒda partier har dŠrtill en i jŠmfšrelse med švriga mycket stor andel icke-svarande.

Inom alla partier utom c finns stor majoritet fšr att šppna fullmŠktiges sammantrŠden sŒ att medborgarna fŒr stŠlla frŒgor till politikerna och delta i debatten. Minst positiva Šr, fšrutom c, de tvŒ stšrsta partierna m och s, som bŒda innehaft den hšgsta politiska makten i kommunen.

OcksŒ inom alla partier utom c finns en švervikt fšr att alla medborgare skall fŒ rŠtt att lŠgga fram fšrslag till fullmŠktige, kommunens riksdag och hšgsta beslutande organ. Framfšr allt Šr det de kvinnliga politikerna som fšretrŠder denna tanke.

Det demokratiska sinnelag som politikerna deklarerat i sin instŠllning till medborgarnas delaktighet framkommer ocksŒ i deras syn pŒ kommunala folkomršstningar. SŒdana har aldrig fšrekommit i Mjšlby kommun men šver 80 procent av alla kommunalpolitiker vill nu att detta instrument fšr medborgarmakten skall infšras. 17 procent av dem vill dessutom att folkomršstningarna skall vara beslutande. Stšrst motstŒnd till folkomršstningar finns inom s och dŠrefter c och m, medan den mest positiva synen fšrekommer inom smŒpartierna. De bŒda stšrsta partierna Šr minst tilltalade av tanken pŒ beslutande omršstningar. Att folkomršstningarna ocksŒ skall vara beslutande – inte bara rŒdgivande – har starkast stšd bland de kvinnliga politikerna.

Den fria debatten Šr demokratins livsluft, brukar det heta. Men samtidigt kan ett šppet och kritiskt meningsutbyte vara ett hot mot etablerade makthavare. Mellan 10 och 15 procent av politikerna i tre av de borgerliga "regeringspartierna" – m, fp och c – anser att den politiska debatten inte bšr frŠmjas; en moderat politiker svarade till och med att debatten skall skštas av politikerna sjŠlva utan inblandning av de vanliga medborgarna! En femtedel av alla politiker har inte besvarat frŒgan alls, medan švriga fšreslŒr olika ŒtgŠrder. Framfšr allt fšresprŒkas – med likartat stšd i de flesta partier – fullmŠktigemšten dŠr medborgarna deltar samt mera information till medborgarna.

13. Synen pŒ rŠttssŠkerhet och kontroll

Den demokratiska processen Šr inte fullbordad vare sig genom medborgarnas deltagande i allmŠnna val eller genom att de mellan valen utšvar inflytande pŒ sina valda ombud. HŠrutšver krŠvs att de politiska besluten – som i idealfallet Šr demokratiskt vŠlgrundade – ocksŒ blir rŠtt verkstŠllda, dvs att politikers och tjŠnstemŠns maktutšvning fšljer de spelregler som uppstŠllts i grundlagens, den allmŠnna lagens och det demokratiska sakbeslutets form. FšrutsŠttningen fšr att detta medborgerliga intresse av rŠttssŠkerhet tillgodoses Šr effektiva kontrollmekanismer och en aktiv tillŠmpning av dessa. SŒdana demokratifrŠmjande inslag i systemet innebŠr per definition en begrŠnsning av politikers och tjŠnstemŠns makt. En central aspekt vid bedšmningen av en fšrtroendevalds kvaliteter som aktšr i en demokratisk rŠttsstat Šr dennes attityder till rŠttssŠkerhet och kontroll.

En femtedel av alla fšrtroendevalda anser att rŠttssŠkerheten pŒ det kommunala omrŒdet i Mjšlby har brister. Inom v, c, fp och m finns till och med de som anser att den Šr direkt dŒlig. Stšrst tillfredsstŠllelse med rŠttssŠkerheten noterar s.

En nŠrmare analys visar tydligt att ju mer involverad i den kommunala maktutšvningen en politiker Šr – i form av exempelvis antal uppdrag och antal Œr av politisk verksamhet – desto mindre kritisk Šr han eller hon till rŠttssŠkerheten. De politiker som varit aktiva i en annan kommun anser ocksŒ i hšgre grad att det finns rŠttssŠkerhetsbrister inom Mjšlby kommun.

En sŠrskild form av rŠttssŠkerhetsbrister Šr politiska tjŠnstetillsŠttningar, dŠr den sakliga kompetensen fšr tjŠnsten fŒr ge vika fšr politisk renlŠrighet och lojalitet. Hela 38 procent av politikerna i Mjšlby anser att det tagits politiska hŠnsyn vid tjŠnstetillsŠttning inom den kommunala fšrvaltningen; 22 procent svarar reservationslšst ja medan švriga anser att det fšrekommit i viss mŒn. PŒtagligt mŒnga, var femte politiker, har avbšjt att svara pŒ denna frŒga. Stšrst andel som anser att politiska utnŠmningar av tjŠnstemŠn inte fšrekommit finns inom de socialistiska partierna, ca tvŒ tredjedelar inom respektive parti.

InstŠllningen till den "tredje kommunmakten", dvs det fria ordets fšretrŠdare i form av framfšr allt lokalpressen, Šr ingalunda entydig bland kommunens politiker. De flesta anser att massmedias kontroll Šr tillrŠcklig och en mindre del tycker att den Šr fšr ingŒende. 46 procent av de fšrtroendevalda hŠvdar i stŠllet att massmediakontrollen bšr bli effektivare. Minst entusiastiska šver massmedias delaktighet i det politiska spelet fšrefaller centerpartisterna vara; hela 15 procent av dem anser att kontrollen Šr fšr ingŒende och mindre Šn en fjŠrdedel šnskar utvidga den. Inom vart och ett av partierna nyd, c och m finns majoritet fšr att massmediakontrollen inte bšr bli effektivare.

NŒgon kommunal besvŠrsnŠmnd har inte inrŠttats i Mjšlby, trots att en majoritet av kommunens politiker šnskar en sŒdan. Denna instans fšr pršvning av klagomŒl šver politikers och tjŠnstemŠns beslut och handlande har stšd hos ett flertal inom samtliga partier utom c och s, men endast inom s finns majoritet emot (exakt 50 procent); c har en stor andel icke-svarande. Kvinnor Šr aningen mera positiva – framfšr allt mindre negativa – till en kommunal besvŠrsnŠmnd.

14. InstŠllningen i vissa sakfrŒgor pŒ de sociala och kulturella omrŒdena

Det avsedda syftet med de politiska processerna Šr ytterst att fatta beslut i konkreta Šrenden. Vilka frŒgor som stŒr pŒ den politiska dagordningen Šr naturligtvis oerhšrt mŒngskiftande. Fšr att belysa politikernas stŒndpunktstagande i sak, hŠmtas i undersškningen exempel frŒn dels det sociala, dels det kulturella fŠltet inom den kommunala verksamheten. HŠr framtrŠder en mšjlighet att se i vilken utstrŠckning som instŠllningen i olika politiska frŒgor verkligen Šr beroende av partitillhšrighet, vilket inte sŠllan Šr den allmŠnna och av politikerna sjŠlva understšdda fšrestŠllningen.

En klar skillnad fšreligger mellan de socialistiska och de borgerliga partiernas instŠllning till kommunens anslag till barnomsorgen. Inom de fšrra Šr benŠgenheten att hšja anslagen betydligt stšrre Šn inom de borgerliga partierna, dŠr kds har den mest "vŠnsterorienterade" synen. Undersškningen ger dock inte besked om huruvida olikheten beror pŒ ideologi eller rŒdande majoritetsfšrhŒllanden under mandatperioden. Skillnaderna mellan kšnen Šr mycket smŒ, om Šn kvinnorna i nŒgot hšgre grad har en positiv instŠllning.

I politikernas syn pŒ ŒldringsvŒrden Šr skillnaden mellan blocken inte lika tydlig Šven om den fšrekommer Šven hŠr. …ver lag Šr instŠllningen till hšjda anslag betydligt mera positiv nŠr det gŠller ŒldringsvŒrden Šn barnomsorgen; tvŒ tredjedelar Šr fšr och en fjŠrdedel emot, medan det omvŠnda gŠller i fšregŒende fall. Inom alla partier utom nyd finns en majoritet fšr att hšja anslagen till ŒldringsvŒrden. Kvinnliga politiker Šr mera benŠgna till hšjning Šn mŠnnen.

Politikernas instŠllning till satsning pŒ ett tredje omsorgsomrŒde, de handikappade, Šr snarlik den till ŒldringsvŒrden, med tvŒ tydliga undantag: c och m Šr betydligt mindre intresserade av att satsa pŒ handikappade. Sammantaget Šr dock en majoritet av de fšrtroendevalda i kommunen – kvinnor i samma grad som mŠn – beredda att hšja anslagen till handikappade. Andelen svarande Šr betydligt lŠgre nŠr det gŠller detta omsorgsomrŒde jŠmfšrt med de bŒda fšregŒende.

Barn- och ungdomsverksamhet, fšreningslivet och biblioteken Šr i tur och ordning de tre mest frekventa omrŒden inom kultur- och fritidssektorn som politikerna anger som mest angelŠgna att hšja anslagen till. …vriga verksamhetsomrŒden som fšrekommer bland svaren har framhŒllits av endast mindre antal politiker. 15 procent anser att anslagen till kultur- och fritidssektorn inte skall hšjas. De fšrtroendevalda inom c, fp och m samt de manliga politikerna framhŒller sŠrskilt fšreningslivet, medan de švriga partierna och de kvinnliga politikerna helst vill satsa pŒ barn och ungdom.

Av alla politiker i Mjšlby kommun anser 70 procent att det Šr mycket eller ganska viktigt att kommunen stšder det lokalhistoriska arbetet i omrŒdet. Var femte fšrtroendevald fšrhŒller sig likgiltig, medan sex procent anser det vara ganska oviktigt och tvŒ moderater och tvŒ socialdemokrater att det till och med Šr helt oviktigt. Vid en geografisk fšrdelning av politikerna framstŒr SkŠnningeborna som avgjort mest positiva till lokalhistoriska satsningar.

En frŒga som var aktuell i lokalpolitiken nŠr undersškningen genomfšrdes gŠller eventuell bebyggelse i Hagaparken i Mjšlby. Uppemot tvŒ tredjedelar anser att omrŒdet skall lŠmnas oršrt, medan en femtedel vill ha byggnation dŠr. Stšrst benŠgenhet att bygga finns inom m och nyd, medan v och fp har stšrst andel motstŒndare.

15. Slutsatser och sammanfattning

Det švergripande syftet fšr denna maktundersškning Šr att teckna en bild av hur Mjšlby kommuns politiker motsvarar de demokratiska idealen. Under forskningsarbetet har en mycket stor andel – 90 procent – av kommunens 220 fšrtroendevalda visat sitt intresse genom att besvara de inte mindre Šn 113 frŒgor som stŠllts till var och en. Denna beredvillighet Šr i sig ett tecken som ingalunda talar emot ett demokratiskt sinnelag.

I de samlade undersškningsresultaten avtecknar sig vissa mšnster, som ger anledning att pršva nŒgra teser om hur kommunalpolitikerna grupperar sig utmed olika konfliktdimensioner. Det representativa politiska systemet Šr uppbyggt pŒ partier. Konkurrensen dem emellan Šr tŠnkt att garantera demokratins funktionsduglighet. De resultat som undersškningen visar ger dock anledning att ifrŒgasŠtta om skillnader och motsŠttningar mellan olika partier verkligen utgšr den viktigaste lokalpolitiska konfliktdimensionen.

Tydliga tecken i studien av politiker och demokrati i Mjšlby kommun visar att i stŠllet politiker oavsett partifŠrg har mycket gemensamt. Mšjligen Šr detta ett uttryck fšr en nŠrmast definitionsmŠssig motsŠttning mellan medborgarnas och makthavarnas intressen. Den har sin grund i att de senares uppgift Šr att se till samhŠllet som helhet och verka fšr att dess lŒngsiktiga mŒl nŒs, Œtminstone delvis i motsats till den enskilde individens naturligt kortsiktiga agerande fšr att maximera sin nytta. Men intressegemenskapen šver partigrŠnserna kan ocksŒ varsla om brister i demokratin, varvid entreprenšrsfšrhŒllandet mellan vŠljare och valda fšrbytts i ett politikerskrŒ som knyts samman av sitt intresse fšr makten och avgrŠnsar sig enat mot de medborgare vars makt de fšrvaltar. I sŒdant fall rŒder den grundlŠggande konfliktdimensionen inte mellan partier utan fastmera mellan vŠljare och valda.

En fšrsta aspekt att studera fšr att fŒ uppfattning om graden av intressegemenskap – eller intressemotsŠttning – mellan vŠljare och valda Šr hur vŠl politikerkŒren avspeglar medborgarna, dvs vilka bland dessa som utses att fšretrŠda de švriga. Utgšr politikerna ett representativt tvŠrsnitt eller en "elit" stŒende vid sidan av medborgarna?

Att representativiteten ingalunda Šr total framgŒr redan av att bara en tredjedel av politikerna Šr kvinnor. Endast i fp kommer kvinnorna upp i en lika stor andel som mŠnnen; i partiets fullmŠktigegrupp Šr kvinnorna till och med i majoritet. OcksŒ de fšrtroendevaldas Œldersfšrdelning avviker frŒn medborgarnas; politikernas genomsnittsŒlder Šr drygt 50 Œr med endast smŒ partiskillnader. Politikerdebuten har genomsnittligt begŒtts vid 36 Œrs Œlder, och i medeltal har kommunens fšrtroendevalda innehaft kommunalpolitiska uppdrag i 11 Œr. Bland politikerna – šver hela partifŠltet – Šr en mycket hšg andel, som vida šverstiger andelen hos befolkningen i švrigt, gifta. De samboende Šr i stŠllet fŒ; inom kds finns inte nŒgon enda. 90 procent av alla politiker har barn.

Mjšlby kommun styrs ingalunda av infšdingar, utan tvŒ tredjedelar av politikerna kommer ursprungligen frŒn en annan plats Šn den kommun de nu deltar i ledningen av. SŠrskilt stort Šr inslaget av utsocknes i v och fp, medan rotfastheten Šr stšrst inom s, c, m och nyd. Trots den stora andelen inflyttade fšrtroendevalda finns bland kommunens politiker endast en utomnordisk invandrare. En fjŠrdedel av politikerna har sitt arbete utanfšr kommunen.

Mer Šn hŠlften av alla politiker i kommunen tillhšr socialgrupp 2. En tredjedel av de fšrtroendevalda har enbart folk- eller grundskola och ungefŠr lika mŒnga behŠrskar inget sprŒk utšver modersmŒlet. TvŒ tredjedelar av de manliga saknar sŠrskild militŠr ledarskapsutbildning. Inga markanta avvikelser frŒn medborgarna i švrigt fšreligger alltsŒ i dessa sociala avseenden, och man kan knappast i detta sammanhang tala om dem som fŒtt mandat att leda kommunen som en elit.

TvŒ tredjedelar av politikerna innehar partiuppdrag parallellt med sitt kommunalpolitiska vŠrv, men endast en liten del av politikerna axlar ett offentligt uppdrag pŒ hšgre nivŒ Šn den kommunala. Vid rekrytering till de kommunala posterna har partiledningen stor makt, vilket gŠller alla partier. Enligt politikernas egen utsago har dŠremot vŠljarna dŠrvid inget inflytande.

Ett av undersškningens mera anmŠrkningsvŠrda resultat Šr att en tredjedel av alla kommunalpolitiker i val har ršstat pŒ ett annat parti Šn det de nu tillhšr. Detta styrker tesen att partiskillnaderna inte Šr de viktigaste i politiken. I samma riktning pekar det faktum att nŠrmare hŠlften av kommunens alla fšrtroendevalda uppger att de i utšvandet av sitt uppdrag faktiskt har ršstat mot sitt eget parti.

Ett uttryck fšr att politikerna i alla fall inte utgšr ett slumpvis urval av medborgarna utan snarare bildar en avgrŠnsad grupp, Šr det fšrhŒllandet att drygt 40 procent av alla politiker i kommunen Šr barn till politiker. SŠrskilt markant Šr detta inom de fyra borgerliga partierna, dŠr andelen Šr 50 procent. Vidare Šr mellan en tredjedel och en fjŠrdedel av de fšrtroendevalda inom alla partier utom nyd gifta eller samboende med annan politiker. NŠrmare 80 procent, i stort sett oavsett kšn och parti, har dessutom politiker i sin trŠngre umgŠngeskrets – och dessa hšr ingalunda uteslutande hemma i det egna partiet: tvŒ tredjedelar av alla politiker rŠknar i sin nŠrmaste umgŠngeskrets politiker av annan fŠrg. SlŠktskap, Šktenskap och vŠnskap har alltsŒ en pŒtagligt politisk prŠgel fšr kommunens lokalpolitiker. De Šr barn till politiker, gifter sig med politiker och umgŒs med politiker – och partitillhšrighet saknar stšrre betydelse.

Fšrutom vilka politikerna Šr, har vad de gšr i sina fšrtroendeuppdrag betydelse fšr hur lŠmpade de Šr att fullgšra sin representativa funktion i ett demokratiskt system. €r de verkligen aktiva ombud fšr medborgarna, som den demokratiska teorin fšrutsŠtter?

Ett av de mest fundamentala inslagen i den demokratiska aktiviteten Šr deltagande i den politiska debatten, inte framfšr allt den interna i den egna partigruppen utan den offentliga dŠr medborgarna Šr involverade som lŠsare eller Œhšrare och i bŠsta fall Šven meddebattšrer. Hela 70 procent av alla fšrtroendevalda i Mjšlby kommun har dock aldrig skrivit en debattartikel, och likheten mellan partierna Šr mycket stor. En lika stor andel har aldrig hŒllit ett tal till allmŠnheten. FŒ Šr ocksŒ de som talat i det lokala parlamentet, fullmŠktige. €ven i de mera personliga relationerna mellan vŠljare och valda finns brister; fšr en fjŠrdedel av alla politiker har det aldrig nŒgonsin intrŠffat att medborgare tagit kontakt med honom eller henne som folkvalt ombud. Vidare har inte mindre Šn hŠlften av alla politiker aldrig varit med om att en vŠljare fšrsškt aktivera den demokratiska processen genom att utšva inflytande pŒ sitt ombud. En tredjedel har blivit utsatta fšr lobbying frŒn exempelvis intresseorganisationer eller fšretag.

Fšrutom att medborgarna i en levande demokrati pŒ olika sŠtt ger sina valda ombud instruktioner fšr hur det politiska uppdraget skall drivas, Šr den medborgerliga kontrollen av politikerna ett ofrŒnkomligt inslag i uppdragsfšrhŒllandet mellan vŠljare och valda. I Mjšlby kommun har emellertid kontinuerlig sŒdan kontroll erfarits av endast sex procent de fšrtroendevalda. Tre fjŠrdedelar har aldrig nŒgonsin utsatts fšr sina uppdragsgivares granskning.

SamstŠmmigheten mellan kommunens politiker Šr nŠrmast total nŠr det gŠller val av dagstidning fšr att skaffa sig information. 98 procent, oavsett partitillhšrighet, lŠser den borgerliga …stgšta Correspondenten. 57 procent av politikerna lŠser dessutom ytterligare en daglig tidning, samtidigt som det finns ett fŒtal som inte lŠser nŒgon dagstidning alls. Endast knappt sex procent lŠser den socialdemokratiska lokaltidningen …stgšten.

Enigheten kring vad som anses som de viktigaste kommunalpolitiska frŒgorna Šr stor: de klassiska kommunala verksamheterna omsorg och dŠrnŠst utbildning fšrenar partierna. Utbildning fŒr det mest likartade stšdet inom alla partier. DŠremot anfšr ingen eller nŠstan ingen inom de olika partierna teknisk fšrsšrjning eller kultur och fritid.

Inte heller nŠr det gŠller de fšrtroendevaldas fritidsintressen finns nŒgra stšrre partiskillnader: friluftsliv och idrott dominerar hela det politiska fŠltet och fšljs av teknik och hobby.

Politikernas syn pŒ demokrati och uppfattning om maktfšrhŒllanden i kommunen andas ocksŒ stor samstŠmmighet šver partigrŠnserna. En fjŠrdedel av alla anser att det finns brister i demokratin inom Mjšlby kommun. PŒ frŒgan var makten i kommunen finns svarar de flesta kommunstyrelsen, medan inte nŒgon anfšr kommunens hšgsta organ, kommunfullmŠktige. Endast fyra procent anser att makten finns hos medborgarna. Vad gŠller de kommunala tjŠnstemŠnnens inflytande šver politiken, framhŒller hela 75 procent av de fšrtroendevalda att tjŠnstemŠnnen har stor makt. I anslutning hŠrtill hŠvdar 38 procent av politikerna att det finns inslag av politiska tjŠnstetillsŠttningar. Maktlšsheten hos politikerna sjŠlva fšrefaller stor: drygt tvŒ tredjedelar anser att de inte alls eller endast ganska litet pŒverkar politiken i kommunen. En fjŠrdedel av politikerna vill ha mera makt. SjŠlvkritiken hŒller dock inte jŠmna steg med maktlšsheten; 85 procent av alla anser att de Šr goda politiker. Synen pŒ andra politikers kompetens Šr emellertid inte lika positiv i det att nŠrmare 40 procent – utan partiskillnader – anser att kvaliteten pŒ politikerna i kommunen bšr hšjas. Mer Šn hŠlften av alla hŠvdar att det finns brister i politikernas kunskaper om hur kommunen fungerar och Šr organiserad och vilken roll de fšrtroendevalda har i en demokrati. En klar majoritet av alla som svarat efterlyser mer utbildning. MŒnga vill ocksŒ se ett stšrre urval av dem som vŠljs till politiker. Endast tre av fyra politiker i Mjšlby kommun anser att de har sitt mandat frŒn medborgarna, fšrutan vilket en bŠrande del av demokratins idŽ faller.

Till fšrbŠttring av den kommunala demokratin Šr en majoritet av politikerna fšr att man šverger nuvarande partivalsystem och infšr en kombination av parti- och personval. Fyra femtedelar av alla vill genomfšra en genomgripande fšrŠndring sŒ att varje politiker fŒr inneha endast ett politiskt uppdrag, utšver att vara fullmŠktig. I syfte att ška medborgarnas inflytande finns en klar majoritet i alla partier utom c fšr att dels šppna fullmŠktigemštena sŒ att medborgarna fŒr stŠlla frŒgor och debattera, dels ge medborgarna fšrslagsrŠtt till fullmŠktige. Det finns Šven en mycket stor majoritet – šver 80 procent – fšr att anordna kommunala folkomršstningar; 17 procent vill till och med ha beslutande folkomršstningar. Fšr att inrŠtta en kommunal besvŠrsnŠmnd finns ocksŒ stšd av en majoritet. Uppemot hŠlften av de fšrtroendevalda anser att massmediakontrollen bšr bli effektivare, medan en mindre del anser att den i stŠllet Šr fšr ingŒende.

Vad gŠller politikernas instŠllning i olika sakfrŒgor noteras att de genomgŒende Šr betydligt mera positiva till ŒldringsvŒrd Šn barnomsorg, och med tvŒ tredjedels majoritet vill politikerna hšja anslagen till ŒldringsvŒrden.

Samtidigt som de olika partiernas fšretrŠdare uppvisar betydande gemensamma drag till stšd fšr en central roll fšr konfliktdimensionen vŠljare–valda, finns ŠndŒ belŠgg fšr att den klassiska vŠnster–hšgerskalan inte helt saknar betydelse. Skillnader mellan partierna enligt denna kan Œterfšras pŒ sŒvŠl sociala som ideologiska faktorer men Šven pŒ den nŠra anslutande motsŠttningen mellan "regering" och opposition, dvs under den ifrŒgavarande mandatperioden borgerliga respektive socialistiska.

Tydliga sociala skillnader fšreligger mellan vŠnster och hšger. Det finns en markant stšrre andel politiker tillhšrande socialgrupp 1 inom det borgerliga blocket Šn vad det finns inom det socialistiska, dŠr i stŠllet socialgrupp 3 har motsvarande stŠllning. Detta mšnster Œterkommer fšr politikernas fšrŠldrar: borgerliga politikers fŠder tillhšr i hšgre grad grupp 1, medan grupp 3 Šr starkast inom de socialistiska partierna. Kds och nyd visar hŠr dock stšrst likhet med de socialistiska. De borgerliga partifšretrŠdarnas inkomster Šr i genomsnitt hšgre Šn de socialistiskas; c fšreter dock lŠgst medelinkomst av alla partier. Fšr utbildning och Šven sprŒkkunskaper redovisar m och fp de hšgsta vŠrdena och s de lŠgsta. Samma skala fšljer de fšrtroendevaldas militŠra utbildning, och den klart hšgsta finns inom m. Inom kds, som i flera olika avseenden avviker frŒn den borgerliga kretsen, har en tredjedel av mŠnnen gjort vapenfri tjŠnst och totalt šver hŠlften inte gjort nŒgon militŠrtjŠnst alls, vilket klart Œtskiljer partiet frŒn alla andra.

Inom de socialistiska partierna Šr de offentliganstŠllda i majoritet medan inom de borgerliga i stŠllet de privatanstŠllda dominerar. En majoritet av folkpartisterna arbetar dock inom den offentliga sektorn. BetrŠffande vilka politikomrŒden inom kommunen som Šr viktigast skiljer sig uppfattningen mellan partierna dŠrigenom att de tre traditionella borgerliga – m, fp och c – vŠrderar utbildningsfrŒgor fšre sociala frŒgor, som s och kds prioriterar framfšr den fšrra kategorin.

Innehav av fackfšreningsuppdrag visar en klar skillnad mellan borgerliga och socialistiska; dŠrtill Šr det endast inom s som fackfšreningsengagemang Œberopas som anledning till att man blev politiskt aktiv. Ett lika tydligt vŠnster–hšgermšnster, fast omvŠnt, framtrŠder fšr politikernas innehav av uppdrag i bolagsstyrelser. Utefter skalan vŠnster–hšger fšrdelar sig ocksŒ kommunens politiker med hŠnsyn till fackfšreningstillhšrighet, medlemskap i konsumentkooperationen, val av bank och fšrsŠkringsbolag samt val av sŒvŠl morgon- som kvŠllstidningar utšver …stgšta Correspondenten. Borgerliga politiker vŠrvar i hšgre grad varandra "kollegialt" till politiska uppdrag, med de socialistiska i motsvarande grad rekryteras av nŒgot partiorgan.

Det Šr uppenbart att vissa skillnader mellan politiker frŒn olika partier Šr ideologiskt betingade. Samtidigt anser mer Šn en tredjedel av alla fšrtroendevalda att det egna partiets ideologiska inriktning har Šndrats under den relativt korta tid som gŒtt sedan de blev aktiva. Framfšr allt Šr sŒ fallet inom de bŒda socialistiska partierna och c.

Vid ett studium av hur politikerna betraktar och fšrhŒller sig till den kommunala verksamheten, noteras att fšretrŠdare fšr de borgerliga partierna m, c och fp framfšr allt anfšr ekonomin som den viktigaste kommunalpolitiska frŒgan, medan social- och omsorgsfrŒgor i stŠllet trŠder i fšrgrunden hos s och kds. En tydlig, traditionell skillnad mellan de tvŒ politiska blocken framstŒr i instŠllningen till den privata respektive offentliga sektorns effektivitet, till den kommunala verksamhetens omfattning och till kommunalskattens storlek. Detsamma gŠller politikernas tillfredsstŠllelse med hur den kommunala servicen fungerar, ocksŒ nŠr servicen sŠtts i relation till den kommunalskatt som betalas. Skillnaden mellan hšger och vŠnster bekrŠftas genom partirepresentanternas instŠllning i sakfrŒgor ršrande barnomsorg, ŒldringsvŒrd och stšd till handikappade, varvid dock kds – som i flera andra fall – uppvisar stor likhet med vŠnsterpartierna.

Fšr att šverge nuvarande partivalsystem och infšra en kombination av parti- och personval finns majoritet inom vart och ett av de borgerliga partierna medan de socialistiska vill bevara de renodlade partivalen. Precis samma majoritetsfšrhŒllanden rŒder i frŒgan om att utse personer med sakkunskap till ledamšter i nŠmnder och styrelser; de borgerliga Šr fšr och de socialistiska emot.

De borgerliga partierna utgšr den politiska majoriteten och "regeringsunderlaget" i kommunen under mandatperioden, med en kŠrna av de tre traditionella c, fp och m. De skillnader som i olika avseenden kan noteras mellan dessa Œ ena sidan och švriga partier Œ den andra, behšver inte ha sin grund i ideologiska eller sociala skillnader utan kan bero pŒ den aktuella maktstŠllningen. De tre nŠmnda borgerliga partierna uppvisar en i fšrhŒllande till de švriga stor andel – mellan 10 och 15 procent – som anser att den politiska debatten inte bšr frŠmjas. Samtidigt har de borgerliga en klart mera kritisk instŠllning till politiska tjŠnstetillsŠttningar i kommunen.

Inte heller sjŠlva maktundersškningens genomfšrande och politikernas deltagande undandrar sig en skillnad mellan hšger och vŠnster. Ett klart stšrre bortfall uppvisas av de borgerliga partierna.

Olika partiers karaktŠristiska drag framkommer ocksŒ i frŒga om medlemskap i statskyrkan. Inom m, c, s och nyd Šr sŒ gott som alla medlemmar. Frikyrkotillhšrigheten Šr stšrst inom kds och fp. En majoritet av vŠnsterpartisterna tillhšr inte nŒgot religišst samfund alls, vilket ocksŒ gŠller en fjŠrdedel av folkpartisterna.

Vid en geografisk fšrdelning av de fšrtroendevalda pŒ olika ortstyper och kommundelar framtrŠder s, v, nyd och kds som tŠtortspartier. Framfšr allt har deras politiker sin hemvist i Mjšlby, dŠr de tre traditionella borgerliga partierna som motsats har en markant liten andel. C Šr knutet framfšr allt till Folkunga och SkŠnninge, dŠr kommunens mest utprŠglade jordbruksbygd finns. Fp har sitt starkaste fŠste i Mantorp, prŠglat av medelklass med sŠrskild anknytning till Linkšping, medan m har en framtrŠdande stŠllning i SkŠnninge. M och c Šr de partier som Šr mest utmŠrkande fšr landsbygden, under det att 95 procent av alla socialdemokratiska politiker hšr hemma i nŒgon tŠtort. Av de politiker som kommer frŒn omrŒdet fšr fv Bobergs landskommun tillhšr alla utom en m, c eller fp.

Ett mšnster som sammanhŠnger med dimensionen land–stad kan observeras i undersškningsresultaten. Det kan ocksŒ vara ett uttryck fšr en Œtskillnad mellan Œ ena sidan personer med bundenhet till trakt och jord och Œ den andra dem som kommit inflyttande, framfšr allt till de vŠxande tŠtorterna. I termer av partier grupperar sig m och c – de bŒda som mest fšrknippas med kulturkonservatism – fšr sig i kontrast till švriga. HŠlften av kommunalpolitikerna inom m och c har ocksŒ uppdrag inom en kyrkokommun; nŠrmast dŠrefter kommer s och fp med drygt en fjŠrdedel. I frŒga om politikers tillhšrighet till ordenssŠllskap och andra mera slutna organisationer Šr det i stort sett inget annat parti Šn m och c som rŠknar medlemmar i sŒdana; av de moderata mŠnnen Šr varannan medlem. Inom vart och ett av partierna c, m och Šven nyd finns vidare majoritet fšr att massmediakontrollen inte bšr bli effektivare. Inom c fšrefaller den politiska friheten fšr de fšrtroendevalda vara minst vittgŒende – partipiskan Šr hŒrd i jŠmfšrelse med švriga partier. I inget annat parti finns annat Šn mšjligen nŒgon enstaka som anser att partigruppen bestŠmmer hur den enskilde skall ršsta, men inom c kŠnner sig drygt en fjŠrdedel bundna av partigruppen och ytterligare nŠrmare 50 procent uppfattar det som šnskvŠrt att de fšrtroendevalda fšljer partilinjen. I alla švriga partier utom m finns en majoritet som anser att det stŒr varje ledamot fritt att ršsta efter egen uppfattning. C Šr vidare det enda parti dŠr det inte finns majoritet fšr att šppna fullmŠktigemštena sŒ att medborgarna fŒr stŠlla frŒgor och debattera; detsamma gŠller medborgarnas fšrslagsrŠtt till fullmŠktige. I frŒgan om massmedias kontroll Šr c det minst positiva partiet av alla; 15 procent av partiets fšrtroendevalda anser att "tredje kommunmaktens" granskning Šr fšr effektiv, och mindre Šn en fjŠrdedel vill utvidga den. FrŒn švriga borgerliga partier avviker c genom sin avvisande instŠllning till att utse personer med sakkunskap till politiska uppdrag.

Utefter en annan dimension pŒvisar undersškningen vissa gemensamma drag hos de bŒda utprŠglade folkršrelsepartierna s och c i motsats till švriga partier. Innehav av uppdrag inom partiorganisationen Šr mest frekvent bland kommunalmŠnnen i just dessa bŒda partier. Gemensamt fšr s och c Šr ocksŒ att de Šr de partier som rymmer den minsta benŠgenheten att minska antalet politiska poster liksom att minska antalet nŠmnder i kommunen. En tredjedel av alla politiker i kommunen vill minska posternas och nŠmndernas numerŠr, och framfšr allt Œterfinns anhŠngarna inom v och nyd, dŠr sŒ gott som alla vill se en minskning, och inom m och fp Šr andelen omkring 50 procent.

Fp avviker i flera fall pŒtagligt frŒn švriga borgerliga partier och i vissa avseenden frŒn alla andra partier. Vid jŠmfšrelse av de tre traditionella partierna inom blocket Šr andelen partibytare klart stšrst hos fp; hŠr har hŠlften av de fšrtroendevalda tidigare tillhšrt ett annat parti. Partiets politiker Šr de som i genomsnitt Šgnar minst tid Œt sina fšrtroendeuppdrag. Inom fp Šr det endast varannan politiker som anser sig ha sitt mandat frŒn medborgarna, vilket Šr det lŠgsta vŠrdet bland alla partier. Fp har den hšgsta andelen politiker som Šr gifta eller samboende med politiker. I jŠmfšrelse med švriga borgerliga partier Šr det fŒ bland fp:s fšrtroendevalda som tillhšr socialgrupp 1. Fp Šr vidare det parti som har den stšrsta andelen politiker som arbetar utanfšr kommunen. I tre avseenden placerar sig fp och kds tillsammans nederst pŒ en rangskala med samtliga partier: andelen politiker som vŠljare fšrsškt utšva medborgarinflytade pŒ, andelen politiker som utsatts fšr lobbying samt andelen politiker som blivit fšremŒl fšr sina uppdragsgivares demokratiska granskning. Fp intar en sŠrstŠllning ocksŒ i undersškningen genom att partiet har ett dubbelt sŒ stort svarsbortfall som genomsnittet.

Olikheter mellan partierna visar sig Šven i anslutning till motsatsparet Šldre, etablerade partier kontra dem som fšrst pŒ senare Œr intagit den lokala politiska scenen. En sŒdan uppdelning svarar ocksŒ mot en Œtskillnad mellan stšrre och mindre partier. De sedan lŠnge rotade partierna c, s och m Šr de vars politiker Šr mest knutna till sin hemort och kommunen, medan kds och fp har de stšrsta andelarna fšrtroendevalda som varit politiskt verksamma pŒ annan ort. S och c uppvisar de lŠngsta politikerkarriŠrerna och minst andel nybšrjarpolitiker. Partibytare fšrekommer sŠrskilt frekvent inom de minsta och yngsta v, nyd och kds, dŠr 70–100 procent har ršstat pŒ ett annat parti, medan motsvarande vŠrde fšr de etablerade c, m och s bara Šr en femtedel.

V och nyd Šr helt orepresenterade i kommunens nŠmnder, varfšr det inte fšrvŒnar att dessa bŒda partier och Šven kds – dvs de tre minsta och yngsta – noterar lŠgsta antal uppdrag per politiker. I motsats dŠrtill Šr "uppdragssamlare" vanligast inom s, dŠr nŠrmare 40 procent har minst tre uppdrag. I undersškningen finns tecken som tyder pŒ att den demokratiska aktiviteten Šr lŠgre inom de Šldre och stšrre partierna; exempelvis Œterfinns inom s och m lŠgst andel fšrtroendevalda som nŒgon skrivit en debattartikel. M och s – som bŒda innehaft exekutivmakten i kommunen – har ocksŒ de politiker som Šr minst tilltalade av beslutande folkomršstningar. Uppfattningen att det finns nŒgon form av elit i Mjšlby – som hŠvdas av en tredjedel av kommunens alla politiker – har stšd sŠrskilt inom de tre yngsta och minsta partierna. Dessa – v, kds och nyd – Šr samtidigt de partier som enligt undersškningen har sŠmst kontakt med vŠljarna. Att smŒpartierna befinner sig i utkanten av etablissemanget fŒr stšd ocksŒ av det faktum att nyd och v har lŠgre andel politiker med uppdrag inom ideella fšreningar Šn švriga partier.

I studiet av politiker och demokrati i Mjšlby kommun var svarsfrekvensen bland politikerna i de tre minsta och yngsta partierna mycket hšg: inom v och kds deltog samtliga och inom nyd alla utom en.

Skillnaderna mellan de manliga och kvinnliga politikerna i kommunen Šr i mŒnga fall stora. Fšr det fšrsta Šr mŠnnen dubbelt sŒ mŒnga som kvinnorna, och dessutom har varje man i genomsnitt fler uppdrag. Kvinnorna tillhšr mera frekvent socialgrupp 3, medan mŠnnen dominerar i grupp 1. De kvinnliga politikerna har i medeltal 50 000 kronor lŠgre Œrsinkomst Šn sina manliga kolleger. Bland privatanstŠllda Šr mŠnnen i majoritet medan kvinnorna till stšrsta delen arbetar inom den offentliga sektorn. En stšrre andel av kvinnorna Šn mŠnnen Šr samboende, och bland kvinnorna Šr fler barnlšsa.

Kvinnorna har fšrvisso en anmŠrkningsvŠrt stark stŠllning i kommunstyrelsen, men pŒ presidieposterna i švriga nŠmnder Šr mŠnnen starkt šverrepresenterade, vilket ocksŒ gŠller hšgre kyrkokommunala poster. MŠn innehar i stšrre utstrŠckning Šn kvinnor fšrtroendeuppdrag i sŒvŠl fackfšreningar och bolagsstyrelser som ideella fšreningar. Undersškningens resultat befŠster vidare fšrestŠllningen att mŠn framfšr allt intresserar sig fšr "hŒrda" och kvinnor fšr "mjuka" frŒgor i politiken.

De manliga politikerna utmŠrker sig genom en genomsnittligt hšgre grad av aktivitet i fullgšrandet av fšrtroendeuppdragen. De lŠgger ned mera tid Šn kvinnorna och de Šr flitigare att hŒlla tal sŒvŠl till allmŠnheten som i fullmŠktige. BŒde vŠljare i gemen och lobbyister sšker i mindre omfattning kontakt med kvinnliga Šn med manliga fšrtroendevalda. Bland kvinnorna finns en betydligt stšrre andel som Šr gifta eller samboende med en annan politiker – Šr det mšjligen sŒ att manliga politiker tar med sina fruar fšr att besŠtta politiska poster?

Gruppen av kvinnliga fšrtroendevalda har en mera positiv hŒllning till olika demokratifrŠmjande ŒtgŠrder, sŒsom att maximera antalet politiska uppdrag fšr varje individ, infšra en besvŠrsnŠmnd, anordna beslutande kommunala folkomršstningar, lŒta medborgare stŠlla frŒgor till och debattera med de fullmŠktige och ge medborgarna initiativrŠtt till kommunfullmŠktige. Kvinnor Šr samtidigt i mycket hšgre grad Šn mŠnnen emot att minska antalet fšrtroendeposter och nŠmnder i kommunen.

I frŒga om politikens innehŒll fšrefaller de kvinnliga politikernas uppfattning mera ansluta sig till de socialistiska partierna, vilket bl a Šr fallet med instŠllningen till den offentliga sektorn, till kommunalskattens storlekt och till omsorg som ett prioriterat omrŒde. Likt de socialistiska partierna har ocksŒ kvinnorna en svarsfrekvens i undersškningen som Šr hšgre Šn genomsnittet.

Den vertikala konfliktdimension – mellan medborgare och makthavare – som undersškningen pŒvisat, synes ocksŒ ha en motsvarighet inom politikerkŒren och partierna. DŠr kan skšnjas en uppdelning av de fšrtroendevalda i ett A- och ett B-lag i frŒga om inflytande, aktivitet etc. Till det fšrra hšr de ledande inom partierna, medan det senare utgšrs av meniga fšrtroendemŠn med funktionen av "transportkompani", som – utan stšrre egen aktivitet – ršstar fšr ledningens linje i fullmŠktige och nŠmnder.

Till stšd fšr denna tes tillskyndar det faktum att drygt tvŒ tredjedelar av de fšrtroendevalda i undersškningen anser att de inte alls eller endast ganska litet pŒverkar politiken i kommunen. Vidare Šgnar drygt en fjŠrdedel av alla endast en eller tvŒ timmar per vecka Œt politikerskapet, och bara var nionde politiker lŠgger ned mer Šn 10 timmar i veckan pŒ sina uppdrag. Fšr de debattartiklar som skrivs och de politiska tal som hŒlls inom kommunalpolitiken i Mjšlby svarar huvudsakligen omkring en femtedel av alla fšrtroendevalda. En annan femtedel av kommunens politiker anser att rŠttsŠkerheten inom kommunalfšrvaltningen i Mjšlby kommun har brister, och ju mer involverad i makten en fšrtroendevald Šr, desto mindre kritiskt instŠlld tenderar han eller hon att vara.

De resultat som undersškningen givit betrŠffande skillnaden mellan manliga och kvinnliga politiker innebŠr att kvinnorna i hšgre grad Šn mŠnnen hŠnfšr sig till det kommunalpolitiska B-laget. Ett exempel pŒ att man ocksŒ i den praktiska politiken uppfattar denna skillnad mellan dem som har makt och dem som inte har det, Šr det fšrhŒllandet att kvinnor enligt undersškningen Šr mindre intressanta fšr pŒverkan bŒde frŒn de politiska uppdragsgivarna – medborgarna – och frŒn olika pŒtryckargrupper – lobbyisterna. B-lagskaraktŠren prŠglar ocksŒ de smŒ och yngre partierna, vars fšretrŠdare inte annat Šn undantagsvis synes tillhšra "det politiska etablissemanget".

Summa summarum: Hur stŒr det dŒ sammanfattningsvis till med demokratin i Mjšlby kommun? Undersškningen visar att det inte rŒder nŒgon total šverensstŠmmelse mellan lŠroboken och verkligheten. TillstŒndet Šr fšrvisso ingalunda att beteckna som demokratins motsats – diktatur – men en hel del brister i folkstyret framtrŠder vid jŠmfšrelse med det demokratiska idealet. Onekligen krŠvs ŒtgŠrder fšr att komma i fas med detta – ett verkligt och oupphšrligt folkinflytande – och fšr att inte Šnnu mera avlŠgsna sig dŠrifrŒn.

I undersškningen har hos politikerna framkommit bŒde maktlšshet och viss sjŠlvkritik och "sjukdomsinsikt", som dock šverskuggas av att hela 85 procent av kommunens fšrtroendevalda – trots Œdagalagda brister i demokratin – anser sig sjŠlva som goda politiker. Fšrhoppningsfullt har politikerna emellertid uttalat sig positiva till flera ŒtgŠrder fšr att frŠmja demokratin. SŒlunda visar undersškningen att det finns majoritet fšr bl a fšljande, som Mjšlby kommuns medborgare alltsŒ torde kunna se fram emot – om politikers ord ocksŒ svarar mot handling: inslag av personval, maximering av antalet uppdrag som varje politiker fŒr inneha till ett utšver fullmŠktige, šppnare kommunfullmŠktigemšten sŒ att medborgarna fŒr stŠlla frŒgor till och debattera med politikerna, rŠtt fšr alla medborgare att lŠgga fram fšrslag till kommunfullmŠktige, kommunala folkomršstningar och inrŠttande av en kommunal besvŠrsnŠmnd. DŠremot finns inte full majoritet fšr en effektivisering av massmedias kontroll av kommunalpolitiken – men dessbŠttre behšvs i en demokrati inte politikers beslut fšr detta! Undersškningen konstaterar vidare – med tillfredsstŠllelse fšr varje demokrat – att utbildning Šr det verksamhetsomrŒde som det rŒder allra stšrst politisk enighet om som det viktigaste fšr kommunen – och utbildning Šr den oundgŠngliga grunden fšr att rusta fšr demokratins fortbestŒnd.

IntervjuformulŠr fšr datainsamlingen

Bakgrundsvariabler

1       Parti

         1) v; 2) s; 3) kds; 4) c; 5) fp; 6) m; 7) nyd; 9) ej svar

2       Kšn

         1) man; 2) kvinna; 9) ej svar

3       FšdelseŒr

         .....................................; 9) ej svar

4       Var bodde du huvudsakligen under din barndom?

         1) pŒ samma ort som jag nu bor; 2) pŒ annan plats inom kommunen; 3) pŒ annan plats i lŠnet; 4) pŒ annan plats i Sverige; 5) i annat nordiskt land; 6) i utomnordiskt land; 9) ej svar

5       I vilken del av Mjšlby kommun bor du?

         1) fd Mjšlby stad; 2) fd SkŠnninge stad; 3) fd Vifolka kommun; 4) fd Folkunga kommun; 5) fd Bobergs kommun; 9) ej svar

6       PŒ vilken typ av ort bor du?

         1) kommuncentrumet (Mjšlby); 2) annan stšrre tŠtort (SkŠnninge, Mantorp); 3) mindre tŠtort (t ex Sya, Hogstad); 4) landsbygd; 9) ej svar

7       I vilken typ av bostad bor du?

         1) hyreslŠgenhet; 2) bostadsrŠttslŠgenhet; 3) radhus; 4) villa eller egnahem; 5) jordbruksfastighet; 9) ej svar

8       Var har du din arbetsplats?

         1) pŒ samma ort som jag bor; 2) pŒ annan plats inom kommunen; 3) utanfšr kommunen 9) ej svar

9       Vilken hšgsta (formella) utbildning har du?

         1) folkskola 6 eller 7 Œr; 2) grundskola 9 Œr; 3) 2-Œrig gymnasieutbildning 4) 3- eller 4-Œrig gymnasieutbildning 5) gymnasieutbildning samt minst 1 Œrs vidare utbildning 6) akademisk grundexamen (fil kand etc); 7) akademisk forskarutbildning (licentiat, doktor); 9) ej svar

10     Vilken militŠr utbildning har du?

         1) reserv- eller yrkesofficer; 2) vŠrnpliktig officer (sergeant eller hšgre); 3) menig eller gruppbefŠl; 4) vapenfri tjŠnst; 5) man och ej nŒgon vŠrnpliktsutbildning; 6) kvinna och ej vŠrnpliktig; 9) ej svar

11     Inom vilken samhŠllssektor arbetar du?

         1) offentlig; 2) privat; 9) ej svar

12     Vilken tjŠnstebefattning (nivŒ) har du?

         .....................................; 9) ej svar

13     Inom vilken bransch arbetar du?

         .....................................; 9) ej svar

14     Hur stor var din inkomst av tjŠnst 1991 (avrundat till nŠrmaste 10 000 kr fšre skatt)?

         .....................................; 9) ej svar

15     CivilstŒnd

         1) gift; 2) samboende; 3) ogift; 4) frŒnskild; 5) Šnkling/Šnka; 9) ej svar

16     Vilket arbete hade din far under senare delen av din uppvŠxt (alt. var ej yrkesverksam)?

         .....................................; 9) ej svar

17     Vilket arbete hade din mor under senare delen av din uppvŠxt (alt. var ej yrkesverksam)?

         .....................................; 9) ej svar

18     Har du barn?

         1) hemmavarande; 2) enbart vuxna; 3) inga barn 9) ej svar

19     Har du nŒgon nŠra anhšrig (t ex fšrŠlder, make, syskon, faster) som befinner sig i nŒgon form av ŒldringsvŒrd eller behov dŠrav?

         1) ja; 2) nej; 9) ej svar

20     Har du nŒgon nŠra anhšrig som har nŒgon form av handikapp?

         1) ja; 2) nej; 9) ej svar

21     Vilka dagstidningar lŠser du regelbundet?

         .....................................; 9) ej svar

22     €r du medlem i nŒgon arbetstagarorganisation?

         1) medlem i fackfšrening; 2) medlem enbart i A-kassa; 3) arbetstagare men ej medlem i nŒgondera; 4) egen fšretagare; 9) ej svar

23     €r du eller din make/maka/sambo medlem i nŒgon av dessa organisationer?

         1) HyresgŠstfšreningen; 2) HSB; 3) Riksbyggen; 4) Ingen; 9) ej svar

24     €r du medlem i Konsum?

         1) ja; 2) nej; 9) ej svar

25     Vilken bank anlitar du?

         .....................................; 9) ej svar

26     Vilket fšrsŠkringsbolag anlitar du?

         .....................................; 9) ej svar

27     PŒ vilken ort handlar du vanligtvis livsmedel?

         1) pŒ samma ort som jag bor; 2) pŒ annan plats inom kommunen; 3) utanfšr Mjšlby kommun; 9) ej svar

28     Medlemskap i kyrkosamfund:

         1) enbart medlem i svenska kyrkan; 2) medlem bŒde i svenska kyrkan och i frikyrkosamfund; 3) enbart medlem i frikyrkosamfund; 4) inte medlem i nŒgot religišst samfund; 9) ej svar

29     Vilka Šr dina tvŒ frŠmsta fritidsintressen?

         .....................................; 9) ej svar

30     Hur mŒnga bilar har du och din ev. make/samboende?

         .....................................; 9) ej svar

31     PŒ hur mŒnga frŠmmande sprŒk (utšver svenska, norska och danska) anser du att du ganska obehindrat kan fšra ett lŠngre vardagligt samtal?

         .....................................; 9) ej svar

Politiska uppdrag

32     Hur mŒnga politiska uppdrag har du totalt inom Mjšlby kommun och inom kyrkokommun i omrŒdet?

         .....................................; 9) ej svar

33–37 Har du uppdrag i:

33     kommunfullmŠktige?

         1) presidiepost (ordfšrande eller vice); 2) ledamot i švrigt; 3) suppleant; 4) ej med; 9) ej svar

34     kommunstyrelsen?

         1) presidiepost (ordfšrande eller vice); 2) ledamot i švrigt; 3) suppleant; 4) ej med; 9) ej svar

35     annan kommunal nŠmnd eller styrelse?

         1) presidiepost (ordfšrande eller vice); 2) ledamot i švrigt; 3) suppleant; 4) ej med; 9) ej svar

36     annat kommunalt uppdrag (t ex bolagsstyrelse, externt rŒd, nŠmndeman etc)?

         1) presidiepost (ordfšrande eller vice); 2) ledamot i švrigt; 3) suppleant; 4) ej; 9) ej svar

37     kyrklig kommun?

         1) presidiepost (ordfšrande eller vice); 2) ledamot i švrigt; 3) suppleant; 4) ej med; 9) ej svar

38     Vilken "bransch" i den kommunala organisationen Šgnar du din stšrsta politiska kraft?

         1) social; 2) kultur och fritid; 3) utbildning; 4) tekniskt, byggnad, miljš etc 5) annat eller švergripande; 9) ej svar

39     Hur gammal var du nŠr du fick ditt fšrsta kommunalpolitiska uppdrag?

         .....................................; 9) ej svar

40     I hur mŒnga Œr har du sammanlagt haft kommunalpolitiska uppdrag?

         .....................................; 9) ej svar

41     Har du varit kommunalpolitiskt verksam pŒ annan ort Šn i MjšlbyomrŒdet?

         1) ja; 2) nej; 9) ej svar

42     Har du nŒgon gŒng i ett kommunalval ršstat pŒ ett annat parti Šn det du nu tillhšr?

         1) ja; 2) nej; 9) ej svar

43     Hur gick det till nŠr du fick (erbjšds) respektive kommunalt uppdrag som du nu har (ev flera olika svar fšr olika uppdrag)?

         .....................................; 9) ej svar

44     Varfšr accepterade du respektive uppdrag?

         .....................................; 9) ej svar

45     Varfšr blev du šver huvud taget politiskt aktiv?

         .....................................; 9) ej svar

46     Varfšr valde du just det parti du nu tillhšr?

         .....................................; 9) ej svar

47–52 Har du fšrtroendeuppdrag utšver dina kommunala uppdrag:

47     offentligt politiskt uppdrag pŒ regional nivŒ (landsting etc) eller central nivŒ (riksdag, verksstyrelse etc)?

         1) ja; 2) nej; 9) ej svar

48     partiuppdrag pŒ lokal nivŒ?

         1) ja; 2) nej; 9) ej svar

49     partiuppdrag pŒ regional eller central nivŒ?

         1) ja; 2) nej; 9) ej svar

50     fackligt uppdrag?

         1) ja; 2) nej; 9) ej svar

51     uppdrag i privat bolagsstyrelse?

         1) ja; 2) nej; 9) ej svar

52     styrelseuppdrag i ideell fšrening?

         1) ja; 2) nej; 9) ej svar

53     €r eller har nŒgon av dina fšrŠldrar varit politiskt aktiv i parti eller offentligt organ?

         1) ja; 2) nej; 9) ej svar

54     €r eller har din make/maka/sambo varit politiskt aktiv i parti eller offentligt organ?

         1) ja; 2) nej; 9) ej svar

55     Finns inom den trŠngre kretsen av personer, som du umgŒs med privat, nŒgon som Šr politiskt aktiv?

         1) ja; 2) nej; 9) ej svar

56     €r det nŒgon av dessa som tillhšr ett annat parti Šn du sjŠlv?

         1) ja; 2) nej; 9) ej svar

57     €r du medlem i Rotary, Odd Fellows, Frimurarorden eller nŒgon liknande mera sluten organisation?

         1) ja; 2) nej; 9) ej svar

58     I samhŠllen av olika storlek bildas informellt grupper som kŠnner inbšrdes samhšrighet, delar gemensamma intressen och samlar makt och resurser av politiskt, ekonomiskt eller annat slag? Anser du att det finns nŒgon sŒdan elit i Mjšlby kommun – politisk, ekonomisk, intellektuell eller annan?

         1) ja; 2) nej; 9) ej svar

59     Var – hos vilket organ, vilken person, grupp av personer, familj eller liknande – anser du att den stšrsta makten ligger i Mjšlby? Ange typen av makthavare, t ex viss nŠmnd eller styrelse, tidningsredaktion eller enskild person.

         .....................................; 9) ej svar

Demokratisk aktivitet

60     Hur mŒnga timmar per vecka Šgnar du i genomsnitt (utslaget šver Œret bortsett frŒn semestertider) Œt din politiska verksamhet?

         .....................................; 999) ej svar

61     Hur mŒnga gŒnger per Œr har det intrŠffat att nŒgon av dina vŠljare, som inte sjŠlv Šr politiker, tagit kontakt med dig i din roll som politiker?

         .....................................; 999) ej svar

62     Har nŒgon av dina vŠljare fšrsškt utšva inflytande pŒ politiken genom dig under mandatperioden – i sŒ fall pŒ vilket sŠtt?

         .....................................; 9) ej svar

63     Har du nŒgon gŒng blivit utsatt fšr pŒtryckningar frŒn nŒgon intresseorganisation i ditt politiska uppdrag, s k lobbying?

         1) ja; 2) nej; 9) ej svar

64     Har du skrivit nŒgon debattartikel (ej insŠndare) i pressen som ett led i din politiska verksamhet – i sŒ fall hur mŒnga gŒnger?

         .....................................; 999) ej svar

65     Har du nŒgon gŒng hŒllit ett politisk tal till allmŠnheten – i sŒ fall hur mŒnga gŒnger?

         .....................................; 999) ej svar

66     Hur mŒnga gŒnger har du talat i fullmŠktige?

         .....................................; 999) ej svar

67     Kan du vid omršstning ršsta helt fritt och oberoende av ditt partis officiella linje?

         1) partigruppen bestŠmmer hur varje ledamot skall ršsta 2) det anses šnskvŠrt att alla ledmšter fšljer partilinjen 3) det stŒr varje ledamot helt fritt att ršsta enligt egen švertygelse och ingen pŒverkan sker

68     Har du nŒgon gŒng ršstat mot partilinjen?

         1) ja; 2) nej; 9) ej svar

69     Ett bŠrande inslag i demokratin Šr att medborgarna granskar sina politikers verksamhet. Har du sjŠlv i ditt politiska uppdrag utsatts fšr sŒdan kontroll frŒn medborgarhŒll?

         1) flera gŒnger; 2) nŒgon enstaka gŒng; 3) aldrig; 9) ej svar

Attityder i demokratifrŒgor

70     Vad anser du Šr din grundlŠggande uppgift – ditt uppdrag, din roll – som politiker?

         .....................................; 9) ej svar

71     Vad anser du att kommunens švergripande uppgift Šr?

         .....................................; 9) ej svar

72     I vilken utstrŠckning anser du att du pŒverkar politiken i Mjšlby kommun – hur stor politisk makt har du?

         1) inte alls; 2) ganska litet; 3) ganska mycket; 4) mycket; 9) ej svar

73     Anser du att du som politiker borde ha stšrre verkligt inflytande?

         1) ja; 2) nej; 9) ej svar

74     Hur tycker du den kommunala demokratin fungerar i Mjšlby?

         1) mycket bra; 2) ganska bra; 3) en del brister; 4) mycket dŒligt; 9) ej svar

75     Hur skulle du vilja fšrŠndra demokratin i Mjšlby?

         .....................................; 9) ej svar

76     Anser du att det Šr de mest lŠmpade kommunmedborgarna – med hŠnsyn till kunskaper och representativitet – som vi har som politiker i Mjšlby kommun (betraktat som helhet)?

         1) ja, det Šr hšg kvalitet pŒ kommunens politiker; 2) ingen anledning till ŒtgŠrd 3) kvaliteten bšr hšjas 9) ej svar

77     Hur kan man gšra fšr att hšja kompetens och representativitet hos politikerna?

         .....................................; 9) ej svar

78     Upplever du sjŠlv att du som politiker faktiskt har ditt mandat frŒn kommunmedborgarna och kanaliserar deras vilja?

         1) ja; 2) nej; 9) ej svar

79     Vad anser du om att det i praktiken Šr partierna som utser ledamšterna i bŒde fullmŠktige och olika nŠmnder och att det Šr omšjligt fšr vanliga medborgare, som inte sjŠlva Šr politiskt aktiva, att pŒverka vilka personer som blir deras ombud?

         1) bra och bšr bestŒ; 2) likgiltigt; 3) dŒligt och bšr Šndras; 9) ej svar

80     Vilken Šr din instŠllning till personval (i stŠllet fšr som nu partival) till kommunfullmŠktige (bl a till fšljd av att kommunalpolitiska frŒgor inte Šr sŠrskilt ideologiskt prŠglade, att man i en kommun har mšjlighet att kŠnna en politiker till person och att vŠljarna genom personval kommer nŠrmare sina politiker, som ocksŒ blir mindre anonyma)?

         1) jag Šr fšr nuvarande partival; 2) jag Šr fšr en kombination av parti- och personval; 3) jag Šr fšr renodlat personval i kommunerna; 9) ej svar

81     Tycker du att man skall – som fšrr var vanligt och ibland till och med regel – utse medborgare med erkŠnd sakkunskap pŒ det aktuella omrŒdet till ledamšter i nŠmnder och styrelser, t ex pedagogiskt utbildade i skolstyrelsen?

         1) ja; 2) nej; 9) ej svar

82     Vilken Šr din instŠllning till arvoden Œt politiker? Bšr de

         1) hšjas; 2) vara ungefŠr ofšrŠndrade; 3) sŠnkas; 4) avskaffas helt; 9) ej svar

83     Vilken Šr din instŠllning till att maximera antalet politiska uppdrag som en person fŒr inneha samtidigt (till exempelvis ett utšver fullmŠktige) fšr att minska maktkoncentrationen och sprida makten till flera medborgare?

         1) fšr; 2) emot; 9) ej svar

84     Anser du att dagens kommunindelning i MjšlbyomrŒdet Šr bra eller bšr den fšrŠndras?

         1) bra som den Šr; 2) mindre kommun (delning)

         3) stšrre kommun (sammanlŠggning); 9) ej svar

85     Vilken sektor (som helhet) anser du vara mest effektiv i sin verksamhet?

         1) stat; 2) kommun; 3) privata nŠringslivet; 9) ej svar

86     Hur stor anser du att omfattningen av kommunens verksamhet bšr vara?

         1) mindre Šn nu; 2) i stort sŠtt som nu; 3) stšrre Šn nu 9) ej svar

87     Hur stort bšr enligt din mening antalet politiska poster inom kommunen vara?

         1) mindre Šn nu; 2) i stort sŠtt som nu; 3) stšrre Šn nu 9) ej svar

88     Hur stort bšr enligt din mening antalet nŠmnder i den kommunala organisationen vara?

         1) mindre Šn nu; 2) i stort sŠtt som nu; 3) stšrre Šn nu 9) ej svar

89     Skulle du vilja ška kunskaperna hos kommuninvŒnarna om den kommunala verksamheten, fšr att fŒ dem mera delaktiga – och i sŒ fall hur?

         .....................................; 9) ej svar

90     Hur stŠller du dig till att – genom frivillig šverenskommelse mellan fullmŠktiges ledmšter – šppna fullmŠktigesammantrŠdena fšr kommunmedborgarna, sŒ att de fŒr stŠlla frŒgor till politikerna och delta i debatten (men naturligtvis inte vara med och besluta)?

         1) positiv; 2) negativ; 9) ej svar

91     €r du beredd att medverka till att alla medborgare fŒr rŠtt att lŠgga fram fšrslag till fullmŠktige?

         1) ja; 2) nej; 9) ej svar

92     Vilken Šr din instŠllning till kommunala folkomršstningar?

         1) bšr ej fšrekomma; 2) bšr fšrekomma och vara rŒdgivande; 3) bšr fšrekomma och vara beslutande; 9) ej svar

93     Skulle du vilja frŠmja den politiska debatten i kommunen – och i sŒ fall hur?

         .....................................; 9) ej svar

94     Vilken Šr din uppfattning om kunskaperna respektive insikterna hos kommunens politiker i allmŠnhet vad gŠller kommunens organisation och funktionssŠtt och deras roll i det demokratiska systemet?

         1) goda; 2) har vissa brister; 3) dŒliga; 9) ej svar

95     Hur tycker du rŠttssŠkerheten Šr pŒ det kommunala omrŒdet i Mjšlby?

         1) god; 2) har vissa brister; 3) dŒlig; 9) ej svar

96     Anser du att det fšrekommer eller har fšrekommit politiskt prŠglade tjŠnstetillsŠttningar inom Mjšlby kommun?

         1) ja; 2) i viss mŒn; 3) nej; 9) ej svar

97     Vilken makt anser du att tjŠnstemŠnnen har šver politiken i kommunen?

         1) mycket stor; 2) nŒgorlunda stor; 3) nŒgorlunda liten; 4) mycket liten; 9) ej svar

98     Vad anser du om omfattningen av massmedias kontroll šver politiken i Mjšlby kommun?

         1) bšr bli effektivare; 2) Šr tillrŠcklig; 3) Šr fšr ingŒende; 9) ej svar

99     En del kommuner har en kommunal besvŠrsnŠmnd, dit medborgarna kan vŠnda sig med klagomŒl šver politikers och tjŠnstemŠns beslut och handlande. Bšr en sŒdan inrŠttas i Mjšlby?

         1) ja; 2) nej; 9) ej svar

100   Anser du dig sjŠlv vara en frŒn demokratisk synpunkt god politiker?

         1) ja; 2) nej; 9) ej svar

Attityder i sakfrŒgor

101   Vilka Šr de tre viktigaste kommunalpolitiska frŒgorna i Mjšlby? Rangordna frŒn 1 till 3.

         1 ............................; 2 ............................; 3 ............................; 9) ej svar

102   Skulle du kunna tŠnka dig att fšresprŒka en hšjning av kommunalskatten som medel fšr att genomfšra en reform som du finner angelŠgen?

         1) ja; 2) nej; 9) ej svar

103   I vilken grad Šr du nšjd med hur den kommunala servicen fungerar i kommunen?

         1) mycket nšjd; 2) ganska nšjd; 3) varken nšjd eller missnšjd; 4) ganska missnšjd; 5) mycket missnšjd; 9) ej svar

104   Vad anser du om den kommunala service du fŒr i fšrhŒllande till den kommunalskatt du betalar?

         1) mycket bra; 2) ganska bra; 3) varken bra eller dŒlig; 4) ganska dŒlig; 5) mycket dŒlig; 9) ej svar

105   Vad anser du om detta pŒstŒende: "Jag fšredrar sŠnkt skatt fšre škad kommunal service."

         1) instŠmmer helt; 2) instŠmmer delvis; 3) neutral; 4) tar delvis avstŒnd; 5) tar helt avstŒnd; 9) ej svar

106   Bšr kommunens anslag till barnomsorgen hšjas?

         1) ja; 2) nej; 9) ej svar

107   Bšr kommunens anslag till ŒldringsvŒrden hšjas?

         1) ja; 2) nej; 9) ej svar

108   Bšr kommunens anslag till ŒtgŠrder fšr handikappade hšjas?

         1) ja; 2) nej; 9) ej svar

109   Anser du att Hagaparken i Mjšlby skall lŠmnas oršrd frŒn bebyggelse?

         1) ja; 2) nej; 9) ej svar

110   Vilken verksamhet inom kultur- och fritidssektorn anser du att det Šr viktigast att hšja anslagen till?

         .....................................; 9) ej svar

111   Hur angelŠget anser du det Šr att kommunen stšder det lokalhistoriska arbetet inom kommunen?

         1) mycket viktigt; 2) ganska viktigt; 3) varken viktigt eller oviktigt; 4) ganska oviktigt; 5) helt oviktigt; 9) ej svar

112   Anser du att Sverige bšr bli medlem i EG?

         1) ja; 2) tveksam; 3) nej; 9) ej svar

113   Anser du att ditt partis ideologiska riktning Šndrats sedan du blev politiskt aktiv?

         1) ja; 2) nej; 9) ej svar

 

Politiker och demokrati i Mjšlby kommun : Forskningsprojekt med elever vid Mjšlby gymnasium. Mjšlby, 1995. 88 sid.

 

 

 

 

slekt.se/mjolby

Start Mjšlbyhistoria

Start slekt.se

Kontakt

© 2022 Per Andersson