Mjšlbyhistoria

Den kungliga kvarnbyn vid SvartŒn som fick jŠrnvŠg och blev sydvŠstra …stergštlands centrum

Per Anderssons forskning och texter om Mjšlbys historia

 

 

 

 

 

Partipolitikens mandat i Mjšlby

Demokratin kan sŠgas i Sverige ha djupare obrutna rštter Šn i nŒgot annat av vŠrldens lŠnder. Allmogen har Šnda sedan medeltiden haft och utnyttjat rŠtten att delta i styrelsen av det allmŠnna, pŒ sŒvŠl riks- som lokalplanet. Men den allmŠnna och lika ršstrŠtten, liksom dess fšrlŠngning parlamentarismen, genomfšrdes fšrst ett par decennier in pŒ vad som blivit kallat demokratins Œrhundrade, 1900-talet.

Detta sekel prŠglas ocksŒ av att det allmŠnna tagit sig an allt stšrre delar av mŠnniskornas liv, inte minst i form av en expanderande kommunal verksamhet. Medborgarnas styrelse dŠrav – framfšr allt genom att i allmŠnna val utse sina fšrtroendemŠn – Šr dŠrfšr central fšr kunskapen om de flesta sidor av den lokala historien. Denna medborgarnas kollektiva makt šver sig sjŠlva kanaliseras allt sedan det demokratiska genombrottet via partival. Hur dessa utfallit har format de politiska styrkefšrhŒllanden som angivit riktningen fšr den offentliga verksamheten i Mjšlby.

Medborgarrepresentationens organisation

Fram till 1913 rŒdde i Mjšlby direkt demokrati, med de inskrŠnkningar i den allmŠnna och lika ršstrŠtten som Šnnu inte undanršjts. Detta Œr tilltrŠdde en vald beslutande fšrsamling fšr tŠtorten, municipalfullmŠktige, och švertog beslutsfunktioner frŒn municipalstŠmman, dŠr alla ršstberŠttigade invŒnare hade sŠte och stŠmma.

Fšrsta gŒngen Mjšlbyborna valde stadsfullmŠktige var 1920. I kommunalfšrordningen fšr rikets stŠder stadgades att i alla stŠder med mer Šn 1 500 invŒnare "den beslutande myndigheten" skulle utšvas av stadsfullmŠktige, som valts pŒ "allmŠn rŒdstuga", dvs av de ršstberŠttigade medborgarna.

Antalet fullmŠktige varierade efter folkmŠngden, frŒn 20 till 60 samt i Stockholm 100. Mjšlbys stadsfullmŠktigefšrsamling bestod fšrst av 30 ledamšter och utškades vid 1950 Œrs val till 34. KommunfullmŠktige, som valdes fšrsta gŒngen 1970 och tilltrŠdde 1971, bestod frŒn bšrjan av 51 ledamšter men antalet minskades 1998 till 49 och 2002 till 45.

Under stadens tid fick fullmŠktige bestŠmma det exakta antalet inom ett intervall som gŠllde fšr stŠder av den egnas storleksordning. Mjšlby befann sig i befolkningsgruppen 5 001–10 000 invŒnare och kunde vŠlja frŒn 26 till 30. Den undre grŠnsen sŠnktes infšr 1922 Œrs val till 20; det allra lŠgsta antalet fullmŠktige som kunde fšrekomma i en kommun var 15. Till 1950 Œrs val Šndrades intervallindelningen sŒ att stŠder med 5 001–20 000 invŒnare skulle ha 25–40 fullmŠktige. Den utškning av Mjšlby stadsfullmŠktige till 34 som dŠrvid trŠdde i kraft den 1 januari 1951 var ocksŒ en fšrberedelse fšr den utvidgning av staden med Hšgby som skulle ske ett Œr senare. Infšr den indelningsreform som genomfšrdes den 1 januari 1952 tillkom sŠrskilda lagbestŠmmelser, som bland annat innebar att mandatperioden skulle betraktas som om den nya stadens fullmŠktige bšrjat tjŠnstgšra den 1 januari 1951. Den nyvalda fullmŠktigefšrsamlingen švertog handhavandet av sŒdana uppgifter som avsŒg den vidgade staden. FrŒgor ršrande de gamla kommunerna inom den nybildade, dvs Mjšlby stad med fšrsamlingen som omfattning och Hšgby landskommun, skulle dŠremot under Œr 1951 skštas av respektive gamla fullmŠktigeuppsŠttning. Enligt lagen skulle nŠmligen de fullmŠktige som valts fšr tiden till utgŒngen av Œr 1950 fortsŠtta att utšva sina befattningar under ytterligare ett Œr. DŠrmed fanns tvŒ parallella stadsfullmŠktigefšrsamlingar i Mjšlby Œr 1951, den ena med 30 och den andra med 34 ledamšter.

Valkretsindelning fšrekom aldrig i Mjšlby stad utan infšrdes fšrst i och med tillkomsten av den betydligt stšrre Mjšlby kommun. Staden hade under hela sin tillvaro en befolkning som var mindre Šn den som medfšrde obligatorisk indelning i valkretsar, och man utnyttjade inte mšjligheten till frivillig sŒdan. Infšr 1970 Œrs val indelades Mjšlby kommun i tvŒ valkretsar, den fšrsta omfattande de fšrsamlingar dŠr centralorten brett ut sig, dvs Mjšlby och Hšgby, och den andra de omkringliggande delarna av kommunen.

Mandatperiod och valtidpunkt

FrŒn 1922 Œrs val och fram till de svenska stŠdernas upphšrande valdes hela fullmŠktigefšrsamlingen samtidigt. Mandatperioden var fyraŒrig och rŠknades frŒn den 1 januari Œret efter det dŒ valet skett. Tidigare valdes hŠlften av fullmŠktige vartannat Œr; fšr de fullmŠktige som valts fšre 1922 Œrs val stadgades sŠrskilt att tjŠnstgšringstiden skulle utgŒ den 31 december 1922.

Eftersom Mjšlby intrŠdde bland stŠderna under en pŒgŒende mandatperiod, beslutet om stadsrŠttigheter tillkom mycket kort tid fšre den 1 januari 1920 och en enhetlig mandatperiod stod i begrepp att infšras, tillŠmpades sŠrskilda valarrangemang under det fšrsta stadsŒret. Den 15 mars fšrrŠttades tvŒ val: ett av halva antalet stadsfullmŠktige, som skulle kvarstŒ endast till Œrets slut, och ett annat av den ŒterstŒende hŠlften fšr en mandatperiod pŒgŒende till 1922 Œrs utgŒng. I slutet av 1920 fick Mjšlbyborna Œnyo och fšr fšrsta gŒngen i ett ordinarie stadsfullmŠktigeval gŒ till valurnorna fšr att nybesŠtta de 15 fullmŠktigeplatser vars mandat skulle lšpa ut vid Œrsskiftet 1920/21. De nya ledamšterna valdes, enligt den sŠrskilda švergŒngsbestŠmmelsen fšr hela landet, fšr en tid av endast tvŒ Œr.

Fšre 1922 infšll den ordinarie valdagen i december. FrŒn och med detta Œr skulle valet Šga rum tidigast den 16 september – med bšrjan 1926 i stŠllet tidigast den 13 september – och senast fšre november mŒnads utgŒng. RŠtten att besluta om datum tillkom stadsstyrelsen, som ocksŒ kunde bestŠmma att ršstningen fick ske under tvŒ pŒ varandra fšljande dagar. Sedan 1938 hŒlls valet i alla kommuner den tredje sšndagen i september, en tidpunkt som Mjšlby stad tillŠmpade redan dessfšrinnan.

I samband med de val- och kommunindelningsreformer som genomfšrdes i landet Œren kring 1970 skedde en švergŒng till treŒriga mandatperioder, fšr kommunerna gŠllande frŒn den 1 januari 1971. FrŒn och med den valperiod som bšrjade lšpa pŒ nyŒret 1995 Šr de fšrtroendevaldas mandat Œter fyraŒrigt.

RšstrŠtt och valdeltagande

AllmŠn och lika kommunal ršstrŠtt infšrdes i Sverige 1918. RŠtt att delta i de fšrsta stadsfullmŠktigevalen i Mjšlby hade sŒledes var och en – kvinna sŒvŠl som man – som var mantalsskriven i staden, dock med fšljande undantag. RšstrŠtt tillkom endast svenska medborgare och intrŠdde Œret efter uppnŒdda 23 Œr. Man fick inte vara omyndigfšrklarad, fšrsatt i konkurs, omhŠndertagen av fattigvŒrden fšr varaktig fšrsšrjning, Œdšmd straffpŒfšljd eller ha underlŒtit att betala sin kommunalskatt de tvŒ senaste kalenderŒren. Straffrekvisitet togs bort infšr 1938 Œrs val. Till 1942 Œrs val sŠnktes den kommunala ršstrŠttsŒldern till 21 Œr. I 1946 Œrs val kvarstod endast omyndighetsfšrklaring och frŠmmande nationalitet som ršstrŠttshinder. FrŒn 1976 Œrs val har den ršstrŠtt som senast pŒ valdagen fyller 18 Œr. RŠtten att delta i kommunalval har ocksŒ utvidgats till utlŠndska medborgare som uppfyller kraven pŒ att ha bott viss tid i Sverige.

De ršstberŠttigade upptas i en ršstlŠngd, som upprŠttas pŒ basis av fšrhŒllandena under Œret fšre det dŒ val hŒlls. Vid stadsfullmŠktigevalet 1920 anvŠndes 1919 Œrs lŠngd fšr Mjšlby landskommun.

I kommunalvalet 1942 var det fšr fšrsta gŒngen mšjligt att postršsta, och tvŒ Œr senare kunde det ske ocksŒ i riksdagsval.

Antalet ršstberŠttigade vid val av den lokala riksdag, som utšvar beslutanderŠtten šver Mjšlby, har varierat frŒn 3 092 Œr 1920 till som mest 20 181 vid valet till kommunfullmŠktige 1991.

Valdeltagandet i Mjšlby har under Œren varit relativt hšgt. Alla Œr utom 1966 uppvisar Mjšlby hšgre andel av de ršstberŠttigade Šn riksgenomsnittet. I allmŠnhet har Mjšlbyborna ocksŒ ršstat i hšgre grad Šn vad som varit fallet med de stŠder och senare kommuner som jŠmfšrande statistik redovisas fšr, dvs fšr stadens tid stŠder i samma storlekskategori och dŠrefter kommunerna i …stergštlands lŠn. Medan mer Šn 80 och till och med šver 90 procents valdeltagande hšr till efterkrigstiden, ršstade i det fšrsta valet av stadsfullmŠktige i Mjšlby endast 43,3 procent; motsvarande vŠrde fšr riket var 34,9. Andelen ršstande var mer Šn dubbelt sŒ stort i kommunens fšrsta val 1970 (88,3 procent) som i stadens fšrsta 50 Œr tidigare. Det hšgsta valdeltagandet nŒddes 1976, dŒ 91,7 procent ršstade.

I bšrjan av den allmŠnna och lika ršstrŠttens tid var valdeltagandet sŠrskilt lŒgt bland kvinnor. r 1920 utnyttjade 51,2 av Mjšlby stads berŠttigade mŠn sin ršstrŠtt men endast 36,2 av kvinnorna. Grannstaden SkŠnninge ger fšr Œr 1926 ett sŠrskilt tydligt exempel pŒ kvinnornas fšrr sŒ svaga ršstningsbenŠgenhet. I det Œrets kommunalval ršstade endast 27,7 procent av kvinnorna, vilket var den nŠst lŠgsta andelen bland rikets alla stŠder.

Av de ršster som avgivits har i varje val utom 1926 Œrs ett antal fšrklarats ogiltiga. Denna mŠngd har kontinuerligt škat och utgjorde i valet 1998 476 ršster, vari ocksŒ ingŒr blanka ršster. Det motsvarar 3 procent av de avgivna ršsterna och med god marginal en av fullmŠktigeplatserna.

Metod fšr ršstning och mandatfšrdelning

€nda frŒn bšrjan har fullmŠktige utsetts genom partival. Valsystemets utformning har dock varierat med tiden.

Infšr valet 1926 infšrdes nya bestŠmmelser med innebšrden att valsedlar kunde fšrses med underbeteckningar. En beteckning var obligatorisk, nŠmligen en partibeteckning (partinamn eller annan beteckning i ord fšr viss grupp av valmŠn eller fšr viss meningsriktning). Ovanfšr denna fick fšrekomma en kartellbeteckning (beteckning i ord fšr tvŒ eller flera vid valet samverkande partier). Mellan partibeteckningen och kandidaternas namn fick Šven finnas en fraktionsbeteckning (beteckning i ord fšr viss grupp av valmŠn eller viss meningsriktning inom partiet). Dessa tre beteckningar kallades gemensamt vŠljarbeteckningar.

RšstsammanrŠkningen skedde genom att valsedlar med samma fšrsta vŠljarbeteckning sammanfšrdes i sŠrskilda grupper (A-grupper). Om det inom en A-grupp fanns valsedlar med en andra vŠljarbeteckning, ordnades A-gruppens valsedlar efter sŒdan beteckning (B-grupper); valsedlar i A-gruppen med endast en beteckning bildade en egen B-grupp. PŒ motsvarande sŠtt ordnades inom B-grupperna valsedlarna med en tredje vŠljarbeteckning i C-grupper. Kandidatnamnen ordnades inom A-, B- och C-grupperna enligt den sŒ kallade PhragmŽns metod. Den slutliga platsfšrdelningen mellan A-grupperna skedde enligt d'Hondts metod.

FrŒn och med 1954 Œrs val gŠller fšrbud mot karteller och fraktionsbildningar, och sedan dess tillŠmpas en proportionell fšrdelning enligt den jŠmkade uddatalsmetoden. Denna innebŠr att partierna fŒr mandat efter sina jŠmfšrelsetal. Detta berŠknas, sŒ lŠnge partiet Šnnu inte fŒtt sig nŒgon plats tilldelad, genom att partiets ršstetal delas med 1,4. NŠr partiet fŒtt en plats, delas ršstetalet med 3, nŠr det fŒtt tvŒ platser med 5, dŠrefter med 7, 9, 11 osv.

I valet 1998 infšrdes ett inslag av personval inom ramen fšr den grundlŠggande principen att fullmŠktiges platser fšrdelas mellan partier efter deras ršstetal.

Den valfšrrŠttande myndigheten skilde sig Œt mellan landskommuner och kšpingar Œ ena sidan och stŠder Œ den andra. Fšr stŠder med egen jurisdiktion gŠllde ett system och fšr dem under landsrŠtt ett annat. Till den sistnŠmnda kategorin hšrde Mjšlby, och dŠr administrerades valet av en valnŠmnd med kommunalborgmŠstaren som ordfšrande. ValnŠmnden var ocksŒ sammanrŠknande myndighet. 1964 infšrdes nya och fšr alla kommuntyper enhetliga bestŠmmelser. Enligt denna ska en kommunal valnŠmnd ansvara fšr de allmŠnna valens genomfšrande och lŠnsstyrelsen slutligen vara sammanrŠknande myndighet.

Partistruktur

Statistiska centralbyrŒns (SCB) redovisning av partivalens utfall fšljde frŒn bšrjan en uppdelning pŒ fyra kategorier: hšger, liberaler, socialdemokrater och vŠnstersocialister. LŠnge saknades en sŠrskild kategori fšr agrarer, i form av Centerpartiet och dess fšregŒngare som i stŠllet hŠnfšrdes till hšgern, innan strukturen fullbordades till att motsvara de fem riksdagspartier som dominerade den politiska scenen i Sverige fram till 1990-talets inbrytning av nya partier. Fšrst 1942 redovisas Bondefšrbundets ršster, dock under de fšljande tjugo Œren endast i noter till kategorin "…vriga". DŠremot redovisas med bšrjan 1934 tvŒ riktningar till vŠnster om Socialdemokraterna i sŠrskilda kategorier: Kommunisterna respektive Socialisterna. I noter till redovisningen av valen 1934 och 1938 sŠrredovisas ocksŒ nationalsocialistiska partier. Vidare anmŠrkte SCB att partisortering "ej kunnat verkstŠllas fšr en del partigrupper, som enligt meddelade upplysningar i de flesta fall ej haft nŒgon utprŠglad politisk karaktŠr, utan dŠr den sammanhŒllande kraften varit nŒgot gemensamt intresse av annat slag". Veterligen har sŒdana fšrhŒllanden inte varit framtrŠdande i Mjšlby. I bšrjan av den allmŠnna ršstrŠttens era spelade mŒnga gŒnger kandidaterna personligen en stšrre roll fšr medborgarnas ršstning Šn det parti de kandiderade fšr.

Uppdelningen pŒ borgerliga och socialistiska har under hela perioden varit tydlig, men inom de bŒda blocken har strukturen varit mycket skiftande. Detta gŠller framfšr allt valen 1926–1950, dŒ karteller och fraktioner var tillŒtna och frekvent fšrekommande. Under hela denna tid gick alla borgerliga till val i en gemensam kartell, kallad Fram till val. PŒ motsvarande sŠtt fšrenades de socialistiska kandidaterna under kartellbeteckningen Arbetarepartiet, frŒn 1938 Arbetarepartiet–Social­demokraterna, dŒ inga kommunister lŠngre deltog.

Dessfšrinnan fšrdelades 1920 mandaten i Mjšlby pŒ fšljande fyra partier: Hšgern, Liberalerna, Socialdemokrater och vŠnstersocialister (som anvŠnde gemensam partibeteckning i en valsamverkan) samt Jordbrukarnas riksfšrbund, som upptrŠdde under partibeteckningen Jordbruksfolkets samlingslista. SCB anmŠrkte sŠrskilt att detta parti var ett exempel pŒ ett lokalt parti av den typ som "synas vilja bevaka ett visst nŠrings- eller klassintresse". 1922 gick Socialdemokraterna och Kommunistiska partiet fram med gemensam lista, medan VŠnstersocialistiska partiet inte stŠllde upp. Hšgerpartiets lista rymde detta Œr ocksŒ Bondefšrbundets kandidater, medan Liberala partiet hade sin egen valsedel.

Under kartell- och fraktionstiden Œterfanns hšgerns och bšndernas kandidater 1926 under beteckningen De samverkande, uppdelade pŒ De moderata fšr arbete och sparsamhet (hšgermŠn) och Jordbruksfolket (bondefšrbundare). Dessutom fanns Lšntagarna, som 1926 hŠnfšrdes till Hšgern men 1930 till Bondefšrbundet. Det sistnŠmnda Œret var hšgermŠnnens beteckning De moderata. I valen 1934, 1938 och 1942 saknas Bondefšrbundet helt. Hšgerns De moderata upptrŠdde 1934 som Fšr nŠringsskydd och sparsamhet, 1938 och 1942 som Fšr nŠringsskydd och sund samhŠllsutveckling samt 1946 som Fšr nŠringsfrihet och sund samhŠllsutveckling. Dessa partibeteckningar rymde fšljande tvŒ fraktionsbildningar, ocksŒ de med skiftande namn: a) 1934 Samlingspartiet, 1938 och 1942 Samlingsgruppen och 1946 Samlingslistan samt b) 1934 Lšntagare, hantverkare och kšpmŠn (denna gruppering hŠnfšrdes av de valda sjŠlva till Nationella partiet och innefattade bland andra fšrste stationsskrivaren och fšrre riksdagsmannen Gšsta Jacobsson respektive lantbrukaren i VŠstra LŠrketorp Edvin Andersson), 1938 Lšntagare och Hantverkare, 1942 Lšntagare, Hantverkare och KšpmŠn och 1946 Hantverkare, lšntagare och kšpmŠn. DŠrutšver tillkom under nŠmnda partibeteckningar 1942 och 1946 Landsbygdens folk, som de fšrsta av Œren anges tillhšra Hšgern och det andra Bondefšrbundet. Utan att eršvra nŒgot mandat deltog ytterligare en hšgergruppering i valen 1934–1946, med namnen De moderata fšr arbete och sparsamhet 1934, Med hšgern fšr arbete och sparsamhet 1938 och Hšgern 1946. Varje Œr erhšll respektive beteckning bland dessa endast 1–4 ršster. 1946 deltog Landsbygdspartiet-Bondefšrbundet och fick 3 ršster.

Folkpartiet upptrŠdde som partibeteckning frŒn och med 1938. 1926 och 1930 intogs motsvarande plats av De frisinnade, som 1934 fšljdes av Folkpartiet De frisinnade, dŒ de liberala och frisinnade riktningarna Œterfšrenats. 1950 hade den borgerliga kartellen renodlats till tre alternativ: Hšgern, Landsbygdspartiet–Bonde­fšrbundet och Folkpartiet.

Den socialistiska kartellen, benŠmnd Arbetarepartiet, var 1926 och 1930 fšrdelad pŒ Socialdemokraterna och Kommunisterna (Kilbomsriktningen). 1934 avlšstes de senare av Socialisterna (SillŽnriktningen), medan de socialdemokratiska kandidaterna fraktionerades pŒ Kristna socialdemokratiska gruppen och Hantverkarelistan (utan mandat) vid sidan av huvuddelen av partiets fšretrŠdare som upptrŠdde utan tredje vŠljarbeteckning. 1938 och 1942 stŠllde ingen kommunistisk kandidat upp, och Socialdemokraterna gick fortsŠttningsvis till val utan undergruppering, med undantag av De kristna socialdemokraterna 1938. Efter andra vŠrldskrigets slut Œterkom kommunister 1946 med helt egna valsedlar, betecknade Arbetarepartiet.

FrŒn och med 1954 Œrs val formades partistrukturen av fem partier: Hšgern, Bondefšrbundet, Folkpartiet, Socialdemokraterna och Kommunisterna. Till valet 1958 hade Bondefšrbundet bytt namn till Centerpartiet. 1966 tillkom ett sjŠtte parti, Kristen demokratisk samling, som allt sedan dess tillhšrt fullmŠktige i Mjšlby (mandatperioden 1986–1988 under beteckningen Centern tillsammans med Centerpartiet). I valet 1970 framtrŠdde tvŒ av de tidigare partierna under nya namn: Hšgern blev Moderata samlingspartiet och Kommunisterna i stŠllet VŠnsterpartiet kommunisterna. KFML erhšll i detta val en ršst och SKP och APK 1976 en respektive 36 ršster. 1985 fick Miljšpartiet ršster fšr fšrsta gŒngen, dock utan att fšrvŠrva nŒgot mandat i fullmŠktige. Till 1988 Œrs val hade ytterligare tvŒ partier Šndrat namn, till Kristdemokratiska samhŠllspartiet respektive Miljšpartiet de gršna. 1991 upptrŠdde de nya beteckningarna Folkpartiet liberalerna och VŠnsterpartiet. Genom detta Œrs val intrŠdde fšr tre Œr ett nytt parti i fullmŠktige, Ny demokrati. Detta efterfšljdes i valet 1994 – ocksŒ fšr en enda mandatperiod – av Mjšlbys hittills enda lokala parti, Kommunens framtid. I sistnŠmnda val hade Kristdemokraterna blivit ny beteckning fšr det parti som dittills fšrkortats KDS. Den borgerliga valsamverkan, framfšr allt mellan de sŒ kallade mittenpartierna Centerpartiet och Folkpartiet, som i bŒde riksdags- och kommunalval fšrekom under 1960-talet – sŠrskilt i kommunalvalet 1966 – lŠmnade Mjšlby stad oberšrd.

I valen 2002, 2006 och 2010 har Sveriges pensionŠrers intresseparti (spi) fŒtt mandat, liksom Miljšpartiet (mp) i de bŒda senare och Sverigesdemokraterna (sd) i det senaste. Det innebŠr att kommunfullmŠktige i Mjšlby nu rymmer inte mindre Šn nio partier, de Œtta riksdagspartierna och spi.

Ršst- och mandatfšrdelning

Mjšlby har inte sŠllan framhŒllits som genomsnittligt eller medelmŒttigt i olika sammanhang. OcksŒ utfallet i de allmŠnna valen i Mjšlby fšljer vŠl fšrhŒllandena i riket som helhet. Ett exempel pŒ hur det mŒttfulla Mjšlby avspeglat riksgenomsnittet Šr riksdagsvalets resultat 1994 i Mjšlbys valdistrikt 7 (sydšstra delen av tŠtorten). Detta var det distrikt i hela Sverige som mest fšljde rikssiffrorna.

Till de tydliga mšnstren hšr att Socialdemokraterna alltid haft en starkare stŠllning i Mjšlby Šn i jŠmfšrelsegrupperna. Partiet har allt sedan det fšrsta fullmŠktigevalet ocksŒ alltid varit det stšrsta i staden respektive kommunen. I 1930 Œrs val nŒddes hŠlften av fullmŠktigeplatserna och dŠrefter hade partiet egen majoritet till och med den fšrsta mandatperioden i Mjšlby kommun och Šven Œren 1983–1985. Till valet 1998 hade detta fšrbytts i att endast 39,4 procent av ršsterna var socialdemokratiska, vilket ska jŠmfšras med mer Šn tvŒ tredjedelar under andra vŠrldskriget.

Kommunisterna och deras efterfšljare noterar en jŠmfšrelsevis svag stŠllning i Mjšlby Šnda fram till de tvŒ senaste valen, dŒ ršstandelen blev tydligt stšrre Šn i riket och lŠnet. I 1998 Œrs val fick VŠnsterpartiet nŠrmare 100 gŒnger fler ršster Šn 1920. Partiet fšrdubblade sin andel av ršsterna frŒn nŠrmast fšregŒende val och mer Šn tredubblade andelen frŒn 1991. Den dramatiska framgŒngen i 1998 Œrs val ledde till att partiets kandidater inte rŠckte till fšr att besŠtta de sju mandat som nŒddes. DŠrmed var tvŒ fullmŠktigeposter vakanta under mandatperioden 1999–2002.

Av de borgerliga partierna har Hšgern och Folkpartiet, med respektive namnvarianter, genomgŒende haft lŠgre ršstandelar i Mjšlby Šn i riket och jŠmfšrbara kommuner (Folkpartiet dock med undantag av jŠmfšrelse med riket 1920–1930). Bondefšrbundet med efterfšljare har dŠremot alltid varit starkare hŠr, fšrutom i fšrhŒllande till riksmedelvŠrdet fšr 1966 Œrs val. Andelen kristdemokratiska ršster har varit klart stšrre Šn i Sverige som helhet och ungefŠr lika stor som i švriga lŠnet.

Ny demokrati nŒdde en relativt stor ršstandel i det enda val dŠr partiet kandiderade i Mjšlby. I det efterfšljande valet 1991 stŠllde partiets fšretrŠdare upp under beteckningen Kommunens framtid och erhšll ett mandat. Dessa bŒda partier har hŠnfšrts till det borgerliga blocket.

Hšgern var det stšrsta borgerliga partiet i Mjšlby fram till valet 1946, dŒ Folkpartiet švertog den rollen genom att fŒ en enda ršst mer Šn Hšgern. 1958 blev Hšgern Œter stšrsta oppositionsparti. I det sista valet i Mjšlby stad, som hšlls 1966, blev de tre borgerliga partierna i stort sett lika stora. I den nybildade Mjšlby kommun framtrŠdde Centerpartiet som dominerande inom det borgerliga blocket. 1970 Œrs val gav partiet 24,7 procent av ršsterna, jŠmfšrt med omkring 10 procent vardera fšr Moderata samlingspartiet och Folkpartiet. Centerpartiets fšrstarangsposition bestod i tvŒ decennier, med undantag fšr utfallet av 1988 Œrs val dŒ Moderata samlingspartiets ršstandel blev 0,8 procentenheter stšrre Šn Centerpartiets. I 1991 Œrs val blev Moderata samlingspartiet Œter stšrsta borgerliga parti. I valet 1998 blev partiet fšr fšrsta gŒngen sedan 1930 Œrs val mer Šn hŠften sŒ stort som Socialdemokraterna, en stŠllning som i švrigt endast Centerpartiet haft (i valen 1970, 1973 och 1976).

MajoritetsfšrhŒllanden

Under tiden frŒn stadens tillkomst 1920 har Mjšlbyparlamentet haft borgerlig majoritet under fem av de totalt 26 mandatperioderna, efter fšljande val (antal borgerliga mandat, antal socialistiska mandat): 1920 (18, 12), 1922 (16, 14), 1976 (26, 25), 1991(28, 23) och 2006 (21, 21 samt 2 fšr spi som stšdde de borgerliga och 1 fšr mp). Under fyraŒrsperioden 1927–30 hade bŒda blocken hade samma antal fullmŠktige (15, 15) till fšljd av ršststŠllningen 1 064–1 095 till Socialdemokraternas och Kom­munisternas fšrdel i valet 1926. DŠrefter fšljde ett nŠrmare halvsekellŒngt socialdemokratiskt styre fram till 1976 med omkring tvŒ tredjedels majoritet frŒn valet 1934. Ett jŠmnare fšrhŒllande mellan de bŒda blocken, som mšjliggjorde ett maktskifte, intrŠdde genom kommunsammanlŠggningen 1971, varvid merendels borgerligt starka omrŒden inkorporerades, sŒsom de omkringliggande jordbruksbygderna och SkŠnninge stad. Fšljande val ledde till socialistisk majoritet under inte mindre Šn tjugo mandatperioder: 1930 (14, 16), 1934 (11, 19), 1938 (9, 21), 1942 (9, 21), 1946 (10, 20), 1950 (12, 22), 1954 (14, 20), 1958 (14, 20), 1962 (13, 21), 1966 (15, 19), 1970 (24, 27), 1973 (25, 26), 1979 (25, 26), 1982 (24, 27), 1985 (24, 27), 1988 (24, 27), 1994 (23, 28), 1998 (23, 26), 2002 (20, 24 samt 1 fšr spi) och 2010 (20, 20 samt 2 fšr mp som stšdde det socialistiska blocket, 1 fšr spi och 2 fšr sd som stŠllts utanfšr blocken).

Ett uttryck fšr de politiska majoritetsfšrhŒllandena Šr i allmŠnhet besŠttandet av ordfšrandeposterna i den lokala "riksdagen" (stads- respektive kom­mun­­full­mŠktige) och "regeringen" (drŠtselkammaren i staden, kommunstyrelsen i kommunen). NŠr jŠmviktslŠge intrŠdde med mandatperioden 1927–1930 och nŠr det socialistiska blocket fick majoritet frŒn nyŒret 1931 skedde emellertid inte nŒgot byte pŒ posterna, vilket Šr ett uttryck fšr att de fšrtroendevaldas personliga kvaliteter snarare Šn deras partitillhšrighet var avgšrande vid denna tid. Partipolitiseringen av kommunallivet kan sŠgas ha slagit igenom fšrst vid slutet av 1960-talet.

FullmŠktiges ordfšrande i Mjšlby stad och kommun har varit: disponent Carl Gustafsson (h) 1920–28, fabrikšr Axel TrŠff (s) 1929–50, folkskollŠrare Nils G Strandler (s) 1951–65, postiljon Bengt TŠgtstršm (s) 1966–67, trafikmŠstare Gunnar Jonsson (s) 1968–75, fšrste assistent Gunnar Ericsson (s) 1975–76 och 1980–91, godsŠgare Sven Littorin (c) 1977–79, banktjŠnsteman Jim Kellander (fp) 1992–94 och Œter 2007–10, arbetsfšrmedlare Arne Svensson (s) 1995–2006, textilarbetare Jšrgen Oskarsson (s) frŒn 2011. Den dignitet som ordfšrandeskapet i fullmŠktige fšrr hade indikeras av att de tre fšrsta befattningshavarna alla var riksdagsmŠn och den dŠrefter fšljande, Bengt TŠgtstršm, senare Mjšlbys fšrsta kommunalrŒd samt landstingsordfšrande.

Fšljande fšrtroendemŠn har varit det kommunala styrelseorganets ordfšrande: grosshandlare Knut Lindholm (h) 1920–22, fabrikšr Axel Hultner (h) 1923–34, fabrikšr Carl Printzell (s) 1935–46, fastighetsfšrvaltare Olof Uller (s) 1947–67, šverpostiljon Bengt TŠgtstršm (s) 1968–76, lantbrukare Carl Gustaf Pantzar (c) 1977–79, trŠarbetare Arne Setterberg (s) 1980–91, hushŒllslŠrare Ann-Marie Sjšš (m) 1992–94, nŠmnde Jšrgen Oskarsson (s) 1995–2006, fšretagare Monika Gideskog (m) 2007–10 och turistassistent Carina Jšnsson (s) sedan 2011. De sju sista i raden har varit heltidsanstŠllda kommunstyrelseordfšrande med titeln kommunalrŒd. Den allra fšrsta tiden efter stadens tillkomst fanns ocksŒ en sŒ kallad stadsstyrelse, vars ordfšrande var kronofogden Jakob Cnattingius (h).

FullmŠktiges kšnsfšrdelning

r 1922 invaldes de fšrsta kvinnorna i Mjšlby stadsfullmŠktige, en socialdemokrat och en liberal. Denna andel kvinnor bestod Šnda till stadens och fullmŠktiges utvidgning vid 1950-talets bšrjan, dock med undantag fšr mandatperioden 1939–42 dŒ ytterligare en kvinna ingick. Under hela den tid som Mjšlby stad Šgde bestŒnd, dvs till och med 1970, šversteg antalet kvinnor i fullmŠktige aldrig fyra.

I kommunfullmŠktigevalet 1976 skedde flera fšrŠndringar av de politiska mšnstren. Fšrutom att valdeltagandet blev det hšgsta nŒgonsin och det borgerliga blocket fick majoritet fšr fšrsta gŒngen pŒ mer Šn ett halvsekel, togs det fšrsta stšrre steget fšr en škad andel kvinnliga fullmŠktige. Den tidigare nivŒn, som inte šverstigit 14 procent, hšjdes till drygt en femtedel men Šnnu inte fullt en fjŠrdedel. Valet 1991 innebar ocksŒ en betydande framryckning fšr de kvinnliga fšrtroendevalda, som dŠrmed fšr stšrsta gŒngen kom att utgšra mer Šn en tredjedel av fullmŠktige. Under mandatperioderna dŠrfter var andelen stšrre Šn 40 procent men fšrst i valet 2010 nŒdde kvinnorna majoritet i fullmŠktige, med 24 av de 45 mandaten (53,3 procent).

 

Mjšlbyhistoria – Den kungliga kvarnbyn vid SvartŒn som fick jŠrnvŠg och blev sydvŠstra …stergštlands centrum. Stockholm, 2011. 284 sid. ISBN 978-91-87784-21-7.

 

 

 

 

slekt.se/mjolby

Start Mjšlbyhistoria

Start slekt.se

Kontakt

© 2022 Per Andersson