Mjšlbyhistoria

Den kungliga kvarnbyn vid SvartŒn som fick jŠrnvŠg och blev sydvŠstra …stergštlands centrum

Per Anderssons forskning och texter om Mjšlbys historia

 

 

 

 

 

Det namnkungliga Mjšlby

Ortnamnsfloran i dagens Mjšlby ger sken av en kunglig prŠgel pŒ trakten. I de flesta svenska stŠder Šr huvudgatan – det strŒk som leder in i och ut ur bebyggelsen och skŠr genom dess hjŠrtpunkt – kallad Storgatan. Men i Mjšlby heter den i stŠllet KungsvŠgen. Efter att ha passerat šver KungsŒdran av Svart­Œn och dessfšrinnan i Kungsporten under stambanan, lšper vŠgen vŠsterut tvŠrs genom stadsdelen Kungshšga, fornminnesomrŒ­det Kungshšgarna och KungshšgaŒsen vid randen av Kungs­hšgaplatŒn. I nŠrheten strŠcker sig Kungshšgagatan och vid Œsens fot ligger dagens tappning av sydvŠstra …stergštlands lŠroverk, Kungshšgaskolan.

Fšrvisso saknas inte kungliga inslag i Mjšlbys historia; flera svenska kungar har uppehŒllit sig pŒ orten, allt ifrŒn 1200-talet till vŒr egen tid, och fšrmodligen var till och med Mjšlbys tillkomst under medeltiden ett kungligt projekt. Men de nŠmnda ortnamnen har av allt att dšma inte formats av den verkligt kungliga substans som finns nedplšjd i de lokala hŠvderna.

KungsvŠgen blev i och med 1934 Œrs stadsplan namnet pŒ huvudgatan genom hela det stadsplanelagda omrŒdet. Namnet KungsvŠgen ŒtergŒr sannolikt pŒ rikshuvudvŠgen som "kungens vŠg" och efterfšljare till den medeltida eriksgatan, vilken dock aldrig gick genom Mjšlby utan i stŠllet korsade SvartŒn vid …jebro pŒ sin strŠckning frŒn Linkšping via SkŠnninge mot Alvastra.

I šstlig riktning passerade riksvŠgen i KungsvŠgens fšrlŠngning det medeltida kungliga residenset Konungsberg, Šven kallat Kungsberga, mellan Albacken och Solberga i nŠrheten av SvartŒn. Det Šr dock inte troligt att Kungshšga och Kungsberga, belŠgna strax utanfšr Mjšlbys vŠstra respektive šstra stadsplanegrŠns och fšrbundna genom KungsvŠgen, varit grund fšr 1927 Œrs fšrslag till namn pŒ stadens huvudgata, ty Kungshšga lŒg dŒ utanfšr stadens omrŒde och Kungsberga var fallet i bŒde historikers och ortsbors glšmska.

Kungshšga Šr den lokala varianten – bestŠmd form pluralis – av ortnamnet Kungshšgarna. Dess etymologi och Œlder Šr okŠnda, men namnet kan antas sammanhŠnga med en fšrestŠllning hos ortsbefolkningen om kungagravar pŒ det hšgt belŠgna fornminnesomrŒdet eller med en lika ogrundad hopkoppling av de forntida gravfŠlten dŠr med striderna i omrŒdet Œr 1543 mellan Dackes bondehŠr och kung Gustavs trupper. Namnet betecknar framfšr allt ett bebyggelseomrŒde – fram till indelningsverkets upphšrande marken till de fyra ryttartorpen under Hulje vŠster-, mellan-, norr- respektive šstergŒrd – pŒ šmse sidor av den nuvarande KungsvŠgen. OmrŒdet lŒg i den šstra utkanten av Hulje by, som tillhšrde VŠstra Skrukeby fšrsamling fšre dennas inkorporering med Hšgby. PŒ andra hŒll, till exempel i Gamla Uppsala, avser benŠmningen gravhšgar, och sŒdana finns fšrvisso pŒ den hšjdstrŠckning dŠr ortnamnet har sin referens. OcksŒ namnet Hšgby pŒ den intilliggande byn och socknen antas syfta pŒ en gravhšg. Hšgarnas kungliga anknytning ŒterstŒr att fšrklara. Namnet Kungshšgabacken fšrekommer 1875 och avser den Œs i Hšgby nuvarande fšrsamling som var genombruten av den allmŠnna landsvŠgen, dvs dagens KungsvŠgen och dess fortsŠttning mot Hogstad. I VŠstra Skrukeby och Hšgby socknar fšrekommer inte Kungshšga som officiell fastighetsbenŠmning. Eftersom det var sŒ nŠra till Mjšlby by – bara šver sockengrŠnsen och Liabacken ner – sškte sig Kungshšgas invŒnare ofta dit. Dessa kontakter innebar ocksŒ att Kungshšgabor upptrŠdde som faddrar vid dop i mjšlbyfamiljer. I Mjšlby fšrsamling var prŠsten inte bunden av – och hade fšrmodligen heller inte nŠrmare kŠnnedom om – den officiella fastighetsindelningen i Hšgby, som dŒ tillhšrde ett annat pastorat. Det medfšrde att dopvittnen som kom frŒn andra sidan grŠnsen, efter muntlig utsaga, antecknades som hemmahšrande i Kungshšga. Fšrsta gŒngen detta pŒtrŠffas i Mjšlbys fšdelsebok Šr 1861, men sŠkerligen Šr namnet Šldre Šn sŒ. 1979 blev Kungshšga ett officiellt ortnamn genom namngivning av kvarteret norr om Ryttarhagsleden, mitt emot nuvarande GymnasievŠgen. Dessfšrinnan hade namnet infšrlivats i benŠmningarna Kungshšgahemmet, Kungshšgaskolan och tre gŒnger Kungshšgagatan. I dagligt tal kallas nŠmnda gymnasieskola "Kungshšga". Detta trivialnamn uttalas dock med grav accent och omrŒdesnamnet pŒ lokalt vis med akut. Den fšrsta Kungshšgagatan – med šst-vŠstlig riktning šver LundbygŠrdet mot Kungshšgarnas fornminnesomrŒde – bestod ursprungligen av nuvarande HŠlsogatan. Den bšrjade vid Kullaberg och strŠckte sig alltsŒ i vŠster till Sšrbygatan (SmŒlandsvŠgen) men fšrlŠngdes sedan stegvis pŒ andra sidan denna. I en fšrsta etapp planerades den till Nils Dackes gata, dvs nuvarande Folkungagatan. Genom 1934 Œrs stadsplan Šndrades namnet till MŒrtensgatan, som efter avsšndring av Kungshšgagatans ursprungliga avsnitt som HŠlsogatan numera enbart betecknar gatustrŠckningen vŠster om SmŒlandsvŠgen. Den tredje namngivningen av en gata i Mjšlby efter Kungshšgarna eller Kungshšga har alltjŠmt giltighet. 1946 kunde gatunamnet tas i ansprŒk fšr denna gata, eftersom den planerade gata som dŒ var Œsatt namnet berŠknades bli Šndrad eller slopad genom en stadsplaneŠndring.

Mjšlbys Šldsta belagda, kungliga Šgare har ocksŒ satt spŒr i geografiska namn inom tŠtorten: Folkungagatan och Folkungaplan. Medlemmar av den medeltida svenska kungaŠtt, som regerade Œren 1250–1363 och felaktigt kommit att kallas FolkungaŠtten, bŒde Šgde kvarnar i Mjšlby och hade pŒ annat sŠtt anknytning till orten. Inte minst genom nŠrheten till Šttens stamsŠte BjŠlbo och till den av dess medlemmar starkt influerade staden SkŠnninge har Folkungaminnet hŒllits vid liv i Mjšlby med omnejd. Liknande Šr fallet i residensstaden, bland annat till fšljd av Birger jarls son och tvŒ bršder som alla var biskopar av Linkšping. €ven om historievetenskapsmŠn redan pŒ 1800-talet kunde pŒvisa att folkungar som benŠmning pŒ den rŠttare sŒ kallade BjŠlboŠttens medlemmar Šr en sentida fšrvanskning, har egennamnet tagits i ansprŒk fšr ortnamnsbildning under 1900-talet. SŒlunda infšrdes ett territoriellt namn bildat dŠrav fšrsta gŒngen 1939, dŒ Mjšlby domsaga namnŠndrades till Folkungabygdens domsaga efter att den utvidgats med SkŠnninge stad. Vid den stora kommunindelningsreformen 1952 bildades med VŠderstad som centralort Folkunga landskommun, dock utan att innefatta BjŠlbo eller nŒgon annan plats dŠr Štten residerat. Fšrebilden till gatunamnet i Mjšlby hŠmtade 1927 Œrs namnkommittŽ mŒhŠnda frŒn Linkšping eller Stockholm, dŠr sŒ benŠmnda gator redan fanns, i det senare fallet sedan 1885. Grunden fšr sjŠlva gatan var en brukningsvŠg pŒ Lundby bys mark. I 1913 Œrs stadsplan fšrekom ungefŠr samma gatustrŠckning, dŒ i form av de aldrig utlagda Nils Dackes gata och stšrre delen av Hagagatan. Sšderut anlades Folkungagatan i en fšrsta etapp till BurenskšldsvŠgen och dŠrefter snart till MŒrtensgatan, men den var planerad att fortsŠtta dŠrefter Šnda till stadsplanegrŠnsen med en strŠckning nŒgot šstligare Šr den nuvarande. I samband med den utbyggnad av LundbyomrŒdet som pŒbšrjades i slutet av 1950-talet drogs Folkungagatan fram till StjŠrngatan och den nya Folkungaplan, ett torg som en centralpunkt i det nyanlagda bostadsomrŒdet pŒ LundbygŠrdet. Senare har Folkungagatan avdelats vid Lundbyparken, mellan MŒrtensgatan och StjŠrngatan, fšr att fšrhindra genomfartstrafik. Norrut var det stadsplanens avsikt att gatan skulle fortsŠtta šver KungsvŠgen och ansluta till SkŠnningevŠgen, ungefŠr mitt emot dŠr nu PrŠstgŒrdsliden har sin utfart. Av detta avsnitt var dock endast den sydligaste delen utlagd, och den fick lŠmna plats fšr den nya strŠckningen av SmŒlandsvŠgen–SkŠnningevŠgen, som togs i bruk 1967. I samband dŠrmed avstŠngdes ocksŒ Folkungagatans fšrbindelse med KungsvŠgen pŒ dennas sšdra sida.

Namnet Folkungaplan fšrekom Šven i 1934 Œrs stadsplan, dŠr det betecknade en stor šppen plats kring nuvarande Kungshšgagatan, ett av den unga stadens storstilade projekt, som aldrig fšrverkligades. Denna Folkungaplan tŠnktes uppta stšrre delen av Mjšlby munkegŒrds plana markomrŒde omkring nuvarande Kungshšgagatan. Genom den planerade Hagagatan skulle Folkungaplan fšrbindas med en liknande stor plan pŒ nŠsta hšjdplatŒ norrut, Hagaplan. Ingendera realiserades, men pŒ respektive plats minner idag namnen Folkungaparken och Hagaparken om planerna. 1927 Œrs namnkommittŽ gjorde oombedd fšljande tillŠgg till sitt namnfšrslag: "Den stort tilltagna Folkungaplanen, hvars omrŒde vŠl lŠmpar sig fšr bebyggande och indelande i tomter, dŒ omrŒdet torde kunna berŠknas till ett vŠrde af cirka 30 000 kronor, enligt nuvarande tomtpris, anse kommitterade fšr obehšflig, dŒ flera andra šppna platser i denna stadsdel finnas." Namnet Folkungaplan kom fšrst 1959 till anvŠndning, i samma stadsdel fšr den nya plan som verkligen anlades.

Till platsen fšr den nuvarande BlŒklintskolans gŒrd med tillhšrande gršnyta fšrlade 1934 Œrs stadsplan Jarlaplan, som skulle strŠcka sig fram till Sšrbygatan. Namnet Jarlaplan ska ses i sammanhang av Folkungagatan, gŒende omedelbart vŠster om planen. Stamfader fšr den kungliga dynasti som givit namn Œt gatan var innehavaren av det mŠktiga jarlaŠmbetet, BjŠlbosonen Birger jarl.

En av Birger jarls Šttlingar skulle mer Šn ett kvarts Œrtusende efter hans eget makttilltrŠde pŒ nytt ta Sverige i besittning: kung Gustav av huset Vasa. Precis som under de kungliga folkungarna skulle mjšlbyborna under de kungliga vasarna bli beršrda av centralmaktens gšranden och lŒtanden – och i vŒr tid inte vara sena att till Œminnelse forma gatunamn: VasavŠgen, som fšreter en antiklimax i Mjšlbys ortnamnshistoria. Gatan tillskapades i 1934 Œrs stadsplan som den šstra stadsdelens huvudgata. Den bildades genom att VŠstra HargsvŠgens norra del, mellan SyavŠgen (JŠrnvŠgsgatan) och svŠngen alldeles sšder om Grusgatan, avsšndrades och planerades fŒ en rak fortsŠttning i šstra kanten av Vasaparken och vidare Šnda till den sšdra stadsplanegrŠnsen, en totalt mer Šn kilometerlŒng strŠcka. Steg fšr steg har dock den tilltŠnkta paradgatan, som till och med gavs kunganamn, avkortats och sšnderdelats. Vittringen bšrjade med att den mellersta delen genom parken aldrig anlades; den strŠckningen Šr idag en gŒng- och cykelvŠg. Fšljden blev att det friliggande gatuavsnittet sšder dŠrom inte uppfattades som en del av VasavŠgen, varfšr det 1967 fick bilda en sŠrskild gata med namnet LjungkullevŠgen. Denna tillsammans med avsnittet genom parken avsŒgs i 1913 Œrs stadsplan bli UgglarpsvŠgen. I norr avkortades VasavŠgen genom att lŠmna fšretrŠde Œt fšrst BockarpsvŠgen och sedan Lagmansgatan. Vid denna hade den dŠrefter sin bšrjan, innan ocksŒ hela strŠckningen dŠrifrŒn, fšrbi Vasaskolan och till det mycket gamla vŠgskŠlet vid Bonde- och SšdergŒrdsgatorna fšrvandlades till cykelvŠg. VasavŠgen har numera inte ens kontakt med dessa bŒda gator utan Šr frŒn Finnstugatans sšdra slut en ŒtervŠndsgata norrut. Dessutom Šr denna tydligt avgrŠnsad frŒn den švriga delen av VasavŠgen genom en svŠngd utfart som fšrhindrar varje intryck av att det Šr samma gata som fortsŠtter sšderut till HargsvŠgen. I stŠllet uppfattas den sistnŠmnda švergŒ direkt i Finnstugatan vid Vasaplan, som dŠrtill kan gšra ansprŒk pŒ mellersta delen av den kvarvarande VasavŠgen. €ven den korta ŒterstŒende strŠckan frŒn Vasaplan fram till Vasaparken har i praktiken sŒ gott som uppslukats, genom att HargsvŠgen fŒtt sin gatunamnsskylt placerad vid Grusgatan och dŠrmed inkorporerat den sydligaste delen av VasavŠgen. Genom Vasagatans styckning och stegvisa nedlŠggning har ocksŒ den gamla fŠrdvŠgen frŒn Mjšlby till VŠstra Eldslšsa, Hulterstad, …stra Eldslšsa och VŠstra Harg avklippts. Gatunamnets fšrled – av fšrslagsstŠllarna 1927 stavad med W – kan ledas tillbaka till kvartersnamnet Vasaorden i stadsplanen 1913, vilket betecknar omrŒdet fšr den dŠrefter uppfšrda Centralskolan, lŒngt senare benŠmnd Vasaskolan. Kvartersnamnet kan i sin tur ses i sammanhang av andra sŒdana ortnamn med anknuten bakgrund, sŒsom kvarteret Hertig Johan, uppkallat efter en av VasaŠttens medlemmar.

En av den fšrste Vasakungens mest kŠnnbara motstŒndare, den smŒlŠndske bondeupprorsledaren Nils Dacke, har lŠmnat spŒr i namnfloran pŒ flera orter i sšdra Sverige, dŠr man antar att han dragit fram med sin allmogehŠr. Om nŒgot i den lokala historien fascinerat mjšlbyborna, sŒ fšrefaller det vara hŠndelserna 1543, dŒ smŒlŠndska och Šven en del anslutande šstgštska bšnder hŠrjade i trakten och drabbade samman med den kungliga motstŒndarens trupper vŠster om Mjšlby. Redan i 1913 Œrs stadsplan hugfŠstes detta i gatunamnet Nils Dackes gata, vilket dock aldrig togs i bruk. Den gata som avsŒgs var nuvarande Folkungagatans strŠckning sšder om den senare fšrverkligade Dackegatan, frŒn 1949–1950 Œtfšljd av Dacke­plan som namn pŒ ett torg pŒ KungsvŠgens sšdra sida mellan denna och Dackegatan invid grŠnsen mellan Mjšlby och Hšgby fšrsamlingar. Kungasidan i striden blev fšrst 1997 uppmŠrksammad med gatunamn, anspelande pŒ tre hŠrfšrare som bevisligen var pŒ platsen 1543, vilket Šr ifrŒgasatt nŠr det gŠller Dacke. Att striden stod just hŠr Šr ett utslag fšr tillfŠlligheter, men lŠget vid …stra HolavedsvŠgen lŠngs vilken bondehŠren ryckte fram, nŠrheten till Vadstena varifrŒn de kungliga trupperna kom och terrŠngfšrhŒllandena i švergŒngen mellan skog och šppnare landskap spelade fšrmodligen in. I den Šldre stadsplanen motsvarades Dackegatan av dels DjŠknegatan (nordvŠst om Folkungagatan), dels Hagagatans sšdra del (mellan Folkungagatan och korsningen mellan SmŒlandsvŠgen och BurenskšldsvŠgen). Detta senare avsnitt av Dackegatan utplŒnades nŠr SmŒlandsvŠgen fick sin nya strŠckning 1967, i det nŠrmaste pŒ samma plats men i ett betydligt lŠgre plan. En smalare del av den gamla vŠgbanan lŠmnades som gŒngvŠg. Dessfšrinnan hade gatan 1960 pŒ strŠckan Folkungagatan–Kungshšgagatan blivit omlagd, sŠnkt och asfalterad. …sterut fšrlŠngdes den efter hand till Lundbygatan och slutligen Ramstadgatan samt gav namn Œt Dackeskolan, som tidigare var …stergštlands lŠns landstings centrala verkstadsskola.

Infšr anlŠggande av Skrukeby industriomrŒde invid den nya korsningen mellan motorvŠgen E 4 och riksvŠg 32 fšreslog Per Andersson och Gšran Sparrlšf, ordfšrande respektive sekreterare i Mjšlbyhistoriska sŠllskapet, pŒ byggnadschefens fšrfrŒgan gatu- och kvartersnamn med anknytning till drabbningen mellan Nils Dackes bondehŠr och de kungliga trupperna. ByggnadsnŠmnden antog de tre gatunamnen Brahegatan, Sparregatan och Trollegatan. Striden stod pŒ KungshšgaŒsen och i anslutning till hŒlvŠgen …stra HolavedsvŠgen. Kungens styrka, ledd av Lars Siggesson (Sparre) (d 1554), kom frŒn sitt lŠger i Vadstena till stridsomrŒdet via Skrukeby, varfšr det inte Šr osannolikt att just marken fšr industriomrŒdet betrŠtts av trupperna. Innan de gick till anfall, delades skyttarna i tvŒ grupper, den ena anfšrd av Arvid Trolle (1503–1549) och den andra av Lars Siggesson. I den senare fanns ocksŒ kung Gustavs systerson Per Brahe d Š (1520–1590). NŠr striden vŠl inleddes intrŠffade det fatala att Trolles grupp avancerade fšr snabbt och kom i skottlinjen fšr den andra. Av fŠltherrarna hade Per Brahe blivit riksrŒd 1542 och Œret dŠrpŒ šverste fšr krigsfolket mot Dacke. Han blev rikshovmŠstare och Sveriges fšrste greve 1561 med Visingsborg som grevskap, šverbefŠlhavare fšr den svenska hŠren i …stergštland 1568 (dŒ danskarna anfšrda av Daniel Rantzau hŠrjade i Mjšlbytrakten under nordiska sjuŒrskriget) och senare riksdrots och stŒthŒllare pŒ Stockholms slott. Mycket av den kunskap som finns om striden 1543 hŠrršr frŒn Per Brahes bevarade kršnika. Riddaren, riksrŒdet och riksmarsken Lars Siggesson fick ocksŒ erfara ett hŠndelserikt liv. Han var jŠmte Gustav Eriksson (Vasa) en av de sex svenska herrar som Sten Sture d y 1518 lŠmnade som gisslan Œt Kristian II. Han stod vidare i spetsen fšr den lŸbska undsŠttningsflottan 1522, deltog i expeditionen 1523 mot sšdra Norge och intog stšrsta delen av BohuslŠn, bar rikssvŠrdet och slogs till riddare vid kung Gustavs kršning 1528 och bevistade mštet i Bršmsebro mellan Gustav I och Kristian III. 1537 hšll han konungarŠfst i det oroliga SmŒland med sŒdan hŒrdhet att den anses som en av anledningarna till Dackeupproret, vilket han alltsŒ fick hantera utanfšr Mjšlby. Lars Siggesson blev stamfader fšr hela den talrika kretsen av adliga, friherrliga och grevliga Štter Sparre. DŠrigenom finns kvarvarande Šttlingar till honom i Mjšlby, inom Štten Ehrenkrona. Arvid Trolle, varefter den Šnnu inte utlagda Trollegatan lŠngs HŠstholmsbanan har sitt namn, var amiral pŒ flottan mot lŸbeckarna 1534 och fŠltšverste under Dackefejden. Lars Siggesson var gift med en kusin till Trolle, Brita Trolle (d 1566). Per Brahes dotter Ebba (1555–1635) giftes bort med Lars Siggessons son, riksrŒdet och rikskanslern Erik Larsson Sparre (1550–1600), som blev halshuggen vid Linkšpings blodbad.

Kungshšga och Dacke har fŒtt framskjutna platser i det lokala namnbruket genom att ocksŒ namnge Mjšlbys bŒda gymnasieskolor, Kungshšgaskolan och Dackeskolan. I gengŠld har den fšrstnŠmnda bidragit till uppsŠttningen av gatunamn med GymnasievŠgen, som antogs av byggnadsnŠmnden 1997 pŒ fšrslag av gymnasiets rektor Per Andersson i samband med skolans 25-Œrsjubileum.

KungsŒdran som benŠmning pŒ huvudstršmmen i SvartŒn Šr inte ett ortnamn i egentlig mening och inte heller unikt fšr Mjšlby. Ordet Šr egentligen en juridisk term fšr den del av vattenmŠngden som Šgare till ett stšrre vattendrag har skyldighet att avstŒ frŒn fšr att tillgodose allmŠnna ŠndamŒl, till exempel fiske.

OcksŒ det inofficiella gatunamnet KittebrŒtsbacken (belagt Œr 1860) – uttalat och Šven skrivet Kittebrottsbacken – signalerar kunglig anknytning och kan sŠgas vara Mjšlbys motsvarighet till Kungens kurva sšder om Stockholm. DŠr kšrde Gustav V:s bilekipage av vŠgen. I Mjšlby ska, enligt folktradi­tionen, drottning Kristina – dronning Kitta – i den branta och tvŠra backen pŒ SkŠnningevŠgen, strax ovanfšr dagens utfart frŒn PrŠstgŒrdsliden, ha kastats ut ur sin vagn och brutit benet. Kittebrott hade uppstŒtt. OcksŒ ett torp med detta namn, belŠget i nŠrheten pŒ KlostergŒrdens mark, har funnits. Samtidigt som varianten KittebrŒt kan tyda pŒ ett annat ursprung fšr ortnamnet skulle den ocksŒ fšrekommande namnformen KerstinbrŒt i stŠllet kunna leda ursprunget till den drottning som 1600-talsallmogen mycket vŠl kunde kalla Kerstin. En omlŠggning av det svŒrframkomliga partiet av vŠgen norrut frŒn Mjšlby kvarnby genomfšrdes 1860, varvid bland annat de mŠrkbara sŠnkorna och pucklarna inom backens strŠckning utjŠmnades genom "afgrŠfning". I 1934 Œrs stadsplan infšrdes namnet KittebrŒtstrappan pŒ en aldrig realiserad passage i den forna backens omedelbara nŠrhet.

Mjšlby har i folkmun ocksŒ hŒllit sig med en egen "monark", den sŒ kallade Mjšlbykungen. Detta epitet gavs redan i livstiden en av de personer i Mjšlbys historia som betytt allra mest fšr bŒde samtidens lokalsamhŠlle och ortens fortsatta utveckling: kvarnŠgaren, direktšren, bankdirektšren, postmŠstaren, landstingsmannen m m Carl Gšran Hagelin (1827–1892) av gammal mjšlbyslŠkt. Han var Šgare till Mjšlby klostergŒrd och pilgŒrd. Fšrutom kvarnršrelse och lantbruk drev han bland annat ŒngbrŠnneri, mejeri, gŠstgiveri, smidesverkstad och jŠrnhandel. Han hšrde ocksŒ till dem som framgŒngsrikt agerade fšr att stambanan skulle dras via Mjšlby. Fšr att hugfŠsta hans minne fšreslog stadens byggnadsnŠmnd 1943, med instŠmmande av drŠtselkammaren, att gatan sšder om kvarteret GŠstgivaregŒrden med strŠckning frŒn dŒvarande SmŒlandsvŠgen, šver GŠstgivaregatan och vidare ned mot Œn skulle ges namnet HagelinsvŠgen. Infšr behandlingen i stadsfullmŠktige hade emellertid dess beredningsutskott "pŒ anfšrda skŠl funnit namnet mindre lŠmpligt". SkŠlen var "att i nu gŠllande stadsplan endast de stšrre tillfartsvŠgarna och sŒdana gator, som tidigare utgjort allmŠn vŠg, samt den perifera trafikleden RingvŠgen givits namn, slutande Œ 'vŠg', varfšr utskottet fann det fšreslagna namnet mindre lŠmpligt". Tanken fšresvŠvade tydligen aldrig de beslutande att en Šndring till Hagelinsgatan hade undanršjt hindret. I stŠllet antogs namnet gatan efter SvartŒn, vars vattenkraft var den yttersta faktorn fšr den kungliga anlŠggningen Mjšlbys uppkomst.

 

Mjšlbyhistoria – Den kungliga kvarnbyn vid SvartŒn som fick jŠrnvŠg och blev sydvŠstra …stergštlands centrum. Stockholm, 2011. 284 sid. ISBN 978-91-87784-21-7.

 

 

 

 

slekt.se/mjolby

Start Mjšlbyhistoria

Start slekt.se

Kontakt

© 2022 Per Andersson