Mjšlbyhistoria

Den kungliga kvarnbyn vid SvartŒn som fick jŠrnvŠg och blev sydvŠstra …stergštlands centrum

Per Anderssons forskning och texter om Mjšlbys historia

 

 

 

 

 

Mjšlbyborna som bytte namn

Sedan 1982 Œrs nya namnlag trŠdde i kraft har det svenska personnamnsskicket blivit avsevŠrt mer instabilt genom de generšsa reglerna fšr byte av sŒvŠl fšr- och tilltalsnamn som mellan- och efternamn. Detta kommer naturligtvis att pŒverka mšjligheterna att identifiera personer, exempelvis i historiskt kŠllmaterial.

Redan lŒngt tidigare har emellertid namnbyten fšrekommit i inte obetydlig skala, framfšr allt under 1800- och det begynnande 1900-talets industrialisering och urbanisering med de sociala fšrŠndringar som dessa processer fšrde med sig. Den stšrsta namnfšrŠndring som nŒgonsin skett i Sverige bestod i att en švervŠldigande majoritet av svenska folket – framfšr allt allmogen och jordbruksproletariatet – vid denna tid švergick frŒn patronymikon (fadersnamn), som vŠxlat fšr varje generation, till ett fast slŠktnamn, som i de allra flesta fall var det sista fadersnamnet: Anders, son till Sven, bar enligt medeltida sed tillnamnet Svensson, vilket i det nya systemet Šven švertogs av Anders sšner och dšttrar, som i šverensstŠmmelse med den gamla ordningen skulle hetat Andersson respektive Andersdotter. FšrŠndringens fšrebild var de hšgre stŒndens slŠktnamnsbruk. Fantasin var dock starkt begrŠnsad och resultatet blev namn som dels saknade den innehŒllsliga betydelse som utmŠrkte bŒde fadersnamnen och adelsmŠnnens, prŠsternas och borgarnas slŠktnamn, dels ingalunda var mer sŠrskiljande Šn de gamla tillnamnen. Dessutom mŒste det till en bšrjan ha kŠnts mŠrkligt fšr en kvinna att bli en Andersson, i en tid dŒ genusskillnaden Šnnu var mycket tydligt markerad i sprŒkbruket. En kvinnlig lŠrare var otŠnkbar, ocksŒ sedan kvinnor fŒtt rŠtt att utšva yrket, och litet lŠngre tillbaka kunde man till och med utlŠsa kšnet i slŠktnamnens bšjningsform: herr Kylanders hustru eller dotter hette Kylandra och Štten Orrhanes kvinnliga medlemmar Orrhšna!

Under just decennierna pŒ šmse sidor om det senaste sekelskiftet fšrvandlades Mjšlby frŒn kvarnby till industristad, framfšr allt som en konsekvens av stambanans framdragning pŒ 1870-talet. SjŠlvfallet skedde ocksŒ i Mjšlby och omgivande socknar den karaktŠristiska transformeringen av fadersnamn till slŠktnamn. Av sŠrskilt intresse Šr det faktum att en pŒtagligt stor del av de Mjšlbybor, som fŒtt en stšrre eller mindre plats i den lokala historien, har fšrŠndrat sin identitet genom att lŠgga sig till med ett nytt och mera sŠrprŠglat namn. SŒ gott som alla dessa namnbyten har Šgt rum under slutet av 1800-talet eller fšrsta hŠlften av 1900-talet. Ett undantag Šr en Mjšlbybo som adlades pŒ 1600-talet och under sin bana hann med att bŠra tre olika tillnamn. I nŠstan alla fall av dessa Mjšlbybors namnbyten Šr det frŒga om att byta ut ett sonnamn, antingen mot ett nykomponerat namn eller genom att uppta moderns slŠktnamn.

Fšr historieforskaren Šr det vŠrt att uppmŠrksamma att en och samma person kan upptrŠda under mer Šn ett namn i kŠllorna. Samtidigt tilldrar sig namnskicket intresse genom namnets roll som social spegel, sŠrskilt namnbytet som tecken pŒ socialt avancemang eller social ambition.

Till kretsen av namnbytande Mjšlbybor hšr fšljande urval av 50-talet personer, vŠlkŠnda frŒn bl a nŠrings-, kommunal- och kulturliv: tandlŠkaren Harry Adlerskog (f 1906 …sterberg), stadsfullmŠktigeordfšranden, landstingsmannen och kyrkoherden Ture Aspegren (f 1886 Stickler), rektorn och stadsfullmŠktigen Oscar Augzell (f 1898 Petersson), kommunalborgmŠstaren Ragnar Bendt (f 1904 Olsson), lokfšraren och hembygdsvŒrdaren Bengt Beronius (f 1878 Persson), kŠllarmŠstaren och stadshotellsŠgaren Carl-Eric Biltinge (f 1918 Johansson), lektorn och kommunalmannen Agnar BjŠlnes (f 1924 Johansson), distriktsveterinŠren Axel Bjšrne (f 1886 Johansson), civilingenjšren och rektorn Herbert BlomŽr (f 1899 Karlsson), ŒkeriŠgaren och hemvŠrnschefen Gunnar Brangenfeldt (f 1909 Johansson), lantbrukaren, hŠradsdomaren, kyrkvŠrden och stadsfullmŠktigen Gustaf BrodŽn (f 1869 Johansson), litteratšren och lšjtnanten Alfred Brogren (f 1873 Pettersson), komministern och sedermera kontraktsprosten Bšrje Bruz¾us (f 1914 Johansson), kšpmannen och kyrkofullmŠktigen Martin Carlfors (f 1894 Karlsson), kvarnŠgaren, direktšren och kommunalmannen Wilhelm Edlund (f 1844 Andersson), biograffšrestŒndaren, konditoriŠgaren och fotbollsdomaren Ragnar Elderud (f 1905 Eriksson), kšrledaren, komministern och sedermera kyrkoherden Gerhard Frankmar (f 1889 Andersson), kvarnmŠstaren och kommunalmannen Sven Franson (f 1900 Fransson, senare FranzŽn), redaktšren Albin FŠrnegŒrd (f 1879 Jansson), apotekaren Frans Gerholm (f 1861 Svensson), Œkeri- och droskbilŠgaren Jakob Granqvist (f 1871 Karlsson), presidenten, landshšvdingen, professorn och Šgaren till bl a Hulterstad Anders Gyldenklou (f 1602 med MŒnsson som patronymikon, senare tillagt slŠktnamnet Gylle, adlad 1639), kyrkoherden och sedermera domprosten August Hammers (f 1887 Larsson), farmaceuten Rut Hennel (f 1893 Carlsson), mŒlarmŠstaren och stadsfullmŠktigen StŽen Hillar (f 1907 Johansson), fabrikšren och kommunalmannen Axel Hultner (f 1870 Karlsson), jŠrnvŠgstjŠnstemannen, jŠrnvŠgstjŠnstemannafšrbundsordfšranden och kommunalmannen J M Kullbom (f 1885 WŠrdig), kontraktsprosten Martin Leby (f 1898 Jonsson), poliskonstapeln och fornvŒrdaren Schšld Levin (f 1880 Jacobsson), lokfšraren, jŠrnvŠgstjŠnstemannafšrbundsordfšranden och kommunalmannen Aron Lindborg (f 1880 Carlsson), kvarnmŠstaren, kommunalmannen och hŠvdatecknaren August Linder (f 1863 Andersson), lŠkaren Jakob Magni (f 1863 Magnusson), stadslŠkaren Gunnar Norrbrink (f 1901 Nilsson), trafikchefen, jŠrnvŠgsdirektšren och kommunalmannen Adolf Norrby (f 1874 Jonsson), skomakaren och kommunalmannen Carl Nygren (f 1862 Carlsson), maskinsnickaren, kalkylatorn och hembygdsvŒrdaren ke PalmŽr (f 1921 Karlsson), karamellfabrikšren och kommunalmannen Carl Printzell (f 1876 Karlsson), mšbelfabrikšren och kyrkofullmŠktigen Arvid Reiner (f 1881 Olofsson), folkskollŠraren, reservkaptenen och brandstyrelseordfšranden Kurt Rendel (f 1896 Larsson), skodirektšren och stadsfullmŠktigen Gustaf Rippner (f 1891 Carlsson), kommunalborgmŠstaren, landstingsordfšranden och riksdagsmannen Axel Sterne (f 1878 Andersson), folkskollŠraren, stadsfullmŠktigeordfšranden, landstingsmannen och riksdagsmannen Nils Strandler (f 1892 Nilsson), folkskollŠraren, stadsfullmŠktigeordfšranden, landstingsmannen och riksdagsmannen Johan Sunne (f 1890 Olsson), kšpmannen John Swennertz (f 1885 Svensson), kontraktsprosten fil doktor Carl Magnus ThorŽn (f 1841 Johansson), poststationsmŠstaren och kommunalrŒdet Bengt TŠgtstršm (f 1923 Karlsson), kvarndisponenten och kommunalmannen August Tšrnqvist (f 1854 Pehrsson), fastighetsmŠklaren och hemmansŠgaren Ingvar Windolf (f 1902 Andersson), postiljonen och kontorschefen Gustaf Wissing (f 1865 Andersson) samt skrŠddarmŠstaren och kšpmannen Filip …stlund (f 1881 Gustafsson).

I andra fall Šr det fšrst nŠsta generation som antagit slŠktnamn, exempelvis: Aurell (barn till kantorn, folkskollŠraren och kommunalmannen K A Anderson), DackegŒrd (barn till kvarnmŠstaren och musikern Valfrid Johansson), Durstam (barn till frisšrmŠstaren och musikern Arthur Carlsson), Hedinge (barn till mŒlarmŠstaren Gunnar Johansson), Lyckow (barn till kvarnŠgaren, kommunalmannen, landstingsmannen och riksdagsmannen Carl Gustafsson, Šgare till Mjšlby nygŒrd och LyckŒs), LŠrkert (barn till lantbrukaren och kommunalmannen Edvin Andersson i LŠrketorp), NorlŽn (barn till kyrkoherden, kontraktsprosten och eo hovpredikanten Adolf Johansson, Sšrbin (medlemmar av slŠkten Svensson, Šgare till Sšrby gŒrd) och Tidestršm (barn till hŠradshšvdingen Erik Petersson).

 

Mjšlbyborna som bytte namn. Mjšlbyhistoriska sŠllskapet: Mjšlbyhistorisk tidskrift, nr 5, 1996 december. Sid 243–244.

 

 

 

 

slekt.se/mjolby

Start Mjšlbyhistoria

Start slekt.se

Kontakt

© 2022 Per Andersson