Mjšlbyhistoria

Den kungliga kvarnbyn vid SvartŒn som fick jŠrnvŠg och blev sydvŠstra …stergštlands centrum

Per Anderssons forskning och texter om Mjšlbys historia

 

 

 

 

 

Mjšlbyhistoriska sŠllskapet

Historia Šr nŒgot mycket mera och viktigare Šn de flesta av oss egentligen anar. Historia Šr grundlŠg­gan­de fšr allt och alla. Historien Šr helt enkelt nuets alla orsaker – orsakerna till oss sjŠlva. Kunskap om vŒr historia innebŠr fšrklaring av vŠgarna fram till dagens tillvaro, och utan sŒdan kunskap Šr man vilsen i sin samtid och saknar en nšdvŠndig grund fšr sin framtid.

Ingen av oss som bor eller bott i det som nu Šr Mjšlby kommun – SkŠnninge, Mjšlby, Vifolka, Gšstring och Boberg – eller har fšrfŠder som verkat i trakten har blivit opŒverkad av Mjšlbybygdens historia. Den angŒr oss alla.

Som ett forum fšr allt lokalhistoriskt arbete med anknytning till MjšlbyomrŒdet bildades Mjšlbyhistoriska sŠllskapet 1992. Uppgiften Šr att skapa och sprida kunskap om bygden och dess historia, varvid sŠllskapet strŠvar efter att sŒ mŒnga som mšjligt av kommuninvŒnarna skall bli delaktiga.

Historiekunskapen mŒste sjŠlvfallet vara av god kvalitet om den skall vara meningsfull. Ett av sŠllskapets frŠmsta mŒl Šr dŠrfšr att frŠmja en hšg vetenskaplig och pedagogisk standard. En viktig ambition Šr ocksŒ att framhŠva de stora orsakslinjerna och anlŠgga ett helhetsperspektiv pŒ historien.

Sin uppgift att skapa och sprida kunskap om Mjšlbyortens historia fullgšr sŠllskapet pŒ fšljande sŠtt:

¥ Forskning och dokumentation kring alla olika delar av vŒr lokala historia

¥ Utgivning av Mjšlbyhistorisk tidskrift, dŠr nyframtagen kunskap publiceras, och av stšrre arbeten i Mjšlbyhistorisk skriftserie

¥ Kurser i Šmnena Mjšlbyortens historia och lokalhistorisk forskningsmetod

¥ FšrelŠsningar, studiebesšk och exkursioner fšr medlemmarna

Som medlem i Mjšlbyhistoriska sŠllskapet fŒr man Mjšlbyhistorisk tidskrift och kan lŠsa om sin hembygds historia. DŠri ges ocksŒ information om sŠllskapets verksamhet. Som medlem har man mšjlighet att vara med pŒ fšrelŠsningar, studiebesšk och exkursioner som sŠllskapet arrangerar och att delta i nŒgon av de kurser som anordnas om traktens historia och om att forska i lokalhistoria. Var och en Šr dessutom vŠlkommen att sjŠlv ta del i forsknings- och dokumentationsarbetet i den omfattning som man šnskar.

Inom sŠllskapet finns dels en mindre styrelse, dels Mjšlbyhistoriska rŒdet, som bestŒr av 12 av de allra frŠmsta kŠnnarna av MjšlbyomrŒdets lokalhistoria och personer med metodisk sakkunskap pŒ forskningens omrŒde.

Mjšlbyhistoriska sŠllskapets initiativtagare Šr Per Andersson. Han var ocksŒ dess ordfšrande frŒn bildandet 1992 till 2000, dŒ han lŠmnade ordfšrandeposten och styrelsen pŒ grund av avflyttning frŒn orten.

rsmšten

Efter ett fšrberedande arbete av Per Andersson under 1992 bildades Mjšlbyhistoriska sŠllskapet vid ett konstituerande fšreningsmšte hos denne den 17 december detta Œr. Ett utarbetat fšrslag till stadgar antogs och funktionŠrer valdes. DŠrefter har fšljande Œrsmšten hŒllits: 21 mars 1993 (Mjšlby bibliotek), 14 mars 1994 (Mjšlby hembygdsgŒrd), 20 mars 1995 (Mjšlby kyrka), 26 mars 1996 (Kungshšgaskolans aula), 4 mars 1997 (Kungshšgaskolans aula), 2 februari 1998 (Kungshšgaskolans aula) samt 26 maj 1999 (Gamla stadshusets fullmŠktigesal).

FšrelŠsningar och exkursioner

Lokalhistorisk kunskap har spridits till medlemmarna genom ett antal fšrelŠsningar och exkursioner Œren 1993–1999.

Sšndagen den 21 mars 1993 – samma dag som den stora riksomfattande utstŠllningen "Den svenska historien" šppnades – arrangerade sŠllskapet en Mjšlbyhistorisk dag i Mjšlby bibliotek som en lokalhistorisk parallell sex fristŒende fšredrag hŒllna av medlemmar i Mjšlbyhistoriska rŒdet.

Fšrutom att 1993 var ett sŠrskilt historiens Œr i Sverige, bar det lokalt fšr Mjšlby med omnejd en ytterligare historisk prŠgel. Bygden hade dŒ anledning att fira ett trefaldigt 450-Œrsjubileum. r 1543 tilldrog sig nŠmligen tre betydelsefulla hŠndelser: Dackefejden kulminerade med fŠltslag utanfšr Mjšlby och vid Vistena by, SkŠnninge stad fšrlorade sina stadsrŠttigheter och det sattes punkt fšr feodaltiden genom att Hovs lŠn, som hela den nuvarande kommunens omrŒde tillhšrt, indrogs under kronan.

Det historiska programmet i Mjšlby, som samlade ett 70-tal personer, omfattade fem timmar fyllda med fšrelŠsningar pŒ olika teman med stor spridning – geografiskt, i tiden och pŒ bŒde metodiskt och Šmnesteoretiskt innehŒll.

Den Mjšlbyhistoriska dagen inleddes av sŠllskapets ordfšrande Per Andersson, som talade om historiens och i synnerhet den lokala historiens betydelse och om det arbete som inletts av Mjšlbyhistoriska sŠllskapet. Adjunkt Gšran Sparrlšf gav en ingŒende redogšrelse fšr sina forskningar kring en av de mera spŠnnande historiska lŠmningarna inom kommunen, borgen Svaneholm eller Garpe slott. DŠrefter var det tid fšr ett forskningsmetodiskt inslag genom fil lic Agnar BjŠlnes fšredrag om metoder och problem inom folkršrelseforskning. Runforskaren och skriftstŠllaren Conny L A Petersson, som ocksŒ nyligen skrivit Mantorps historia, gav en šversikt av bestŒndet av mŠrkliga runstenar inom kommunen och beršrde Šven Rškstenen, som han Šgnat sŠrskild forskning.

Efter en kaffepaus ŒtervŠnde ŠmnesinnehŒllet till medeltiden. Den unge SkŠnningekŠnnaren jur stud Christian Juliusson talade till instruktiva bilder om SkŠnninge som den svenska kyrkohistoriens Mecka. Arkitekt Bo Jansson, som Šr fšrestŒndare fšr kommunens fšreningsarkiv och intendent vid Mjšlby hembygdsgŒrd, redogjorde fšr fšreningslivet i MjšlbyomrŒdet och det rika men Šnnu till stor del outnyttjade kŠllmaterial som finns i fšreningsarkivet. Avslutningsvis uppehšll sig Per Andersson vid heraldiska vapen – namnet i bildform under 860 Œr. DŠrvid konstaterades att MjšlbyomrŒdet har en framskjuten stŠllning i den svenska heraldikens historia: dels kan det allra Šldsta vapnet i Sverige frŒn 1219 lokaliseras till kommunens omrŒde, dels framhŒlls dagens kommunvapen – tillkommet pŒ 1920-talet fšr Mjšlby stad – som ett av de allra frŠmsta i landet vad avser heraldisk kvalitet och dels hŠrleds en del av Sveriges riksvapen till BjŠlbo genom den kungliga folkungaŠtten, vars Šttevapen sedan mer Šn ett halvt Œrtusende ingŒr i riksvapnet och efter kommunsammanlŠggningen 1952 Šven fšrdes av Folkunga kommun.

Under vŒren 1993 fšretogs tvŒ exkursioner: en till Svaneholms borgruin i VŠstra Harg, dŠr Tor Morisse redogjorde fšr sina teorier om borgens ursprung, och en till SkŠnninge i form av en stadsvandring fšljd av besšk i Vistena by under ledning av Christian Juliusson.

Hšsten 1993 ledde Conny L A Petersson en utfŠrd bland runstenar i Vifolkabygden.

Ett studiebesšk pŒ Mjšlby hembygdsgŒrd genomfšrdes vŒren 1994, varvid Mjšlby hembygdsfšrenings intendent Bo Jansson fšrevisade det allmŠnna museet och vagnsmuseet.

Fšre sommaren 1994 Œr arrangerades en exkursion, ledd av Gšran Sparrlšf, till tre fornborgar sšder om Mjšlby.

Den 20 mars 1995 fšrelŠste Per Andersson under tre timmar i Mjšlby kyrka infšr 40-talet personer šver Šmnet "Mjšlby och dess kyrka – en 800-Œrig historia". DŠrefter fšretogs en rundvandring i kyrkan, dess sakristia och torn.

En exkursion med ett 40-tal deltagare under ledning av Per Andersson genomfšrdes den 22 augusti 1995 pŒ temat "…dekyrkogŒrdar och upphšrda socknar i Mjšlbytrakten", varvid besšktes platserna fšr de nu raserade kyrkorna i Hšgby, VŠstra Skrukeby, VŠderstad, Harstad och Sšrby.

Den 8 november 1995 anordnade sŠllskapet en Mjšlbyhistorisk temakvŠll i Kungshšgaskolans aula i samarbete med Medborgarskolan. I arrangemanget deltog ett 60-tal personer. PŒ programmet stod tre huvudpunkter: 1) Arkeologen Anders Kaliff frŒn RiksantikvarieŠmbetet berŠttade om och visade ljusbilder frŒn de nyss avslutade arkeologiska utgrŠvningarna infšr utbyggnaden av europavŠg 4 utanfšr Mjšlby, vilka pŒ ett genomgripande sŠtt medfšrt att den Šldre lokala historien i flera avseenden fŒtt skrivas om. 2) Per Andersson gav en šversikt av utvecklingen i Mjšlby och švriga sydvŠstra …stergštland under Œterstoden av historien, dvs frŒn vikingatidens slut till vŒra dagar. Tonvikten lades vid historien som en fšljd av orsakssammanhang fšr att fšrklara dagens lokala samhŠlle och livsbetingelser. 3) Visning av ett antal ljudfilmer frŒn 1940- och 1950-talens Mjšlby, vilka pŒ initiativ av Mjšlbyhistoriska rŒdets medlem Olof Magnusson šverfšrts frŒn smalfilm till modernt videomedium. Tidigare denna dag genomfšrdes samma program fšr eleverna i Œrskurs 2 och 3 pŒ samhŠllsvetenskaplig utbildning vid Mjšlby gymnasium.

Infšr nŠrmare 50 personer i Kungshšgaskolans aula fšrelŠste Gšran Sparrlšf den 26 mars 1996 om striden vid Mjšlby Œr 1543 under Dackefejden.

Den 4 mars 1997 fšrelŠste arkeologer frŒn RiksantikvarieŠmbetet i Kungshšgaskolans aula under rubriken "De fšrsta šstgštarna" om sommarens utgrŠvningar vid Mšrby vŠster om Mjšlby, dŠr man bl a funnit lŠmningarna av Sveriges Šldsta hus och den Šldsta boplatsen i …stergštland.

Den 22 september 1997 fšretog sŠllskapet en utfŠrd till …stergštlands "Stonehenge" och lantbruksmuseet i Vallerstad. Olof Irander pŒ Gštewi gŒrd i Vallerstad gav medlemmarna den unika mšjligheten att bese gŒrdens privata lantbruksmuseum, och dessfšrinnan fšrevisade han det stora och fantasieggande fornminnesomrŒdet Lunds backe.

Traditionsenligt presenterade sŠllskapet, i samarbete med Medborgarskolan, den 29 september 1997 resultat frŒn Œrets arkeologiska undersškningar i anslutning till det fortsatta bygget av nya E 4. Denna gŒng gick fŠrden till VŠderstadstrakten, dŠr tvŒ kunskapsomrŒden uppmŠrksammades: medeltida agrararkeologi och den fšr trakten karaktŠristiska stenstrŠngsbygden frŒn Šldre jŠrnŒlder.

"Sockenvapen i SydvŠstanstŒng" var temat nŠr Per Andersson, som utarbetat heraldiska vapen fšr bl a samtliga fšrsamlingar i …stergštlands lŠn, den 6 oktober 1997 i Kungshšgaskolans aula berŠttade om heraldik i allmŠnhet och om alla de sockenvapen som antagits i vŒrt sydvŠstra hšrn av lŠnet. Elev­erna pŒ gymnasiets konstutbildning hade mŒlat upp vapnen pŒ vŠggfasta skšldar. Dessa visades tillsammans med fanor fšr alla socknar i kommunen, vilka detta Œr tagits i bruk vid den traditionella studentprocessionen genom Mjšlby.

I Kungshšgaskolans aula anordnades den 2 februari 1998 ett program med tvŒ inslag: Bo Jansson visade bilder frŒn det gamla Mjšlby och Uno TŠngmark berŠttade om pŒgŒende inventering och restaurering av hŠrads- och vŠgstenar och om upprustning av Ryttarhagens fornminnesomrŒde

UtifrŒn sin just slutfšrda forskning fšrelŠste Per Andersson den 26 maj 1999 om Mjšlbys drygt 400 gatunamn genom tiderna och om hur de speglar ortens historia. Fšr ŠndamŒlet hade sŠllskapet intagit Gamla stadshusets fullmŠktigesal, dŠr en stor del av stadens gatunamn blivit beslutade.

Med start pŒ Mjšlby holme – vid mjšlnarstatyn mellan KungsvŠgens broar šver SvartŒn – ledde Per Andersson den 29 maj 1999 en historisk vandring genom Mjšlbys 15 historiska centralpunkter, fšr att reda ut frŒgan om Mjšlbys uppkomst och orsakslinjerna fram till dagens tŠtort: "Varfšr finns Mjšlby?".

De nordiska korsflaggorna var Šmnet den 24 juni 1999 i Lundby kapell, dŒ sŠllskapet tillsammans med Fšreningen Norden i Mjšlby kommun arrangerade firandet av Nordens dag, Œrsdagen av Eriks av Pommern kršning till kung šver hela Norden 1397. De fem nordiska lŠnderna och dŠrtill de sjŠlvstyrande omrŒdena land och FŠršarna samt en rad kulturregioner i Norden har som frŠmsta kŠnnetecken en flagga med den typiskt nordiska korsformen. MŠrkligt nog leder Sveriges blŒ-gula, Nordens gul-ršda och flera andra omrŒdens flaggor sitt ursprung till Mjšlby med omnejd. Per Andersson, som skrivit ett par bšcker om de omkring 50 olika nordiska korsflaggorna och komponerat flaggorna fšr bl a VŠstsverige, Norrland, Gotland och SmŒland, tecknade bilden av den minst 700-Œriga nordiska flaggtraditionen.

Publicering

Kontinuerligt har Mjšlbyhistoriska sŠllskapet publicerat nyproducerat kunskapsmaterial och information om den lokalhistoriska verksamheten i Mjšlbyhistorisk tidskrift. Den har utkommit med sex nummer om sammantaget 292 sidor, frŒn oktober 1993 till december 1999. Redaktšr har varit Per Andersson.

Forskning

I och fšr sitt arbete med forskning och dokumentation har styrelsen som ett led i sin och rŒdets ledning dŠrav utarbetat en fšrteckning šver olika arbetsuppgifter som Šr angelŠgna att utfšra. Arbetet med att kartlŠgga Mjšlbybygdens historia har dŠrvid uppdelats pŒ ett antal olika teman, som tillsammans skall ge en sŒ heltŠckande bild som mšjligt av bygdens utveckling under Œrhundradena.

I sitt vŠrv att skapa och sprida kunskap om MjšlbyomrŒdets historia har Mjšlbyhistoriska sŠllskapet initierat ett flertal forskningsprojekt kring olika delar av den lokala historien. Enskilda medlemmar av sŠllskapet har inom ett brett spektrum arbetat med olika forskningsuppgifter.

Mjšlbyhistoriska rŒdet har hŒllit seminarier, dŠr framlagda forskningsresultat behandlats av den metodiska och Šmnesteoretiska kompetens som rŒdets ledamšter tillsammans utgšr.

Dokumentation

Inom ramen fšr arbetslivsutveckling, ALU, har Mjšlbyhistoriska sŠllskapet i olika dokumentationsprojekt sedan vŒren 1993 sysselsatt ca 40 heltidsanstŠllda personer i flera olika projekt. Det fšrsta och stšrsta projektet avser insamling och sammanstŠllning av uppgifter om alla fšrtroendevalda i kommunerna i MjšlbyomrŒdet de senaste 130 Œren. FrŒn 1994 Œrs bšrjan har en annan grupp arbetat vid landsarkivet i Vadstena med att utifrŒn kyrko­­bokfšringsmaterial bygga upp en databas omfattande hela befolkningen i Mjšlby kommuns alla socknar fram till omkring Œr 1900. Med bšrjan i juni 1994 har vidare bedrivits ett projekt med syfte att genom intervjuer med Šldre personer i MjšlbyomrŒdet gšra uppteckningar pŒ olika kulturhistoriska teman. I oktober 1994 respektive februari 1995 inleddes en fortsŠttning av kartlŠggningen av fšrtroendevalda i form av tvŒ nya delprojekt. Det ena har varit fšrlagt till kommunarkivet, dŠr det tidigare excerperade materialet kontrollerats och kompletterats, medan det andra avser att identifiera alla kommunalpolitker genom tiderna i folkbokfšringen – dess material fšrvaras vid olika pastorsŠmbeten, i landsarkivet och pŒ det lokala skattekontoret – fšr att insamla grundlŠggande person- och slŠkthistoriska data. Under 1998 pŒbšrjades ett arbete med att upprŠtta en fšretagshistorisk databas fšr Mjšlby med uppgifter om alla fšretag genom tiderna pŒ orten. Hittills har material inom bolagsregistret vid LŠnsstyrelsen i Linkšping excerperats. Samtliga projekt har organiserats och letts ideellt av Per Andersson, medan de sysselsatta avlšnas av Arbetsmarknadsverket.

Samarbete med universitet och gymnasieskola

Ett samarbete har inletts med Linkšpings universitet fšr att engagera studenter i Šmnet historia att fšrlŠgga de forskningsuppgifter som ingŒr i deras utbildning till MjšlbyomrŒdet, och detta har resulterat i akademiska uppsatser. PŒ liknande sŠtt har genom sŠllskapets medverkan ett flertal elever vid Mjšlby gymnasium valt lokalhistoriska uppgifter fšr det specialarbete som fullbordar den treŒriga gymnasieutbildningen.

Genom sŠllskapets medverkan har vid Mjšlby gymnasium inrŠttats tvŒ lokalhistoriskt inriktade kurser – i lokalhistoria och i slŠktforskning – med kursplaner utarbetade av Per Andersson och Gšran Sparrlšf samt faststŠllda av Mjšlby kommuns utbildningsnŠmnd.

Stadgar fšr Mjšlbyhistoriska sŠllskapet

antagna vid fšreningens stiftande den 17 december 1992

¤ 1. Namn och sŠte

Fšreningens namn Šr Mjšlbyhistoriska sŠllskapet. Den har sitt sŠte i Mjšlby.

¤ 2. €ndamŒl

SŠllskapet har till ŠndamŒl att

¥ arbeta fšr kunskap om Mjšlbyorten och dess historia, dvs om fšrhŒllandena vid olika tidpunkter fram till nutid, deras fšrŠndring och orsakerna dŠrtill, inom i fšrsta hand det geografiska omrŒde som utgšrs av Mjšlby socken och i andra hand švriga delar av Mjšlby kommun,

¥ verka fšr att sŒdan kunskap pŒ vetenskaplig grund dels skapas och dels sprids,

¥ vara ett forum fšr allt lokalhistoriskt arbete med anknytning till Mjšlbyorten och ett organ fšr samordning av detta,

¥ frŠmja vetenskaplig och pedagogisk kvalitet i lokalhistorisk verksamhet, genom fšrekomst av bŒde beskrivande och fšrklarande moment, anlŠggande av helhetsperspektiv fšr fšrstŒelse av sammanhang och den historiska utvecklingens huvudlinjer, uppmŠrksammande av alla olika relevanta omrŒden inom och aspekter pŒ den lokala historien, betoning av mŒlmedvetenhet, kŠllkritik och metodisk medvetenhet i arbetet samt ett pedagogiskt framstŠllningssŠtt,

¥ sprida intresse fšr, kunskap om och fšrstŒelse fšr ortens historia bland dess invŒnare och i dess skolor samt skapa fšrstŒelse fšr historiekunskapens roll som orsaksfšrklaring till nuet, historiens betydelse fšr ortens och dess invŒnares nutida liv samt historien som grund fšr strŠvan mot framtiden,

¥ hšja den kulturella medvetenheten och aktiviteten hos Mjšlbys invŒnare genom deras engagemang fšr kunskap om den egna orten samt

¥ ta till vara den lokala historiens intressen i handhavandet av ortsbornas gemensamma angelŠgenheter inom kommun och andra offentliga organ och att dŠr pŒverka att allmŠnna resurser Šgnas kunskapen om orten och dess historia.

¤ 3. Medlemskap

Medlem av sŠllskapet Šr var och en som ansluter sig till sŠllskapets ŠndamŒl och stadgar samt erlŠgger av fšreningsmšte faststŠlld avgift.

Medlemsavgift erlŠggs antingen Œrligen som Œrsavgift eller en gŒng fšr alla som avgift fšr stŠndigt medlemskap, motsvarande tio gŒnger Œrsavgiften.

Medlem som pŒ sŠrskilt sŠtt frŠmjat fšreningens syften kan av styrelsen kallas till hedersledamot.

¤ 4. Fšreningsmšten

Ordinarie fšreningsmšte hŒlls Œrligen i mars mŒnad pŒ tid och plats som styrelsen bestŠmmer. Kallelse utfŠrdas av styrelsen senast tre veckor fšre fšreningsmštet.

Varje medlem, som erlagt stadgad medlemsavgift, har vid fšreningsmšte en ršst.

Vid ordinarie fšreningsmšte fšrekommer fšljande Šrenden:

1. Val av ordfšrande fšr mštet

2. Val av sekreterare fšr mštet

3. Val av tvΠprotokolljusterare

4. FrŒga om mštet blivit stadgeenligt utlyst

5. Styrelsens verksamhetsberŠttelse

6. Revisorernas granskningsberŠttelse

7. FrŒga om ansvarsfrihet fšr styrelsen

8. Val av ordfšrande

9. FaststŠllande av antalet ledamšter i styrelsen

10. Val av styrelseledamšter

11. Val av tvΠrevisorer

12. Val av tvŒ ledamšter i valberedning

13. FaststŠllande av medlemsavgifter

14. …vriga frŒgor

Extra fšreningsmšte hŒlls nŠr styrelsen finner sŒdant erforderligt eller minst en tredjedel av sŠllskapets medlemmar hos styrelsen sŒ begŠr. Till extra fšreningsmšte sker kallelse som till ordinarie fšreningsmšte.

¤ 5. Ordfšrande

SŠllskapets frŠmsta fšretrŠdare Šr dess ordfšrande, som tillika Šr ordfšrande i styrelsen och i Mjšlbyhistoriska rŒdet.

Ordfšranden vŠljs av fšreningsmštet fšr tiden fram till nŠsta ordinarie fšreningsmšte och utšvar ledningen av sŠllskapets verksamhet, sŒsom forskning, publicering, kursverksamhet, information och administration.

¤ 6. Styrelse

BeslutanderŠtten šver verksamhetens inriktning och ekonomi samt verkstŠlligheten av beslut tillkommer en styrelse, bestŒende av sŠllskapets ordfšrande jŠmte minst tvŒ och hšgst sex ytterligare ledamšter, vilka alla vŠljs av fšreningsmštet fšr tiden fram till nŠstkommande ordinarie fšreningsmšte.

AvgŒr en funktionŠr i fšrtid, utser styrelsen eftertrŠdare fšr tiden fram till nŠsta ordinarie fšreningsmšte.

Styrelsen utser bland sina ledamšter vice ordfšrande, sekreterare och kassafšrvaltare.

Styrelsen sammantrŠder pŒ kallelse av ordfšranden eller nŠr minst hŠlften av styrelsens medlemmar hos ordfšranden sŒ begŠr. Styrelsen Šr beslutsmŠssig nŠr minst hŠlften av dess ledamšter deltager. Vid lika ršstetal infšr beslut har ordfšranden utslagsršst. Vid mšte fšrs protokoll.

Styrelsen Œligger att

¥ fšrvalta sŠllskapets tillgŒngar och handha sŠllskapets lšpande Šrenden,

¥ fšrbereda fšreningsmštena och verkstŠlla deras beslut,

¥ utse ledamšter i Mjšlbyhistoriska rŒdet,

¥ fšrvalta och utdela medel ur Mjšlbyhistoriska stipendiefonden,

¥ utge Mjšlbyhistorisk tidskrift och publikationer i Mjšlbyhistorisk skriftserie samt

¥ fšra medlemsmatrikel,

¥ Œrligen senast den 1 februari till revisorerna šverlŠmna protokoll, rŠkenskaper och berŠttelse šver verksamheten,

¥ till ordinarie fšreningsmšte avge berŠttelse šver sŠllskapets verksamhet under det gŒngna verksamhetsŒret samt

¥ i švrigt verka i enlighet med sŠllskapets ŠndamŒl.

¤ 7. HistorierŒd

Mjšlbyhistoriska rŒdet bestŒr av minst fem och hšgst femton ledamšter med Šmnesteoretisk eller metodisk sakkunskap i anslutning till det lokalhistoriska omrŒdet.

SŠllskapets ordfšrande Šr rŒdets ordfšrande och švriga styrelsemedlemmar Šr sjŠlvskrivna ledamšter. RŒdets švriga ledamšter utses av styrelsen och innehar sin plats tills styrelsen beslutar om entledigande.

RŒdets uppgift Šr att med sin sakkunskap bistŒ ordfšranden i ledningen av sŠllskapets vetenskapliga och pedagogiska verksamhet. RŒdet har att fšrdela forskningsuppgifter och i seminarieform behandla forskningsresultat.

¤ 8. Stipendiefond

SŠllskapet skall bygga upp, fšrvalta och fšrdela medel ur en stipendiefond, kallad Mjšlbyhistoriska stipendiefonden, fšr att bidraga till finansieringen av forskningsuppgifter och liknande andra aktiviteter i šverensstŠmmelse med sŠllskapets ŠndamŒl.

Fonden fšrvaltas av styrelsen, som efter hšrande av rŒdet kan besluta om utdelning dŠrur.

¤ 9. Verksamhet

SŠllskapets verksamhet bestŒr av produktion och tillgŠngliggšrande av kunskap om Mjšlbyorten och dess historia, varvid sŠllskapet har att svara fšr fšljande uppgifter:

¥ Ledning och samordning av forskning

¥ Utbildning i forskningsmetod och frŠmjande av kvalitet i forskningen

¥ Fšrdelning av stipendiemedel fšr utfšrande av forskningsuppgifter m m

¥ Sammanbringande, ordnande och fšrtecknande av kŠllmaterial och litteratur

¥ Utfšrande av forskningsuppgifter

¥ Seminariebehandling av forskningsresultat

¥ Publicering av kunskapsmaterial i tryck

¥ Kursverksamhet kring Mjšlbyortens historia

¥ Anordnande av fšrelŠsningar, studiebesšk och exkursioner

¥ MedlemsvŠrvning bland ortens invŒnare

¥ Medverkan till inrŠttande av ett lokalhistoriskt museum

Fšr publicering av forskningsresultat och annan information utger sŠllskapet Mjšlbyhistorisk tidskrift. Stšrre arbeten publiceras som monografier i Mjšlbyhistorisk skriftserie.

Det frŠmsta mŒlet fšr sŠllskapets verksamhet Šr en sammanhŒllen och heltŠckande vetenskapligt grundad framstŠllning i bokform om Mjšlbyortens historia, som ges stšrsta mšjliga spridning till ortens invŒnare, till hushŒll och skolor.

Forskning, undervisning och andra uppgifter inom sŠllskapet utfšrs av enskilda personer, sŒsom ordfšranden, styrelseledamšter, rŒdsledamšter, studenter vid regionens universitet, lŠrare och elever vid kommunens gymnasieskola, biblioteks-, arkiv- och museipersonal och lokalhistoriskt intresserade ortsbor.

SŠllskapet samverkar fšr sin verksamhet med bibliotek, arkiv, museer, forskningsinstitutioner, undervisningsanstalter och hembygdsršrelsen pŒ lokal, regional och nationell nivŒ samt med verksamhetens studieobjekt, sŒsom kommunala fšrvaltningar, fšreningar, fšretag och familjer.

¤ 10. Revision

Styrelsens fšrvaltning och sŠllskapets rŠkenskaper granskas av tvŒ av fšreningsmštet valda revisorer.

Revisorerna avger Œrligen fšre den 1 mars till styrelsen berŠttelse šver granskningen och lŠmnar fšrslag angŒende ansvarsfrihet fšr styrelsen.

¤ 11. Valberedning

Val vid fšreningsmšte fšrbereds av en valberedning, bestŒende av tvŒ av fšreningsmštet valda ledamšter.

¤ 12. VerksamhetsŒr och rŠkenskapsŒr

SŠllskapets verksamhetsŒr utgšr tiden frŒn ett ordinarie fšreningsmšte till nŠstkommande ordinarie fšreningsmšte.

RŠkenskapsŒret utgšr ett kalenderŒr.

¤ 13. StadgeŠndring

€ndring av sŠllskapets stadgar sker genom beslut av tvŒ pŒ varandra fšljande fšreningsmšten, varav ett ordinarie, med minst en mŒnads mellanrum. Fšr stadgeŠndring erfordras tvŒ tredjedels majoritet vid varje beslut.

¤ 14. Upplšsning

Beslut om upplšsning av sŠllskapet fattas vid tvŒ pŒ varandra fšljande ordinarie fšreningsmšten. Fšr upplšsning fordras tvŒ tredjedels majoritet vid varje beslut.

Vid sista fšreningsmštet beslutas om sŠllskapets tillgŒngar.

 

Mjšlbyhistoriska sŠllskapet skapar och sprider kunskap : Mjšlbybygdens historia angŒr oss alla! Kommunkuriren, 1993-02-24. Sid 14.

Flera Mjšlbygymnasister i nybildat historiskt sŠllskap : Skapar och sprider kunskap om Mjšlby med omnejd. Mjšlbygymnasisternas fšrening: Mjšlbygymnasisten, nr 3, 1993 oktober. Sid 10–11.

Mjšlbyhistorisk dag. Mjšlbyhistoriska sŠllskapet: Mjšlbyhistorisk tidskrift, nr 1, 1993 oktober. Sid 51.

Mjšlbyhistoriska sŠllskapet: Mjšlbyhistorisk tidskrift, nr 1. 1993 oktober. 72 sid. ISSN 1103-8705. Redaktšr.

Mjšlbyhistoriska sŠllskapet: Mjšlbyhistorisk tidskrift, nr 2. 1994 januari. 52 sid. ISSN 1103-8705. Redaktšr.

Mjšlbyhistoriska sŠllskapet: Mjšlbyhistorisk tidskrift, nr 3, 1994 november. 48 sid. ISSN 1103-8705. Redaktšr.

Mjšlbyhistoriska sŠllskapet: Mjšlbyhistorisk tidskrift, nr 4, 1995 maj. 44 sid. ISSN 1103-8705. Redaktšr.

Mjšlbyhistoriska sŠllskapet: Mjšlbyhistorisk tidskrift, nr 5, 1996 december. 44 sid. ISSN 1103-8705. Redaktšr.

Mjšlbyhistoriska sŠllskapet: Mjšlbyhistorisk tidskrift, nr 6, 1999 december. 32 sid. ISSN 1103-8705. Redaktšr.

 

 

 

 

slekt.se/mjolby

Start Mjšlbyhistoria

Start slekt.se

Kontakt

© 2022 Per Andersson