Mjölbyhistoria Den kungliga kvarnbyn vid Svartån som fick järnväg och blev sydvästra Östergötlands centrum Per Anderssons forskning och texter om Mjölbys historia
	Mjölbyhistoriska sällskapet Historia är något mycket mera och viktigare än de flesta av oss egentligen anar. Historia är grundläggande för allt och alla. Historien är helt enkelt nuets alla orsaker – orsakerna till oss själva. Kunskap om vår historia innebär förklaring av vägarna fram till dagens tillvaro, och utan sådan kunskap är man vilsen i sin samtid och saknar en nödvändig grund för sin framtid. Ingen av oss som bor eller bott i det som nu är Mjölby kommun – Skänninge, Mjölby, Vifolka, Göstring och Boberg – eller har förfäder som verkat i trakten har blivit opåverkad av Mjölbybygdens historia. Den angår oss alla. Som ett forum för allt lokalhistoriskt arbete med anknytning till Mjölbyområdet bildades Mjölbyhistoriska sällskapet 1992. Uppgiften är att skapa och sprida kunskap om bygden och dess historia, varvid sällskapet strävar efter att så många som möjligt av kommuninvånarna skall bli delaktiga. Historiekunskapen måste självfallet vara av god kvalitet om den skall vara meningsfull. Ett av sällskapets främsta mål är därför att främja en hög vetenskaplig och pedagogisk standard. En viktig ambition är också att framhäva de stora orsakslinjerna och anlägga ett helhetsperspektiv på historien. Sin uppgift att skapa och sprida kunskap om Mjölbyortens historia fullgör sällskapet på följande sätt: • Forskning och dokumentation kring alla olika delar av vår lokala historia • Utgivning av Mjölbyhistorisk tidskrift, där nyframtagen kunskap publiceras, och av större arbeten i Mjölbyhistorisk skriftserie • Kurser i ämnena Mjölbyortens historia och lokalhistorisk forskningsmetod • Föreläsningar, studiebesök och exkursioner för medlemmarna Som medlem i Mjölbyhistoriska sällskapet får man Mjölbyhistorisk tidskrift och kan läsa om sin hembygds historia. Däri ges också information om sällskapets verksamhet. Som medlem har man möjlighet att vara med på föreläsningar, studiebesök och exkursioner som sällskapet arrangerar och att delta i någon av de kurser som anordnas om traktens historia och om att forska i lokalhistoria. Var och en är dessutom välkommen att själv ta del i forsknings- och dokumentationsarbetet i den omfattning som man önskar. Inom sällskapet finns dels en mindre styrelse, dels Mjölbyhistoriska rådet, som består av 12 av de allra främsta kännarna av Mjölbyområdets lokalhistoria och personer med metodisk sakkunskap på forskningens område. Mjölbyhistoriska sällskapets initiativtagare är Per Andersson. Han var också dess ordförande från bildandet 1992 till 2000, då han lämnade ordförandeposten och styrelsen på grund av avflyttning från orten. Årsmöten Efter ett förberedande arbete av Per Andersson under 1992 bildades Mjölbyhistoriska sällskapet vid ett konstituerande föreningsmöte hos denne den 17 december detta år. Ett utarbetat förslag till stadgar antogs och funktionärer valdes. Därefter har följande årsmöten hållits: 21 mars 1993 (Mjölby bibliotek), 14 mars 1994 (Mjölby hembygdsgård), 20 mars 1995 (Mjölby kyrka), 26 mars 1996 (Kungshögaskolans aula), 4 mars 1997 (Kungshögaskolans aula), 2 februari 1998 (Kungshögaskolans aula) samt 26 maj 1999 (Gamla stadshusets fullmäktigesal). Föreläsningar och exkursioner Lokalhistorisk kunskap har spridits till medlemmarna genom ett antal föreläsningar och exkursioner åren 1993–1999. Söndagen den 21 mars 1993 – samma dag som den stora riksomfattande utställningen "Den svenska historien" öppnades – arrangerade sällskapet en Mjölbyhistorisk dag i Mjölby bibliotek som en lokalhistorisk parallell sex fristående föredrag hållna av medlemmar i Mjölbyhistoriska rådet. Förutom att 1993 var ett särskilt historiens år i Sverige, bar det lokalt för Mjölby med omnejd en ytterligare historisk prägel. Bygden hade då anledning att fira ett trefaldigt 450-årsjubileum. År 1543 tilldrog sig nämligen tre betydelsefulla händelser: Dackefejden kulminerade med fältslag utanför Mjölby och vid Vistena by, Skänninge stad förlorade sina stadsrättigheter och det sattes punkt för feodaltiden genom att Hovs län, som hela den nuvarande kommunens område tillhört, indrogs under kronan. Det historiska programmet i Mjölby, som samlade ett 70-tal personer, omfattade fem timmar fyllda med föreläsningar på olika teman med stor spridning – geografiskt, i tiden och på både metodiskt och ämnesteoretiskt innehåll. Den Mjölbyhistoriska dagen inleddes av sällskapets ordförande Per Andersson, som talade om historiens och i synnerhet den lokala historiens betydelse och om det arbete som inletts av Mjölbyhistoriska sällskapet. Adjunkt Göran Sparrlöf gav en ingående redogörelse för sina forskningar kring en av de mera spännande historiska lämningarna inom kommunen, borgen Svaneholm eller Garpe slott. Därefter var det tid för ett forskningsmetodiskt inslag genom fil lic Agnar Bjälnes föredrag om metoder och problem inom folkrörelseforskning. Runforskaren och skriftställaren Conny L A Petersson, som också nyligen skrivit Mantorps historia, gav en översikt av beståndet av märkliga runstenar inom kommunen och berörde även Rökstenen, som han ägnat särskild forskning. Efter en kaffepaus återvände ämnesinnehållet till medeltiden. Den unge Skänningekännaren jur stud Christian Juliusson talade till instruktiva bilder om Skänninge som den svenska kyrkohistoriens Mecka. Arkitekt Bo Jansson, som är föreståndare för kommunens föreningsarkiv och intendent vid Mjölby hembygdsgård, redogjorde för föreningslivet i Mjölbyområdet och det rika men ännu till stor del outnyttjade källmaterial som finns i föreningsarkivet. Avslutningsvis uppehöll sig Per Andersson vid heraldiska vapen – namnet i bildform under 860 år. Därvid konstaterades att Mjölbyområdet har en framskjuten ställning i den svenska heraldikens historia: dels kan det allra äldsta vapnet i Sverige från 1219 lokaliseras till kommunens område, dels framhålls dagens kommunvapen – tillkommet på 1920-talet för Mjölby stad – som ett av de allra främsta i landet vad avser heraldisk kvalitet och dels härleds en del av Sveriges riksvapen till Bjälbo genom den kungliga folkungaätten, vars ättevapen sedan mer än ett halvt årtusende ingår i riksvapnet och efter kommunsammanläggningen 1952 även fördes av Folkunga kommun. Under våren 1993 företogs två exkursioner: en till Svaneholms borgruin i Västra Harg, där Tor Morisse redogjorde för sina teorier om borgens ursprung, och en till Skänninge i form av en stadsvandring följd av besök i Vistena by under ledning av Christian Juliusson. Hösten 1993 ledde Conny L A Petersson en utfärd bland runstenar i Vifolkabygden. Ett studiebesök på Mjölby hembygdsgård genomfördes våren 1994, varvid Mjölby hembygdsförenings intendent Bo Jansson förevisade det allmänna museet och vagnsmuseet. Före sommaren 1994 år arrangerades en exkursion, ledd av Göran Sparrlöf, till tre fornborgar söder om Mjölby. Den 20 mars 1995 föreläste Per Andersson under tre timmar i Mjölby kyrka inför 40-talet personer över ämnet "Mjölby och dess kyrka – en 800-årig historia". Därefter företogs en rundvandring i kyrkan, dess sakristia och torn. En exkursion med ett 40-tal deltagare under ledning av Per Andersson genomfördes den 22 augusti 1995 på temat "Ödekyrkogårdar och upphörda socknar i Mjölbytrakten", varvid besöktes platserna för de nu raserade kyrkorna i Högby, Västra Skrukeby, Väderstad, Harstad och Sörby. Den 8 november 1995 anordnade sällskapet en Mjölbyhistorisk temakväll i Kungshögaskolans aula i samarbete med Medborgarskolan. I arrangemanget deltog ett 60-tal personer. På programmet stod tre huvudpunkter: 1) Arkeologen Anders Kaliff från Riksantikvarieämbetet berättade om och visade ljusbilder från de nyss avslutade arkeologiska utgrävningarna inför utbyggnaden av europaväg 4 utanför Mjölby, vilka på ett genomgripande sätt medfört att den äldre lokala historien i flera avseenden fått skrivas om. 2) Per Andersson gav en översikt av utvecklingen i Mjölby och övriga sydvästra Östergötland under återstoden av historien, dvs från vikingatidens slut till våra dagar. Tonvikten lades vid historien som en följd av orsakssammanhang för att förklara dagens lokala samhälle och livsbetingelser. 3) Visning av ett antal ljudfilmer från 1940- och 1950-talens Mjölby, vilka på initiativ av Mjölbyhistoriska rådets medlem Olof Magnusson överförts från smalfilm till modernt videomedium. Tidigare denna dag genomfördes samma program för eleverna i årskurs 2 och 3 på samhällsvetenskaplig utbildning vid Mjölby gymnasium. Inför närmare 50 personer i Kungshögaskolans aula föreläste Göran Sparrlöf den 26 mars 1996 om striden vid Mjölby år 1543 under Dackefejden. Den 4 mars 1997 föreläste arkeologer från Riksantikvarieämbetet i Kungshögaskolans aula under rubriken "De första östgötarna" om sommarens utgrävningar vid Mörby väster om Mjölby, där man bl a funnit lämningarna av Sveriges äldsta hus och den äldsta boplatsen i Östergötland. Den 22 september 1997 företog sällskapet en utfärd till Östergötlands "Stonehenge" och lantbruksmuseet i Vallerstad. Olof Irander på Götewi gård i Vallerstad gav medlemmarna den unika möjligheten att bese gårdens privata lantbruksmuseum, och dessförinnan förevisade han det stora och fantasieggande fornminnesområdet Lunds backe. Traditionsenligt presenterade sällskapet, i samarbete med Medborgarskolan, den 29 september 1997 resultat från årets arkeologiska undersökningar i anslutning till det fortsatta bygget av nya E 4. Denna gång gick färden till Väderstadstrakten, där två kunskapsområden uppmärksammades: medeltida agrararkeologi och den för trakten karaktäristiska stensträngsbygden från äldre järnålder. "Sockenvapen i Sydvästanstång" var temat när Per Andersson, som utarbetat heraldiska vapen för bl a samtliga församlingar i Östergötlands län, den 6 oktober 1997 i Kungshögaskolans aula berättade om heraldik i allmänhet och om alla de sockenvapen som antagits i vårt sydvästra hörn av länet. Eleverna på gymnasiets konstutbildning hade målat upp vapnen på väggfasta sköldar. Dessa visades tillsammans med fanor för alla socknar i kommunen, vilka detta år tagits i bruk vid den traditionella studentprocessionen genom Mjölby. I Kungshögaskolans aula anordnades den 2 februari 1998 ett program med två inslag: Bo Jansson visade bilder från det gamla Mjölby och Uno Tängmark berättade om pågående inventering och restaurering av härads- och vägstenar och om upprustning av Ryttarhagens fornminnesområde Utifrån sin just slutförda forskning föreläste Per Andersson den 26 maj 1999 om Mjölbys drygt 400 gatunamn genom tiderna och om hur de speglar ortens historia. För ändamålet hade sällskapet intagit Gamla stadshusets fullmäktigesal, där en stor del av stadens gatunamn blivit beslutade. Med start på Mjölby holme – vid mjölnarstatyn mellan Kungsvägens broar över Svartån – ledde Per Andersson den 29 maj 1999 en historisk vandring genom Mjölbys 15 historiska centralpunkter, för att reda ut frågan om Mjölbys uppkomst och orsakslinjerna fram till dagens tätort: "Varför finns Mjölby?". De nordiska korsflaggorna var ämnet den 24 juni 1999 i Lundby kapell, då sällskapet tillsammans med Föreningen Norden i Mjölby kommun arrangerade firandet av Nordens dag, årsdagen av Eriks av Pommern kröning till kung över hela Norden 1397. De fem nordiska länderna och därtill de självstyrande områdena Åland och Färöarna samt en rad kulturregioner i Norden har som främsta kännetecken en flagga med den typiskt nordiska korsformen. Märkligt nog leder Sveriges blå-gula, Nordens gul-röda och flera andra områdens flaggor sitt ursprung till Mjölby med omnejd. Per Andersson, som skrivit ett par böcker om de omkring 50 olika nordiska korsflaggorna och komponerat flaggorna för bl a Västsverige, Norrland, Gotland och Småland, tecknade bilden av den minst 700-åriga nordiska flaggtraditionen. Publicering Kontinuerligt har Mjölbyhistoriska sällskapet publicerat nyproducerat kunskapsmaterial och information om den lokalhistoriska verksamheten i Mjölbyhistorisk tidskrift. Den har utkommit med sex nummer om sammantaget 292 sidor, från oktober 1993 till december 1999. Redaktör har varit Per Andersson. Forskning I och för sitt arbete med forskning och dokumentation har styrelsen som ett led i sin och rådets ledning därav utarbetat en förteckning över olika arbetsuppgifter som är angelägna att utföra. Arbetet med att kartlägga Mjölbybygdens historia har därvid uppdelats på ett antal olika teman, som tillsammans skall ge en så heltäckande bild som möjligt av bygdens utveckling under århundradena. I sitt värv att skapa och sprida kunskap om Mjölbyområdets historia har Mjölbyhistoriska sällskapet initierat ett flertal forskningsprojekt kring olika delar av den lokala historien. Enskilda medlemmar av sällskapet har inom ett brett spektrum arbetat med olika forskningsuppgifter. Mjölbyhistoriska rådet har hållit seminarier, där framlagda forskningsresultat behandlats av den metodiska och ämnesteoretiska kompetens som rådets ledamöter tillsammans utgör. Dokumentation Inom ramen för arbetslivsutveckling, ALU, har Mjölbyhistoriska sällskapet i olika dokumentationsprojekt sedan våren 1993 sysselsatt ca 40 heltidsanställda personer i flera olika projekt. Det första och största projektet avser insamling och sammanställning av uppgifter om alla förtroendevalda i kommunerna i Mjölbyområdet de senaste 130 åren. Från 1994 års början har en annan grupp arbetat vid landsarkivet i Vadstena med att utifrån kyrkobokföringsmaterial bygga upp en databas omfattande hela befolkningen i Mjölby kommuns alla socknar fram till omkring år 1900. Med början i juni 1994 har vidare bedrivits ett projekt med syfte att genom intervjuer med äldre personer i Mjölbyområdet göra uppteckningar på olika kulturhistoriska teman. I oktober 1994 respektive februari 1995 inleddes en fortsättning av kartläggningen av förtroendevalda i form av två nya delprojekt. Det ena har varit förlagt till kommunarkivet, där det tidigare excerperade materialet kontrollerats och kompletterats, medan det andra avser att identifiera alla kommunalpolitker genom tiderna i folkbokföringen – dess material förvaras vid olika pastorsämbeten, i landsarkivet och på det lokala skattekontoret – för att insamla grundläggande person- och släkthistoriska data. Under 1998 påbörjades ett arbete med att upprätta en företagshistorisk databas för Mjölby med uppgifter om alla företag genom tiderna på orten. Hittills har material inom bolagsregistret vid Länsstyrelsen i Linköping excerperats. Samtliga projekt har organiserats och letts ideellt av Per Andersson, medan de sysselsatta avlönas av Arbetsmarknadsverket. Samarbete med universitet och gymnasieskola Ett samarbete har inletts med Linköpings universitet för att engagera studenter i ämnet historia att förlägga de forskningsuppgifter som ingår i deras utbildning till Mjölbyområdet, och detta har resulterat i akademiska uppsatser. På liknande sätt har genom sällskapets medverkan ett flertal elever vid Mjölby gymnasium valt lokalhistoriska uppgifter för det specialarbete som fullbordar den treåriga gymnasieutbildningen. Genom sällskapets medverkan har vid Mjölby gymnasium inrättats två lokalhistoriskt inriktade kurser – i lokalhistoria och i släktforskning – med kursplaner utarbetade av Per Andersson och Göran Sparrlöf samt fastställda av Mjölby kommuns utbildningsnämnd. Stadgar för Mjölbyhistoriska sällskapet antagna vid föreningens stiftande den 17 december 1992 § 1. Namn och säte Föreningens namn är Mjölbyhistoriska sällskapet. Den har sitt säte i Mjölby. § 2. Ändamål Sällskapet har till ändamål att • arbeta för kunskap om Mjölbyorten och dess historia, dvs om förhållandena vid olika tidpunkter fram till nutid, deras förändring och orsakerna därtill, inom i första hand det geografiska område som utgörs av Mjölby socken och i andra hand övriga delar av Mjölby kommun, • verka för att sådan kunskap på vetenskaplig grund dels skapas och dels sprids, • vara ett forum för allt lokalhistoriskt arbete med anknytning till Mjölbyorten och ett organ för samordning av detta, • främja vetenskaplig och pedagogisk kvalitet i lokalhistorisk verksamhet, genom förekomst av både beskrivande och förklarande moment, anläggande av helhetsperspektiv för förståelse av sammanhang och den historiska utvecklingens huvudlinjer, uppmärksammande av alla olika relevanta områden inom och aspekter på den lokala historien, betoning av målmedvetenhet, källkritik och metodisk medvetenhet i arbetet samt ett pedagogiskt framställningssätt, • sprida intresse för, kunskap om och förståelse för ortens historia bland dess invånare och i dess skolor samt skapa förståelse för historiekunskapens roll som orsaksförklaring till nuet, historiens betydelse för ortens och dess invånares nutida liv samt historien som grund för strävan mot framtiden, • höja den kulturella medvetenheten och aktiviteten hos Mjölbys invånare genom deras engagemang för kunskap om den egna orten samt • ta till vara den lokala historiens intressen i handhavandet av ortsbornas gemensamma angelägenheter inom kommun och andra offentliga organ och att där påverka att allmänna resurser ägnas kunskapen om orten och dess historia. § 3. Medlemskap Medlem av sällskapet är var och en som ansluter sig till sällskapets ändamål och stadgar samt erlägger av föreningsmöte fastställd avgift. Medlemsavgift erläggs antingen årligen som årsavgift eller en gång för alla som avgift för ständigt medlemskap, motsvarande tio gånger årsavgiften. Medlem som på särskilt sätt främjat föreningens syften kan av styrelsen kallas till hedersledamot. § 4. Föreningsmöten Ordinarie föreningsmöte hålls årligen i mars månad på tid och plats som styrelsen bestämmer. Kallelse utfärdas av styrelsen senast tre veckor före föreningsmötet. Varje medlem, som erlagt stadgad medlemsavgift, har vid föreningsmöte en röst. Vid ordinarie föreningsmöte förekommer följande ärenden: 1. Val av ordförande för mötet 2. Val av sekreterare för mötet 3. Val av två protokolljusterare 4. Fråga om mötet blivit stadgeenligt utlyst 5. Styrelsens verksamhetsberättelse 6. Revisorernas granskningsberättelse 7. Fråga om ansvarsfrihet för styrelsen 8. Val av ordförande 9. Fastställande av antalet ledamöter i styrelsen 10. Val av styrelseledamöter 11. Val av två revisorer 12. Val av två ledamöter i valberedning 13. Fastställande av medlemsavgifter 14. Övriga frågor Extra föreningsmöte hålls när styrelsen finner sådant erforderligt eller minst en tredjedel av sällskapets medlemmar hos styrelsen så begär. Till extra föreningsmöte sker kallelse som till ordinarie föreningsmöte. § 5. Ordförande Sällskapets främsta företrädare är dess ordförande, som tillika är ordförande i styrelsen och i Mjölbyhistoriska rådet. Ordföranden väljs av föreningsmötet för tiden fram till nästa ordinarie föreningsmöte och utövar ledningen av sällskapets verksamhet, såsom forskning, publicering, kursverksamhet, information och administration. § 6. Styrelse Beslutanderätten över verksamhetens inriktning och ekonomi samt verkställigheten av beslut tillkommer en styrelse, bestående av sällskapets ordförande jämte minst två och högst sex ytterligare ledamöter, vilka alla väljs av föreningsmötet för tiden fram till nästkommande ordinarie föreningsmöte. Avgår en funktionär i förtid, utser styrelsen efterträdare för tiden fram till nästa ordinarie föreningsmöte. Styrelsen utser bland sina ledamöter vice ordförande, sekreterare och kassaförvaltare. Styrelsen sammanträder på kallelse av ordföranden eller när minst hälften av styrelsens medlemmar hos ordföranden så begär. Styrelsen är beslutsmässig när minst hälften av dess ledamöter deltager. Vid lika röstetal inför beslut har ordföranden utslagsröst. Vid möte förs protokoll. Styrelsen åligger att • förvalta sällskapets tillgångar och handha sällskapets löpande ärenden, • förbereda föreningsmötena och verkställa deras beslut, • utse ledamöter i Mjölbyhistoriska rådet, • förvalta och utdela medel ur Mjölbyhistoriska stipendiefonden, • utge Mjölbyhistorisk tidskrift och publikationer i Mjölbyhistorisk skriftserie samt • föra medlemsmatrikel, • årligen senast den 1 februari till revisorerna överlämna protokoll, räkenskaper och berättelse över verksamheten, • till ordinarie föreningsmöte avge berättelse över sällskapets verksamhet under det gångna verksamhetsåret samt • i övrigt verka i enlighet med sällskapets ändamål. § 7. Historieråd Mjölbyhistoriska rådet består av minst fem och högst femton ledamöter med ämnesteoretisk eller metodisk sakkunskap i anslutning till det lokalhistoriska området. Sällskapets ordförande är rådets ordförande och övriga styrelsemedlemmar är självskrivna ledamöter. Rådets övriga ledamöter utses av styrelsen och innehar sin plats tills styrelsen beslutar om entledigande. Rådets uppgift är att med sin sakkunskap bistå ordföranden i ledningen av sällskapets vetenskapliga och pedagogiska verksamhet. Rådet har att fördela forskningsuppgifter och i seminarieform behandla forskningsresultat. § 8. Stipendiefond Sällskapet skall bygga upp, förvalta och fördela medel ur en stipendiefond, kallad Mjölbyhistoriska stipendiefonden, för att bidraga till finansieringen av forskningsuppgifter och liknande andra aktiviteter i överensstämmelse med sällskapets ändamål. Fonden förvaltas av styrelsen, som efter hörande av rådet kan besluta om utdelning därur. § 9. Verksamhet Sällskapets verksamhet består av produktion och tillgängliggörande av kunskap om Mjölbyorten och dess historia, varvid sällskapet har att svara för följande uppgifter: • Ledning och samordning av forskning • Utbildning i forskningsmetod och främjande av kvalitet i forskningen • Fördelning av stipendiemedel för utförande av forskningsuppgifter m m • Sammanbringande, ordnande och förtecknande av källmaterial och litteratur • Utförande av forskningsuppgifter • Seminariebehandling av forskningsresultat • Publicering av kunskapsmaterial i tryck • Kursverksamhet kring Mjölbyortens historia • Anordnande av föreläsningar, studiebesök och exkursioner • Medlemsvärvning bland ortens invånare • Medverkan till inrättande av ett lokalhistoriskt museum För publicering av forskningsresultat och annan information utger sällskapet Mjölbyhistorisk tidskrift. Större arbeten publiceras som monografier i Mjölbyhistorisk skriftserie. Det främsta målet för sällskapets verksamhet är en sammanhållen och heltäckande vetenskapligt grundad framställning i bokform om Mjölbyortens historia, som ges största möjliga spridning till ortens invånare, till hushåll och skolor. Forskning, undervisning och andra uppgifter inom sällskapet utförs av enskilda personer, såsom ordföranden, styrelseledamöter, rådsledamöter, studenter vid regionens universitet, lärare och elever vid kommunens gymnasieskola, biblioteks-, arkiv- och museipersonal och lokalhistoriskt intresserade ortsbor. Sällskapet samverkar för sin verksamhet med bibliotek, arkiv, museer, forskningsinstitutioner, undervisningsanstalter och hembygdsrörelsen på lokal, regional och nationell nivå samt med verksamhetens studieobjekt, såsom kommunala förvaltningar, föreningar, företag och familjer. § 10. Revision Styrelsens förvaltning och sällskapets räkenskaper granskas av två av föreningsmötet valda revisorer. Revisorerna avger årligen före den 1 mars till styrelsen berättelse över granskningen och lämnar förslag angående ansvarsfrihet för styrelsen. § 11. Valberedning Val vid föreningsmöte förbereds av en valberedning, bestående av två av föreningsmötet valda ledamöter. § 12. Verksamhetsår och räkenskapsår Sällskapets verksamhetsår utgör tiden från ett ordinarie föreningsmöte till nästkommande ordinarie föreningsmöte. Räkenskapsåret utgör ett kalenderår. § 13. Stadgeändring Ändring av sällskapets stadgar sker genom beslut av två på varandra följande föreningsmöten, varav ett ordinarie, med minst en månads mellanrum. För stadgeändring erfordras två tredjedels majoritet vid varje beslut. § 14. Upplösning Beslut om upplösning av sällskapet fattas vid två på varandra följande ordinarie föreningsmöten. För upplösning fordras två tredjedels majoritet vid varje beslut. Vid sista föreningsmötet beslutas om sällskapets tillgångar. Mjölbyhistoriska sällskapet skapar och sprider kunskap : Mjölbybygdens historia angår oss alla! Kommunkuriren, 1993-02-24. Sid 14. Flera Mjölbygymnasister i nybildat historiskt sällskap : Skapar och sprider kunskap om Mjölby med omnejd. Mjölbygymnasisternas förening: Mjölbygymnasisten, nr 3, 1993 oktober. Sid 10–11. Mjölbyhistorisk dag. Mjölbyhistoriska sällskapet: Mjölbyhistorisk tidskrift, nr 1, 1993 oktober. Sid 51. Mjölbyhistoriska sällskapet: Mjölbyhistorisk tidskrift, nr 1. 1993 oktober. 72 sid. ISSN 1103-8705. Redaktör. Mjölbyhistoriska sällskapet: Mjölbyhistorisk tidskrift, nr 2. 1994 januari. 52 sid. ISSN 1103-8705. Redaktör. Mjölbyhistoriska sällskapet: Mjölbyhistorisk tidskrift, nr 3, 1994 november. 48 sid. ISSN 1103-8705. Redaktör. Mjölbyhistoriska sällskapet: Mjölbyhistorisk tidskrift, nr 4, 1995 maj. 44 sid. ISSN 1103-8705. Redaktör. Mjölbyhistoriska sällskapet: Mjölbyhistorisk tidskrift, nr 5, 1996 december. 44 sid. ISSN 1103-8705. Redaktör. Mjölbyhistoriska sällskapet: Mjölbyhistorisk tidskrift, nr 6, 1999 december. 32 sid. ISSN 1103-8705. Redaktör.	slekt.se/mjolby Start Mjölbyhistoria ➤ Start slekt.se ➤ © 2022 Per Andersson