Mjšlbyhistoria

Den kungliga kvarnbyn vid SvartŒn som fick jŠrnvŠg och blev sydvŠstra …stergštlands centrum

Per Anderssons forskning och texter om Mjšlbys historia

 

 

 

 

 

Mjšlbys gršna lungor

Mjšlby har omtalats fšr sina gršnomrŒden, som i stadsplaneringen lagts in mellan bebyggelsen. Flera av dessa parker och snarlika markytor – dock inte alla – har ocksŒ givits namn. De mest kŠnda torde vara GŠstisparken mellan Œn och GŠstgivaregatan, JŠrnvŠgsparken mellan spŒromrŒdet och JŠrnvŠgsgatan samt de stšrre och mer vildvuxna Hagaparken pŒ platŒn vŠster om SkŠnningevŠgen och Vasaparken šster om Bondegatans mitt. Detta omrŒde kallades fordom HŒlahagen eller KattkŠllehagen efter de tvŒ olika benŠmningarna pŒ den gŒrd som marken tillhšrde. Till den sistnŠmnda kategorin kan ocksŒ hŠnfšras tvŒ omrŒden som inte fŒtt sŠrskilda parknamn faststŠllda: HŒlaskogen šster om Vattugatans norra del (med en delvis avvikande avgrŠnsning har omrŒdet senare Šven kommit att kallas MŒndalen) samt Knekt(a)hagen nordvŠst om Bjšrkgatan. Detta omrŒde gŒr ocksŒ under namn av Kungshšgarna och Ryttarhagen, varav det senare dock fŒtt officiell status som stadsdelsnamn fšr bostadsomrŒdet vŠsterut och dŠrmed skapat viss begreppsfšrvirring.

Folkparken Šr det faststŠllda namnet fšr det inhŠgnade omrŒdet pŒ Lundby kulle som sedan 1914 utgšr Folkets park och inte Šr en allmŠn park som stadens švriga. Ibland anvŠnds Hembygdsparken som beteckning pŒ Mjšlby hembygdsgŒrd pŒ NorrgŒrds holme, men den benŠmningen Šr inte faststŠlld och inte heller av hembygdsfšreningen šnskad; ordet park representerar nŒgot som Šr anlagt och dŠr det ursprungliga har omformats, vilket inte šverensstŠmmer med fšreningens ambition att bevara autentiska miljšer med kontinuitet till Šldre tider.

FaststŠllda namn pŒ parker som knappast kan sŠgas vara inlemmade i mjšlbybornas vardagssprŒk Šr: Bergsparken (vid slutet av Berggatan och Fogdegatan), Brunnsviksparken (mitt i det kvarter som avgrŠnsas av Brunnsviksgatan, Jungfrugatan och Vifolkagatan), Kvarnparken (mellan jŠrnvŠgen och KungsvŠgen sydvŠst om jŠrnvŠgsundergŒngen), Brunnsparken (vid Œn norr om SvartŒliden), Stršmparken (den š som fšrbinds med vŠstra och šstra fastlandet av BurenskšldsvŠgen, tidigare kallad GŒsholmen), Folkungaparken (vid Kungs­hšga­gatan mitt emot Kungshšgahemmet), Dackeparken (vid Kungshšgagatans utfart pŒ KungsvŠgen), Lundbyparken (all parkmark pŒ LundbyomrŒdet utom Folkunga- och Dackeparkerna, dvs de vidstrŠckta gršnytorna i anslutning till Ekgatan, frŒn MŒrtensgatan till Dag Hammarskjšlds gata, men Šven invid BlŒklintskolan och mellan Sšrbygatan, StorgŒrdsgatan och Svarvargatan), Skolparken (mitt emot ingŒngen till Nya kyrkogŒrden frŒn SkŠnningevŠgen) samt Slomarpsparken (mellan stadsdelens tvŒ bostadsomrŒden med var sin infartsvŠg frŒn SkŠnningevŠgen: GlaciŠrvŠgen respektive GeologivŠgen). Stršm­parken innefattade tidigare bŒde GŒsholmen och nuvarande GŠstisparken.

En planerad parkanlŠggning, som aldrig blev verklighet, kallades KrŠftriket och tŠnktes strŠcka sig lŠngs nuvarande RingvŠgen frŒn dagens LjungkullevŠgen šver HargsvŠgen och Vattugatan in i HŒlaskogen. Namnet hŠngde samman med det intilliggande kvarteret KrŠftan.

Stadsparken Šr ett namn som betecknat tre olika parker. I en plan fšr bebyggelsen som slutfšrts 1897 – lŒngt innan stadsprivilegier var inom rŠckhŒll – avsŒgs ett omrŒde lŠngs SvartŒn sšder om nuvarande BurenskšldsvŠgen, mellan Œn och Kyrkogatan, dŠr nu Sšdra StrandvŠgen gŒr fram. I 1934 Œrs stadsplan gŠllde namnet fšr parken šster om jŠrnvŠgsundergŒngen, som efter ett halvsekel namnŠndrades till Centralparken. Den var den fšrsta allmŠnna park som anlades i Mjšlby, och dess placering var en fšljd av att en del av prŠstgŒrdsjordens triangel i allmŠn Šgo – belŠgen sšder om huvudvŠgen – blivit šver efter jŠrnvŠgens splittring av omrŒdet. Stadsparken blev 1985 i stŠllet namnet pŒ den tidigare Stadshusparken, belŠgen mellan SvartŒn och Gamla stadshuset vid Kyrkogatan.

 

Mjšlbyhistoria – Den kungliga kvarnbyn vid SvartŒn som fick jŠrnvŠg och blev sydvŠstra …stergštlands centrum. Stockholm, 2011. 284 sid. ISBN 978-91-87784-21-7.

 

 

 

 

slekt.se/mjolby

Start Mjšlbyhistoria

Start slekt.se

© 2022 Per Andersson