Mjölbyhistoria Den kungliga kvarnbyn vid Svartån som fick järnväg och blev sydvästra Östergötlands centrum Per Anderssons forskning och texter om Mjölbys historia
	Mjölbys gröna lungor Mjölby har omtalats för sina grönområden, som i stadsplaneringen lagts in mellan bebyggelsen. Flera av dessa parker och snarlika markytor – dock inte alla – har också givits namn. De mest kända torde vara Gästisparken mellan ån och Gästgivaregatan, Järnvägsparken mellan spårområdet och Järnvägsgatan samt de större och mer vildvuxna Hagaparken på platån väster om Skänningevägen och Vasaparken öster om Bondegatans mitt. Detta område kallades fordom Hålahagen eller Kattkällehagen efter de två olika benämningarna på den gård som marken tillhörde. Till den sistnämnda kategorin kan också hänföras två områden som inte fått särskilda parknamn fastställda: Hålaskogen öster om Vattugatans norra del (med en delvis avvikande avgränsning har området senare även kommit att kallas Måndalen) samt Knekt(a)hagen nordväst om Björkgatan. Detta område går också under namn av Kungshögarna och Ryttarhagen, varav det senare dock fått officiell status som stadsdelsnamn för bostadsområdet västerut och därmed skapat viss begreppsförvirring. Folkparken är det fastställda namnet för det inhägnade området på Lundby kulle som sedan 1914 utgör Folkets park och inte är en allmän park som stadens övriga. Ibland används Hembygdsparken som beteckning på Mjölby hembygdsgård på Norrgårds holme, men den benämningen är inte fastställd och inte heller av hembygdsföreningen önskad; ordet park representerar något som är anlagt och där det ursprungliga har omformats, vilket inte överensstämmer med föreningens ambition att bevara autentiska miljöer med kontinuitet till äldre tider. Fastställda namn på parker som knappast kan sägas vara inlemmade i mjölbybornas vardagsspråk är: Bergsparken (vid slutet av Berggatan och Fogdegatan), Brunnsviksparken (mitt i det kvarter som avgränsas av Brunnsviksgatan, Jungfrugatan och Vifolkagatan), Kvarnparken (mellan järnvägen och Kungsvägen sydväst om järnvägsundergången), Brunnsparken (vid ån norr om Svartåliden), Strömparken (den ö som förbinds med västra och östra fastlandet av Burensköldsvägen, tidigare kallad Gåsholmen), Folkungaparken (vid Kungshögagatan mitt emot Kungshögahemmet), Dackeparken (vid Kungshögagatans utfart på Kungsvägen), Lundbyparken (all parkmark på Lundbyområdet utom Folkunga- och Dackeparkerna, dvs de vidsträckta grönytorna i anslutning till Ekgatan, från Mårtensgatan till Dag Hammarskjölds gata, men även invid Blåklintskolan och mellan Sörbygatan, Storgårdsgatan och Svarvargatan), Skolparken (mitt emot ingången till Nya kyrkogården från Skänningevägen) samt Slomarpsparken (mellan stadsdelens två bostadsområden med var sin infartsväg från Skänningevägen: Glaciärvägen respektive Geologivägen). Strömparken innefattade tidigare både Gåsholmen och nuvarande Gästisparken. En planerad parkanläggning, som aldrig blev verklighet, kallades Kräftriket och tänktes sträcka sig längs nuvarande Ringvägen från dagens Ljungkullevägen över Hargsvägen och Vattugatan in i Hålaskogen. Namnet hängde samman med det intilliggande kvarteret Kräftan. Stadsparken är ett namn som betecknat tre olika parker. I en plan för bebyggelsen som slutförts 1897 – långt innan stadsprivilegier var inom räckhåll – avsågs ett område längs Svartån söder om nuvarande Burensköldsvägen, mellan ån och Kyrkogatan, där nu Södra Strandvägen går fram. I 1934 års stadsplan gällde namnet för parken öster om järnvägsundergången, som efter ett halvsekel namnändrades till Centralparken. Den var den första allmänna park som anlades i Mjölby, och dess placering var en följd av att en del av prästgårdsjordens triangel i allmän ägo – belägen söder om huvudvägen – blivit över efter järnvägens splittring av området. Stadsparken blev 1985 i stället namnet på den tidigare Stadshusparken, belägen mellan Svartån och Gamla stadshuset vid Kyrkogatan. Mjölbyhistoria – Den kungliga kvarnbyn vid Svartån som fick järnväg och blev sydvästra Östergötlands centrum. Stockholm, 2011. 284 sid. ISBN 978-91-87784-21-7.	slekt.se/mjolby Start Mjölbyhistoria ➤ Start slekt.se ➤ © 2022 Per Andersson